Offentlig sektor – kommuner och landsting KPMG AB
2012-10-16 Antal sidor: 12
Borlänge Kommun
Översiktlig granskning av delårsrapport per 2012-08-31
Revisionsrapport
För vägledning inför ifyllandet av rapportmalle se dokumentet ”Handl Lång Boksl PM”. Denna textruta tas bort.
Innehåll
1. Sammanfattning 1
1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1
1.2 Mål för verksamheten 2
2. Bakgrund 2
3. Syfte 2
4. Avgränsning 2
5. Revisionskriterier 3
6. Ansvarig styrelse 3
7. Metod 3
8. Projektorganisation 3
9. Anvisningar och styrdokument 4
10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 4
10.1 Bakgrund 4
10.2 Finansiella mål 4
10.3 Verksamhetsmål 5
11. Delårsrapporten i övrigt 6
11.1 Förvaltningsberättelsen 6
11.2 Balanskravet 6
11.3 Resultaträkning 7
11.4 Balansräkning 8
11.5 Finansieringsanalys 9
11.6 Sammanställd redovisning 9
11.7 Investeringsredovisning 9
11.8 Nämndernas redogörelser 10
1. Sammanfattning
Vi har av Borlängekommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per 2012-08-31. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2012.
Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL1
Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten så att revisorerna ska kunna avge sin bedömning.
bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a §). Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten.
1.1 Finansiella mål och god redovisningssed
I den av fullmäktige fastställda budgeten för år 2012 samt plan med ekonomi åren 2013-20152
10.2
finns 5 finansiella mål, som enligt budgetdokumentet är viktiga för att bedöma god ekonomisk hushållning. Vi bedömer att resultatet enligt delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda finansiella målen för ett av de fem målen, se .
Resultatet för perioden januari tom augusti 2012 redovisar ett resultat om 81,2 mkr vilket är 36,8 mkr bättre än budget. Överskottet för perioden har påverkats av ökade skatteintäkter jämfört med budget med ca 14 mkr. I resultatet ingår även en engångsintäkt från AFA-försäkringar med 46,1 mkr. Se avsnitt 11.3.
Enligt prognos föreligger ett totalt underskott inom driftredovisningen om -92,4 mkr jämfört med budget. Resultatet påverkas av underskott för Omsorgsnämnden med –73,8 mkr, Socialnämnden med -29,8 mkr och Barn- och bildningsnämnden med –21,1 mkr och överskott inom Kommunstyrelsen med 27,5 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas i prognosen bli drygt +20,0 mkr högre än budget. Finansnettot beräknas bli +10,2 mkr bättre än budget.
Sammantaget beräknas ett positivt resultat om +1,3 mkr vilket är -12,7 mkr sämre än budget. se avsnitt 11.3 och 11.8.
Avvikelsen mot budget är oroväckande hög med hänsyn till att de största underskotten avser Omsorgsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden, som också har störst budget, se avsnitt 11.8.
I balansräkningen har vi noterat felperiodiserade poster som om de redovisats korrekt hade påverkat resultatet i delårsbokslutet positivt med 5,0 mkr. Beloppet bedöms inte påverka det slutliga utfallet för 2012. Se avsnitt 11.4.
Bland våra övriga synpunkter kan nämnas:
En mer utförlig beskrivning av driftsverksamhetens utfall och prognos för respektive styrelse och nämnd är önskvärt i förvaltningsberättelsen. Se avsnitt 11.1.
1 Kommunallag (1991:900)
2 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-06-19
Sammanställningen över investeringsredovisningen skulle bli tydligare med utfall för perioden och kommentarer till större enskilda projekt, se avsnitt 11.7.
1.2 Mål för verksamheten
I delårsrapporten saknas en samlad information om verksamheten bedrivs mot uppsatta mål. Till årsredovisningen bör detta justeras. Samtidigt måste en väsentlighetsbedömning göras av innehållet i mål och måluppfyllelsen kommenteras.
2. Bakgrund
Vi har av Borlängekommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per 2012-08-31. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2012.
Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a §). Revisorerna uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten.
Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning.
3. Syfte
Syftet med granskningen var att bedöma om kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för kommunrevisorernas uttalande beträffande delårsrapporten.
4. Avgränsning
Granskningen omfattar delårsrapporten per 2011-08-31.
Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet främst såsom definieras av SKL3 och Skyrev4
Granskningen av räkenskaperna är översiktlig i syfte att utgöra underlag för bedömning av full- mäktiges finansiella mål.
.
Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårs- rapporten.
I vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter.
Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring.
3 Sveriges Kommuner och Landsting
4 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer
5. Revisionskriterier
Vi kommer att bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt följer
• Kommunallag och kommunal redovisningslag
• God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL
• Interna regelverk och instruktioner
• Fullmäktigebeslut
Vi kommer vidare att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål kommun- fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.
6. Ansvarig styrelse
Granskningen avser kommunstyrelsens delårsrapport som enligt 8 kap 20 a § KL ska behandlas av kommunfullmäktige.
Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens redovisningschef.
7. Metod
Granskningen har genomförts genom:
• Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten
• Intervjuer med berörda tjänstemän
• Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen
• Granska kommunens specifikationer stickprovsvis med tillhörande underlag för avstämning och verifiering av väsentliga balansposter i den omfattning som krävs som underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål.
• Översiktlig analys av resultaträkningen
8. Projektorganisation
Margareta Sandberg, godkänd revisor, har varit ansvarig för granskningen. Mats Lundberg, certifierad kommunal revisor, har deltagit i granskningen genom sitt kundansvar för Borlänge kommun.
9. Anvisningar och styrdokument
Av KRL framgår att kommunerna ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d v s minst sex och högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av.
Borlänge kommun har valt att förlägga delårsrapporten till den 31 augusti.
Anvisningar har utarbetats av ekonomiavdelning för att styra upp förvaltningarnas arbete.
Avstämning och periodiseringar görs i redovisningen för respektive ansvar och nämnd.
10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål
10.1 Bakgrund
Enligt KLs bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårs- rapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.
10.2 Finansiella mål
I den av fullmäktige fastställda budgeten för år 2012 samt plan med ekonomi åren 2013-20155
Nedan framgår kommunens bedömning av måluppfyllelsen (texterna är ej exakta citat).
finns fem finansiella mål. För de finansiella målen finns långsiktigt fastställda mål och särskilda mål för budget 2012 samt plan 2013-2015. Utöver dessa mål finns i likhet med tidigare år ett antal mål på förvaltningsnivå som anges vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
Mål Måluppfyllelse enligt delårsrapport
Soliditeten ska överstiga 80%. Delmålet för 2012 är 70,7%. Enligt prognosen beräknas soliditeten bli 69,3% vilket är 1,4% sämre än delmålet.
Årets resultat ska överstiga 2% av skatteintäkterna (enligt balanskravet). Enligt en särskild balanskravsutredning har resultatkravet tillfälligt sänkts till 1,3% exklusive uttag ur pensionsfonden och realisationsvinster.
Enligt prognosen blir resultatet 0,1% av skattemedlen.
Verksamhetens nettokostnad får förbruka högst 98% av skatteintäkterna. Delmålet för 2012 är 99,5%.
Varken delmål eller det långsiktiga målet har uppfyllts då nettokostnaden beräknas bli 100,4%.
Högst 20% av investeringarna ska vara lånefinansierade.
Delmålet för 2012 är 55%.
Lånefinansieringen av årets investeringar är noll. Delmålet är därmed uppfyllt.
5 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-06-19
Mål Måluppfyllelse enligt delårsrapport Balanslikviditeten ska överstiga 80%. Delmålet för 2012
är att uppnå 73,8% beräknat enligt tidigare redovisningsmodell för pensionsförvaltningen.
I prognosen väntas balanslikviditeten ligga på 67,2% (130,3%). Årets delmål är därför inte uppfyllt.
Kommentar
Enligt prognosen kommer resultatmålet inte att uppnås för 2012 med anledning av att årets resultat prognostiseras till 1,3 mkr. För att uppnå delmålet krävs ett resultat om 31,8 mkr.
Kommunens nettokostnad beräknas överstiga målet vilket beror på att driftnettot för verksamheterna överstiger budget med -41,9 mkr.
Balanslikviditeten, omräknad efter budgetmålet uppnås inte på grund av de kortfristiga skulderna beräknas bli högre än budgeterat.
10.3 Verksamhetsmål
Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv skall upprättas. Dessa mål skall följas upp och kommenteras i samband med upprättandet av årsredovisning och delårsrapport.
Budgeten för 2012 innehåller kommunfullmäktiges finansiella mål och verksamhetsmål.
Delårsrapporten innehåller en övergripande sammanfattning från kommunstyrelsen över bedömningen av de fem långsiktiga inriktningsmålen för finansiell planering och styrning – se tidigare avsnitt. För verksamhetsmålen hänvisas till respektive nämnd utan någon sammanställning eller övergripande bedömning.
Vi har i tillämpliga delar följt upp dessa mål. För Kultur- och fritidsnämnden och Barn- och bildningsnämnden är mätning av måluppfyllelse inte genomförd (Ett mål av sex st för Barn- och bildningsnämnden redovisas delvis uppfyllt – fem mål saknar mätning). Miljö- och byggnadsnämnden och Omsorgsnämnden redovisar att målen är delvis uppfyllda utan mer nyanserad kommentar. Tre mål är uppfyllda inom Omsorgsnämnden. Socialnämnden redovisar att tretton av nitton mål är uppfyllda. Överförmyndarnämnden redovisar att av sjutton mål är ett mål inte uppfyllt, fyra mål delvis uppfyllda och övriga tretton är uppfyllda För Kommunstyrelsens ansvarsområde som delredovisas i; stab, verksamhetsstöd, samhällsbyggnad och arbetsmarknad/integration, redovisas två mål som inte uppfyllda.
Kommentar
Respektive nämnd har i uppdrag och ansvar att bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Mål som ska följas upp i delårsrapport och årsredovisning. En måluppfyllelse bör kommenteras på vilket sätt måluppfyllelsen har uppnåtts eller mäts. Vi förutsätter att kommentarer till måluppfyllelse redovisas i årsredovisningen.
11. Delårsrapporten i övrigt
11.1 Förvaltningsberättelsen
Enligt KRL 9:2 ska delårsrapporten innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående års utgång. Uppgift ska lämnas om:
• sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning
• sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapport- perioden eller efter dennes slut.
I delårsrapporten har kommentarer kring kommunens finansiella resultat och ställning lämnats bl a har avstämning gjorts mot de finansiella målen, se avsnitt 10.2, vilket är sådan information som ska finnas i en förvaltningsberättelse. Därutöver lämnas utförlig information från respektive nämnd över viktiga händelser under året, verksamhet och ekonomi.
Kommentar
Det är positivt att delårsrapporten innefattar en förvaltningsberättelse med kommentarer kring det ekonomiska läget. Sammanfattningen i förvaltningsberättelsen som beskriver driftsverksamhetens utfall för perioden och prognosen för 2012 är mycket kortfattad och bör utvecklas i kommande delårsrapporter.
11.2 Balanskravet
Av förvaltningsberättelsen, under rubriken ”Avstämning mot balanskravet”, framgår att Borlänge kommun uppfyller balanskravet i prognosen genom att redovisa ett positivt resultat. Det finns inte heller några underskott från tidigare år att återställa.
Kommentar
Prognosen visar ett resultat på +19,3 mkr vilket innebär att kommunen når målet.
11.3 Resultaträkning
Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för åren 2011-2012 Kommunen:
Utfall Utfall Budget Prognos
mkr 2012-08-31 2011-08-31 2012 2012
Verksamhetens nettokostnader
-1 559,3 -1 496,1 -2 417,4 -2 459,3 Skatteintäkter, statsbidrag
och utjämning
1 633,3 1 593,3 2 429,9 2 449,9
Finansnetto 7,2 3,1 0,5 10,7
Årets resultat 81,2 100,3 13,0 1,3
Jämförelser och nyckeltal för kommunen.
Utfall Utfall Budget Prognos Utfall
Belopp i mkr 2012-08-31 2011-08-31 2012 2012 2011
Verksamhetens nettokostnader -1 559,3 -1 496,1 -2 417,4 -2 459,3 -2 385,7 Förändring i % jämfört med
föregående år 4,2%
Skatteintäkter och statsbidrag 1 633,3 1 593,3 2 429,9 2 449,9 2 388,1 Förändring i % jämfört med
föregående år 2,5%
Finansnetto 7,2 3,1 0,5 10,7 7,8
Resultat 81,2 100,3 13,0 1,3 10,2
Verksamhetens nettokostnad exkl finansnetto i relation till
skatteintäkter och bidrag 95% 94% 99% 100% 100%
Resultatet per 2012-08-31 har påverkats positivt av att prognosen för 2012 års skatteintäkter visar på ökade intäkter med +10,4 mkr jämfört med budget. Prognosen för slutavräkning för 2011 är 3,6 mkr högre än budget. Övriga bidrag från staten samt fastighetsavgiften är i princip i nivå med budget varför totala utfallet av Skatteintäkter och bidrag påverkat delårsbokslutet positivt med 13,4 mkr jämfört med budget.
Årets resultat har även påverkats av en engångsintäkt från AFA-försäkringar med 46,1 mkr.
Återbetalning avser premier inbetalda under åren 2007 och 2008. Denna post redovisas i not som en jämförelsestörande post i enlighet med RKRs rekommendation.
I prognosen för 2012 förväntas Skatteintäkter och bidrag överstiga budget med netto +20,0 mkr.
Detta tillsammans med en förväntat negativ avvikelse för verksamhetens nettokostnader med -42,9 mkr samt ett förbättrat finansiellt netto med +10,2 mkr ger ett negativt resultat om -12,7 mkr i jämförelse med budget. Om man beaktar engångsintäkten från AFA är resultatet -31,8 mkr lägre än budget
Beträffande kommunens förutsättningar att uppnå balanskravet se avsnitt 11.2.
Kommentarer
Vi ser det som positivt att kommunen redovisar budgetavvikelse både för perioden och för helår i delårsrapporten.
11.4 Balansräkning
Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för perioden 2011-08-31—2012-08-31.
Belopp i mkr Prognos 2012-08-31 2011-12-31 2011-08-31
Balansomslutning 2 300,0 2 167,7 2 282,1 2 202,7
Redovisat eget kapital 1 594,0 1 673,8 1 592,6 1 682,7 Eget kapital reducerat med
ansvarsförbindelse pensioner 395,7 475,5 399,6 567,0
Soliditet redovisad 69% 77% 70% 76%
Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte
redovisas bland skulder 17% 22% 18% 26%
Omsättningstillgångar 698 615,7 749,8 714,6
Kortfristiga skulder 555 334,9 563,9 365,2
Balanslikviditet 126% 184% 133% 196%
Kommunen
Till kommunens balansposter har huvudboksbilagor och specifikationer upprättats.
I samband med granskningen har vi noterat några poster som enligt vår bedömning inte har periodiserats korrekt. Om posterna hade justerats i bokslutet hade resultatet per den 31/8 förbättrats med ca 5,0 mkr. Vår bedömning är att posterna har beaktats i prognosen för 2012 och därför inte kommer att påverka det slutliga utfallet.
Orsak Belopp i mkr
Skatteutfall 2011 har periodiserats och 8/12 har redovisats som intäkt.
Resterande 4/12 borde redovisats som intäkt i delårsbokslutet 1,8 Avsättningar för pensioner inklusive löneskatt redovisas med ett för högt
belopp. Om skulden lösts upp hade resultatet påverkats positivt. 3,2 Semesterlöneskuld har redovisats med ett högre belopp än vad som framgår av
lönesystemet. 0,8
Upplupen löneskatt är för låg beräknad -0,8
Summa 5,0
Kommentar
Bokslutsdokumentationen har förbättrats i jämförelse med förra årets delårsbokslut. Det föreligger dock ett behov av att ytterligare förbättra specifikationen för vissa balansposter.
11.5 Finansieringsanalys
I delårsrapporten finns en kassaflödesanalys som beskriver hur verksamhet och investeringar har finansierats samt hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Utfallet t.o.m 2012-08- 31 innebär ett negativt kassaflöde med -146,9 mkr.
Kommentar
Vi ser positivt på att en kassaflödesanalys ingår delårsrapporten.
11.6 Sammanställd redovisning
KRL ställer inget krav på att delårsrapporten ska omfatta de kommunala företagen, vilket dock rekommenderas i referensgruppens uttalande från år 1995.
Enligt KRL 8:2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Av författningskommentarerna framgår att ett betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsätt- ning eller balansomslutning.
Borlänge kommun upprättat en sammanställd redovisning i delårsbokslutet. På grund av att fullständiga uppgifter saknas för jämförelseperioden redovisas inget jämförelseår. Dock redovisas motsvarande uppgifter för helåret 2011 samt en prognos.
Resultatet för koncernen uppgår t.o.m. augusti till 120,9 mkr. Prognosen för hela 2012 uppgår till 18,6 mkr. Några kommentarer kring dotterbolagens resultat och prognos finns inte i delårsrapporten.
Kommentar
Den sammanställda redovisningen innebär att man nu får en samlad bild av kommunens verksamhet och resultat vilket är positivt. Kortfattade kommentarer om dotterbolagens verksamhet under perioden samt prognos för helåret skulle ytterligare förbättra informationen i delårsrapporten.
11.7 Investeringsredovisning
I förvaltningsberättelsen finns en kort sammanfattning som i sammandrag beskriver investeringsverksamheten. Av budgeterat belopp inklusive tilläggsram från 2011 om totalt 238,6 mkr har investeringar genomförts för 51,8 mkr. Enligt prognosen kommer 121,7 mkr att investeras till årets slut och kvarvarande belopp om 116,7 mkr för över till 2013. Till
sammanställningen finns inga kommentarer utan dessa finns redovisade i nämndernas redogörelser under en särskild rubrik för investeringar. För respektive nämnd framgår kortfattat budget och förväntat utfall samt vilka medel man kommer att föra till tilläggsbudget.
Kommentar
Det skulle vara positivt med en sammanställning som visar utfallet tom augusti per nämnd i förvaltningsberättelsen. Dessutom är det önskvärt med kommentarer till avvikelser mot budget, både positiva och negativa, i anslutning till investeringsredovisningen. Även kommentarer till enskilda projekt och uppgifter om fleråriga projekt skulle ge mer information kring investeringsredovisningen i förvaltningsberättelsen.
11.8 Nämndernas redogörelser
Nämndernas redogörelser i delårsrapporten, redovisar utfall för perioden, prognos för 2012 samt utfall för helåret 2011. Nämndernas berättelser innehåller kommenterar kring det prognostiserade resultatet men inte alla kommenterar utfallet i delårsbokslutet.
Utfall Prognos Utfall
Förvaltning 2012-08-31 2012-12-31 2011
Kommunstyrelsen 50,4 27,5 31,0
Miljö- och byggnadsnämnden 2,5 1,3 0
Kultur- och fritidsnämnden 3,8 3,6 0,2
Barn- och bildningsnämnden -0,8 -21,1 -26,3
Socialnämnden -16,5 -29,8 -8,6
Omsorgsnämnden -44,4 -73,8 -50,7
Övriga -0,1 -0,1 1,3
SUMMA -5,1 -92,4 -53,1
Kommentar:
Budgetföljsamheten hos Omsorgsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden är i likhet med 2011 fortfarande oroväckande låg. Nämnderna prognostiserar tillsammans 77,0 mkr i negativ avvikelse jämfört med budget. Efter analyser av nämndernas utfall för perioden bedömer vi att budgetavvikelsen orsakades av en kombination av behovsökningar, bristande budgetering och bristande styrning och kontroll. Med hänsyn till de avvikelser som förelåg redan i delårsbokslutet 2011 borde åtgärder tidigt ha vidtagits för att minska budgetavvikelserna.
Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen ha uppsikt över samtliga nämnders och bolags verksamhet. Vi anser inte att kommunstyrelsen i tillfredsställande omfattning vidtagit åtgärder för att få kontroll över kommunens ekonomi.
Kommunens ekonomiska läge är oroande och kräver omgående åtgärder för en verksamhet och driftredovisning i balans. Beslut grundade på konsekvensanalyser med åtgärdsplaner och en
löpande uppföljning av att besluten ger effekter både i verksamhetens utförande och med avsedd ekonomisk effekt.
Kommunstyrelsen och nämndernas redogörelser följer en fastställd struktur med bland annat Måluppfyllelse, Viktiga händelser under året, Ekonomi och Personal. Hur man redovisar informationen under de olika avsnitten varierar och detaljgraden är olika men ger totalt sett en bra information om verksamheten under året.
Inom Kommunstyrelsen redovisar samtliga verksamheter ett överskott. Det största överskottet finns inom Verksamhetsstöd med + 27,0 mkr och därefter Arbetsmarknad och integration med +9,3 mkr.
Inom Verksamhetsstöd har alla verksamheter arbetat mot en effektivisering och allmän återhållsamhet. Det positiva utfallet har flera orsaker. För Kommunfastigheter är budgeten rakt periodiserad medan kostnaderna följer årstiderna. Detsamma gäller för kostservice som har lägre kostnader under sommaren. Det överskott som uppstår inom kostservice återförs till beställarna i samband med årsbokslutet. Överskottet för Arbetsmarknad och integration beror på ökade statsbidrag från Migrationsverket och ökade bidrag för arbetsmarknadsåtgärder.
Barn- och bildningsnämnden redovisar ett resultat i delårsrapporten med -0,8 mkr. Inom nämnden redovisar Förskola/Grundskola ett överskott på 10,7 mkr, Gymnasiet ett underskott på -18,0 mkr och Vuxenutbildningen ett underskott på -4,0 mkr. Övrigt redovisar ett överskott med 10,5 mkr. Prognosen beräknas för hela verksamheten ge en avvikelse på -21 mkr. Det förklaras av att gymnasieskolan beräknas ge ett underskott med -28,4 mkr vilket är ungefär samma belopp som för 2011. Underskottet beror på att anpassningen till det minskade antalet elever inte varit tillräckligt. Vuxenutbildningen beräknas ge ett underskott med -8 mkr vilket förklaras med att fler elever deltar i SFI vilket inte fullt ut finansieras med statsbidrag och lägre statsbidrag för yrkesvux. Förskoleverksamheten beräknas ett överskott på +3,0 mkr vilket främst beror på att man samordnat vikarieresurserna och tillfällig personal. Grundskolan beräknas ge ett överskott på +5,0 mkr trots lägre intäkter för interkommunala ersättningar och högre kostnader för modersmålsundervisning. Övriga områden ger mindre positiva och negativa resultat.
För Omsorgsnämnden redovisar ett underskott för perioden med -44,4 mkr. Av underskottet utgör -24 mkr verksamheten inom äldreomsorgen. Nämnden särredovisar krav på besparingar som man inte lyckats infria separat och för årets första månader uppgår de till -24,7 mkr och för helåret till -37 mkr. Prognosen för helåret visar ett underskott på -73,7 mkr. Underskottet inom äldreomsorgen beräknas öka till -38,3 mkr till årets slut. Hemtjänsten står för den största avvikelsen med -33,2 mkr. Avvikelsen förklaras i likhet med föregående år med stora volymökningar. Ökningen hänger samman med förseningar i utbyggnad av särskilt boende och korttidsboende. Timkostnaden för hemtjänsten har underskattats i budget vilket också är en orsak till underskottet.
Socialnämnden redovisar ett resultat om -16,5 mkr i delårsrapporten. Försörjningsenheten står för det största underskottet med -14,5 mkr. I prognosen beräknas underskottet öka till -29,8 mkr varav försörjningsstöd står för -23,4 mkr. Underskottet inom barn- och ungdomsenheten beräknas till -4,8 mkr vilket beror på att fler ungdomar än planerat är placerade för vård.
Borlänge, dag som ovan KPMG AB
Margareta Sandberg Mats Lundberg
Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor
