• No results found

Utländskt ägande och utlandssvenskars ägande av fritidshus i Sverige 2012: Norska ägare ökar mest

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utländskt ägande och utlandssvenskars ägande av fritidshus i Sverige 2012: Norska ägare ökar mest"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2013-03-21 09:50 CET

Utländskt ägande och utlandssvenskars ägande av fritidshus i Sverige 2012:

Norska ägare ökar mest

I Sverige ägdes 36 041 fritidshus av utländska ägare år 2012, vilket är en ökning med 2,8 procent jämfört med 2011 och utländska ägare jämfört med 2000. Svenskar bosatta i utlandet äger 12 400 fritidshus i landet. Av det totala antalet fritidshus i landet ägs 6,3 procent av utländska ägare och 2,2 procent av svenskar bosatta utomlands.

Utländskt ägande av fritidshus 41 procent utlandsägt i Kronoberg

De regionala variationerna av det utländska ägandet av fritidshus är stora.

Andelen utländskt ägande av det totala fritidshusbeståndet är störst i Kronoberg och Värmland med 40,5 respektive 22,9 procent. I 12 län understiger det utländska ägandet fem procent och i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland och Västmanland uppgår det utländska ägandet till mindre än en procent av beståndet.

Danmark, Tyskland och Norge dominerar

Antalet fritidshus med ägare från Danmark (11 696), Tyskland (10 029) och Norge (9 969) dominerar. Totalt kommer 87,9 procent av alla utländska ägare till fritidshus från dessa tre länder. Av övriga länder följer ägare från

Nederländerna med 1 401 hus.

8 procent nya norska ägare 2012

Norska ägare stod för den absolut största ökningen av det utländska ägandet av svenska fritidshus i fjol. Förra året ökade de sitt innehav med 707

fritidshus vilket motsvarar en ökning med 7,6 procent jämfört med året innan och 71 procent av den totala ökningen av utlandsägda fritidshus 2012. Även ägare av fritidshus från Danmark, Tyskland och Nederländerna ökade sitt innehav av fritidshus i Sverige men ökningarna var måttliga, under 1 procent.

(2)

Ägandet från övriga länder ökade med 6,3 procent jämfört med 2011.

Tyskar först – norrmän nu

Antalet fritidshus ägda av utländska ägare har ökat med 17 919 eller 98,9 procent sedan år 2000. Ägare från Tyskland var de första som började köpa fritidshus i Sverige och redan år 2000 fanns det drygt 9 000 svenska

fritidshus ägda av tyskar vilket 12 år senare ökat till drygt 10 000. Danskarna var som mest aktiva på den svenska fritidshusmarknaden mellan åren

2000–2008 för att därefter avta och 2012 ökade deras ägande endast med 33 hus. De norska ägarnas ökning har däremot legat relativt konstant på ca

600–700 fritidshus om året sedan år 2000 och år 2012 svarade norska ägare för 71 procent av den totala ökningen av utlandsägda fritidshus. Sedan år 2000 har antalet fritidshus ägda av norska och danska ägare ökat med 7 427 stycken (292 procent) respektive 7 260 stycken (164 procent).  

Stora procentuella ökningar i norr

Största antalet utlandsägda fritidshus återfinns i Västra Götaland (6 878), Värmland (5 766), Kronoberg (4 764) och Skåne (4 089). De största

procentuella ökningarna 2012 jämfört med 2011 har dock skett i Sveriges nordligaste län. Det utländska ägandet ökade med 19,6 procent i Norrbotten, och 10,3 procent i Västerbotten. 6 av 10 fritidshus utlandsägda i Markaryd I 20 av Sveriges kommuner är minst en tredjedel av det totala

fritidshusbeståndet utlandsägt. Störst andel utlandsägda hus finns i Markaryd (59,1 procent), Älmhult (49,0), Tingsryd (48,7) och Munkfors med 48,1

procent.

De tre kommuner med antalsmässigt flest utlandsägda fritidshus är Strömstad, Ljungby och Tanum. Det är endast i dessa kommuner det

utlandsägda fritidshusen överstiger 1 000 stycken, nämligen 1 329, 1 177 och 1 033. Nio kommuner har inga utlandsägda fritidshus alls.

Antal fritidshus ägda av fysiska personer 2012 samt därav utländska ägare efter land

Se tabell: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____353035.aspx

Ytterligare uppgifter om utländskt ägande och redovisning på kommunnivå kan tas fram efter beställning på uppdragsbasis.

Utlandssvenskars ägande av fritidshus Utlandssvenskarna bor i ca 110 länder

(3)

Totalt finns det 12 400 fritidshus belägna i Sverige med svenska ägare bosatta utomlands. Svenskar bosatta i Norge äger flest fritidshus i Sverige, 2 276 stycken. Därefter följer ägare bosatta i Tyskland med 1 512, USA med 1 271, Storbritannien med 1 154 och Schweiz med 1 039 fritidshus. Om man till dessa länder även lägger till ägare bosatta i Danmark, Frankrike och Spanien svarar ägarna från dessa åtta länder för sammanlagt 9 353 fritidshus i Sverige vilket motsvarar 75,4 procent av utlandssvenskarnas totala ägande av fritidshus i landet. Resterande 3 047 fritidshus ägs av svenskar bosatta i drygt 100 länder.

Utlandssvenskarna äger flest fritidshus i Stockholm, Västra Götaland och Skåne

Vanligast är det att utlandssvenskarna äger fritidshus i Västra Götalands (2 350), Skåne (2 031) och Stockholms län (1 661). För de i nedanstående tabell redovisade länderna är det också denna fördelning som gäller förutom för utlandssvenskarna bosatta i Norge. De äger istället flest fritidshus i de till Norge angränsande länen Västra Götaland, Värmland, Dalarna och Jämtland.

Det finns 23 kommuner där fler än 100 fritidshus ägs av utlandssvenskar.

Flest i Värmdö kommun med 458 stycken. Därefter Norrtälje, 334, Båstad, 328 och Tanums kommun med 326 fritidshus.

Antal fritidshus ägda av fysiska personer 2012 samt därav utlandssvenska ägare efter land

Se tabell: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____353035.aspx

Ytterligare uppgifter om utlandssvenskars ägande och redovisning på kommunnivå kan tas fram efter beställning på uppdragsbasis.

Definitioner och förklaringar

I detta pressmeddelande definieras fritidshus som

värderingsenheter/taxeringsenheter taxerade som Småhus på lantbruk (typkod 120), Småhusenhet, helårsbostad (typkod 220), Småhusenhet,

fritidsbostad (typkod 221) och Småhusenhet, byggnadsvärde under 50 000 kr (typkod 213) vilka saknar folkbokförd befolkning.

Utländskt ägande innebär att den deklarationsansvarige taxerade ägaren inte har en svensk adress och inte har svenskt personnummer. Det land som

redovisas är ägarens adressland och det är bara fysiska personer som ingår i undersökningen.

(4)

Utlandssvenskt ägande innebär att den deklarationsansvarige taxerade ägaren inte har en svensk adress men har svenskt personnummer. Det land som redovisas är ägarens adressland och det är bara fysiska personer som ingår i undersökningen.

Uppgifterna är hämtade från Fastighetstaxeringsregistret 2012 (FTR 2012) och avser läget 2012-01-01. SCB erhåller FTR från Skatteverket.

Redovisningsobjekt är värderingsenheter/taxeringsenheter.

Värderingsenheter/taxeringsenheter i FTR definieras som vad som

värderas/taxeras för sig och består i allmänhet av en fastighet med tomt och byggnad.

Mer om statistiken

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter Box 24 300

104 51 STOCKHOLM Fax 08-506 949 05

Förfrågningar Rein Billström Tfn 08-506 947 97

E-post fornamn.efternamn@scb.se

Magnus Walestad Tfn 08-506 944 18

E-post fornamn.efternamn@scb.se

(5)

Kontaktpersoner

Nizar Chakkour Presskontakt Pressansvarig

nizar.chakkour@scb.se +46 767 20 44 44

References

Related documents

Med hänsyn till dessa resultat får vi anledning att även förkasta vår andra hypotes rörande att högre andel institutionellt ägande leder till en större andel

De släktskapsanalyser som gjordes identifierade släktskap mellan LA-MRSA CC398 -isolat från danska grisar och 16 av de 17 BSI-isolaten, samt 59 av de 166 SSTI-isolaten vilket tyder

Nordpsos syfte är att förbättra vård-, behandlings- och arbetsmöjligheter för alla psoriatiker; att verka för att de psoriasissjuka tillförsäkras samma ekonomiska, sociala

• Införa en tidsgräns för förrättningsprocessen vid bodelning samt en skyldighet för förrättaren överlåta ärendet till domstol om ärendet inte kan avslutas inom rimlig

Detta motiverar ytterliggare att företag som har en stor andel av denna ägartyp skulle ha högre agentkostnader – eller egentligen bör dessa ägare låta företagen ha

Att den fortsatta ökningen av det utländska ägandet i Sverige har pågått under denna tid, där framförallt utländska institutioner har ökat sin internationella

Även frågeställningen, som till stor del handlar om hur den innehållsliga nivån ser ut i dessa texter, gör att en analys av mikro- och makroteman är lämplig då

Vad gäller export så är den även ofta beroende av import, men Sverige har också flera styrkeområden inom exempelvis teknikutveckling och skulle kunna exportera tjänster samt