M A L I N N I L S S O N , K R C
Ett formativt arbetssätt i NV-
ämnen
Lågt intresse - fundera över…
Våga rensa!
Vilka begrepp laborationer och är egentligen
viktiga?
Vad står i läroplan och
kursplan?
Kunskapssyn
Använd NV-språket formativt
Öppna uppgifter Mallar och
exempel/standards
Feedback och revidering efter
feedback
Tid för reflektion
självvärderingar och
Ordlista = kursbok = prov
• Elevens svar
• Lärarens feedback
Enzym
• Elevens svar
• Lärarens feedback
Omättade fetter Späda
Eppendorfrör
• Elevens svar
• Lärarens feedback
• Elevens svar
• Lärarens feedback
EPA?
Tankefrågor, t ex ”Vad menas med naturliga tillsatser”?
Enskilt/
Ensam:
Jag tror att….
Par:
Min kompis tror att…. Så då kom
vi tillsammans fram till att….
Alla:
De olika grupperna trodde att…. Så vi kom gemensamt i klassen fram till
att….
För- och nackdelar
Olika metoder
Vetenskapligt ovetenskapligt och
Sortera
Vilka
begrepp/bilder/
ämnen hör ihop?
Rangordna efter t ex pH eller
löslighet
Samla argument
Etiska ställnings-
taganden
Larmrapporter
Olikheter och likheter
Olika forsknings-
rapporter
Förr och nu
Reflektera…
Motivera svaren!
Concept cartoons
Är alla tillsatser i livsmedel farliga?
Nej, självklart inte! De behövs för att maten ska hålla längre och smaka gott.
De skulle inte få användas om de var farliga
Nej, troligtvis inte.
Men det finns både dåliga och bra tillsatser – så man bör
vara observant
Ja! Tillsatser ska inte få finnas i livsmedel! Naturliga och obehandlade råvaror är bäst för hälsa och miljö. Tänk
t ex på alla allergiska människor!
Ja, men tillsatser kanske i vissa fall inte kan uteslutas för att få den smak om vi är vana med eller för att maten
annars lätt skulle kunna bli angripna av bakterier eller
skadedjur
Den grymma sanningen…
Larmrapport om vatten
Kemins karaktär och arbetssätt
Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera
hypoteser, teorier och modeller
Planering och genomförande av
experiment, samt
formulering och prövning av hypoteser i samband
med dessa
Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval,
arbetsprocess och felkällor
Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån
kemiska modeller, till exempel frågor om
hållbar utveckling
Vad kännetecknar en naturvetenskaplig
frågeställning
Öppna laborationer
Stärker självförtroendet
Språkut- vecklande
Gynnar samarbeten Motiverar
tänkande och reflektion Motiverar
analys och progressions
-tänkande
Att tänka på som lärare vid öppna laborationer
Mål och syfte?
Hur klargöra ramarna?
Ämnesinnehåll?
Hur se till att alla har samma
grundförutsättningar?
Begrepp och
förmågor? Hur
dokumentera?
När och hur = bedömning?
Hur ge tid för självvärdering
och reflektion?
Exempel?Hur och när använda återkoppling?
Utvärdera undervisningen?
Bedömning av praktiska förmågor
Planering med hänsyn
till yttre förhållanden Säkerhetstänkande
(föra, under och efter) Kommunikation (före, under och efter)
Flexibilitet och kontinuerligt resonemang - laborationsteknik
Användandet av NV- begrepp i rätt sammanhang
Tolkning och analys – eventuell redigering,
samt föreslår förbättringar
Använder
utrustningen på ett säkert,
ändamålsenligt och effektivt sätt
Dokumentation på ett genomtänkt sätt av observationer, resultat
och reflektioner
Bygga på
teorier/information som källkritiskt
granskats
Bedömningsverktyg – ska vara uppgiftsspecifik!
E (bra) C (bättre) A (bäst)
Begreppsförståelse Översiktligt, med viss
säkerhet, exemplifiera Utförligt, med viss
säkerhet, exemplifiera Utförligt och nyanserat, med säkerhet,
generalisera Planering och
frågeställning Viss planering med stöd,
relevanta metoder Noggrann planering med visst stöd, relevanta metoder med ”backup”, tid och säkerhet
Noggrann och
självständig, relevanta metoder med backup, tid, säkerhet och flöde
Dokumentation Viss struktur, motiverar
och förtydligar delvis Tydlig struktur,
motiverar och förtydligar genomgående
Mycket tydlig och genomtänkt, motiverar och förtydligar
genomgående, hänsyn till felkällor
Laborationsteknik Viss säkerhet (med stöd) vid hantering av utrustning och av
kemikalier. Kan med stöd välja metod kan med stöd hitta alternativa metoder i stunden
Stor säkerhet i hantering av kemikalier och
utrustning, samt vid val av metod, kan
självständigt hitta alternativa metoder i stunden
Mycket stor säkerhet i hantering av kemikalier och utrustning, samt vid val av metod, kan
självständigt hitta relevanta alternativa metoder i stunden, tar hänsyn till och vägleder grupp-medlemmar
”Vad jag kommer att titta på och bedöma”
Olika aspekter av laborationen: Omdöme
(1-10): Tips:
Frågeställning (genomförbarhet) Planering av tid och säkerhet
Val av metod och utrustning och deras hantering
Val av kemikalier och deras hantering Samarbete i gruppen
Förmåga att tänka om och revidera Kommunikation (före, under och efter) Dokumentation
Kontinuerlig analys Avfallshantering
Hur kan exempel på praktisk förmåga ges?
Demonstrations- laboration (live eller
film)
Utforma planering framför eleverna
Gå igenom gammal planering och diskutera för- och
nackdelar
Ta hjälp av äldre elever – beskriver
hur och ger tips Youtube, UR
Gå igenom gamla, filmade
elevlaborationer (olika
bedömningsnivåer)
”Min laboration” – före försöket
Frågor: Mina tankar och svar:
Varför har jag valt att göra denna laboration?
Vad behöver jag kunna för begrepp?
Vad behöver jag för utrustning och kemikalier?
Vilka säkerhetsaspekter måste jag tänka på?
Vad förväntar jag mig för resultat?
Varför förväntar jag mig dessa resultat?
Vilka steg i laborationen tror jag är mest känsliga?
Hur ska jag observera och dokumentera resultat?
Vad är viktigt att observera och när i laborationen kan detta observeras?
Alternativt kan en checklista användas
Hur bedöma flera grupper samtidigt?
Be elever filma sina laborationer
Låt elever göra demonstrationer
(efter feedback) för klassen
Gör ett en strukturell checklista eller matris att kryssa
i samtidigt som laborationen
pågår
Be elever föra laborationsbok
där alla reflektioner och
observationer samlas
Förslag på teman till öppna laborationer
Hur är det…
Vilka maträtter innehåller mest fett?
Innehåller mjölk eller sojabönor mest protein?
Hur fungerar värktabletter och hur tas de upp?
Hur kan bakterier påverkas av olika kemikalier?
Kan vi göra ett eget nagellack?
Vad är det för skillnad mellan Cola och Cola light?
Varför rostar bilar olika mycket/snabbt?
Elevplanering (bakterier)
Vad är bakteriens älsklingsmat:
1. Vi vill se vad bakterien kan växa på för mat och vad de inte gillar. Vi tar näringspulver och blandar med vatten som vi gjorde på lektionen. Sen ska
lösningen värmas och smälta ihop. Sen häller vi den i plattorna och låter stelna. Vi valde att testa en gummibjörn, en bit ägg, lite köttfärs och en bit äpple.
På den andra plattan tog vi saker som vi tror att bakterier inte gillar. Det är
medicin, handsprit, tvål och diskmedel. Eftersom dessa är flytande måste de fångas upp av filterpapper. Vi klipper bitar (0,5x0,5) som man droppar det som förväntas ”avskräcka” bakterierna på och sedan måste man vänta i en vecka.
2. Det vi tror att bakterierna kommer gilla är ägg och köttfärs för dom innehåller näringsämnen, främst proteiner, som de behöver för att leva, växa och föröka sig. Eftersom det inte brukar växa mögel på frukt tror vi inte att de kommer gilla äpplet. Godis borde inte attrahera då sockret är så hårt bundet - men
eftersom hål i tänderna är ett resultat av bakterier kanske de gillar det.
Bakterierna tror vi kommer dra sig bort från alla dom saker vi valt eftersom vi använder dessa ämnen för att göra rent på oss själva, i hemmet, samt för att
behandla infektioner. Störst negativ effekt tror vi handsprit har eftersom de torkar ut bakterierna.
Återkoppling – i form av frågor
Kan ni använda fler av relevanta NV-begrepp och ett naturvetenskapligt språk?
Ni skriver att ni ska använda medicin – vad menar ni med det?
Ni har tydligt förklarat vilka ämnen ni tror att bakterierna kommer att gilla/inte gilla. Kan ni hitta förklaringar i boken eller på nätet som kan stödja de teorier ni har? Hur tänker ni ange källor?
Hur mycket (koncentration/massa/volym) ni tog när ni gjorde agarplattorna och av de olika ämnena ni valde? Beskriv beräkningar och motivera era val
Hur tillförde ni bakterierna? Vilka bakterier kommer ni att använda?
Hur tänker ni runt säkerheten före, under och efter laborationen?
Hur kan ni göra era resultat mer statistiskt säkra? Kommer ni ha en kontroll?
Har ni en plan för hur ni ska dokumentera era observationer och resultat?
Vilket/vilka steg i laborationen tror ni är känsligast? Hur ska ni agera då?
Kan ni förtydliga ert flödesschema så att det är tydligt vad ni behöver för
utrustning och kemikalier? T ex hur och när ska ni läsa av bakterietillväxten?
Komplettering= Mer detaljerad, strukturerad
Testa bakterier i saliv:
Tillverka plattor (6 st) med näringsmedium + agar (10 g/l). För att statistisk säkra resultaten upprepas de båda försöken 3 gånger (se beräkningar av koncentrationer på separat papper)
1. Spotta saliv på plattan och sprid ut med botten av ett provrör (volymen samma på varje platta, ca 0,25 ml) Fördela plattan i fyra delar med något potentiellt attraherande (gummibjörn, äpple, köttfärs och ägg) i varje del, markera och förslut plattan med parafilm (om tid finns kan vi lösa upp respektive livsmedel och testa ) Avläs efter 3-6 dagar och se var tillväxten är störst (mät med linjal och räkna antal kolonier), dokumenteras med mobilkamera, samt mätvärden i en tabell vid tre tillfällen (dag 3, 5 och 6)
Efter avslutad laboration destrueras petriskålarna med konc. HCl eller autoklavering 2. Tillsätt bakterier från saliv enligt punkt 1
Sätt ett ämne som ska fungera rengörande/bakteriedödande och därmed repellerande; handsprit, tvål, diskmedel (Yes) och upplöst antibiotika (på filterpapper), markera på plattan och förslut med parafilm
Avläs efter 3-6 dagar och se var tillväxten är minst (mät med linjal och räkna kolonier) enligt punkt 1 3.
Undersökningen kan utvecklas genom att testa bakterier i omgivningen, t ex skolmaten och på bestick i
skolmatsalen. Ett annat alternativ är att fastställa vid vilka koncentrationer av respektive repellent/attraktant som störst bakterierörelse kan noteras, samt att utgå från endast 1 bakteriestam (då saliv kan bestå av flera)
Självvärdering – eget projekt
Vad är nästa
steg?
Vad lyckades du bäst med?
Vad var svårast och varför?
Vilka begrepp var viktigast och i
vilka
sammanhang kan de användas Vilka begrepp
var nya?
Hittade ni ett bra sätt att
dokumentera?
Vilka laborations- tekniker tar du
med dig?
Checklista - kunskapsfokus
Påstående: Ja/Nej: Nej – men jag vet hur
jag ska ta reda på det:
Jag kan bereda lösningar av olika koncentration
Jag förstår vad det innebär att ha en negativ kontroll
Jag kan identifiera några bakteriekolonier Jag vet vad ”snabba” kolhydrater innebär Jag vet vad kemotaxi är
Jag har viss förståelse för hur bakterier kommunicerar
Ämnesövergripande vinster!
Genom att planera tillsammans med lärare
i andra ämnen kan
”bättre” uppgifter som täcker flera områden skapas
Eleverna får en helhetsbild av skolämnena – vilket
mer liknar den verklighet de kommer
att möta
Samplanering kan leda till sambedömning som
ger mer likvärdiga betyg, samt
reducerar mängden
”rättningsobjekt”
Utvärdera lärandet
Fundera (gärna med dina kollegor) på…
Motsvarade elevernas resultat de förväntningar ni lärare hade?
Gav uppgiften eleverna möjlighet att uppnå de eftersträvade målen?
Kunde alla nivåer av kunskapskraven uppnås genom uppgiften?
Kan ni samla in exempel på olika bedömningsnivåer för att diskutera närmare?
Kan ni skapa ett feedbackprotokoll?
Fanns det missförstånd och fel som flera elever uppvisade?
Vilka moment verkade kritiska för lärande?
Formativa prov?
Gör provdel 2 där feedbacken från prov 1 direkt kan användas för att klara prov 2 Nästa lektion; Ge
eleven t ex 20 minuter att gå
igenom sin feedback Ge feedback
med punkter om vad eleven kan och vad som kan
utvecklas Börja med ett
prov som är öppet med få
”större” frågor
Formativa prov – del 1
Provfråga 1:
Simon har nyss fått körkort och kör ca 4 mil varje dag till och från skolan (5 dagar i veckan). Bilen drar ca 1,2 l per mil och priset för bensinen är 15 kr/l. I skolan har Simon lärt sig att 1 l bensin ger 2,28 kg koldioxid. Hur mycket koldioxid släpper han genom sin bilkörning ut i veckan? Hur mycket försvinner som vattenånga vid reaktionen varje dag? Vad är det för reaktion som har skett och vad har detta för effekt på miljön? Kan han göra något för att minska sin
påverkan på miljön? Om han vill minska sitt utsläpp av koldioxid till 45 kg i veckan – hur ska han göra då? I denna fråga kan vi förenkla formeln för bensin till C8H18
Feedbacksprotokoll –
Vad förväntar vi oss för svar?
Viktiga kunskaper/förmågor:
Skriva reaktionsformel för förbränning av bensin (förenklad) och balansera denna
Beräkna hur många kg koldioxid som släpps ut i veckan
Beräkna mängd vatten (massa) som bildas per dag
Miljöanalys och ge exempel på alternativa bränslen
Beräkna mängd bensin som ger 45 kg koldioxid, reflektera över antal mils körning detta motsvarar och reflektera över alternativa bränslen eller transportsätt
Viktiga begrepp:
Förbränning
Växthuseffekt
Alternativa bränslen, t ex etanol, biogas
Utbyte vid reaktioner och energiinnehåll
Balansera formler
Bedömning
E C A
Begrepp Kan övergripande och till största delen
korrekt förklara begreppen
växthuseffekt,
förbränning, kolets kretslopp. Använder till största delen
begreppen i rätt sammanhang
Kan genomgående korrekt förklara begreppen växthuseffekt, förbränning, kolets kretslopp. Använder begreppen i rätt sammanhang
Kan genomgående korrekt och nyanserat förklara begreppen växthuseffekt, förbränning, kolets kretslopp. Kan använda flera ämnesspecifika begrepp. Använder begreppen i rätt sammanhang
Beräkning (mängd
vatten/dag)
Beräknar utbytet av vatten delvis korrekt genom att visa viss förståelse för
molförhållanden och sambandet mellan
M, m och n
Beräknar utbytet av vatten korrekt genom att visa förståelse för molförhållanden.
Beräkningarna är tydliga/lätta att följa.
Beräknar utbytet av vatten korrekt genom att visa förståelse för molförhållanden.
Beräkningarna är tydliga, lätta att följa och tydligt motiverade.
Bedömning
E C A
Reflektion Kan övergripande reflektera över
växthusgaser och
”grön koldioxid”
Reflekterar delvis över olika energikällors /bränsleformers påverkan på vår miljö
Kan delvis reflektera över förbränning under bildande av koldioxid och vatten.
Visar därmed viss
förståelse över att inget försvinner – bara omvandlas
Kan genomtänkt reflektera över
växthusgaser och ”grön koldioxid”
Reflekterar över olika energikällors/bränslefor mers påverkan på vår miljö
Reflekterar över förbränning under bildande av koldioxid och vatten. Visar
därmed djup förståelse över att inget försvinner – bara omvandlas
Kan genomtänkt och nyanserat reflektera över växthusgaser och
”grön koldioxid”
Reflekterar över olika energikällors/bränslefor mers påverkan på vår miljö som visar på en djup förståelse för både olikheter i utbytet av reaktioner, så väl som ekonomiska aspekter Reflekterar nyanserat över förbränning under bildande av koldioxid och vatten. Visar
därmed djup förståelse över att inget försvinner – bara omvandlas
Formativt prov – del 2
Provfråga 2:
Tänk er att ni i klassen diskuterade olika typer av bränslen för bilar, samt för och nackdelar med dessa. En faktor ni skulle ta hänsyn till var utsläpp av koldioxid, en annan kostnad, och en tredje inverkan på miljön och vår hälsa.
De ämnen er lärare gav er att jämföra var etanol (C2H5OH), bensin (C8H18) och diesel (C14H30). Om ni tänker er att ni har en bil med en tank som rymmer 30 liter och er bil drar 0,8 liter bensin/mil, 0,45 liter diesel/mil eller 0,91 liter
etanol/mil – hur skulle utsläppet av koldioxid skilja sig mellan de olika bränslena?
Snabb återkoppling = snabba resultat
Trafikljus Exit tickets
Självrättande prov Wonderwall
whiteboards Små Checklistor
Mentometrar
Snabb klassrumsfeedback
Molntjänster, t ex Google Drive eller olika skolplattformar där rättning sker i realtid och dokument kan ”delas”
Självrättande prov på nätet– t ex www.digitalaprov.se
”Socrative” är en app som är utformad för att elever ska kunna ge respons på olika påståenden via mentometrar, spel och övningar för smartphones, laptops, and surfplattor
