• No results found

Svenska kyrkans bestämmelser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Svenska kyrkans bestämmelser"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Svenska kyrkans bestämmelser

Kyrkostyrelsens beslut

om utbildning och praktisk tjänstgöring för att kunna prövas i diakonexamen

Upphävt genom SvKB 2001:21

SvKB 1999:17

Utkom från trycket den 27 december

meddelat den 28 oktober 1999.

Kyrkostyrelsen föreskriver med stöd av 32 kap. 6 § kyrkoordningen följande.

Domkapitlet får i diakonexamen pröva den som med godkänt resultat har genomgått karitativ profilutbildning enligt bilaga 1.

Om det finns särskilda skäl får ett domkapitel pröva någon i diakonexamen som inte har genomgått i första stycket angiven utbildning om han eller hon har motsvarande kunskaper och erfarenheter.

_______________

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2000.

På Kyrkostyrelsens vägnar

LEVI BERGSTRÖM

Lars Friedner

(2)

BILAGA 1

Utbildningsplan för Svenska kyrkans karitativa profilutbildning

______________________________________________________________________

Mål för utbildningen

Karitativ profilutbildning skall ge förutsättningar för en kyrklig tillämpning av de yrkeskunskaper fackutbildningen givit.

Karitativ profilutbildning skall ge de studerande möjlighet att förvärva och utveckla kunskaper och färdigheter för att arbeta med kyrkans diakonala verksamhet.

Karitativ profilutbildning skall präglas av ett diakonalt förhållningssätt, som utgår från den kristna helhetssynen på människan, i vilken aspekterna omvårdnad och omsorg, sociala behov och resurser, tro och livsåskådning tillmäts lika stor betydelse.

Med diakonal verksamhet avses i denna utbildningsplan en kyrkligt förankrad social eller kurativ verksamhet. Kyrkoordningen anger att församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission (2 kap. 1 §).

Utbildningsanordnare

Karitativ profilutbildning anordnas vid diakoniinstitutioner.

Uppläggning av utbildningen

Karitativ profilutbildning omfattar två terminer och genomförs som en sammanhållen utbildning.1 De dynamiska effekterna av mötet mellan olika utbildningar och yrkeserfarenheter skall tillvaratas i utbildningen.

Utbildningen skall ge utrymme för ett problemorienterat arbetssätt med möjlighet till personlig fördjupning.

Den närmare uppläggningen av utbildningen (arbetsformer, ämnenas fördelning över tiden,

elevgrupperingar m.m.) görs vid varje utbildningsinstitution och skall framgå av lokal plan. Den lokala planen ska årligen redovisas för Nämnden för kyrkolivets utveckling. Vid utbildningens uppläggning skall hänsyn tas till deltagarens behov av komplettering i relation till tidigare utbildnings innehåll.

Den lokala planen skall ta sin utgångspunkt i vad som sägs nedan.

Utbildningens huvudsakliga innehåll A Svenska kyrkans tro och bekännelse B etik och människosyn

C diakoni och metodik

D själavård och samtalsmetodik

E organisationsteori, kommunikation och ledarskap F yrkesroll och yrkesidentitet

1 Vid Ersta Sköndal högskola kan man även genomgå integrerad form av utbildningen. De två terminerna är där fördelade så att den första är integrerad med socionom- eller sjuksköterskeprogrammet vid Ersta Sköndal högskola och den andra terminen följer den sammanhållna utbildningens andra termin.

(3)

Utbildningen skall genomföras inom ramen för ett regelbundet gudstjänst- och andaktsliv och samspela med den diakonala verksamheten som bedrivs vid diakoniinstitutionerna.

Personlig och gemensam bearbetning genom reflexion i samtal och diskussioner skall vara ett viktigt inslag i utbildningen.

Utbildningen skall innehålla en med andra profilutbildningar gemensam församlings-praktikperiod om två veckor anordnad av respektive stift samt utbildning i samverkan inom valfria ämnesområden, omfattande ca. två veckor.

Antagning

Krav för antagning till utbildningen är:

1. genomgången Svenska kyrkans grundkurs, 2.

2.1 avslutad eftergymnasial utbildning, omfattande minst två års heltidsstudier med social

inriktning, kurativ inriktning eller vårdinriktning såsom social omsorgsexamen, sjuksköterskeexamen, psykologexamen, läkarexamen, psykoterapeutexamen, logopedexamen, arbetsterapeutexamen eller,

2.2 avslutad pedagogisk utbildning med betydande sociala/kurativa inslag såsom specialpedagogexamen, speciallärarutbildning eller,

2.3 avslutad annan kyrklig profilutbildning, minst två års yrkeserfarenhet inom det område man skaffat sig profilutbildning för samt kompletterande studier med social inriktning, kurativ inriktning och vårdinriktning omfattande 40 högskolepoäng eller motsvarande eller,

2.4 genomgången pedagogisk utbildning på eftergymnasial nivå och minst tre års yrkeserfarenhet inom det område man har skaffat sig utbildning för samt kompletterande fackstudier med social inriktning, kurativ inriktning och vårdinriktning omfattande 40 högskolepoäng; för den som utöver sin pedagogiska utbildning har viss utbildning och/eller erfarenhet från det sociala/kurativa/vårdande fältet kan kravet på kompletterande studier reduceras till 20 poäng; en del av de kompletterande studierna, maximalt hälften, kan utgöras av praktik eller,

2.5 examen från fritidsledarlinjen med social inriktning på Hagabergs folkhögskola 1997-2000 eller,

2.6 avlagd teologie kandidatexamen omfattande 140 poäng med religionsbeteendevetenskap som huvudämne samt kompletterande studier i ämnet socialt arbete 40 poäng,

2.7 avlagd socionomexamen eller sjuksköterskeexamen vid Ersta Sköndal högskola med integrerad diakonikurs I samt deltagande i de av högskolan erfordrade parallella utbildnings- och

bearbetningsmomenten ger behörighet att söka till termin 2.

3. deltagande i, med fackutbildningen/under yrkesutövningen, av Svenska kyrkan anordnad parallell kursverksamhet,

4. tre månaders handledd församlingspraktik med i huvudsak karitativ inriktning.

5. intyg från biskop och domkapitel om avslutad lämplighetsprövning för antagning till diakon i Svenska kyrkan.

(4)

De kompletterande fackstudiernas omfattning och innehåll (2.3, 2.4) prövas i varje enskilt fall av Nämnden för kyrkolivets utveckling.

Antagning sker lokalt vid varje utbildningsinstitution.

Dispens från gällande antagningskrav prövas av Nämnden för kyrkolivets utveckling. För att erhålla dispens bör alltid minst två års utbildning på eftergymnasial nivå inom det sociala/kurativa/vårdande området föreligga.

Utbildningsbevis

Den som med godkänt resultat genomgått karitativ profilutbildning erhåller utbildningsbevis. Beviset utfärdas av den utbildningsanordnande institutionen på av Utbildningsnämnden fastställt formulär.

(5)

Utgivande organisation: Kyrkostyrelsen, Svenska kyrkan, 751 70 UPPSALA, tel. 018 – 16 95 00

Utgivare: Rättschef Lars Friedner, Avdelningen för kyrkorätt och organisation, Svenska kyrkan, 751 70 UPPSALA, tel. 018 – 16 95 00

Distribution och prenumeration: Verbum Förlag, Kundservice, Box 15 169, 104 65 STOCKHOLM, tel. 08 – 743 65 00 ISSN 1650-0776

References

Related documents

Äldre yrkesexamen som motsvarar en yrkesexamen enligt SFS 2021:1336 Endast examen från land som är part i konventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i

studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst två självständiga arbeten (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng vardera eller ett självständigt arbete om minst

För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två

För att vara behörig att ta ut en examen som gymnasielärare i ämnens svenska, samhällskunskap eller musik krävs 120 hp i respektive ämne. Observera, musik är inte ett

konfirmationsprästens namn och den församling eller det pastorat där han eller hon är anställd eller, för präst som saknar anställning eller inte är anställd i en församling

− ansökningshandlingar avseende tjänst, som inkommit på papper i original, ska på begäran återlämnas till sökanden efter att den har ersatts av en kopia. Om sökanden

Nu från ht 2017, i och med att fler ämnen än estetiska kan studeras inom ramen för KPU fördröjd, kommer programrådet att arbeta mer med denna inriktning. Detta blir förhoppningsvis

Förändringarna återfinns inom sociala nämnden, beredningen för äldre- och omsorgsfrågor, kommunstyrelsen verksamhetsutskott samt skatter och statsbidrag.