Kvalitetsrapport grundskola. Grundskola Läsår 2016/2017

(1)

Kvalitetsrapport grundskola

Grundskola

Läsår 2016/2017

(2)

2

Innehållsförteckning

Kvalitetsarbete ... 4

Jämställdhet ... 4

Förutsättningar ... 5

Skolkommunen ska skapa goda förutsättningarna för att bedriva undervisning i skolan. . 5

Normer och värden ... 6

Utbildningen i åk 1-6 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. ... 6

Utbildningen i åk 7-9 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. ... 7

Likabehandlingsplan ... 8

All verksamhet i åk 1-6 ska vara fri från mobbing och kränkande behandling. ... 8

All verksamhet i åk 7-9 ska vara fri från mobbing och kränkande behandling. ... 9

Kunskaper ... 11

Skolkommunens verksamhet ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå. (Nybro vs riket) ... 11

Skolkommunens verksamhet ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 6 når minst godkänd nivå. (Nybro vs riket) ... 11

Skolkommunens verksamhet ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 9 ska nå minst godkänd nivå. (Nybro vs riket) ... 12

Undervisningen ska skapa de bästa betingelserna för lärande och för att eleverna når de nationella målen i åk 1-6. ... 13

Undervisningen ska utformas så att alla elever har en god läsutveckling. (Nybro vs Nybro) ... 14

Undervisningen ska skapa de bästa betingelserna för lärande och för att eleverna når de nationella målen i åk 7-9. ... 15

Undervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå. (Nybro vs Nybro) ... 17

Undervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 6 ska minst nå godkänd nivå. (Nybro vs Nybro) ... 18

Undervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 9 ska minst nå godkänd nivå. (Nybro vs Nybro) ... 19

Kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning ... 21

Skolkommunen ska skapa de bästa betingelserna för elevers lärande och kunskapsutveckling vilket ska synas i betygen. (Nybro vs riket.) ... 21

Undervisningen ska skapa de bästa betingelserna för elevers lärande och kunskapsutveckling vilket ska synas i betygen - åk 6. (Nybro vs Nybro) ... 22

(3)

3 Undervisningen ska skapa de bästa betingelserna för elevers lärande och

kunskapsutveckling vilket ska synas i betygen - åk 9. (Nybro vs Nybro) ... 22

Elevers ansvar och inflytande ... 24

Varje elev i åk 1-6 ska ha möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation. ... 24

Varje elev i åk 7-9 ska ha möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation. ... 24

Verksamheten i åk 1-6 ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är och undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer. ... 25

Verksamheten i åk 7-9 ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är och undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer. ... 25

Individanpassning och särskilt stöd ... 27

Varje elev som i åk 1-6 behöver särskilt stöd för sitt lärande och för sin utveckling skall erbjudas detta på ett tidigt stadium. ... 27

Varje elev som i åk 7-9 behöver särskilt stöd för sitt lärande och för sin utveckling skall erbjudas detta på ett tidigt stadium. ... 27

Skola och hem ... 28

Skolan och vårdnadshavarna i åk 1-6 ansvarar gemensamt för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för elevers utveckling och lärande. ... 28

Skolan och vårdnadshavarna i åk 7-9 ansvarar gemensamt för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för elevers utveckling och lärande. ... 28

Övriga ... 30

Förskola och skola ska utveckla samarbete mellan verksamheterna, åk 1-6. ... 30

Skolan ska utveckla samarbete mellan verksamheterna, åk.7-9. ... 31 Grundskolan ska ha en god ekonomisk styrning. ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

(4)

4

Kvalitetsarbete

I skollagen anges att skolans systematiska kvalitetsarbete innebär att utbildningen kontinuerligt ska följas upp, resultaten ska analyseras och utifrån det ska utbildningen planeras och utvecklas. Med det menas att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt. Fokus ska ligga på långsiktig utveckling. För detta krävs att varje skola måste hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet (Skolverket, 2012).

Kvalitetsarbetet ska bedrivas på både huvudmannanivå och på varje skolenhet. Huvudmannens uppdrag är att ansvara för genomförandet av utbildningen och se till att det finns förutsättningar för att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete och för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån nationella mål och riktlinjer (Skolverket, 2012).

Utifrån ovanstående är det personalens ansvar att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen (Skolverket, 2012).

Styrning och ledning av kvalitetsarbetet utgår från följande bestämmelser i skollagen (SFS 2010:800):

4 kap. 3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

4 kap. 4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.

4 kap. 5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 § och 4 § ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.

Referenser.

SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet. Stockholm: Fritzes

Jämställdhet

I skolans värdegrund och uppdrag (SKOLFS 2010:37) anges att människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan ska gestalta och förmedla. Hur de vuxna i skolan bemöter flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickor och pojkars uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det är skolans ansvar att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Skolan ska ge utrymme för eleverna att pröva sina förmågor och intressen oberoende könstillhörighet.

Referenser:

SKOLFS 2010:37) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:

Fritzes

(5)

5

Förutsättningar

Skolkommunen ska skapa goda förutsättningarna för att bedriva undervisning i skolan.

Förutsättningar (grundskola)

Senaste kommentar

Målet är delvis uppnått utifrån andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning och antal elever per lärare. I båda fall har Nybro bättre utfall än rikets snitt. Men, andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning sjunker, både i riket och i Nybro vilket naturligtvis inte är gynnsamt för elevernas utveckling och lärande. Till övervägande del har behörig och legitimerad personal kunnat rekryteras även om det i vissa fall har tagit tid och då har tillfälliga lösningar fått användas.

Nyckeltal 2016 Måluppfyllnad 2016 2017 Måluppfyllnad 2017

Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning (SCB) (Nybro vs riket.)

106,84 % 101,09 %

Lärartäthet, antal elever per pedagogisk personal (heltidstj.) exkl.

undervisning i modersmål och SVA.

(Nybro vs riket.)

106,61 % 105,83 %

(6)

6

Normer och värden

Utbildningen i åk 1-6 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

Normer och värden (grundskola)

Senaste kommentar Målet är delvis uppnått.

Det sammantagna resultatet är relativt högt och stabilt. Däremot finns det vissa skillnader när man tittar på enhets nivå. Dessa skillnader har i analys visat sig bero på lite olika faktorer och varje enhet möter sina orsaker utifrån det sätt som bedöms som bäst. Det som visar sig i frisvar från föräldrarna är att när det gäller att kunna rekommendera sitt barns skola handlar det mer om organisatoriska frågor än om en förtroendefråga i relation till personal. För små lokaler, för stora grupper eller segregerad verksamhet med få elever med svenska som modersmål är förklaringar som ges.

Jag känner mig trygg i skolan. - sammanvägt resultat (enk./ SKL) (Nybro vs Nybro)

91,22 %

Jag har förtroende för mitt barns lärare - sammanvägt resultat (f.enk./ SKL) (Nybro vs Nybro)

93,29 %

Jag kan rekommendera mitt barns skola- sammanvägt resultat (f.enk./ SKL) (Nybro vs Nybro)

90,07 %

Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i skolan.- sammanvägt resultat (f.enk./ SKL) (Nybro vs Nybro)

94,04 %

(7)

7

Utbildningen i åk 7-9 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

Normer och värden (grundskola)

Studiero är ett återkommande samtalsämne i arbetslagen, så även kring hur tryggheten för eleverna kan ökas ytterligare. På gruppnivå kan förutsättningarna förbättras genom att skapa grundrutiner för hur lektioner t.ex. startar och slutar, hur material och anteckningar fördelas samt att eleverna har fasta platser att sitta på. Struktur således för att skapa trygghet och minska oron i klassrummet för att snabbt kunna komma igång med arbetet och snabbare få studiero.

Jag känner mig trygg i skolan. (enk./SKL)

91,13 %

Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i skolan.

91,26 %

Jag har förtroende för mitt barns lärare. (f.enk)

90,61 %

Jag kan rekommendera

mitt barns skola. 88,06 %

(8)

8

Likabehandlingsplan

All verksamhet i åk 1-6 ska vara fri från mobbing och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan (grundskola)

Senaste kommentar Målet är inte uppnått.

Antalet som känner sig utsatta för kränkande behandling är tämligen stabilt men självklart för högt, här råder 0-tolerans. Arbetet för att främja, förebygga och åtgärda sker på olika sätt, parallellt med gemensamt mål.

Att strukturera verksamheten för att främja och förebygga är en del. Det kan handla om att planera rastverksamhet så att inte alla är ute samtidigt, att se till att det alltid finns vuxna på de platser på skolområdet som kan vara särskilt utsatta och att finnas nära elever som behöver lekstöd.

Att ständigt arbeta med och utgå från en gemensam värdegrund, tydliggöra denna och arbeta ifrån den genom likabehandlingsplanen är en annan.

Inte minst viktigt är relationsskapande. Mellan elever, mellan elev och personal samt mellan personal och hemmet. Där goda relationer skapas och upprätthålls ökar chansen att utveckla en verksamhet fri från kränkande behandling.

Under den här terminen har jag varit hemma av rädsla för att bli mobbad. - sammanvägt resultat (enk) (Nybro vs Nybro)

0 %

Under det här läsåret har jag känt mig mobbad eller kränkt i skolan. – sammanvägt resultat (enk) (Nybro vs Nybro)

0 %

Kommentar 2016

Det är viktigt för varje enhet att identifiera de elever som upplever att de blir mobbade eller kränkta när de är i skolan. Men även det förebyggande och främjande arbetet måste prioriteras på varje skola, hur skapar vi en miljö som är trygg och som inte ger utrymme för negativa tendenser mellan elever? Hur bygger vi goda relationer som håller på sikt?

På min skola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras. – sammanvägt resultat (enk) (Nybro vs Nybro)

91,07 %

Jag upplever att mitt barn har blivit utsatt för kränkningar under det senaste året.

- sammanvägt resultat (f.enk) (Nybro vs Nybro)

0 %

(9)

9

Kommentar 2016

Vi har en klar handlingsplan som vi följer när kränkning eller mobbning uppmärksammas. Det är viktigt att involvera föräldrarna om vad som görs, både förebyggande och åtgärdande. Att ha en god kommunikation så att föräldrar aldrig tvekar att ta kontakt om de upplever att deras barn blir utsatt på något sätt.

Jag upplever att mitt barn har blivit utsatt för mobbing under det senaste året.

- sammanvägt resultat (f.enk) (Nybro vs Nybro)

0 %

Kommentar 2016

Vi har en klar handlingsplan som vi följer när kränkning eller mobbning uppmärksammas. Det är viktigt att involvera föräldrarna om vad som görs, både förebyggande och åtgärdande. Att ha en god kommunikation så att föräldrar aldrig tvekar att ta kontakt om de upplever att deras barn blir utsatt på något sätt.

I mitt barns skola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras. (f.enk) (Nybro vs Nybro)

91,19 %

All verksamhet i åk 7-9 ska vara fri från mobbing och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan (grundskola)

Antalet som känner sig utsatta för kränkande behandling är tämlilgen satbilt men självklart för högt, här råder 0-tolerans. Arbetet för att främja, förebygga och åtgärda sker på olika sätt, parallellt med gemensamt mål.

Att strukturera verksamheten för att främja och förebygga är en del. Det kan handla om att inventera miljön för att finna platser som kan vara särskilt utsatta och att se till att det finns vuxna som "rör sig"

på dessa platser.

Att ständigt arbeta med och utgå från en gemensam värdegrund, tydliggöra denna och arbeta ifrån den genom likabehandlingsplanen är en annan.

Inte minst viktigt är relationsskapande. Mellan elever, mellan elev och personal samt mellan personal och hemmet. Där goda relationer skapas och upprätthålls ökar chansen att utveckla en verksamhet fri från kränkande behandling.

Under den här terminen har jag varit hemma av rädsla för att bli mobbad. (enk)

0 %

Kommentar 2016

Det är inte acceptabelt att elever är hemma för att de varit rädda! Vi bedömer att det fysiska våldet inte är omfattande men att det däremot, tidvis är ett alldeles för hårt verbalt klimat mellan eleverna. Vi fortsätter med att arbeta med eleverna genom de kanaler vi har i skolan; elevhälsan, arbetslagsmöten, kuratorskontakter, lärarkontakter, elevrådet mm.

Det fortsatta arbetet påverkas framförallt genom att vi kommer arbeta mer med hur-frågorna kring de aktiviteter som bestämt i likabehandlingsplanen. Vår bedömning är nämligen att de aktiviteter som vi har beslutat om i likabehandlingsplanen har rätt inriktning men har varit för vagt beskrivna hur de utföras. Följden har blivit stora variationer mellan arbetslag och klasser i hur arbetet har bedrivits och som en följd av detta har vi inte nått dit vi vill.

(10)

10

Planerade åtgärder:

Den viktigaste åtgärden blir därför att arbeta med att noggrannare beskriva hur arbetet kring värdegrund och trygghet ska gå till. Detta kommer att sammanfattas i vårt "Utbildningspaket för värdegrund och trygghet" som är under uppbyggnad. Målsättningen med detta paket är att vi på ett säkrare vis kan följa upp vilka effekter våra insatser har givit.

Under det här läsåret har jag känt mig kränkt eller mobbad i skolan. (enk)

0 %

Kommentar 2016

Antalet är något lägre mot föregående år men ändå oacceptabelt högt. Utvärdering av genomförda insatser görs nu för att komma fram till vad som krävs för insatser för att minska utfallet.

På min skola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras. (enk)

74,01 %

Kommentar 2016

Antalet som besvarat enkäten detta år är mycket högre på grund av att fler klasser än åk 8 nu räknas med i resultatet. detta gör det svårt att jämföra i förhållande till föregående år. Dock råder nolltolerans så insatserna är desamma oavsett relation till tidigare år.

Jag upplever att mitt barn har blivit utsatt för kränkningar under det senaste året. (f.enk)

0 %

Kommentar 2016

Vi tar alltid tag i alla kränkningar vi blir medvetna om. Vi fortsätter att uppmana föräldrar att kontakta oss om det upplever att deras barn blir utsatta för kränkande handlingar. Vi kommer att fortsätta se över våra främjande och förebyggande åtgärder och hur vi informerar föräldrarna om vårt arbete för att förhoppningsvis skapa trygghet.

Jag upplever att mitt barn har blivit utsatt för mobbing under det senaste året. (fenk)

0 %

Kommentar 2016

Se motsvarande om kränkning.

I mitt barns skola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras. (f.enk)

84,54 %

(11)

11

Kunskaper

Skolkommunens verksamhet ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå. (Nybro vs riket)

Kunskaper (grundskola)

Utfallet gäller för läsåret 2015/2016 med en fördröjning utifrån att det är en jämförelse med riket (vilket inte är möjligt förrän under efterföljande läsår).

Målet är uppnått så till vida att Nybros elever i åk har högre snitt än riket. Men sett till resultatet, andel som klarat kravnivån i samtliga ämnen på nationella proven, finns mycket att utveckla och där är målet långt från uppfyllt. Målet är att alla elever i våra skolor ska ges förutsättningar att nå kravnivån i alla ämnen och så länge 25 % av våra elever inte når kraven i det sammantagna utfallet krävs att arbetet med att ständigt förbättra förutsättningarna för eleverna fortsätter.

Positivt är dock att den negativa trend som varit ett faktum när det gäller nationella proven i åk 3 nu har vänt. Särskilt i matematik har Nybros resultat legat långt under medel och tillhört de 10 lägsta kommunerna i riket. Att göra ett så tydligt lyft från långt under rikets snitt till över är därför ett mycket gott utfall. Analysen av detta är att det målinriktade arbete som gjorts i skolkommunen under flera års tid nu börjar ge resultat. Matematiklyftet är ett av dem som upplevs ha haft stor positiv inverkan på matematikundervisningen. Den orsaksanalys som genomförts utifrån de svaga resultaten de senaste åren har också bidragit till att fokus lagts på undervisningen i åk 1-3, framför allt i matematik. Nätverk har uppstått till syfte att stärka lärarna i åk 1-3 och allmänt har verksamheten "pratat" mycket matematik vilket i sig ger ringar på vattnet för utveckling.

Andel (%) elever som i kommunen minst nått kravnivån på alla delprov i åk 3 - svenska inkl sva (Nybro vs riket)

103,95 %

Andel (%) elever som i kommunen minst nått kravnivån på alla delprov i åk 3 - matematik (Nybro vs riket)

107,58 %

Andel (%) elever i åk 3 som nått godkänd på alla delproven i ämnesproven i svenska och matematik i relation till riket .

105,63 %

Skolkommunens verksamhet ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 6 når minst godkänd nivå. (Nybro vs riket)

(12)

12 Senaste kommentar

Målet är delvis uppnått.

Utfallet är högt med en liten nedgång från föregående år. Sedan fler år tillbaka har utfallet i åk 6, nationella prov varit högt och stabilt. Samtidigt har resultaten i åk varit förhållandevis. Det blir därför både viktigt och intressant att nu följa utvecklingen under den kommande treårsperioden för att se huruvida en nedgång kommer att ses eller om verksamheten har kunnat ge förutsättningar för eleverna att utvecklas i linje med rikets elever. Särskilt matematikresultaten bör noga analyseras utifrån den effekt som verksamheten lyfter fram i och med att samtliga lärare nu genomgått matematiklyftets utbildning.

Andel (%) elever i åk 6 som nått godkänd på alla delproven i ämnesproven i svenska, matematik och engelska i relation till riket .

100 %

Andel (%) elever som i kommunen

fått provbetyget A-E i åk 6- sv (Nybro vs riket)

99,05 %

fått provbetyget A-E i åk 6- ma (Nybro vs riket)

97,36 %

fått provbetyget A-E i åk 6- eng (Nybro vs riket)

96,72 %

Skolkommunens verksamhet ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 9 ska nå minst godkänd nivå. (Nybro vs riket)

Utfallet är högt och stabilt. I matematik ligger utfallet för Nybro högre än rikets snitt, i svenska och

(13)

13 engelska precis under.

fått provbetyget A-E i åk 9 - sv (Nybro vs riket)

98,12 %

fått provbetyget A-E i åk 9 - ma (Nybro vs riket)

101,75 %

fått provbetyget A-E i åk 9 - eng (Nybro vs riket)

98,03 %

Undervisningen ska skapa de bästa betingelserna för lärande och för att eleverna når de nationella målen i åk 1-6.

Positivt är att så många elever uttrycker att skolarbetet gör dem nyfikna så de får lust att lära mer. Positivt är också att eleverna upplever att deras lärare har höga förväntningar på dem. Det som ses som ett utvecklingsområde är däremot att eleverna ska känna till kunskapskraven i de olika ämnena. Årets centrala fortbildning om formativt förhållningssätt borde vara vägen till att öka elevernas medvetenhet om vad och hur de ska lära. Än är det dock för tidigt att kunna se en vändning men som en kollektiv utvärdering gällande utfallet av att utbilda i och implementera verksamheten i formativt förhållningssätt bör elevernas kännedom om kunskapskraven öka på sikt.

Skolarbetet gör mig så nyfiken så att jag får lust att lära mig mer - sammanvägt resultat.

(enk./SKL) (Nybro vs Nybro)

85,96 %

(14)

14

Jag får veta hur det går för mig i

skolarbetet. - sammanvägt resultat. (enk./SKL) (Nybro vs Nybro)

86,24 %

Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena

- sammanvägt resultat.

(enk./SKL) (Nybro vs Nybro)

77,09 %

Kommentar 2016

Resultatet är sämre än föregående år. I det fortsatta arbetet behöver utveckla hur och att vi talar om vilka kunskapskrav som finns på ett tydligt sätt. Vi ska förtydliga att kunskapskrav är samma sak som mål.

Vi behöver se över hur vi förmedlar innebörden i kunskapskraven för våra nyanlända elever.

Mina lärare förväntar sig att jag ska nå

kunskapskraven i alla ämnen. - sammanvägt resultat. (enkät/SKL) (Nybro vs Nybro)

91,11 %

Jag upplever att skolarbetet gör mitt barn så nyfiket att det får lust att lära sig mer.

(f.enkät/SKL) (Nybro vs Nybro)

88,18 %

Jag vet vad mitt barn behöver kunna för att nå kunskapskraven för de olika ämnena.

(f.enkät/SKL) (Nybro vs Nybro)

92,54 %

Aktiviteter Startdatu

m

Slutdatum

Formativt förhållningssätt 2016-08-20 2017-06-16

Central fortbildning som genomförs i samtliga utbildningsverksamheter inom LOK. Verksamhetsnära och riktad fortbildning som planeras och genomförs fortlöpande under läsåret. Följs upp på verksamhets- och nämnds nivå.

Ökad måluppfyllelse för barn och elevers kunskapsutveckling.

Föreläsningen i augusti 2016 var inspirerande och trevlig. Boken för åk 1-6 var lättläst och full med bra tips på hur man jobbar formativt.

Arbetet med boken har varit givande. var och en har kunnat pröva de verktyg som känts meningsfulla. Det som utvecklats i verksamheten är att vi börjat med mer kamratrespons, checklistor, användande av skrivtavlor m.m. Fler lärare har upptäckt fördelen med formativa verktyg men de finns också de som inte testat alls. Fördelar som noterats är lugnare lektioner, bättre diskussioner, mer elevengagemang och mindre rättningsarbete. Eleverna har upptäckt att det är bra att göra fel, då lär man mer! Det behövs mer tid för att årets inledande arbete ska få sätta sig riktigt.

Undervisningen ska utformas så att alla elever har en god läsutveckling. (Nybro vs Nybro)

(15)

15 LUS är ett verktyg för att kartlägga och synliggöra elevernas läsutveckling. Som många statistiska verktyg kan det visserligen vara till hjälp och stöd, tillsammans med andra metoder, för att uppmärksamma elever som av någon anledning inte utvecklas och lär på förväntat sätt. Men att enbart granska resultatet av LUS kan ge en ensidig bild som inte synliggör elevens (eller gruppens) individuella utveckling utifrån ingångsvärde, förutsättningar samt förväntad och rimlig progression.

I och med att Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd infördes i åk 1-3, från och med läsåret 2016- 2017, har diskussionen förts om LUS vara eller icke vara. Som det ser ut nu, inför nästa läsår, finns inte något annat givet komplement för att även kunna följa läsutvecklingen på central nivå.

Bedömningsstödet ger inte den centrala översynen. Viktigt är dock att se LUS som ett sätt att kartlägga och utvärdera elevernas läsutveckling vilket behöver kompletteras med bedömningsstödet, lärarnas kunskap och erfarenhet samt elevernas ingångsvärde och förutsättningar.

LUS punkt 15 – åk 4 v.

39 (nämnd)

68,68 % 63,89 %

Kommentar 2016

Andelen som uppnår LUS-punkt 15, som är riktmärket höstterminen åk 4 uppgår till knappt 70%. LUS är ett sätt att mäta läskunnighet men fokuserar enbart på vissa delar. Det gör att samma elever i skolverkets bedömningsunderlag kan få ett annat utfall då det fokuserar på andra förmågor/kunskaper. Läsutvecklingen är också relativ och högst beroende av ingångsvärdet. Med många nyanlända, eller med annat modersmål än svenska, kan läsutvecklingen ha en positiv utveckling utifrån ingångsvärdet, vilket inte syns i statistiken.

LUS punkt 9-åk 1. 82,07 % 74,48 %

Kommentar 2016

Andelen som uppnår LUS-punkt 9, som är riktmärket vårterminen åk 1 uppgår till knappt 75%. LUS är ett sätt att mäta läskunnighet men fokuserar enbart på vissa delar. Det gör att samma elever i skolverkets bedömningsunderlag kan få ett annat utfall då det fokuserar på andra förmågor/kunskaper. Läsutvecklingen är också relativ och högst beroende av ingångsvärdet. Med många nyanlända, eller med annat modersmål än svenska, kan läsutvecklingen ha en positiv utveckling utifrån ingångsvärdet, vilket inte syns i statistiken.

Undervisningen ska skapa de bästa betingelserna för lärande och för att eleverna når de nationella målen i åk 7-9.

Resultatet är förhållandevis stabilt men med en liten nedgång. I framför allt åk 9 finns en skoltrötthet som syns i svaren, skolarbetet stimulerar inte och skapar inte lust att lära mer, åtminstone för 4 av 10 elever. Det som är tydligt är också att flera upplever att de inte vet vad som förväntas av dem, vad de ska kunna för att uppnå kunskapskraven och hur det går för dem i deras studier. Däremot ökar andelen något som upplever att deras lärare har höga förväntningar på dem.

Skolarbetet gör mig så nyfiken så att jag får lust att lära mig mer.

(enk./SKL)

58,94 %

Kommentar 2016

Resultatet är fortsatt lågt! Utmaningen ligger i att fånga upp de elever som inte finner nyfikenheten.

Vi måste fortsätta dialogen med eleverna kring vikten av att våga ta skolan på allvar.

Inför nästa läsår kommer samtliga elever få en egen dator som kan öka elevernas nyfikenhet.

(16)

16

Vi arbetar regelbundet med pedagogiska diskussioner i arbetslagen om bland annat formativt förhållningssätt som bör ge avtryck i elevernas skolarbete

Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena.

(enk./SKL)

77,8 %

Kommentar 2016

Utfallet är något bättre detta läsår. Bedömningen är att lärarna beskriver kunskapskraven för eleverna. Men lärarna behöver bli ännu tydligare med att kommunicera kunskapskraven.

Mina lärare förväntar sig att jag ska nå

kunskapskraven i alla ämnen. (enk./SKL)

86,3 %

Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet.

(enk./SKL)

79,43 %

Kommentar 2016

Resultatet är sämre än förra året. Vår bedömning är att vi framför allt måste bli bättre i vår kommunikation. Lärarnas uppfattning är att de återkopplar elevernas resultat och kunskapsutveckling till eleverna. Vi kommer att arbeta för att lägga mer fokus i tydligheten på de elever som upplever skolan som en ansträngande arena. Där har vi sannolikt flertalet av de elever som upplever att de inte får veta hur det går för dem i skolan. Här kommer specialpedagogerna få ta ett större ansvar.

Jag upplever att skolarbetet gör mitt barn så nyfiket att det får lust att lära mer. (f.enk/SKL)

67,77 %

Kommentar 2016

Resultatet är något bättre än förra året men fortfarande är svarsfrekvensen väldigt låg! Vi behöver fortsätta att försöka nå föräldrarna för att kunna vara tydliga i vår kommunikation. Vi behöver öka våra ansträngningar att få fler föräldrar till föräldramöten.

Jag vet vad mitt barn behöver kunna för att nå kunskapskraven för de olika ämnena. (f.

enk/SKL)

75,59 %

Kommentar 2016

Verksamheten behöver reflektera över hur den förmedlar information till föräldrarna. Hur når vi föräldrarna, hur informerar vi och hur involverar vi dem i barnens utbildning?

Aktiviteter Startdatu

m

Slutdatum

Formativt förhållningssätt 2016-08-01 2017-06-30

Central fortbildning som genomförs i samtliga utbildningsverksamheter inom LOK. Verksamhetsnära och riktad fortbildning som planeras och genomförs fortlöpande under läsåret. Följs upp på verksamhets- och nämnds nivå.

Ökad måluppfyllelse för barn och elevers kunskapsutveckling.

Årets satsning på formativt förhållningssätt har tagits emot väl. Lärare och ledning upplever att satsningen "ligger rätt i tiden" och att den gett nya och/eller fördjupade kunskaper i hur undervisningen planeras, genomförs och följs upp på ett formativt sätt. Inför satsningen var ingångsvärdet skiftande mellan olika enheter. Vissa skolor hade redan jobbat medvetet med sitt formativa förhållningssätt, för dem fortsatte därmed ett redan påbörjat arbete. Andra skolor hade inte kommit lika långt och gick därmed in i arbetet på en mer grundläggande och mer reflekterande nivå. Utvärderingarna visar på att insatsen fått förväntat utfall och att den har varit motiverande för lärare och ledning.

Under läsåret 2017/2018 kommer Skolverkets satsning på nyanländas lärande göra att nästa steg i utvecklingen av det formativa förhållningssättet avstannar något. Enheterna och arbetslagen får själva bygga vidare utifrån den satsning som genomförts i år. I inledningen av det nya återkommer föreläsaren Jesper Ersgård för en uppföljande föreläsning. Detta på allmän begäran då han inspirationsföreläsning i augusti 2016 fick ett mycket positivt mottagande hos alla och gav en bra start på själva insatsen.

(17)

17

Undervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå. (Nybro vs Nybro)

Efter ett lyft i resultaten under förra läsåret sjunker det nu igen. Det gäller både för matematik och svenska även om det nu är i svenska som nedgången är mest markant. Under flera år har matematiken fokuserats och analyser har gjorts för att klargöra orsaker till det stadigt sjunkande resultatet. Som ett resultat av genomlysning, insatser och genomgånget matematiklyft för samtliga lärare har trenden vänts.

Möjligen har detta varit på bekostnad av svenskaämnet vilket nu behöver fokuseras likvärdigt som matematiken igen. Enheterna har vid sina analyser kunnat identifiera sina styrkor och vilka områden som särskilt behöver arbetas med. Någon enhet behöver arbeta med skriva, någon annan med läsa. Vid en närmare granskning av vilka delprov som eleverna inte uppnått godkänd nivå på så syns oftast inte en given linje. Många elever klarar i stort sett allt men missar på något av delproven och det går därmed inte att klart säga att det finns uppenbara brister i elevernas kunskapsnivå eller i undervisningens kvalitet.

Samtidigt som enheterna också, i vissa fall, snabbt och tydligt kan se delar som de borde ha arbetat mer med eftersom flera elever missat något specifikt delprov.

Ingångsvärdet och elevens och/eller gruppens kunskapsprogression är inte möjligt att synliggöra i de nationella proven. Att för en elev kunna klara godkänt på ett eller något delprov kan vara en framgång i sig beroende på vilket ingångsvärde eleven har och vad som är rimligt att förvänta.

Undervisningskvalitet måste belysas ur fler aspekter än NP och betyg. Att mäta utveckling på individuell nivå är inte enkelt då det ska lyftas vidare i centrala och/eller nationella sammanhang. För det krävs ett annat samtal och ett annat sammanhang.

Andel elever som i kommunen minst nått kravnivån på alla delprov i åk 3 - svenska

74,4 % 60,87 %

Kommentar 2016

I jämförelse med föregående år ses en markant nedgång. Orsakerna är flera, dels finns fler elever som inte har svenska som modersmål och som trots en positiv kunskapsutveckling inte haft rimliga möjligheter att tillägna sig tillräckliga kunskaper för att klara samtliga delprov. Läslyftet som genomförts på vissa enheter har ännu inte fått samma positiva utfall som matematiklyftet fick. Även med matematiklyftet tog det några år innan de positiva effekterna började visa sig mer tydligt.

Andel elever som i kommunen minst nått kravnivån på alla delprov i åk 3 - matematik

67,86 % 63,11 %

Kommentar 2016

Trots ett litet tapp i resultat håller det positiva utfallet gällande matematik i sig. Matematiklyftet har haft och har fortsatt en positv verkan.

Lärarna upplever att de fått verktyg i sin undervisning. Även om matematik även innehåller läs- och skriv är det ändå möjligt att kunna visa på matematiska färdigheter även om man ännu inte behärskar det svenska språket. På de enheter som har fler nyanlända syns just denna skillnad särskilt påtagligt, dvs resultaten i matematik är bättre än i svenska.

(18)

18

Undervisningen ska utformas så att alla elever som

genomför de nationella ämnesproven i åk 6 ska minst nå godkänd nivå. (Nybro vs Nybro)

Resultaten sjunker i samtliga ämnen, nationella prov åk 6. Precis som för resultaten i åk 3 måste flera olika aspekter tas med i analysen av utfallet. Elevens ingångsvärde, förutsättningar och möjliga progression t.ex. I ett större perspektiv förs även diskussionen kring hur andra faktorer påverkar. Brist på speciallärare, rörlighet i personalgrupper, stora elevgrupper. Dessa faktorer i kombination med elever som har särskilda behov av skilda slag påverkar även kunskapsutvecklingen. En fortsatt utveckling av samarbetet kring elever med särskilda behov, sociala, emotionella eller kunskapsmässiga är av vikt på alla plan.

fått provbetyget A-E i åk 6- sv (Nybro vs Nybro)

89,44 % 77,61 %

fått provbetyget A-E i åk 6- ma (Nybro vs Nybro)

87,98 % 83,66 %

fått provbetyget A-E i åk 6- Eng (Nybro vs Nybro

90,45 % 80,73 %

fått provbetyget A-E i åk 6- SO (Nybro vs Nybro)

Kommentar 2016 Inget prov i ämnet.

fått provbetyget A-E i åk 6- NO (Nybro vs Nybro

Kommentar 2016 Inget prov i ämnet

(19)

19

Undervisningen ska utformas så att alla elever som

genomför de nationella ämnesproven i åk 9 ska minst nå godkänd nivå. (Nybro vs Nybro)

Vid en första analys konstateras att resultatet är starkt sjunkande i förhållande till föregående år. Men de förutsättningar som varit rådande under läsåret måste också tas med i analysen för att få en bredare och klarare bild av det faktiska läget. En stor andel av eleverna som genomfört nationella proven är nyanlända och det ingångsvärde som de har måste tas med när resultaten analyseras. Inom gruppen nyanlända finns, som bland alla elever, olika förutsättningar och olika motivation. För vissa ses en kunskapsmässig utveckling under en förhållandevis kort period som är mycket positiv och att kunna delta på ett, några eller flera delar av de nationella proven kan vara en stor framgång för den enskilde eleven. Men i statistiken blir utfallet negativt då andel elever som klarat kravnivån i samtliga ämnen är det som anges som mätpunkt. Här ses således inte faktisk kunskapsutveckling utan enbart en mätning i jämförelse med alla andra elever oavsett ingångsvärde. Att alla elever som har möjlighet ska ha rätt att genomföra nationella prov är viktigt. Att det sammantagna resultatet sjunker är således inte oväntat.

När man mäter utan att ta med de nyanländas resultat är utfallet i paritet med föregående år.

Även om resultaten är väntade visar analysen även på att det finns utvecklingsområden som behöver beaktas inför kommande läsår. Gruppindelningen är viktig när de nyanlända tas emot i klasserna. Att fördela så mycket som möjligt är viktigt för en positiv språkutveckling. Då grupper koncentreras finns en risk att motivationen minskar att ta till sig det nya språket då eleverna klarar det sociala samspelet bra på det egna språket.

fått provbetyget A-E i åk 9 - sv (Nybro vs Nybro)

91,3 % 74,22 %

Kommentar 2016

En stor negativ skillnad i förhållande till föregående år. Samtidigt är förutsättningarna annorlunda med en hög andel nyanlända som genomfört delar av nationella proven utifrån rimlig förmåga. Detta sänker det sammantagna utfallet men får inte enbart ses som ett negativt resultat. Det måste relateras till elevernas ingångsvärde och utveckling utifrån det. Då resultaten granskas utan de nyanländas resultat är förhållandet och resultatet ungefär det samma som föregående år.

fått provbetyget A-E i åk 9- ma(Nybro vs Nybro)

93,07 % 68,58 %

Kommentar 2016

fått provbetyget A-E i åk 9- eng (Nybro vs Nybro)

94,03 % 85,84 %

(20)

20

fått provbetyget A-E i åk 9 - SO (Nybro vs Nybro)

90,66 % 80,09 %

fått provbetyget A-E i åk 9- NO (Nybro vs riket)

93,1 % 77,43 %

Kommentar 2016

(21)

21

Kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning

Skolkommunen ska skapa de bästa betingelserna för elevers lärande och kunskapsutveckling vilket ska synas i betygen.

(Nybro vs riket.)

Kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning (grundskola)

Andelen elever som fått betyg i alla ämnen i åk är högre än rikets snitt men fortfarande är det så att 8 av 10 elever inte lyckas med detta och därmed krävs att ständiga förbättringsinsatser för elevernas förutsättningar planeras, genomförs och följs upp. I åk 9 är Nybros meritvärde högre än rikets snitt men andelen som nått godkänt i samtliga ämnen något lägre än rikets snitt. Här sjunker dessutom utfallet kraftigt i jämförelse med tidigare år och i år saknar 25 % av eleverna betyg i samtliga ämnen.

Verksamheten har under året tagit emot i stort antal nyanlända elever som kommit sent in i det svenska skolsystemet. För vissa av dem har fokus legat på att få behörighet att gå vidare till gymnasiet mer än att uppnå betyg i samtliga ämnen. Det kan vara en förklaring till minskningen. Även riket visar på en oroande klyfta mellan dels stigande meritvärde och minskad andel elever som har betyg i alla ämnen.

Andelen med behörighet till de olika gymnasieprogrammen är ungefär detsamma som för riket, strax under.

Andel (%) elever som i åk 6 nått målen i alla ämnen i relation till riket - slutbetyg. (SCB) (Nybro vs riket.)

102,27 %

Andel (%) behöriga elever (åk 9) till yrkesprogram i relation till riket. (SCB) (Nybro vs riket.)

98,26 %

Andel (%) behöriga elever (åk 9) till estetiskt program i relation till riket. (SCB) (Nybro vs riket.)

97,57 %

Andel (%) behöriga elever till ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskaps program. (SCB) (Nybro vs riket.)

98,23 %

Andel (%) behöriga elever till

naturvetenskapligt och

97,6 %

(22)

22

tekniskt program (SCB) (Nybro vs riket.) Andel (%) elever som i åk 9

nått kunskapskraven i alla ämnen i relation till riket - slutbetyg. (SCB) (Nybro vs riket.)

96,93 %

Meritvärde (åk 9) i relation till riket. (SCB) (Nybro vs riket.)

102,25 %

Undervisningen ska skapa de bästa betingelserna för elevers lärande och kunskapsutveckling vilket ska synas i betygen - åk 6. (Nybro vs Nybro)

Utfallet är stabilt i förhållande till föregående år. Utfallet ligger runt 80 %. Det innebär dock att 2 av 10 elever inte har betyg i alla ämnen när de lämnar åk 6 vilket naturligtvis är målsättningen. Den stora andelen nyanlända har påverkat utfallet till viss del för även om utvecklingen hos dessa elever varit god har tiden i vissa fall varit för knapp för att hinna med att uppnå kunskapskraven som krävs i alla ämnen.

Det har på vissa enheter varit vissa personalförändringar som kan ha påverkat utfallet. Då ökar behovet av hela arbetslagets ansvar och det kollegiala lärandet för att minska negativa effekter för eleverna.

Antal elever som har slutbetyg i alla ämnen (A-E). - åk 6 (Nybro vs Nybro)

80,83 % 73,76 %

Kommentar 2016

Andelen elever med slutbetyg i alla ämnen åk 6 sjunker i förhållande till föregående år. Sänkningen upplevs överensstämma med resultaten på nationella proven då det är i svenska och engelska som flest elever missat slutbetyg. Matematiken har ett stabilt resultat.

Undervisningen ska skapa de bästa betingelserna för elevers lärande och kunskapsutveckling vilket ska synas i betygen - åk 9. (Nybro vs Nybro)

Vid en första analys konstateras att resultatet är starkt sjunkande i förhållande till föregående år. Men de förutsättningar som varit rådande under läsåret måste också tas med i analysen för att få en bredare och klarare bild av det faktiska läget. En stor andel av eleverna som finns med i utfallet är nyanlända och det ingångsvärde som de har måste tas med när resultaten analyseras. Inom gruppen nyanlända finns, som bland alla elever, olika förutsättningar och olika motivation. För vissa ses en kunskapsmässig

(23)

23 utveckling under en förhållandevis kort period som är mycket positiv och att kunna få betyg i ett, några eller flera ämnen kan vara en stor framgång för den enskilde eleven. Men i statistiken blir utfallet negativt då andel elever som fått slutbetyg i samtliga ämnen är det som anges som mätpunkt. Här ses således inte faktisk kunskapsutveckling utan enbart en mätning i jämförelse med alla andra elever oavsett ingångsvärde.

När man mäter utan att ta med de nyanländas resultat är utfallet i paritet med föregående år.

Även om resultaten är väntade visar analysen även på att det finns utvecklingsområden som behöver beaktas inför kommande läsår. Gruppindelningen är viktig när de nyanlända tas emot i klasserna. Att fördela så mycket som möjligt är viktigt för en positiv språkutveckling. Då grupper koncentreras finns en risk att motivationen minskar att ta till sig det nya språket då eleverna klarar det sociala samspelet bra på det egna språket.

Antal elever som har slutbetyg i alla ämnen (A-E). - åk 9 (Nybro vs Nybro)

74,12 % 70,35 %

Kommentar 2016

Andelen som har slutbetyg i alla ämnen fortsätter sjunka något i förhållande till föregående år. Utfallet var väntat.

Meritvärde - åk 9. 108,95 % 94,41 %

(24)

24

Elevers ansvar och inflytande

Varje elev i åk 1-6 ska ha möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

Elevers ansvar och inflytande (grundskola)

Utfallet är högt, stabilt och får ses som ett styrkeområde. Väl fungerande klass- och elevråd ger formell möjlighet att får uttrycka sina tankar och åsikter. Kompletterat med lyhörda lärare som finns där och även fångar upp mer informella uttryck ges en god helhetsbild av elevernas möjligheter att få ge uttryck för sin åsikter och hur de upplever att de tas emot.

Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. - sammanvägt resultat (enk./ SKL) (Nybro vs Nybro)

95,07 %

Varje elev i åk 7-9 ska ha möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

När det handlar om delaktighet och inflytande för eleverna är utmaningen att tydliggöra när och hur eleverna får möjlighet att uttrycka sina åsikter. Formellt sker det genom klass- och elevråd. Informellt i daglig kommunikation med elev och grupper av elever. Särskilt det informella kan vara svårt att tydliggöra och kräver ibland att även det formaliseras, till exempel genom att tillsammans skriva upp vad man kommit överens om för att kunna återgå till det skrivna som en form av utvärdering eller uppföljning. Att föra diskussion om den egna rösten och den egna rösten i en grupp är också värdefullt samt att visa på att påverkan inte handlar om att alltid få det man själv önskar utan att få vara delaktig i och få inflytande över sin utbildning och tid i skolans verksamhet.

(25)

25

Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. (enk./ SKL)

73,72 %

Kommentar 2016

Resultatet är något sämre än förra året. På någon enhet har specifika beslut som uppfattats som negativa bland eleverna möjligen varit en anledning till att eleverna inte uppfattat att skolan tar hänsyn till deras åsikter..

Vi behöver fortsätta med arbetet att förbättra relationerna mellan vuxna och eleverna. Ett bra förhållningssätt och goda relationer är a och o. Vi har ändrat rutinerna för hur vi samarbetar med elevrådet som vi hoppas kan ge ett positivt resultat.

Verksamheten i åk 1-6 ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är och undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer.

Demokrati övas dels genom att erbjuda eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande dels genom att undervisningen bedrivs i demokratiska former. Att synliggöra när, hur och vad eleven kan vara med och påverka är utmaningen. Genom ett formativt förhållningssätt involveras eleven redan i planeringen av kommande arbetsområde vilket ger en tydlig möjlighet att vara med och påverka arbetssättet. Det ger också en färdriktning för eleven som visar var han/hon har för mål med arbetet vilket öppnar för kommunikation kring hur eleven ska ta sig an en uppgift.

Jag får vara med och påverka arbetssättet på lektionerna.- sammanvägt resultat (enk./ SKL) (Nybro vs Nybro)

70,02 %

Kommentar 2016

Det är främst de yngre eleverna som inte upplever att de får vara med och påverka arbetssättet på lektionerna. Dels får eleverna ökat ansvar med ökad ålder, i de lägre årskurserna kanske man inte kan välja och påverka lika mycket, men vi måste också bli tydliga med att berätta för dem när de kan och när de har kunnat påverka för att synliggöra. Utmaningen är att visa på att påverka inte innebär att man alltid "får som man vill" utan att det handlar om känsla av delaktighet och inflytande

Verksamheten i åk 7-9 ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är och undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer.

Demokrati övas dels genom att erbjuda eleverna möjlighet att påverka och genom att undervisningen bedrivs i demokratiska former. Att sätta ord på när, hur och vad eleverna får och kan vara med och påverka är att tydliggöra demokratin så den blir begriplig.

(26)

26

Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta med olika ämnena i skolan. (enk)

66,6 %

Kommentar 2016

Resultatet är ungefär som året innan. Vi fortsätter att arbeta med att få eleverna att känna sig mer delaktiga i arbetsätten i skolan. Vi tänker fortfarande att det formativa arbetssättet kommer att ge resultat. Men det är en process även för eleverna att känna sig trygga i det arbetssättet.

(27)

27

Individanpassning och särskilt stöd

Varje elev som i åk 1-6 behöver särskilt stöd för sitt lärande och för sin utveckling skall erbjudas detta på ett tidigt

stadium.

Individanpassning och särskilt stöd (grundskola)

Målet är delvis uppnått. 401 av 405 elever upplever att de får den hjälp och det stöd som de behöver vilket måste ses som ett tydligt styrkeområde. Detta bekräftas även av föräldrarna/vårdnadshavarna som även de uppger i mycket hög grad att deras barn får det stöd som det behöver.

Lärarna i min skola hjälper mig om jag behöver det

- sammanvägt resultat (enk/ SKL).

99,01 %

Jag upplever att mitt barn får hjälp/ stöd i sitt skolarbete om det behöver det.

(f.enk) (Nybro vs Nybro)

91,55 %

Varje elev som i åk 7-9 behöver särskilt stöd för sitt lärande och för sin utveckling skall erbjudas detta på ett tidigt

stadium.

Individanpassning och särskilt stöd (grundskola)

Det positiva utfallet är förhållandevis högt. Om dessa svar relateras till lust att lära, få veta vad man kan och ska kunna så ses ingen given överensstämmelse. En analys av detta är därmed att det låga utfallet på dessa mätpunkter inte säkert hör samman med att eleven inte upplever en brist på särskilt stöd.

Lärarna i min skola hjälper mig om jag behöver det. (enk/ SKL).

88,82 %

Jag upplever att mitt barn får hjälp/ stöd i sitt skolarbete om det behöver det. (f.enk)

83,57 %

(28)

28

Skola och hem

Skolan och vårdnadshavarna i åk 1-6 ansvarar gemensamt för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för elevers utveckling och lärande.

Skola och hem (grundskola)

Måluppfyllelsen är hög och stabil och visar på ett styrkeområde för verksamheten. I de fall föräldrar/vårdnadshavare inte upplever det gemensamma ansvaret som positivt gäller det att fortsätta arbeta med relation och kommunikation. Att möta alla på ett professionellt sätt och visa på och jobba vidare med känslan av det gemensamma ansvaret även då det finns problem att övervinna av en eller annan orsak.

Jag upplever att mitt barn blir positivt bemött av lärarna i skolan - sammanvägt resultat (f.enk./ SKL) (Nybro vs Nybro)

94,98 %

Jag upplever att samarbetet mellan mig och skolan fungerar bra.

- sammanvägt resultat (f.enk./ SKL) (Nybro vs Nybro)

94,58 %

Jag kan framföra mina synpunkter om skolans verksamhet och upplever att de tas emot på ett bra sätt

- sammanvägt resultat (f.enk.) (Nybro vs Nybro)

90,54 %

På utvecklingssamtalet får jag information om mitt barns utveckling och lärande - sammanvägt resultat (f.enk.) (Nybro vs Nybro)

96,94 %

Skolan och vårdnadshavarna i åk 7-9 ansvarar gemensamt för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för elevers utveckling och lärande.

Skola och hem (grundskola)