KLIMATETS INVERKAN PA BYGGNADER VID VÄSTKUSTEN

(1)

TT

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 2 2 : 4

K O M M U N I K A T I O N S D E P A R T E M E N T E T

K L I M A T E T S INVERKAN PA BYGGNADER VID VÄSTKUSTEN

KUNGL. BYGGNADSSTYRELSENS M E D D E L A N D E N:R 1

S T O C K H O L M 1 9 2 2

(2)

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1922.

K r o n o l o g i s k f ö r t e c k n i n g .

Januari— Mars.

1. S k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 1. Det högre s k o l v ä s e n d e t i u t l a n d e t (tr. 1921). Norstedt. 387 s. E .

2. B e t ä n k a n d e oeh förslag till förändrade g r u n d e r för förvaltningen av k r o n a n s j o r d b r u k s d o m ä - n e r samt till nya r e g l e m e n t a r i s k a b e s t ä m - melser för s a m m a förvaltning. ILcggströin. 10C s. J o .

3. S t ä d e r n a s särskilda s k y l d i g h e t e r och rättig- heter i förhållande Ull staten. Av T. Xothin.

Marcus. 210 s. F i .

4 b e t ä n k a n d e ined förslag till livsmedelslag m. m.

(tr. 1921.) Almqvist & Wiksell. xij. 295 s. S.

5. liihang 1 till b e t ä n k a n d e med förslag till livs- m e d e l s l a g m. m. Förslag till föreskrifter rö- r a n d e u n d e r s ö k n i n g av s m ö r och m a r g a r i n , ost och margarinost, ättika och vatten (tr. 1921).

Almqvist £ Wiksell. 52 s. S.

G. Bibang 2 till b e t ä n k a n d e med förslag till livs- m e d e l s l a g m. m. Biologiska och k e m i s k a un- d e r s ö k n i n g a r oeh a n d r a u t r e d n i n g a r . Av H.

Huss och T. Sandberg (tr. 1921). Almqvist &

Wiksell. 101 s. S.

7. Förslag till om- och tillbyggnad av Kungl.

biblioteket. Handlingar 1918-1921 (tr. 1921). Alm- qvist & Wiksell. (4). 72 s. 18 pl. E .

8. J o r d k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 1. Förslag till lag m e d b e s t ä m m e l s e r a n g å e n d e rätt att för- värva och besitta fast e g e n d o m . T h u l e . (6), 12.") s. 4 k a r t . J u .

9. U t r e d n i n g och förslag r ö r a n d e b e r e d a n d e av- u n d e r s t ö d ät ä n k o r efter m a n s k a p vid a r m é n och m a r i n e n . B e c k m a n . 29 s. F ö .

10. 1921 ars p e n s i o n s k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e . 1. Be- . t ä n k a n d e med förslag till författningar ang.

dyrtidstillägg och pensionstillägg at vissa pen- sionärer (tr. 1921). Iheggström. 83 s. F i . 11. B e t ä n k a n d e med förslag till förordning an-

g å e n d e tillverkning och b e s k a t t n i n g av malt- d r y c k e r m. m. Hseggström. 96 s. F i . 12. B e t ä n k a n d e 2. avg. av 1919 års s a k k u n n i g a för

C h a l m é r s k a institutets o m o r g a n i s a t i o n . Om- organisation av Chalmers t e k n i s k a instituts högre avdelning till teknisk högskola och dess lägre avdelning till t e k n i s k t g y m n a s i u m med t e k n i s k a fackskolor samt förslag till nybygg- n a d e r för högskolan. Norstedt, ix, 122 s. 11 pl. E . 13. Till h e r r statsrådet och chefen för k. linansde-

d e p a r t e m e n t e t . [Utlåtande från s a k k u n n i g a för u t r e d n i n g angående k o n t r o l l e n över sockertill- verkningen.] Marcus. 30 s. F i .

11. B e t ä n k a n d e och förslag a n g å e n d e officerskårens vid flottan rekrytering och u t b i l d n i n g m. ro. 4.

A n t a g n i n g och u t b i l d n i n g av befäl i flottans reserv. Beckman. 192 s. F ö .

15. Kommunalförfattningssakkunnigas b e t ä n k a n d e . 3. E r s ä t t n i n g at i n n e h a v a r e av k o m m u n a l a för-

t r o e n d e u p p d r a g . Norstedt. 102 s. S.

10. Bilaga iill k o n i m u n a l f ö r f a t t n i n g s s a k u n n i g a s b e - I t ä n k a n d e . 3. Statistisk redogörelse för u t g å e n d e I

ersättningar at i n n e h a v a r e av f ö r t r o e n d e u p p - drag inom p r i m ä r k o m m u n e r n a . Norstedt, ii.

80 s. S.

17. F ö r m ö g e n h e t s b r o t t e n . Andra delen. F ö r b e r e - d a n d e utkast till strafflag. Speciella delen, l Av J. C. W. T h y r é n . Lund, Berling. vj. 217 s. J u . 18. B e t ä n k a n d e i fråga om p l a n för utförande av o s t k u s t b a n a n ni. ni. B e c k m a n , ix. 315 s. 1 kart. K.

19. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t a n k a n d e n . 8. Utlåtande i valutafrågan. Mar- cus. 24 s. F i .

20. U n d e r d å n i g t b e t ä n k a n d e r ö r a n d e lönereglering för befattningshavare vid lots- _och fyrstaten ni. in. Marcus. 71, 14 s. H.

21. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 9. Utlåtande a n g å e n d e järnvägs- frakternas reglering. Tullberg. 40 s. F i . 22. O r t n a m n e n i V ä r m l a n d s län. 7. Karlstads härad.

Uppsala. Appelberg. (4), 35 s. E .

23. Järnvägsstyrelsens skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 mars 1922 m e d y t t r a n d e över o s t k u s t b a n e - k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . B e c k m a n . (2), 30 s. K.

24. Utredning a n g å e n d e i n r ä t t a n d e t av ett svenskt statslotteri. Av C. V. L. Charlier. Malmö. Böhr.

(4), 109 s. H.

25. L e k n i a n n a e l e n i e n t e t s a n v ä n d a n d e och ställning i n o m civilprocessen i skilda länder. Av G.

Fahlcrantz. Norstedt, vij, 583 s. J u . 20. B e t ä n k a n d e och förslag r ö r a n d e i n t e r n e r i n g av

farliga återfallsförbrytare. Lund, Berling. 115 s. J u .

27. O s t k u s t b a n e k o m m i t t é n s p r o m e m o r i a m e d anledning av järnvägsstyrelsens y t t r a n d e den 9 m a r s 1922 över k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e den 3 februari 1922. B e c k m a n 23 s. K.

28. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e statens ö v e r t a g a n d e i viss omfattning av förädlingsverksamheten beträf- fande avkastningen från statens skogar. Cen- tra Ur; (10), 243 s. J o .

29. S k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 2. Historiska översikter och särskilda u t r e d n i n g a r . Norstedt.

309 s. E .

30. U t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e v å r d e n av blinda. Iheggström. ix. 184 s. E .

31. J ä r n v ä g s s t y r e l s e n s e r i n r i n g a r med a n l e d n i n g av o s t k u s t b a n e k o i n i n i t t é n s p r o m e m o r i a av den 23 m a r s 1922. Beckman. 21 s. K.

32. S k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 3. Statistiska u t r e d n i n g a r . Av K. Göransson. Norstedt, vj, 244 s. E .

33. S k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 1:1—2. G r u n d e r t ö r e n nv läroverksorganisation. Norstedt, xxvij.

803 s. E .

34. Tull- och t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och b e t ä n k a n d e n . 10. Utlåtande med förslag tillför- o r d n i n g om å t g ä r d e r till skydd mot sä kallad v a l u t a d u m p i n g Marcus. 135 s. F i .

April—Maj.

Några iaktta;.

val. Av E. v

»Iser från 1921 års r i k s d a g s m a n n a - Ileidenstam. Norstedt. 20 s. J u . 2. B y g g n a d s a r b e t a r s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e . 2.

Arbetsstatistisk u n d e r s ö k n i n g r ö r a n d e h u s - b y g g n a d s v e r k s a n i h e t e n i Sveriges s t ä d e r och sfadsliknande s a m h ä l l e n . Av fi. Nyström. Nor- stedt. 208 s. S.

Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kungl. Maj:t den 28 april 1922 m e d förslag till t a x e ä n d r i n g samt den 5 maj 1922 m e d y t t r a n d e o m tull- och t r a k t a t k o m m i t t e n s u t l å t a n d e m. m. Sv.

Tr.-aktieb. 22 s. K.

Klimatets inverkan p a b y g g n a d e r vid Väst- kusten. Kungl. byggnadsstyrelsens m e d d e l a n d e nr 1. Marcus 13 s. K.

A n m . Om särskild t r y c k o r t ej angives, är tryckorten S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a b e g y n n e l s e b o k s t ä v e r n a till det d e p a r t e m e n t , u n d e r vilken u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E . — ecklesiastik- d e p a r t e m e n t e t . J o . = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Från den 1 april, da k u n g ö r e l s e n den 3 febr. 1922 a n g . statens offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 98) t r ä d d e i kraft, utgivas u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

(3)

S T Å T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 2 : 4

K O M M U N I K A T I O N S D E P A R T E M E N T E T

KLIMATETS INVERKAN PA BYGGNADER VID VÄSTKUSTEN

KUNGL. BYGGNADSSTYRELSENS M E D D E L A N D E N:R 1

STOCKHOLM 1922

ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

(4)

(5)

I underdånig skrivelse den 1 juni 1921 meddelade kungl. byggnadsstyrelsen, att förutvarande överintendentsämbetet och sedermera byggnadsstyrelsen under en följd av år haft anledning att söka utröna orsakerna till samt påfinna medel till avhjälpande av sådana skador, som uppstått genom klimatisk inverkan å byggnader i för dylik inverkan särskilt utsatta trakter, exempelvis den svenska västkusten. Vederbörande myndigheter och församlingar hade nämligen vid skilda tillfällen vänt sig till styrelsen (ämbetet) med anhållan om råd och upplysningar rörande de åtgärder, som borde vidtagas till motverkande av omförmälda olägenheter. För- lopp och verkningssätt vid dessa byggnadsskador hade hittills icke varit på ett nöjaktigt sätt klarlagda, varför också botemedlen mot desamma icke med säkerhet kunnat bedömas.

o Byggnadsstyrelsen hade, då det gällt dylika frågor, under de senaste aren uppdragit åt professorn i byggnadsteknik vid tekniska högskolan Henrik Kreuger att undersöka de enskilda förekommande fallen och upp- göra förslag till dessas behandling.

Det hade emellertid stått klart såväl för byggnadsstyrelsen som för professorn Kreuger, att de till styrelsen hänskjutna fallen icke vore en- staka företeelser utan exempel på ett ganska utbrett missförhållande inom byggnadsväsendet i vissa trakter. Styrelsen hade därför ansett det vara av största vikt, att företeelsen i fråga bleve ingående och systematiskt stude- rad, varigenom styrelsen hoppades vinna full klarhet rörande omtalade klimatiska påfrestningars orsaker och förlopp samt medlen att före- komma eller motverka desamma.

Med bifall till i nämnda underdåniga skrivelse gjord framställning har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 5 aug. 1921 uppdragit åt professorn Kreuger att i egenskap av sakkunnig biträda byggnadsstyrelsen med verk- ställande av en utredning rörande klimatisk inverkan å byggnader i för dylik inverkan särskilt utsatta trakter av riket.

Denna utredning är nu slutförd vad västkusten vidkommer och redo- görelse av professorn Kreuger inlämnad till byggnadsstyrelsen i febr. 1922.

Redogörelsen innehåller detaljerade beskrivningar över byggnadssätt och uppkomna skador å ett 50-tal byggnader på västkusten jämte fotografier och detaljskisser, vilka handlingar, för den som önskar taga närmare del av utredningen, finnas tillgängliga hos byggnadsstyrelsen.

Då de av utredningen framkomna resultaten måste anses vara av allmänt intresse har styrelsen funnit lämpligt att meddela ett sammandrag av redogörelsen ifråga.

*

De primära undersökningarna hava utförts av ingenjören E. Lundqvist efter instruktioner av professorn Kreuger och med ledning av nedan anförda program.

(6)

4

Härvid hava undersökts icke allenast skadade byggnader utan även så- dana, som vid sidan av skadade byggnader visat sig väl uthärda klimatets påfrestningar. En värdefull jämförelse mellan olika byggnadssätt har här- igenom erhållits.

Program för undersökningar rörande klimatisk inverkan å byggnader på västkusten

1. Byggnadens läge i terrängen.

Här bör angivas, om den ligger skyddad (exempelvis av berg eller skog) eller om den är utsatt för vind och nederbörd företrädesvis från visst väder- streck. Vidare bör angivas, om angränsande terräng sluttar svagt eller starkt, mot eller från byggnaden, samt de möjligheter, som finnas för vatten- avledning, om exempelvis dränering finnes utförd eller om terrängen är självdränerande.

2. Förhärskande vindriktningar.

3. Nederbörds förhållanden.

4. Temperatur för hållanden.

Här bör angivas om häftiga växlingar förekomma, medeltemperatur för sommar och vinter, vinterns normala varaktighet.

5. Byggnadens ålder.

6. Undersökning (om möjligt) huruvida byggnaden uppförts under sak- kunnig ledning eller ej.

7. Beskaffenhet av under grund.

Här skall angivas om byggnaden vilar på berg, sand, grus, lera eller annan undergrund samt om densamma blivit på något sätt förstärkt ävensom undergrundens eventuella inverkan på sprickbildningar i byggnaden.

Grundvattenförhållanden böra i detta sammanhang angivas.

8. Använda materialier.

Härvid angivas de materialier, som använts till grundläggning, isoleringar, väggar, puts, tak, bjälklag, avtäckningar etc.

9. Byggnadsmetoder.

Härvid angives sättet för grundläggning, för murars uppförande (om med fulla fogar, speciellt stötfogar inuti inuren, kanaler el. dyl.), ytbehandling av yttre och inre väggytor, fönsterkarmars konstruktion och infästning, vattenavledningsanordningar från fönster och tak, isoleringsanordningar för bjälklag, murar och tak, sätt för takbeläggnings utförande, avtäckning av eventuellt förekommande kontreforter och lister jämte andra förhål- landen, som kunna vara av intresse för bedömande av påvisbara skadliga inflytanden av klimatet.

10. Ombyggnad, påbyggnad och reparation.

Här bör angivas om byggnaden efter sitt första uppförande varit ora- eller påbyggd och i så fail vid vilken tidpunkt. Vidare bör angivas om vissa uppkomna bristfälligheter givit anledning till mer eller mindre vidlyf- tiga reparationsarbeten. Sättet för dylika reparationer bör angivas även- som uppgift lämnas, huruvida verkan av desamma visat sig god eller dålig.

11. Utvändiga och invändiga bristfälligheter.

Samtliga vid besiktningstillfället iakttagna felaktigheter och brister skola noga antecknas.

(7)

5 Härvid iakttagas särskilt:

sprickbildningar, frostskador (i form av vittrad eller avlagrad puts, vittrad sten, vittrade fogar), fuktfläckar, saltutfällningar, röta, svamp och andra sjukdomar eller felaktigheter hos trä.

12. Allmänna reflektioner rörande anledning till brister.

Här bör om möjligt angivas de anledningar, som förorsakat skadorna.

13. Närliggande byggnader.

Här bör angivas om i närheten av den undersökta byggnaden finnas byggnader, som i här ifrågakomna avseende uppvisa likheter med eller motsat- ser till förstnämnda byggnad.

14. övriga uppgifter.

Här bör göras anteckningar över sådana omständigheter, som kunna belysa frågan, utan att de kunna innefattas i föregående punkter.

*

Enligt detta program har ett större antal byggnader å västkusten mellan Landskrona och Lysekil blivit undersökta. Även en del byggnader på rätt stort avstånd från kusten, exempelvis i Borås, hava varit föremål för under- sökning, emedan de ogynnsamma klimatiska inverkningarna synas upp- träda icke endast vid själva kusten utan även ett stycke inåt landet.

Det visade sig, att programmets punkter n:r 2, 3 och 4 knappast kunde särskiljas för olika orter, emedan västkusten till hela sin sträckning har ungefär samma klimatiska förhållanden. Därför sammanfördes dessa punkter till en generell redogörelse. Av denna framgår, att vindar mellan S. och V. äro de förhärskande och de kraftigaste samt att vindarna norr om Vinga, i ungefärlig höjd med Jyllands nordspets, äro betydligt starkare än söder därom. Nederbörden kan betraktas som riklig, och vad som där- vid torde vara av betydelse är det förhållandet, att nederbördsmängden vintertid där är proportionsvis större än å ostkust och inland.

Som längre fram skall visas, är ett regn, som hastigt åtföljes av frost, särskilt farligt. Relativt riklig nederbörd under sådan årstid, då frost kan förväntas, är således ogynnsam. Årets medeltemperatur är ett par gra- der högre för Göteborg ( + 7 ° ) än för Stockholm ( + 5°), och vintertid torde växlingar mellan plus- och minustemperaturen ofta förekomma på väst- kusten, ett förhållande, som inverkar ogynnsamt, i det att fasadmateria- let starkt påfrestas av dylika växlingar. Växlingarna äro farligare än även mycket låga värden å temperaturen.

Av de undersökta byggnaderna må här anföras endast några exempel i form av fotografier med kort förklarande text.

Allmänna reflektioner rörande anledningar till bristfälligheter De iakttagna skadorna å byggnaderna äro dels yttre, bestående i vittring av stenar och fogar, och dels inre, visande sig mestadels i fuktfläckar och avfallen puts. Den fukt, som sålunda måste förefinnas och av någon anledning alltjämt tillföras själva murverket, medför stora olägenheter; upp- värmningen fördyras, träinredning och bjälklag angripas av röta eller svamp, orsakande jämte den yttre vittringen ständigt återkommande reparationer.

(8)

6

FIG. 1. FALKENBERGS GAMLA KYRKA

G r a n i t m u r a r i k a l k b r u k ut- och i n v ä n d i g t p u t s a d e m e d groft k a l k b r u k . ö l ä g e n h e t e r av fukt eller dylikt. E n k e l , god u t f o r m n i n g . Inga

FIG. 2 . FALKENBERGS NYA KYRKA

G r a n i t m u r a r m e d u t v ä n d i g cementfogning s a m t insidor s l ä t p u t s a d e m e d kalk- b r u k . Utvändiga fläckar s a m t invändiga f u k t s k a d o r . Ofta erforderliga invändiga

p u t s r e p a r a t i o n e r i söder och väster. Olämplig u t f o r m n i n g .

(9)

FIG. 3 . GAMMALT KORSVIRKESHUS I HALMSTAD Synligt virke i ek. Handslaget tegel. Breda fogar.

Groft k a l k b r u k till fogstrykning. Inga olägenheter.

F i G . 4 . MASTHUGGSKYRKAN, GOTEKORG F u k t s k a d o r i väggens insida av betydligt svårare art,

d ä r fasaden är k l ä d d m e d gråsten.

(10)

FIG. 5. DETALJPARTI AV OSCAR FREDRIKS KYRKA, GOTEBORG Fasadtegel fogstruket m e d c e m e n t b r u k . F o r t g å e n d e vittring. F u k t i g a m u r a r . Hela invändiga p u t s e n måste vid företagen reparation n e d h a c k a s . I n v ä n d i g asfaltstrykning i kor vid r e p a r a t i o n 1915 u t a n resultat. Olämplig utformning.

FIG. 6- KARL JOHANS KYRKA, GOTEBORG

Väggar av granit i k a l k b r u k . Utvändigt k a l k p u t s a d e (stänkyta), i n v ä n d i g t slätputs och oljemålning. Inga skador. L ä m p l i g u t f o r m n i n g .

(11)

ft»-J 1 - I T "

FIG. 7 . PARTI FRAN ULLMEVALLA KYRKA Olämpligt tegel fogstruket m e d c e m e n t b r u k .

FIG. 8 . SKOLBYGGNAD I UDDEVALLA Nedre fasadparti av g u l t tegel i c e m e n t b r a k , övre fa- s a d p a r t i k a l k p u t s a t . Murar, s k a d a d e p å insidan av fukt, d ä r fogstrykning utförts, m e n o s k a d a d e innanför

k a l k p u t s e n .

(12)

10

Det framgår av de utförda besiktningarna, att många och stora olägen- heter uppstått genom otäta takrännor, bristfälliga avtäckningar, otäta fönsterkonstruktioner o. d. Det ar ej avsikten att här avhandla dylika misslyckade detaljkonstruktioner. Man måste förutsätta, att genom anli- tande vid byggnadsarbetena av sakkunniga arkitekter och byggnadsteknici dylika missgrepp icke behöva förekomma. Vad man här velat studera är givetvis icke skador, uppkomna av liknande lättfunna orsaker, utan det har gällt att få ett begrepp om ytterväggskonstruktionen i dess helhet och om beskaffenheten av dess yttre och inre ytor samt huruvida vissa byggnads- typer möjligen kunna vara bevisligen olämpliga för det hårda klimatet.

I slutet av 1800-talet hade man, sannolikt på grund av tråkiga erfaren- heter från sönderfruset, mindre gott tegel, kommit till den uppfattningen, att man borde använda sig av fasadbeklädnad av hårdaste och tätaste beskaffenhet, fogad med hårdaste och tätaste bruk. Man kom härigenom till en vitt utbredd användning av klinker, hårdbränt tegel och granit som fasadmaterial, fogat med cementstarkt bruk, och trodde sig därigenom kunna trotsa klimatet. Redan ett par år efter färdigställandet av byggnaderna började emellertid fukten tränga igenom murarna trots den täta ytan, och det som frostbeständigt ansedda materialet frös sönder. I vissa fall kommo dock skadorna fram fullt tydligt först efter flera år. Det har med en övertygande konsekvens visat sig, att användandet av det hårda, täta materialet till fasadytorna varit ett ödesdigert misstag. Man har fått reparera och byta ut stenar samt fogstryka på nytt, och lika obevekligt hava frost och fukt åter gjort sin verkan kännbar.

Det är att märka, att skador av dylik art huvudsakligen uppträda i murar mot söder och väster, d. v. s. de, som äro mest utsatta för kraftiga regn- vindar. Härtill kommer, att även solens inverkan är kraftigast i dessa väderstreck. Detta förhållande pekar uppenbart på, att man har att söka förklaringen till de uppkomna skadorna i en samverkan mellan vind, regn, frost och sol.

Professorn Kreuger förklarar söndervittringen av det hårda materialet och fukten på murarnas insidor på följande sätt.

1) Söndervittring beror på frysning av i stenen befintligt vatten till is, ty isen har en volym c:a 10 % större än vattnets. I regel suger en god tegel- sten ej åt sig mera vatten än 50 å 70 % av sin verkliga porositet, och vatt- net kan då i regel inom porerna frysa till is utan att åstadkomma sönder- sprängning.

Vid regn i förening med starkt vindtryck kan emellertid vatten pressas in i stenen till en större mängd än den, som enbart genom kapillärkraften upp- suges. Man kan på konstgjord väg med starkt tryck pressa in så mycket vatten i en sten, att dess porer helt fyllas; den vittrar då sönder vid första frysningen.

Genom moderering av trycket kan en vattenmättningsgrad ernås liggande vid vilket läge som helst mellan full mättning samt den mättning, som er- hålles enbart med vattenlagring utan övertryck. Utförda försök hava visat, att vid en mättningsgrad av inemot 80 % av porositeten tegelstenen spränges sönder vid frostprov, än vid första frysningen, än åter först efter ett visst antal upprepade frysningar och upptiningar.

Genom övertryck vid vattenmättningen kan man med lätthet frysa sön- der även mycket hård klinker. Att dylikt övertryck i viss grad förefinnes i naturen, synes ej varit i tillräcklig grad förut uppmärksammat. De prov,

(13)

11 som hittills ansetts avgörande för bedömande av ett materials frostbe- ständighet, torde alltså behöva skärpas.

För att en genom regn och hård vind övermättad sten skall frysa sönder fordras, att frost inträder innan så mycket vatten hunnit avdunsta, att mättningsgraden svarar mot vanlig absorbtion. Detta inträffar sannolikt ej ofta, ty annars skulle våra västkustfasader te sig i ett ännu bedrövligare skick än de nu göra.

Det må i detta sammanhang ännu en gång påpekas, att de till väst- kustklimatet hörande, ofta förekommande växlingarna mellan plus- och minustemperatur äro skadligare än långa perioder av stark kyla.

2) Fukt. Det kan synas egendomligt, att en tjock tegelmur, klädd med tät sten och fogad med cementbruk, kan, utan att frågan behöver hän- föras till kondenseringsfenomen, fukta på insidan i så avsevärd grad, att stora fläckar uppstå eller vattnet t. o. m. rinner utefter väggen. Detta in- träffar företrädesvis på väggar, som vetta mot söder och sydväst, men även på väggar mot väster. Där fuktfläckar uppstått å nordliga och östliga väggar, kunna de i regel förklaras genom otätheter i lister, avtäckningar, fönster och dylikt eller genom från marken uppstigande fukt.

Genom regn och blåst pressas vatten in i en mur; måhända i mycket obetydliga mängder om fasadskiktet är relativt tätt, men, då fullkomlig täthet aldrig torde förefinnas, kommer alltid något vatten in vid varje blå- sig regndag. De krafter, som verka för vattnets införande i muren (blåsten) äro vida starkare än de, som verka för dess bortförande därifrån (avdunst- ningen.) Här bör ock erinras om att solstrålning kan driva vattnet inåt i muren, särskilt i oeldade byggnader såsom kyrkor, stundom i form av vat- tenånga, som i de inre kallare delarna av muren kondenserar.

Ett relativt tätt ytskikt medgiver sålunda att vatten, låt vara långsamt, intränger i muren men förhindrar samtidigt dess avdunstning, under det att en porös beklädnad hastigt uppsuger en stor mängd vatten, men möjliggör en lika hastig avdunstning.

Nu förefinnes, såsom ovan nämnts, i en mängd fall vid västkusten en tät fasadbeklädnad, som hindrar vattenavgången; genom regn, vind och sol pressas allt mer vatten in i muren, ja, det gives exempel på, att omedelbart innanför den täta beklädnaden vattnet samlats liksom i fickor, som vid frost sprängt hela flak av beklädnadsteglet. I andra och vanligast före- kommande fall tager sig vattnet väg inåt och bildar fläckar på insidan av muren. Är innerputsen tämligen tät. händer det, att vattnet rinner utefter muren. Är putsen däremot porös, avdunstar vattnet i regel lätt och bildar då endast mörkare fläckar. Ju tätare beklädnad, ju tjockare m u r och ja mera uttorkad muren är från början, desto längre tid tager det, innan fukt- fläckar börja uppträda, men de komma likväl så småningom. Den fuktiga muren blir en god värmeledare och drager således stora eldningskostnader;

även i murar förefintligt salt, som binder fukt, verkar hindrande för av- dunstningen.

*

Den täta fasadbeklädnaden visar sig sålunda vara en av de förnämsta orsakerna till de för byggnadernas underhåll och användning så besvärande fuktfenomenen. Man frågar sig då givetvis vad som bör göras i stället.

Även härulinnan giva undersökningarna svar i en alldeles bestämd rikt- ning. Det har nämligen visat sig, att putsade hus vid sidan av illa åt-

(14)

12

gångna cementfogstrukna granit- eller klinkerfasader stått sig bra. Som exempel härå kan nämnas kyrkorna i Varberg och Uddevalla, som båda äro putsade. Ett särdeles belysande exempel är skolbyggnaden i Udde- valla, där den övre och hårdast utsatta muren 2 tr. upp, som är putsad på utsidan, på insidan icke visade några märken efter fukt, under det att samma m u r i vån. 1 tr. upp, som är utförd av gult tegel och fogstruken med cementbruk, företedde stora fuktfläckar på insidan.

De byggnader, som sålunda skadats på grund av en alltför tät fasadbe- klädnad, torde i allmänhet knappast kunna räddas åt framtiden, om icke den täta ytan avlägsnas och ersattes med material av lämplig konsistens och tjocklek.

Frågan om lämpligaste fasadmaterial för trakter med västkustens kli- m a t kan givetvis icke uttömmande besvaras enbart genom erfarenheterna från de nu företagna undersökningarna. Dessa undersökningar måste kompletteras med laboratorieundersökningar rörande olika materialiers porositet, vattenabsorbtion, kapillärkraftens verkan vid olika tempera- turer, hårdhetsgrad, mättningsgrad, uppmjukning o. s. v. Dylika undersök- ningar pågå redan under ledning av professorn Kreuger på uppdrag av ingenjörsvetenskapsakademien och med av riksdagen beviljade medel.

Emellertid torde av de nu gjorda utredningarna vissa slutsatser kunna dragas. Sålunda synas följande fasadbeklädnadsmaterial kunna rekommen- deras:

l:o. E n väl blandad och kraftigt påslagen puts av väl släckt kalk och icke alltför finkornig, ren sand med någon tillsats av hydraulisk kalk (eventuellt skifferkalk). Putsens tjocklek bör vara minst 20 mm.

2:o. Handslaget tegel med tämligen grova kalkbruksfogar.

3:o. Träbeklädnad, som använts med gott resultat såväl på västkusten som även i Norge, där m a n utefter kusterna har att räkna med ett ännu ogynnsammare klimat.

Rörande putsade fasader må nämnas, att det naturligtvis icke är likgil- tigt, hur den sten är beskaffad, på vilken putsen anbringas. Så t. ex. är Spekeröds kyrka i Bohuslän putsad, men på grund av ur frostbeständighets- synpunkt synnerligen undermåligt tegel frös detta sönder, putsen lossnade och vatten gick här och var in i muren. Det är sålunda icke tillräckligt att putsa, även andra betingelser måste vara fyllda.

Frågan rörande luftkanaler i tegelmurar synes vara av sekundär betydelse. P å de ställen, där fasadytorna äro felaktigt utförda, hava luftkana- lerna ej kunnat hindra genomslag av fukt, och på de ställen, där fasadbe- handlingen varit riktigt utförd och luftkanaler saknats, hava dock inga olägenheter förmärkts.

De utförda besiktningarna visa med stor tydlighet, att man bör undvika att med varandra blanda materialier med stora olikheter i fråga om värme- kapacitet och utvidgningskoefficient. Likaledes har det visat sig att byggnader, uppförda i stilarter, som fordra mera invecklade former och för mildare väderstreck beräknad detaljutbildning, (kontreforter, pinaklar, lister, språng, trappgavlar m. m.) icke uthärda ifrågavarande hårda klimat. Lyck- ligtvis hava vi en mängd goda svenska kyrktyper, som både äro bättre ägnade att motstå det hårda klimatets angrepp och bättre passa i landskapet.

(15)

13 Sammanfattning

Som slutresultat av de utförda undersökningarna må framhållas föl- jande förhållanden såsom varande av vikt, då det gäller murade byggnader, hårt utsatta för stark vind, sol och frost, i synnerhet då temperaturen ofta växlar från plus till minus.

1) Fasadytan får icke utföras av tät sten i tätt bruk utan bör, innan muren torkat, utföras av poröst putsmaterial med lämpliga hållfasthets- och hygroskopiska egenskaper, väl fästande å underlaget, som bör bestå av ur vanlig synpunkt frostbeständig sten. Fasadyta av en ej allt för tät sten, fogad i poröst kalkbruk, torde också under vissa betingelser vara lämplig.

2) Arkitekturen skall vara enkel d. v. s. kontreforter, lister och utsprång böra inskränkas eller helst undvikas.

3) Alla anledningar till otätheter hos avtäckningar, fotrännor, fönsterkar- mar o. d. skola undvikas genom ett sorgfälligt utbildande av dylika detalj- anordningar.

4) Användning i fasaderna av ett flertal material med olika värmekapa- citet och utvidgningskoefficient bör undvikas, om icke särskilda föranstalt- ningar vidtagas för upphävande av de därmed förenade olägenheterna.

(16)

(17)

I

(18)

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1 9 2 2 .

S y s t e m a t i s k f ö r t e c k n i n g .

(Siffrorna inom p a r e n t e s hänvisa till den kronologiska förteckningen för januari—mars 1922.

Siffrorna inom k l ä m m e r beteckna u t r e d n i n g a r n a s n u m m e r i den kronologiska förteckningen frän ocli med april 1922.)

A l l m ä n l a g s t i f t n i n g . R ä t t s k i p n i n g . F å n g v å r d . Förberedande utkast till strafflag. Förmögenhets-

brotten. 2. (17) . L e k m a n n a e l e m e n t e t s a n v ä n d a n d e inom civilpro-

cessen. (25) , . . . . , Betänkande rörande i n t e r n e r i n g av alertallslor-

brytare (26)

S t a t s f ö r f a t t n i n g . A l l m ä n s t a t s f ö r v a l t n i n g . 1921 ars p e n s i o n s k o m m i t t é s b e t ä n k a n d e , t. (10) Några iakttagelser frän 1921 års riksdagsmanna-

val. [i!

K o m m u n a l f ö r v a l t n i n g .

Städernas skyldigheter och rättigheter i förhållande till staten". (3) . Kommunalförfattnmgssakkunnigas b e t ä n k a n d e , .i.

(15) Bilaga till d:o. (16)

S t a t e n s o c h k o m m u n e r n a s f i n a n s v ä s e n . Betänkande angående tillverkning och beskattning

av m a l t d r y c k e r . (11)

Utlåtande angående kontrollen över sockertillverk- ningen. (13)

Tull- oeh t r a k t a t k o m m i t t é n s u t r e d n i n g a r och be- t ä n k a n d e n . 8. Valutafrågan. ,(19) 9. Järnvägs- frakternas reglering. (21) 10. Åtgärder till skydd mot s. k. v a l u t a d u m p i p g . (34) . Utredning angående ett Svens!; statslotten. (24)

P o l i t i .

Fast e g e n d o m . J o r d b r u k m e d binäringar.

B e t ä n k a n d e a n g å e n d e förvaltningen av ki j o r d b r u k s d o m ä n e r .

J o r d k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 1. Förslag till lag angående rätl att förvärva och besitta fast egendom. (H)

V a t t e n v ä s e n . S k o g s b r u k . B e r g s b r u k . Betänkande a n g å e n d e statens övertagande av för-

ä d l i n g s v e r k s a m h e t e n beträffande avkastningen frän statens skogar. (28)

I n d u s t r i .

Klimatets inverkan på b y g g n a d e r vid västkusten. [4]

H a n d e l o c h s j ö f a r t .

Betänkande rörande lönereglering vid lots- och fyrstaten. (20)

K o m m u n i k a t i o n s v ä s e n . Betänkande om o s t k u s t b a n a n . (18) Järnvägsstyrelsens y t t r a n d e över d:o. (23) O s t k u s t b a n e k o m m i t t é n s p r o m e m o r i a med anled-

ning av järnvägsstyrelsens y t t r a n d e . < — -»

Järnvägsstyrelsens e r i n r i n g a r med anledning av

• i _ . i l . 1 : I 1 7*7. . . i w ' / . i i i i i i n n i ' i ' . l I ,t 1 1

S o c i a l p o l i t i k .

Utredning och förslag angående värden av blinda.

(30) . , B y g g n a d s a r b e t a r s a k k u n n i g a s bet. 2. Arbetsstatistisk

u n d e r s ö k n i n g rörande h u s b y g g n a d s v e r k s a m - heten. [2]

H ä l s o - o c h s j u k v å r d .

Järnvägsstyrelsens skrivelser till Kung 28 april och 5 maj 192

Maj:t den

A l l m ä n t n ä r i n g s v ä s e n .

Betänkande med förslag till livsmedelslag, (ti Bi- hang 1 till d:o. (5) Bibang 2 till d:o. (6)

B a n k - , k r e d i t - o c h p e n n i n g v ä s e n .

F ö r s ä k r i n g s v ä s e n .

K y r k o v ä s e n . U n d e r v i s n i n g s v ä s e n . Andlig o d l i n g I ö v r i g t .

S k o l k o m m i s s i o n e n s b e t ä n k a n d e . 1:1 -a. Grundel för en ny läroverksorganisation. (33) 2. Histo- riska översikter m. m. (29) 3. Statistiska utredningar. (32) t. Det högre skolväsendet i ut- landet. (1) , ,. , . .. ..

Förslag till om- och tillbyggnad av Kungl. bihho- B e t ä n k a n d e angående Chalmerska institutels om-

organisation. (12)

O r t n a m n e n i Värmlands län. i. (2-) F ö r s v a r s v ä s e n .

Utredning rörande understöd at ä n k o r efter man- skap vid a r m é n och m a r i n e n . (9)

B e t ä n k a n d e a n g å e n d e officerskarens vid flottan rekrytering och utbildning. (11)

U t r i k e s ä r e n d e n . I n t e r n a t i o n e l l rätt.

Stlilm 1022, Isaac Marcus' Böktr.-A.-B.