3 Hur ska vi uppfatta naturen?

(1)

3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

Som en maskin

Många har en mekanisk syn på naturen, och ser den som en sorts stor maskin.

Det finns en inre ordning i naturen som människan med sitt förnuft kan upp- täcka. Allt styrs av naturlagar. När människan upptäcker dessa kan hon kontrol- lera naturen och styra den till det bästa för henne själv. Naturen kan brytas ner till små delar (atomer) som människan sedan kan sätta samman och utveckla.

Genom genteknik kan t.ex. kor ge mer mjölk eller grisar bli så stora att de knappt kan gå men ge mycket kött. Människan har på detta sätt ett herravälde över naturen. Naturen är hierarkiskt uppdelad, där människan har den högsta positionen. Sedan följer en fallande skala med djur, växter och olika mineraler längst ner. Människan har ett medvetande och kan tänka och känna. Djuren anses inte kunna känna och lida, eftersom de inte är så utvecklade som män- niskan. Växter visar ännu mindre tecken på komplexitet.

Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt.

(2)

28 3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN?

Som en organism

Naturen kan uppfattas som en levande helhet som hänger ihop på ett balanserat och välfungerande sätt. Människan är bara en del i denna

organism och det gäller för henne att fungera tillsammans med och samverka med övriga livsformer. Mångfalden av arter är särskilt

viktig att bevara, eftersom allt i naturen har sin specifika uppgift för att hålla denna organism vid liv. Människan som

ensam har skapat både kultur och teknik måste där- för vara särskilt aktsam för att inte påverka den

naturliga harmonin. Överskrider människan dessa gränser finns risk för att organismen

dör. Naturen tillhör inte människan utan människan tillhör naturen, som

hon själv är en del av och måste ingå i med öd-

mjukhet och balans.

(3)

Som besjälad

Alla livsformer har sitt sätt att existera. I växter och djur finns olika livsformer som människan bör stå i kontakt med. Naturen är fylld av krafter som kan verka och besvärjas. Enligt detta synsätt är naturen helig och levande. Gränsen mellan människan och naturen är otydlig. Människan måste lära sig att kommunicera med naturens olika livsformer. Genom detta kan människan förhålla sig på rätt sätt till naturens mer eller mindre dolda krafter. I en del kulturer finns särskilda medicinmän eller schamaner som anses speciellt skickliga att avläsa naturens budskap. De vädjar till naturens krafter, t.ex. genom olika typer av magi.

(4)

30 3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN?

Som Guds skapelse

Naturen är en gåva till människorna, som de ska bruka och vårda enligt den ordning som Gud har bestämt. Männi- skan är central i denna skapelseordning och har i uppgift att förvalta skapelsen.

Den av Gud skapade ordningen kan

människan delvis förstå i naturens under- bara uppbyggnad och denna ordning ger vägledning om hur hon ska förhålla sig till naturen.

Viktigt är att upprätthålla en ekologisk balans och arternas mångfald. Människan

(5)

3:1 Vad är en ko?

Enligt den mekaniska synen kan kon liknas vid en maskin som människan maximalt kan utnyttja.

Hur ska man däremot se på och behandla kon om man ser naturen

– som en organism?

– som besjälad?

– som Guds skapelse?

3:2 Låter du dig påverkas?

Vi nås av rapporter om bl.a. ökad miljöförstöring och veganernas synpunkt att djur lider. Hur påverkas du av sådan information? Ändrar det ditt livssätt? Äter du t.ex. mindre kött? Källsorte- rar du?

3:3 Vilken syn på naturen har du?

Reflektera över de olika synerna på naturen och vilken du själv ansluter dig till och varför du gör det. Diskutera med dina kamrater i klassen om deras synsätt.

själv ska betrakta sig som Guds medskapare och människan har till uppgift att upprätthål- la skapelsen. Gud har också ett mål med skapelsen som successivt förverkligas över tiden och som människan genom den gudomliga uppenbarelsen kan få insikt i.

S A M M A N FAT T N I N G

Naturen kan uppfattas på många olika sätt:

◆ Som en maskin, som människan kan använda sig av och förbättra genom att manipulera den på olika sätt.

◆ Som en organism, vilken måste respekteras.

◆ Som besjälad, dvs. att allt i naturen har någon form av liv.

◆ Som given som gåva av den skapande Guden.

På läromedlets webbsida hittar du mer!

(6)

52 7 K R I S T E N D O M

7:1 Vilka är dina önskedrömmar?

Studera den inledande bildsviten och anteckna vilka önskedrömmar som också du kan ha. Skulle du kunna avstå från dem? Skriv ner hur du tänker och jämför sedan hur du svarar när du kommer till sista bilden i detta kapitel.

7 Kristendom

– eller varför ska

jag avstå?

(7)

7 K R I S T E N D O M 53

(8)

Jesus föds och växer upp

Jesus föddes som människa och växte upp i en vanlig familj. Pappa Josef var snickare och helst skulle väl Jesus ha fortsatt i det yrket. Maria var hemma och tog hand om sina barn, bland dem den förstfödde Jesus.

Föräldrar har ofta förväntningar på sina barn som barnen inte kan eller vill leva upp till. Så var det också med Jesus föräldrar. Snart tonåring var det dags.

Jesus var för första gången med sina föräldrar i templet. Där fick han tillfälle att fördjupa sig i vad tro på Gud är och hur man vet något om Gud. De lärde vid tempelskolan var imponerade av den unge Jesus som hade sådana insikter i de heliga skrifterna. Jesus glömde tid och rum, och föräldrarna upptäckte att de var på hemväg utan honom. De sökte i flera dagar innan de hittade honom där de senast såg honom, i templet.

LUKASEVANGELIET 2.41–52 (KAPITEL 2, VERSERNA 41–52)

De lärde intresserade sig för Jesus kunskaper

… medan hans specialin- tresse gjorde föräldrarna oroliga.

(9)

Maria sa: Barn hur kunde du göra så mot oss? Din far och jag har letat efter dig och har varit mycket oroliga.

Jesus svarade: Varför skulle ni leta efter mig? Visste ni inte att jag måste vara hos min fader?

Föräldrarna förstod ingenting och Jesus följde med hem och blev med tiden visare än så. Men trots detta återkom detta problem med föräld- rarna senare i Jesus liv också.

MATTEUSEVANGELIET 12.46–50.

7:2 Att göra någon besviken Kommer du ihåg någon situation under din tid som tonåring då dina föräldrar blev besvikna på dig? Vad hade du gjort då? Varför gjorde du så?

Hur försvarade du dig inför föräldrar- na? Vad tyckte och kände du i den situationen?

7:3 Varför konfirmeras?

Varför inte?

Konfirmationen sker oftast när man är i samma ålder som Jesus var vid sitt första tempelbesök. Är du konfirme- rad? Om du är det: Vad tyckte du om den perioden? Om du inte är konfir- merad: Varför blev du inte det?

7:4 Din gudsuppfattning Vad har du för uppfattning om Gud, Jesus och hur har du fått dessa uppfatt- ningar och kunskaper?

(10)

Frestelser

Frestelser kan vara av olika slag, och olika människor frestas på olika områden. Jesus var inget undantag.

Som vuxen man stod Jesus inför valet av bana. Vad skulle han bli? Han kom fram till att han måste avstå ett vanligt familjeliv, ett vanligt yrke, för att vinna frihet att utveckla det som han kände var hans kallelse.

Han ville först tänka igenom situationen innan han bestämde sig och valde därför att isolera sig i öknen. Där i öknen mindes han även sin religiösa barndomsupple- velse i templet. Nu mötte även han frestelser som att kunna för- vandla stenar till bröd för att stilla sin hunger. Han skulle kunna ta språnget, våga kasta sig ut från en hög mur och veta att det gick bra.

Han skulle kunna klara av allt och inget skulle bli omöjligt.

Så skulle han bli rik, få makt, få allt som man ser från toppen av ett högt berg som när man är högt uppe på en höjdarkarriär.

MATTEUSEVANGELIET 4.1–11

Denna gång motstod han frestelserna, men de skulle komma tillbaka (se bilderna på s. 68 och 69 när Jesus rider in i Jerusalem respektive är ensam i Getsemane).

Också Jesus lärjunge Petrus antog frestarrollen vid ett tillfälle.

På läromedlets webbsida hittar du mer!

(11)

7:5 Frestelser

Vad är en frestelse? Försök förklara varför det är fel att falla för en frestelse.

7:6 Vad frestar dig?

Vilka frestelser har du?

7:7 Vad är du beredd att avstå?

Vad har du för drömmar om framtiden? Hur realistiska är de och vad är du beredd att avstå för att nå dem? Allt har ju sitt pris. En entrepre- nör, en som företar sig sådant som många inte vågar, kännetecknas av att inte ge upp och är

beredd att offra nära nog all tid och allt intresse för att nå sitt mål. Hur är det med dina mål

och hur är det med din ambition att nå dem i förhållande till de frestelser som

du har? Om du måste välja mellan att gå på ett party som dykt upp eller att i stället stanna hemma

och plugga inför ett prov dagen därpå, vad väljer du, och varför?

(12)

Varför avstå?

Jesus samlade tolv lärjungar som skulle hjälpa till med att sprida den kunskap som Jesus förmedlade. När han skickade iväg dem gav han dem följande råd:

”Skaffa inte guld eller silver eller koppar att ha i bältet, ingen påse för färden, inte mer än en enda skjorta, inga sandaler och ingen stav.”

Jesus såg så på sina lärjungar och fortsatte:

”Men ve er som är rika, ni har fått ut er glädje. Ve er som är mätta nu, ni skall få hungra. Ve er som skrattar nu, ni skall få sörja och gråta.”

LUKASEVANGELIET 6.20–21, 24–25

Jesus talade till den stora folkskaran som hade samlats i bergssluttningen:

”Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är där kommer också ditt hjärta att vara.”

Jesus mötte en mycket rik man och sa:

”Ett fattas dig. Gå bort och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”

MARKUSEVANGELIET 10.21

Dessa var utmanande ord från Jesus mot den livsstil som råd- de i hans tid och som råder ännu mer i vår tid. Reklamen både skapar och förstärker budskapet om att du blir lyckli- gare, uppmärksammad, får vänner genom att köpa och konsumera mera.

Franciscus av Assisi, 1182–1226, var en rik man i Italien som provade Jesus väg. Han följde Jesus råd till en rik man och gav bort allt vad han ägde. Han fick som Jesus många efterföljare, som bildade en munkorden inom den katolska kyrkan, franciskanorden.

Leo Tolstoj, 1828–1910, en rik författare i Ryssland, följde också Jesus lära. Han sålde allt han ägde och drog om- kring i landet helt utfattig. Tolstoj ville på så sätt bidra till att bygga ett samhälle på kristen kommunism (egen- domsgemenskap) och betonade också icke-våldsprinci- pen. Både Mahatma Gandhi, 1869–1948, och Martin Luther King, 1929–1968, fullföljde senare denna väg.

(Se mera om dem på s. 74 och 125.)

(13)

7:8 Fattig och lycklig?

En hel del rika människor idag donerar sin rikedom till exempelvis vetenskap- lig verksamhet och till kyrkor. Hur ser du själv på detta recept för att nå fram till ett innehållsrikt liv (dvs. genom att avstå från ett liv rikt på ägodelar)?

7:9 Hur gör kyrkor idag?

A Fundera i grupp över vad det betyder att avstå och inte ge efter för frestelser. Vad vinner man genom detta förhållningssätt?

B Hur gör kristna idag? Fråga gärna en präst eller pastor från en kyrka i din närhet vad detta recept går ut på och om kyrkan i dag verkligen rekom-

menderar och följer detta recept.

7:10 Vilka av Jesus råd är viktigast?

De flesta kristna följer inte Jesus rekommendation om att avstå. Det gör bara munkar och nunnor och

några få andra människor. Vad anser de flesta kristna vara det viktigaste att iaktta och följa av

det som Jesus sa och gjorde? Fråga gärna några i din omgivning som du vet är aktivt

kristna.