Sollerö timmer. Dalarna ENERGIFAKTA

Full text

(1)

Sollerö timmer

– Dalarna

Bolagets affärside att sälja närvärme

Att förädla skogens råvaror är något som de tre brö- derna Duhlbo på Sollerö har arbetat länge med. De driver sedan 80-talet en timmerhustillverkning och breddade sin verksamhet med att under några år sköta värmeverk åt andra. Detta gav mersmak och år 2010 byggde de en panncentral för träbränsle i Sollerö.

Bolagets affärside är numera också att sälja färdig värme från egen värmecentral, som eldas med res- ter från timmerhustillverkningen. När det inte räck- er till köps kubb in som flisas upp. Värmen säljs till

kommunen skulle hitta en ny uppvärmning av skolan, Håkan säger:

– Värmepumpstillverkarna är duktiga på att för- handla och att styra spelreglerna så att det passar deras affärsmodell, en hög investeringskostnad med en lång (20 år)avskrivning och låga driftkostnader.

När vi insåg det och ändra våra kalkyler enligt deras modell blev även vi konkurrens kraftiga.

– Vi har i dag ett långt kontrakt med kommunen som har valt en hög anslutningsavgift och en låg rörliga kostnad, en modell som passar kommunen bra medan övriga kunder har valt ett mer normalt

Sollerö timmer har på ett fiffigt sätt tagit vara på en spillprodukt från deras hus- produktion och producerar nu också närvärme. Konceptet har varit lyckat eftersom man kunnat anpassa teknik, anläggning och avtal efter kommunens krav. Med få ingrepp kan de producera närvärme till flera kunder i närmiljön.

Foto: Diakrit

Panncentralen är placerad centralt i byn för att minska värmeförluster.

Håkan är en entreprenör som brinner för det lokala kretsloppet.

Lokala råvaror blir lokal värme.

(2)

hustillverkningen. Den är installerad i ett hus som vi har byggt på arrenderad mark intill skolan och därifrån finns en 350 m lång kulvert som delar ut värmen. Med en central placering av pannan har vi lyckats hålla kulvertlängden kort och därmed mins- kat investeringskostnader och förluster i kulverten.

För att undvika hantering av flis på plats, finns en specialvagn med bottenutmatning som står ständigt stationerad vid pannan förutom när den behöver fyllas på. Påfyllning sker normalt en till två gånger per vecka (beroende på säsong) och samtidigt sker tillsyn av pannan. Ett system som fungerar bra efter- som det är mindre än 2 km mellan vår fabrik och panncentralen.

Anläggningen kostade totalt ca 3 miljoner kr. Fi- nansiering har skett genom ett bidrag på 0,3 miljo- ner kr + kommunens inkopplingsavgift, banklån och eget kapital. Håkans tips till de som är intresse- rade av att sälja färdig värme är att göra en nog- grann tidsplan. Oftast är man ”tidsoptimist” och det är därför viktigt att sätta av ordentligt med tid för planering, kalkylering, avtal och finansiering.

Finansiering är något som är extra problematiskt när man bygger på ofri grund eftersom banken behöver säkerhet.

I dag står värmeförsäljningen för ca 15 % av företa- gets omsättning och arbetsinsatsen är förhållande- vis låg. Eftersom större delen av värmen säljs på vintern då övrig verksamhet går på sparlåga, hjälper värmeproduktionen till för att hålla kassaflöde jäm- nare över året. Panna är dimensionerad för att kun- na producera mer värme och förhoppningsvis står fler kunder på tur att bli inkopplad.

ENERGIFAKTA: SOLLERÖ TIMMER

FAKTARuTA

Panna: Ariterm 500 kW

Reserv/tillskottspanna: 240 kW oljepanna Kulvert: 350 m PEX slang

Flislager: Traktorvagn med självutmatning som rymmer några dagars behov.

Produktion: ca 600 MWh/år

Omsättning värmeförsäljning: ca 300 000 kr/år Skruvtransportören som skickar flis till värmepannan.

I bakgrunden syns släpvagnen där flisen förvaras.

(3)

Ekonomi i företaget Sollerö timmer (OBS hela bolaget)

kkr 2012 2011 2010 2009 2008

Resultaträkning

Omsättning 2 415 2 366 1 429 1 984 2 090

Driftkostnader 1 509 1 348 635 1 241 1 309

Löner 629 808 656 614 633

Avskrivning 151 111 100 105 101

Räntor 91 95 36 22 43

Skatt 7 1 2 1 0

Resultat 28 3 0 1 4

Balansräkning

Anläggningstillgångar 1 667 1 716 833 829 933

Omsättningstillgångar 580 584 1 583 614 582

Summa tillgångar 2 247 2 300 2 416 1 443 1 515

Långfristiga skulder 980 954 943 444 574

Kortfristiga skulder 994 1 101 1 232 757 656

Eget kapital 273 245 241 242 285

Summa skuld och eget kapital 2 247 2 300 2 416 1 443 1 515

Nyckeltal, % % % % % %

Vinstmarginal 11,9 6 –7 –1,4 4,8

Kassalikviditet 37,5 43,9 20,9 72,5 75,5

Soliditet 18,6 12,1 10,4 25,1 29,7

Total omsättning, kkr

Energiproduktion Energianvändning

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000

400 000 El

Diesel Värme

Sparsam körning, 11 000 kWh Frekvensstyrd vakuum- pump, 6 000 kWh

Effektivare kylning, 3 000 kWh Belysning, 8 000 kWh

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 1 000

1 500 2 000 2 500

2012 2011

2010 2009

2008

Resultat efter finansiella tillgångar, kkr

–150 –100 –50 0 50 100 150 200

2012 2011

2010 2009

2008 kkr

kkr

Energiproduktion Energianvändning

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000

400 000 El

Diesel Värme

Sparsam körning, 11 000 kWh Frekvensstyrd vakuum- pump, 6 000 kWh

Effektivare kylning, 3 000 kWh Belysning, 8 000 kWh

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 1 000

1 500 2 000

2012 2011

2010 2009

2008

Resultat efter finansiella tillgångar, kkr

–150 –100 –50 0 50 100 150 200

2012 2011

2010 2009

2008 kkr

Tips från coachen vid nyetablering

Att starta upp en ny verksamhet i samarbete med andra företagare kan oftast vara nyckeln till att lyckas, men det kräver också lite eftertanke:

• Forma tankarna i en affärsplan, först då blir de synliga för er själva och andra intressenter som kunder, banker, myndigheter och rådgivare.

Som en person i gruppen bör du även tänka på:

• Har jag den tid det krävs utan att det påverkar min familj och ordinarie verksamhet?

• Vad kan jag tillföra samarbetet och vilka förvänt- ningar finns det på mig från övriga i gruppen?

• Vilka förväntningar har jag själv på projektet och kommunisera det med övriga. Är det att skapa

Källa: www.svd.se

www.svd.se/naringsliv/sok-foretag/companyInfoKeyFigures.html?companyID=15585196-3) ENERGIFAKTA: SOLLERÖ TIMMER

Total omsättning och resultat efter finansiella tillgångar i Sollerö timmerbolaget.

(4)

ENERGIFAKTA: SOLLERÖ TIMMER

Hur ser marknaden ut?

Vem är en möjlig kund för en närvärmeleverans?

I de flesta närvärmeprojekt är det en större olje- eldad byggnad som ägs av samhället och som behö- ver en ny värmelösning. Därtill ansluts även mindre kunder in från närområde, så som villägare och affärslokaler. Även om råvarupriset (flis, halm m.m.) kan anses ganska stabilt och beroende på kvalité ligga på 20-30 öre/kWh fritt anläggningen, kommer projektet oftast behöva kunder som är be- redda att betala över 70 öre/kWh( + moms) för att kalkylen ska gå ihop, (se diagram 3, prisutveckling fjärrvärme).

I dag när elpriserna är förhållandevis låga och många väljer värmepumpar är det därför svårare att konkurrera med andra värmekällor och man måste oftast fundera på om man kan komplettera affärsidén med andra värden som kan värderas in i mötet med kunden.

Hur tänker kunden?

Beroende på vem som är kund blir svaret olika men genomgående är priset på energi den tyngsta orsa- ken till val av energilösning. Det är inte hela san- ningen för oftast är man som kund beredd att be- tala mer till någon som har hög trovärdighet, anses tillförlitlig och har hög servicenivå. En kall vinter- dag väger tillgänglighet på energi mycket högre än priset. Arbeta därför med att skapa ett trovärdigt koncept som ger kunden ett positivt intryck av er som energileverantör. Detta kan även vara en viktig del om ni ska svara på en kommuns offentliga upp- handling. Ju mer genomarbetat och seriöst svaret är, desto större chans är det att just ni får uppdraget att leverera färdig värme.

Andra värden som kunden kan väga in, är en lång- siktig lösning med ett stabilt pris. Somliga ser mer- värden i projekt som är bra för området och skapar arbetestillfälle, renare luft m.m. Hitta argumenten och försök landa i diskussioner med kunden som inte enbart handlar om lägsta möjliga pris.

Hur får man till ett tillförlitligt avtal?

En viktig del i att få en kalkyl att gå ihop är dock priset på energi (kr/kWh)och mängden (kWh/år) som ska levereras. Det är därför viktigt att avtalet formas så att kalkylen blir mindre osäker för fram- tida energi priser, både för köpare och säljare. Ett tips är att försöka styra ersättningen till en fast del som i huvudsak täcker ränta och avskrivning och en rörlig del som täcker driftkostnader som flis, arbete och underhåll. På detta sätt skapas fortfarande ett incitament för kunden att spara energi men enbart på marginalen. En ”sparad kWh” påverkar därför enbart den rörliga delen av priset och man riskerar inte den del av kalkylen som ligger fast.

Var också lyhörd för hur kunden vill ha upplägget.

Om närmaste konkurrent är en värmpumpsförsäl- jare kan ett alternativ vara en hög inkopplingskost- nad (som motsvarar värmepumpsinstallationen) och sedan en mycket låg förbruknings kostnad (kr/kWh) som motsvara priset på flis, daglig drift och underhållskostnader. En sådan lösning gör att man lyfter bort en stor del av investeringen från kal- kylen och samtidigt får en kund med ett långt avtal.

(5)

Ta hjälp och råd, men fatta egna beslut!

Inför ett större beslut är det alltid klokt att vända sig till personer som har erfarenhet och råd att ge. Det kan vara en konsult, tjänsteman eller någon som har genomfört en snarlik affär.

Dock är det viktigt att ni själva fattar beslut och därför måste ni vara välinformerad/påläst så att riskerna minimeras. En god entreprenör har för- måga att ta in information, analysera den och fatta egna beslut.

… tänk på att:

Är ni en grupp som ska samarbete runt ett projekt.

Börja tidigt med att sätta spelregler för samarbe- te. För att inte förlora tid på personer som inte kommer fullfölja kan ett tidigt krav på insatt kapi- tal vara något som utkristalliserar vilka som verk- ligen vill satsa.

undersök möjligheten till någon form av stöd, en bra börja kan vara LRFs medfinansiering för råd- givning, via Energiaffärer på gården.

För att minska risker ”tänk framåt” vad händer om kundens energi konsumtion minskar/ökar och är det en stabil kund? Sätt dig in i kundens framtidsplaner/ekonomi m.m.

I investeringsögonblicket är det vanligare att man underskattar en kostnad, se därför till att göra kalkylen grundligt men ha en beredskap för hur man ska kunna finansiera en merkostnad.

• Många projekt har en för optimistisk tidsplan för byggnationen. Planera väl och kommunisera väl med alla aktörer. Om möjligt koppla tidsplanen till ett vite för de leverantörer som inte kan hålla sin del.

• En affärsplan bör också innehålla en riskbedöm- ning. Fundera på vilka risker som går att minime- ra. Kan en såld kWh kopplas till ett index som speglar er kostnader?

En köpt kWh flis är inte samma sak som en såld kWh värme. Glöm inte och ta med verknings- gradsförluster i panna och kulvert när du gör kalkylen.

Förvissa dig alltid om det pris som diskuteras är med eller utan moms. Det kan kännas självklart men förvånansvärt ofta hör man personer (oftast konsumenter) kommentera priser och där de har en bestämt uppfattning om vad priset är per kWh.

Om man frågar om det är med eller utan moms och de inte kan svara, har de förmodligen inte en klar bild om priset.

Fjärrvärmeprisutveckling, öre/kWh (priserna är inkl. moms)

öre/kWh

Småhus

Mindre flerfamiljshus Större flerfamiljshus

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :