16X187607.B004 Augusti 2014
UPM-KYMMENE OYJ
Vindkraftsprojektet vid Reväsvaara
MKB-program för vindkraftsprojektet vid Reväsvaara
INNEHÅLL
KONTAKTUPPGIFTER OCH FRAMLÄGGNING... 3
TERMINOLOGI OCH FÖRKORTNINGAR ... 4
SAMMANDRAG ... 5
1 INTRODUKTION ... 8
2 PROCESSEN FÖR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ... 10
2.1 BESKRIVNINGSPROCESSENS INNEHÅLL OCH MÅL ... 10
2.1.1 MKB-program ... 10
2.1.2 Miljökonsekvensbeskrivning ... 11
2.2 BESKRIVNINGSPROCESSENS PARTER OCH PRELIMINÄR TIDPLAN ... 12
2.3 INTERNATIONELLT SAMRÅD ... 13
2.4 SAMORDNING AVMKB-PROCESSEN MED PLANLÄGGNINGEN ... 13
2.5 INFORMATION OCH DELTAGANDE ... 14
2.5.1 Boendeenkät ... 15
2.5.2 Uppföljningsgrupp ... 15
2.5.3 Samrådsmöten och annan information ... 15
3 PROJEKTBESKRIVNING OCH ALTERNATIV SOM SKA BEDÖMAS ... 17
3.1 PROJEKTANSVARIG ... 17
3.2 PROJEKTETS BAKGRUND, MÅL OCH BETYDELSE NATIONELLT ... 17
3.3 PROJEKTETS BETYDELSE FÖRYLITORNIO-OMRÅDET ... 19
3.4 PROJEKTETS LOKALISERING OCH BEHOV AV MARKANVÄNDNING... 20
3.5 ALTERNATIV SOM SKA GRANSKAS IMKB-PROCESSEN ... 20
3.5.1 Alternativ för realisering av vindkraftsparken ... 20
3.5.2 Elanslutning... 23
3.6 TEKNISK BESKRIVNING AV VINDKRAFTSPARKEN ... 23
3.6.1 Vindkraftverk ... 23
3.6.2 Elöverföring... 24
3.6.3 Vägnät inom vindkraftsparken ... 24
3.6.4 Principerna för placering av vindkraftverk, vägar och elöverföring ... 25
3.6.5 Uppförande av vindkraftsparken ... 26
3.6.6 Avveckling av vindkraftspark ... 27
3.7 FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PROJEKT OCH PLANER ... 28
4 MILJÖNS NUVARANDE TILLSTÅND ... 30
4.1 SAMHÄLLSSTRUKTUR OCH MARKANVÄNDNING ... 30
4.1.1 Boende och annan verksamhet... 30
4.1.2 Gällande och pågående planläggning och andra planer för markanvändning ... 32
4.2 LANDSKAP OCH KULTURMILJÖ... 36
4.2.1 Översikt ... 36
4.2.2 Värdefulla objekt... 39
4.3 NÄRINGAR ... 44
4.3.1 Rennäring ... 45
4.3.2 Turism ... 46
4.4 VÄXTLIGHET, DJURLIV OCH BETYDELSEFULLA NATURVÄRDEN ... 47
4.4.1 Växtlighet och områdets flora... 47
4.4.2 Fågelliv ... 51
4.4.3 Annat djurliv ... 53
4.4.4 Naturskyddsområden och andra för sina naturvärden särskilt betydelsefulla objekt ... 55
4.5 MARK OCH BERGGRUND SAMT VATTENDRAG ... 57
4.6 TRAFIK ... 58
4.7 KLIMAT OCH LUFTKVALITET ... 59
4.8 BULLER ... 59
5 BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER OCH DE METODER SOM ANVÄNDS ... 61
5.1 ALLMÄNT ... 61
5.2 AVGRÄNSNING AV GRANSKNINGS- OCH INFLUENSOMRÅDEN ... 61
5.3 UTREDNINGAR SOM SKA GÖRAS I PROJEKTET ... 63
5.4 KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLSTRUKTUR OCH MARKANVÄNDNING ... 64
5.5 KONSEKVENSER FÖR NÄRINGAR OCH EKONOMI ... 64
5.6 KONSEKVENSER FÖR LANDSKAP OCH KULTURMILJÖ ... 65
5.7 KONSEKVENSER FÖR TRAFIKEN ... 66
5.8 KONSEKVENSER FÖR KLIMAT OCH LUFTENS KVALITET... 67
5.9 BULLERKONSEKVENSER ... 67
5.10 KONSEKVENSER AV BLINKANDE SKUGGA ... 67
5.11 KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKORS LEVNADSVILLKOR, TRIVSEL OCH FÖR OMRÅDETS REKREATIONSANVÄNDNING... 68
5.12 KONSEKVENSER FÖR VÄXTLIGHET, DJUR OCH SKYDDSOBJEKT ... 69
5.12.1 Växtlighetsinventering ... 70
5.12.2 Fågelinventeringar ... 70
5.12.3 Utredning om flygekorre ... 72
5.12.4 Fladdermusinventering ... 72
5.12.5 Utredning om åkergroda ... 72
5.12.6 Inventeringar av andra djur ... 72
5.12.7 Behov av Natura-bedömning ... 72
5.13 KONSEKVENSER FÖR MARK OCH BERGGRUND SAMT YT- OCH GRUNDVATTEN ... 73
5.14 KONSEKVENSER FÖR SÄKERHET, RADAR OCH TELEKOMMUNIKATIONER ... 73
5.15 SAMVERKAN MED ANDRA PROJEKT ... 73
5.16 KONSEKVENSER AV VINDKRAFTSPARKENS AVVECKLING ... 73
5.17 NOLLALTERNATIVETS KONSEKVENSER ... 74
5.18 BEDÖMNING AV HUR BETYDANDE KONSEKVENSERNA ÄR OCH JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN ... 74
5.19 OSÄKERHETSFAKTORER ... 74
6 TILLSTÅND OCH PLANER SOM KRÄVS ... 75
6.1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ... 75
6.2 PLANLÄGGNING ... 75
6.3 NYTTJANDERÄTT OCH ARRENDEAVTAL ... 75
6.4 BYGGLOV OCH FLYGHINDERTILLSTÅND ... 75
6.5 FÖRSVARSMAKTENS GODKÄNNANDE ... 76
6.6 MILJÖTILLSTÅND OCH VATTENTILLSTÅND ... 77
6.7 TILLSTÅND ENLIGT ELMARKNADSLAGEN OCH ANSLUTNING TILL ELNÄTET ... 77
6.8 ANSLUTNINGSTILLSTÅND ... 77
6.9 UNDANTAG FRÅN VISSA BESTÄMMELSER I NATURSKYDDS- OCH VATTENLAGEN... 77
6.10 ANDRA EVENTUELLA TILLSTÅND ... 78
7 FÖREBYGGANDE OCH LINDRANDE AV SKADOR ... 79
8 UPPFÖLJNING AV PROJEKTETS KONSEKVENSER ... 79
KÄLLOR ... 80
Baskartor © Lantmäteriverket, Tillståndsnr 48/MML/14
KONTAKTUPPGIFTER OCH FRAMLÄGGNING Projektansvarig:
UPM-Kymmene Oyj
Projektledare Marius Kokko Alvar Aaltos gata 1 (PB 380) 00101 Helsingfors
Finland
tfn +358 20 4150 774
förnamn.efternamn@upm.com
Kontaktmyndighet:
Lapplands näringslivs-, trafik- och miljöcentral Kontaktperson: Kalle Oiva
PB 8060 (Hallituskatu 5 C) 96101 Rovaniemi
Finland
tfn +358 295 037 009
förnamn.efternamn@ely-keskus.fi
MKB-konsult:
Pöyry Finland Oy
MKB-projektledare Kirsi Koivunen PB 4 (Jaakkogatan 3)
01621 Vanda Finland
tfn +358 10 33 26084
förnamn.efternamn@poyry.com
Beskrivningsprogrammet är framlagt på följande platser:
Lapplands näringslivs-, trafik- och miljöcentral, Hallituskatu 3 B, Rovaniemi, Finland Ylitornio kommunkontor, Alkkulanraitti 55, Ylitornio, Finland
På internet:
www.ymparisto.fi/sv-FI > Ärendehantering, tillstånd och miljökonsekvensbedömning > Miljökonse- kvensbedömning > MKB-projekt
TERMINOLOGI OCH FÖRKORTNINGAR
I MKB-programmet används följande förkortningar och termer:
FÖRKORTNING FÖRKLARING
dB(A), decibel Enhet för ljudstyrka. En höjning av bullernivån med tio decibel (=1 bel) innebär en tio- dubbling av ljudenergin. Vid ljudmätningar används filtreringar som viktar olika frekven- ser på olika sätt. Vanligast är A-filter som används för att beskriva ljudets påverkan på människan.
NTM-central Näringslivs-, trafik- och miljöcentral FINIBA-område Nationellt värdefullt fågelområde
Projektområde Med projektområde avses i detta MKB-program det område där vindkraftverken place- ras. I projektet ingår utöver projektområdet även en kraftledningssträckning. Även be- nämningen vindkraftspark används om projektområdet.
IBA-område Internationellt värdefullt fågelområde
kV Kilovolt, enhet för elektrisk spänning
LAeq För bedömning av omgivningsbuller används ljudets A-ljudnivå. A-viktning är avsedd för bedömning av människors upplevelse av bullerstörning. När varierande buller under lång tid och den hälso- eller trivselskada som människan upplever ska beskrivas med ett tal används medelljudnivå. Andra benämningar på medellljudnivå är ekvivalent A- ljudnivå och ekvivalentnivå och den betecknas med LAeq.
Medelljudnivån är inte bara ett vanligt medelvärde för bullerljudnivån. Den upphöjning i kvadrat som ingår i definitionen betyder att ljudtryck över medel får en större tyngd i slutresultatet.
m ö.h. Meter över havsytan
MW Megawatt, enhet för effekt (1 MW = 1 000 kW)
MWh (GWh) Megawattimme (gigawattimme), enhet för energi (1 GWh = 1000 MWh)
SCI-område Område som med stöd av habitatdirektivet har valts till Natura 2000-område (Site of Community Importance)
SPA-område Område som med stöd av fågeldirektivet valts till Natura 2000-område (Special Pro- tection Area)
SVA Bedömning av sociala konsekvenser
Elstation Behövs för att ansluta kraftverken till elnätet. Elstationen kan antingen vara ett rent ställverk som bara kopplar ledningar på samma spänningsnivå, eller en transformator- station som kan koppla ledningar på två olika spänningsnivåer. I transformatorstation- en finns en eller flera transformatorer som omvandlar spänningen till önskad nivå.
MKB Miljökonsekvensbeskrivning
SAMMANDRAG
Projektbeskrivning
UPM-Kymmene Oyj planerar ett vindkraftsprojekt i Reväsvaara-området i Ylitornio kommun i Finland. Området ligger cirka fem kilometer sydost om Ylitornio kommun- centrum. Området ägs helt av privata markägare och UPM har slutit arrende- och nytt- janderättsavtal i området för produktion av vindkraft.
Vindkraftsparken består av vindkraftverk inklusive fundament, markkablar som förbin- der dessa, vindkraftsparkens elstation samt vägar som förbinder vindkraftverken. Dessu- tom omfattar projektet den kraftledning som behövs för anslutning till elnätet.
Vindkraftsparken skulle enligt nuvarande planer omfatta alternativt 15 eller tio vind- kraftverk med en effekt av 2–5 MW per enhet, en navhöjd av högst 150 meter och ro- tordiameter högst 150 meter. Vindkraftverkens totala höjd skulle alltså vara högst 225 meter. Elanslutningen skulle ske genom en 110 kV luftledning eller markkabel till Tor- nionlaakson Sähkö Oy:s kraftledning som går i projektområdets sydvästra del.
På projektområdet finns inga gällande general- eller detaljplaner. Samtidigt med MKB- processen har utarbetandet av en delgeneralplan för den planerade vindkraftsparken in- letts. I detta projekt strävar man efter att driva processerna parallellt. Under processen kommer man efter möjlighet att ordna gemensamma samrådsmöten.
Lapplands NTM-central (näringslivs-, trafik- och miljöcentral) har 16.4.2014 fattat ett beslut (Dnro LAPELY/2/07.04/2014) enligt vilket MKB-processen ska tillämpas på Re- väsvaara-projektet på grund av landskapskonsekvenserna. Efter beslutet har antalet vindkraftverk som granskas i projektet höjts från åtta i skedet där MKB-process över- vägdes till nu 10–15 vindkraftverk. Avsikten är att genomföra MKB-processen under åren 2014–2015. Enligt den preliminära tidplanen är avsikten att få ett beslut om till- stånd för projektet under våren 2016 så att projektets byggande skulle kunna påbörjas samma år.
Projektets bakgrund och mål
I Arbets- och näringsministeriets nationella energi- och klimatstrategi som publicerades i mars 2013 ses vindkraft som en viktig produktionsform för förnybar energi som mins- kar Finlands beroende av importerade bränslen som kol och olja, ökar självförsörjnings- graden för energi och förbättrar handelsbalansen. I strategin framförs som mål att det i Finland år 2025 produceras cirka nio terawattimmar vindkraftsel.
Den årliga elproduktionen i de vindkraftverk som planeras i vindkraftsprojektet vid Re- väsvaara är i alternativ VE1 cirka 84–210 GWh och i alternativ VE2 cirka 56–140 GWh beroende på vindkraftverkens effekt. I alla projektalternativ skulle vindkraftsparken producera mera el än vad som förbrukas i Ylitornio i Finland.
Alternativ som ska granskas
I MKB-processen granskas två preliminära alternativ för vindkraftsparken, dessa skiljer sig åt vad gäller antalet vindkraftverk. För elöverföringen granskas två sätt att realisera kraftledningen.
I alternativ 1 (VE1) granskas sammanlagt högst 15 vindkraftverk och i alternativ 2 (VE2) högst tio vindkraftverk på projektområdet. I båda alternativen skulle vindkraft- verken ha en effekt om 2–5 MW per enhet, navhöjd (höjden från markytan till rotorns mitt) och rotordiameter högst 150 meter samt kraftverkets totalhöjd högst 225 meter.
Som nollalternativ granskas alternativet att projektet inte genomförs, det vill säga att vindkraftsparken och kraftledningen inte byggs.
I MKB-processen granskas dessutom tre alternativa kraftledningssträckningar. An- slutning till befintligt elnät skulle göras i projektområdets sydvästra del.
MKB-processens faser
Detta dokument utgör programmet (MKB-program) i första fasen av processen för be- skrivning av miljökonsekvenser. Beskrivningsprogrammet är en utredning av projekt- och granskningsområdenas nuläge samt en plan för vilka konsekvenser som ska beskri- vas och på vilket sätt bedömningen ska göras. I MKB-programmet presenteras bland annat grundfakta om projektet och om de alternativ som undersöks, en plan för hur in- formation ska spridas under MKB-processen samt en uppskattning av projektets och MKB-processens tidplan. Det färdiga beskrivningsprogrammet lämnas till kontaktmyn- digheten, i detta fall Lapplands näringslivs-, trafik- och miljöcentral (NTM-central).
Kontaktmyndigheter kungör bl.a. i lokala tidningar om att beskrivningsprogrammet läggs fram för påseende under minst en månad. Under framläggningstiden kan medbor- garna framföra sina synpunkter på MKB-programmet till kontaktmyndigheten. Kon- taktmyndigheten begär också in utlåtanden om programmet från myndigheter. Kon- taktmyndigheten samlar de synpunkter på och utlåtanden om programmet som lämnats och lämnar på deras grund sitt eget utlåtande till den projektansvarige.
I MKB-processens andra fas utarbetas med MKB-programmet och de synpunkter och utlåtanden som lämnats som grund ett MKB-dokument, det vill säga en rapport om pro- jektets miljökonsekvenser. I konsekvensbeskrivningen presenteras bland annat de alter- nativ som bedöms, miljöns nuläge, alternativens och nollalternativets miljökonsekven- ser samt deras betydelse och en jämförelse av de bedömda alternativen. Dessutom be- skriver konsekvensbeskrivningen metoder för att förebygga och minska negativa effek- ter samt ett förslag till uppföljningsprogram för miljökonsekvenser. På motsvarande sätt som i MKB-programfasen läggs även MKB-dokumentet fram till påseende och kon- taktmyndigheten samlar in utlåtanden och synpunkter på konsekvensbeskrivningen från intressegrupper. MKB-processen avslutas när kontaktmyndigheten lämnar sitt utlåtande om konsekvensbeskrivningen till den projektansvarige.
Miljökonsekvenser som ska granskas
I detta projekt avses med miljökonsekvenser de direkta och indirekta, tillfälliga och permanenta effekter på omgivningen som den planerade vindkraftsparken och dess elanslutning medför. I beskrivningen granskas konsekvenser under såväl bygg- som driftstid. Även konsekvenser vid avveckling granskas. Centrala konsekvenser som be- döms är
- konsekvenser för boende, markanvändning och näringsverksamhet
- konsekvenser för landskapet samt buller och skuggning och den inverkan detta har för människors levnadsförhållanden, trivsel samt för områdets användning för rekre- ationsbruk
- konsekvenser för fågellivet och naturens mångfald
Vid utredning av miljökonsekvenser läggs tyngdpunkten på sådana konsekvenser av projektet som bedöms och upplevs som betydande. Information om vad boende och andra intressegrupper upplever som viktigt inhämtas bland annat genom uppföljnings- gruppens arbete och genom samrådsförfarandet. Under MKB-processen genomförs också en boendeenkät.
Miljökonsekvensers betydelse kan bedömas genom att jämföra miljöns tolerans mot varje miljöbelastning. Vid bedömning av miljöns tolerans utnyttjas lagkrav, föreskrivna riktvärden och tillgänglig, brett accepterad forskningsinformation.
Information och samråd
Medborgarna har möjlighet att få information om och påverka det planerade projektet under MKB-processens olika faser. Lapplands NTM-central som fungerar som kon- taktmyndighet kungör framläggandet av MKB-programmet och -dokumentet på kom- munens anslagstavlor, i tidningar samt på sina webbsidor. I kungörelsen anges närmare hur synpunkter kan framföras. Medborgarna kan delta i projektet även genom att fram- föra sina synpunkter och åsikter direkt till den projektansvarige eller en företrädare för konsulten. Erhållna synpunkter och åsikter försöker man beakta och utnyttja efter möj- lighet i projektets planering när processen framskrider.
Det ordnas ett offentligt samrådsmöte om beskrivningsprogrammet för miljökonsekven- ser. Under mötet presenteras det planerade projektet och planen för att genomföra MKB-processen och bedömningen av miljökonsekvenser. Allmänheten har möjlighet att få information om och framföra synpunkter på projektet, de alternativ som ska be- dömas och om bedömningen av miljökonsekvenser.
När MKB-dokumentet är färdigt ordnas ett andra samrådsmöte där miljökonsekvensbe- skrivningen presenteras. Under mötet har allmänheten tillfälle att framföra synpunkter på det bedömningsarbete som utförts och om dess tillräcklighet.
För att följa och styra MKB-processen har det bildats en uppföljningsgrupp bestående av olika intressegrupper. Gruppens uppgift är att sprida information om projektet och dess miljökonsekvenser samt att främja dialogen mellan olika parter. Uppföljningsgrup- pen sammanträder två gånger under MKB-processen.
Dessutom kan det vid behov ordnas extra möten med allmänheten och intressegrupper.
1 INTRODUKTION
UPM-Kymmene Oyj (i fortsättningen UPM eller projektansvarig) planerar att bygga högst femton vindkraftverk inom Reväsvaara-området i Ylitornio kommun, Lappland, Finland. Området ligger cirka fem kilometer sydost om Ylitornio kommuncentrum. Om- rådets läge anges i figur 1-1. Projektområdet har en areal av cirka 1 000 hektar. Området ägs helt av privata markägare och UPM har tecknat arrende- och nyttjanderättsavtal i området för produktion av vindkraft. Vindkraftsparken består av vindkraftverk inklusive fundament, markkablar (20 kV) som förbinder dessa, vindkraftsparkens elstation, vägar som förbinder vindkraftverken och markkabel eller luftledning som förbinder vindkraft- sparken med elnätet.
Vid bedömningen av miljökonsekvenser granskas två alternativ för att etablera vind- kraftsparken. Alternativ 1 (VE1) består som mest av sammanlagt 15 vindkraftverk som byggs på projektområdet och alternativ 2 (VE2) av som mest tio vindkraftverk som byggs på området. Vindkraftverkens navhöjd och rotordiameter skulle vara högst 150 meter och effekten 2–5 MW. Elöverföringen skulle ordnas genom markkabel eller luft- ledning med sträckning inom projektområdets gränser och som skulle förbindas till den 110 kV kraftledning som går i områdets sydvästra del.
Figur 1-1. Vindkraftsprojektets läge. Projektområdets gräns visas i blått.
Enligt 4 § lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) ska det för projekt som kan ha betydande skadliga miljökonsekvenser upprättas en bedömning av miljökonsekvenser (MKB) innan tillstånd söks och beslut om genomförande av pro- jektet fattas. Enligt MKB-förordningen (713/2006, ändring 359/2011) ska MKB- processen tillämpas på vindkraftprojekt när antalet enskilda vindkraftverk är minst tio stycken eller totaleffekten är minst 30 MW. Enligt 4 § 2. mom. MKB-lagen tillämpas MKB-processen dessutom i enskilda fall när ett projekt sannolikt medför betydande skadliga miljökonsekvenser. Vid prövning av konsekvensernas betydelse i enskilda fall ska det enligt 7 § MKB-förordningen fästas särskild uppmärksamhet på projektets egen- skaper (bland annat projektets omfattning), lokalisering (bland annat nuvarande mar- kanvändning) och konsekvensernas karaktär (bland annat storleken på den befolkning
som berörs av konsekvenserna, konsekvensernas omfattning, varaktighet, upprepning och återhämtningsförmåga. Lapplands NTM-central har 16.4.2014 fattat ett beslut (Dnro LAPELY/2/07.04/2014) enligt vilket MKB-processen ska tillämpas på Re- väsvaara-projektet på grund av landskapskonsekvenserna. Efter beslutet har antalet vindkraftverk som granskas i projektet höjts från åtta kraftverk i MKB- behovsprövningsfasen till 10–15 kraftverk varvid MKB-process ska tillämpas på pro- jektet även på grund av vindkraftverkens antal.
I detta program för beskrivning av miljökonsekvenser beskrivs ifrågavarande projekt inklusive genomförandealternativ samt de miljökonsekvenser som ska utredas i proces- sen för miljökonsekvensbeskrivning och de bedömningsmetoder som används. Parallellt med MKB-processen har utarbetandet av en delgeneralplan inletts.
Utlåtanden om och synpunkter på detta beskrivningsprogram kan lämnas till Lapplands näringslivs-, trafik- och miljöcentral som fungerar som kontaktmyndighet.
2 PROCESSEN FÖR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2.1 Beskrivningsprocessens innehåll och mål
Syftet med lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbeskrivning (468/1994) är att främja bedömningen och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenser vid planering och beslutsfattande. Målet är också att öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter till medbestämmande Genom MKB-processen söker man förebygga eller lindra uppkomsten av skadliga miljökonsekvenser samt sammanjämka olika syn- vinklar och mål.
Lagen förutsätter att projektets miljökonsekvenser ska utredas i en beskrivningsprocess enligt lagen innan åtgärder med betydelse för miljökonsekvenser vidtas. Myndighet får inte lämna tillstånd för genomförande av projekt eller fatta andra motsvarande beslut in- nan beskrivningen slutförts.
Processen för miljökonsekvensbeskrivning är inte ett besluts- eller tillståndsförfarande så under bedömningen fattas inte beslut om genomförande av vindkraftsprojektet.
I MKB-processen ingår en program- och beskrivningsfas (figur 2-1). Program för mil- jökonsekvensbeskrivning (MKB-program) är en plan för hur processen för miljökonse- kvensbeskrivning organiseras och om de utredningar som krävs för det. Miljökonse- kvensbeskrivningen (MKB-dokumentet) presenterar projektets egenskaper, tekniska lösningar och en enhetlig bedömning av projektets miljökonsekvenser som resultat av beskrivningsarbetet.
2.1.1 MKB-program
I den första fasen av processen för miljökonsekvensbeskrivning upprättas ett MKB- program där nuläget för projektområdet och kraftledningens alternativa sträckningar (inom projektområdet) presenteras samt en plan för vilka konsekvenser som utreds i MKB-beskrivningsfasen och hur utredningarna görs. I programmet presenteras dessu- tom bland annat grundfakta om projektet och de alternativ som granskas samt en plan för hur information sprids under projektet och en uppskattning av projektets tidsplan.
MKB-processen inleds officiellt när MKB-programmet lämnas till kontaktmyndigheten som i detta projekt är Lapplands NTM-central. Kontaktmyndigheten kungör i bland an- nat lokala tidningar framläggning av beskrivningsprogrammet under minst en månad i områdets kommuner. Under framläggningstiden kan medborgarna framföra sina syn- punkter på MKB-programmet till kontaktmyndigheten. Kontaktmyndigheten begär också in utlåtanden om programmet från myndigheter. Kontaktmyndigheten samman- ställer de synpunkter på och utlåtanden om programmet som lämnats och lämnar på de- ras grund sitt eget utlåtande till den projektansvarige.
Figur 2-1. MKB-processens faser.
2.1.2 Miljökonsekvensbeskrivning
Det egentliga arbetet med bedömning av miljökonsekvenser görs på basis av beskriv- ningsprogrammet och kontaktmyndighetens utlåtande om det samt andra utlåtanden och synpunkter. Arbetets resultat presenteras i MKB-dokument. I MKB-dokumentet presen- teras bland annat
- de alternativ som ska bedömas,
- en projektbeskrivning och tekniska data, - en beskrivning av miljöns nuvarande tillstånd,
- miljökonsekvenserna för genomförandealternativen och nollalternativet samt de- ras betydelse,
- en jämförelse av bedömda alternativ,
- metoder för att förebygga och begränsa skadliga miljökonsekvenser, - ett förslag till uppföljningsprogram för miljökonsekvenser,
- en beskrivning av hur samråd och deltagande ordnas under MKB-processen, - en utredning om projektets förhållande till väsentliga planer och program, samt - en beskrivning av hur kontaktmyndighetens utlåtande beaktats vid utarbetande
av konsekvensbeskrivningen.
Kontaktmyndigheten kungör MKB-dokumentet på samma sätt som programmet för mil- jökonsekvensbeskrivning. MKB-dokumentet är framlagd för påseende under två måna- der då utlåtanden begärs från myndigheter och boende samt andra intressegrupper har möjlighet att framföra sina synpunkter till kontaktmyndigheten. Kontaktmyndigheten sammanställer de synpunkter på och utlåtanden om beskrivningen som lämnats och lämnar med dem som grund sitt eget utlåtande senast två månader efter framläggnings- tidens slut. Kontaktmyndighetens utlåtande avslutar MKB-processen.
Tillståndsmyndigheterna använder konsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande om den som grundmaterial för sitt eget beslutsfattande.
2.2 Beskrivningsprocessens parter och preliminär tidplan
För beskrivningsprocessen ansvarar den projektansvarige som i detta projekt är UPM- Kymmene Oyj. MKB-programmet och -dokumentet utarbetas antingen av den projekt- ansvarige eller av en MKB-konsult (i detta projekt Pöyry) på den projektansvariges uppdrag. Kontaktmyndigheten har en central, lagstadgad roll i MKB-processen. Kon- taktmyndigheten styr bland annat MKB-processen genom att bestämma de förhållanden som ska granskas i MKB-dokumentet. En viktig del i MKB-processen har också med- borgare och andra myndigheter som påverkar MKB-processen bland annat genom att lämna utlåtanden och synpunkter. De parter som deltar i MKB-processen för detta pro- jekt åskådliggörs i figur 2-2.
Figur 2-2. Parter delaktiga i MKB-processen.
Avsikten är att slutföra MKB-processen för vindkraftsprojektet vid Reväsvaara under hösten 2015. I figur 3-3 visas MKB-processens preliminära tidplan. Samtidigt med MKB-processen har också utarbetandet av en delgeneralplan för den planerade vind- kraftsparken inletts (stycke 2.4).
Figur 2-3. MKB-processens preliminära tidplan.
2.3 Internationellt samråd
Granskningen av gränsöverskridande miljökonsekvenser har reglerats i den s.k. Es- bokonventionen. Konventionen (67/1997) från FN:s ekonomiska kommission för Europa ratificerades av Finland 1995 och trädde i kraft 1997.
Konventionens parter har rätt att delta i en MKB-process i Finland om det bedömda pro- jektets miljökonsekvenser kan riktas mot ifrågavarande stat. På motsvarande sätt har Finland rätt att delta i en MKB-process för projekt inom en annan stats område, om pro- jektets verkningar kan riktas mot Finland.
I Finland sköter miljöministeriet arrangemangen kring det internationella samrådet. Mil- jöministeriet informerar närliggande staters miljömyndigheter om att projektets MKB- process inleds. Om den utsatta staten beslutar att delta i processen framlägger den MKB-programmet och i senare skede även MKB-dokumentet offentligt för eventuella utlåtanden och synpunkter. Miljöministeriet sammanställer inkomna utlåtanden och synpunkter och förmedlar uppgifterna till kontaktmyndigheten för att beaktas i kon- taktmyndighetens utlåtande.
2.4 Samordning av MKB-processen med planläggningen
Genomförande av vindkraftsprojektet vid Reväsvaara kräver att en delgeneralplan upp- rättas. Enligt 5 § MKB-lagen ska kontaktmyndigheten, den kommun som utarbetar pla- nen och den projektansvarige ha ett tillräckligt samarbete för att kunna samordna be- skrivningsprocessen med planläggningen. I detta projekt har utarbetandet av delgeneral- planen inletts samtidigt med MKB-processen. Strävan är att driva processerna parallellt (figur 2-4) bland annat genom att om möjligt arrangera gemensamma samrådsmöten. I samband med MKB-processen utarbetas också de utredningar och konsekvensbedöm- ningar som krävs för planläggningen.
4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
MKB-PROCESS
Utarbetande av beskrivningsprogram Beskrivningsprogram till kontaktmyndigheter Beskrivningsprogram framlagt
Kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-programmet
Utarbetande av konsekvensbeskrivning Särskilda utredningar
Konsekvensbeskrivning (MBK-dokument) till kontaktmyndigheter Konsekvensbeskrivning (MBK-dokument) framlagd
Kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-dokumentet
Uppföljningsgruppens möte Möte för allmänheten Utarbetande av delgeneralplan
2014 2015
UTARBETANDE AV DELGENERALPLAN AMRÅD MED INTRESSEGRUPPER 1. fasen
2. fasen
Figur 2-4. Samordning av MKB-process och planläggning.
Upprättande av MKB-programmet och delgeneralplanens program för deltagande och bedömning (PDB) (i praktiken planeringen av dessa två processer) har gjorts samtidigt direkt i början av arbetet. På detta sätt har det kunnat säkerställas att man i bestämning- en av processernas faser och tidplaner har kunnat ta hänsyn till kraven i olika lagstift- ningar samt parternas möjlighet till påverkan i rätt tid. Respons kan ges samtidigt om MKB-programmet och planens PDB (program för deltagande och bedömning). PDB finns framlagt ända tills planförslaget läggs fram för påseende.
Planens beredningsmaterial upprättas samtidigt som miljökonsekvenserna för projektal- ternativen bedöms och konsekvensbeskrivningen utarbetas. Beredningsmaterialet som också kommer att omfatta ett planutkast framläggs samtidigt med MKB-dokumentet.
Utlåtanden om materialen begärs enligt MKB-lagen samt markanvändnings- och bygg- lagen (MarkByggL). Under framläggningstiden ordnas ett gemensamt möte för allmän- heten. Under framläggningstiden kan synpunkter lämnas på båda materialen. Erhållen respons behandlas gemensamt.
Planförslaget utarbetas och läggs fram efter det att kontaktmyndigheten (Lapplands NTM-central) har lämnat sitt utlåtande om MKB-beskrivningen. MKB-processen avslu- tas i och med att utlåtandet lämnas, men planläggningen fortsätter med förslagsfasens framläggnings- och utlåtandevarv, möte för allmänheten samt behandling av erhållen respons och godkännande av planen.
2.5 Information och deltagande
MKB-processen är en öppen process som de boende och andra intressegrupper har möj- lighet att delta i. De boende och andra som är intresserade av projektet kan delta i pro- cessen genom att framföra sina synpunkter till Lapplands NTM-central som fungerar som kontaktmyndighet och till den projektansvarige eller MKB-konsulten. Erhållna
synpunkter och åsikter försöker man beakta och utnyttja efter möjlighet i projektets pla- nering när processen framskrider.
2.5.1 Boendeenkät
I samband med MKB-processen, som en del av beskrivningen av sociala konsekvenser, genomförs en boendeenkät som skickas per post till närområdets permanent boende, fri- tidsboende och markägare. Genom enkäten kartläggs hur skilda grupper ställer sig till projektet. Samtidigt hjälper enkäten också till med att informera om projektet. Genom- förandet av boendeenkäten beskrivs närmare i kapitel 5.11.
2.5.2 Uppföljningsgrupp
För att följa och styra MKB-processen har en uppföljningsgrupp satts samman från olika intressegrupper. Avsikten med uppföljningsgruppen är att sprida information om projektet och dess miljökonsekvenser till olika parter, få information och synpunkter ur olika synvinklar, säkerställa att de uppgifter som används vid bedömning av miljökon- sekvenserna är uppdaterade och så täckande som möjligt samt att främja dialogen mel- lan olika parter. Till uppföljningsgruppen kallades representanter för Ylitornio och Pello kommuner, Torneå stad, Övertorneå kommun (Sverige), Lapplands förbund, Museiver- ket, Tornedalens Landskapsmuseum, Lohijärvi renbeteslag, Armassaari byalag, Fingrid Oyj, Tornionlaakson Sähkö Oy, Lapin luonnonsuojelupiiri / Ylitornion Luonto rf, Lapin Lintutieteellinen Yhdistys rf, Forststyrelsen naturtjänster (Lapin luontopalvelut), Renbe- teslagens förbund, Skogsvårdsföreningen Ylitornio, Skogscentralen Rovaniemi, Reväs- jahti rf, Vuennon Erä, Ylitornio viltvårdsförening, Aavasaksan Urheilijat, Aavasaksan Kisa, Lomakeskus Karemajoki, Ylitornion Reserviupseerit rf, Destia m.fl. marktäkts- företag samt Lapplands NTM-central. I uppföljningsgruppens arbete deltar dessutom representanter för UPM (projektansvarig) och Pöyry (MKB-konsult). Uppföljnings- gruppens sammansättning är kompletterad efter kommentarer från kontaktmyndigheten och Ylitornio kommun. Vid behov kan uppföljningsgruppen utökas när projektet fort- skrider.
Uppföljningsgruppens representanter följer miljökonsekvensbeskrivningens gång och framför sina synpunkter på arbetet med programmet för miljökonsekvensbeskrivning, konsekvensbeskrivningen och de utredningar som utgör stöd för den. Uppföljnings- gruppen samlades första gången 18.6.2014 i Ylitornios kommunhus i Finland. Under mötet diskuterades bl.a. beaktande av konsekvenser för rennäringen, landskapsplan- läggningen samt om samordning av MKB-processen och utarbetandet av delgeneralpla- nen. De kommentarer som lämnades under mötet och därefter har beaktats när MKB- programmet har utarbetats och i fortsättningen styr de också genomförandet av MKB- processen samt utarbetandet av MKB-dokumentet. Uppföljningsgruppen samlas en andra gång i början av år 2015 för att behandla de utredningar som gjorts och utkastet till MKB-dokumentet.
2.5.3 Samrådsmöten och annan information
Det ordnas ett för allmänheten öppet samrådsmöte om programmet för miljökonse- kvensbeskrivning under den tid det är framlagt. Kontaktmyndigheten kallar till sam- rådsmötet. Under mötet presenteras projektet och beskrivningsprogrammet. Allmänhet-
en har möjlighet att framföra sina synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och projektet.
Ett andra samrådsmöte ordnas när miljökonsekvensbeskrivningen blivit färdig. Under mötet presenteras resultaten av miljökonsekvensbeskrivningen. Under mötet har all- mänheten tillfälle att framföra synpunkter på det arbete med bedömning av miljökonse- kvenser som utförts och om dess tillräcklighet.
Det informeras också om projektet och bedömningen av dess miljökonsekvenser genom massmedia, t.ex. genom pressmeddelanden. Den projektansvarige ordnar dessutom 30.1.2014 ett öppet informationsmöte om projektet i Ylitornio i Finland.
3 PROJEKTBESKRIVNING OCH ALTERNATIV SOM SKA BEDÖMAS 3.1 Projektansvarig
UPM förenar bio- och skogsindustrin och bygger hållbar framtid inom sex affärsområ- den: UPM Biorefining, UPM Energy, UPM Raflatac, UPM Paper Asia, UPM Paper Europe and North America och UPM Plywood. Företagets produkter tillverkas av för- nybara råvaror och kan återvinnas. UPM betjänar kunder över hela världen. Koncernen har cirka 21 000 anställda och en årlig omsättning cirka 10 miljarder euro. UPM:s aktier är listade på NASDAQ OMX Helsingforsbörsen.
UPM Energiaffärsverksamheten har som mål att växa på energimarknader med låga ut- släpp. En stabil grund för tillväxt utgörs av den starka marknadskännedomen och kom- petensen i produktion av många slags förnybar energi. UPM verkar på den nordiska och mellaneuropeiska energimarknaden. Företaget har cirka 70 anställda specialister inom energiområdet. UPM:s mångsidiga och kostnadseffektiva elproduktion består av vatten- kraft, kärnkraft, kondenskraft, vindkraft och samproduktion av el och värme baserat på skogsbiomassa.
Pöyry som har rollen som MKB-konsult i vindkraftsprojektet vid Reväsvaara är en glo- balt verksam specialist inom konsult och planering vars miljöexperter har bedömning av miljökonsekvenser som kärnkompetens. Pöyry är en av de ledande MKB-konsulterna.
3.2 Projektets bakgrund, mål och betydelse nationellt
Beredningen och genomförandet av Finlands klimat- och energipolitik styrs av de mål för klimat- och energipolitiken som överenskommits inom Europeiska unionen. EU har som mål att den förnybara energins andel av energiförbrukningen är 20 % år 2020. (Ar- bets- och näringsministeriet 2013) Målen är uppsatta i direktivet om främjande av an- vändningen av energi från förnybara energikällor (2009/28/EU). Finlands nationella mål för år 2020 är 38 % av energiförbrukningen vilket innebär att användningen av förnybar energi ökar med 9,5 procentenheter i förhållande till 2005.
Arbets- och näringsministeriet publicerade en nationell energi- och klimatstrategi som uppdaterades i mars 2013 (Arbets- och näringsministeriet 2013) med målet att säker- ställa att de nationella mål som uppställts för år 2020 uppnås samt att bereda väg för energi- och klimatpolitiska mål på längre sikt. I strategin framförs som mål att det i Fin- land år 2025 produceras cirka nio terawattimmar vindkraftsel. Det tidigare uppsatta må- let för år 2020 var 6 TWh. I uppdateringen presenteras metoder för att samtidigt säker- ställa ökad andel förnybar energi, besparing av energi, förbättrad energieffektivitet, till- gång till energi samt ökad självförsörjningsgrad för energi och minskade utsläpp. Vind- kraft ses som en viktig produktionsform för förnybar energi som minskar Finlands bero- ende av importerade bränslen som kol och olja, ökar självförsörjningsgraden för energi och förbättrar handelsbalansen.
I figur 3-1 presenteras utvecklingen för installerad vindkraftkapacitet och vindkrafts- produktion i Finland under åren 1992–2013. Finlands vindkraftskapacitet i slutet av år 2013 var 447 MW och antalet vindkraftverk var 209. Med vindkraft producerades cirka 777 GWh el under 2013 vilket motsvarar cirka 0,9 procent av Finlands årliga elförbruk- ning. (VTT 2014a)
Figur 3-1. Utvecklingen av vindkraftsproduktion i Finland. Årsproduktion (GWh) och installerad effekt vid årets slut (MW, staplar). (VTT 2014a)
Produktionsstöd för vindkraft
I lag om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010) stadgas om ett system för inmatningstariff dit vindkraftverk som uppfyller uppställda krav kan god- kännas. I inmatningstariffsystemet har det bestämts ett riktpris för el producerad med vindkraft (83,5 €/MWh). I systemet får elproducenten betalt för skillnaden mellan marknadspriset och det garantipris som satts för el. Stöd betalas ut under högst 12 år.
Vindförhållanden
Finlands vindatlas beskriver vindförhållandena i Finland och avsikten är att den ska ut- göra ett hjälpmedel vid bedömning av möjligheten att producera el ur vinden samt att styra vindkraftbyggandet till områden med goda vindförhållanden. Vindhastigheten ökar med höjden. Hastighetsökningen beror bland annat på terrängens höjdskillnader och ojämnheter (topologi samt växtlighet och ytegenskaper), samt förändringen i luft- temperatur. Av denna orsak är det motiverat att bygga så höga vindkraftverk som möj- ligt. (Vindatlas 2014)
Den förhärskande vindriktningen i Reväsvaara är syd och sydväst (figur 3-2). Vindhas- tigheten på projektområdet är 6,1 m/s på 100 meters höjd och 7,5 m/s på 200 meters höjd. (Vindatlas 2014)
Figur 3-2. Vindriktningen på 200 meters höjd i Reväsvaara. (Vindatlas 2014)
Planeringsläge och genomförandetidplan för vindkraftsparken
Området som granskas i detta projekt lämpar sig på basis av en preliminär granskning väl för produktion av vindkraft både när det gäller vindförhållanden och andra miljöför- hållanden. Vindkraftverken placeras så att de medför så lite negativa konsekvenser som möjligt.
Projektets preliminära tidplan visas i figur 3-3. Planeringen av Reväsvaara-projektet har inletts med preliminära utredningar om projektområdets lämplighet för vindkraftspro- duktion och om naturförhållanden år 2013. Enligt den preliminära tidplanen är avsikten att avsluta projektets tillståndsförfarande under våren 2016 och att ta vindkraftsparken i drift under våren 2017.
Figur 3-3. Projektets preliminära tidplan. De blå tidslinjerna visar lagstadgade förfaranden där alla deltagare (alla som påverkas av projektet) har möjlighet att följa processen och påverka det.
3.3 Projektets betydelse för Ylitornio-området
Elförbrukningen i Ylitornio år 2012 var cirka 47 GWh, av detta stod hushåll och jord- bruk för cirka 65 %. Tjänstesektor och byggande stod för cirka 33 % och industri för cirka 2 %. (Finsk Energiindustri rf 2014) Den årliga elproduktionen vid Reväsvaara vindkraftspark i projektalternativet VE1 skulle grovt uppskattat vara cirka 84–
210 GWh/a och i projektalternativet VE2 cirka 56–140 GWh/a beroende på vindkraft- verkens storleksklass. I alla projektalternativ skulle vindkraftsparken producera mera el
2013 2014 2015 2016 2017
Förundersökningar MKB-process
Utarbetande av delgeneralplan Tillståndsförfarande
Byggande och ibruktagande
än vad som förbrukas i Ylitornio. Elproduktionen vid vindkraftsparken i Reväsvaara skulle i projektalternativet VE1 motsvara den årliga elförbrukningen i cirka 4 200–10 500 eluppvärmda villor och i projektalternativet VE2 cirka 2 800–7 000 villor (Motiva 2014).
Projektets genomförandet skulle ha en positiv ekonomisk inverkan i regionen. Kommu- nen får inkomster i form av fastighetsskatt. Vindkraftsprojektet får, om det genomförs, en positiv inverkan också på de företag i bygg- och konstruktionsbranschen i regionen.
Den ökade ekonomiska aktiviteten har indirekta positiva inverkningar även på andra branscher i regionen som tjänstesektorn. Dessutom får markägarna hyresintäkter för de områden som de hyrt ut till vindkraftsproduktion.
3.4 Projektets lokalisering och behov av markanvändning
Det planerade vindkraftsprojektet är beläget på Reväsvaara-området i Ylitornio kom- mun i Lappland i Finland. Området ligger cirka fem kilometer sydost om Ylitornio kommuncentrum. Projektområdet för vindkraftsparken har en areal av cirka 1 000 hek- tar. Området ägs helt av privata markägare. Vindkraftsparkens kraftledning skulle i sin helhet gå inom projektområdets gränser.
3.5 Alternativ som ska granskas i MKB-processen
I MKB-processen granskas två preliminära alternativ för att bygga vindkraftsparken.
När det gäller elöverföring granskas anslutning av vindkraftsparken till elnätet med en kraftledning som i sin helhet är belägen inom projektområdet. För elöverföring granskas anslutningsalternativen luftledning och markkabel.
3.5.1 Alternativ för realisering av vindkraftsparken
I MKB-processen granskas två preliminära alternativ för vindkraftsparken, dessa skiljer sig åt vad gäller antalet vindkraftverk. Dessutom granskas nollalternativet att inte reali- sera projektet.
I alternativ 1 (VE1) granskas utplacering av sammanlagt högst 15 vindkraftverk med en effekt av 2–5 MW per enhet inom vindkraftsparkens projektområde (figur 3-4).
Vindkraftverkens navhöjd (höjden från markytan till rotorns mitt) och rotordiametern skulle vara högst 150 meter samt kraftverkets totalhöjd högst 225 meter.
I alternativ 2 (VE2) granskas utplacering av sammanlagt högst tio vindkraftverk med en effekt av 2–5 MW per enhet inom vindkraftsparkens projektområde (figur 3-5).
Vindkraftverkens navhöjd och rotordiameter skulle vara högst 150 meter samt kraft- verkets totalhöjd högst 225 meter. Från utplaceringarna i alternativ VE1 har i alternati- vet VE2 fem vindkraftverk tagits bort (kraftverken 11–15).
Som nollalternativ granskas alternativet att projektet inte genomförs, det vill säga att vindkraftsparken och kraftledningen inte byggs.
Figur 3-4. Vindkraftverkens placering inom projektområdet i alternativ VE1.
Figur 3-5. Vindkraftverkens placering inom projektområdet i alternativ VE2.
3.5.2 Elanslutning
Som alternativ för elöverföring granskas anslutning från vindkraftsparkens elstation till Tornionlaakson Sähkö Oy:s 110 kV kraftledning som går i projektområdets sydvästra del. I granskningen beaktas tre alternativa kraftledningssträckningar (VE1, VE2 och VE3), som alla är belägna inom projektområdet. Elöverföringen kan i samtliga alterna- tiva dragningar utföras som 110 kV luftledning eller alternativt som markkabel. De al- ternativa dragningarna för kraftledningen är lika i de båda granskade alternativen för vindkraftsparken och de visas i figurerna 3-4 och 3-5.
På projektområdet har det år 2013 utförts naturutredningar för kraftledningens alterna- tiva sträckningar VE2 och VE3 (beskrivs närmare i kapitel 5.12). Sträckningsalternati- vet VE1 har utformats med beaktande av naturutredningarnas resultat.
3.6 Teknisk beskrivning av vindkraftsparken
Den planerade vindkraftsparken består av vindkraftverk, ett 20 kV markkabelnät som ansluter vindkraftverken med vindkraftsparkens elstation, vindkraftsparkens elstation med byggnad och en 110 kV kraftledning som förenar vindkraftsparken med Tor- nionlaakson Sähkö Oy:s elnät och som realiseras antingen som luftledning eller mark- kabel. På vindkraftsparkens område byggs dessutom ett servicevägnät som gör det möj- ligt att nå vindkraftverken.
3.6.1 Vindkraftverk
Vindkraftverken består av fundament, torn, maskinhus och rotor (figur 3-6). De plane- rade vindkraftverken har en effekt av 2–5 MW per enhet, navhöjd (punkten där rotorn är förenad med tornet) på högst 150 meter och rotordiameter på högst 150 meter i de båda granskade projektalternativen. Vindkraftverken i projektet skulle därigenom i alternati- ven ha en totalhöjd om högst 225 meter.
Effekt per enhet 2–5 MW
Navhöjd högst 150 meter
Rotordiameter högst 150 meter
Total höjd högst 225 meter
Figur 3-6. Principbild av ett vindkraftverk och storleksdata för de vindkraftverk som planeras för projektet.
Vindkraftverkens torn tillverkas antingen helt av stål, som en sammansättning av betong och stål (hybridtorn) eller helt av betong. Dessutom är det möjligt att använda torn med fackverkskonstruktion i stål. Över 100 meter höga torn är typiskt av armerad betong.
Vilken torntyp som ska användas i detta projekt kommer att bestämmas när projektpla- nerna blir mera detaljerade.
Kraftverken förses med flyghinderljus som det ställs mera detaljerade krav på i det flyghindertillstånd som söks hos Trafiksäkerhetsverket Trafi. Trafiksäkerhetsverket Trafi har i januari 2013 publicerat en anvisning rörande flyghinderljus på vindkraftverk.
I anvisningen beaktas parkliknande vindkraftsprojekt som består av flera vindkraftverk så att de kraftverk som finns i områdets mittdel kan ha ljus med lägre effekt än kraftver- ken i kanten. (Trafiksäkerhetsverket Trafi 2013) På detta sätt minskas flyghinderljusens påverkan på närmiljön.
3.6.2 Elöverföring
I vindkraftprojektet byggs en understation på vindkraftsparkens område (figur 3-7), där den effekt som kraftverken i parken producerar transformeras till 110 kV överförings- spänning. Inom vindkraftsparken ansluts vindkraftverken till vindkraftsparkens under- station med 20 kV markkablar.
Vindkraftsparken kommer att anslutas med luftledning eller markkabel till Tornionlaak- son Sähkö Oy:s 110 kV kraftledning i områdets sydvästra del.
Figur 3-7. Exempel på 20/110 kV understation i vindkraftspark. (Foto: Pöyry)
3.6.3 Vägnät inom vindkraftsparken
Vägnätet inom vindkraftsparken (figur 3-8) kommer att realiseras så att befintliga vägar utnyttjas så långt som möjligt. På detta sätt undviks att onödiga vägavsnitt byggs och de negativa konsekvenserna på projektområdet och närområdet av det vägnät som byggs minimeras. Områdets befintliga vägar rustas upp till de delar som specialtransporterna med vindkraftverkens delar och den resningsutrustning som krävs vid byggandet kräver.
Den minimibredd på vägbanan som specialtransporterna kräver (när vindkraftverkets navhöjd och rotordiametern är cirka 150 meter) är cirka fem meter. Vid kurvor är vägarna bredare. Längs vägarna måste träd röjas så att öppningens bredd blir cirka 10 meter.
En preliminär vägplan över vägarnas dragningar visas i figurerna 3-4 och 3-5.
Figur 3-8. Exempel på bygg- och serviceväg i vindkraftspark. (Foto: Pöyry)
3.6.4 Principerna för placering av vindkraftverk, vägar och elöverföring
I projektets inledande utredningar har fler alternativa placeringar för vindkraftverken studerats än vad som presenteras i MKB-processens placeringsplan. Naturutredningarna har genomförts så att de täcker projektområdet så bra som möjligt och i den placerings- plan som presenteras i MKB-processen har de värdefulla naturobjekt som framkommit i undersökningarna beaktats.
När de placeringsplaner för vindkraftverken samt tillhörande vägnät och elöverföring som granskas i MKB-processen planerades har hänsyn tagits bland annat till följande förhållanden:
- de viktigaste begränsningarna som omgivningen ställer (bl.a. naturutredningarnas preliminära resultat om projektområdets naturvärden samt nuläget för projektom- rådets närområde som bebyggelse och annan markanvändning) i anslutning till projektområdet vid Reväsvaara och närområdet,
- en preliminär vindanalys,
- vindkraftverkens inbördes avstånd för att minimera parkförlusten samt - markens lämplighet för byggande och sluttningarnas branthet.
3.6.5 Uppförande av vindkraftsparken
3.6.5.1 Renovering av befintliga vägar och byggande av nya vägförbindelser
Vägbygget inleds med att avlägsna tillräckligt med träd kring vägarna som leder till kraftverksplatserna. Vindkraftsparkens vägnät byggs och renoveras efter röjningen. Om- rådets befintliga vägar rustas upp till de delar som specialtransporterna för kraftverkens delar och den resningsutrustning som krävs vid byggandet kräver. Sist byggs nödvän- diga nya vägar som förbinder kraftverken med befintliga och vid behov renoverade all- männa och privata vägar.
3.6.5.2 Beredning av monterings- och resningsområden
För byggnadsarbeten avlägsnas träden på en areal av omkring 0,3–0,5 hektar på vind- kraftverkets byggplats, beroende på storleken på det vindkraftverk som ska byggas. In- till kraftverkens byggplats avjämnas och förstärks ett så kallat monteringsområde för resningsutrustningen. Storleken på monteringsområden är cirka 30 x 50 meter. Ytan på monteringsområdena kommer att bestå av antingen naturgrus eller stenkross. För att sätta samman rotorn måste träd röjas åtminstone på de ställen där rotorns blad hamnar i monteringsfasen. Arealbehovet för denna röjda yta är cirka 20 x 100 meter, men beror på rotorns storlek och monteringstekniken.
3.6.5.3 Fundament
När projektplaneringen fortskrider görs preliminära geologiska undersökningar på pla- ceringsplatserna antingen genom borrning eller markradar. På basis av dessa undersök- ningar väljs grundläggningsmetod för vindkraftverken. Innan de egentliga byggnadsar- betena inleds görs mera noggranna undersökningar av marken för att utgöra grund för slutlig dimensionering och detaljkonstruktion av fundamenten. Det finns flera grund- läggningssätt och valet påverkas av områdets markbeskaffenheten och grundförhållan- dena. Valet av grundläggningssätt för kraftverken beror också på det tornalternativ som väljs. Nedan beskrivs kortfattat de typiska grundläggningsmetoderna.
Gravitationsfundament innebär att en armerad betongplatta försänks genom grävning till ett visst djup beroende på grundförhållandena. Plattans tjocklek är cirka 1-2 meter vid kanterna och cirka 2-3 meter i mitten. Storleken och diametern på den grundplatta som krävs beror starkt på kraftverket och grundförhållandena. Med de kraftverksalterna- tiv som används idag är diametern typiskt cirka 15–25 meter. När grundplattan är färdig täcks den med jordmassor eller stenmaterial så att endast en liten del är synlig. Gravitat- ionsfundament kräver att marken är tillräckligt bärig.
Bergförankrat fundament används när vindkraftverken placeras på bergområden där berget antingen går i dagen eller finns nära markytan. En grop sprängs i berget för fun- damentet och hål borras för bergbultar. Bergbultar monteras i hålen som borrats i ber- get. I sin övre ända förenas bergbultarna med vindkraftsverkets armerade stålfundament som gjuts i hålet som sprängts i berget. Antalet bergbultar som krävs och deras längd beror på bergets kvalitet och den belastning som vindkraftverket ger upphov till. När bergbultar används är det armerade betongfundamentets storlek i allmänhet mindre än vid andra grundläggningssätt med armerad betong.
Armerat betongfundament på pålar används i fall där markens bärighet inte är tillräck- lig och där lagren med dålig bärighet sträcker sig så djupt att det inte längre är kostnads- effektivt att byta ut material. Vid pålfundament grävs organiska ytlager bort och grund- läggningsområdet täcks med ett tunt lager kross som pålarna drivs igenom. Olika slag av pålar har olika installationsmetoder, men i allmänhet kräver nästan alla alternativ tunga entreprenadmaskiner för installation. Efter pålning förbereds pålarnas ändar och det armerade betongfundamentet gjuts på pålarna.
3.6.5.4 Byggande av vindkraftsparkens interna kabelnät och kraftledningsanslutning Innan vindkraftverken reses byggs och installeras vindkraftsparkens interna kabeldrag- ningar samt anslutning till kraftledning. Vindkraftsparken kommer att anslutas till kraft- ledningen i områdets sydvästra del med luftledning eller markkabel. Man strävar efter att placera de markkablar som krävs i vindkraftsparken i kabeldiken som grävs intill transportvägarna.
3.6.5.5 Montering och driftstagning av vindkraftverken
Vindkraftverkets torn och andra komponenter transporteras oftast till monteringsområ- det i flera delar. När vindkraftverkens storlek ökar delas kraftverken upp i flera trans- portkollin.
Vindkraftverkens resning börjar när fundamenten, nödvändiga vägar i vindkraftsparken och monteringsområdet är färdigt och kraftverkens olika komponenter har levererats med specialtransporter. Vindkraftverken reses med hjälp av kranar från monteringsom- rådet. Först lyfts tornet en del i taget, efter detta maskinhuset och sist rotorn som monte- rats ihop på marken.
Det tar typiskt 2–3 dagar att montera ett kraftverk på ett färdigt fundament. Det kan ta en arbetsdag att flytta kranen från en resningplats till nästa. Svåra väderförhållanden som till exempel hård vind eller dimma kan avbryta lyftarbetet. Montering och driftsätt- ning av ett kraftverk, inklusive driftsättnings- och testningsfas, kan ta sammanlagt cirka 1,5–2 veckor.
3.6.6 Avveckling av vindkraftspark
Avveckling av vindkraftverk blir aktuellt när de nått slutet av sin livslängd. Vindkraft- verkens tekniska livslängd är cirka 20–30 år, men genom att byta ut maskineri och komponenter är det möjligt att förlänga deras livslängd om skicket hos andra konstrukt- ioner som torn och fundament tillåter detta. Genom att förnya maskineriet kan kraftver- kens livslängd förlängas upp till 50 år som är den livslängd som torn och fundament dimensionerats för. Ett annat alternativ för att fortsätta vindkraftsparkens verksamhet är att byta ut kraftverken helt inklusive torn och fundament. Kraftledningens tekniska livs- längd är 50–70 år men dess livslängd kan förlängas med som minst 20–30 år genom re- novering av den.
När ett vindkraftverk avvecklas kan det monteras ned i delar med samma utrustning som användes vid resningen. Arbetsmomenten vid avveckling är i princip samma som i byggfasen. Om det finns behov är det möjligt att avlägsna vindkraftverken inklusive fundamenten från området. Vindkraftverkens tidigare placeringsplatser kan iordnings- ställas för att smälta in i det omgivande landskapet. I vissa fall kan det medföra mindre
konsekvenser att lämna fundamenten och iordningsställa platsen än att avlägsna dem.
Det kan vara möjligt att använda fundamenten som en del av annat byggande.
När kraftledningen inte används längre avlägsnas kraftledningens konstruktioner och markområdet som använts som kraftledningsgata frigörs för annan användning av mar- kägaren. Markkablarna kan avlägsnas när driftsfasen avslutats. Eventuella djupt lig- gande jordningsledare är det dock inte nödvändigtvis ändamålsenligt att avlägsna.
3.7 Förhållande till andra projekt och planer
I omedelbar närhet av projektområdet vid Reväsvaara finns inga vindkraftsparkprojekt eller -planer. Närmaste vindkraftspark finns på cirka 20 kilometers avstånd och näst närmaste på cirka 30–60 kilometers avstånd från projektområdet vid Reväsvaara. I figur 3-9 visas de idag kända vindkraftsprojekten som finns i närområdet till Reväsvaara inom cirka 60 kilometers avstånd. Projektens realisering och lokalisering preciseras un- der planeringens gång.
TuuliWatti Oy bygger en vindkraftspark med sju 4,5 MW:s vindkraftverk vid Torneå Kitkiäisvaara cirka 20 kilometer söder om området för Reväsvaara vindkraftspark. Byg- gandet av vindkraftsparken har inletts under våren 2013 och avsikten är att elproduktion ska inledas under sensommaren 2014. (TuuliWatti Oy 2014)
wpd Finland Oy planerar att bygga 17–22 vindkraftverk i Juoksenki by i området Pello, Palo- och Ahkiovaara. Området finns cirka 30 kilometer norr om Reväsvaara projekt- område. Projektets MKB-process har inletts och MKB-programmet är framlagt 8.5.–
7.7.2014 i Lapplands NTM-central. (wpd Finland Oy 2014)
TuuliWatti Oy:s Varevaara vindkraftspark i Tervola har tagits i bruk i april 2013. Om- rådet ligger cirka 60 kilometer sydost om Reväsvaara vindkraftspark. Vindkraftsparken består av tio 3 MW kraftverk. Vindkraftverkens navhöjd är 139 meter och rotordiame- tern är 112 meter. Dessutom planerar TuuliWatti Oy att bygga tre vindkraftverk på Löylyvaara, väster om Varevaara vindkraftspark. Projektets delgeneralplan är under ut- arbetande. (TuuliWatti Oy 2014)
På den svenska sidan finns de närmaste vindkraftverken på cirka 40 kilometers avstånd från den planerade vindkraftsparken vid Reväsvaara. Söder om Reväsvaara projektom- råde ligger Kalix Vindkrafts två vindkraftsparker som tillsammans omfattar åtta vind- kraftverk. Norr om Reväsvaara projektområde ligger Aapuas befintliga vindkraftspark som omfattar sju vindkraftverk. På dess sydvästsida planerar och bygger O2 Maevaaras vindkraftsprojekt som omfattar sammanlagt 36 vindkraftsverk. (Vindlov 2014)
Vid utarbetande av MKB-processen finns inte kännedom om andra projekt i projektom- rådets närhet som skulle kunna ha kumulativa konsekvenser med projektet i Reväsvaara.
Figur 3-9. Kända vindkraftsprojekt i närområdet.
4 MILJÖNS NUVARANDE TILLSTÅND 4.1 Samhällsstruktur och markanvändning 4.1.1 Boende och annan verksamhet
Projektområdet ligger på Reväsvaara-området i Ylitornio kommun i Finland, öster om riksväg 21 (väg E8, Torneåvägen) som följer Torne älvdal. Den svenska gränsen ligger som närmast på cirka tre kilometers avstånd väster om projektområdet. Enligt en preli- minär uppskattning är projektområdet cirka 1 000 hektar stort och används till stor del för skogsbruk. Området ägs helt av privata markägare.
I trakten är bebyggelsen koncentrerad särskilt till vattendrag. Exempelvis Torne älvdal samt stränderna av Tengeliönjoki och Ratasjärvi/Vuomajoki har en jämn bandformad bebyggelse. Området är huvudsakligen jordbruksmiljö och glesbygd. Närmaste tätort till projektområdet är Ylitornio kommuncenter 4–5 kilometer nordväst om projektområdet.
I Tornedalen, norr och söder om kommuncentrum, ligger ett band av flera byar, till ex- empel Armassaari cirka 800 meter väster om projektområdet och Kainuunkylä cirka fem kilometer sydväst om projektområdet (figur 4-1).
Figur 4-1. Samhällsstrukturen i projektområdets omgivningar på den finländska sidan år 2010 enligt YKR-områdesindelningen (Miljöförvaltningen 2014) Projektområdets gräns visas i blått.
Läget för bebyggda områden på den svenska sidan visas bland annat i figur 4-9.
Inom planeringsområdet finns varken fast boende eller fritidsbebyggelse. De närmaste enskilda bostads- och fritidshusen ligger cirka 450 meter väster om projektområdet, men kortaste avståndet från vindkraftverken till närmaste bostads- eller fritidshus är cirka två kilometer. Bebyggelsen i omgivningarna består huvudsakligen av permanentbostäder, men det finns också en del fritidsboende (figur 4-2).
Genom projektområdet går en vandringsled som utgör en del av det större 50 kilometer långa nätet av vandringsleder, Aurinkovaarojen Jotos. På den högsta delen av Re- väsvaara finns ett vindskydd. Genom den östra delen av projektområdet går en skoter- led. På Ainiovaara, cirka 2,3 kilometer nordväst om projektområdet, finns en se- mesterby. Aavasaksas turistcentrum ligger på cirka 10 kilometers avstånd norr om pro- jektområdet (figur 4-2).
Vid den norra gränsen till Reväsvaara projektområde finns bland annat en skjutbana och en vattentäkt. I den omedelbara närheten av projektområdet finns flera marktäktsområ- den med tillhörande näringsverksamhet. På den västra stranden av Reväsjärvi, cirka 1,8 kilometer väster om projektområdet, finns ett fängelse.
Öster om projektområdet på cirka fem kilometers avstånd finns jaktmarker där bland annat Tornionseudun metsästysseura jagar (Tornionseudun metsästysseura r.y. 2014).
Uppgifterna om områdets nuvarande användning för rekreation kommer att preciseras när bedömningsprocessen framskrider.
Figur 4-2. Bebyggelse och rekreationsleder i projektområdet och dess närområde.
Projektområdets gräns visas i blått. Kartan visar också en del av bebyggelsen på den svenska sidan. (Lantmäteriverket 2014, Ylitornio kommun 2014b, Miljöförvaltningen 2014a)
4.1.2 Gällande och pågående planläggning och andra planer för markanvändning 4.1.2.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen
De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av planeringssystemet för markanvändning enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Statsrådet har godkänt de riksomfattande målen för områdesanvändningen år 2000. De reviderade må- len trädde i kraft 1.3.2009. Det huvudsakliga temat i uppdateringen har varit att möta utmaningarna som klimatförändringen ställer. Enligt markanvändnings- och bygglagen ska målen beaktas och deras uppnående främjas vid planering på landskapsnivå, i kom- munernas planläggning och i statliga myndigheters verksamhet. De riksomfattande må- len för områdesanvändningen omfattar följande helheter:
1. fungerande regionstruktur
2. enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. fungerande förbindelsenät och energiförsörjning
5. specialfrågor i Helsingforsregionen
6. helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer Målen för områdesanvändning ska
- säkerställa att omständigheter av nationellt intresse beaktas i landskapens och kommunernas planläggning samt i de statliga myndigheternas verksamhet - bidra till att målen för markanvändnings- och bygglagen samt för planeringen av
områdesanvändningen uppnås, av vilka de viktigaste är god livsmiljö och hållbar utveckling
- fungera som redskap för förhandsstyrningen av planläggningen i markanvänd- ningsfrågor av riksintresse och främja en konsekvent och enhetlig förhandsstyr- ning
- främja genomförandet av internationella avtal i Finland
- skapa förutsättningar för genomförandet av projekt på riksnivå när det gäller om- rådesanvändningen. (Miljöförvaltningen 2013)
Detta projekt berörs särskilt av de riksomfattande mål för områdesanvändning som gäl- ler enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön, kultur- och naturarv, rekreat- ion i det fria och naturresurser, fungerande förbindelsenät och energiförsörjning samt helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. Målen delas in i allmänna och särskilda mål. I de allmänna målen för fungerande förbindelsenät och energiförsörj- ning konstateras det bland annat att "Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas".
De riksomfattande målen för områdesanvändning betonar strävan mot koncentrerade lösningar vid vindkraftsbyggande samt sammanjämkning av vindkraftsbyggande och andra markanvändningsbehov.
4.1.2.2 Landskapsplan
Lapplands förbunds fullmäktige har 26.11.2012 godkänt landskapsplanen för Västra Lappland. Landskapsplanen har fastställts vid miljöministeriet 19.2.2014. I landskaps- planen fastställdes inte områden för vindkraftverk, bl.a. beteckningen tv 2390 rörande
