• No results found

Vad kul att du är man!

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Vad kul att du är man!"

Copied!
53
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

“Vad kul att du är man!”

En analys av maskulinitet och stereotyper av manliga förskollärare i Sverige.

Olov Engström, Gabriel Eriksson

Dokumentyp: Sociologi C Självständigt arbete Huvudområde: Sociologi

Högskolepoäng: 15 Termin/år: 2022

Handledare: Katarina Giritli-Nygren Examinator: Roine Johansson

Utbildningsprogram: Personal- och arbetslivsprogrammet, 180 hp

(2)

Abstract

This study focuses on discovering, analyzing, and presenting different types of masculinity and stereotypes applied on men working as pre-school teachers and their experiences regarding this. To analyze the collected date this study has used the theory of masculinity by Connell (2008) and the theory of stereotypes by Lippmann (1998) together with other complementary sources and a thematic analysis. Why we have specifically picked male pre-school teachers is because through gathering material for this study it seem to be an area with few studies that are not on a bachelor level.

Furthermore, we hope that more studies on the field would incite higher level thesis's to be written by others. The participants expressed that there are expectations to be normative masculine and be highly active with the kids. At the same time, they expressed being lonely and alienated, being appreciated mainly because of their gender identity, and receiving critique on their job choice as people deemed it “not a real job”. In conclusion it’s clear that male preschool teachers are treated differently, and they have a lot of varying experiences and perceptions regarding this.

Key terms: men, preschool teachers, stereotypes, masculinity, and expectations.

(3)

1. Inledning 4

1.1 Syfte och frågeställningar 5

2. Yrkets framväxt 6

3. Tidigare forskning 8

3.1 En könssegregerad arbetsmarknad 8

3.1.1 Män i kvinnodominerade yrken 9

3.1.2 Män i förskolan 10

4. Teori 13

4.1 Stereotyper - Vad är det? 13

4.2 Maskulinitet 14

4.3 Stereotyper - Hur fungerar de? 16

5. Metod 18

5.1 Kvalitativ metod 18

5.2 Urval 19

5.3 Intervjuer 20

5.4 Deltagare 20

5.5 Reliabilitet och validitet 21

5.6 Etik 22

5.7 Analysmetod 23

6. Resultatanalys 25

6.1 Könsstereotypiska förväntningar och identifikationer 25

6.1.1 Lekfarbror 26

6.1.2 Händighet och teknik 29

6.1.3 Auktoritet 30

6.1.4 Bara för att de är män 31

6.2 Exkludering och ensamhet 33

6.3 Karriärkritik 34

7. Sammanfattande slutdiskussion 36

7.1 Framtida forskning 39

8. Referenslista 41

9. Bilagor 47

9.1 Bilaga 1 - Intervjuguide 47

9.2 Bilaga 2 - Informerat samtycke och datahantering till Deltagare för studie 51

(4)

1. Inledning

I samhällen runt om i världen har det alltid funnits olika typer av kategoriseringar, inte endast i hur en individ förväntas att bete sig till vardags men även inom arbeten. Vissa positioner förknippas med olika typer av karaktärsdrag, könsidentitet och ibland finns det en fullständig stereotypisk bild. Dessa bilder kan vara både undermedvetna och medvetna men oavsett påverkar de hur samhällen är strukturerade och hur det fungerar. När detta utmanas kan det uppstå en mängd olika reaktioner vilket kan leda till stora förändringar som exempelvis inom allting från det nuvarande modet inom kläder till olika gruppers rösträtt. Tidigare forskning påvisar en stark

korrelation mellan exempelvis mode och stereotyper där en individs könsuttryck påverkar hur de ses av andra personer och att de således blir placerade i fack endast baserat på könsstereotyper,

exempelvis äldre män som sexualiseras och förväntas att bära kostym för att utstråla en typ av mogenhet och auktoritär maskulinitet (Lower, 2018, 1, 8, 27-28. Sadkowska, Towsend, Fisher & Wilde, 2017, 185, 187-188, 191). Rent statistiskt synes det även att det finns yrkesval som är stereotypiskt könskodade som exempelvis att män kopplas ihop med byggbranschen och kvinnor med barnavård (Holmlund, 2020, 1. Prentice & Caranzza, 275. Gadassi & Gati, 2009, 902-905). Det finns markanta skillnader inom könsidentitets representation i ett flertal yrkesrollen och en av den tydligaste är inom barnavården, eller som det idag kallas, förskolan (Statistikmyndigheten, 2022).

När individer tänker på ordet “förskollärare”, vilken typ av bild dyker upp? Baserat på svensk statistik kan det tros att detta är en svensk kvinna i medelåldern som gillar att ta hand om barn (Skolverket, 2019). Denna stereotyp kan anses ha starka historiska rötter då yrkesområdet

“barnavård” började som ett arbetsområde där endast kvinnor deltog och har varit en stor del av den feministiska kampen samt kampen för kvinnors rösträtt genom att de försökt bryta sig ifrån den könsnormativa rollen i samhället och visat att de kan genomföra samma arbete som män (Holmlund, 2020, 4-6). Det kan tros att på grund utav att Sverige är världens tredje mest jämlika land inom könsidentitet (Statista, 2020) samt att vi har en lagstiftning om att ingen får bli nekad ett jobb på grund utav ens könsidentitet (Prop. 2004/05:147) så har Sverige förbättrats inom barnavården och har nu en bättre könsfördelning inom förskolans personal. Detta är inte fallet. Istället är det endast 4,3%

av alla förskollärare i Sverige som identifierar sig som män och denna siffra har varit relativt konstant de senaste femton åren (Skolverket, 2015, 2020). Inom skolans arbetsmarknad uttrycks det ett stort behov och längtan av fler manliga förskollärare men trots detta är det inte många fler som utbildar sig

(5)

till eller jobbar som i yrkesrollen. Det kan finnas ett flertal olika anledningar till detta varav en kan vara de maskulina stereotyper som finns inom samhället samt dess starka historiska rötter som exempelvis att män inte skall ta hand om barn då det ses som ett “kvinno kall” vilket kan stärka varför barnavården är både kvinnodominerad samt feminint kodad (Skolverket, 2015, 2020, Holmlund, 2020, 1-2).

Det har genomförts många studier kring hur individer som identifierar sig som kvinnor blir behandlade när dem försöker träda in i mansdominerade och normativt manligt kodade

arbetsmarknader som exempelvis byggbranschen och yrkesrollen som läkare, kirurg m.m. Studierna analyserar även vilka typer av stereotyper som läggs på män i dessa yrken men att vända på detta och fokusera på stereotyperna som appliceras på män i kvinnodominerade yrken är ett relativt outforskat område. När det väl gjorts är fokuset oftast på yrkesrollen sjuksköterska (Lupton, 2006, 112), som även den har starka kvinnodominerade historiska rötter, men inte om manliga

förskollärare. Så, hur är det att vara manlig förskollärare i allt från bemötande till förväntningar, stereotyper och personlig upplevelse?

1.1 Syfte och frågeställningar

Denna studie syftar till att undersöka hur män som arbetar som förskollärare upplever sig själva i sin yrkesroll och de eventuella könsstereotypiska förväntningar de möter. Mer specifikt avser vi besvara följande frågeställningar:

● Hur upplever förskollärare att den stereotypiske manlige förskolläraren agerar och beter sig inom sin yrkesroll och finns det några specifika förväntningar hos denne?

● Hur uppfattar manliga förskollärare att maskulinitet bidrar till yrket i helhet?

● Upplever män i förskoleyrket att man blir bemött på andra sätt än sina kvinnliga kollegor?

(6)

2. Yrkets framväxt

Barnavården som arbetsområde och bransch i Sverige har gått igenom en lång och turbulent resa. Att ta hand om ens barn har näst intill alltid setts som en kvinnosyssla på grund utav att det ansågs som att kvinnor föddes med ett inre “kall” att ta hand om barn medan män förväntades att jobba utanför hemmet och det ansågs märkligt om rollerna var omvända (Holmlund, 2020, 1-3). Det var inte förens mitten av 1800-talet och tidigt 1900-när det svenska samhället började att få problem med högre nivåer av fattigdom på grund utav exempelvis låga löner, migration och arbetsbrist som olika versioner av den så kallade “fattigvårdsförordningen” kom i kraft. Denna förordning har sett annorlunda ut men fokuserade främst på att samhället tvingades att hjälpa sockelns fattiga, individer som de klassificerade som “sinnessjuka” samt föräldralösa barn. Det var denna förordning som ledde till en stor förändring inom omhändertagande av barn och dess fostran. Kvinnor fick generellt allt ansvar att både ta hand om sitt barn men även att fostra det själv oberoende på deras

socioekonomiska position vilket gjorde att de fick en större belastning på sig i vardagen. Det var utifrån detta och den vidare industrialiseringen som gjorde att fler föräldrar behövde ta sig ut och jobba utanför hemmet som barnavården växte fram som bransch. Detta blev således en

samhällsnödvändig industri och existerade först under namnet barnkrubbor (Holmlund, 2020, 1-5)

Barnkrubbans anställda besökte familjer med utsatta barn, tog hand om dem och fostrade dem men eftersom synen av kvinnornas kall fortfarande var dominant så gavs inte de anställda någon typ av utbildning och inte heller monetär ersättning. Det var inte förens sekelskiftet som industrin förändras och istället för att endast ta hand om barnens behov gavs de anställda utbildning för att uppfostra, aktivera och lära barnen vilket ledde till skapandet av grunden till dagens förskola (Holmlund, 2020, 1-4, Odelfors, 1996, 25-27)

Baserat på den tyska “kindergarten” så skapade Anna Eklund Sveriges första så kallad

“barnträdgård” som framförallt fokuserade på att stimulera barnen via exempelvis lekar, kreativitet och lärande för att både uppfostra dem men även ge dem intellektuell stimulans och skapa en

nyfikenhet för världen omkring dem. Denna typ av barnavård blev en språngbräda för borgliga ogifta kvinnor och både barnkrubborna samt barnträdgården fick in fler anställda. Trots interna dispyter kring vilka kompetenser som var nödvändiga för de olika positionerna utvecklades alla

organisationer till sist tillsammans. (Holmlund, 2020, 2-6, )

Under 1940-talet skedde det stora förändringar där de olika anställda började att organisera sig, skapa fackföreningar och utöka sin verksamhet. Behovet av fler barnavårds organisationer blev

(7)

allt större och större. Barnträdgårdar, barnkrubbor och olika typer av helgverksamhet räckte inte längre till och det var inte förens när staten valde att ge större monetära investeringar till vad som började kallas för “daghem” år 1966 som industrin fick en stabilitet. Barnträdgårdar och barnkrubbor slutade utvecklas med denna finansiering men daghemmen växte i takt med samhället och

utvecklades till vad vi har idag (Holmlund, 2020, 2-5, Alexandersson, 2018, 154-155, Odelfors, 1996, 25-27).

Dagens förskola har ett fokus på en mängd olika områden som exempelvis kreativitet och motorik, språk och kommunikation, normer, matematik med mera. Målet är att detta skall uppnås via lek och med dessa fokusområden kan man se att förskolan har gått från att fokusera på barnavård till att ha blivit en del av det svenska skolsystemet där barnets utveckling är i fokus (Hammarström- Lewenhagen, 2016, 47, 76-80). Trots att förskolans struktur har förändrats över en sådan lång tid har könsfördelningen nästintill varit densamma. Det är fortfarande ett kvinnodominerat yrke och det är endast 4,3% av dess personal som identifierar sig med könsidentiteten man (Statistiska Centralbyrån, 2017). 2015 skrev Organisationen “Sveriges kommuner och landsting” en antologi gällande att bredda rekrytering av förskollärare för att aktivt försöka att attrahera fler män att jobba inom yrket genom att skapa fler ingångsvägar men trots detta har siffran av antal manliga förskollärare knappt ändrats (Sveriges kommuner och landsting, 2015). För att förstå anledningarna till detta samt hur det är att vara man i dagens förskola krävs det att en läser vidare om teori och forskningsbakgrund.

(8)

3. Tidigare forskning

För att förstå mer delar om män inom kvinnodominerade yrken presenterar detta avsnitt resultat och resonemang från tidigare studier och forskning om liknande ämnen. Utifrån denna del kan man urskilja hur det finns en problematik för män som väljer olika yrken som i regel är av kvinnodominerad karaktär samt vilka problem som kan uppstå utifrån detta val. Gadassi & Gatis studie från 2009 analyserar hur en individs implicita och explicita stereotyper, föreställningar och preferenser påverkar dem när de väljer sitt yrke. Med en hypotes att detta är någonting som påverkar individens val gjorde Gadassi och Gati en kvantitativ studie som fick 266 respondenter. Deltagarna blev tillfrågade att välja 5 områden de hade velat jobba inom från en lista av 31 stycken. Dessa 31 yrken hade kategoriserats som antingen kvinnligt eller mansdominerade jobb utifrån en obenämnd databas. Denna studies resultat påvisade att det fanns tydliga kopplingar till varför individer drogs till yrken som ansågs vara mer normativt maskulint respektive feminint kategoriserade Vidare visade resultatet även att färre män jobbade inom normativt kvinnliga yrken än antalet kvinnor som jobbade inom normativt maskulina jobb. Till sist förklarade studien att explicita stereotyper hade en tydligare påverkan på resultatet än olika implicita stereotyper. Lindsay (2013) gör ett tillägg på detta och hävdar att man utifrån denna data kan identifiera tydliga mönster som påvisar att det finns könsstereotypiska yrken och att denna norm bryts alltmer utifrån dagens arbetsmarknad.

Som Gadassi & Gati (2009) staterade kan man tydligt notera hur alltmer kvinnor väljer mansdominerade och maskulint typiska yrken. Detta ämne relaterat till hur kvinnor erhåller yrken definierade som normativt maskulina har utifrån senare forskning varit ett välbelyst ämne som utforskas på flera olika plan. Dock så kan man inte säga detsamma gällande motpolen, gällande män och hur det är att arbeta i ett normativt feminint yrke. Detta område kopplat till män i en normativt feminin yrkesroll är inte lika välutforskat.

3.1 En könssegregerad arbetsmarknad

Ben Lupton lyfter (2006, 121-124) förståelsen för varför män väljer normativt kvinnliga arbeten men även varför majoriteten av alla män inte väljer det. Detta kan beskrivas som ett viktigt ämne för att kunna förändra och förstå den stereotypiska bilden som samhället idag faktiskt innehar gällande vad som är typiska manliga yrken och vad som är typiskt kvinnliga yrken. Dessutom hur man i framtiden kan öka och främja denna förståelse kopplat till hur män väljer normativt kvinnliga yrken. Resultatet från en studie från Linköpings Universitet presenterade hur trots att fler män söker

(9)

sig till kvinnodominerade yrken så är det svårt för dem att komma in. De beskriver hur de bemöts av stor diskriminering och att nästan hälften av alla män som söker till dessa yrken oftast nekas tidigt i anställningsprocessen och inte får komma till första intervju (Ahmed, Granberg, Khanna, 2021, 1-2).

Man belyser till viss del då hur män “infiltrerar” denna sektor och kan utifrån mycket av både denna och Luptons tidigare forskning belysa hur detta är mer av ett problem än många kan tro och vad det får för konsekvenser hos de runt i kring.

Liknande resultat visar även Bagilhole & Cross (2006, 46-47) som undersöker ett flertal yrkeskategorier som kan anses vara kvinnodominerade och motivationen till varför män väljer dessa yrken. Denna studie undersöker även förskollärare samt grundskollärare och menar att män i dessa yrkeskategorier möter olika typer av svårigheter på sin arbetsplats på grund av sin könsidentitet. Ett exempel på detta är hur männens maskulinitet blev ifrågasatt på grund utav deras yrkesval. Vidare hävdade även denna studie att män ”infiltrerar” denna sektor på grund av sin könsidentitet.

Resultatet av denna studie påvisade att manliga förskol- och grundskollärare generellt var mindre oroade över sitt yrkesval samt brydde sig inte lika mycket om andras åsikter. Specifikt förskollärare benämnde att dem ofta inte hade planen att fortsätta arbeta som förskollärare resten utav deras liv.

Istället hade dem andra planer som att exempelvis ta sig vidare till högre positioner eller att använda sig av deras erfarenhet som förskollärare för att finna nya karriärmöjligheter.

3.1.1 Män i kvinnodominerade yrken

Det finns vissa drag som karaktäriserar den generella upplevelsen när det kommer till att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Vissa av dessa aspekter lyfts bland annat av Lupton (2006, 112-114 ,121-124) där han generellt beskriver mäns upplevelse om att vara man i olika

kvinnodominerade yrken. Utifrån denna litteratur benämns hur det i regel finns två olika

uppfattningar om män i kvinnodominerade yrken. Den ena är att män bibehåller sitt privilegium som man inom den sektor som denne arbetar inom oavsett deras yrkeskategori. Den andra uppfattningen är att mannens maskulinitet ifrågasatts på grund av yrkesvalet och denna del är något som kan vara en intressant fördel att undersöka för att ge en uppfattning om män i kvinnodominerade yrken då det går emot det normativa och maskulinitet. Detta leder vidare till de svårigheter som män kan möta på en arbetsplats som är normalt sätt är kvinnodominerad och de komplikationer som män kan uppleva i ett sådant arbete.

(10)

I regel så utformas olika strategier för att kunna bibehålla en yttre maskulinitet hos männen i dessa yrken, exempelvis väljer män att associera sig med andra roller inom arbetsplatsen som kan ses som mer normativt maskulina. Lupton (2006, 112, 121-124) exemplifierar detta med hur manliga sjuksköterskor väljer att bygga mer relationer med manliga doktorer som ses som en mer maskulin yrkesroll. Alternativt kan även män i en kvinnlig dominerad yrkesroll också försöka ändra sina vanor och arbetsuppgifter till sådana som passar det mer stereotypiskt manliga för att kunna bibehålla en form av yttre maskulinitet. Med detta sagt kan man påvisa att män använder sig av ett flertal olika indirekta strategier för att komma bort från det könsnormativa och distansera sig från det kvinnliga i sin yrkesroll. Detta kan göras genom flertalet olika val och handlingar på arbetsplatsen, samt för att också bibehålla en bild av det maskulina i sin roll på arbetsplatsen.

Det finns även belägg som visar att män som jobbar i normativt kvinnliga arbeten också blir ifrågasatta gällande deras sexualitet. Utifrån Luptons (2006, 112-114, 121-124) studie beskrivs det hur män som arbetar inom dessa jobb ofta upplever att det finns en förväntan att de ska vara

homosexuella då. Studien menar att detta kan vara på grund av att det är ett typiskt feminint arbete och att det därför passar bättre för de individer som upplevs mindre maskulina vilket han beskriver ofta kan vara fallet för homosexuella män.

3.1.2 Män i förskolan

Olikt det generella området av ”män i kvinnodominerade yrken”, som kan anses ha en del forskning, har området gällande manliga förskollärare i Sverige relativt lite. Den forskningen som dock oftast benämns inom området är en studie publicerad av organisationen Jämställd utveckling Skåne (2019 samt en doktorsavhandling av Margareta Havung (2000).

Kunskapsorganisationen Jämställd utveckling Skåne har publicerat en studie gällande män i kvinnodominerade yrken och berör utvecklingsarbete gällande jämställdhet (Jämställd utveckling Skåne, 2019, 42-44). Denna studie lyfter även exempel utifrån yrkesbranscherna förskola och

barnomsorg. Man lyfter i denna studie hur det fanns fördomar mot män som jobbade inom förskolan och barnomsorg på grund av pedofili och andra sexuella övergrepp mot barn. Dessa fördomar upplevdes som avskräckande för männen då de inte ville bli förknippade med både fördomarna samt relaterade stereotyper. De män som arbetade inom branscherna menade på att man skapade

strategier för att minimalisera misstänksamhet från vårdnadshavare och andra parter som skulle kunna ha tankar om dem. Dessa strategier kunde innefatta att inte sitta med barnen i knät eller vara extra tydliga med om de exempelvis skulle gå iväg och byta blöja på barnet. Det tydliggjordes dock

(11)

vidare i resultatet att män inom yrkena hade ibland vid tillfällen varit med om incidenter där vårdnadshavare varit misstänksamma mot dem på grund av sin könsidentitet. Författarna analyserade att dess misstankar beror på fördomarna att män inom dessa yrken hade skadliga avsikter mot barn och troligtvis ingenting annat (Jämställd utveckling Skåne, 2019, 42-44).

2000 skrev Havung en kvalitativ doktorsavhandling gällande mäns position i förskolan med ett fokus på att förklara och analysera hur mannens vardagliga arbete såg ut och hur det påverkades av att de var män i ett kvinnodominerat yrke. Det var 14 manliga förskollärare, varav vissa jobbade med andra män medan vissa inte gjorde det, som deltog i studien via intervjuer och

videoinspelningar. I resultatet förklarade Havung hur det sattes en stor förväntan på männens prestation i deras arbete samt vilka arbetsuppgifter som de förväntades att ta på sig. Havung

staterade utifrån sin egen uppfattning att männen hade mer “ork och uthållighet” och således blev de tilldelade sysslan av att vara mycket fysiska med barnen. Det lades en explicit förväntan att männen skulle vara en typ av “lekfarbror” och leka utomhus genom att spela bandy och fotboll samt vara ute i naturen. Vidare fanns det även en tydlig förväntan att männen skulle utföra “manssysslor” och ta på sig rollen som en typ av vaktmästare. Havung förklarade vidare att trots att de kvinnliga kollegorna samt enhetscheferna kunde exempelvis sätta upp hyllor eller laga någonting som har gått sönder så låg det alltid en explicit förväntan på männen att de automatiskt skulle ta på sig dessa arbetsuppgifter på grund utav deras könsidentitet (Havung, 2000).

Vidare beskrev Havung att när det kom till aktiviteter såsom att sy eller baka hade männen ingenting emot att delta och vara med. Trots detta kodades dessa aktiviteter som feminina och männen uppmanades till att fokusera på att leka fysiskt och endast delta i dessa sysslor om det behövdes. En av deltagarna kritiserade delvis detta och förklarade att det var viktigt att försöka bredda barnens syn på könsroller genom att männen exempelvis aktivt deltar i bakandet och att kvinnor leker fysiskt för att normalisera att alla kan göra alla uppgifter. Havungs resultat analyserade vidare på detta och presenterade hur det kan vara fördelaktigt att normalisera men samtidigt utnyttja faktumet att det fanns både män och kvinnor på arbetsplatsen genom att ge barnen både manliga och kvinnliga förebilder. Hon poängterar att detta var ett extra viktigt område för barnens utveckling då det fanns dem som inte hade de typerna av förebilder utanför förskolan (Havung, 2000).

Förutom Jämställd utveckling Skånes studie och Havungs doktorsavhandling kan det anses att forskningsområdet av manliga förskollärare i Sverige är relativt sparsamt. I informationssökande fasen av denna studie fanns det olika deskriptiva böcker men annars hittades endast olika typer av

(12)

avhandlingar kopplade till Universitet. Havungs studie var den enda funna studien på

disputeringsnivå medan resterande var fem kandidatuppsatser från hela landet varav alla av dessa hade Havung som primär forskningsbakgrund (Bergman & Rohdin, 2018, Holmgren & Berglund, 2015, Adem, 2014, Antonsson & Benjaminsson, 2009, Ragnarsson Lås, 2014).

(13)

4. Teori

I detta avsnitt presenteras och beskrivs olika teorier som använts för att kunna analysera denna studies resultat och material. De huvudsakliga teorierna är av Lippmann (1998) och Connell (2008) och har valts ut då båda är etablerade inom deras respektive huvudsakliga områden samt har använts som grund för vidare forskning. Andra teorier och källor har använts för att komplettera huvudteorierna och bidra till djupare analys av områdena “stereotyper” och “maskulinitet”.

4.1 Stereotyper - Vad är det?

Enligt Oxfords Learner Dictionaries definieras en stereotyp som “a fixed idea or image that many people have of a particular type of person or thing, but which is often not true in reality and may cause hurt and offense” (2022) medan Oxford Lexico använder sig av definitionen “a widely held but fixed and oversimplified image or idea of a particular type of person or thing.” (2022). Både källorna ägs av samma organisation men trots detta är definitionen annorlunda vilket är eftersom att stereotyp som rent koncept kan anses vara relativt invecklat både i sin uppbyggnad och även dess bakgrund.

Konceptet av stereotyp har använts under en lång tid men begreppet myntades inte förrän 1922 av den politiska journalisten Lippmann. W i sin bok “Public Opinion” (1922). Trots att boken handlar om stereotyper, exempel på dem samt tidig teori om hur de skapas så inkluderas det ingen explicit definition på vad ordet betyder. Istället används ordet för första gången av honom i en mening från hans bok som kan ses vara utan ordentlig kontext. Meningen är som följande:

For the most part we do not first see, and then define, we define first and then see. In the great blooming, buzzing confusion of the outer world we pick out what our culture has already defined for us, and we tend to perceive that which we have picked out in the form stereotyped for us by our culture.”(Lippmann, 1922, 55).

Lippmann gav fortsättningsvis vaga beskrivningar kring hur en individs åsikter färgas av tidigare händelser och att en applicerar det på det som känns udda, konstigt eller i områden där en saknar kunskap (1998, 55-58). Det kan analyseras att Lippmann (1998, 55-56) hävdar att stereotyper som individen använder sig av för att förstå sin omvärld är någonting som alla gör och att det är någonting uppenbart.

(14)

I dagens samhälle kan det anses att stereotyper är en självklarhet. Vi bemöter dem varje dag i allting från reklamer för rengöringsprodukter där det framförallt är kvinnor som använder dem eller tar hand om hemmet till byggfirmor där det visas oftast starka män som bygger hus eller på något vis utför hantverk. Till att när individer frågas att tänka på hur en irländare ser ut kommer majoriteten troligtvis att föreställa sig en individ med rött hår och fräknar. Detta är hur irländare porträtteras i media men i faktum är det endast 10% av irländare som ser ut på detta vis (Bordalo, Coffman, Gennaioli, Shleifer, 2015, 1753). Ett flertal författare (Lippmann, 1998, 30-31. Rosenthal & Overstreet, 2007, 1. Quaranto & Stanley, 2021, 2-15) beskriver hur stereotyper sällan är grundade i sanning men att de ändå används för att få en uppfattning av världen utan att behöva lära sig allt om allting. Men på grund av faktumet att stereotyper är så ingrodda i dagens samhälle kan det anses vara någonting som gemene man inte ofta tänker på utan det helt enkelt är en del av vardagen. Därför vill vi i vår analys rikta strålkastaren mot de stereotyper som framkommer i intervjuerna genom att kolla på hur stereotyper fungerar men först och främst behöver vi förstå begreppet maskulinitet.

4.2 Maskulinitet

För att kunna begripa och besvara vad som är normativt maskulint så behöver en lyfta begreppet maskulinitet ur ett teoretiskt perspektiv. Raewyn Connell skriver inom sin litteratur Masculinities (2008) om själva begreppet maskulinitet och belyser fenomenet utifrån en mängd olika ståndpunkter och vinklar för att klargöra begreppet på bestående sätt.

För att kunna förstå och begripa maskulinitet samt vad begreppet innebär kan man se över den könade verklighet som samhället är fyllt av idag. Maskulinitet och femininitet är två begrepp som kan användas för att beskriva flera beteenden som är kopplade till olika könsroller. I korta drag så skulle uttrycken kunna beskrivas som ett sätt för oss att typifiera olika könsidentiteter samt kategorisera dessa handlingar, tankesätt och beteende som könade. Redan sedan tidig ålder lär sig människan i flera samhällen hur vissa saker betecknas som typiska för olika könsidentiteter, vilket gör att det finns en bild av vad som blir normativt manligt och kvinnligt. Det blir således svårt att definiera maskulinitet och vad det innebär mer än att det finns handlingar som är typiska för olika könsidentiteter (Connell, 2008, 52-64).

Connell (2008, 82-102) beskriver hur det handla om att ha en bild av män som hårda, starka och känslokalla samt andra liknande uppfattningar som identifieras som normativt manliga. Hon har bland annat lyft de fenomen som kan kopplas till maskulinitet och skapat en teori om vad det faktiskt är och innebär. Exempelvis finns det en teori om hegemonisk maskulinitet som i korta drag skulle

(15)

kunna beskrivas som det manliga idealet, hur då den ideala mannen ska vara och fungera för att leva upp till de manliga stereotyperna. Dessa kan handla om att styra och ställa samt handla om kraft och förhålla sig från handlingar som skulle kunna uppfattas som kvinnliga. Mycket av detta kopplat till maskulinitet kan ses som ett socialt fenomen, en kultur eller ett koncept för hur vad könsidentitet är och hur det fungerar i praktiken samt teoretiskt. Man finner maskuliniteten som ett fenomen som speglas hos människan i vardagen men även i arbetslivet och man kan belysa det som en del av samhället samt en av dess normer som utgör det i hur vi är uppdelade. Organisationer och dess kultur samt normer kan bland annat vara något som är oerhört styrt av könsidentitet, normer och förutfattade meningar kopplade till dessa uppfattningar om maskulinitet.

Man kan definiera vissa saker som mer eller mindre maskulina, likaså gällande handlingar och beteenden hos människor. Connell (2008, 82-102, 109-115, 186-191) belyser vidare i hur

maskulinitet kan beskrivas som ett spektrum och hur vi även kan konstatera vissa handlingar oavsett könsidentitet som maskulina eller inte. Vidare benämner hon att sexualitet har stor koppling till maskulinitet då i många fall homosexuella män kan betecknas som mer feminina och mindre maskulina.

Fortsättningsvis är det av vikt att belysa vidare vad hegemonisk maskulinitet innebär och hur det är relevant i dagens könsnormer och samhällsstrukturer. Som tidigare nämnt belyser Connell (2008, 82-102, 109-115) hur hegemonisk maskulinitet kan ses som ett slags ideal för mannen som skall levas upp till och även förväntningar som ligger på denne. Denna form av maskulinitet beskriver hur mer definierbara maskulina mönster identifieras som bättre och mindre maskulina mönster

identifieras som sämre. Således blir det manliga idealet en man som håller sig till handlingar som definieras som typisk manliga, exempelvis ledande och auktoritära handlingar. Connell tydliggör dock att ingen man faktiskt kan leva upp och vara idealet utan det är endast en strävan till att leva upp till det. Hegemonisk maskulinitet kopplas även vidare till den makt och status som män innehar.

Slutligen kan man indikera att den maskulinitet som Connell (2008, 52-64, 82-102, 109-115, 186-191) beskriver i sin bok “Maskuliniteter” påvisar att det finns en bild och ett ideal att män ska vara på ett typiskt sätt om de ska ses som mer manliga och utföra mer handlingar och beteenden som stärker detta. Män som inte följer efter detta och gör mer feminint hamnar längre ner i denna hierarki och skall känna sig mer missnöjda och misslyckade med sina val. Man förväntar sig att män normalt inte ska visa känslor, vara mer fysiska och ha ett hårdare sätt att vara på än kvinnor och frågan är den

(16)

hur pass mycket påverkas vi av detta idag. Denna strävan är något som därmed kan kopplas vidare till arbetslivet, samhället och organisationer och kan ses via stereotyper.

4.3 Stereotyper - Hur fungerar de?

Stereotyper är generellt uppdelade i de två olika kategorierna explicita och implicita stereotyper. Explicita stereotyper är sådana som individen är medveten att de innehar och aktivt använder sig av när de dömer andra människor vilket färgar dennes perception och förväntningar på individen. Ett tydligt exempel på detta är olika könsstereotyper som exempelvis “Män jobbar inom teknologi” samt “kvinnor jobbar som lärare”. Likt andra stereotyper är dessa generellt inte baserade i sanning men det är stereotyper som aktivt och medvetet används i exempelvis propaganda för att försöka uppnå bestämda ändamål (Kerkhoven, Russo, Land-Zandstra, Saxena & Rodenburg, 2016.

Gadassi & Gati, 2009, 905-906, Quaranto & Stanley, 2021, 2-15).

Implicita stereotyper är de som ligger i individens undermedvetna och påverkar dess beslut, åsikter och världsbild utan att personen är medveten om det. Exempel på denna typ av stereotyper kan vara tanken att män är starkare än kvinnor och på grund ut av detta ber man ens manliga vän att öppna en burk eller bära något tungt (Gadassi & Gati, 2009, 904-906. Nadler, Voyles, 2020, 22-23, 25- 27).

Både explicita och implicita stereotyper lärs in genom exempelvis miljö, familj, lärare, vänner samt olika typer av media. Det sistnämnda är ett tydligt exempel på hur de visar olika typer av material som innehåller stereotypiska bilder av individer som exempelvis att män är läkare och reklamer där kvinnor tar hand om barn. Då media visas om och om igen på exempelvis tv eller nyhetsartiklar blir detta upprepande för individer vilket i sin tur utsätter individen för samma typer av proprätering. Detta kan stärka individens stereotypiska bild av specifika grupperingar, speciellt om de själv inte ofta har kontakt med gruppen (Quaranto & Stanley, 2021, 2-15, Nadler, Voyles, 2020, 5, 26-27, 29).

The systems of stereotypes may be the core of our personal tradition, the defenses of our position in society. They are an ordered, more or less consistent picture of the world, to which our habits, our tastes, our capacities, our comforts and our hopes have adjusted themselves. They may not be a complete picture of the world, but they are a picture of a possible world to which we are adapted. In that world people and things have their well-known places, and do certain expected things. We feel at home there. We fit in. We are members. We know the way around. (Lippmann, 1922, 64).

(17)

I citatet ovan beskriver Lippmann hur stereotyper används inte bara för att placera andra individer i lådor utan även för att hjälpa individen att finna sig själv. Detta uttalande kan bitvis stärkas av artikeln “Stereotypes” skriven av Bordalo et al (2021, 1753-1757). De staterar hur samhällsvetenskapliga områden finner en koppling mellan stereotyper, hur samhället behandlar individen samt hur dem behandlar sig själva. Phelps och Arrow (1972, 1973) beskriver detta vidare genom teorin kallad statistisk diskriminering.

Kortfattat hävdar de två författarna i deras egna respektive böcker att det finns en koppling mellan stereotyper och ren statistik. För att förklara detta tar de upp som exempel hur vissa

arbetsgivare ser på afroamerikaners kunskap. I detta exempel anser arbetsgivarna att afroamerikaner inte investerar i universitetsstudier och således inte innehar vissa typer av kunskap vilket i sin tur gör att de inte anställer afroamerikaner. Detta påverkar företagens statistik men även gruppen i sig själv som på grund utav detta har en ökad risk att inte delta i universitetsstudier. Effekter av detta kan påverka hur många som innehar universitetsstudier vilket uppfyller arbetsgivarens initiala tro och stereotyp och tillsist förstärker den och skapar en ond cirkel. Detta är en teori gällande hur

stereotyper fungerar men det kan anses vara intressant att ha denna i åtanke när man analyserar könsidentitet och stereotyper inom specifika yrkesroller, speciellt när det kommer till maskulinitet i kvinnodominerade yrken (Bordalo et al, 2015, 1753-1754).

(18)

5. Metod

För att ta besvara studiens frågeställningar valde vi att göra en kvalitativ studie och fokusera på intervjuer. För detta skapades det en intervjuguide (Bilaga 1) som skulle på bästa sätt kunna ge svar på studiens tre frågeställningar. Intervjuguiden innehöll framförallt öppna frågor där individen fick möjlighet att förklara dennes tankar och upplevelser. Anledningen till detta val var för att kunna få deskriptiv data som ansågs vara relevant för denna studie eftersom stereotyper kan anses vara relativt subjektiva. För att få nytta av denna subjektiva data användes tematisk analys för att enklare finna gemensamma röda trådar och i sin tur kunna skapa en bredare och generell uppfattning av stereotyper och uppfattning av män som jobbar inom det kvinnodominerade yrket förskollärare utifrån deltagarnas perspektiv.

5.1 Kvalitativ metod

Studien har en metod med kvalitativ ansats som valts ut för att kunna greppa och besvara syftet och frågeställningarna i studien. Kvalitativ metod kan vara fördelaktig när man vill få djupare information och data rörande de ämnena som inte går att besvara på samma sätt med siffror utan istället kan besvaras bättre med ord (Bryman, 2018, 61-67).

Vid en kvalitativ forskningsstrategi skapas utrymme för tolkning när man samlar material.

Därför behöver inte frågor nödvändigtvis vara lika strukturerade och få klara svar när dessa ställs.

Med denna metodansats ligger fokus mer vid att erhålla ett induktivt förhållningssätt rörande förhållandet mellan teori och praktik, vilket innebär att teorier i regel genereras av studiers resultat och bygger vidare nya teorier. En annan huvudsaklig punkt inom kvalitativ metod är att inneha en kunskapsteoretisk ståndpunkt, vilket innebär att metodiken bygger på en tolkning och förståelse av den sociala verkligheten som dokumenteras utifrån deltagarnas perspektiv vilket vidare också måste tolkas av forskarna själva. Detta innebär givetvis också att det finns marginaler för att material kan tolkas och uppfattas fel vilket skulle kunna innebära feltolkningar som således måste has i åtanke under analys och diskussion av det insamlade materialet (Bryman, 2018, 61-67).

För denna studie, om man utgår ifrån Brymans (2018, 61-67, 454-461, 561-567) litteratur gällande kvalitativa metoder, innebär det att man måste se materialet i sin helhet och tolka den data som samlas in med åtanke att det finns möjlighet till misstolkningar och uppfattningar som inte stämmer helt överens med det som utspelas i verkligheten. Som tidigare nämnt finns det möjlighet till

(19)

att insamlat material kan hamna i fel kontext mot vad som faktiskt utspelade sig. Därför ligger det oerhörd vikt i att ha tydliga teorier och frågor som ställs till deltagarna i studien för att minimera riskerna till att fel uppstår i insamlingen av materialet. Således utformades intervjuguiden efter en semistrukturerad modell för att kunna ge alla deltagare samma förutsättningar men framförallt för att ge möjligheten till att kunna ha semi-öppna frågor som i sin tur ger möjligheten till tolkning och anpassning för att kunna få fram svar som täcker studiens syfte och frågeställningar. Exempel på detta är hur det börjades med öppna frågor som “Om jag säger ordet maskulinitet till dig, vad tänker du på då?” innan det smalnar av och till sist landar i frågan “Hur uppfattar du att stereotypen för manliga förskollärare ser ut?”. Frågorna lades upp på detta vis för att först och främst ge deltagaren en möjlighet att komma in i ämnesområdet och göra sig bekväm innan man ställs mer specifika frågor där det krävs att man förstår och känner sig bekväm i samtalsämnet så man ger relevanta svar.

5.2 Urval

Då studien syftar till att undersöka mäns upplevelser om hur det är att jobba inom ett kvinnodominerat yrke utesluts därmed alla individer som identifierar sig som kvinna eller andra könsidentiteter, vilket innebär att enbart de som identifierar sig som enbart binär man fick möjlighet till att ta del studien. Vidare krävdes det också att individerna arbetade eller har arbetat inom rätt yrke för att kunna vara aktuell för studien. För att då vara aktuell för studien innebar det att

deltagaren hade yrkesrollen förskollärare eller en liknande titel och hade erfarenhet från att arbeta på en förskola. Det bör även tydliggöras att kandidaterna ej behövde vara anställd på en förskola vid tillfället av intervjun utan att denne enbart behövde ha erfarenhet från yrkesrollen från sitt arbetsliv.

Mängd erfarenhet inom yrkesrollen var något som ej bedömdes vara en aktuell faktor att ta i

beaktande för studien. De kandidater som valde att delta i processen erhöll dessa kriterier och besatt alla varierande erfarenhet och ålder.

För att finna kandidater för intervjun användes de tidigare nämnda kriterierna “identifiera sig som man” och “förskollärare” som det enda som hörde till kravprofilen för att kunna delta i studien. För att sedan finna kontakt med kandidater som kunde uppfylla kriterierna användes två tillvägagångssätt. Det första medlet att finna kandidater av relevans till studien utgick ifrån

personliga kontakter och sociala medier. Första kandidaten fanns via en direkt personlig kontakt och resterande via ett privat inlägg på facebook som staterade studiens syfte och krav på deltagarna vilket ledde till det andra tillvägagångssättet vilket var ett snöbollsurval. Detta innebär att man frågar de initiala deltagarna ifall de har en kontakt som uppfyller kriterierna för studien och ifall denne möjligen kan vara intresserad av att också delta. Denna metod är lämplig när urvalsområdet är smalt

(20)

och kriterierna kan vara svåra att uppfylla vilket man kan argumentera för var fallet för denna studie då män som är förskollärare tillhör en minoritet inom förskolläraryrket (Bryman, 2018, 245).

5.3 Intervjuer

Intervjuguiden i sin helhet är en semistrukturerad intervju som lämnar utrymme för tolkning men som samtidigt säkerhetsställer att man får ut den information och data som önskas utifrån intervjuerna. Med detta att det ej har ställts ledande frågor med åsikt att få specifika svar utan enbart att deltagaren leds till rätt kategorier och ämnen som önskas undersökas i studien. Detta för att dels hålla sig till ämnet för studien men även för att inte dra ut på tiden av respekt för deltagare och forskare som genomför momentet. Dessutom så lämnar även detta stor frihet till deltagaren att ge egna svar samt öppnas möjligheten till att ändra om i intervjun för forskaren ifall det passar bättre för tillfället och frågor kan ställas om och vridas för att få ut relevant data vilket också gjordes vid intervjutillfällena exempelvis ifall deltagarna redan svarat på kommande frågor (Bryman, 2018, 561- 570).

Följande är en beskrivning av proceduren för intervjuerna som genomfördes under studien.

Till att börja med var deltagarna tvungna att skriftligen acceptera ett försättsblad (Bilaga 2) som beskriver proceduren av intervjun och hur materialet hanteras. Detta var av etiska skäl som presenteras vidare i avsnittet rörande etik. Av enkelhetens skull för både forskare och deltagare genomfördes intervjuerna digitalt. Detta innebar en fördel för alla intervjudeltagare rörande tid och plats vilket ledde till att man kunde finna större möjlighet att genomföra intervjuer då en ej var lika begränsad av tid och rum. För de digitala intervjuerna användes det digitala verktyget Microsoft Teams eller alternativt Zoom som plattform för intervjun. Båda dessa verktyg innehar medel för att kunna spela in material ifall så önskas vilket även förenklade processen med att spela in och spara materialet som skulle dokumenteras. Efter deltagande så tackades kandidaterna och informerades ytterligare om vad som skulle hända med materialet. Deltagaren frågades även ifall denne hade någon kontakt som möjligen skulle kunna uppfylla kriterierna för studien och vara intresserad av att delta i studien.

5.4 Deltagare

För att skapa ordentlig anonymitet har fiktiva namn använts för att kunna identifiera kandidaternas olika citat och åsikter men samtidigt för att skydda dem. I denna studie intervjuades sex stycken förskollärare mellan åldrarna 29 och 50 och de blev tillgivna namnen Kenneth, Carl, Stig, Ragnar, Bengt och Filip. Alla innehade titeln “legitimerad förskollärare” vilket innebär att de alla har

(21)

åtminstone en kandidatexamen från ett förskole eller barn och omsorgsprogram på universitetsnivå.

Majoriteten av deltagarna hade fått denna utbildning på svenska universitet och innan denna position hade alla deltagare jobbat med barn antingen inom skolan eller förskolan som titeln vikarie eller barnskötare, varav både inte kräver en kandidatexamen. Deltagarna förklarar hur arbetsuppgifterna generellt är liknande vare sig du är legitimerad eller inte men att de tydligaste skillnaderna är exempelvis kontakt med föräldrar, vissa kunskaps ansvar med mera.

5.5 Reliabilitet och validitet

När man utformar en undersökning är det av vikt att överse kvaliteten inom en

undersökning vilket görs med kriterierna reliabilitet och validitet. Här finns det skillnader beroende på vilken form av metodansats som har använts vid studien, det vill säga ifall man har en kvalitativ metod eller kvantitativ metod. Fokuset för att skapa en hållbar studie låg vid faktorer som exempelvis om studien går att replikera eller inte och huruvida resultatet är rätt framtaget och berör rätt ämne.

(Bryman, 2018, 72-73, 465-475).

Med reliabilitet menas hur pass replikerbar en studie som genomförs är, vilket kan vara en svårighet vid användandet av en kvalitativ metod. Detta är dock väldigt beroende på vilken typ av studie som genomförs och hur miljön runt i kring ser ut vid studiens tillfälle då denna kan påverkas och förändras med plats och tid. Tanken med reliabilitet är att andra forskare skall kunna göra och genomföra samma studie igen och få samma resultat vid studiens slut om denne har samma förutsättningar. För att detta skall vara relevant för denna studie innebar det att se över

intervjumaterialet, testa det samt att se över förutsättningarna för självaste intervjuerna. Tanken är att det ska vara samma förutsättningar för alla som deltar inom studien och att det inte ska skilja sig i stor grad mellan varje intervju som genomförs vilket skulle kunna påverka resultatet (Bryman, 2018, 72-73, 465-475). Under denna studie behövdes detta tas i beaktande för att se till att alla deltagare hade samma förutsättningar vilket gjorde att det var av vikt att se över intervjuguiden som behövde granskas med noggrannhet flertalet gånger samt prövas två gånger innan man gjorde intervjuer med deltagare. Detta för att få ett konsekvent och lika tillvägagångssätt som inte ändrades till stor grad mellan intervjuerna i sig.

Med validitet menas det hur väl det som avses mäta har mäts och hur yttre påverkan kan spela roll för självaste resultatet i studien. Med detta menas hur pass väl forskaren är insatt i sitt ämne och hur påverkar dennes förförståelse proceduren och resultatet som presenteras i slutändan. Med detta menas att man har avsett att mäta det som faktisk skall mätas inom en studie och huruvida

(22)

forskare har en bias inom ämnet. Man måste således inneha en helt objektiv bild av ämnet och fenomenet för att inte påverka resultatet vilket kan vara en utmaning för många forskare (Bryman, 2018, 72-73, 465-475). För denna studie innebar detta för oss att frångå från våran bias kopplat till ämnet och släppa alla normer och värderingar som tidigare har funnits och enbart utgå från den teori som litteratur presenterats för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt.

5.6 Etik

Under denna studie har vissa etiska aspekter tagits i beaktande under och efter dess genomförande vilket är av högsta vikt för att erhålla sig till en god forskningssed. Denna studie har utgått ifrån svenska departementet Vetenskapsrådets (Vetenskapsrådet, 2018) grundläggande

principer gällande forskningsetik för att kunna erhålla en god forskningssed genom hela studien men kvalitetssäkrar sig även för att kunna erhålla detta efter att studien har slutförts. Detta delas upp i fyra olika delar som måste säkerhetsställas vilka är tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar.

Tillförlitlighet innebär att säkerhetsställa forskningens kvalitet utifrån dess design, analys metod och hur olika resurser utnyttjas. Detta innebar att forskningen måste vara väl genomförd på alla plan för att den ska kunna få publiceras eller genomföras. I korta drag kan man beskriva det som att forskningen måste vara väl genomtänk och utförd enligt plan vilket är något som har tagits i beaktande för denna studie sedan start till det att forskningen slutförts samt inför framtida forskning (Vetenskapsrådet, 2018).

Ärlighet innebär att utveckla, genomföra och granska forskningen noggrant på ett öppet och ärligt sätt. Med detta menas att denna forskning måste publiceras fullständigt, rättvist och objektivt utan att ljuga eller lägga fram ett icke-ärligt resultat som inte stämmer överens med det som faktiskt framstår och minimera risken för att resultatet blir vinklat (Vetenskapsrådet, 2018).

Respekt är självklar i de avseendet att man skall respektera alla parter som deltar i studien samt kultur och arv som kan vara del av dessa parter, givetvis innefattar detta också

forskningsdeltagare och universitet som också publicerar studien i slutändan. För detta har denna studie noggrant sett till att försäkra om anonymitet för deltagarna inom studien. Speciellt för denna studie är också att män i förskoleyrket är en minoritet vilket gör att ytters minimal information presenteras om deltagarna för att skydda deras integritet (Vetenskapsrådet, 2018).

(23)

Slutligen finns det givetvis också ett ansvar för forskningen som måste erhållas för publicerare och organisation vilket således innebär att man måste stå till svars ifall att en god forskningssed inte erhållits och behöver hantera de konsekvenser som kan uppstå vid ett sådant fall.

Alla dessa delar är något som har tagits i beaktande från start till slut samt efter publicering av denna studie och något som måste erhållas för all typ av forskning i framtiden (Vetenskapsrådet, 2018).

5.7 Analysmetod

För att kunna bearbeta och tolka den data som samlades in med intervjuer bör en

analysmetod användas för att kunna sammanställa och tillslut ge ett resultat. En vanlig metod att använda sig av för att tolka olika material när man utgår ifrån en kvalitativ metod är att göra en tematisk analys av intervjumaterialet som samlats in. För att genomföra detta innebär det att man bör transkribera intervjumaterialet för att sedan koda det och skapa teman som kodningarna sedan kategoriseras in i. Hittar man gemensamma koder inom de olika transkriberade texterna har man funnit ett eller flera gemensamma tema mellan alla deltagare vilket då bygger upp ett resultat (Bryman, 2018, 698-702). För att visa hur detta har gjorts inom denna studie följer nedanstående exempel:

(24)

Tabell 1: Exempel av tematisk analys

Citering Kodning av citat Koder Tematisering

“Jag bemöts väldigt positivt! Jag brukar vara väldigt omtyckt av barnen och får höra

“Vad trevligt att du är kille.” och “Var roligt att män jobbar i förskolan!” från personer. Jo det är kul men man blir trött på att höra den

kommentaren.” - Filip

“Jag bemöts väldigt positivt! Jag brukar vara väldigt omtyckt av barnen och får höra

“Vad trevligt att du är kille.” och “Var roligt att män jobbar i förskolan!” från personer. Jo det är kul men man blir trött på att höra den

kommentaren.” - Filip

Positivt bemötande, Positivt bemötande, man, irritation pga kön

Bara för att du är man

Exemplet ovan påvisar hur tematisk analys har använts i följande resultatdel för att kunna identifiera olika teman som går i hand med tidigare presenterade teori gällande exempelvis stereotyper från Lippmans litteratur (1922 & 1998). Genom att göra denna procedur för all insamlad data kunde man finna gemensamma teman inom materialet vilket skapade ett antal teman som presenteras vidare i resultatanalysen.

(25)

6. Resultatanalys

Med hjälp av en tematisk analys har materialet bearbetats och delats in i flera olika teman för att kunna analysera materialet och se liknelser mellan deltagarnas uttalanden. Utifrån detta material har följande huvudteman utformats: Könsstereotypiska förväntningar och identifikationer, exkludering och ensamhet samt karriärkritik.

6.1 Könsstereotypiska förväntningar och identifikationer

Vid frågan gällande hur deltagarna såg på manliga stereotyper svarade deltagarna deltagarna i majoritet liknande såsom följande citat presenterar.

Ska vara den vältränade, den där oj oj oj det här känns konstigt att svara på, ursäktar mina svar här. Vara tuff, vara stark, visar inte känslor, ska vara den som förser familjen. låter så primitivt men det är de underliggande tankarna. [...] - Filip

Skägg, muskler, grabbighet, maskulinitet. Kan inte laga mat, städar inte, dålig hygien m.m - Stig

Ehm… ja asså.. tänker att den är… nu vet ju inte jag asså jag är ju… inte gammal kanske något förändrad möjligen men jag vet inte jag kan inte riktigt ge några exempel. Men då tänker jag förändrar som att, det här du frågade om maskulinitet förut och jag tänker att… jag tänker inte att den manliga stereotypen är jätte normativ att man ska vara hård, bestämd och högljudd och skryta om hur många man legat med det senaste året och sånna saker utan jag tänker att det finns en ganska relativt bred grej till exempel att vara föräldraledig att det också är en manlig stereotyp i Sverige men såklart också, kanske framförallt bland yngre människor och vissa äldre med, att man ska vara lite hård, inte visa så mycket känslor kanske… sånt. Sen är väll alltså visst manlig

stereotyp asså gilla sport, gilla öl typ eeh… och sånt också [...]. Men aa en ganska bred bild men ändå med viss betoning på a men de här hårda värderingar å kanske lite karriär och de här tjäna pengar grejen typ.- Ragnar

Majoriteten av alla deltagare benämner att de inte identifierar sig med denna stereotyp och istället gör samma sysslor och uppgifter som de kvinnliga förskollärarna utför. Några citat som identifierar detta är:

Väldigt trygg med sig själv, att kunna bortse från stereotypen. Våga visa känslor, våga visa ömsesidighet. Ha på dig vad du vill, sjunga vad du vill, inget kränkande absolut men frihet med artistic integrity om du förstår vad jag menar? - Filip

(26)

[...] När det är en hel del män som jobbar där blir det att alla gör samma arbetsuppgifter. Jag gör de uppgifter jag gör, exempelvis ordning och reda så jag städar, lagar mat osv, men det är för att jag vill det och gillar det. - Carl

Det ligger en förväntan på mig att jag gör manliga saker. Eh det förväntas också av mig att jag dom andra sakerna också, jag byter blöjorna, jag torkar golven när barnen spytt asså de traditionella könsstereotyperna. - Carl

Utifrån dessa citat som presenteras så finner man ett ganska tydligt tema rörande

könsstereotypiska förväntningar och identifikationer. Denna bild som deltagarna beskriver av män inom förskoleyrket stämmer till stor del överens med hur Connell (2008, 82-102, 109-115) belyser maskulinitet. Just synen på hur männen ska vara och agera stämmer mycket överens med den typiska synen för normativt maskulina beteenden som beskrivs i denna litteratur. Uttryck såsom att män ska vara hårdare, aktiva och inte lika känslomässiga kan också applicera till viss del för de citaten som tillhör detta tema. Vilket också självfallet leder till att dessa män följer inte heller riktigt idealet som hegemonisk maskulinitet. Fortsättningsvis om man analyserar vidare på temat så finns det tydliga drag som också visar att ingen av männen riktigt ser sig själv tillhöra denna stereotyp om vad som ses som normativt maskulint. Dessa deltagare nämner även att de också gör icke-typiska maskulina arbetsuppgifter och beteenden som snarare går emot teorin om hegemonisk maskulinitet.

Detta tema påvisar hur män inom förskoleyrket ser på maskulinitet vilket också var något som kan ses som snarlikt denna uppfattning som Connell (2008, 82-102) också beskriver i hennes litteratur gällande mäns roll i samhället kopplat till maskulinitet. Samtidigt kan man konstatera och se tydliga drag för explicita stereotyper som fastställs med grund av hur deltagarna faktiskt uttalar sig om hur de ser på stereotyper vilket är något som stärks av tidigare presenterad teori om stereotyper (Gadassi & Gati, 906-907. Nadler, Voyles, 26- ). För att dyka djupare i detta område presenteras nedan fyra stycken underteman till temat “könsstereotypiska förväntningar”. Dessa är:

Lekfarbror, Händighet och teknik, Auktoritet, bara för att de är män.

6.1.1 Lekfarbror

Vid analys av intervjuerna blev det tydligt att en av stereotyperna som appliceras på männen var att de förväntades att vara väldigt fysiska, aktiva och ha mycket energi. Det förväntades att de alltid ville leka med barnen trots att deltagarna ej explicit uttryckt att de vill eller gett godkännande till det. Några respondenter identifierade sig delvis med stereotypen men problemet blev att de ansågs sig bli tvingade att uppfylla den. Trots att majoriteten upplevde en tröttsamhet och stor

(27)

frustration gällande påtvingandet av dessa stereotyper så ansåg de att om de ej axlar på sig denna roll, som många benämner specifikt som “lekfarbror”, kommer ingen att göra det. Detta tankesätt förklarar majoriteten av deltagarna kommer ifrån att de inte ser att deras kvinnliga kollegor tar på sig rollen vilket således leder till att barnens behov inte uppfylls. Detta resultat kan tydligt presenteras i nedanstående citat från deltagarna:

En lekfarbror, stimmar upp, högt tempo, leker väldigt aktivt. Aktiv del av barnens lek. - Bengt

Mannen erbjuder ett annat alternativ av lekar för barnen och då uppmuntras man till att göra det för att de normalt vis inte får det vanligtvis - Bengt

Jag kom in som en virvelvind, lekte tjuv och polis. Snöbollskrig, barnen stod på led för att bli upplyften på mina axlar och snurras runt - Filip

Ovanför beskrivs tydligt uppmuntran till att vara lekfarbror då deltagarna kommer in som virvelvindar, leker och stojar eftersom att den rollen erbjuden en typ av lek de anser att deras kvinnliga kollegor inte bidrar med. Detta utvecklas vidare i citaten nedan:

Jag upplever att barnen har dålig motorik så då går vi till skogen och så klättrar vi i träd. Det är inte så många av mina kvinnliga kollegor som gör. Vi hittar klätterställningar för att utveckla barnens motorik istället för att åka ned i gympasalen och ha lite gympa för det är väll lite mer normativt manligt tänk att “nej vi ska jobba med hela kroppen så vi ska ut och klättra.” [...] - Carl

Skogen är min. Jag har massa kvinnliga kollegor som gått till skogen och plockar blommor men vi brukar kojar, vi klättra i trä vi går till klätterställning å och när de ska ner på den här

brandmansstången som är på många lekparker jamen då står jag under och säger “Jag har dig.”.

Det här med att bygga upp barns självförtroende, att dem gör nått dem inte vågar jag känner att–

ingen av mina kvinnliga kollegor gör det här. Vilket jag tycker är så dåligt för de kan göra det lika väl som jag. Jag kan ta de tyngsta barnen men resten av barnen kan dom ta men dom tycker att det är läskigt. Så de… det är mitt område å jag tar de med glädje för att jag tycker det är så viktigt. - Carl

I ovanstående citat kan man finna att det inte är endast livlig lek som förväntas utan även arbete med motorik och uppbyggandet av barnets självförtroende. Att de fysiska aktiviteterna kan hjälpa barnen att våga ta risker som exempelvis att glida ned för brandmansstången eller att klättra lite högre upp i trädet. Här beskrivs även exemplet om hur Carl känner att hans kvinnliga kollegor inte gör detta, att de tycker de är läskigt att hantera de äldre och tyngsta barnen och att eftersom de har en manlig kollega kan han lika gärna göra det.

(28)

Vissa av deltagarna lyfte liknande teser och en av individerna förklarade denna upplevelse och känsla längre men på ett tydligt, målande och väldigt engagerande vis som gör det väldigt relevant att visa hela citatet:

Ehm… Hmm… Aa… De litegrann faktiskt igen en energisk lekfarbror Filip som kommer här å

“Amen Filip du kan ju leka tjuv och polis med barnen. Du kan jaga dem och busa med dem” å ibland har det vart att jag kom tillbaks (som vikarie) till samma ställe (förskola) där jag jobbat lite mer regelbundet. “Ah hej välkommen tillbaks Filip ja eh jo Kalle här hade önskemål. Ni kör tjuv och polis sen” det blir väldigt mycket såhär lämna till lekfarbrorn att vara lekfarbror liksom att det är såhär “Filip det är han som är uppe och busig och sprallig” liksom att det blir såhär… aha…

kunde vi inte diskutera det här tillsammans? Idag tillexempel så sa jag till barnen liksom att “Nae vet ni vad, vi får hitta på en annan aktivitet än bara jaga och liksom springa för att… är det det enda vi kan göra när vi är tillsammans eller kan vi göra andra aktiviteter som andra kollegor gör?”. Jag försöker tänka väldigt mycket på vad gör mina andra kollegor och kan jag lika mycket inspireras av dem som dem kan inspireras tillbaka. Så att det inte blir liksom den här att det bara är mina kvinnliga kollegor som är “ordning och reda, spring inte, slåss inte” och så kommer jag och liksom det är mig ni busar med liksom det blir en sådan här konstig obalans liksom. Jag har lika mycket ansvar där att se till att barnen lär sig allt om demokrati, respekt, egenvärde som mina kollegor har och dem har lika mycket ansvar att inspirera, engagera, musicera och bjuda in till lek.

- Filip

Vid analysering av dessa citat identifierades ett tema rörande en stereotyp som benämndes som “Lekfarbror”. Utöver de tidigare könsstereotypiska förväntningarna som lyfts beskrev

deltagarna även hur det finnes en förväntan att en manlig förskollärare ska vara fysisk, stojig och ha mycket energi. De bemöts av kommentarer så som “Vad bra att du är man, då kan du spela bandy med barnen!” och det kan tolkas som att kollegor ser detta som en självklarhet på grund av faktumet att deltagarna identifierar sig som män. Genom att tolka och analysera dessa uttryck och bemötanden kan man se att de grundar sig i både explicita och implicita stereotyper. Den implicita stereotypen kan ha uppkommit från ens uppväxt där män oftast uppmuntras till att leka utomhus och vara väldigt fysiskt aktiva vilket i sin tur har skapat en undermedveten stereotyp i vuxen ålder (Boxberger

& Reimers, 2019). Med dessa uttalanden kan man vidare se att stereotyperna som lyfts upp inte endast är implicita men även explicita då det explicit sägs till deltagarna exempelvis som när Filips blev tillsagd att han ska leka tjuv och polis med barnen. Det läggs en medveten förväntan på de manliga förskollärarna vilket stärks av faktumet att när deltagarna ej tar rollen av att vara

“lekfarbror” så spelar inte barnen bandy då de kvinnliga förskollärarna generellt inte uppmanar till eller deltar i den typen av lek.

Vidare fanns det fler implicita stereotyper. Ett exempel är från en deltagare där en kvinnlig kollega bad honom att öppna en syltburk. Istället för att gå till en annan kvinnlig kollega för att be om

(29)

hjälp bad de honom vilket kan analyseras vara på grund av den maskulina stereotypen att män är starka och tuffa som benämns både i Connells (2008, 82-102, 109-115) litteratur och deltagarnas egna uttalanden. De anser sig bli tillskrivna dessa roller bara för att de är män, att det förväntas att de är eller ska vara lekfarbror endast på grund utav sin könsidentitet. Vidare kan man se att trots

deltagarna visar ett missnöje gällande att bli tillskrivna dessa roller så tar de ändå på sig dem vilket i sin tur kan anses förstärka könsstereotyperna och maskulinisera yrkesrollen (Lupton, 2006, 112-114 ,121-124). Vilket går emot deras uttalanden om att vilja att alla ska göra samma uppgifter och att de inte ska bli automatiskt tilldelade rollen av lekfarbror.

6.1.2 Händighet och teknik

Baserat på det insamlade materialet finns även delar som tydligt pekar ut en förväntan vilket är att män ska erhålla en viss händighet och teknisk kunnighet inom sitt yrke på arbetsplatsen på grund av sin roll som man inom ett kvinnodominerat yrke. Citaten som specificerar sig mer på detta är:

Kan du inte skruva upp hyllan?” Jag är inte bra på att skruva upp hyllor varken inom eller utom yrket - Kenneth

[...] Så förväntan är ju på mig att jag gör de här tråkiga manliga sakerna att eh skruva, spika och hamra och eh jag ska lyfta på barnen och kasta dem upp i luften men samtidigt så hamnar de också på att jag tycker att de är de bästa sätten att jobba med barnen. Men det är ju en klar förväntan på mig att för jag är man att… “Ja du är ju man så du får göra detta” eller “för du är bättre på det här”

det är väll den som ligger i där för de flesta kvinnliga kollegor tror inte att dem kan så därför gör dem inte. Vi har också haft en kollega där uppdelningen var att hon alltid snickrar å så vidare för att visa att “det kan kvinnor också göra”. - Carl

Nae beror på hur man ser det. Är typ manlig stereotyp, bättre på teknik än vad kvinnor är. Så på det sättet skulle man ju kunna säga att eh jag förväntas att lösa teknikproblem utifrån stereotypen att “jag är man därför är jag bra på teknik” ehm men jag tror snarare att anledningen till att jag har fått den här rollen är att det är ganska stor ålderskillnad på mig och många av mina kollegor. Eh och jag växte upp– jag har växt upp med teknik på ett helt annat sätt än vad många av mina kollegor har gjort och därmed så spelar det egentligen inte så stor roll att de är kvinnor och jag är man. Eh det handlar bara om att vi har haft olika relationer till teknik ehm mycket baserat på att jag är yngre helt enkelt. - Bengt

I dessa citat framkommer då temat “Händighet och teknik”. Det belyser hur män inom förskoleyrket gör arbetsuppgifter som är kopplat till hantverksarbete eller IT-relaterade uppgifter

(30)

vilket också kan vara något som ses som typiskt för män och kopplat till maskulinitet. Deltagarna beskriver hur de ofta förväntas göra olika praktiska uppgifter och hur de tar på sig att göra detta lite mer naturligt. Orsaken till detta ligger i att de är män och att de därför förväntas att de ska göra dessa arbetsuppgifter vilket också stärker uppfattningen som Lupton (2006, 112-114 ,121-124) beskriver om att det blir mer naturligt för män att ta på sig dessa arbetsuppgifter för att bibehålla en yttre

maskulinitet. Connells (2008, 82-102, 109-115) litteratur om maskulinitet stärker också dessa påståenden genom att beskriva vad som kan ses som typiskt maskulint och hur män ska erhålla en form av normativt manligt yttre med sina handlingar och beteende.

6.1.3 Auktoritet

Kontexten för dessa citat är gällande om man ser den manliga stereotypen av auktoritet och ledarfigur i sitt vardagliga arbete.

Kollega berättade att de gärna vill ha en man på sin förskola för de tror att det ska ge barnen mer lydiga eller lyssna mer. Verkar finnas på andra förskolor men– kan du upprepa frågan igen?

*fråga* ja jag ser, definitivt. Speciellt de kollegorna som jobbar på andra sidan av huset som man bara träffar ute. De som är mer lagda åt den manliga stereotypen - Kenneth

[...] Exempelvis en annan manlig kollega skulle upp och vara på en annan förskola. Då hade personalen sagt “Åh äntligen en man som kommit hit. Vi skulle behöva sätta lite pli på barnen!”

De tycker att männen ska vara mer stränga. - Kenneth

Vissa vårdnadshavare, men definitivt andra män, har en tendens att lyssna på mig mer, tendens att ta till sig det jag säger. Om det är någonting som händer och man måste prata seriöst är det mer att de tar till sig och rättar sig om jag säger det än en kvinnlig kollega. Den andra förskolläraren, hon har en väldigt.. authority röst. Hon kan prata med authority medan tredje kollega bryter lite och då har de problem med att lita på henne även fast de förstår. Men om det är jag som säger (kanske jag som tänker lite) men att män lyssnar mer på andra män. Vissa pappor behöver jag prata med för att de ska få in det. - Kenneth

Utifrån dessa citat finner man ett tydligt tema vilket är “auktoritet”. Här beskriver deltagarna huruvida män på arbetsplatsen har mer auktoritet på grund av deras könsidentitet. Män har enligt Connell (2008, 82-102, 109-115) en mer auktoritär roll vilket man se utifrån ovanstående citat som beskriver att man snarare vänder sig till män för att få folk och lyssna. Detta går därmed i linje med hur män har en mer auktoritet på arbetsplatsen vilket också påvisar att man även bibehåller delar av det som är maskulint även inom ett kvinnodominerat yrke. Män utanför verksamheten verkar också

References

Related documents

Det är viktigt att du och din handledare går igenom frågorna tillsammans, då dina svar kommer att ligga till grund för att göra. feriepraktiken ännu bättre

För högre nivå ska ni även presentera resultaten i diagram och dra allmänna slutsatser om hur svängningstiden påverkas av variablerna.. Ni ska även undersöka om det finns

(2010) föreslår att ett sätt att skapa organisationsengagemang hos medarbetare som vill utvecklas inom organisationen, är att hjälpa dem nå sina karriärmål genom

Resultatet av studien visade att det är av stor vikt att ambulanssjuksköterskor besitter kunskap i hur de kan identifiera missförhållanden av barn, samt att det råder en

Resultatet kring denna studie visade att oavsett arbetslivserfarenhet så var handledning och medarbetarstöd något som socialsekreterarna beskrev som väsentligt och

För vårdpersonal skulle det kunna innebära att patientens uppfattning om sin hälsa framgår tydligare och i förlängningen att ett mer individuellt bemötande skulle

Att friges till föräldrahemmet har visat sig vara en bidragande orsak för återfall i brott, en möjlig orsak till detta kan vara att socialtjänsten inte ger speciellt mycket

Syftet med studien är att ta reda på barns erfarenheter av och tankar om olika tekniska system som ingår i vårt samhälles infrastruktur. För att samla in data genomfördes två