Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot

diskriminering, trakasserier och

kränkande behandling

Bläshammar skola och fritidshem

Läsåret 2016/2017

”Alla är vi lika värda och alla är vi lika olika”

1. BLÄSHAMMAR SKOLAS VISION ... 3

2. FÖRORD ... 4

Skollagen. 1 kap 5§ Skollagen (2010:800) ... 4

Diskrimineringslagen. 1 kap 1 § Diskrimineringslag (2008:567)... 4

Lgr11 ... 4

2.1DEFINITION ... 5

Enligt Skollagen (2010:800). ... 5

Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) ... 5

Direkt och indirekt diskriminering ... 5

4. SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET ... 7

Eleverna blir delaktiga genom regelbundna: ... 7

Vårdnadshavare blir delaktiga genom: ... 8

Personalen blir delaktig genom: ... 8

4.1RESURSER ... 8

4.2ANSVARSFÖRDELNING ... 9

5. FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE & FÖRHINDRANDE ARBETE ... 9

Elevråd/klassråd ... 11

Skolsköterska ... 11

Kurator ... 11

Vår trygghetsgrupp – Alla Duger ... 11

Rutiner för att kartlägga och förhindra kränkande behandling ... 11

5.1KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS ... 12

Hur gör vi för att kartlägga? ... 12

5.2PLANERING INFÖR LÄSÅRET ... 13

6. MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER 2016-2017, UTIFRÅN DISKRIMINERINGSGRUNDERNA . 14 7. HANDLINGSPLAN VID TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ... 18

Handlingsplan för Bläshammar skola – Kränkningar/trakasserier ... 18

8. FÖRANKRING AV PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING ... 20

9. KVALITETSSÄKRING ... 20

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ... 20

10. ANMÄLAN ... 20

DOKUMENT

Lathund – Arbetsgång vid kränkande behandling

1. Bläshammar skolas vision

”Alla är vi lika värda och alla är vi lika olika.”

Vi vill med dessa ord visa att alla människor, oavsett bakgrund och sociala förhållanden, är lika mycket värda men att vi även är olika varandra och där var och en av oss är unik.

Alla elever/barn och personal på Bläshammar skola/fritidshem skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart.

På Bläshammar skola/fritidshem kan vi växa och utvecklas som människor och stärkas i en god självuppfattning. Vi skapar förtroendefulla relationer, kamratlig anda och acceptans för varandras olikheter. Ömsesidig respekt och värme råder i relationer mellan vuxna och elever och elever sinsemellan. Ingen lämnas ensam eller utanför.

2. Förord

Alla skolor/fritidshem skall ha en aktuell och levande plan mot kränkande behandling. Syftet med planen skall vara att främja barns/elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

På vår skola/fritidshem har vi en plan mot kränkande behandling. Den innefattar den årliga planen (enligt skollagen) och likabehandlingsplanen (enligt diskrimineringslagen). Detta enligt Varbergs kommuns policy.

Våra skyldigheter, som de uttrycks i skollagen, diskrimineringslagen och läroplanen:

Skollagen

.

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Diskrimineringslagen. 1 kap 1 § Diskrimineringslag (2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Lgr11

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.

Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations- gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. (sid 7 Läroplan)

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

(Läroplan sid 12 kap.2.1)

Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.

Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Läroplan sid 18 kap. 2.8)

2.1 Definition

Med likabehandlingsplan avses plan mot kränkande behandling.

Enligt Skollagen (2010:800).

Elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag,

Barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag,

Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, Huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag,

Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet.

Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) Kön: att någon är kvinna eller man.

Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön,

Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,

Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning och Ålder: uppnådd levnadslängd.

Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

(Religion definieras inte i lagen)

Direkt och indirekt diskriminering

Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling utifrån de sju olika diskrimineringsgrunderna.

 Kön

 Könsöverskridande identitet eller uttryck

 Etnisk tillhörighet

 Funktionsnedsättning

 Sexuell läggning

 Ålder

 Religion eller annan trosuppfattning

Direkt diskriminering

Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap. 4§).

Indirekt diskriminering

Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfarings- sätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap. 4 §).

Instruktioner att diskriminera

Order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap.

4§).

Trakasserier

Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss sexuell läggning, viss funktionsnedsättning, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap. 4§).

Sexuella trakasserier

Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap. 4§).

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en individs värdighet men som inte är diskriminerande, det vill säga ingen koppling finns till de sju diskrimineringsgrunderna. En kränkning kan exempelvis grunda sig på att en person har ”fel” hårfärg eller är överviktig. En kränkning uppstår ofta då någon eller några avviker från normerna, innebärande att någon uppfattas annorlunda.

Gemensamt för alla kränkningar är att det råder obalans i maktförhållandet mellan de inblandade parterna samt att principen om alla människors lika värde ignoreras.

Kränkande behandlingar kan vara enstaka händelser men även upprepade. Med upprepade kränkningar menar vi mobbning. Mobbning är systematisk och återkommande kränkande behandling som saknar en koppling till de sju diskrimineringsgrunderna.

Det är viktigt att den som upplever sig ha blivit kränkt, alltid tas på allvar!

Kränkningar kan vara:

- Fysiska, exempelvis slag, knuffar, krokben, dra i håret

- Verbala, exempelvis att bli hotad, glåpord, bli kallad ex. hora eller bög

- Psykosociala, exempelvis utfrysning och ryktesspridning, blickar, att alla går när man kommmer till ett bord i matsalen

- Text – och bildburna, exempelvis klotter, sms, mms och text/bild i sociala medier

Hur gör jag som elev när annan elev diskriminerar, trakasserar eller kränker mig

Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon annan elev/

elever på skolan så vänder du till din kontaktlärare eller annan vuxen på skolan. Samma dag som kränkningen uppmärksammas anmäler personalen detta till rektor. Även elevens /elevernas kontaktlärare meddelas. Skolans trygghetsgrupp, ”Alla duger”, informeras också om händelsen. Rektor anmäler, senast en arbetsdag efter att rektor fått kännedom om det inträffade, händelsen till huvudmannen. (se rutin på sid 18)

Hur gör jag som elev när någon vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker mig Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan så vänder du dig (med stöd av vårdnadshavare) direkt till rektorn eller annan vuxen, som i sin tur vänder sig till rektorn. Rektorn kontaktar vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och utredning med berörda sker. Rektor ansvarar även för att huvudmannen skyndsamt informeras, att dokumentation upprättas samt att uppföljning sker.

4. Samverkan och delaktighet

Eleverna blir delaktiga genom regelbundna:

 samtal

 klassråd

 elevråd

 enkätundersökningar

 kontinuerliga utvärderingar i varje klass

 värdegrundsarbete i klasserna såsom övningar i likabehandlingsfrågor

 kartläggningar av platser som känns otrygga genom markeringar på ”skolgårdskarta”.

Vårdnadshavare blir delaktiga genom:

 informationsbrev till hemmet. T.ex. blogg

 föräldrasamtal/utvecklingssamtal

 föräldramöten

 föräldrabesök i verksamheten

 kontakt med elevhälsoteamet (EHT) vid behov

Personalen blir delaktig genom:

 I skolans elevhälsoteam ingår rektor, skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och specialpedagog. Elevhälsoteamet träffas en gång/vecka och diskuterar aktuella elev- ärenden samt diskuterar hur elevhälsoarbetet kan utvecklas på skolan.

 Elevhälsoteamet kommer ut till alla arbetslag en gång/månad enligt ett rullande schema. Då genomförs en kartläggning av de olika grupperna för att få syn på behov i verksamheten, på organisations-, grupp- och individnivå. Då tas också nödvändiga kontakter för ett vidare arbete.

 De vuxna representanterna i ”Alla Duger” träffas varannan vecka för nulägesrap- portering och framåtsyftande arbete. Resten av likabehandlingsarbetet sker i arbets- laget och i respektive klass.

 Handledning till personal av olika professioner inom EHT.

4.1 Resurser

 Skolan har köpt in litteratur för fortbildning om likabehandling. ”Beteendeproblem i skolan” av Bo Hejlskov Elvén.

 Fortbildningstillfällen för all personal på skolan genom föreläsningar av Eva Hjörne, forskare vid Göteborgs universitet, Sabine Kohn, utvecklingsstrateg, och skolans elevhälsoteam.

 Arbetslagen har tid tillsammans varje vecka då de bl.a. ska ta upp elevsocialt arbete.

Viktig information tas vidare till ”Alla Duger”-gruppen för avstämning.

 Under läsåret 2016/2017 fortsätter arbetet med elever som utbildas och verkar som trivselledare. Det är en form av kamratstöd där syftet är att minska utanförskap/

mobbning genom fler styrda aktiviteter på rasterna.

 Under läsåret 2016/2017 satsar vi på vuxna som har fått i sitt uppdrag att vara rastaktivister. Detta innebär att de under förmiddagsrasterna ansvarar för att hålla i styrda rast-aktiviteter för alla elever åk F-3, samt vissa raster även för äldre elever.

 Vi har två utomhuspedagoger som arbetar med värdegrundsfrågor och stöttar upp i de klasser där det finns ett uttalat behov.

 Varje år skickar skolan två elever och en lärare på resa med Auschwitz -94. Eleverna som är med gör redovisningar för andra elever om bl.a. förintelsen, rasism och förföljelse.

 Vi arbetar också med att skapa förutsägbara, inkluderande klassrum, så kallade flex- klasser och uppbyggandet av en flexenhet.

4.2 Ansvarsfördelning

 Rektorn ansvarar för att årligen upprätta en plan mot kränkande behandling och för att förebygga främjande arbete.

 Lärare, förskolelärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor omedelbart.

 Rektor ansvarar för att skyndsamt rapportera kränkningar till huvudmannen och vidtagna åtgärder dokumenteras samt att årligen sammanställa denna dokumentation som underlag till utvärdering av plan mot kränkande behandling.

 Rektor ansvarar för att lyfta arbetet med likabehandling med personalen så att arbetet med likabehandling ständigt är på dagordningen. Vid behov ansvarar rektor för att genomföra utbildningsinsatser för berörd personal.

 Varje arbetslag har ansvar för att genomföra, följa upp och utvärdera sitt förebyggande arbete.

 Klassläraren ansvarar för att informera vårdnadshavare om planen.

 Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida.

 All personal har ansvar för att följa planen mot kränkande behandling och agera när det uppstår situationer som faller under likabehandlingsplanen.

 Vi uppmuntrar alla elever/barn att påtala diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan/fritids.

 EHT ansvarar för att kartläggning av stämningen på skolan genomförs två gånger varje läsår.

 Klassföreståndaren ansvarar för att trivselenkäten genomförs i sin klass och analyserar resultatet tillsammans med arbetslaget för att kunna arbeta förebyggande och främjande.

5. Främjande, förebyggande & förhindrande arbete

På Bläshammar skola/fritids främjar vi barns och elevers lika rättigheter, samt förbygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Exempel på det främjande arbetet är aktiviteter som:

 Utbytesstudenter från Canada i år 4-9.

 F-9 dag med samarbetsövningar i åldersblandade grupper en gång/läsår.

 Ett möte för tryggare överlämning förskola/skola. Vi arbetar med den röda tråden i samband med överlämningar.

 Utomhuspedagogik.

 Genusprojekt med år 8-9.

 Ungdomsjouren/Tigerlilja har workshop med år 7-9 om attityder och antivåld.

 Föräldramöte för år 6-9 om ANT (alkohol, narkotika och tobak) i samarbete med Ungdomsrådgivningen och Polisen.

 Vi bjuder in non-smoking-generation till år 7-9 för information om barnarbete, tobak och barns rättigheter.

 Samarbete i ämnet svenska med Ankarskolan i år 9.

 I klasserna förs diskussioner om diskrimineringsgrunderna.

 Alla klasser/grupper arbetar regelbundet med värderingsövningar i någon form. Det kan vara drama, etiska samtal etc.

 På regelbundna klassråd och fritidshemmens samlingar diskuteras frågor kring likabehandling. Vi använder oss av dagordning och protokoll för att alla ska ha lika möjligheter att få göra sin röst hörd.

 Elevärenden tas upp vid elevhälsoarbetesmöte i arbetslaget varje vecka. Trivselfrågor tas alltid upp vid utvecklingssamtal.

 Det finns alltid rastvakter när eleverna är på rast. Rastvakterna för F-3 är väl synliga i gula/orange västar.

 Fyra förmiddagsraster i veckan finns två rastaktivister ute på F-3 – skolgården och anordnar styrda trivselaktiviteter/lekar för de elever som vill vara med.

 Personal strävar efter att alla elever ska få lika mycket utrymme och behandlas lika utifrån sina förutsättningar i klassrummet.

 I den fria leken hjälper personalen barnen så att alla kan vara med i leken och inte fastna i könsroller.

 I samlingar och samtal lyfter personalen frågan om allas lika värde, hur man är mot varandra och att det är viktigt att man berättar om man är ledsen för något.

 Personalen markerar direkt när vi uppmärksammar att någon gör något kränkande i ord eller handling. Markeringen ska ske med respekt för alla inblandade.

 F-4 har bestämda platser i matsalen. År 5-9 har bestämda bord i matsalen.

 F-9 har bestämda platser i klassrummet.

 Alla elever/barn – grupper jobbar med gruppstärkande aktiviteter vid höstterminens start, men även kontinuerligt under året. I F-5 gör man detta med sin klass och i 6-9 gör man det kontinuerligt med varje klass i sitt ämne, fördelat under terminen.

 Kommunpolisen kommer att hålla workshop om alkohol/narkotika, trafik och sociala medier i år 7-9 under vårterminen 2017.

Elevråd/klassråd

 Vi har elevråd som träffas i åldersgrupperna 4-7 och 8-9 en gång per månad där en till två vuxna träffar två elevrepresentanter från varje klass.

 Varje klass har klassråd minst en gång i månaden.

Skolsköterska

Skolsköterska finns på skolan fyra gånger i veckan. Skolsköterska genomför hälsosamtal och där tas frågor om trivsel, skolsituation, kamrater etc. upp.

Kurator

Kurator finns på skolan fyra dagar i veckan. Kurator träffar eleverna enskilt eller i grupp.

Kurator genomför förebyggande arbete i grupper i samarbete med kontaktläraren och arbetslaget.

Vår trygghetsgrupp – Alla Duger

”Alla Duger” är Bläshammar skolas trygghetsgrupp, vilken består av personalrepresentanter för varje arbetslag. ”Alla duger”- representanterna kommer under läsåret 2016/2017 att ha regelbundna träffar där de gör en nulägesrapportering och följer upp kränkningshändelser.

Den/de som är ”Alla duger”- representanter är spindeln ut i sitt arbetslag och tar med information till ”Alla duger”- träffarna. Kurator finns med som ett stöd och som

sammankallande för ”Alla Duger”-representanterna och hjälper till att hålla arbetet med årshjulet levande.

Rutiner för att kartlägga och förhindra kränkande behandling

 Kontinuerliga utvärderingar genomförs i varje klass minst en gång i månaden med fokus på trygghet och trivsel.

 EHT genomför i samarbete med pedagogerna, varje termin en trivselenkät i varje klass.

 I år F-3 genomförs en undersökning om var på rastområdet som eleverna kan tänka sig att det förekommer kränkningar, en så kallad ”skolgårdskarta”. I år 4-9 genomför skolkurator, i samarbete med elevrådet, en kartläggning över otrygga plaster.

 De vuxna i ”Alla Duger” träffas varannan vecka där de gör en nulägesrapportering kring arbetet med likabehandling på skolan.

 På arbetslagsmöten varje vecka tas eventuella kränkningar upp och ”Alla duger”- representanter tar med informationen till ”Alla duger”-mötena.

 Vi för kontinuerlig dialog med eleverna om trivsel på skola/fritidshemmet i form av elevråd och klassråd.

5.1 Kartläggning och nulägesanalys

 Kontinuerliga utvärderingar genomförs i varje klass med fokus på trygghet och trivsel.

 Större trivselenkäter genomförs två gånger per läsår med samtliga elever/barn.

 Föräldraenkät genomförs varje läsår, kommungemensamt i år 2, 5 och 8.

 Föräldra-, och elevenkät genomförs varje läsår för fritidsbarn.

 Via elevenkät undersöker vi var på rastområdet som eleverna kan tänka sig att det förekommer kränkningar, en så kallad ”skolgårdskarta”

 Regelbundna samtal i ”Alla Duger”-gruppen, arbetslaget, elevvårdsteamet och på arbets-platsträffar.

 Utvecklingssamtal

 Klassråd och elevråd

 Skolsköterskan har årligen enskilda hälsosamtal med elever i år 1, 4, 6 och år 8, med uppföljning med samtliga elever under elevens skolgång.

 Kurator har trivselsamtal med alla elever i åk 7.



Sammanställningen av denna dokumentation är en del av utvärderingen av likabehandlingsplanen.

Resultat och analys av trygghet och trivsel under läsåret 2015-2016

Under höstterminen genomfördes en webbaserad trivselenkät för elever i år 3-9. Tyvärr var svarsfrekvensen låg och därför fick vi ingen tillförlitlig statistik att analysera. Under våren valde vi därför att förändra och utveckla strukturen något och försöka få till en högre svarsfrekvens. Vi valde även att utforma en kartläggning över trygghet och trivsel för de yngre eleverna.

Eleverna i år F-2 fick genomföra en egen trivselenkät i form av 9 frågor om trygghet och trivsel med ”glada gubbar” till ”ledsna gubbar” att fylla i. De fick också göra en kartläggning över otrygga platser på skolan. För eleverna i år 3-9 genomförde vi åter igen den webbaserade trivselenkäten men denna gång med betydligt högre svarsfrekvens. Vi valde även att träffa elevrådet för att göra en djupare kartläggning över otrygga platser. Svaren har pedagogerna och EHT fått ta del av och analysera.

Ur elevenkäten för år F-2 kan vi se att de flesta trivs med att komma till skolan och med sina klasskompisar. Några tycker att ljudnivån ibland är hög i klassrummet och i matsalen och några tycker att det är smutsigt på toaletterna. I matsalen har vi efter att trivselenkäten

genomfördes installerat ljudabsorbenter samt införskaffat ”tysta” stolar och bord. Flera elever, pedagoger och servicepersonal upplever en förbättring av ljudnivån nu. Toaletterna har också setts över och några åtgärder är utförda. Av analysen från pedagogerna framkom att vi

behöver prata om ”toalettvett” i de yngre åldrarna.

I vår kartläggning, över otrygga platser, i år F-2 nämndes platsen bakom skolan där linbanan finns. Även kullen utanför matsalen samt innebandyplanen var två platser där det ibland kunde vara otryggt med många barn. Dessa platser har vi nu förstärkt vår vuxennärvaro kring.

För elever i år 3-9 framkom i den webbaserade trivselenkäten att de flesta trivs och känner sig trygga i klassen. Det finns dock några stycken i respektive klass som trivs mindre bra.

Arbetsron på lektionerna är något som behöver bli bättre i flera klasser. Ett gemensamt förhållningssätt och struktur är några åtgärder som framkom i analysen för att förbättra arbetsron.

De flesta elever i år 3-9 känner sig trygga på rasterna. En relativt stor grupp elever önskar dock bättre rastutrymmen på skolan samt en bättre skolgårdsmiljö. Det finns platser på skolan som några elever upplever som otrygga. I samtal med elevrådsrepresentanter framkom att korridoren på 6-9 delen var en plats som kunde vara otrygg. Utökad vuxennärvaro önskades under raster. Även sociala medier togs upp som en plats där man kunde vara otrygg. Vi kan tydligt se utifrån trivselenkätens svar att från och med år 4 börjar närvaron på sociala medier och även nätkränkningar. Vi behöver därför ta ett gemensamt grepp kring denna fråga under läsåret 16/17.

De flesta elever har aldrig blivit kränkta eller dåligt behandlade av vuxna på skolan, men en del har svarat att det hänt. I analysen framkom att för att få en fördjupad kunskap om detta behöver vi dels förtydliga frågan inför nästa läsår och där få veta mer på vilket sätt detta hänt.

Dels behöver vi också ha kontinuerliga utvärderingar av veckan i klasserna så att vi tidigt kan fånga upp dessa upplevelser.

Utifrån trivselenkäterna, från både F-2 och 3-9, framkom att eleverna upplever att det förekommer en del fula ord på skolan trots att det i klasserna arbetas kontinuerligt med språket. I analysen av trivselenkäten föreslogs språkvårdsdagar av pedagogerna. Vid analysen framkom också vikten av att vi alla, pedagoger och personal på skolan, gemensamt arbetar för noll tolerans mot fula ord och kränkningar i varje möte med eleverna.

När det gäller trivselfrågorna för år 3-9 om diskrimineringsgrunderna har de visat sig vara svåra att förstå trots att det i den webbaserade trivselenkäten står ett förtydligande av frågorna.

Dessa frågor är därför viktiga att ta upp och förklara inför varje kartläggning.

En sammanfattning över de specifika förbättringsområden som vi utifrån resultatet och analysen av trygghet och trivselenkäterna kunde se:

 F-2: Språket, ökad vuxennärvaro under raster vid otrygga platser (linbanan, kullen och på innebandyplanen), arbetsro och toalettvett.

 3-9: Språket, ökat vuxennärvaro under raster i korridoren, arbetsro, nätet och sociala medier.

5.2 Planering inför läsåret

 Alla elev/barn-grupper jobbar med gruppstärkande aktiviteter vid höstterminens start, men även kontinuerligt under året. I år F-3 och 4-6 gör man detta med sin klass och i år 7 – 9 gör man det en gång med varje klass i sitt ämne, fördelat under terminen (vilket ger 17 tillfällen per termin för eleven).

Ansvarig: Undervisande pedagog

 Högläsningsböcker är valda utifrån ett likabehandlingsperspektiv.

Ansvarig: Undervisande pedagog

 Åldersblandade aktiviteter, exempelvis F-9-dag eller elevens val-dagar.

Ansvarig: En grupp av pedagoger

 Trygghet- och trivselenkät för eleverna i år F-9 utförs en gång på höstterminen och en gång på vårterminen. Där finns frågor om trygghet och trivsel på skolan och vi kartlägger också om de upplever att det finns otrygga platser på skolan.

Ansvarig: EHT/Alla duger gruppen/Pedagoger

 Ett gemensamt arbete för att skapa studiero i klassrummet och på hela skolan mellan pedagogerna och eleverna i klassen.

Ansvarig: Undervisande pedagog

 Aktiviteter enligt likabehandlingsplan arbetas med vid flera tillfällen under läsåret.

Ansvarig: Undervisande pedagog

 Enligt enkäten känner eleverna i år 3-9 en otrygghet i korridorerna och på sociala medier. I vårt förebyggande arbete behöver vi se till att ha ett tydligt och väl planerat rastvaktschema för att det ska finnas en hög vuxennärvaro bland eleverna på deras lediga tid i skolan.

Ansvarig:4-6 Arbetslag

6. Mål och konkreta åtgärder 2016-2017, utifrån diskrimineringsgrunderna

Kön/könsöverskridande identitet Etnisk eller kulturell tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning

Sexuell läggning

Inga elever/barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.

Detta är ett arbete som är pågående i den dagliga undervisningen. Det är alla som arbetar på Bläshammar skolas/fritids ansvar att arbeta främjande utifrån diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck. En del av detta arbete redogörs i kapitel 4

”Främjande, förebyggande och förhindrande arbete”.

De flesta arbetslagen har planerat ett mer specifikt målinriktat främjande arbete utifrån vissa diskrimineringsgrunder.

Etnisk tillhörighet

Mål

Vi kommer att ha ett fortsatt arbete kring ”olika är bra” som vi påbörjade förra läsåret. I F- klasserna kommer vi att arbeta med nationaliteter, länder och kulturer. I år 1 kommer vi att ha fokus på olika familjebildningar.

Målgrupp F-klasserna Åtgärder

Få ökad förståelse för olika nationaliteter och kulturer.

Hur

Vi kommer att läsa böcker, få in dans, filmer och musik (skapande skola projekt). För övrigt är vi noga med att få in alla diskrimineringsgrunderna i den dagliga verksamheten.

Ansvar

Pedagogerna i år F och 1 När

Under läsåret 2016/2017

Verbala kränkningar och ”Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.”

Mål

Vi kommer dels att arbeta aktivt för att förbättra elevernas språkbruk. Vi kommer också att arbeta med Barnkonventionen, som blir lag 1/1 2018.

Målgrupp År 2-3 Hur

Vi kommer dels att arbeta mer aktivt med elevernas språkbruk. Detta gör vi genom att diskutera olika ordval, tonfall, kroppsspråk m.m.

Vi kommer att arbeta med Barnkonventionen, bland annat i samarbete med Teater Halland, Kulturarvet i Grimeton samt Clowner utan gränser.

Ansvar

Pedagogerna i år 2-3 När

Under läsåret 2016/2017

Kön

Mål

Vår skola ska aktivt arbeta för att främja flickors och pojkars lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att motarbeta stereotypa könsroller med allt vad begränsningar det innebär för individen.

Målgrupp

Personal och elever i år 4-6.

Vad

- Höja medvetenheten kring förväntningar på respektive kön.

- Stärka elevernas möjligheter att vara den de vill vara.

Hur

- Arbeta med boken ”Dårfinkar och dönickar” i läsloggsform, med uppgifter kopplade till texten.

- Arbeta med materialet ”Mediasmart” löpande under året.

- Ha ämnet som en stående diskussions- och utvärderingspunkt på våra arbetslagsmöten.

Ansvar

Klasslärarna i år 4-6.

När

Under året, när det passar för klassen.

Funktionsnedsättning

Mål

Att uppnå största möjliga acceptans för olikheter.

Målgrupp Eleverna i år 7 Åtgärder Hur

Vi kommer under vårterminen att arbeta med arbetsområdet Identitet (Samhällskunskap /svenska). Samarbete med Blindworks (nätverk för unga synskadade i väst) och handikapp- idrotten.

Ansvar

Personal ansvarar i sina ämnen för att arbetet utförs.

När

Under vårterminen

Kränkande behandling

Mål

Utifrån trivselenkäten under vårterminen 2016 uppmärksammades att det förekommer kränkningar på sociala medier. Arbetslaget vill ha ett mer förebyggande arbete kring hur man är på nätet. Målet är att arbeta förebyggande kring kränkande behandling mellan eleverna i vardagen och på sociala medier.

Målgrupp Elever i år 7-9 Hur

Vi kommer att arbeta med olika värderingsövningar.

Ansvar

Personal ansvarar för att arbetet genomförs i sin klass.

Kurator kommer ta fram material om hur man är på nätet.

Tidpunkt

På K-tid och integrerat i det vardagliga arbetet.

Funktionsnedsättningar

Mål

Vi vill arbeta med olika funktionsnedsättningar för att vi vill att eleverna ska acceptera att folk är olika.

Målgrupp

Alla elever på Kärnhuset Hur

Genom samtal, filmklipp, böcker och självupplevda händelser och diskussioner.

Ansvar

All personal på Kärnhuset När

Under läsåret 2016/2017.

7. Handlingsplan vid trakasserier och kränkande behandling

Handlingsplan för Bläshammar skola – Kränkningar/trakasserier Arbetsgång vid kränkning

1. KONTAKTLÄRARE

När skolan får kännedom om att en elev känner sig kränkt så ska det i första hand utredas av kontaktlärare eller av annan involverad personal som fortast möjligt har samtal med de inblandade och klargör vad som har hänt och vilka som varit inblandade. Händelsen ska dokumenteras skriftligt (se anmälningsblankett och dokumentationsblankett) och förvaras i avsedd pärm inlåst i arbetslagets rum.

1) Personal som uppmärksammar kränkningen har ansvar att meddela elevens kontaktlärare om händelsen.

2) Kontaktläraren talar med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt.

3) Kontaktläraren tar kontakt med kontaktläraren till eleven/eleverna som har utsatts för att utreda vad som hänt. Samtal med de involverade eleverna tas och dokumenteras (se dokumentationsmall i ”Alla duger”-pärm).

4) Om den elev som upplevt sig utsatt vill ha ett samtal med den/de som utsatt eleven görs detta för att reda ut situationen. Samtalet hålls alltid av en vuxen person som kan styra samtalets karaktär.

5) Kontaktläraren klargör för eleverna att samtalet kommer att följas upp om en vecka (se dokumentationsmall). Hen klargör också att eleven genast ska komma till kontaktläraren om något händer innan dess.

6) Kontaktläraren för de involverade eleverna kontaktar elevernas

vårdnadshavare och berättar vad som hänt och om vilka åtgärder som görs.

7) Händelsen ska också dokumenteras skriftligt på anmälningsblankett som lämnas till rektor samt kopieras och dokumenteras i ”Alla duger”- pärmen i arbetslagets rum samt läggs i kurators fack. När ärendet är avslutat ska dokumentationen skrivas under av rektorn. (Detta sköter 2Alla duger”. Alla avslutade ärenden sparas och arkiveras av rektorn. Ett ärende beräknas avslutat om inget nytt hänt under ett halvår).

8) Efter en vecka hålls ett uppföljningssamtal med de inblandade eleverna.

(dokumenteras i dokumentationsmallen i ”Alla duger”-pärmen). Sker ingen förändring får ”Alla duger” ta över ärendet. Vissa händelser kan vara av sådan karaktär att ett arbete utförs direkt av ”Alla Duger”- gruppen.

2. ARBETSLAGET

Vid tillfällen då kontaktläraren/den personal som uppmärksammat händelsen, inte har möjlighet att reda i situationen direkt (om situationen är av sådan karaktär) tar

personen hjälp av sina kollegor i arbetslaget. Hjälp med att ta pågående lektion eller att reda i situationen.

 Det finns en stående punkt på veckans elevhälsoarbeten i A-lagsträffar där man tar upp eventuella ärenden. De berörda eleverna hålls under uppsikt av alla i

arbetslaget.

 Vid behov tar kontaktläraren hjälp av EHT och/eller de i ”Alla Duger”

vuxengrupp.

 Information om pågående ärenden och process skall alltid ges till elevhälsan via A-lagsledaren.

3. ALLA DUGER – vuxen gruppen

Om kränkningarna eller trakasserierna är allvarliga eller inte upphört kallas den

elev/elever som utfört kränkningar till samtal med ”Alla Duger” vuxengrupp. Samtalet dokumenteras och en handlingsplan upprättas. Vid ”Alla Duger” – samtal med elev ska alltid vårdnadshavare informeras av klassföreståndaren.

4. ELEVHÄLSOTEAMET (EHT)

De ärenden som varit föremål för ”Alla Duger” rapporteras på EHT av kurator. På EHT diskuteras ärendet. Om kränkningarna och trakasserierna inte upphört beslutar rektor om vidare åtgärder.

5. MÖTE MED VÅRDNADSHAVARE

Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas den elev/elever som utfört kränkningarna till ett möte med vårdnadshavare, rektor och representant för EHT.

Rektor beslutar om uppföljning och åtgärder.

6. KONTAKT MED ANDRA MYNDIGHETER

Upphör inte handlingarna så övervägs en anmälan till socialtjänst och/eller polisanmälan. Vissa händelser kan vara av sådan karaktär att polisanmälan görs omgående.

Diskriminering/ kränkning av elev

Den elev som blir utsatt för diskriminering/kränkning anmäler händelsen till rektor.

Om annan elev eller vuxen upptäcker, eller får kännedom om, en kränkning anmäls händelsen till rektor. Rektor har samtal med eleven och dennes vårdnadshavare både enskilt och med den anställde. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet.

Dokumentation görs av rektor. Rektor träffar regelbundet den person som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. Om rektor kränkt går grundskolechef in såsom rektor.

8. Förankring av plan mot kränkande behandling

 Vid läsårsslut ser rektor till att personal från F-9 får i uppdrag och tid till att utvärdera årets likabehandlingsarbete och bestämma vilka främjande mål och förebyggande arbete man ska prioritera att arbeta med nästa läsår. Detta arbete utgår bl.a. utifrån det behov vi sett i årets kartläggning.

 Med utgångspunkt från svaren på elev- personal- och föräldraenkäter har diverse förbättringsområden identifierats. Vi kommer att bestämma vilka mål vi ska ha under läsåret och vilka aktiviteter som ska genomföras.

 Under uppstartsdagarna på läsåret ska arbetslagen förtydliga och konkretisera de mål de ska arbeta med under läsåret och därefter färdigställs Likabehandlingsplanen.

 Under höstens föräldramöte kommer aktuell likabehandlingsplan att presenteras för vårdnadshavarna.

 Lärarna ska gå igenom innehållet i likabehandlingsplanen med eleverna när den nya planen är färdig.

 Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans hemsida.

9. Kvalitetssäkring

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning kommer att göras på våra arbetsplatsträffar/terminsslut där likabehandling kommer att vara en stående punkt. Vi ställer oss då frågorna: Vad har hänt sedan sist? Hur kan vi gå vidare? Varför blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde? Vad är det som har fungerat respektive inte fungerat? Vad kan göras bättre?

En ny plan mot kränkande behandling ska upprättas varje läsår.

10. Anmälan

Om jag som elev/barn och vårdnadshavare upplever att skolan/fritidshemmet inte har uppfyllt kraven i diskrimineringslagen och skollagen kan jag vända mig till Diskriminerings- ombudsmannen eller Skolinspektionen/Barnombudsmannen som utövar tillsyn över att aktuella lagar följs. Om förskolan/skolan/fritidshemmet inte gör tillräckligt för att förhindra att en elev fortsätter att kränka en annan elev, kan förskolan/skolan/fritidshemmet bli skadeståndsskyldig gentemot den utsatte eleven. När personal diskriminerar, trakasserar eller kränker en elev bryter förskolan/skolan/fritidshemmet mot förbudet att utsätta eleverna för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling. Förskolans/skolans/fritidshemmets huvudman kan därför bli skyldig att betala skadestånd.

Läs mer på: www.do.se www.skolinspektionen.se

Lathund

Arbetsgång vid kränkande behandling

Arbetsgång vid kränkande behandling

När det framkommit till personal att elev upplevt sig utsatt för eller upplevt kränkande

behandling ska klasslärare/arbetslaget utreda vad som hänt och vidta åtgärder/sätta in insatser.

Kontakt med förälder tas. Den upplevda kränkningen anmäls till rektor som i sin tur anmäler till huvudman. Uppföljning av arbetet och återkoppling till alla berörda parter sker.

Gången i detta kan justeras vid behov.

Kurator träffar ”Alla Duger”-representanterna kontinuerligt och de lägger tillsammans upp strategier för hur ”Alla Duger”-samtal läggs upp. Elevhälsan får återkoppling från kurator.

Vad är ett ”Alla Duger”-samtal?

Ett ”Alla Duger”-samtal är ett stödjande samtal med två personalrepresentanter från ”Alla Duger”- gruppen. Syftet med samtalet är att ytterligare utreda vad som hänt, och gemensamt komma fram till en lösning på den uppkomna situationen.

När har vi ett ”Alla Duger”-samtal?

Vi har ett ”Alla Duger”-samtal när de insatser som klassföreståndare och arbetslag vidtagit inte gett önskat resultat.

Gången i detta kan justeras vid behov.