Vuxnas upplevelser av att leva med ADHD

Full text

(1)

Vuxnas upplevelser av att leva med ADHD

En kvalitativ litteraturöversikt

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Sebastian Eklund och Ashraf Saleh HANDLEDARE:Therese Karlsson

JÖNKÖPING Maj 2022

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) tillhör gruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. ADHD är en diagnos som kan påverka individens liv på olika sätt och orsaka såväl fysiska, psykiska och sociala problem.

ADHD är en vanlig diagnos som sjuksköterskor stöter på i olika vårdmiljöer.

Okunnighet om diagnosen hos vårdpersonal kan leda till att individer med ADHD missförstås och därmed minskas förtroendet till vården. Teoretisk referensram är sjuksköterskans sex kärnkompetenser.

Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med ADHD.

Metod: En litteraturöversikt som innehåller tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design publicerade mellan 2012 och 2022. Artiklarna är inhämtades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Dataanalysen utfördes i fem steg enligt Fribergs metod (2017).

Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; Vardagen förändras (synen på sig själv, betydelsen av motivation), Behov av stöd (negativa konsekvenser av ADHD, stöd från hälso- och sjukvård, stöd från närstående och omgivning) samt Fördomar och okunskap i omgivning (betydelsefullt yrkesliv, attityder inom psykiatrin).

Resultatet visade att ADHD kan orsaka både positiva och negativa upplevelser hos individen. Okunskap hos allmänheten samt okunnighet hos vårdpersonal kan orsaka dåliga upplevelser av att leva med ADHD.

Slutsats: Det finns relativt lite forskning om individers upplevelser att leva med ADHD hos vuxna. En ökad förståelse hos sjuksköterskan om hur det är att leva med ADHD kan bidra till jämställdhet och bättre vård för denna patientgrupp.

Nyckelord: ADHD, attityder, diagnos, upplevelser

(3)

Summary

Experiences of living with adult ADHD A qualitative literature review.

Background: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neuropsychiatric disorder. ADHD is a diagnosis that can affect an individual's life in multiple ways, such as physical, psychological, and social issues. ADHD is a common diagnosis which nurses will encounter in various clinical settings. Symptoms of diagnostical traits can constitute an obstacle for the individual. Lack of knowledge in healthcare personnel about the diagnosis can lead to misunderstandings and a mistrust for the healthcare in general for the individual diagnosed with ADHD. The theoretical frame of reference is the nurse’s six core competences.

Aim: To describe the experiences of living with ADHD.

Methods: A literature review containing twelve scientific articles with a qualitative design, published between 2012 and 2022. The articles were collected through the databases Cinahl, PsycInfo, and PubMed. The data analysis was conducted using the five steps according to Friberg (2017).

Results: Three main categories were identified; Changes in everyday life (view of oneself and one's diagnosis, the importance of motivation), Need for support (negative consequences of ADHD, support from health care, support from relatives and the environment) and Prejudice and ignorance of one’s surroundings (significant professional life and attitudes in psychiatry). ADHD can cause both positive and negative effects on the individual. Ignorance in the society as well as ignorance among healthcare professionals can cause bad experiences of living with ADHD.

Conclusion: There is relatively little research that examines what it is like to live with ADHD as an adult. If nurses were to increase their understanding about what it is like to live with ADHD, it can contribute to a more equal and improved care for this patient group.

Keywords: ADHD, Attitudes Diagnosis, Experiences

(4)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...

Summary ...

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Attention Deficit Hyperactivity Disorder ... 1

Orsaker ... 2

Diagnos... 3

Behandling ... 3

Möten med vården ... 5

Teoretisk referensram ... 6

Problemformulering... 7

Syfte ... 7

Metod ... 7

Design... 7

Urval och datainsamling ... 7

Dataanalys ... 9

Etiska överväganden ... 10

Resultat ... 11

Vardagen förändras... 12

Synen på sig själv och sin diagnos ... 12

Betydelsen av motivation ... 12

Behov av stöd... 13

Negativa konsekvenser ... 14

Stöd från hälso- och sjukvård ... 15

Stöd av närstående och omgivning ... 16

Fördomar och okunskap i omgivningen ... 16

Betydelsefullt yrkesliv ... 17

Attityder inom psykiatrin ... 17

Diskussion ... 18

Metoddiskussion ... 18

Resultatdiskussion... 20

Slutsatser ... 24

Kliniska implikationer ... 24

Referenser ... 25 Bilaga 1 – Sökmatris ...

Bilaga 2 – Kvalitetsprotokoll ...

Bilaga 3 – Artikelmatris för resultatartiklar ...

(5)

1

Inledning

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) tillhör gruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. ADHD förekommer runt om i världen, den genomsnittliga prevalensen i Europa och Nordamerika är uppskattad till mellan 5,9-7,1% (Willcutt, 2012). Prevalensen i världen ligger på 2,8 % (Fayyad et al., 2017). Däremot är det ungefär 3–4% av både män och kvinnor av alla vuxna i Sverige har ADHD (Socialstyrelsen, 2019; SBU, 2013). Tidigare trodde läkarna att ADHD gick över spontant när personen uppnått vuxen ålder men detta stämmer inte. Cirka 50 % av de drabbade har kvarstående problem som vuxna, däremot har de lärt sig hantera sin diagnos (Kadesjö, 2002; Kooij et al., 2019).

Att diagnostiseras med ADHD kan påverka patientens vardag på ett negativt sätt (Brod et al., 2012; WHO, 2021). Det kan också minska möjligheterna att leva ett tillfredsställande liv (WHO, 2021). I arbetet inom vård och omsorg möter vårdpersonal alla typer av patienter med fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Enligt Socialstyrelsen (2014) behöver vård och omsorgspersonal mer kunskap om ADHD och hur de ska bemöta samt hantera patienter med ADHD. ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som finns med hos patienten hela livet. Kunskapen om ADHD behöver ökas hos sjuksköterskor då patienter med ADHD möts av fördomar och okunskap runt sin diagnos (Socialstyrelsen, 2019). Målet med denna litteraturöversikt är att tillföra kunskap hos sjuksköterskor angående ADHD och mer tydliggöra hur det är att leva med ADHD.

Bakgrund

Attention Deficit Hyperactivity Disorder

ADHD innebär svårigheter med uppmärksamhet och hyperaktivitet (Primich &

Iennaco, 2012; Roselló et al., 2020). ADHD benämns även som utvecklingsstörning, där hjärnans tillväxt är påverkad och sker i tidig fas, redan under fosterlivet (Primich

& Iennaco, 2012). Den första boken som beskrev några av de kännetecken på ADHD som är välkända idag, skrevs redan år 1775 av läkaren Weikard; År 1902 skrev läkaren Still den första beskrivningen av funktionsnedsättningen i en vetenskaplig tidskrift (Faraone et al., 2021). I dagens läge görs framsteg i utvecklingen runt de diagnostiska

(6)

2

kriterierna, detta har varit en ständig process sedan 1970-talet. Forskningen visar på att diagnostiseringen är avgörande för resultatet av behandlingen samt hur patient och läkare ska gå vidare (Faraone et al., 2021).

Hos individer med ADHD är det vanligt med samsjuklighet med andra psykiatriska sjukdomar, exempelvis depression, ångeststörningar, bipolär sjukdom och sjukdomar relaterade till missbruk (Katzman et al., 2017). I en studie där sambandet mellan ADHD och olika fysiska sjukdomstillstånd undersöktes, konstaterades att det finns en samsjuklighet hos individer med ADHD. Studien fann att neurologiska, respiratoriska, muskuloskeletala och metabola sjukdomar var sjukdomstillstånd som hade en stark koppling till ADHD (Du Rietz et al., 2021).

Dopamin är en signalsubstans som är kopplat till känslor av tillfredställelse. Den styr även aspekter som exempelvis lärande, motivation, sömn, humör och uppmärksamhet.

Individer med obehandlad ADHD har ofta låga nivåer av dopamin, detta gör att individerna söker efter olika sätt att öka mängden dopamin i kroppen, vilket vanligen sker genom intag av sötsaker och ohälsosam mat, vilket bidrar exempelvis till ökad vikt och svårigheter att gå ner i vikt (Patte et al., 2020).

Orsaker

I dagsläget finns ingen exakt fastställd orsak till ADHD, däremot finns det faktorer som bidrar till att individer påvisar de typiska drag som ADHD har. En av dessa faktorer är relaterat till genetiska faktorer, om en förälder har ADHD ökar chansen markant för barnet att påvisa ADHD (Faraone et al., 2021; Primich & Iennaco, 2012). Även miljöaspekter kan öka sannolikheten att individer påvisar tecken som gör att en ADHD-diagnos kan fastställas. Exempelvis exponering av andrahandsrökning kan öka sannolikheten att drabbas av ADHD med 60% (Huang et al., 2021). Barn som drabbats av traumatiska hjärnskador har stor risk att utveckla ADHD 5 till 10 år efter att skadan inträffade. Även barn som har varit med om mindre allvarliga huvudskador kan också löpa en stor risk för utvecklande av ADHD. Detta benämns som ”Secondary Attention Deficit Hyperactivity Disorder”, förkortat SADHD (Narad et al., 2018).

(7)

3 Diagnos

Diagnostiseringen av ADHD är komplex och kräver att den som är ansvarig för processen innehar legitimation. Kritikerna till att ADHD finns menar på att för många får diagnosen, och att det är en snabb lösning som bara håller i särskilda miljöer som exempelvis i klassrum eller på arbetsplatsen (Quinn & Lynch, 2016). ADHD karaktäriseras som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som utgörs av symtom och beteenden med karaktärsdrag som hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet, som påverkar funktionen eller utvecklingen hos en individ (Pitts, 2014; American Psychiatric Association, 2022).

Enligt Socialstyrelsen (2014) och Riksförbundet Attention (2015) är diagnostisk utredning för ADHD aktuell när individen upplever stora koncentrationssvårigheter och andra symtom som kan förknippas med ADHD, som i sin tur skapar allvarliga problem i arbetslivet och vardagen.

Utredningen av en ADHD-diagnos syftar till att öka och förstärka förståelsen för individens besvär, samt att ge underlag för anpassat bemötande och planering av stödinsatser och behandling som kommer att hjälpa individen i sin vardag (Socialstyrelsen, 2014). Vid utredningen samlas all tillgänglig information in för utvärdering från varierande källor, detta för att kunna ta ställning till om besvären kan förklaras med diagnosen ADHD eller om de har andra bakomliggande orsaker.

Utredningen ska också klarlägga hur individen hanterar olika vardagssituationer samt individens kognitiva villkor, som samtidigt ska ta hänsyn till närmiljön som individer har runt om sig (Riksförbundet Attention 2015; Socialstyrelsen, 2014).

För att individen ska kunna få en fastställd ADHD-diagnos måste diagnoskriterierna beskrivna i DSM-5 uppfyllas, vilket innebär att symtomen måste ha funnits sedan sex månader tillbaka. Det krävs även att dessa symtom kan ses i minst två olika miljöer exempelvis både på arbetet och hemma (Socialstyrelsen, 2014; Riksförbundet Attention, 2015).

Behandling

ADHD kvarstår i vuxen ålder och förknippas med funktionsnedsättningar i familjen, sociala livet och riskfyllda aktiviteter, således är det betydelsefullt att patienter med denna diagnos erbjuds rätt behandling för att kunna klara sin vardag utan uppstående hinder (Roselló et al., 2020). Sjuksköterskor träffar individer med ADHD både inom

(8)

4

primärvården samt akutsjukvården där bemötandet har en viktig roll för att erbjuda god vård och behandling (Socialstyrelsen, 2015).

Det är viktigt att vårdpersonal inom primärvården och akutsjukvården som ska arbeta med och möta denna grupp av individer förstår de problem och svårigheter som följer med funktionsnedsättningen (Socialstyrelsen, 2015), då förbättras även patientens säkerhet (Socialstyrelsen, 2021).

Det finns både icke-farmakologisk och farmakologisk behandling för ADHD (Riksförbundet Attention, 2015). En del individer med ADHD kan ha god effekt av icke-farmakologisk behandling som exempelvis KBT-behandling samtidigt som andra individer med diagnosen behöver mer hjälp i form av farmakologisk behandling, (exempelvis metylfenidat) för att kunna klara av sin vardag utan uppstående hinder (Socialstyrelsen, 2015; Socialstyrelsen, 2014; Riksförbundet Attention, 2015).

Individer som har ADHD i kombination med andra psykiska diagnoser, exempelvis bipolär sjukdom, depression, autism, och ångestsyndrom rekommenderas icke- farmakologisk behandling (Socialstyrelsen, 2021). Individer som har ADHD och inte har andra psykiatriska diagnoser samtidigt rekommenderas farmakologisk behandling (Socialstyrelsen, 2021; Riksförbundet Attention, 2015). Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en av de vanligaste icke-farmakologiska behandlingen och erbjuds till patienter i kombination med farmakologisk behandling, med syftet att minska ADHD-symtom och förbygga uppkomsten, samt att patienterna får olika tips och råd på hur de kan klara sin vardag utan uppstående hinder (Riksförbundet Attention, 2015).

Behandlingen kan bli mer effektiv om samarbetet mellan patienten och de olika professioner fungerar bra (Kooij et al., 2019). Genom att patienten förstår vikten av behandling som erbjudits underlättas vårdprocessen; Ett stort antal patienter med ADHD undviker att söka vård, trots att de är medvetna om vikten av vården. Detta på grund av att tilliten till vården inte är tillräcklig. (Elliott, Maitoza & Schwinger, 2012).

Rädslan för omgivningens stigmatisering gör att personer med psykisk ohälsa avhåller sig från att söka vård, detta för att patienten känner sig utanför och ser sig själv från samhällets synsätt (Gustin, 2014; Kooij et al., 2019).

(9)

5 Möten med vården

Patientsäkerhetslagen (2010:659), Patientlagen (2014:821) samt Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) är de tre huvudsakliga lagar som styr bemötande med patienten inom vården, där tydligt bemötande krävs. Med mötet med individer med ADHD har Patientlagen (2014:821) en viktig roll för att erbjuda tydlig information om individens tillstånd samt för att göra individen mer delaktig i sin egen vård. Dessa lagar måste sjuksköterskan ta hänsyn till i mötet med individer med ADHD.

Bemötande har många dimensioner som är svåra att definiera. Exempelvis kan det handla om kroppsspråk och hur ett samtal genomförs. I vård och omsorg handlar bemötandet om hur vårdpersonal bemöter patienterna med hänsyn, respekt, empati och att utgå ifrån hela patienten och inte bara patientens sjukdom eller diagnos (Hallrup, 2014). Grunden för ett gott bemötande i vården är att visa att patientens känslor är värdefulla, ställa öppna frågor och lyssna aktivt. Varje patient är unik och måste bemötas på ett personcentrerat, anpassat sätt där patienten känner sig sedd av vårdpersonalen samt att fokus ligger på patienten under mötet. Erfarenheter av att bemöta alla typer av patienter med olika fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem är en viktig aspekt för att kunna erbjuda gott och respektfullt bemötande (Deledda et al., 2013; Hallrup, 2014).

Brister i bemötandet mellan patient och personal kan leda till brister i informationen och kommunikationen. Det kan i sin tur leda till patientsäkerhetsrisker.

Problematiken hos individer med ADHD skiljer sig åt mellan könen. Män med ADHD har större risk för beteendestörningar och alkoholmissbruk; och kvinnor med ADHD har större risk för panikångest, torgskräck samt depression (Wilens at el., 2009).

Vårdpersonalen behöver ta detta i åtanke vid bemötandet av patienter med ADHD. Att ge patienter ett gott bemötande är grundläggande för att vården ska fungera på ett bra och säkert sätt (Deledda et al., 2013). American Psychiatric Association (2022) beskriver ett antal saker som sjuksköterskan måste ta hänsyn till vid mötet med patienter med ADHD; som att kommunikationen hos individer med ADHD kan förvärras, exempelvis individen missar detaljer, har besvärligt att hålla fokus eller lyssna klart på vad andra säger samt att följa regler. De beskriver också att individer med ADHD lätt kan bli förvirrad och glömsk. Det är också vanligt att individer med

(10)

6

ADHD har svårt att sitta stilla under en lång tid, pratar överskattat mycket och har svårt att vänta på sin tur.

Teoretisk referensram

Personcentrerad vård, informatik, evidensbaserad vård, samverkan i team, säker vård och förbättringskunskap för kvalitetsutveckling är de sex kärnkompetenser som sjuksköterskans arbete utgår ifrån för att erbjuda god och säker vård med hög kvalitet (Cronenwett et al., 2007). Litteraturöversikten kommer att fokusera på kärnkompetenserna; personcentrerad vård, informatik samt säker vård.

Personcentrerad vård är den säkra vägen för att vårdprocessen ska fungera och individen ska känna tillit till vårdpersonalen. Personcentrerad vård beskrivs som en vård som strävar efter att se helheten till individen och prioriterar tillgodoseende av sociala, psykiska, andliga och existentiella behov i samma hög utsträckning som de fysiska behoven. Personcentrerad vård handlar om att sjuksköterskan ser individen som helhet och att bygga en god relation med patienten (Ekman et al., 2011). Att utgå från individen och att erbjuda anpassad vård skapar goda möjligheter för individer med ADHD att nå behandlingens mål, och gör att individen känner sig öppen mot vårdpersonalen samt ökar delaktigheten (Ekman et al., 2011; Cronenwett et al., 2007).

Ekman et al. (2011) beskriver vikten av att sjuksköterskan arbetar utifrån att ställa individen i centrum och arbeta personcentrerat. Hänsyn ska tas till alla patientens upplevelser och värderingar som handlar om vårdprocessen och vad de tycker att är viktigt och värdefullt. Detta ökar förståelse mellan individen och sjuksköterskan samt förebygger misstroendet till vården. Informatik är också en av sjuksköterskans kärnkompetenser, informatik handlar om att kunna ta emot och ge information från och till individen på ett säkert sätt, detta för att undvika missförstånd och minska vårdrelaterade skador (Cronenwett et al., 2007). Att arbeta efter personcentrerad vård hjälper sjuksköterskan att förstå individer diagnosticerade med ADHD på ett bättre sätt (Ekman et al., 2011; Socialstyrelsen, 2015).

Säker vård är också en av sjuksköterskans kärnkompetenser, säker vård handlar om att sjuksköterskan ska utgå från individens behov och ha tillräckligt med kunskap om individens tillstånd för att utföra säker vård i mötet med individen (Cronenwett et al., 2007).

(11)

7

Problemformulering

Nuvarande forskning visar att behov av ökad förståelse kring vuxna individer med ADHD. En viktig aspekt i behandlingen av vuxna med ADHD är att förstå hur det är att leva med diagnosen. Vuxna individer med ADHD kan få svårigheter i sitt vardagliga liv vilket leder till försämrad livskvalitet. Kooij et al., (2019) beskriver att sjuksköterskan har en aktiv roll för individer med ADHD genom att exempelvis utbilda patienter och personal, övervaka läkemedel och ge råd och tips för att skapa en bättre vardag till patienten. Enligt Socialstyrelsen (2014) och Riksförbundet Attention (2015) finns det behov av att öka förståelse hos vårdpersonal om bemötande med vuxna med ADHD. De förutfattande meningar och myter som finns är baserat på de stereotyper som finns relaterat till patienter med ADHD, exempelvis att de ses som lata, hyperaktiva, oförskämda och att endast män kan ha ADHD. Genom en ökad kunskap hos sjuksköterskor om hur det är att leva med ADHD kan förståelsen för individer med ADHD öka, och förhoppningsvis ett bättre bemötande ges.

Syfte

Syftet var att beskriva individers upplevelser av att leva med ADHD.

Metod

Design

En litteraturöversikt med en induktiv ansats baserad på kvalitativa artiklar. Induktiv ansats betyder att göra en granskning av texter utan förutfattade meningar för att sedan få fram en slutsats (Mårtensson & Fridlund, 2017). Litteraturöversikten syftar till att undervisa kunskapsläget inom ett specifikt område (Rosen, 2017) vilket i detta fall är livet med ADHD. En kvalitativ metod innebär att forskaren fokuserar på människors tolkning till ett fenomen (Henricson, 2017) vilket i detta fall handlar om patienters erfarenheter och tolkningar.

Urval och datainsamling

För att litteraturöversikten ska få relevanta vetenskapliga artiklar som svarar på syftet har ett antal sökningar genomförts i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed under Mars månad 2022. CINAHL innehåller studier som inriktar sig på omvårdnad och

(12)

8

hälsa. CINAHL är användbar i litteraturöversikten då fokus är på ämnet omvårdnad. I databasen Medline har fokusinnehållet på medicin, omvårdnad samt hälso-och sjukvård. PsycINFO är också en databas som användes vid sökning av resultatartiklar, i denna databas är inriktning medicin och hälsa samt forskning inom beteendevetenskap och psykologi (Östlundh, 2017; Karlsson, 2017). Utifrån syftet användes följande sökord: Adult, ADHD, “Attention deficit hyperactivity disorder”, Experience*, Patient, Perceptions, Attitudes, Qualitative research samt Life (Bilaga 1).

De booleska sökoperatörerna som “OR” och “AND” användes för att kunna förena söktermer samt för att få en mer specifik och bredare sökning (Karlsson, 2017). För översättning av svenska begrepp till korrekta sökord, har Medical Subject Headings (MeSH) använts vid sökning i PubMed databas då MeSH stämmer endast med databasen PubMed (Karolinska institutet, u.å). För översättning av andra sökord har hjälp av högskolans bibliotek behövt. Vissa sökord har trunkerats med hjälp av en asterix (*). Trunkering användes för att sökningen skulle generera i en bredare sökning samt en mer specifik träff (Östlundh, 2017). Begränsningsfunktioner som finns på databaserna har använts när det varit möjligt. Dessa innefattade artiklar som var publicerade mellan 2012–2021, engelskspråkiga artiklar, Peer-reviewed samt artiklar som handlade om vuxna patienter. Begränsningsfunktioner är användbara och underlättar sökningen efter specifikt område (Karlsson, 2017). Alla artiklar som finns i PubMed är Peer-reviewed (Karolinska institutet, u.å). Begränsningsfunktionen Peer- reviewed som finns i Cinahl och PsycInfo databaser har hjälpt till med att få fram endast Peer-reviewed artiklar.

Inklusionskriterier för de utvalda artiklarna var; deltagare över 18 år, att de innehöll både män och kvinnor, att de var byggda på resultat som handlade om patienter med ADHD, artiklar som publicerades mellan åren 2012 och 2021, kvalitativa studier, Peer- reviewed samt artiklar som är skrivna på engelska.

Exklusionskriterier var kvantitativa studier, studier relaterade till föräldraskap samt artiklar som inte hade ett etiskt godkännande. Återkommande dubbletter exkluderades. Artikelsökningen resulterade i totalt 366 artiklar, varv 66 i Cinahl, 173 i PubMed och 127 i PsycInfo.

(13)

9

Under processen med urvalet granskades samtliga artiklars titlar och abstrakt av båda författarna. Artiklar som bedömdes vara relevanta till översikten gick vidare i processen och resterande artiklar valdes bort. 275 artiklar exkluderades som inte svarade på arbetets syfte, och 91 bestod. Steget efter var att granska fulltexten i alla artiklar som finns kvar. De 22 kvarstående artiklar lästes gemensamt i sin helhet vilket till sist resulterade i att 7 artiklar exkluderades. Sista steget var att kvalitetsgranska de 15 artiklarna som fanns kvar, granskningen utfördes oberoende av varandra med hjälp av Hälsohögskolan vid Jönköping Universitys kvalitetsgranskningsprotokoll därefter togs ett gemensamt beslut om den slutliga kvalitén (Bilaga 2).

Efter granskning samt efter att dubbletter sorterats bort återstod 12 artiklar som kunde svara på vårt syfte till arbetet (Bilaga 3).

Två av artiklarna som inkluderades i resultatdelen har sökts manuellt. Artiklarna återfanns i samband med artikelssökning till denna litteraturöversikt. Artiklarna uppfyllde inklusionskriterierna samt svarade på syftet, därför ansågs de kunna öka resultatens bredd samt för att uppnå mättnaden.

Dataanalys

Resultaten analyserades i fem steg enligt Friberg (2017). Denna metod är en relevant metod som kan användas för att hitta de artiklar som passar till arbetet med kvalitativa studier (Friberg, 2017). Första steget innebär att samtliga valda artiklarna lästes flera gånger av både författarna för att förhindra att viktiga detaljer inte missas. Under det andra steget identifierades de nyckelfynd som fanns i studiernas resultat. I tredje steget gjordes en sammanställning av artiklarna i ett gemensamt dokument för att skapa en helhetsbild över studiernas resultat. I steg fyra identifierades studiernas skillnader och likheter, samt kategorier och underkategorier skapades. I det femte och sista steget skrevs och formulerades det nya resultatet i löpande text vilket var tre kategorier och sju underkategorier. I tabell 1 presenteras exempel på analysprocessen.

(14)

10

Tabell 1. Exempel på huvudkategori, underkategorier och nyckelfynd.

Huvudkategori Underkategorier Nyckelfynd

- Behov av stöd - Problem som uppstår i

vardagen.

- Behandlingens effekt på individen

- Vikten av omgivningens förståelse

- Svårigheter att acceptera diagnosen

- Jag vet inte vem jag är längre

- Upplevelser av osäkerhet och oro

- Chock och bearbetning av att få medicin för ADHD - Andra förstår inte hur det är att ha ADHD

Etiska överväganden

Kjellström (2017) beskriver forskningsetik på följande vis; de etiska aspekterna styr arbetet och det behövs ett konsekvent tänkande kring att skydda allas integritet, autonomi och lika värde för att upprätthålla förtroendet för forskningen i samhället.

I en litteraturöversikt behöver det finnas medvetenhet om eventuella språkbegränsningar och otillräckliga kunskaper om de metoder som används, vilket kan ha betydelse för de bedömningar som görs vid införande av artiklar. Det kan även leda till feltolkningar av informationen på ett negativt sätt (Kjellström, 2017).

Litteraturöversikten tillämpar forskningsetik, detta krävs för att studien ska ha legitimitet. Enligt Kjellström (2017) måste litteraturöversikter som samlar in känsliga personuppgifter gå igenom en etisk prövning. Krav på etisk prövning finns ej för studier på grundläggande högskolenivå (Kjellström, 2017) och har av den anledningen inte genomförts för denna litteraturöversikt. Hänsyn har tagits till de etiska principerna då det endast inkluderats artiklar med ett etiskt godkännande till resultatet, alla artiklar är granskade enligt Jönköping Universitys protokoll för kvalitetsgranskning (Bilaga 2). Förförståelse finns av att leva med ADHD då en av författarna är diagnostiserad med ADHD. Diagnosen har manifesterats hos författaren sedan 10 år. Däremot har ett neutralt förhållningssätt tillämpats för att inte påverka studien.

Medvetenhet om tidigare erfarenheter kring fenomenet finns, då tidigare yrkeserfarenheter inneburit möten med vuxna med ADHD.

(15)

11

Deltagarna i studierna som använts i litteraturöversikten ska ha känt sig skyddade under studiens gång och hade möjlighet att lämna studien när de ville utan att ange orsak (Helsingforsdeklarationen, 2013).

Studierna hade fokus på att inte skada deltagarna samt att säkerställa deltagarnas hälsa. Respekt för individen fanns och det innebar att deltagaren hade rätt till ett informerat samtycke (Belmontrapporten, 1979).

Resultat

Analysen av de 12 inkluderade artiklar resulterade i tre kategorier och sju underkategorier som samtliga presenteras i tabell 2 samt i löpande text. Den första kategorin var: Vardagen förändras med två underkategorier; Synen på sig själv och sin diagnos och Betydelsen av motivation. Den andra kategorin var: Behov av stöd med tre underkategorier; Negativa konsekvenser av ADHD, Stöd från hälso-och sjukvård samt Stöd från närstående och omgivning. Den tredje och sista kategorin var: Fördomar och okunskap i omgivning med två underkategorier; Betydelsefullt yrkesliv och Attityder inom psykiatrin.

Tabell 2. Kategorier och underkategorier.

Kategorier Underkategorier

Vardagen förändras - Synen på sig själv och sin diagnos.

- Betydelsen av motivation.

Behov av stöd - Negativa konsekvenser av ADHD.

- Stöd från hälso- och sjukvård.

- Stöd från närstående och omgivning.

Fördomar och okunskap i

omgivning - Betydelsefullt yrkesliv.

- Attityder inom psykiatrin.

(16)

12 Vardagen förändras

Kategorin Vardagen förändras fokuserar på hur individer med ADHD upplever sina liv och vad de kan möta för svårigheter i samband med diagnosen. Två

underkategorier identifierades: Synen på sig själv och sin diagnos och Betydelsen av motivation.

Synen på sig själv och sin diagnos

Upplevelser av att bli diagnostiserad med ADHD var varierande mellan individer, och den individuella upplevelsen kan vara komplex (Hansson Halleröd et al., 2015). Vuxna individer med ADHD har lärt sig hur de ska hantera diagnosen; detta innebar att de kunde acceptera sin sjukdom trots att det kunde innebära negativa aspekter och hinder i livet (Hansson Halleröd et al., 2015; Watters et al., 2018; Brod et al., 2012).

Vissa av individerna beskrev att de upplevde positiva egenskaper av att leva med ADHD och uppfattade det som att det ökade deras värde och självförtroende, förbättrade deras förståelse för sig själva och sin historia. (Hansson Halleröd et al., 2015).

Ökad diagnostisk kunskap och medvetenhet har gjort att individer med ADHD kände sig bättre rustade och kunde hantera sina svårigheter och tog större personligt ansvar (Matheson et al., 2013). Individerna upplevde att diagnosen kunde förbättra deras tillvaro och de återfick makten över sina liv samt förmågan att forma sina liv och vardag (Hansson Halleröd et al., 2015; Watters et al., 2018).

Kreativitet, stolthet, snabbhet och produktivitet var också av de positiva upplevelserna av ADHD, vilket gjorde att de inte gjorde som andra (Watters et al., 2018; Hansson Halleröd et al., 2015; Brod et al., 2012). De kunde hitta kreativa sätt och nya idéer för att lösa problem genom att tänka utanför ramarna och att fokusera på att utföra arbetet på ett bra sätt (Hansson Halleröd et al., 2015).

Betydelsen av motivation

Aktiviteter som var underhållande och utmanande hade högre vikt för individer med ADHD då aktiviteterna ökade motivationen för individerna. En ytterligare faktor som skapade intresse för individen med ADHD att genomföra aktiviteter, oberoende av om det var en arbetsuppgift eller fritidsaktivitet, var om den hade någon form av mening för individen. Genom ett eget intresse för en aktivitet kunde den bli meningsfull, vilket också främjade individens prestationsförmåga i genomförandet av aktiviteten (Ek &

(17)

13

Isaksson, 2013). Känslan av vetskapen att göra skillnad för någon annan kan ha stor betydelse och öka motivationen för individen att göra sitt arbete (Rowe et al., 2021).

Hemma hos en del individer med ADHD har det visat sig att vissa aktiviteter, inklusive städning, inte prioriteras då de inte var speciellt underhållande. En aktivering av någon form kunde behöva ske för att hjälpa individerna att faktiskt komma i gång med städningen, vilket individerna själva också kände till. Exempel på detta kunde vara att motverka skammen som uppstod när hemmet var ostädat vid oväntat besök, därmed skapades målet att ha ett rent hem (Ek & Isaksson, 2013). Att ha rörigt eller smutsigt i hemmet kunde också associeras med att ofta tappa bort saker, vilket också kunde frambringa känslor av skam och frustration när föremål inte kunde hittas (Nyström et al., 2020; Michielsen et al., 2018).

Förutom den allmänt goda känslan som kom av att nå målet, hade en del individer en ytterligare drivkraft i form av att de belönade sig själva med att de gjorde något de tyckte var kul (Ek och Isaksson, 2013). Vissa individer med ADHD kunde ha känslan av att de måste ha något att göra, vilket kunde skapa ett eget initiativ till att genomföra en aktivitet (Michielsen et al., 2018; Ek & Isaksson, 2013). Skulle individen i stället bli tillsagd att exempelvis städa, då kunde initiativet försvinna (Ek & Isaksson, 2013).

Viktigt att betona att detta inte stämde in på alla individer med ADHD. För andra individer fungerade det bra att ha en struktur och att ha någon som påminde och motiverade de till att börja med någon aktivitet, exempelvis partner, vän, barn eller boendestödjare (Michielsen et al., 2018; Ek & Isaksson, 2013). Att påbörja aktiviteten var svårast, att sedan fortsätta med aktiviteten och avsluta den var betydligt lättare (Ek

& Isaksson, 2013).

Behov av stöd

Kategorin Behov av stöd beskriver de negativa konsekvenser till ADHD samt betydelsen av rätt farmakologisk behandling som gör att individen lever på ett mer tillfredställande sätt, också vikten av en omgivning som förstår hur det är att leva med ADHD. Till kategorin hör underkategorierna Negativa konsekvenser, Stöd från hälso- och sjukvård samt Stöd från närstående och omgivning.

(18)

14 Negativa konsekvenser

Irritabilitet, ouppmärksamhet, störande beteende (som att avbryta i en konversation) och glömska bidrog till missförstånd i social interaktion och till dålig kommunikation (Brod et al., 2012). Individer med ADHD upplevde svårigheter med att leva med ADHD och nämnde det som dålig upplevelse, individerna rapporterade psykosociala upplevelser av symtom på ADHD. Till exempel bristande självkänsla, svårt att få nya vänner, svårigheter att få ett arbete, rädsla att göra nya saker samt svårigheter med grundläggande uppgifter i vardagen (Schrevel et al., 2016; Hansson Halleröd et al., 2015; Watters et al., 2018).

Maktlöshet: En del individer kände att de hade minskad kontroll över sina känslor och tankar. De upplevde också att de var begränsade i sin förmåga att utföra vardagsaktiviteter som exempelvis att de talade överdrivet mycket samt hade svårt att hålla fokus (Schrevel et al., 2016). Maktlöshet, brist på förståelse och låg självbild var tre negativa känslor som vuxna med ADHD upplevde mest (Ek och Isaksson, 2013;

Schrevel et al., 2016; Hansson Halleröd et al., 2015; Brod et al., 2012).

Brist på förståelse och låg självbild: En del individer med ADHD upplevde svårigheter med att få andra att förstå hur det är att leva med ADHD, exempelvis vänner, familj och kollegor (Hansson Halleröd et al., 2015; Brod et al., 2012). Dålig kunskap hos allmänheten angående ADHD gjorde att individer med ADHD kände sig tvingade att anpassa sig efter andra för att möta dessa samhälleliga förväntningar, som exempelvis att klippa gräsmattan regelbundet eller ha ett städat hus (Schrevel et al., 2016;

Hansson Halleröd et al., 2015).

Brist på förståelse av omgivningen samt rädslan för att bli dömd gjorde att individer med ADHD kände sig tvingade att anstränga sig för att göra som andra gjorde och tänkte, trots sina svårigheter. Dessa upplevelser ledde till låg självbild och självförtroende som orsakade negativa effekter av att leva med ADHD (Ek och Isaksson, 2013; Schrevel et al., 2016; Hansson Halleröd et al., 2015).

Deltagarna var av den uppfattningen att individer med ADHD bara blev diagnostiserade i ung ålder (Aoki et al., 2020; Michielsen et al., 2015; Ek & Isaksson, 2013). Det kunde av den anledningen bli som en chock för de som fick diagnosen i

(19)

15

vuxen ålder (Aoki et al., 2020). Deltagarna blev upprörda och upplevde svårigheter med att acceptera ADHD-diagnosen (Aoki et al., 2020, Michielsen et al., 2018; Ek &

Isaksson, 2013).

Fördomar och okunskap bidrog till den känslofyllda reaktionen exempelvis att ADHD bara förekom under barndomen och främst hos unga pojkar (Aoki et al., 2020).

Individer som blev diagnostiserade i vuxen ålder hade inte förstått anledningen till de svårigheter de haft under sin uppväxt, kännedom om anledningen erhölls först efter diagnostiseringen, det resulterade till en stigmatisering av deras egen person samt en nedvärdering av sig själva (Aoki et al., 2020; Fleischmann & Fleischmann, 2012).

Stöd från hälso- och sjukvård

Individer som blivit diagnostiserade med ADHD upplevde en förståelse och lättnad efter att de fått diagnosen (Hansson Halleröd et al., 2015). Nästan alla individer med diagnosen ADHD hade provat farmakologisk behandling någon gång i livet (Brod et al., 2012). I studierna betonades att vården borde ha tillhandahållit mer holistiska behandlingsprogram (Cheung et al., 2015; Matheson et al., 2013; Brod et al., 2012).

Behov av enklare tillgång till vården fanns, exempelvis uppföljning via telefonsamtal, då det var lätt för deltagarna att missa vårdtider och det fördröjde deras behandling (Matheson et al., 2013). Medicinen mot ADHD botade inte diagnosen men lindrade diagnosens symtom som beroende och risktagande beteende i form av missbruk av alkohol och droger, ätstörningar, vårdslöshet i trafik, ouppmärksamhet, och hyperaktivitet (Matheson et al., 2013; Brod et al., 2012).

ADHD-medicinering upplevdes effektiv och tillfredsställande (Cheung et al., 2015).

Individer med ADHD upplevde fördelar med den farmakologiska behandlingen, eftersom de ansåg att medicineringen minskade den kaotiska effekten av ADHD. Vissa upplevde förbättringar av deras kognitiva förmågor och minne när de började med farmakologisk behandling (Matheson et al., 2013).

Andra fördelar av medicinbehandlingen var känslor av normalitet, fungerande vardag, bättre arbetsliv samt minskad känslomässig funktionsnedsättning som exempelvis att kontrollera ilska, hyperaktivitet och rastlöshet (Cheung et al., 2015; Matheson et al., 2013). Det förekom samtidigt negativa aspekter av farmakologisk behandling, som

(20)

16

anpassning efter provtagningar som inträffade regelbundet, biverkningarna som sömnlöshet, huvudvärk eller dålig aptit (Matheson et al., 2013).

En del individer som hade farmakologisk behandling mot ADHD upplevde en förlust av självidentitet och ansåg att medicinering minskade positiva effekter av ADHD (Matheson et al., 2013). Att inte svara på medicinering eller svara bra på icke- farmakologisk terapi var ett skäl till att ifrågasätta riktigheten av diagnosen (Hansson Halleröd et al., 2015).

Stöd av närstående och omgivning

Diagnosen innebar hjälp att uppnå ett bättre liv (Hansson Halleröd et al., 2015; Ek &

Isaksson, 2013; Matheson et al., 2013). Omgivningens hjälp fungerade som viktig motivationsfaktor för att vilja ha en neuropsykiatrisk utredning och för att kunna få den hjälpen man behövde (Hansson Halleröd et al., 2015).

Individer med ADHD betonade att de behövde stöd, inspiration eller påminnelser för att utföra dagliga aktiviteter (Ek & Isaksson, 2013).

Stöd från familj, vänner och professionell hjälp var betydelsefullt för att organisera vardagen och gav inspiration att börja och fortsätta utföra dagliga sysslor (Ek och Isaksson, 2013; Hansson Halleröd et al., 2015). Individer med ADHD upplevde också att det fanns öppnade möjligheter att få hjälp och stöd av människorna runt omkring de samt från olika institutioner i samhället såsom Hälso- och sjukvård, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten (Hansson Halleröd et al., 2015).

Vissa upplevde att andras hjälp har gett de energi och motivation att utföra aktiviteter och saker som de inte kunde göra tidigare (Ek & Isaksson, 2013; Hansson Halleröd et al., 2015). Att utföra uppgifter med andra ökade deltagarnas kreativitet, till exempel att hitta nya lösningar på problem (Nyström et al., 2020; Hansson Halleröd et al., 2015). Individer med ADHD beskrev att delta i sociala miljöer genom att träffa andra människor online hjälpte de att öka deras självförtroende mer än fysiska möten (Ek &

Isaksson, 2013).

Fördomar och okunskap i omgivningen

Kategorin Fördomar och okunskap i omgivningen beskriver företeelser som kan uppstå som följd av en bristfällig kunskap och förståelse i individens omgivning. Detta

(21)

17

från andra som bemöter individer med ADHD diagnos exempelvis kollegor och personal. Till kategorin hör underkategorierna Betydelsefullt yrkesliv och Attityder inom psykiatrin.

Betydelsefullt yrkesliv

För individer med ADHD var betydelsen av arbetsuppgifter som skapade tillfredställelse hög, kontra arbetsuppgifter som inte skapade tillfredställelse (Rowe et al.,2021; Ek & Isaksson, 2013; Watters et al., 2018). Det var lättare för individer med ADHD att engagera sig i arbetsuppgifter som skapade tillfredsställelse för de, än arbetsuppgifter som inte gjorde det (Rowe et al., 2021, Ek & Isaksson, 2013).

Detta medförde att arbetsuppgifterna som inte var av intresse för individen med ADHD inte alltid uppmärksammades (Watters et al., 2018; Rowe et al., 2021;

Michielsen et al., 2018). Konflikterna kunde uppstå och individens kompetens och professionella integritet ifrågasattes (Rowe et al., 2021; Watters et al., 2018).

Det framkom att det kunde vara svårt att hålla koncentrationen och motivationen under möten för individer med ADHD (Rowe et al., 2021). Behov av engagemang fanns, brist på detta gjorde det svårt att sitta still. Möten kunde ses som banala och impulsen kunde bli att lämna mötet när möjlighet gavs, även om mötet inte var slut.

Att lämna utan vidare förklaring kunde också ifrågasättas och missförstås, samt sågs som respektlöst från individens kollegor (Rowe et al., 2021; Watters et al., 2018; Ek &

Isaksson, 2013).

Attityder inom psykiatrin

I artikeln skriven av Matheson et al (2013) beskrev deltagarna att de upplevde negativa attityder samt brist på uppmärksamhet gällande behandlingen av ADHD från sjuksköterskorna. Resultatet visade även att deltagarna var missnöjda på grund av dåliga attityder från sjukvårdspersonalen vilket påverkade deras förtroende till vården och gjorde att de inte sökte vård längre (Matheson et al., 2013). I två studier beskrevs avsaknaden av en professionell kommunikation som negativ faktor i mötet med vården (Cheung et al., 2015; Hansson Halleröd et al., 2015). Deltagarna i Cheung et al. (2015) upplevde att de behövde bättre förklaringar från sjukvårdspersonalen gällande diagnosen samt behandlingen av ADHD. I mötet med vårdpersonalen upplevde

(22)

18

individerna likväl okunskap som fördomar hos sjukvårdpersonalen gällande ADHD som genererade ett dåligt bemötande (Hansson Halleröd et al., 2015).

Diskussion

Metoddiskussion

Valet av att använda litteraturöversikt som metod fungerade väl då avsikten var att inhämta och sammanställa information som finns inom det valda området (Friberg, 2017). Avsikten med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser av att leva med ADHD. Översiktens kvalitativa utgångpunkt gjorde att designen var lämplig till syftet då författarna sökte upplevelser till vuxna individer med ADHD. Induktiv design ansågs lämplig för översikten då det induktiva förhållningssättet möjliggjorde en objektiv insamling av data inom den valda sektionen (Priebe & Landström, 2017). En intervjustudie (Empirisk studie) hade ökat trovärdigheten då datainsamlingen hade skett direkt från respondenternas berättelse om sina upplevelser (Danielsson, 2017).

För att öka översiktens trovärdighet och tillförlitlighet användes flera databaser vid artikelsökningen (Henricson, 2017). Både Cinahl och PubMed berör forskning inom omvårdnad samt PsycInfo täcker forskning för psykologi och medicin (Karlsson, 2017).

För att utföra ett noggrant urval av artiklarna har sökord som hade koppling till syftet valts, bland annat Adult, ADHD, Attention deficit hyperactivity disorder, Patient, Experience, Perceptions, Attitudes, Qualitative research samt Life. Användningen av relevanta sökord gav översikten ett stadigt sökningsresultat med lämpliga artiklar som var relevanta till syftet. Sökningen i flera olika databaser hade också ökat sensitiviteten och därigenom ökas trovärdigheten (Henricson, 2017). Översättning av sökord från svenska till engelska har gjorts med hjälp av MeSH i databasen PubMed, resterande sökord har översatts med hjälp från högskolebiblioteket, detta har minskat risken för feltolkning samt ökat arbetets pålitlighet (Kjellström, 2017).

Vid artikelsökningen användes tidsbegränsning på 10 år för att få den nyaste forskningen. Perioden på 10 år var lämplig för att göra en litteraturöversikt om ett visst ämne utan att missa viktig forskning (Mårtensson & Fridlund, 2017). Användning av de booleska söktermerna gav ett brett resultat och har ökat specificiteten (Karlsson, 2017).

(23)

19

Inklusionskriterier och exklusionskriterier har använts vid urvalet för att begränsa sökningen och ta fram relevant forskning. Inklusionskriterier för de utvalda artiklar var deltagare över 18 år, att de innehåller både män och kvinnor, att de var byggda på resultat som handlade om individer med ADHD, artiklar som publicerade mellan åren 2012 och 2021, kvalitativa studier, Peer-reviewed samt artiklar som var skrivna på engelska. Exklusionskriterier var kvantitativa studier, studier relaterade till föräldraskap samt artiklar som inte hade ett etiskt godkännande. Författarna hade diskuterat tillsammans och dubbelkollat med handledaren om vilka urvalskriterier var lämpliga för att få fram relevant forskning. Att diskutera urvalskriterier ökade innehållsvaliditeten och bekräftelsebarheten för litteraturöversikten (Henricson, 2017). Författarna följde kriterierna från Lincoln och Guba (1985) gällande kvalitativ forskning vilket ökade trovärdigheten till litteraturöversikten (Henricson, 2017).

Dataanalysen genomfördes med hjälp av Fribergs dataanalysmetod (2017) vilket ansågs lämpligt för att analysera data till litteraturöversikten samt stärkte tillförlitlighet (Friberg, 2017). Författarna försökte att analysera och beskriva dataanalysens steg så tydligt som möjligt, det stärkte bekräftelsebarheten till arbetet (Henricson, 2017). Författarna hade också försökt förklara dataanalysen på tydligt sätt genom att illustrerade delar av den med en tabell om hur de kategoriserade nyckelfynden. Analysen ska beskrivas och presenteras på ett tydligt sätt för att undvika missförståelse hos läsaren (Friberg, 2017). Dataanalysen genomfördes både individuellt och gemensamt mellan författarna vilket ökade trovärdigheten (Henricson, 2017).

Kvalitetsgranskningsprotokollet från Hälsohögskolan från Jönköping University har använts för att bedöma artiklarnas kvalité. Granskning har genomförts både individuellt och gemensamt. Författarna hade kontrollerat varandras granskning för att säkerställa metod delen samt för att öka arbetets trovärdighet, och att båda har granskat artiklarna rätt. Några av artiklarna var svåra att bedöma om de skulle ingå i resultaten, därför har handledaren samt högskolebiblioteket rådfrågats, detta har minskat risken att inkludera olämpliga artiklar i resultatet.

I arbetet med litteraturöversikten fanns det förförståelse av att leva med ADHD då en av författarna har ADHD. Författarna försökte att tillämpa neutralt förhållningssätt under arbetet, vilket kan ses stärka litteraturöversiktens trovärdighet, pålitlighet och

(24)

20

bekräftelsebarhet (Priebe & Landström, 2017; Henricson, 2017). Under uppsatsskrivandet har författarna haft grupphandledning vilket stärkte både pålitlighet och bekräftelsebarhet (Henricson, 2017).

Överförbarhet innebär i vilken grad ett resultat av en studie kan överföras till andra grupper, kontexter eller samhällssystem (Mårtensson & Fridlund, 2017). Resultatet gick från tolv kvalitativa studier (Bilaga 3) som genomfördes i tre olika världsdelar (Asien, Europa, Nordamerika). Författarna ansåg att resultatet kan vara överförbart till vårt land då tre av studierna utfördes i Sverige. Individers upplevelser kan påverkas av ekonomisk status, ålder, kultur och kön, litteraturöversikten anses därför i viss utsträckning vara överförbar till individer i liknande sammanhang och kulturer exempelvis Japan och Kina (Mårtensson & Fridlund, 2017). Eftersom sjukvården fungerar olika i de länder studierna var utförda i kan det påverka överförbarheten (Henricson, 2017).

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva individers upplevelser av att leva med ADHD, litteraturöversiktens resultat pekade på att upplevelsen av att leva med ADHD hos vuxna hade många aspekter. Vissa individer hade positiva upplevelser och andra hade negativa upplevelser av diagnosen samt fördomar av omgivningen förekom.

Huvudfynd som ansågs ha störst betydelse var: Synen på sig själv och sin diagnos, Negativa konsekvenser av ADHD och Betydelsefullt yrkesliv. Författarna valde att diskutera fynden i resultatet utifrån annan forskning om upplevelser av att leva med ADHD.

I översiktens resultat framkom det att det fanns en ändrad syn hos individerna på hur de upplevde livet med ADHD, också positiva och negativa upplevelser av diagnosen framkom. Ökat självförtroende och att ha annat perspektiv av diagnosen var positiva upplevelser. Missförstånd i sociala interaktioner, maktlöshet, låg självbild samt brist på förståelse var negativa upplevelser av diagnosen som individer upplevde. Detta styrks ytterligare i en studie utförd av Fleischmann et al (2013) som betonade i resultaten att deltagarna beskrev misslyckanden i livet. Ett antal av de beskrev negativa åsikter som de hade utsatts för i sin sociala miljö samt skuldkänslor som försvårat livet med diagnosen (Fleischmann et al., 2013).

(25)

21

En studie av Beaton et al (2022) betonade behovet av mer kunskap, förståelse för ADHD från den allmänna befolkningen; deltagare rapporterades ha negativa konsekvenser för eget värde och välbefinnande. Deltagarna beskrev också att de försökte att acceptera sig själva som de är och att ha diagnosen som fördel för att öka sin förståelse till livet med ADHD (Beaton et al., 2022).

Sjukvårdspersonal måste bemöta dessa individer med hänsyn till deras diagnos och anpassa vårdmötet utifrån det; sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad som grundar sig i de sex kärnkompetenserna vilket skapar direkt koppling mellan säker vård och sjuksköterskans arbete samt bygger en bra relation med individen (Cronenwett et al., 2007).

Sjuksköterskan måste ha tillräckligt med kunskap för att kunna ge säker vård till individer med ADHD. Personcentrerad vård bidrar också till bättre upplevelse av vården hos individer med ADHD, personcentrerad vård utgår från att ha individen i centrum samt bidrar till bättre samarbete mellan individen och vårdpersonalen (Ekman et al., 2011).

Resultatet visade att individer med ADHD konfronterades tidvis med fördomar och okunskap från personer i deras omgivning. En förklaring till detta var okunskap hos allmänheten. Sociala medier används för att sprida information – avsikten var dock inte alltid positiv. På plattformen TikTok sprids information om ADHD, dessvärre var en omfattande mängd av den informationen vilseledande (Yeung et al., 2022).

Yeung et al., (2022) kom fram till att, av 100 videoklipp var 52 vilseledande, 27 sågs som personlig erfarenhet och 21 sågs som användbara. Ett specifikt exempel på vilseledande information var att individer med ADHD saknar objektpermanens, det vill säga att kunna föreställa sig att ett objekt fortfarande finns kvar trots att det inte går att se.

Samtidigt som individer med ADHD kan arbeta nästan var som helst, fanns det aspekter som gjorde det tydligt att de inte arbetade på samma sätt som sina kollegor.

Fram till sommaren 2021 uteslöts individer med ADHD eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar per automatik i den inledande antagningsprocessen hos Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket. Detta har ändrats efter beslut från Diskrimineringsombudsmannen (TIL 2020/3; TIL 2018/511).

(26)

22

Resultatet påvisade också att om arbetsuppgiften var engagerande kunde det hända att individen genomförde den bättre än sina kollegor, till skillnad från om arbetsuppgiften inte var engagerande, då kunde den till och med glömmas bort. Vidare indikerades att förutfattade meningar som att individerna med ADHD bara skapade problem, var vårdslösa och att de var nonchalanta påverkade relationen mellan individen och kollegorna. Var kollegorna oförstående och bara såg individens svaga sidor, som att arbetsuppgifter inte genomfördes eller att de tog längre tid att genomföra för individen, då förstärktes de förutfattade meningarna som kollegorna redan hade.

Att individen inte arbetade på samma sätt som sina kollegor kunde medföra att de utsätts för kritik, vilket individer med ADHD var mycket känsligare för än neurotypiska individer. Det framkom att individerna med ADHD kunde bryta ihop inombords av kritik, även om det fanns välvilja bakom. Detta styrks ytterligare av Beaton et al (2022) där ett stort antal deltagare beskrev att de kunde reagera mycket starkt på kritik.

I relation till att individen utsattes för kritik och upplevde en del problematik i allmänhet, kunde det kännas som bra idé för individen att berätta för sin chef att hen har ADHD. Dessvärre gick det inte att förutspå hur chefen skulle reagera på detta.

Reagerade chefen på ett avvisande sätt, orsakade det minskad tillit mellan individen och chefen själv. Det framkom vidare att om chefen i stället visade på acceptans och förståelse, då kunde detta fodra känslor av säkerhet som i sin tur kunde öka självförtroendet, skickligheten och effektiviteten hos individen.

I hälso- och sjukvården träffar sjuksköterskor patienter med ADHD i olika sammanhang. Även där har det visat sig att kunskapen om ADHD var bristfällig, vilket ledde till att individer med ADHD fick utstå ett dåligt bemötande från olika håll.

Som sjuksköterska det är viktigt att ge gott bemötande till patienter då det ingår i personcentrerad vård som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser (Cronenwett, 2007).

En annan studie har också visat att om individen fick tydlig information om sin behandling, hade det varit till hjälp för att öka individens kunskap om ADHD, och ökade individens självkänsla (Solberg et al., 2019). Informatiken är också en av sjuksköterskans kärnkompetens som bidrar till att ge bättre vård till dessa individer

(27)

23

(Cronenwett, 2007). Informationen för dessa individer behöver förtydligas. Att erbjuda både skriftlig och muntlig information som kan minska missförstånd.

Alla patienter har rätt att behandlas jämlikt, oavsett diagnos eller inte, trots detta påvisades motstånd från sjukvården mot individer med ADHD. Det framkom att individer som ville genomgå en ADHD-utredning, utsattes för motstånd från exempelvis läkare som inte kunde eller ville se de tecken som individen såg. När individen väl fått diagnosen var även andra professioner motstridiga; vid besök på apotek skapade farmaceuter svårigheter för individen vid uttag av deras förskrivna läkemedel. Konsekvensen av ej jämlik behandling med fördomar som grund, blev en misstro till vården från individens håll.

Det uppkom i en studie som har visat att det var viktigt att skapa ett meningsfullt möte inom vården för alla individer; detta var genom att komma överens om förväntningar av vården, som gjorde att individen blev mer delaktig i sin vård (Snellman et al., 2012).

Säker vård är också en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Det handlar om att Sjuksköterskan måste utgå från individens behov och ha tillräckligt med kunskap om individens tillstånd, detta för att inte riskera individens säkerhet under vårdtiden (Cronenwett et al., 2007).

I resultaten förekom motivation som viktig faktor för individer med ADHD samt betydelsen av motivation för att kunna genomföra aktiviteterna. En annan studie beskrev att ha möjligheten att vara kreativ kunde öka viljan hos individen att genomföra aktiviteten samt lära sig något nytt. Motivationen kunde med andra ord ökas om någon form av ytterligare stimulans utlovades (Boot et al, 2020).

Ett återkommande tema i ett antal artiklar var behovet av att anstränga sig till hög nivå för att kunna genomföra aktiviteterna som var invecklade eller ointressanta, vilket ledde till överbelastning och utmattning. Att studera var ett exempel på sådan aktivitet, pressen av att snabbt ta in kunskap och förstå den kunde vara överväldigande och skapade ångest när det inte skedde tillräckligt snabbt. Medstudenter samt kollegor till individerna med ADHD kunde omedvetet öka på denna ångesten om de gav individen kritik när förväntningar inte möttes, exempelvis om individen hade problem med att visa på kunskap lika snabbt som de kunde (Beaton et al., 2022).

(28)

24

Slutsatser

ADHD påverkar livet på både negativa och positiva sätt, individer med ADHD försöker att anpassa sig efter diagnosen samt leva ett normalt liv, trots att de negativa upplevelserna av diagnosen är fler än de positiva. Litteraturöversiktens resultat synliggör att livet med ADHD kräver förståelse samt kunskap för att bemöta denna patientgrupp. Mer forskning behövs eftersom sjuksköterskan behöver ha mer kunskap om vuxna individer med ADHD. Kunskapen behövs hos sjuksköterskan för att kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad till individer med ADHD. Genom individanpassad och tydlig information kan informatiken förbättras och vården bli mer personcentrerad. Om individerna blir välinformerade kan de förhoppningsvis känna sig mer trygga och omhändertagna i möten med vården.

Vidare forskning bör genomföras med kvantitativ metod för att mer tydliggöra hur det är att leva med ADHD som vuxen. Denna nya forskning och fynd måste nå till dom blivande sjuksköterskor under deras utbildningsgång, för att senare kunna utföra det i olika verksamheter i vården.

Kliniska implikationer

Studiens resultat förväntas öka sjuksköterskans kunskap och förståelse runt vuxna med ADHD. Studiens resultat förväntas också kunna användas som stöd i de olika kliniska verksamheterna till allmänsjuksköterskor för att öka kompetensen i mötet med patientgruppen. Litteraturöversikten uppmärksammar vikten av att den legitimerade sjuksköterskan ska erbjuda god och säker vård som är evidensbaserad till individer med ADHD. Att erbjuda personcentrerad vård underlättar för patienterna att leva med ADHD samt hantera sina vardagliga aktiviteter på ett lättare och hållbart sätt.

Genom inhämtning av fakta i litteraturöversiktens resultat kan kunskapen och förståelsen runt vuxna med ADHD öka. Användning av denna fakta kan med fördel stå som grund i utvecklingen av ett lättillgängligt kunskapsstöd. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan med hjälp av kunskapsstödet exempelvis ge ett gott bemötande till patienter och kollegor diagnostiserade med ADHD.

(29)

25

Referenser

Referenser markerade med asterix är resultatartiklar.

American Psychiatric Association Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5-TR. (2022). (Fifth edition, text revision.).

*Aoki, Y., Tsuboi, T., Furuno, T., Watanabe, K., & Kayama, M. (2020). The

experiences of receiving a diagnosis of attention deficit hyperactivity disorder during adulthood in Japan: A qualitative study. BMC Psychiatry, 20(1).

https://doi.org/10.1186/s12888-020-02774-y

Beaton, S., F., & Milne, E. (2022). Experiences of criticism in adults with ADHD: A qualitative study. PLOS ONE, 17(2).

https://doi.org/10.1371/journal.pone.0263366

Boot, N., B., & Baas, M. (2020). Creativity in ADHD: goal-directed motivation and domain specificity. Journal of Attention Disorders, 24(13), 1857–1866.

https://doi.org/10.1177/1087054717727352

*Brod, P., B., Lasser, R., & Hodgkins, P. (2012). Comparison of the burden of illness for adults with ADHD across seven countries: a qualitative study. Health and Quality of Life Outcomes, 10(1), 47. https://doi.org/10.1186/1477-7525-10-47

Brod, S., E., Goodwin, M., Hodgkins, P., & Niebler, G. (2012). ADHD burden of illness in older adults: a life course perspective. . Quality of Life Research, 21(5), 795-799. https://doi.org/10.1007/s11136-011-9981-9

*Cheung, W., I. C. K., Ip, P., Chan, P. K. L., Lin, C. H. Y., Wong, L. Y. L., & Chan, E.

W. (2015). Experiences of adolescents and young adults with ADHD in Hong Kong: treatment services and clinical management. BMC Psychiatry, 15(1).

https://doi.org/10.1186/s12888-015-0478-x

(30)

26

Cronenwett, S., G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sullivan, D. T.,

& Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122-131. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006

Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.

143-153). Studentlitteratur.

Deledda, M., F., Rimondini, M., & Zimmermann, C. (2013). How patients want their doctor to communicate. A literature review on primary care patients'

perspective. . Patient Education and Counseling, 90(3), 297-306.

https://doi.org/10.1016/j.pec.2012.05.005

Department of Health, Education, and Welfare. (1978). The Belmont Report.

https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/read-the- belmont-report/index.html

Du Rietz, B., I., Butwicka, A., Leone, M., Chang, Z., Cortese, S., D’Onofrio, B. M., Hartman, C. A., Lichtenstein, P., Faraone, S. V., Kuja-Halkola, R., & Larsson, H. (2020). Mapping phenotypic and aetiological associations between ADHD and physical conditions in adulthood in Sweden: a genetically informed register study. The Lancet Psychiatry, 8(9), 774-783.

https://doi.org/10.1016/s2215-0366(21)00171-1

Diskrimineringsombudsmannen TIL 2020/3, 2021-06-28

Diskrimineringsombudsmannen TIL 2018/511, 2021-06-28

*Ek, I., G. (2013). How adults with ADHD get engaged in and perform everyday activities. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 20(4), 282-291.

https://doi.org/10.3109/11038128.2013.799226

Ekman, S., K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin- Ivanoff, S., Johansson, I.-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L.-E.,

(31)

27

Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing: Journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 10(4), 248-251. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Elliott, M., R., & Schwinger, E. (2012). Subjective accounts of the causes of mental illness in the USA. . International Journal of Social Psychiatry, 58(6), 562- 567. https://doi.org/10.1177/0020764011415207

Faraone, B., T., Coghill, D., Zheng, Y., Biederman, J., Bellgrove, M. A., Newcorn, J.

H., Gignac, M., Al Saud, N. M., Manor, I., Rohde, L. A., Yang, L., Cortese, S., Almagor, D., Stein, M. A., Albatti, T. H., Aljoudi, H. F., Alqahtani, M. M. ., Asherson, P., … Crunelle, C. L. (2021). The World Federation of ADHD

international consensus statement: 208 evidence-based conclusions about the disorder. Neuroscience and Biobehavioral Reviews, 128, 789-818.

https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2021.01.022

Fayyad, S., N. A., Hwang, I., Adamowski, T., Aguilar-Gaxiola, S., Al-Hamzawi, A., Anade, L. H. S. G., Borges, G., de Girolamo, G., Florescu, S., Gureje, O., Haro, J. M., Hu, C., Karam, E. G., Lee, S., Navarro-Mateu, F., O’Neill, S., Pennell, B.

E., Piazza, M., … Williams, D. R (2017). The descriptive epidemiology of DSM- IV adult ADHD in the World Health Organization world mental health

surveys. ADHD Attention Deficit and Hyperactivity Disorders, 9, 47-65.

https://doi.org/10.1007/s12402-016-0208-3

*Fleischmann, F., R. H. (2012). Advantages of an ADHD diagnosis in adulthood:

evidence from online narratives. Qualitative Health Research, 22(11), 1486- 1496. https://doi.org/10.1177/1049732312457468

Fleischmann, M., E. C. (2013). Online narratives by adults with ADHD who were diagnosed in adulthood. Learning Disability Quarterly, 36(1), 47-60.

https://doi.org/10.1177/0731948712461448

(32)

28

Friberg. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl.). Studentlitteratur.

Gustin, W. (2014). Vårdande vid psykisk ohälsa: på avancerad nivå (2. [rev.] uppl.).

Studentlitteratur.

Hallrup. (2014). The meaning of the lived experiences of adults with intellectual disabilities in a Swedish institutional care setting: a reflective lifeworld approach. Journal of Clinical Nursing, 23(11-12), 1583–1592.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2012.04208.x

*Hansson Halleröd, A., H., Råstam, M., & Hansson Scherman, M. (2015).

Experienced consequences of being diagnosed with ADHD as an adult - a qualitative study. BMC Psychiatry, 15(1), 31-31.

https://doi.org/10.1186/s12888-015-0410-4

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420).

Studentlitteratur.

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.

111 – 120). Studentlitteratur.

Huang, W., K., Cai, Z., Lin, Y., Zhang, X., & Huang, Y. (2020). Association between postnatal second-hand smoke exposure and ADHD in children: a systematic review and meta-analysis. Environmental Science and Pollution Research International, 28(2), 1370–1380. https://doi.org/10.1007/s11356-020-11269- y

Hälso- och sjukvårdslag, SFS 2017:30. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag- 201730_sfs-2017-30

(33)

29

Kadesjö, B (Red.) (2002). ADHD hos barn och vuxna. Stockholm: Socialstyrelsen.

Karolinska institutet. (u.å). Svensk Mesh. https://mesh.kib.ki.se

Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl. ed., pp.

81–94). Studentlitteratur.

Katzman, B., T. S., Chokka, P. R., Fallu, A., & Klassen, L. J. (2017). Adult ADHD and comorbid disorders: Clinical implications of a dimensional approach. BMC Psychiatry, 17(1), 302-302. https://doi.org/10.1186/s12888-017-1463-3

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 57-80).

Studentlitteratur.

Kooij, B., D., Salerno, L., Jaeschke, R., Bitter, I., Balázs, J., Thome, J., Dom, G., Kasper, S., Nunes Filipe, C., Stes, S., Mohr, P., Leppämäki, S., Casas, M., Bobes, J., Mccarthy, J. ., Richarte, V., Kjems Philipsen, A., Pehlivanidis, A., … Bolea-Alamanac, B. (2019). Updated European consensus statement on diagnosis and treatment of adult ADHD. European Psychiatry 56(1), 14-34.

https://doi.org/10.1016/j.eurpsy.2018.11.001

Lincoln, G., E. G. (1985). Naturalistic inquiry. Sage.

*Matheson, A., P., Wong, I. C. K., Hodgkins, P., Setyawan, J., Sasane, R., & Clifford, S. (2013). Adult ADHD patient experiences of impairment, service provision and clinical management in England: a qualitative study. BMC Health Services Research, 13(1), 184-184. https://doi.org/10.1186/1472-6963-13-184

*Michielsen, d. K., J. T. C. ., Comijs, H. C., van Mierlo, S., Semeijn, E. J., Beekman, A.

T. ., Deeg, D. J. ., & Kooij, J. J. (2018). The burden of ADHD in older adults: a qualitative study. Journal of Attention Disorders, 22(6), 591-600.

https://doi.org/10.1177/1087054715610001

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :