• No results found

ATT VARA ELLER ATT INTE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "ATT VARA ELLER ATT INTE"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

A TT VARA ELLER ATT INTE VARA

– E N KVALITATIV STUDIE OM NYEXAMINERADE JURISTSTUDENTERS

SYN PÅ ANSTÄLLNINGSBARHET

Kandidatuppsats Arbetsvetenskap Emma Lindström Nino Osmanagic A-K2022:25

(2)

Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället Svensk titel: Att vara eller att inte vara

Engelsk titel: To be or not to be Utgivningsår: 2022

Författare: Emma Lindström & Nino Osmanagic Handledare: Jonas Westman

Examinator: Goran Puaca

Nyckelord: Anställningsbarhet, kapitalformer

Förord

Tre minnesvärda utbildningsår går mot sitt slut, det har varit tre år som skiljer sig från de förväntningar vi hade, mycket på grund av pandemin. Trots svårigheterna som pandemin medförde vill vi rikta ett stort tack till Borås Högskola och alla lektorer som på ett professionellt sätt bedrev utbildningen trots alla förändringar. Vi vill även tacka alla klasskamrater, familj och vänner som stöttat oss och varit ett stort stöd under vår studietid.

Slutligen ett stort tack till vår handledare Jonas Westman som under hela denna process varit ett viktigt bollplank och hjälpt oss att slutföra vår utbildning på bästa sätt med stora förhoppningar på framtida utmaningar.

Borås 2022-05-26

Emma Lindström & Nino Osmanagic

(3)

Abstract

The concept of employability is being discussed much more frequently, and the demands to achieve it have increased throughout the years. Most notably, the responsibility for creating employability has shifted from being in the hands of society - to depend on the individual.

In light of this, the aim of this study is to examine how newly graduated law students perceive their own employability, and what possible factors influence this state. This will be investigated through qualitative interviews with six newly graduated law students from six different Swedish universities. Through the lens of sociological theories of Pierre Bourdieu, we aim to make sense of the students' perception of their own employability through perspectives such as economic, social, cultural and symbolic capital - as well as through the notion of habitus. The result of the study manifests how grades, personality and social connections play a major part in an individual's employability. Lastly, even though the respondents were newly graduated, they all showed optimism in their future career and perceived their own employability as high.

(4)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ...1

1.1. Syfte & frågeställning ...3

2. Tidigare forskning ...3

3. Teori ...7

3.1. Anställningsbarhet ...8

3.2. Kapitalformerna enligt Pierre Bourdieu ...9

3.3. Habitus ...11

3.4. Fält - sociala rum ...11

4. Metod ...12

4.1. Material ...12

4.2. Urval ...13

4.3. Tematisk analys ...14

4.4. Tillvägagångssätt ...14

4.5. Etiska överväganden ...14

4.6. Reliabilitet och validitet ...15

4.7. Förförståelse ...16

5. Resultat ...16

5.1. Vägen till juristprogrammet ...17

5.2. Betygens betydelse ...18

5.3. Personliga egenskaper ...19

5.4. Externa kontakter ...19

5.5. Lärosäte ...20

5.6. Anställningsmöjligheter ...21

5.7. Jobbsökandet ...21

5.8. Erfarenheter innan utbildningen ...22

5.9. Erfarenhet från utbildningen ...23

5.10. Självbild ...23

5.11. Vad utbildningen utvecklade hos respondenterna ...24

6. Diskussion ...24

6.1. Bourdieus kapitalformer och deras påverkan på anställningsbarhet ...24

6.2. Utbildning - vägen till anställningsbarhet ...27

7. Slutsats ...28

7.1. Metoddiskussion ...29

8 Käll- och litteraturförteckning ... - 1 -

9 Bilaga ... - 2 -

9.1 Intervjuguide ... - 2 -

(5)

1. INLEDNING

Det mångdimensionella begreppet anställningsbarhet har på senare år diskuterats flitigt i samhällsdebatten. Innebörden av begreppet har förändrats genom åren och kraven för att vara anställningsbar likaså. Den tidigare tvådimensionella synen på att vara eller inte vara anställningsbar har numera utökats med ytterligare dimensioner - och att vara anställningsbar inkluderar nu fler krav och egenskaper än förr (Sparrhoff & Fejes, 2016, ss. 37-38). Initialt uppkom begreppet employability, som sedan kom att definieras som anställningsbarhet, i början av 1900-talet, då det rådde hög arbetsbrist. Under denna period ansågs man anställningsbar om man hade ett arbete att gå till där betoning låg på individernas motivation och arbetsförmåga, snarare än endast deras kompetens. Utvecklingen fram till 1950/1960-talet var betydande då anställningsbarhet kom att introduceras som ett policybegrepp inom arbetsmarknads- samt socialpolitiken. Inom arbetsmarknadspolitiken riktade sig begreppet anställningsbarhet på sysselsättnings- och bemanningsfrågor. Inom socialpolitiken däremot var olika mentalt och socialt utsatta grupper i fokus. Man började då se individerna som mer eller mindre anställningsbara, och lämnade den äldre idén om att antingen vara anställningsbar eller inte.

Under denna utveckling från tidiga 1990-talet till 1960-talet gjordes samhälleliga satsningar på arbetsmarknadsåtgärder och man började samla in statistik för att se var behoven för ytterligare åtgärder fanns för att öka individens anställningsbarhet (Sparrhoff & Fejes, 2016, s. 32). I den senaste utvecklingsfasen, som vi än idag befinner oss i, har anställningsbarhet blivit ett officiellt policybegrepp på politisk nivå. Det är i denna fas man nu identifierar den stora utvecklingen som skett: förr tog samhället ansvaret för att individen skulle vara anställningsbar, men numera har detta kommit att bli individens ansvar. Idag karaktäriseras anställningsbarhet utifrån individen och dennes förutsättningar att lyckas på arbetsmarknaden. Anställningsbarhet har därför kommit att bli ett personligt ansvar för individen där kompetens och sociala färdigheter ligger i fokus (Sparrhoff & Fejes, 2016, s. 33). För att stärka denna tes, kan man se att sedan millennieskiftet har relationen mellan utbildning och arbete skiftat fokus, där efterfrågan som tidigare var fokus ersatts med utbud på arbetskraft. Man ersatte även full sysselsättning mot möjlig anställningsbarhet och slutligen blev den som var arbetslös istället nämnd som icke anställningsbar. Således indikerade synen på anställningsbar ett skifte från systemnivå till individnivå (Svensson, 2017, s. 92).

Det råder en hög konkurrens om attraktiva arbeten på arbetsmarknaden, inte minst det yrkesområdet som vi har valt att fokusera på i vår studie, nämligen juristyrket, som anses vara ett attraktivt yrke på arbetsmarknaden med hög konkurrens. Som vi poängterade tidigare är det idag individens ansvar att svara upp till de förväntningar som krävs för att vara anställningsbar.

Det ser man inte minst i europeiska riktlinjer där individens förmåga att få ett jobb, behålla jobbet samt vara flexibel på arbetsmarknaden är centrala aspekter där individens kompetens är avgörande för att möta arbetsmarknadens ökade krav- och konkurrensbild (Sparrhoff & Fejes, 2016, s. 38). Således är det ingen garanti att en längre utbildning genererar ett arbete, dock kan man se att arbetslösheten är betydligt lägre i grupper som har en högre utbildning, individer med en högskoleexamen tenderar ha bättre möjligheter att få ett arbete än de som inte har en högskoleexamen. Generellt, i Sverige, kan man se att en stor del av nyexaminerade högskolestudenter kunnat etablera sig på arbetsmarknaden 6 till 18 månader efter examen (Sparrhoff & Fejes, 2016, ss. 39-41).

(6)

Ett yrke som förhåller sig till dessa aspekter är juristyrket, som innefattar alla dessa dimensioner av att vara anställningsbar. Såsom att ställa krav på en högskoleexamen, att vara flexibel likaså vara uppdaterad inom relevanta kunskapsområden på arbetsmarknaden. Som jurist kan man arbeta inom många olika områden vilket ökar individens anställningsbarhet. Lägg även därtill att juristyrket har ett narrativ om att vara ett attraktivt yrke som anses generera en hög social status i samhället, vilket gör yrket eftertraktansvärt. Att vara jurist är även en profession som medför hög lön, och därmed krävs en hög anställningsbarhet för att få ett sådant jobb och ett första steg i detta är att utbilda sig. Det ska även tilläggas att konkurrensen på arbetsmarknaden växer då universiteten som erbjuder juristutbildningar har ökat de senaste åren, vilket genererar fler utbildade jurister. Detta medför att fler jurister blir anställningsbara och redo för arbetsmarknaden, och förmodligen räcker det snart inte bara att vara nyexaminerad för att få ett jobb. Den ökade konkurrensen söker även att individen har höga betyg, men även har bildat sig ett brett kontaktnät under utbildningens gång för att öka chanserna för att få ett arbete.

Således krävs det idag mer än endast individens specifika förmåga, kompetens och tillgångar för att bli anställd och etablerad på arbetsmarknaden, att vara anställningsbar idag innefattar mer kontext än så. För att etableras på arbetsmarknaden idag och göra sig attraktiv handlar det om en kombination av utbud och efterfrågan på önskad arbetskraft, där olika yrken ska matcha utbildning. Det vill säga om jurister vid specifikt tillfälle har en hög efterfrågan på arbetsmarknaden, kan man anses vara anställningsbar som färdigexaminerad - men är efterfrågan låg, och utbudet högt, krävs det mer än bara en utbildning för att lyckas få ett jobb.

Med det sagt är anställningsbarhet idag mer komplex och flerdimensionellt än tidigare, och det handlar inte bara om att matcha en individs kompetenser och tillgångar mot vad arbetsmarknaden efterfrågar vid specifikt tillfälle - utan fler aspekter måste samspela för att en individ ska anses vara anställningsbar. Trots denna komplexitet och flerdimensionella problematik utgör fortfarande en högre utbildning en central aspekt av att upprätthålla hög anställningsbarhet - oavsett arbetsmarknadens kontext. (Sparrhoff & Fejes, 2016, s. 39).

Arbetsmarknaden styrs till stor del av relationen mellan arbete och utbildning, vilket åberopar den komplexitet som nämndes i stycket ovan. Men arbetsmarknaden är även politiskt angelägen då människors val av yrken samt arbetslivets efterfrågan på kompetens är det som till stor del styr arbetsmarknaden. Därav är arbetsmarknaden och anställningsbarhet ett flitigt diskussionsämne på politiskt nivå för att skapa en större överensstämmelse mellan dessa två.

Myndigheter, politiker samt professionsföreträdare enas idag om innehåll på utbildningar för att tillgodose arbetsmarknadens efterfrågan, samt avgör i vilken volym dessa utbildningar skall utföras (Svensson, 2017, s. 87). Detta kan exemplifieras med hur arbetsmarknadens parter samverkar med högskolor för att ta fram specifika yrkesutbildningar, som möter företagens efterfrågan och behov, för att fylla luckor på arbetsmarknaden. Svensson (2017) skriver vidare att utbildning och val av yrke kan ses på mikronivå som individers subjektiva val beroende på ens förflutna, kön, status och klass. På makronivå handlar det om politiska beslut i relation till efterfrågan i samspel med ekonomisk tillväxt, som grundar sig i bland annat internationell konkurrens samt innovation (Svensson, 2017, s. 96)

Även om högre utbildning och meriter är något som gynnar individen och dess anställningsbarhet, tydliggör Sparhoff & Fejes att en högre utbildning inte nödvändigtvis

(7)

korrelerar med en anställning. Däremot kan det konstateras att en individ med högre utbildning har ökade möjligheter till anställning jämförelsevis med individer med lägre utbildning eller ingen alls (Sparrhoff & Fejes, 2016, ss. 39-40). I denna studie ämnar vi undersöka huruvida den symboliska makten av lärosätet där individen fått sin utbildning kan ha en inverkan på dennes anställningsbarhet. Det vill säga om man ser skillnad som student av att ha fått sin examina från Universitet i Lund eller exempelvis Örebro. Detta då Lunds universitet, som ett av de äldsta i Sverige kan anses vara mer anrikt och väletablerat, och därmed förse studenten med en grupptillhörighet av högre symbolisk betydelse (Bourdieu, 1989, s. 23) - medan Örebros universitet som inte uppfattas ha samma egenskaper, kan förse studente med en annan identitet på arbetsmarknaden.

I denna studie har vi därför intervjuat nyexaminerade högskolestudenter från sex av Sveriges sju olika juristutbildningar och undersöka hur deras etablering på arbetsmarknaden sett ut, vilka olika aspekter som kan ha påverkat denna etablering. Juristutbildningarna blir fler, tidigare har man oftast hört om Lund och Uppsala som attraktiva lärosäten, men konkurrensen har ökat och lärosäten finns numera i Stockholm, Göteborg, Umeå, Örebro och ett nyligen startat i Karlstad (Saco, 2021). Konkurrensen på arbetsmarknaden ökar i takt med att utbildningarna blir fler, vilket resulterar i större tillgång av jurister på arbetsmarknaden, vilket medför att fler aspekter numera inkluderas i rekryteringen. Det kulturella kapital en student förvärvar av en högre examen kanske inte längre räcker utan nu krävs även höga betyg då konkurrensen bland nyexaminerade juriststudenter ökat. Även lärosäte kan ha en avgörande betydelse, då det kanske finns arbetsgivare som föredrar att anställa jurister från Uppsala vars juristprogram anses som väletablerat, och som innefattar hög symbolisk och social status. Även individens sociala nätverk kan ha betydelse, och en anställning kan bero på om studenten förvärvat ett rikt kontaktnät och socialt kapital under utbildningen eller ej.

Således ligger fokus sammanfattningsvis på det symboliska kapitalet, som innefattar alla de olika kapitalformerna tillsammans, ju högre ens olika kapitalformer är desto starkare är individens symboliska värde. Frågan som därför ställs i denna studie är huruvida möjligheterna ser likadana ut för nyexaminerade jurister, oberoende av vilket lärosäte man studerat på - och huruvida de uppfattar sin anställningsbarhet annorlunda beroende på lärosäte.

1.1. Syfte & frågeställning

Baserat på det ökade utbudet, är förmodligen konkurrensen hög på arbetsmarknaden, och utöver det kräver de flesta jobbannonser viss erfarenhet. Med andra ord bör anställningsbarheten se väldigt olika ut bland studenter, beroende på betyg, lärosäte och kontaktnät. Således ser vi det intressant att undersöka hur studenterna själva upplever sin anställningsbarhet samt huruvida det finns likheter och skillnader bland lärosätena. I denna studie ämnar vi därför att undersöka nyexaminerade juriststudenters upplevelse av sin egen anställningsbarhet, och huruvida denna samvarierar med skilda utbildningsbakgrunder och kontaktnät.

Således ämnar vi söka svar på följande frågeställningar:

Hur upplever nyexaminerade juriststudenter sin anställningsbarhet?

(8)

Vilka specifika faktorer upplever studenterna spela en avgörande roll för individens anställningsbarhet?

2. Tidigare forskning

I följande kapitel kommer vi undersöka och redogöra för relevant tidigare forskning. Vi önskar med detta samla in information kring vad tidigare forskning kommit fram till inom fältet för studenter (med särskilt fokus på juriststudenter) och anställningsbarhet, för att på ett relevant vis placera vår egen studie inom detta forskningsfält. Vidare vill vi redovisa tidigare forskning som kan knyta an till våra teoretiska avstamp i socialt, kulturellt samt ekonomiskt kapital som sammanfattas i individens symboliska kapital. En individs symboliska kapital kan därmed översättas i individens anställningsbarhet då stark socialt, kulturellt samt ekonomiskt kapital kan hjälpa individer att anses attraktiva på arbetsmarknaden. Således ämnar vi redovisa tidigare forskning kring centrala teman som anställningsbarhet, högre utbildning, socialt nätverk och hur en individs anställningsbarhet kan påverkas av dennes förflutna och symboliska kapital.

Studenters uppfattningar om högre utbildning

Tomlinson (2007) har studerat hur studenter i högre utbildning uppfattar sin anställningsbarhet, framtida karriär och studenternas attityder gentemot dessa faktorer. Man menar på att dessa studenters anställningsbarhet har genomsyrat politiken inom både ekonomi och utbildning där massutbildningen lett till en postindustriell och kunskapsdriven ekonomi. Kompetenser som individerna får genom utbildningen är avgörande om man ska klara av en samhällsekonomi och ett samhälle i stort som är kunskapsdrivet, och även en global ekonomi. Vidare berättar Tomlinson (2007) att det idag krävs mer flexibilitet och en proaktiv inställning till arbetet där man själv får sköta sin anställningsbarhet och att man inte ska räkna med en anställning som löper hela livet ut i en specifik organisation. Akademiker beskrivs som en del av den yrkesmässiga eliten med tillträde till förverkligande av sina karriärmöjligheter och lönepremier men att det trots detta ändå existerar ojämlika förhållanden i arbetsmarknadsresultat hos individer med examen. Exempelvis har det visats att flertalet med akademisk utbildning inte nyttjar de kunskaper de fått från utbildningen, och därför inte kan få tillbaks i den tid man investerat på utbildningen och sig själv. Vidare menar Tomlinson (2007) att faktorer såsom exempelvis klass och kön bidrar till positionella distinktioner. Kopplat till vår studie blir det här intressant om det finns ojämlika förhållanden mellan de nyexaminerade juriststudenterna vi intervjuat vad gäller exempelvis vilket lärosäte de studerat på, betyg och nätverk. Studien presenterar vidare studenternas uppfattning kring sina framtida karriärmöjligheter, hur olika studieinriktningar påverkar framtida arbetsmöjligheter och attityder. Exempel på detta var att studenterna strävade efter att selektera sig från andra studenter genom sina meriter för att på detta sätt vinna positionella fördelar senare på arbetsmarknaden. Detta är även något vi kommer beröra då det kan uppstå exempelvis klasskillnader mellan juristerna beroende på vilken social bakgrund de har, socialt nätverk man skaffat sig under utbildningens gång samt vilka arbetsmöjligheter de har. Vidare beskrivs det hur man bör se anställningsbarhet som en del av identiteten som påverkas av erfarenheter från arbetsmarknaden där upplevelser är subjektiva och påverkar benägenheten till ett arbete. Dessa subjektiva upplevelser gör individen engagerad

(9)

till arbetslivet i olika grader och arbetet blir inte enbart ett arbete för individen utan involverar identiteten i arbetsprocessen (Tomlinson 2007, ss. 286-287). Härmed blir det intressant att koppla an Bourdieus teori om habitus, sociala kapital och kulturella kapital. Om man under studietiden, eller efter erhållen examen, känner ett större erkännande och dennes habitus haft större eller mindre betydelse i att få ett jobb som jurist. Men även om individens klassindelning haft en påverkan under studietiden och om den gjort det svårare eller underlättat i sökandet efter anställning beroende på individens sociala tillhörighet. Det sociala kapitalet som ingår i ens identitet påverkar säkerligen möjligheterna att få ett jobb och hur man upplever sin anställningsbarhet.

Generell ökning av anställningsbarhet - högre konkurrens

Frågor rörande ett ökat antal studenter vid högre utbildningar har gjort forskare intresserade av i vilken omfattning nyexaminerade är anställningsbara. Flertalet universitet i Storbritannien ska utrusta studenterna med mer än de traditionella kompetenser och färdigheter som ställs på dem.

Utvecklingen innebär färdigheter som exempelvis är generiska, överförbara samt nyckelfärdigheter som kan nyttjas av ett bredare spann på arbetsmarknaden. Exempel på färdigheter som kan nyttjas av individen under hela livstiden enligt en rapport från Dearing (Nationalkommitén för undersökning av högre utbildning 1997, paragraf 9.18) där kommitten undersökt anställningsbarhet och uppfattningar till detta är it, kommunikation, räkna och lärande på högre nivå, såsom högre utbildning. De generiska kompetenser som högre utbildning ställer inrymmer de tidigare nämnda färdigheter ur rapporten, samt utöver detta även arbetsförmåga, läsförmåga, kunna arbeta i team och problemlösning. I Dearing-rapporten ville man att dessa typer av kompetenser ska prägla den högre utbildningen. För att kunna efterleva dessa färdigheter inkluderar den högre utbildningen nya undervisningsmetoder och kurser, förändringar i kursinnehållet och möjligheten till arbetslivserfarenhet. Flera universitet nyttjar en kombination av fristående och inbäddade metoder i undervisningen för att öka anställningsbarheten (Mason, Williams, Cranmer,. 2009, ss. 1-3). Detta blir relevant i vår studie eftersom vi vill undersöka vilka kompetenser som respondenterna upplever sig fått av sin utbildning förutom de teoretiska.

Högre utbildning - ett erkännande för individen

Nicholson och Johnston (2021) undersöker vilket värde som en juristexamen har för studenterna för att utbildningsinstituten i sin tur ska kunna förbättra och bevara det värde som respektive program har. Dessa värden är bland annat de kompetenser studenterna erhåller utöver de juridiska kvalifikationerna. Vidare förklarar författarna att värde som begrepp har studerats inom många discipliner, bland annat organisation och ledning, ekonomi och sociologi.

Uppfattningen av en tjänst eller produkt kan vara av funktionellt värde, ekonomiskt värde, symboliskt värde, samskapande värde eller som lycka. Nicholson och Johnston (2021) förklarar att högre utbildningar, såsom högskolestudier, skapar värde för individen. Exempelvis kan man utläsa att personer med en examen i regel lever mer lyckligt, lever längre, har ett bättre socialt liv och får mer ekonomisk vinning på grund av studierna än individer som inte har examen från högre utbildning. Vad gäller juridikstudenter och deras val av utbildning var den främsta anledningen deras intresse för ämnet juridik. På grund av en föränderlig sektor och nya undersökningar som gjorts är författarna inte helt säkra på om svaren hade varit densamma idag.

(10)

Value Slices Model är ett verktyg som nyttjas för att utveckla och identifiera uttryck av värde med hjälp av sex olika kategorier; instrumentell i form av att studenten ska nå mål, symboliskt i form av den personliga betydelse som en examen ger studenten, upplevelsebaserad i form av förmåner som studierna medför, gemenskap i form av individens samhörighet. Till sist, livstid i form av förmåner sett ur ett långsiktigt perspektiv efter avslutade studier och uppoffring i form av den differens mellan vad studenten investerar och sedan får tillbaka. Vad man kunde utläsa av studien var att leverantörerna, i form av skolorna, placerade den största tonvikten på den instrumentella kategorin, i form av anställningsbarheten vid värdeskapande. Även de deltagande juriststudenterna i författarnas studie tendera att lägga tonvikten på de instrumentella värdena trots att värden, som exempelvis symboliska, kunde framstå som mer betydande för studenterna vid ett tidigt skede i undersökningen (Nicholson & Johnston. 2021, ss. 431-434, 437).

Övergång från studier till arbetsliv

Andersson (2020) beskriver i sin studie Social capital and self-efficiency in the process of youth entry into the labour market, hur OECD-länder (Organisationen för Ekonomiskt Samarbete och Utveckling), upplever hur övergången mellan utbildning och arbete har blivit allt mer komplex och svårhanterad. Sverige är ett av länderna som ingår i denna organisation och länderna anser att det är viktigt att få till en smidig övergång från utbildning till arbete. Dock visar studien hur var tredje jobb i Sverige sker via personliga kontakter, vilket kan vara till nackdel för unga vuxna då man inte hunnit förvärva ett brett kontaktnät ännu. I artikeln beskriver Andersson (2020) vidare att de personliga kontakterna är till en stor fördel då de ger information, inflytande samt sociala meriter som kan vara värdefulla när man söker och förhoppningsvis får ett jobb.

Främsta fokus i denna artikel ligger på de unga vuxna vars arbetslivserfarenhet inte är den största (Andersson, 2020, s. 1), vilket går att koppla an till våra nyexaminerade juriststudenter som vi kommer att intervjua som befinner sig i just denna situation.

Andersson (2020) utvecklar att individens sociala nätverk i fallet som nyexaminerad student blir än mer betydande då dennes arbetslivserfarenhet är liten. Studentens tillgång till socialt kapital kan bero på flera olika anledningar, såsom personlighet, social klasstillhörighet, ursprung och slutligen eventuell etnisk bakgrund (Andersson 2020 s. 2). Denna studie påvisar således viktiga teman som kan appliceras i denna studie, där vi ämnar analysera ovanstående aspekter och deras samhörighet med studentens uppfattade anställningsbarhet. Andersson (2020) nämner ytterligare hur socialt kapital och därmed ett brett nätverk är starkt förenat med studenters chans att få relevanta jobb, som också genererar högre lön (Andersson, 2020, s. 2).

Detta ter sig extra viktigt för juriststudenter då konkurrensen bland de nyexaminerade juriststudenterna ökat på grund av att det blivit fler juristutbildningar i Sverige. Detta kan således kopplas ihop med denna studies teoretiska avstamp i socialt kapital, som kommer presenteras nedan i det teoretiska avsnittet, då det är av intresse att analysera hur en arbetssökande tenderar till att få ett bättre jobb om man söker via personliga kontakter.

Anställningsbarhet i relation till lärosäte

Då denna studie kretsar kring att synliggöra eventuella skillnader i upplevelse kring respondenternas anställningsbarhet baserat på vilket lärosäte man studerat vid, blir Lindahl och

(11)

Regnérs (2005) studie relevant att undersöka. I sin artikel College Choice and Subsequent Earnings: Results Udine Swedish Sibling Data, beskriver skribenterna hur man i tidigare undersökningar kvantifierat antal skolår med ekonomisk avkastning, där fokus placerats på kvalitet av skola i samspel med ekonomisk avkastning. Studien beskriver hur det finns många olika anledningar som kan påverka en högskolas eller ett universitets kvalitet. Sådana faktorer innefattar bland annat bristande läroplansdesign samt undervisningskvalitet. Kvaliteten på lärarna varierar mellan olika högskolor i Sverige, och man har sett att det varierar mellan 20- 70% av lärare som har en doktorsavhandling på högskolorna (Lindahl & Regnér 2005, s. 438).

I studien redogörs även för att arbetsgivare använder högskolor och universitet som screeningverktyg, det vill säga man intresserar sig av studenter från specifika lärosäten, då man som arbetsgivare anser att vissa av dessa är bättre och mer attraktiva än andra. Ytterligare en aspekt Lindahl och Regnérs (2005) poängterar i sin studie är att högskolorna i Sverige inte får välja fritt bland studenterna utan det är rangordning på bäst betyg, och att studenternas ekonomiska situation inte kommer avgöra i någon större utsträckning om studenten kan studera vidare eller inte (Lindahl & Regnér, 2005, s. 438). En positiv slutsats från denna studie är att det ekonomiska kapitalet (som vi kommer beröra närmare i senare teoridel) inte är en avgörande aspekt i fråga om studenten kan plugga vidare eller inte.

Tidigare i vår studie har det redogjorts för hur konkurrensen för nyexaminerade juriststudenter ökat på arbetsmarknaden, då antalet juristutbildningar blivit flera. Detta leder till att utbudet av färdiga jurister blivit högre samtidigt som efterfrågan därför blir mer konkurrensutsatt, det kan därmed krävas mer än en examen för en juriststudent för att få en attraktiv tjänst. Lindahl och Regér (2005) presenterar i sin studie data som kan stärka denna tes, då de redogör för att det har skett en ökad tillgänglighet på högre utbildning de senaste fyra decennierna i Sverige. De beskriver hur det år 1950 var 16 000 personer i Sverige som var inskrivna på högre utbildning, medan år 1999 var antalet inskrivna 310 000 personer. Under samma period utökades antalet universitetet/högskolor i Sverige från fyra stycken till 39 stycken (Lindahl & Regnér, 2005, s.

438). Även om denna data inte explicit hanterar juriststudenter, visar ändå siffrorna att en marknadsökning skett bland nyexaminerade studenter överlag i Sverige, vilket även borde korrelera med en generell ökning bland juriststudenterna.

Nyexaminerade juriststudenter med arbetslivserfarenhet

Som nämnt ovan krävs det att en övergång från studier till arbetsliv blir mer flexibel (Andersson, 2020) samt att konkurrensen på arbetsmarknaden bland nyexaminerade juriststudenter sannolikt ökat i takt med utökade lärosäten (Saco, 2021). Utöver detta skriver Cantantore, McQuoid-Mason, Geldres-Weiss och Guajardo-Puga (2021) i sin studie hur arbetsgivare och advokatbyråer kräver mycket mer idag av nyexaminerade juriststudenter än förr. På grund av ökade förväntningar från kunder samt den teknologiska utveckling som skett i världen, har kraven ökat på nya jurister. Således bör universiteten fokusera på att försöka få ut studenterna på olika praktikperioder för att motverka att övergången från studier till arbetsliv blir allt för komplicerad. Canantore et al, (2021) redogör för hur arbetslivserfarenheter får studenten att känna ökat självförtroende i linje med ökad kunskap, samt att erfarenheten ökar studenternas anställningsbarhet. Det har varit känt sedan tidigare att studenternas engagemang utanför studierna ökar anställningsbarheten, då kombinationen av lärande, studier, nätverk och service gör detta möjligt (Cantantore et al, 2021, ss. 314-315).

(12)

I denna artikel utförde Canantore et al. (2021) en studie där de undersökte förväntningarna på nyexaminerade juriststudenter från tre olika universitet i tre olika länder; Chile, Sydafrika och Australien (Canantore et al, 2021, s. 315). Trots de ekonomiska och sociala skillnaderna länderna sinsemellan ser utmaningarna relativ likartade ut för alla studenterna. För att konkurrera om de attraktiva juristjobben krävs det arbetslivserfarenhet då förväntningar från kunder ökat (Canantore et al, 2021, s. 334). Vidare presenterar studien hur arbetsförhållandena för jurister kommer förändras nämnvärt då det skett stora framsteg i teknisk juridik, AI (Artificiell Intelligens), samt automatiserade arbetsprocesser (Canantore et al, 2021, ss. 334- 335). Därför menar författarna på att det idag är viktigare att lära sig dessa saker som arbetslivserfarenheter ger för att få en viss typ av försprång på arbetsmarknaden. Författarna skriver vidare om hur Covid-19 pandemin kan påverka juristernas sysselsättning. De är oroade för att vi kan få en situation liknande en lågkonjunktur, således blir det än viktigare med arbetslivserfarenhet för att kunna få ett jobb. Slutligen med olika problem som existerar i dessa länder och i världen behövs det förmodligen fler jurister. Yttre faktorer kan man inte påverka men författarna är eniga om att jurister som går på universitet i dessa tre länder som erbjuder praktik på arbetsplatser känner sig mer kompetenta samt förvärvar ett högre självförtroende som de sedan tar med sig för framtida yrken (Cantantore et al, 2021, s. 335).

3. Teori

3.1. Anställningsbarhet

Begreppet anställningsbarhet används för att åtgärder på arbetsmarknaden, och inom olika utbildningssystem, ska legitimeras och man kan konstatera att relationen mellan arbetsmarknaden och utbildningar är väsentlig. Ett förändrat utbildningssystem skall kunna svara på de utmaningar som det globaliserade samhället ställer på Sverige och med hjälp av utbildningar ska anställningsbarheten öka (Sparrhoff & Fejes, 2016, s. 11). Anställningsbarhet har definierats på olika sätt genom åren och dessa olika definitioner speglar därför vissa förändringar som skett på arbetsmarknaden och även det förhållningssätt som samhället präglas av. På senare tid har begreppet kopplats till olika egenskaper och kompetenser som ses som centrala sett till de krav som arbetsmarknaden ställer, och man menar på att detta ska förklara övergången mellan en individs utbildning och arbete. Anställningsbarhet berör dels de tillgångar och förutsättningar som individen besitter, men även meriter och de olika sociala kapitalen (Sparrhoff & Fejes, 2016, ss. 38-39).

För att svara på frågan om hur man ska utforma den högre utbildningen och vad denna ska ge för förutsättningar har Lindberg (2016) valt att dela in detta i tre perspektiv:

konkurrensperspektivet, bildningsperspektivet och nyttoperspektivet. Konkurrensperspektivet kan förklaras som att man genom universiteten får den information om individerna som behövs för att avgöra om de är lämpliga för en anställning och utbildningen blir därför en sorteringsmekanism. De resurser man strävar efter är provresultat, examina, betyg och liknande som tyder på en prestation utförd av individen och genom examinationerna ska eleverna indikera hur dugliga de är. Genom denna “tävlan” blir det tydligt vilka som inte klarar det krav som ställs och vilka som klarar av dessa. De utbildningar vars betygssystem är differentierade kan man finna en annan sorts konkurrens. På grund av den begränsade mängden

(13)

vidareutbildningar eller positioner på arbetsmarknaden som finns utgör därför betygen urvalet till dessa platser. Vissa teoretiker, exempelvis Pierre Bourdieu, menar på att konkurrensperspektivet snarare handlar om sortering än om just konkurrens då de hävdar att den så kallade tävlan blir på ojämlika villkor (Morley, 2001). Samhällets sociala maktförhållanden anses mer viktiga än den kunskap och de prestationer som sker på akademiskt nivå och man menar vidare att det som anses vara legitimt dugligt och legitim kunskap är förknippat med preferenser kopplat till de mäktigare och mer inflytelserika i samhället (Lindberg, 2016, ss. 101-102).

Bildningsperspektivet lyfter istället egenvärdet som skapas av bildning och att detta skapar vissa värden som berikar individer och samhället och att dessa värden inte alltid går att tillämpa direkt i yrkespraktiken. Man menar på att utbildning ska antas vara något mer än att enbart vara just nyttig utan ska även skapa en frihet hos individer. Högre utbildningar idag präglas av begrepp som individuell och institutionell självständighet och liberal education. Liberal education syftar till att utbildning borde sträva efter att vara balanserad och bred. Vidare utmärks även högre utbildning av sökanden efter kunskap som är objektiv och sann och att just universiteten fungerar som samhällets kritiska kärna. Målet med detta perspektiv skapas utifrån den bild som finns av den bildade och fria människan. Vidare menar man på att de individer som är bildade kommer bära med sig det kritiska tänkandet och ett rikt liv (Lindberg, 2016, ss.

102-103).

Nyttoperspektivet förklaras som idén om att högre utbildning ska förbereda individer för arbetsmarknaden på ett tydligt sätt. Man förknippar utbildningen med lönsamhet, social utveckling och effektivitet och man menar på att den samhällsnytta som utvinns av den högre utbildningen ska definiera dess funktion. Organisationer och människor kan genom utbildningen förhöja sin kreativitet och effektivitet och på detta sätt även öka välstånd och tillväxt och man menar att det inte längre är inom industrin som samhällsutvecklingen sker tack vare nya innovationer. Arbetsplatser önskar färdigheter från individer som är överförbara eller generiska. Detta innebär att färdigheterna inte ska vara bunden till en särskild yrkeskategori eller arbetsplats utan kan användas i skiftande kontexter och sammanhang (Lindberg, 2016, ss.

98-99).

3.2. Kapitalformerna enligt Pierre Bourdieu

Ovan har vi beskrivit innebörden av begreppet anställningsbarhet, som innefattar individens personliga ansvar att göra sig attraktiv på arbetsmarknaden, där en högre utbildning utgör en av de centrala aspekterna för öka sin anställningsbarhet. Således krävs det att individens anställningsbarhet matchar arbetsmarknadens efterfrågan och behov. I detta avsnitt kommer vi redogöra för Pierre Bourdieus (1986) teoretiska ramverk för att söka förståelse för social reproduktion genom utbildningssystemet. Genom att använda oss av Bourdieus teorier hoppas vi kunna öka vår förståelse för hur en individs sociala arv och miljö kan påverka dennes anställningsbarhet, vilket kan återkopplas till vår frågeställning kring hur juriststudenter uppfattar sin egen anställningsbarhet utifrån deras sociala och ekonomiska bakgrund.

I sina teorier har sociologen Pierre Bourdieu (1986) utvecklat en kategorisering av samhället

(14)

utifrån olika kapitalformer, vilka han benämner som det ekonomiska, kulturella, sociala och symboliska kapitalet (Sandberg, 2016, s. 114). I grund och botten kan de olika kapitalen förstås utifrån en form av ekonomisk frihet. Individen strävar efter att uppnå gott kapital i de olika kapitalformerna, för att detta förhoppningsvis utmynnar i en kapitalistisk ekonomisk styrka, som intjänas till exempel via ett bra jobb som kräver en viss utbildning (Bourdieu, 1986, s. 1).

Samtliga kapitalformer kommer redogöras i detalj nedan, men sammanfattningsvis kan det definieras hur det ekonomiska kapitalet utgör en individs ekonomiska styrka och ägande; Det kulturella kapitalet redogör för en individs utbildning; Det sociala för en individs sociala kontaktnät och relationer och det symboliska kapitalet kan översättas i social status i samhället (Sandberg, 2016, s. 114).

Som vi nämnde ovan handlar en av de olika kapitalformerna om en individs ekonomiska styrka och benämns därefter, det ekonomiska kapitalet. Det ekonomiska kapitalet utgör en grundsten i de andra kapitalformerna, då ekonomisk styrka anses avgörande för vad som anses möjligt och eftersträvansvärt, och därmed underlättar uppfyllandet av övriga kapitalformer (Azarian, 2007, s. 254; Bourdieu, 1986, s. 13). Ett exempel på hur ekonomiskt kapital möjliggör för andra kapitalformer är hur det underlättar om en person vill utöka sin anställningsbarhet och därmed kulturella kapital genom utbildning. Ekonomisk trygghet kan tillåta en individ att förflytta sig och satsa på studier, utan att känna av den ekonomiska pressen av minskad yrkesmässig sysselsättning. Därmed underlättar ett starkt ekonomiskt kapital för att uppnå de andra kapitalformerna, i detta exemplets fall kulturellt kapital - som kommer diskuteras i detalj nedan.

En individs ekonomiska kapital har likt de andra kapitalformer en indirekt koppling till dennes habitus, som även kommer presenteras i detalj nedan. Habitus innefattar en individs sociala arv, där dennes familjs ekonomi samt klassbakgrund kan antingen hjälpa eller stjälpa individens möjlighet att studera vidare.

Bourdieus (1986) kulturella kapitalform, som utgör en individs kunskapsmässiga makt i form av till exempel utbildning (Sandberg, 2016, s. 114), kan delas upp i tre olika delar; det förkroppsliga tillståndet, det objektiverande tillståndet samt det institutionaliserade tillståndet.

Det förkroppsligade tillståndet kan beskrivas i vad man investerar i sig själv, och framförallt den tid man är beredd att investera i sig själv för självförbättring. Bourdieu (1986) menar vidare på att denna förbättring och investering utvidgar en individs kulturella kapital och blir, precis som de andra kapitalformerna, en del av personens habitus, alltså dennes sociala arv (Bourdieu, 1986, s. 2).

Det objektifierade tillståndet menas med personens materiella tillgångar, alltså personens ägda objekt - till exempel en samling konstverk eller personliga ägodelar som innehar ett särskilt ekonomiskt värde. Detta objektifierade tillstånd tillskrivs personens symboliska värde, som kan översättas i en slags social status. I denna form kan även det objektifierade kulturella kapitalet översättas i ekonomiskt kapital, då samlingen innehar ekonomiskt värde (Bourdieu, 1986, s. 3).

Då syftet med denna studie är att undersöka juriststudenter och deras kapital, baserat i social bakgrund och utbildning, kommer detta objektifierade tillstånd ej beröras närmare - då det inte tillför ett relevant analysverktyg för denna enskilda studie. Däremot kommer denna studie lägga stort fokus på den tredje sfären av kulturella kapitalformen; det institutionaliserade tillståndet.

Det institutionaliserade tillståndet inom det kulturella kapitalet kan i denna studies fall relatera

(15)

till anställningsbarhet. Detta då denna tredje fas av kapitalformer innefattar utbildning och institutionaliserad kunskap - vilket direkt påverkar en individs anställningsbarhet (Bourdieu, 1986, s. 2). Bourdieu (1986) menar på att detta tillstånd utgör skillnaden av att vara misslyckad och framgångsrik, då den akademiska utbildningen ger ett stort erkännande i denna kapitalform (Bourdieu, 1986, s. 8). Det blir i vår studie av högsta relevans då det är precis vad juriststudenterna gör, de berikar sitt kulturella kapital i form av en ansenlig utbildning. Kapital som det ekonomiska som vi tidigare beskrev kan förändras över tid, men att investera i sitt kulturella kapital kommer alltid vara bestående och anses vara en bra och långsiktig investering som är med studenten hela livet, och gör det kulturella kapitalet evigt respekterat.

Slutligen, det sociala kapitalet beskrivs av Bourdieu (1986) som de sociala nätverk en person innehar under livets gång (Bourdieu, 1986, s. 4). Det kan vara ens familj, vänner men även de kollegorna man studerade ihop med på universitetet. Det sociala kapitalet utgörs av utbyten av materiella men även symboliska värden i det nätverk man skaffat sig. Med andra ord ju större socialt nätverk man har desto lättare blir det att mobilisera sig socialt och yrkesmässigt (Bourdieu, 1986, s. 9). I denna studie blir kontaktnäten som nämns ovan av intresse, då det förmodligen finns relationer och nätverk studenter byggt under studietiden som kan öka individens anställningsbarhet. Därmed kan en framtida anställning för nyexaminerade studenter vila till fullo på det sociala kapitalet.

Sammanfattningsvis, innefattas de tre kapitalformerna i en individs symboliska värde, som manifesteras i de olika fält som individen interagerar i. Ju starkare en individs olika kapitalformer är, ju högre symboliskt värde erhåller man och klassificeras därmed högre i det sociala rummet (Bourdieu, 1989, s. 16). Utifrån individens symboliska värde initieras en klassindelning, där Bourdieu (1989) bland annat menar att den ’högre’ klassen symboliseras av högre utbildning och särskilda kunskapsintressen - vilket kan innebära starkt kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital (Sandberg, 2016, s. 114). Vidare skriver Bourdieu (1989) att de två avgörande kapitalen för att nå en högre klassificering i de sociala rummen är det kulturella och ekonomiska kapitalet (Bourdieu, 1989, s. 17). I denna studie kan det därmed bli av intresse att se på vilket sätt en juristutbildning får den nyexaminerades symboliska värde att klassificeras i sin omgivning, då en utbildning som sådan ökar individens kulturella kapital och därmed även bör öka dennes symboliska värde. Det symboliska värdet blir även intressant beroende på vilket lärosäte respondenterna studerat vid, och vilket socialt och symboliskt erkännande detta innebär för studenterna. Detta blir en intressant aspekt av denna studie, som bland annat ämnar förstå om det finns någon skillnad i hur anställningsbarheten upplevs av respondenterna beroende på vilket lärosäte de studerat vid.

3.3. Habitus

Ytterligare ett begrepp som anses relevant för denna studie är Bourdieus (1994) habitus, som kortfattat innebär roten till en människas beteende och interaktionsförmåga (Bourdieu, 1994, s.

298). En persons habitus är grundat i dennes uppväxt och sociala omgivning, och skapar en viss handlingsförmåga som kan driva individen till att utveckla ’rätt’ eller ’fel’ kapitalformer.

Således skapar habitus sociala klasser av vad en person är men samtidigt inte är. Exempelvis, om en person växt upp i en akademisk familj och därmed bär med sig viktiga sociala nätverk

(16)

från uppväxten, innehar denna person ett starkt socialt kapital redan från start. Genom att växa upp i en sådan omgivning kan individen även bära med sig ett starkt kulturellt kapital då denne innehar en högkvalitativ utbildning. Utöver detta är det fördelaktigt för individen om denne växt upp i en förmögen familj, då detta stärker dennes ekonomiska kapital. Alla dessa kapitalformer skapar därmed ett symboliskt kapital för individen, som utgör personens habitus, då de olika kapitalformernas innehåll formar vem individen är och vad denne bär med sig genom livet (Sandberg, 2016, ss. 114-115). Detta habitus, grundat i uppväxt och kapitalformer, formar sedan individens beslut och interaktion med andra. Därmed, om en person växer upp under mindre gynnsamma förhållande, kan detta påverka dennes kapitalformer på ett negativt vis, och därmed hämma individens möjligheter - och slutligen dennes anställningsbarhet.

Bourdieu (1994) menar att en persons habitus är så pass förankrat i dennes natur, att personer i slutändan inte är medvetna om att de ständigt reproducerar dessa klassindelningar, eftersom de i slutändan upplever dem som naturliga (Bourdieu, 1994, ss. 300-301). Därmed kan det vara svårt att vara medveten om sitt eget habitus, och ännu svårare att bryta det klassificerande omdömet som skapas av det (Bourdieu, 1994, s. 298).

Utifrån detta utgör habitus ett relevant teoretiskt begrepp för denna studie, då en undersökning av respondenternas habitus kan vidga vår förståelse för hur detta påverkar dennes anställningsbarhet. Eftersom en persons habitus, enligt Bourdieu (1994), skapar vissa preferenser och omdömen kan även detta påverka individens val att börja studera, och vilka tjänster denna kommer söka därefter. En persons habitus kan även påverka dennes uppfattning om den egna anställningsbarheten. Därför finns det intresse att undersöka vilka förhållanden våra respondenter kommer från, deras uppväxt och möjligheter - som kan ha påverkat deras yrkesmässiga val och slutligen deras syn på anställningsbarhet.

3.4. Fält - sociala rum

Den sista av Bourdieus (1989) teoretiska begrepp som vi kommer applicera i denna studie är vad han kallar fält eller sociala rum. Enligt Bourdieu (1989) kan man dela upp verkligheten i två sfärer, den fysiska och sociala, som integrerar med varandra (Bourdieu, 1989, ss. 16-17).

Centralt för denna studie är det som sker i det sociala rummet, vilket kan beskrivas som osynligt, där individens klasstillhörighet, utbildningsnivå och ekonomi interagerar (Bourdieu, 1989, s.

16).

Ett fält enligt Bourdieus (1989) teorier kan förstås som en social arena, där det pågår en strid om symboliska tillgångar (Bourdieu, 1989, s. 17). Ett exempel på ett sådant fält kan vara arbetsmarknaden, där alla involverade aktörer konkurrerar för önskade symboliska värden - till exempel anställningsbarhet (Sandberg, 2016, s. 115). På samma vis utgör även juridiken ett fält.

På juridikens fält samspelar alla involverade aktörer, såsom jurister, studenter, arbetsgivare och domare i fältets karaktäristiska verksamhet, som kan tolkas vara till exempel lag och ordning.

Varje fält bär med sig egna värderingsscheman och kulturella kapital (Azarian, 2007, s. 265) och det sker en kamp om gemensamma symboliska värden som kan utöka till exempel det kulturella kapitalet på fältet (Sandberg, 2016, s. 115). På det juridiska fältet kan det således förstås att ett önskvärt kulturellt kapital innefattar en juristutbildning, som ger dig chansen att konkurrera med andra jurister på fältet. Precis som på arbetsmarknadens fält, är även

(17)

anställningsbarhet önskvärt på juridikens fält (Sandberg, 2016, s. 115), och således får juriststudenter strida om de symboliska tillgångar som ökar denna - såsom jobberfarenhet, kontakter och goda betyg. Därmed samspelar de olika kapitalformerna och habitus på juridikens fält, då dessa påverkar juriststudenternas möjlighet och förmåga att samla på sig symboliska tillgångar.

Detta juridiska fält kan ses som ett slags osynligt socialt rum, där en individs symboliska tillgångar i form av kapitalformerna samspelar. Detta osynliga sociala rum påverkar även det synliga geografiska rummet, alltså den verklighet som individen medverkar i (Bourdieu, 1989, s. 16). Individer som befinner sig i närheten av varandra på det osynliga fältet, till exempel individer med liknande uppväxt och habitus, tenderar att även befinna sig geografiskt nära varandra fysiskt, till exempel genom att växa upp i liknande kvarter eller gå på samma skola.

Detsamma gäller för dem som befinner sig långt bort på det osynliga fältet. Exempelvis, om en individ växer upp under socialt svåra förhållanden, med få kontakter inom den akademiska världen, befinner sig denne långt bort från den akademiska världen på det osynliga fältet, då dennes kapitalformer är av annan karaktär från akademiska individers. Detta avstånd i det sociala rummet följer med även till den synliga verkligheten. Därmed kan denna individ möta stora svårigheter att närma sig den akademiska världen geografiskt, svårigheter som någon med annorlunda habitus ej behöver bemöta. Det sociala fältet kan därmed skapa segregation, inte bara i det sociala men även det världsliga, vilket påverkar individerna som befinner sig på fältet och dennes förmåga att strida om symboliska tillgångar och slutligen nå anställningsbarhet.

Bland våra respondenter blir det intressant att undersöka huruvida de upplevt detta fenomen som Bourdieu beskriver: Hur ser deras sociala rum ut? Har deras habitus påverkat vilka de integrerar med och vilka beslut de tagit i livet? Har deras medverkan inom den det sociala rummet, på de olika fälten, bidragit till en ökad eller minskad anställningsbarhet? Vi tror absolut att respondenternas val av sociala rum kan påverka deras anställningsbarhet, vilket vi har undersökt närmare i vår studie. Slutligen anser vi att de olika kapitalformerna och habitus bidrar till hur väl man hanterar sina sociala rum och slutligen upplever och förbättrar sin anställningsbarhet.

4. Metod

4.1. Material

För att besvara studiens forskningsfrågor används ett kvalitativt tillvägagångssätt vid insamlandet av empiri i form av kvalitativa intervjuer. Främsta anledningen till detta är för att nå den flexibilitet som intervjun ger möjlighet till. Vidare vill vi i denna studie nå respondenternas ståndpunkter och hur denne upplever, tolkar och vad som anses vara viktigt vid förståelsen av fenomenet (Bryman 2018, ss. 561-562). Den intervjuform som användes var semistrukturerade intervjuer där vi utgår från specifika teman i intervjuguiden. Dessa teman blir därför de teman som intervjuerna utgår ifrån. Vidare lämnas utrymme för respondenten att utforma svaren på det sätt hen tycker lämpar sig bäst (Bryman, 2018, ss. 563-564). Detta är av relevans för vår studie eftersom vi vill söka förståelse kring studenternas upplevelser. Vidare

(18)

finns det inget krav att frågorna måste ställas i den ordning som det står skrivna i intervjuguiden och möjlighet till att ställa följdfrågor som uppkommit under tidens gång finns (Bryman, 2018, ss. 563-564). Detta är till fördel för vår studie då vi kan anpassa våra frågor efter vad respondenter verkar anse vara viktigt. Dock kan det vara till fördel att ställa frågorna i den ordning de kommer i intervjuguiden eftersom det finns en vilja att kunna jämföra svaren och kan därför underlätta kodningen.

Studien består av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor där vi intresserar oss för hur respondenterna upplever sin anställningsbarhet, olika orsaker och förhållanden som gjort och bidragit till deras val att studera en juristutbildning. Den semistrukturerade intervjuformen ger oss möjlighet att få respondenterna att besvara frågorna på de sätt som de upplever sin verklighet. Då vi intresserar oss för att få svar på specifika teman är den semistrukturerade intervjuformen väsentlig, intervjumetoden ger oss även möjlighet att jämföra respondenternas olika svar vilket är det vi ämnat att göra i vår studie (May, 2001, s. 151).

Således anser vi att det blir naturligt att vi tar oss an denna studie med en ståndpunkt av kritisk realism, då vi ämnat att utforska respondenternas verklighet, sedan förklara denna verklighet med stöd av teoretiska förklaringsmodeller (Boréus et al 2018, s. 27). De teoretiska förklaringsmodellerna i denna studie som vi presenterat tidigare i vår teoridel är följande:

Anställningsbarhet, habitus, fält samt Bourdieus olika teori om kapitalformer.

Eftersom vi ämnat att skapa en redogörelse av verkligheten utifrån intervjuerna och respondenternas upplevelser, med hjälp av de teoretiska ramar vi valt, kommer vi därmed använda oss av ett abduktivt tänkande (Bryman, 2018, s. 478).

Då studien bygger på att ta reda på hur olika juriststudenter upplever sin anställningsbarhet från olika lärosäten utgår vi därmed från en tvärsnittsstudie. Med en tvärsnittsdesign samlar forskaren in empiri från fler fall än bara ett. Forskaren vill finna variation och kan rikta sig till exempelvis organisationer eller individer, och i vårt fall juriststudenter, då denna typ av variation endast går att finna vid studerandet av fler än ett fall (Bryman 2018, s. 87). Eftersom denna studie inte syftar till att undersöka ett specifikt fall utan ämnar skapa en övergripande jämförelse av likheter och skillnader mellan de olika studenternas upplevelser av anställningsbarhet, blir därför en tvärsnittsdesign lämplig.

4.2. Urval

För studien användes ett målstyrt urval där valet av intervjupersoner baserades på studiens syfte och de respondenter som ansågs kunna bidra med svar på de forskningsfrågor vi hade (Bryman 2018, s. 498). Målet med studien var att besvara hur nyexaminerade jurister upplever sin anställningsbarhet, således var det självklart att välja jurister som respondenter i vår studie.

Vidare fanns en vilja till komparation om hur val av lärosäte påverkar juristernas anställningsbarhet. Av denna anledning har valet av respondenter baserats på vilket lärosäte de studerat vid och målet har varit att få med minst en respondent från varje lärosäte som bedriver en juristutbildning i Sverige.

(19)

Efter att vi använt oss av ett målstyrt urval och riktat in oss för specifik grupp av respondenter använde vi oss som steg två i urvalsprocessen av ett snöbollsurval. Detta kan beskrivas att man väljer ut ett mindre antal individer som passar för studien, individerna har i sin tur hjälpt oss att hitta fler jurister vid de olika lärosätena (Bryman 2018, s. 504). Vi har totalt använt oss av sex respondenter från sex olika lärosäten som bedriver en juristutbildning i Sverige.

4.3. Tematisk analys

Med hjälp av de teorier som studien bygger på vill vi finna olika teman i intervjuerna. När vi granskat och kodat empirin från intervjuerna har vi därför använt oss av en tematisk analys för att finna speciella teman som kan kopplas an till våra teorier. Forskaren vill därför med hjälp av vissa begrepp kunna koda texten efter dessa, och på så sätt kategorisera de företeelser och begrepp som är av relevans för studien. Dessa kategoriseringar av begreppen utgör teman. Ett tema kan exempelvis förklaras att det ska vara förbundet med fokuset som föreligger i studien, baserat på olika koder som man kan utläsa från olika datakällor, något som skapar en teoretisk grund och förståelse i den empiri som tagits fram och slutligen kan det ses som en grupp som forskaren identifierat från sin empiri (Bryman, 2018, ss. 702-703).

För studien har det valts ut viktiga teman och delteman från de teorier som applicerats i studien, dessa teman användes sedan för att granska intervjusvaren (Bryman, 2018, ss. 702-704) Därmed använder vi oss av tidigare beskrivet abduktivt synsätt, där vi får fram svar utifrån respondenternas verklighet i relation till våra valda teorier (Bryman 2018, s. 478). Någonting som vi dock varit lyhörda med under arbetets gång är att vi kunnat korrigera de teorier vi valt utefter vad som framkommit under intervjuerna. Ett exempel vi kan delge var då vi ytterligare hade en teori om betydelsen av individens nätverk för att öka sin anställningsbarhet, men den teorin blev överflödig och vi valde då att enbart behålla Bourdieus teori om socialt kapital.

4.4. Tillvägagångssätt

Till studien har det gjorts sex semistrukturerade intervjuer där fyra är gjorda över zoom och två över telefon. Intervjuarna satt med varandra när intervjuerna genomfördes och började med att presentera syftet med intervjun. Vidare informerades respondenterna om de etiska principerna och att de under tidens gång kan avbryta eller ta en paus när de vill. Intervjuerna skedde i ostörda miljöer och tog ungefär en timme vardera, de spelades in med respondenternas samtycke. Efter att intervjuerna var gjorda transkriberades dem för att sedan kodas. De intervjuer som genomfördes över zoom uppfattade vi som mer naturliga än de som var över telefon eftersom man då kunde läsa av kroppsspråk och det var lättare att integrera med respondenten. På grund av att respondenterna var utspridda över stora delar av landet var det svårt att genomföra intervjuerna fysiskt.

4.5. Etiska överväganden

I intervjuundersökningarna vi gjorde i vår studie var det viktigt att diskutera och reflektera kring

(20)

de etiska och moraliska frågorna innan vi gjorde våra intervjuer. Det som beaktades innan undersökningen var planering. I planeringen gällde det att erhålla respondenternas samtycke för att delta i studien samt säkra deras konfidentialitet, således att inte utsätta respondenterna för någon typ av negativa konsekvenser efter deltagande i vår studie (Kvale & Brinkmann, 2010, s. 79).

Informationskravet innebär att man informerar respondenterna om studiens syfte, om hur vi lagt upp studien och dess fördelar samt vilka nackdelar den kan medföra om man deltar i vår studie.

Samtycket innebär att det är deltagarnas rätt att avgöra om de vill delta eller inte. Anledningen för ett samtycke är för att ingen ska drabbas negativt i framtiden. Ett exempel kan vara i organisationer där intervjudeltagarna kan drabbas negativt om de inte svarat i riktlinjer som organisationerna kräver. Därmed kan en skriftlig överenskommelse gynna både intervjuaren och respondenten. Det är viktigt att hitta en balans i hur mycket man ska berätta om forskningsprojektet. Berättar man för mycket kan det bidra till att man inte får respondentens verkliga uppfattningar då de inte går i linje med studiens syfte. Med för mycket information av forskningsstudien kan de bidra till att man styr respondenten i frågor och svar (Kvale &

Brinkmann, 2010, s. 87).

En annan viktig aspekt man ska vara överens om med intervjudeltagarna är konfidentialitetskravet. Det menas med att det som kan identifiera deltagarna i form av privat data inte får och kommer att avslöjas i studien. Konfidentialitetskravet innebär alltså att man tydligt redogör för deltagarna att de kommer förbli anonyma vilket vi således har varit noga och konsekventa med i vår studie (Kvale & Brinkmann, 2010, s. 88). Vi har varit noga med att intervjuerna förblir anonyma, genom att vi har bytt ut namn och inte angett exakt hur gamla de är, även tagit bort annan känslig information som gör att man inte kan identifiera respondenten. Ytterligare har endast intervjusvaren delats med författarna av studien, som i detta fall även var de som deltog under intervjuerna.

Intervjusituationen kan vara känslig och utifrån den vetskapen har vi berört vilka konsekvenser intervjun kan medföra för våra respondenter. Konsekvenserna kan vara i form av stress och i vissa fall förändringen i individens självuppfattning. Detta är givetvis något vi tänkt på genom att inte utsätta individen för stress men även inte för personliga frågor som kan väcka minnen respondenten vill undvika. Utskrift som är en del av de etiska frågorna och ses med lojalitet gentemot respondentens svar och därmed kunna garantera respondenternas konfidentialitet. Analys, här ställer man sig frågan hur djupt man analyserar svaren från respondenterna samt om de ska ha inflytande över hur man tolkat svaren. Verifiering handlar om hur kritiska frågorna får vara till respondenten. Slutligen kommer vi till rapporteringen som har med konfidentialitetskravet att göra där man återigen ställer sig frågan som forskare om konsekvenserna för respondenterna när studien publiceras (Kvale & Brinkmann, 2010, s.

79). Frågorna var inte personligt utformade, då respondenterna inte ska känna någon form av stress eller deras självuppfattning kan ifrågasättas. Vi har således utgått från den etiska principen att man ska “göra gott”, risken för att respondenterna ska utsättas för skada ska inte vara möjlig (Kvale & Brinkmann, 2010, s. 89).

4.6. Reliabilitet och validitet

(21)

Reliabiliteten och validiteten är viktiga kriterier att ha med sig under forskningsprocessen. Det handlar om att intyga läsarna om att studien är av hög kvalitet och har en hög trovärdighet.

Slutsatserna i en studie kan vara kontroversiella men den ska alltid sträva efter att vara informativ och välargumenterad (Klingberg & Hallberg, 2021, s. 63). Kopplat till vår studie handlar det om att vi är tydliga i de olika momenten och argumenterar för hur teori förklarar eller icke förklarar respondenternas upplevelser kring anställningsbarhet. En välargumenterad och informativ studie är någonting vi hela tiden strävat efter när vi genomfört studien. I studien förhåller vi oss till en kvalitativ ansats och således blir frågan om validitet centralt. Validitet är viktigt då den poängterar om studien undersöker det som är tänkt att undersökas (Klingberg &

Hallberg, 2021, s. 65). Här måste vi som forskare ha en självkritisk hållning för att hävda ett öppet förhållningssätt, samt att värdera om tolkningarna är meningsfulla (Klingberg & Hallberg, 2021, s. 240). I vår studie innebär det att vi besvarar våra forskningsfrågor, och för att säkerställa att vi gör det återvänder vi hela tiden till frågorna.

Med begreppet reliabilitet vill man undersöka studiens pålitlighet, om den är påverkad av betingelser som är tillfälliga eller slumpmässiga (Bryman 2018, s. 49). Reliabiliteten handlar även om hur datainsamlingen gått till, genomfördes den på ett trovärdigt sätt och vi ställde oss frågan om vi lyckats erhålla ett öppet förhållningssätt och hur det syns i studien (Klingberg &

Hallberg, 2021, s. 244). För att erhålla denna tillförlitlighet har vi använt oss av samma intervjuguide till alla respondenter, varit noggranna vid citering och kontrollerat svar med respondenterna som vi uppfattat som otydliga efter intervjun. Allt detta för att skapa en gemensam förståelse ihop med respondenten. Det är termer som vi funderat över och tagit hänsyn till när vi intervjuat våra respondenter.

4.7. Förförståelse

Vår förförståelse är att det finns en rad olika aspekter att ta hänsyn till för nyexaminerade juriststudenter. Därmed ämnar vi att intervjua sex nyexaminerade juriststudenter för att undersöka huruvida externa aspekter har påverkat deras anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden. Vi tror att det sociala kapitalet man anskaffat sig under studietiden, exempelvis om studenten arbetat extra på en advokatbyrå eller liknande, kommer ha stor betydelse för upplevelsen av sin anställningsbarhet. Slutligen tror vi även att valt lärosäte kan spela en betydande roll för den nyexaminerades anställningsbarhet.

5. Resultat

Nedan kommer vi presentera våra resultat från intervjuerna. Totalt är det sex respondenter där alla är nyexaminerade jurister som har studerat vid olika universitet i Sverige.

Respondent 1: Andreas, 25 år och har studerat vid Umeå universitet.

Respondent 2: Jenna, 24 år och har studerat vid Lunds universitet.

Respondent 3: Elsa, 31 år och har studerat vid Göteborgs universitet.

Respondent 4: Maja, 24 år och har studerat vid Stockholms universitet.

(22)

Respondent 5: Rasmus, 23 år och har studerat vid Örebro universitet.

Respondent 6: Pär, 25 år och har studerat vid Uppsala universitet.

5.1. Vägen till juristprogrammet

Vad gäller faktorer som påverkat respondenterna vid valet av utbildning svarar respondenterna att det är på grund av deras tidiga intresse för juridik. Andreas beskriver att det fanns ett intresse för samhället redan innan utbildningen och tack vare att utbildningen är bred fanns möjligheten att söka många olika jobb. Vidare förklarar han att hans mamma och pappa varit drivande i frågan att studera efter gymnasiet då detta ansågs vara viktigt och fokus på prestation och skola var en bidragande aspekt till fortsatta studier efter gymnasiet. Andreas pappa är utbildad lärare och hans storebror är utbildad civilingenjör, och detta uppmuntrade även Andreas att studera.

“…min pappa är utbildad, han var lärare, och båda mina föräldrar har pushat ganska hårt för att man ska få en utbildning direkt efter gymnasiet i princip. Det är väldigt viktigt och sen har jag en storebror som är civilingenjör också så där kom en viss press, eller aa press och press men det uppmuntrades…”

(Andreas)

Att det blev just juristprogrammet var ett eget val då intresset funnits där sedan tidigare. Även Elsa beskriver hur hon tror att hennes bakgrund påverkat valet av utbildning och beskriver att mamman är jurist och att detta troligtvis påverkat henne. Vidare beskriver Elsa att hon även fick upp intresset för juristutbildningen efter att ha arbetat extra vid en domstol och märke med tiden att hon ville kunna utföra fler arbetsuppgifter och önskade mer ansvar, därför valde hon att påbörja utbildningen.

“... jag var en av de som utförde saker som jurister sa skulle utföras och då kände jag att jag nog ville va den som, till slut kände jag att jag vet vad som ska göras

men måste alltid gå genom någon annan…” (Elsa)

Pär berättar att intresset för juridik funnits sedan tidigt och att utbildningen var ett självklart val. Han tror även att hans mamma kan haft en inverkan på beslutet.

“... hon har varit en stor inspirationskälla för mig. Samtalen hemma runt matbordet typ, asså under uppväxten då, har gjort att man dels lärt sig, men också fått upp ett eget intresse. Sen har mamma och pappa alltid pushat mig och min syster till att vi ska plugga vidare så mina föräldrar har absolut varit en bidragande faktor till att jag är där jag är idag.” (Pär)

Respondenten förklarar vidare att hans pappa är ekonom och hans mamma är jurist, därav har det akademiska tänket länge funnits inom familjen. Han fortsätter att han nu i efterhand kan reflektera och inse att en stor del av besluten man tar i vardagen grundar sig i hur en blivit skolad. Dels under utbildningstiden, men även efter då man lär sig tänka på ett visst sätt och fattar beslut utefter detta. Exempel på detta menar Pär är det kritiska tänkandet.

Maja beskriver att hon tidigare kommit i kontakt med ett målsägandebiträde och att detta blev

References

Related documents

P6 ”Jag ser inte att förskolan ska arbeta med så mycket matematik mer än att tillrättavisa barnen så de lär sig rätt och får en bra grund från början”

När det gäller dem som helt utesluts, så skulle man till exempel kunna nämna gravida personer som inte definierar sig som kvinnor, familjer som består av fler än två vuxna

Vidare, att ett så lågt antal av de förvaltningsmyndigheter som innehar kommunikationsdokument som påvisar ett komplett varumärke inte har någon visuell profilmanual tyder

Detta då det kan ta längre tid för en invånare att komma fram till vad som är unikt med destinationen än för en besökare som sannolikt baserar sitt val av

In conclusion, the study shows that Swedish as a second language students are constructed through the school’s institutional conditions: policy documents, the organization

En av anledningarna till att det inte uppstått några statistiskt signifikanta resultat skulle kunna vara att denna variabel plockar upp värden för tidpunkten vid intervjun istället

Det är således angeläget att undersöka vilket stöd personalen är i behov av, och på vilket sätt stöd, till personal med fokus på palliativ vård till äldre personer vid vård-