• No results found

Återrapportering 2014 personer med funktionsnedsättning.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Återrapportering 2014 personer med funktionsnedsättning."

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 Dnr: RUN/172/2015

Återrapportering 2014 personer med funktionsnedsättning.

1. Hur har arbetet bemannats?

En utvecklingsledare arbetar 100 % sedan augusti 2013 med anställningstid till 150630.

En Ledningsgrupp är kopplad till utvecklingsarbetet liksom en Referensgrupp.

Ledningsgruppen har träffats en gång i månaden och representeras av:

LSS-handläggare Krokom, LSS-chef Åre och Krokom, boendeutvecklare-LSS Östersund, forskningsassistent FoU-Jämt, LSS-handläggare vård och omsorgsnämnden Östersund och socionom Barn och ungdomshabiliteringen. Ledningsgruppen har format olika

huvudområden för var och en.

I Referensgruppen som träffats 2 ggr per termin finns representanter för FUB, Attention och Autism- och Asperger-föreningen samt Vuxenskolan.

Alla länets kommuner medverkar i satsningen.

2. Hur har arbetet införlivats i de regionala stödstrukturerna?

Regionförbundet Jämtlands län har en sammanhållande funktion den regionala

stödstrukturen i nära samarbete med Jämtlands läs landsting. Inom Regionförbundets enhet organiseras Social Välfärd där satsningarna på evidensbaserad praktik ingår. Dessa satsningar samordnas av handläggaren för Social Välfärd med en stark koppling till FoU-Jämt.

Utvecklingsarbetet förankras kontinuerligt i de samrådsorgan som finns inom den regionala stödstrukturen. Det gäller både politiska- och tjänstemanarenor för länssamverkan.

2014 antog SVOM – sociala vård och omsorgsgruppen- en ”Strategi och Handlingsplan för 2014-2015 ” Den ligger som grund för utvecklingsarbetet.

En regional utvecklingsgrupp RUG bildades i länet våren 2014. Gruppen syftar till att vara en mötesplats för de som arbetar med utvecklingsfrågor inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Den ska vara ett forum för samordning och stöd för utvecklingsfrågor i länet. Gruppens första uppdrag är att ta fram en handlingsplan för implementering av evidensbaserad praktik och systematiskt förbättringsarbete inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård.

2015 -01-01 bildas Region Jämtland Härjedalen vilket innebär en sammanslagning av Jämtlands läns landsting, Regionförbundet Jämtlands län samt delar av Länsstyrelsen.

(2)

2 3. Vilket arbete har skett under 2014 i förhållande till det ni planerat i er ansökan?

Det arbete som redovisades i ansökan är till stor del genomfört. Några aktiviteter har kommit till och några är framskjutna i tid.

Vi arbetar efter tre förbättringsområden som inringades i en ”Nulägesbeskrivning” som gjordes av utvecklingsledaren 2013 efter dialogmöten med alla länets kommuner.

- Kompetens hos chefer och personal

- Kommunikation , metoder för samtal, AKK, lättläst och klarspråk

-Styrdokument o policy kring brukarmedverkan i verksamhet, genomförandeplaner, individuella planer och i handläggning.

Det arbete som är genomfört följer nedan inom respektive utvecklingsområde.

a. Barn och ungas delaktighet och inflytande Konferensdag. Lyssna på oss!

Föreläsare: Ann-Marie Stenhammar om barns o ungas delaktighet o inflytande. Genomgång av barn-respektive funktionshinderkonventionen och Shier´s modell för delaktighet.

Målgrupp: Chefer, politiker, handläggare o personal inom LSS-verksamhet och Barn o ungdomshabiliteringen.

Konferenskväll. Lyssna på oss!

Målgrupp: Anhöriga och intresseföreningar.

Uppföljning av konferensen

Utvecklingsledaren hade efter konferensen uppföljningssamtal med korttids, elevhem, LSS- handläggarnätverket och på barn och ungdomshabiliteringen.

Lyssna på oss- bättre stöd när barn och ungdomar är delaktiga! Inspirationsboken har delas ut till kommunerna, Barn och ungdomshabiliteringen samt till LSS-handläggarna.

Arbetsgrupp vid barn o ungdomshabiliteringen

Är bildad för att skapa nya arbetssätt och hållbara strukturer för barns delaktighet. Socionom från Barn och ungdomshabiliteringen tillika representant i Ledningsgruppen sammankallar.

Dialog mellan utvecklingsledaren och LSS-handläggarnätverket om barns delaktighet o inflytande i ansökan om och planering kring insats. Hur säkerställer handläggarna barns delaktighet.

Västernorrlandsmodellen i handläggning LSS/SoL.

Utvecklingsledaren har valt att implementera Västernorrlandsmodellen i LSS-handläggningen i länet. En av anledningarna är att Barn och unga satsningen inom IFO beslutat använda modellen och att det kan finnas samarbetsvinster att göra intervjuer med barn och unga tillsammans.

Utvecklingsledaren har med utvecklingsledaren för Barn och unga satsningen och FoU-Jämt besökt 7 av 8 kommuner i länet där man har träffat LSS- och IFO-handläggare med chefer.

Västernorrlandsmodellen kräver en relativt liten insats för att säkerställa barns delaktighet där av valet av modell.

(3)

3 Mottagandet har varit positivt, viljan till förbättringsarbete stor men ännu har ingen kommun kommit igång. Givande dialoger och gemensamma reflektioner har ägt rum vid dessa möten.

Det torde gynna LSS-handläggarna som oftast är ensamma i yrkesrollen i respektive kommun. Arbetet kring Västernorrlandsmodellen fortsätter under nästa år.

Jämtbus

Utvecklingsledaren har medverkat i länets samverkansorgan för barn med särskilda behov där länets kommuner och Landstinget representeras. Barnkonventionen är i fokus för det arbetet.

SIP- konferens

Utvecklingsledaren har deltagit vid en stor konferens om Samordnad Individuell Plan tillsammans med LSS, Socialtjänsten, BuP och BuH. Praktisk tillämpning av samordnad individuell plan i länet. Gruppdiskussioner och fallbeskrivningar.

Informationsspridning till verksamheten.

b. Brukarmedverkan

Konferensdag ”Delaktighetsmodellen”

Delaktighetsmodellen presenterades tillsammans med FUB-projektet ”Med delaktighet i sikte” i Bergs kommun. I syfte att stärka den enskildes inflytande över sitt liv och sin vardag.

Föreläsare; Ann-Christin Gullacksen FoU-Skåne tillsammans med projektledarna från FUB- Halmstad; Hans Nilsson och Malin Holmen.

Målgrupp: enhetschefer, intresseföreningar och habiliteringsteam.

Projekt ” Med delaktighet i sikte”.

I Bergs kommun drivs ett projekt av FUB-Halmstad via medel från Allmänna arvsfonden.

Utvecklingsledaren har samverkat med projektledarna för att kunna sprida modellen i länet.

Projektet går ut på att stödja den enskilde till en jämlik dialog med personal och beslutsfattare. Här utbildas brukare till vägledare vilket gör projektet extra intressant.

Arbetsgrupp är tillsatt för att planera utbildning, förankra och sprida Delaktighetsmodellen i länet. FUB medverkar i arbetsgruppen liksom FoU-Jämt och kvalitetsutvecklaren i

Östersunds kommun. Utvecklingsledaren sammankallar.

Konferensdag ”Evidensbaserad praktik”.

Om den statliga satsningen på evidensbaserad praktik, goda exempel på brukarmedverkan och barns delaktighet från länet. Titulatur och kompetensfrågan nationellt.

Föreläsare:

- Sirpa Niemi SKL om den statliga satsningen på EBP och kompetens- och titelfrågan frågan nationellt.

- FoU-Jämt om evidensbaserad praktik i arbetet.

- LSS-handläggare Krokom, om barnchecken.

- Enhetschef LSS-boende om den enskildes delaktighet i boende.

- Personer från teatergruppen Barda om den enskildes delaktighet i samhället.

- Barn och ungdomshabiliteringen om barn och ungas inflytande o delaktighet i habilitering.

Målgrupp: Politiker, chefer och personal från LSS-verksamheterna, LSS-handläggare, Barn och ungdomshabiliteringen, Intresseföreningarna

(4)

4

”Vem bestämmer i mitt liv?”

En kväll om självbestämmande i samverkan med intresseföreningarna FUB, Autism o Aspergerföreningen, Attention och Vuxenskolan.

Målgrupp: Riktad till den enskilde i LSS-verksamhet och närliggande verksamheter.

Utbildning och Workshop ”Alternativ Kompletterande kommunikation”

I syfte att ge personalen redskap för att göra den enskilde mer delaktig i sin vardag.

Utvecklingsledaren tillsammans med logoped och arbetsterapeut från länet var ansvariga.

Workshop kring olika kommunikationshjälpmedel och praktisk användning av samtalsmattan som också delades ut i personalgrupperna.

Information om den enskildes rätt till kommunikation – lagar och konventioner.

Målgrupp: Baspersonal i två av länets kommuner samt hela MICA (människan i centrum arbete), personal vid daglig verksamhet i Östersund

Utvärdering gjord med mycket gott resultat.

LSS-chefsnätverk.

Chefsnätverket startade hösten 2014 och har fått i uppdrag av länets förvaltningschefer

att skapa hållbara rutiner och strukturer kring brukarinflytande och barn o ungas delaktighet.

Utvecklingsledaren har samordningsansvar och Åre kommun ordförandeskapet.

FoU Rapporter.

”Om makt och självbestämmande i LSS-boende” och ” Den goda maten” om ökad delaktighet och självständighet i LSS-boende är inköpta och utlämnade till alla LSS-boenden i länet.

I rapporten ”Om makt och självbestämmande i LSS-bostad” intervjuas personal, chefer och brukare kring frågor om självbestämmande och makt. Reflektioner och förslag på

förbättringar finns angivna.

c. Systematisk uppföljning - Icke valt område som till viss del kommer med i utvecklingsarbetet genom Pict-o-stat och Västernorrlandsmodellen.

Pict-o-stat-verktyget användes i brukarundersökning gällande upplevd kvalitet för personer i LSS-bostad i Östersunds kommun 2014. Delaktighet och inflytande var ett frågeområde.

Tanke är att enkäten ska användas regelbundet och en ny enkät är planerad till 2015 där den enskildes upplevda delaktighet står i fokus. Krokoms kommun startar upp med Pict-o-stat 2015 för att få ett resultat av den enskildes nöjdhet i LSS-verksamhet.

Andra aktiviteter

EBP-cirklar leds av FoU-Jämt.

Tre parallella cirklar startade hösten 2014 för att stärka det evidensbaserade arbetet inom LSS-verksamheterna.

Målgrupp: Enhetschefer, teampersonal o handläggare samt intresseföreningar deltar i syfte att arbeta mer kunskapsbaserat.

Föreläsning ”Lågaffektivt bemötande”

En föreläsning område neuropsykiatri av Bo Heijlskov -Elven i samarbete med Autism och Aspergerföreningen.

Målgrupp: Skolpersonal, LSS-verksamheter, politiker, BUP, Barn och Ungdoms habilitering.

(5)

5

Medverkan i det Nationella kompetensrådet

Utvecklingsledaren har medverkat i NKR för att följa utvecklingen nationellt kring titlar och yrkesfrågor. Engagemanget har delats med boendeutvecklaren i Östersunds kommun.

Utvecklingsledaren har informerat och spridit den nationella utvecklingen på lokal nivå.

Ansökan om YH-utbildning till stödpedagog av privat utbildningsanordnare ”Frösö vård och Hälsocollage”. Inlämnades under hösten 2014. Utvecklingsledaren medverkar i

Ledningsgruppen för utbildningen.

Information om satsningen av utvecklingsledaren har skett vid:

- Representanter för länets kommunala LSS-verksamheter - Länets samverkansarenor

- Resursenheten för vuxenhabiliteringen på Jämtlands läns landsting - Habiliteringsteamet LSS Östersunds kommun

- Vård och Omsorgsnämnden i Östersund och Socialnämnden i Härjedalen - Daglig verksamhet i Östersunds kommun

- Trygghetsrådet i Östersund och Krokom.

- Barn och ungdomshabiliteringen Jämtlands läns Landsting

4. Resultat

Ett sätt att mäta om den enskilde känner sig delaktig är Pict-o- stat verktyget. Verktyget är implementerat i Östersunds kommun och det sprider sig nu i länet vilket kommer att ge ökade möjligheter för den enskilde att göra sin röst hörd inte minst vad gäller delaktighet i daglig verksamhet och vid LSS-boende. Ett första resultat finns redovisat för 2014 i

Rapporten ”Vad tycker du?”. Det utgör underlaget för fler brukarundersökningar framöver.

Våren 2014 skickade FoU-Jämt ut en EBP-enkät (EBP-termometern från Socialstyrelsen) till handläggare och enhetschefer inom LSS-verksamhet i syfte att följa utvecklingen av den evidensbaserade praktiken inom funktionshinderområdet. Uppföljning planeras om några år.

Att intresse väckts för att arbeta mer evidensbaserat råder ingen tvekan om och det märks på EBP-cirklarna som blivit efterfrågade i LSS-verksamheterna.

Ett LSS-chefsnätverk startade under hösten 2014 och 2015 kommer alla kommuner att vara representerade i gruppen. Ett av gruppens uppdrag kommer att vara att arbeta fram styrmedel o policy kring brukarmedverkan. En viktig länk i länets utvecklingsarbete.

Några resultat som tidigare redovisats är:

Arbetsgrupp vid Barn och ungdomshabiliteringen bildad för barns ökade inflytande.

Västernorrlandsmodellen implementerad i kommunernas LSS/SoL – handläggning.

En diskussionskväll genomförd med brukare om självbestämmande och delaktighet.

Pict-o-stat enkät genomförd i Östersund Sektor LSS där delaktighet är ett område.

Tre EBP-ciklar genomförda för enhetschefer m.fl. inom LSS- verksamheter.

Ansökan om YH-utbildning stödpedagog är inlämnad.

(6)

6 Fortfarande är många delar av utvecklingsarbetet under uppstart i Jämtland. Efter förankring i verksamheten, i politiken och inte minst hos brukarna själva sker nu olika aktiviteter för att brukarmedverkan ska öka.

Ledningsgruppen och utvecklingsledaren är mycket nöjd med den stora uppslutningen som har varit på samtliga konferenser och aktiviteter som genomförts. En mycket positiv anda för ny kunskap finns i verksamheten och den enskilde brukaren är verkligen intresserad av att vara delaktig.

5. Framtid- att förändra arbetssätt från omsorgstänk till stödjande pedagogik görs inte över en natt.

Ett långsiktighet arbete startade 2013 och tog fart under 2014. För att goda resultat ska komma den enskilde och verksamheten till nytta behövs ytterligare tid att implementera hållbara processer för inflytande i verksamheten och i handläggningen.

Ledningsgruppen för utvecklingsarbetet arbetar med olika ansvarsområden där varje person har ett viktigt utvecklingsområde. Det är titel- och kompetensfrågan, evidensbaserad praktik, LSS-chefsnätverk och delaktiga barn inom Barn- och ungdomshabiliteringen.

Arbetsgruppen för Delaktighetsmodellen kommer att arbeta långsiktigt med utbildning och förankring av dialog för jämlika möten inom daglig verksamhet och LSS-boenden.

Utvecklingsledaren fortsätter implementering av Västernorrlandsmodellen i LSS- handläggningen tillsammans med utvecklingsledaren för Barn o unga-satsningen.

Arbetsgruppen vid Barn och Ungdomshabiliteringen kommer att arbeta vidare med vägar till delaktighet och barns rätt att komma till tals.

Troligtvis kommer fler kommuner att kunna erbjudas AKK-utbildning för baspersonal under 2015. Kommunikation är avgörande för den enskildes medverkan.

Behovet av kompetenshöjning och utbildning är stort inom LSS-området. En YH-utbildning för Stödpedagoger i Jämtland 2015 skulle verka i rätt riktning.

Östersund 2015-01-15

Susanne Olsson Ingegerd Skoglind-Öhman Utvecklingsledare Forskningsledare

Region Jämtland Härjedalen FoU-Jämt

Bilaga 1 Ekonomisk rapport

(7)

7 Bilaga 1.

Regionalt utvecklingsarbete Funktionsnedsättning 2014

Intäkter 2014

IB 599 086,00

Stimulansmedel 970 000,00

Summa 1 569 086,00

Kostnader 2014

Personalkostnader 675 880,00

Aktiviteter (inkl. seminarier, konf., utb., resor, logi) 179 451,00

Administration (inkl. lokaler) 71 000,00

Externa konsulter

Utvärdering

Övrigt

Summa 926 331,00

Utgående saldo 642 755,00

References

Related documents

Ledaren säger ett påstående, till exempel ”Alla som tycker att barn ska få bestämma byter plats” När alla tagit ställning och antingen bytt plats eller valt att sitta kvar,

Enligt överenskommelsen utgår 250 miljoner till regionerna för insatser som syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga samt att säkerställa att barn och unga med

Utredningen konstaterar att nästan var femte cyklist i ett cykelfält som passerar en buss i anslutning till en busshållplats är inblandad i en interaktion där samspelet mellan

Göteborg torsdag 3 november 19.30 Göteborgs Konserthus, Stenhammarsalen Ålder ingen åldersgräns Entré 190 kr Förköp Göteborgs Konserthus, www.gso.se Pusterviksbiljetter 031-13 06

Funktionsstödsnämnden bör ges i uppdrag att årligen se över och revidera avgiften för den nu aktuella sommarkoloniverksamheten, så den ligger i linje med de avgifter som

Av de studenter som besväras av störande ljud uppger 78 procent att den dåliga ljudmiljön gör att de inte kan koncentrera sig och 42 procent får svårare att komma ihåg..

Det mest allvarliga är att bland dem som har både utbildning för att jobba som barnskötare och en tillsvidareanställning, svarar hela 29 procent att de inte vill fortsätta arbeta

”positiv, liten” och i en som i princip oförändrad. Bedömningen baseras på besök i respek- tive region, fokusgruppsintervjuer med relevanta regionala nyckelpersoner, ett