Förvaltningsområde för finska språket

Kanslienheten

Suvi Hänninen, 0240-860 96 suvi.hanninen@ludvika.se

Datum

2016-02-29

Projektrapport

Förvaltningsområde för finska språket

2015-2016

Sammanfattning

Den här projektrapporten redogör för hur Ludvika kommun fullföljt sina förpliktelser gentemot den sverigefinska minoriteten sedan kommunen ingick i förvaltningsområdet för finska språket (1 februari 2015).

Rapporten sammanfattar målsättningarna och de vidtagna åtgärderna, utan att glömma analysera effekterna på själva arbetet inom de olika delområden som kommunen åtagit sig att arbeta med under det senaste året, nämligen samråd, kartläggningar, information om nationella minoriteters rättigheter, service på finska, kultur, för- och grundskola, samt äldreomsorg. Det har även varit min ambition att ge handfasta förslag för framtida arbete.

Mest positiv utveckling har skett inom delområden information och kultur. En finskspråkig hemsida har tagits fram och ett omfattande kommunikationsarbete har genomförts på arbetsplatser samt gentemot den sverigefinska minoriteten och kommuninvånarna för övrigt. Minoritetens behov och intressen har kartlagts och det har gjorts seriösa försök till att utveckla kommunens service till att tillmötesgå de behov som den sverigefinska minoriteten har gällande tillgång till sitt eget minoritetsspråk. Det har införskaffats finskspråkig litteratur till kommunens bibliotek, förskolor och äldreboenden, och den sverigefinska minoriteten har erbjudits kulturarrangemang såsom teater, musik och föreläsningar.

Om det har skett framgång inom information och kultur så har det haltat inom äldreomsorg och förskoleverksamhet. Det finns inte någon organiserad finskspråkig äldreomsorg eller förskoleverksamhet i kommunen, även om man tagit steg i rätt riktning. Vårdpersonalen har vidareutbildats inom finska språket, och förskolepersonalen har erbjudits utbildningar inom språkutvecklande arbetssätt. Det har också varit positivt att notera att det finns finsktalande personal både inom äldreomsorgen och förskolan. Nästa steg är att skapa tydliga rutiner för att den finskspråkiga personalen som vill använda finska i sitt arbete, får och kan göra det.

Att driva det här projektet har varit en resa med många upp- och nedförsbackar.

Den bästa backen har varit fylld med glädje, hopp och framtidstro. Den vill jag gärna lämna över till min efterträdare.

Innehåll

1 Inledning och bakgrund ... 4

2 Uppdragsbeskrivning ... 5

3 Mål, åtgärder och resultat ... 7

3.1 Samråd ... 7

3.2 Kartläggningar ... 8

3.3 Information om nationella minoriteters rättigheter ... 9

3.4 Service på finska ... 10

3.5 Kultur... 12

3.6 För- och grundskola ... 14

3.7 Äldreomsorg ... 15

4 Hur har förvaltningarna jobbat med den sverigefinska minoriteten 2015-2016? ... 17

5 Ekonomi ... 21

Avslutande ord ... 22

Bilagor ... 24

Bilaga 1 – Redovisning av förbrukade medel av 2015 års statsbidrag ... 24

1 Inledning och bakgrund

Ludvika kommun ingår i förvaltningsområdet för finska språket sedan 1 februari 2015. Att ingå i förvaltningsområdet för finska språket innefattar ett förstärkt skydd för den sverigefinska minoriteten i Ludvika kommun, i enlighet med Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Det innebär att kommunen har ett särskilt åtagande att värna om det finska språkets och den finska kulturens status och ställning.

I Sverige finns det fem nationella minoriteter: sverigefinnar, tornedalingar, romer, judar och samer. Alla fem minoriteter åtnjuter sedan 1 januari 2010 det grundskydd som gäller i hela landet. Grundskyddet ger samtliga minoriteter rätt till information om deras rättigheter, samt rätt till inflytande i frågor som berör dem. Dessutom har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken, och främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.

Utöver grundskyddet åtnjuter tre av Sveriges nationella minoriteter, nämligen sverigefinnar, tornedalingar och samer ett förstärkt skydd inom geografiskt begränsade områden, som även kallas för förvaltningsområden. Det förstärkta skyddet gör att;

- enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare - myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk, samt att på

begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering.

Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk,

- förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken,

- kommunerna har särskilda skyldigheter att anordna äldre- och barnomsorg, helt eller delvis på minoritetsspråken om någon i förvaltningsområdet önskar detta.

I Sverige finns det sedan millennieskiftet förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska. Sedan 2010 har svenska kommuner haft möjlighet att frivilligt ansöka om att ingå i förvaltningsområden. I dagsläget ingår sammanlagt 75 kommuner och 14 landsting/regioner i förvaltningsområdena för samiska, meänkieli och finska. Grannkommunerna Smedjebacken och Borlänge, samt Landstinget Dalarna tillhör också förvaltningsområdet för finska. Av dalakommuner ingår Älvdalens kommun i förvaltningsområdet för samiska.

Anpassningsarbetet och utvecklingen av kommunorganisationen för att bemöta lagens krav tog sin start i projektformat då kommunen i april 2015 anställde en projektledare för att driva arbetet framåt under ett års period. Den här rapporten finns till för att redovisa hur förvaltningsområdesarbetet har fortskridit under det senaste året, på vilken nivå kommunen kan anses uppfylla lagens intentioner, och vad som återstår att göra inom den närmaste tiden.

2 Uppdragsbeskrivning

Som förvaltningsområde har Ludvika kommun ett särskilt åtagande att värna om det finska språkets och den finska kulturens ställning och status i kommunen.

Målsättning 2015-2016

Kommunen ska sprida kunskap om lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk bland politiker, kommunanställda och invånare i kommunen, samt informera om de finskspråkigas rättigheter i kommunen. Det är kommunens uppgift att synliggöra det finska språket och kultur, och långsiktigt arbeta för att trygga det finska språkets ställning i kommunen med hjälp av konkreta insatser inom kommunala verksamheter. Den sverigefinska minoriteten ska uppleva att det finns kunskap och förståelse för de rättigheter som lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ger, men även resurser för att bemöta de behov som kan förväntas uppstå hos de olika förvaltningarna inom kommunen.

Syftet med projektet har varit, i enlighet med ovan målsättning, att genom konkreta åtgärder bygga upp domäner för det finska språket, samt att utveckla och anpassa själva kommunorganisationen för att uppfylla lagens krav.

SAMORDNING

För att samordna kommunens anpassning och utveckling till förvaltningsområdet för finska språket anställde Ludvika kommun en projektledare för att initiera och samordna förvaltningsområdesarbetet under ett års tid. En stor del av samordningen har bestått av kommunikationsarbete och strategiska informationsåtgärder, men även av konkret planering och genomförande av diverse aktiviteter, möten, samt händelser. Projektledaren har även varit ansvarig för förvaltningen av statsbidraget på 660 000 kronor som utgår för merkostnader som uppstår med anledning av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

För att på riktigt komma igång med arbetet tog projektledaren fram en handlingsplan för förvaltningsområdesarbetet. För att strukturera upp det något enorma arbetsfältet, delades arbetet upp i följande delområden;

kultur, äldreomsorg, för- och grundskola¹, samråd, kartläggningar, service på finska, samt information om nationella minoriteters rättigheter

Det insågs ganska tidigt att alla dessa områden behövde var sin åtgärdsplan, då de hanteras på olika förvaltningar och innefattar frågor av olika komplexitet.

Handlingsplanen kom utöver den allmänna arbetsbeskrivningen att innefatta målsättningar samt åtgärdsplan för varje delområde. Med stöd i handlingsplanen har alla delområden bearbetats mer eller mindre parallellt under årets lopp.

Handlingsplanen ligger nu till grund för analysen i denna rapport, för att kontrollera om och hur kommunen under det gångna året har uppnått de i handlingsplanen angivna målsättningarna, och på det viset uppfyllt lagens intentioner.

En annan viktig del i projektets samordning- och uppföljningsarbete har varit styrgruppen för finskt förvaltningsområde. Projektstyrgruppen, som består av Jonas Axelsson, kanslichef för stöd- och styrningsförvaltning, Kyllikki Hallberg, representant för kommunens sverigefinska föreningar, Cecilia Lantz, områdeschef för äldreomsorg, och Leif Pettersson, kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen, har haft för uppgift att följa det kontinuerliga arbetet med det finska förvaltningsområdet, ge riktlinjer och styra kring fördelningen och användningen av statsbidraget, samt revidera och godkänna handlingsplanen för det finska förvaltningsområdet.

Utöver kommunens eget arbete, har projektledaren deltagit i det rikstäckande nätverket för landets samordnare för förvaltningsområden, Teaterslingan – Riksteaterns grupp för finska gästspel i länet, samt Landstingets Minoritetsgrupp, som jobbar med samtliga nationella minoriteter inom länet. Projektledaren har även haft ett nära samarbete med grannkommunerna Smedjebackens och Borlänges samordnare, då även dessa kommuner ingår i förvaltningsområdet för finska språket. Samarbetet har tagit sig uttryck i kunskaps- och erfarenhetsutbyte, men även t.ex. genom gemensamma kulturaktiviteter.

1 Trots att grundskolan inte omfattas av själva minoritetslagstiftningen, har nationella minoriteter särskilda rättigheter att läsa sitt minoritetsspråk i skolan, och därför ansågs det relevant att täcka ämnet under förvaltningsområdesfrågor, framför allt gällande kravet på information om nationella minoriteters rättigheter.

3 Mål, åtgärder och resultat

Syftet med detta kapitel är att redogöra för målsättningarna inom handlingsplanen för finskt förvaltningsområde och insatserna som gjorts under projektets gång, samt analysera den nuvarande situationen och ge både allmänna och konkreta förslag för framtida arbete.

3.1 Samråd MÅL

Ludvika kommun ska enligt lagen ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem, och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (§5 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk). Det har varit kommunens mål att inrätta former för långsiktig samverkan med den sverigefinska minoriteten.

ÅTGÄRDER

Samrådet men den sverigefinska minoriteten i kommunen har tagit form i öppna samrådsmöten, som hålls var tredje månad. Möten har annonserats om i god tid, och det har inte krävts någon föranmälan för att kunna delta på möten. Antalet mötesdeltagare har legat på 15-20 stycken per möte. Utöver minoritetsrepresentanter har det även bjudits in deltagare från kultur- och fritidsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt social- och utbildningsförvaltningen i syfte att underlätta rapporteringen från och till respektive förvaltning. Ämnen som diskuterats under det gångna året har varit;

äldreomsorg, barnomsorg, modersmålsundervisning, kulturaktiviteter, generell samordning, samt ekonomi. Samrådsgruppen har även gett råd vid investeringsbeslut.

Utöver samrådsmöten har projektledaren varit i aktiv kontakt med kommunens sverigefinska befolkning för att höra vad de har för behov och intressen.

RESULTATANALYS

Samrådsmöten har varit mycket produktiva vad gäller informations- och idéutbyte. Det har funnits en bra samarbetsanda på möten, och deltagarna har kunnat uttrycka sina önskemål gällande minoritetsrättigheter. Detta till trots, är det viktigt att fortsätta utveckla samrådsformerna. Antalet möten anses vara tillräckligt, men mötesformerna finns inte på plats än.

Det är ytterst viktigt att fortsätta hålla möten öppna för allmänheten för att på det viset möjliggöra ett bredare utbyte av tankar och idéer, och fånga in nya deltagare. Rollen för samrådsdeltagarna från förvaltningarna behöver också tydliggöras. Det behöver utvecklas en rutin kring hur minoriteten får och kan skicka information vidare till de förvaltningarna som nu är representerade på möten.

3.2 Kartläggningar MÅL

Ludvika kommun ska enligt lagen, tillsammans med de nationella minoriteterna, kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av finska (§8 Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk). Det har också varit kommunens mål att kartlägga språkkunskaper i finska bland kommunens anställda i syfte att leverera finskspråkig service till den sverigefinska minoriteten.

ÅTGÄRDER

Det har gjorts både interna och externa kartläggningar i kommunen under det gångna året. Dels utförde projektledaren tre enkätundersökningar för den sverigefinska minoriteten (undersökte behov och intressen inom allmän service, äldreomsorg och barnsomsorg), och dels skickades språkkunskapsenkäter till anställda inom äldre- och barnomsorgen för att se hur väl personalen behärskar det finska språket.

Enkätundersökningarna för minoriteten visade vikten och behovet av äldreomsorg, kulturaktiviteter och modersmålsundervisning på finska. Även allmän, skriftlig information på finska efterfrågades. Språkenkäterna visade att det redan finns närmare 20 st. anställda inom vård- och omsorgsförvaltningen som kan finska och nästan lika många som var villiga att använda finska i arbetet.

Inom förskolan fanns det 5 st. finsktalande anställda, dock var alla inte intresserade av att använda det finska språket i arbetet.

Det har även varit möjligt att ringa, maila eller träffa projektledaren i syfte att föra fram åsikter och intressen. Även öppna samrådsmöten har bidragit till kommunens kartläggningsarbete, då många behov och önskemål tagits upp även den vägen.

RESULTATANALYS

Det finns mycket kvar att utveckla gällande utformningen och genomförandet av kartläggningarna gentemot allmänheten. Det kan vara en idé att varva mellan olika teman, och inte dela ut olika enkäter samtidigt. Fokus bör ligga på de centrala frågorna (äldre- och barnomsorg, kultur, service), utan att glömma bort helheten. Det är också viktigt att fundera på utdelningsmetoderna så att en så stor grupp som möjligt får möjlighet att svara på dessa. Ett tänkbart alternativ är att göra ett utskick till hela kommunbefolkningen.

Språkenkäterna till personalen inom vård- och omsorg samt barnomsorg bör repeteras minst vartannat år för att ha den senaste informationen om mängden finsktalande medarbetare och deras arbetsplatser. Det kan också vara en bra idé att skicka en gemensam språkenkät till hela kommunens personal för att skapa en bättre uppfattning om var det finns finskspråkig personal.

3.3 Information om nationella minoriteters rättigheter MÅL

Kommunen ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. (§3 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Det har varit kommunens mål att både kommuninvånarna och kommunens medarbetare ska få ökad kännedom om minoritetslagstiftningen och nationella minoriteters rättigheter.

ÅTGÄRDER

För att uppnå det här målet har kommunen anordnat informationsmöten – både i form av en större föreläsningsdag och öppna samrådsmöten – och använt sig av media (kommunens hemsida, Facebook, lokalmedia) och tryckt informationsmaterial (affischer, roll-up, ”jag talar finska”- knappar) för att öka kännedom om nationella minoriteter och deras rättigheter.

Utöver dessa kanaler har information även delats via lokala föreningar och kommunala mötesplatser, samt genom projektledarens mottagning på biblioteket (varannan onsdag). Syftet med mottagningen har varit att göra finskspråkig service och information om förvaltningsområdet lättillgänglig för den sverigefinska minoriteten. Som en specifik åtgärd för småbarnsföräldrar har projektledaren nyligen beställt ”Språkpaket”- informationspaket för småbarnsföräldrar med finska rötter, framtagen av Sverigefinska ungdomsförbundet. Paketen kommer att delas ut till BVC/MVC, förskolor och föreningar, samt på kommunens sverigefinska evenemang. Paketen går även att beställa hem via kommunens hemsida.

Internt har projektledaren besökt arbetsplatsträffar och möten i olika delar av organisationen, samt talat för politikerna i syfte att sprida information om lagens krav, och den sverigefinska minoritetens rättigheter i kommunen. Det har även skickats skriftligt informationsmaterial till alla förvaltningar, inklusive alla förskolor, bibliotek samt äldreboenden i kommunen.

RESULTATANALYS

Som förvaltningsområde har Ludvika kommun ett stort ansvar att se till att information om nationella minoriteters rättigheter når samtliga nationella minoriteter. Det är svårt att kräva sina rättigheter om man inte känner till dem.

Tillgång till information om nationella minoriteternas rättigheter, och i synnerhet den sverigefinska minoritetens rättigheter, har förbättrats avsevärt på en mycket kort tid. Det handlar dock om att ständigt hålla både kommuninvånarna och kommunanställda uppdaterade, vilket gör att man bör fortsätta med interna och externa informationskampanjer i samma utsträckning som tidigare.

Att en kommuninvånare känner till sina rättigheter räcker dock inte. Det krävs även personal som förstår och har respekt för dessa rättigheter. Det mest effektfulla sättet att uppnå bättre förståelse för minoritetsfrågorna bland kommunanställda har varit besöken på APT-möten. Tyvärr har inte alla enheter förstått vikten av dessa besök och projektledaren har ibland trots påminnelser haft svårigheter att bli bjuden på dessa möten. Det är anmärkningsvärt att det ofta är ute på arbetsplatserna som idéerna föds och där personalen kommer i kontakt med den sverigefinska minoriteten. Därför är det extra viktigt att det finns förståelse för, och kännedom om minoritetsfrågor inom hela kommunorganisationen. Det är även ytterst viktigt att cheferna inser vikten av minoritetsfrågorna, och ger dem det utrymme de behöver och förtjänar. Detta då personalen har svårt att jobba med frågor som inte accepteras eller som nedprioriteras av ledningen.

3.4 Service på finska MÅL

Enligt lagen har enskilda rätt att använda finska vid muntliga och skriftliga kontakter med Ludvika kommun. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till kommunen. Om den enskilde använder finska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska. Kommunen ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på finska. (§8 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Kommunens mål har varit att ge de enskilda möjlighet att använda finska i sina kontakter med kommunen genom att successivt bygga upp domäner, där finska språket kan användas i offentliga sammanhang. Dessutom ska kunskaper i det finska språket bland personalen uppmärksammas vid rekrytering och planering av finskspråkig äldre- och barnomsorg.

ÅTGÄRDER

För att uppnå kommunens mål om service på finska har det bland annat byggts upp en finsk sida på kommunens hemsida (www.ludvika.se/suomeksi). Där finns information om nationella minoriteter och deras rättigheter, kommun- information och nyheter om förvaltningsområdesarbetet, samt information om finskspråkiga evenemang i regionen.

Utöver ordinarie verksamhetsbeskrivningar på finska hemsidan, har ett antal broschyrer och blanketter översatts på finska, främst inom vård- och omsorg samt samhällsbyggnadsförvaltning. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar för närvarande med att ta fram material som ska översättas på finska. Vikten av, och rätten till, service på finska har även lyfts upp på samtliga APT-möten som projektledaren har deltagit i.

Alla mötesanteckningar och rapporter som skrivs inom förvaltningsområdesarbetet översätts på finska. Dessa dokument finns även tillgängliga på kommunens svenska och finska hemsida.

För att förstärka den finskspråkiga servicen i kommunen har projektledaren hållit mottagning på Ludvika bibliotek (ca varannan vecka), där det har varit möjligt att få hjälp med t.ex. frågor om förvaltningsområdesarbetet eller översättning.

Projektledaren har haft en central roll i kommunens finskspråkiga service då det ännu inte finns några utpekade finsktalande kontaktpersoner ute på förvaltningarna. Det pågår för närvarande en process att hitta en finsktalande kontaktperson inom kultur- och fritidsförvaltningen. Receptionen i Stadshuset ger service på finska, och även växeln har en begränsad möjlighet att hjälpa till på finska.

Att ange det finska språket som merit vid nyrekrytering har tagits upp vid samtliga förvaltningar, samt personalavdelningen. Vård- och omsorgsförvaltningen tillämpade detta senast vid rekrytering av sommarpersonal. Finsktalande vårdpersonal har haft möjlighet att förbättra sitt yrkesfinska genom en språkkurs i vårdfinska (av Språkrådet, 14 deltagare, februari 2016). En fortsättning på kursen är under planering. Det har även utvecklats en svensk-finsk -frasbok som personalen kan använda i sina kontakter med finskspråkiga brukare. Frasböcker har delats ut till hemtjänsten och samtliga äldreboenden.

RESULTATANALYS

Vad gäller den tryckta delen av finskspråkig service så har man kommit ganska långt på informationsfronten. Den största framtida utmaningen ligger i att hålla den finskspråkiga hemsidan uppdaterad. Det kräver i sin tur en rutin för att bearbeta informationen på båda språken samtidigt. Även broschyrerna och blanketterna behöver förnyas med jämna mellanrum.

Däremot så har kommunen inte kommit lika långt vad gäller den finskspråkiga servicen i form av finsktalande kontaktpersoner ute på förvaltningarna. Det ska finnas tydlighet kring hur, var, och när man kan få service på finska hos de olika förvaltningarna. Här måste man jobba med att lyfta fram den finskspråkiga personalen på varje förvaltning. De som kan och vill tala finska i sitt arbete ska kunna göra det officiellt, och ta emot besök och/eller samtal på finska gällande frågor rörande förvaltningens verksamhet.

3.5 Kultur MÅL

Kommunen ska enligt lagen främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. (§4 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Det har varit kommunens mål att, i samråd med sverigefinska minoriteten, främja den sverigefinska minoritetens möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Kommunen ska verka för att det finns ett frekvent och synligt aktivitetsutbud med fokus på finska språket och finsk kultur för olika åldrar, två särskilda målgrupper är barn och äldre.

ÅTGÄRDER

För att uppnå kommunens mål har projektledaren, i nära samarbete med kommunens aktiva sverigefinnar, lyft upp det finska språket och kultur i kommunen och arrangerat olika kulturarrangemang under årets lopp. Till dessa hör bl.a. informations- och föreläsningsdag med tillhörande konst- och hantverksutställning, teater- och julkonsertresa, firandet av sverigefinnarnas dag den 24/2, samt tvåspråkig barnteater. En finskspråkig teaterpjäs Två kvinnor och havet ska spelas på Aveny-teatern i Ludvika den 19e april, ett samarbete med Riksteatern och Landstingets ”Finska teaterslingan”-grupp.

Det är främst inom kulturfrågor som kommunen samarbetat med grannkommunerna Smedjebacken och Borlänge, men även med Landstinget Dalarna, och då framför allt i syfte att kunna erbjuda ett brett utbud av kulturaktiviteter för den sverigefinska minoriteten. Tack vare samarbetet har man även kunnat spara in på t.ex. annonseringskostnader och dela på busskostnader.

Kommunen har även dragit igång en studiecirkel i konversation på finska, i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Kursen riktar sig främst till andra och tredje generations sverigefinländare, och dess främsta syfte har varit att erbjuda träning i finska samt skapa en mötesplats för den sverigefinska minoriteten. Det finns planer på att dra igång en nybörjar- och fortsättningskurs i finska till hösten 2016.

Kulturutbudet inom äldreomsorgen ligger under utveckling. Det finns planer på att under våren beställa in rörelseverkstad, dansföreställning, samt högläsning på finska till äldreboenden. Andra framtida planer inom kulturfronten inkluderar bl.a. en finskspråkig föreläsning om hälsa på kommunens MåBra-dagarna, filmvisningar på finska i samarbete med Björns Bio, fortsatt samarbete med Finska teaterslingan, samt utveckling av barnkulturutbudet.

Det har införskaffats en mängd ny finsk vuxen- och barnlitteratur samt några tidningar till kommunens bibliotek, förskolor och äldreboenden (även musik och

filmer), enligt önskemål från den sverigefinska minoriteten. I samband med Språkpaketet har det även tagits fram ett Bokpaket-koncept. Bokpaketet innebär att alla barnfamiljer med rötter i Finland ska kostnadsfritt kunna beställa finsk- /tvåspråkiga barnböcker (max 3) av kommunen.

Samarbetet med vänorten Imatra är vilande tills personalen inom kultur- och fritidsförvaltningen samt social- och utbildningsförvaltningen har resurser och engagemang att driva frågan vidare. Samarbetet kan komma att handla om t.ex.

lägerutbyte, idrottstävlingar, gemensamma konstaktiviteter för barn osv..

För att synliggöra aktivitetsutbudet har det varit viktigt med annonsering i olika medier. Detta har gjorts bl.a. på kommunens egen hemsida (finska och svenska), Facebook, lokala reklamtidningar, muntligt, samt med hjälp av affischering och riktade mail- och nyhetsutskick.

RESULTATANALYS

Projektledaren ser gärna att kultur- och fritidsförvaltningen tar över ansvaret av att arrangera sverigefinska kulturaktiviteter, samt integrerar dessa till den befintliga verksamheten. Att kultur- och fritidsförvaltningen tar över planeringen och organiseringen av sverigefinskt kulturutbud skapar långsiktighet, förstärker kompetensen, breddar utbudet, samt gör den sverigefinska minoriteten till en del av kommunens målgrupp.

Det är också ytterst viktigt att fortsätta jobba över kommungränserna och samarbeta med förvaltningskommunerna Smedjebacken och Borlänge. Detta då kommunerna tillsammans når upp till 10 000 sverigefinländare, och har möjlighet att dela på resurserna gällande samåkning, annonsering och vissa aktiviteter som är öppna för alla, oavsett hemkommun.

Vad gäller kulturaktiviteterna inom äldreomsorgen är det viktigt att aktivera den finskspråkiga vårdpersonalen i planeringen och organiseringen av kulturutbudet för den sverigefinska minoriteten då även detta skapar kontinuitet ute på äldreboendena. Detta även på grund av att de finsktalande anställda förmodligen bäst känner till de finsktalande äldres behov på boenden och kan på ett flexibelt sätt anpassa utbudet beroende på efterfrågan. Att erbjuda denna möjlighet för de finsktalande anställda är också ett sätt för ledningen att uppmuntra sin personal att tala finska på arbetstid.

3.6 För- och grundskola MÅL

Enligt lagen ska barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket främjas särskilt. (§4 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Förskolan ska aktivt arbeta för att fler vårdnadshavare väljer förskola som är helt eller delvis finskspråkig. När Ludvika kommun erbjuder plats i förskoleverksamhet, ska kommunen erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska. Den som tillhör en nationell minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket. Kommunen skall även på ett aktivt sätt informera föräldrar till alla grundskoleelever om rätten till modersmålsundervisning, när det är tid för ansökan och hur den ska göras.

ÅTGÄRDER

Fram till årsskiftet har barn i Ludvika haft möjlighet till modersmålsstöd samt modersmålsundervisning på finska. Då modersmålsläraren i kommunen slutat och ingen efterträdare har tillträtt tjänsten, håller social- och utbildningsförvaltningen för närvarande på att se över sina rutiner med anledning av rätten till finskspråkig barnomsorg, samt rätten till undervisning i minoritetsspråk. Det finns för närvarande några stycken anställda inom förskolan som kan tänka sig använda finska i arbetet. Antalet finskspråkiga barn är inte många i kommunen, men efterfrågan på finskspråkig barnomsorg och finskundervisning i skolan har fördubblats under det gångna året.

Alla förskolor har fått information om förvaltningsområdesarbetet, samt möjlighet till att delta på föreläsningar om språkutvecklande arbetssätt. I april 2016 kommer det även anordnas en 3-timmars föreläsning för samtliga förskolepersonal om just barns tvåspråkiga utveckling.

Information om rätten till finskspråkig barnsomsorg finns både på den svenska och den finska hemsidan. Samma information har även skickats till samtliga förskolor i form av affischer på finska och svenska. Ansökningsblanketterna till förskolan och grundskolan kommer att redigeras så att barnens rätt till sitt minoritetsspråk kommer fram tydligare. Då grundskolan inte ingår i Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk kan projektledaren bara informera om rätten till modersmålsundervisning i skolan.

Projektledaren har beställt finsk- och tvåspråkiga barnböcker till förskolor och förskoleklasser där det finns finskspråkiga barn. Det togs även fram en enkät för finskspråkig förskoleverksamhet i kommunen, men pga. för få svar, gjordes det ingen vidare analys på resultatet.

RESULTATANALYS

Det finns mycket att önska kring finskspråkig barnomsorg och modersmålsundervisning på finska i kommunen. Barnens rätt till utveckling av egen identitet och minoritetsspråk fullföljs inte av kommunen i dagsläget. Det mest akuta för tillfället är att hitta en modersmålslärare i finska, samt aktivera den finskspråkiga förskolepersonalen som redan finns inom kommunen.

Man behöver fortsätta att revidera informationsmaterialet till föräldrarna så att alla blir medvetna om möjligheten till finskspråkig förskoleverksamhet. Även enkäten för finskspråkig förskoleverksamhet bör förnyas, helst i samarbete med förskolorna.

Nationella minoriteterna behöver lyftas upp i skolundervisningen, då det även ingår i grundskolans läroplan att eleverna ska ha grundläggande kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Man bör även fortsätta satsa på finskspråkigt läromaterial i för- och grundskolorna.

3.7 Äldreomsorg MÅL

Ludvika kommun ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska. (§18 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Kommunens mål är att erbjuda den, som så begär, äldreomsorg, helt eller delvis, utförd av finsktalande personal. Kommunen måste därför säkerställa att det vid efterfrågan finns tillgång till tvåspråkig (svenska-finska) äldreomsorg. Kommunen skall också se till att även brukarna inom äldreomsorgen får ta del av finskspråkig kultur.

ÅTGÄRDER

Vård- och omsorgsförvaltningen håller för närvarande på att se över hur de kan organisera den finskspråkiga äldreomsorgen i kommunen.

Det har genomförts en kartläggning av vårdpersonalens språkkunskaper, och resultatet tyder på att det redan finns resurser inom kommunen för att klara av den befintliga efterfrågan. Den största utmaningen ligger i att se till att det finns finsktalande personal på de boenden där det bor finskspråkiga äldre, men även inom hemtjänsten. För att uppmuntra personalen att använda finska i arbetet, fick den finsktalande personalen delta på en språkkurs i vårdfinska i februari 2016. Det finns diskussioner om att anordna en fortsättningskurs fortfarande under det här året.

Det genomfördes även en kartläggning om finskspråkig äldreomsorg, och enkätresultatet tyder på en stor efterfrågan på finskspråkig äldreomsorg:

”Respondenterna sätter stort värde på att bli bemötta på finska.

Baserad på svaren, verkar respondenterna koppla det finska språket i äldreomsorgen med trygghet. Det räcker inte heller att erbjuda finskspråkigt kulturutbud på de befintliga boenden, utan även personalen förväntas kunna prata finska. Resultatet visar även ett tydligt behov för att kunna kommunicera om sin hälsa på sitt modersmål; läkaren och sjuksköterskorna ska helst vara finskspråkiga. Tryggheten handlar även om att bygga upp en gemenskap där de finsktalande brukarna tillgång till finsk kultur och sitt modersmål.” (Enkätanalys, äldreomsorg).²

Kulturutbudet inom äldreomsorgen ligger under utveckling. Det finns planer på att under våren beställa in rörelseverkstad, dansföreställning, samt högläsning på finska till äldreboenden. Det finns också förhoppningar om att den finskspråkiga personalen i framtiden kan delta i planeringen och organiseringen av finskspråkigt kulturutbud för de äldre.

Det har även översatts informationsmaterial på finska, bl.a. om hemtjänsten, äldreboenden och anhörigstöd. Utöver detta har det även tagits fram ”Jag talar finska”-knappar för personalen, samt en frasbok med vanliga ord och fraser på finska, som även personalen utan tidigare kunskaper i finska kan använda sig av för att kommunicera med de finskspråkiga brukarna.

RESULTATANALYS

Äldreomsorgsfrågan är den absolut största farhågan hos kommunens sverigefinska minoritet. Tack vare språkkartläggningen hos vårdpersonalen har vi kommit fram till att det finns personal som behärskar finska och som gärna använder språket i arbete. Det ligger på vård- och omsorgsförvaltningens ansvar att se till att dessa personer får jobba med de finskspråkiga brukarna.

Det behöver finnas en tydlig rutin kring hur de finskspråkiga äldre får information om deras rätt till finskspråkig äldreomsorg, men även allmän information om äldreomsorg på finska. Det är också viktigt att i fortsättningen ange finskan som merit vid nyrekrytering så att antalet finsktalande medarbetare ökar inom förvaltningen. Även fortsatta, kompetenshöjande insatser inom det finska språket rekommenderas.

2 http://ludvika.se/suomeksi/suomeksi/suomenkielenhallintoalue/dokumenttipankki

4 Hur har förvaltningarna jobbat med den sverigefinska minoriteten 2015-2016?

Det skickades vid årsskiftet fem frågor till varje förvaltning inom kommunorganisationen där de fick svara på hur de jobbat med nationella minoriteter och den sverigefinska minoriteten i synnerhet. Syftet med enkäten var att kartlägga hur förvaltningarna sedan kommunen blivit ett förvaltningsområde har jobbat, alternativt tänker att jobba, med den sverigefinska minoriteten. Svaren på frågorna har sammanställts nedan och får tala för sig själva.

1. Har förvaltningen jobbat med frågor som rör nationella minoriteter och sverigefinnar i synnerhet?

Om ja; beskriv gärna vad som gjorts.

Samhällsbyggnadsförvaltningen: Det har varit information i förvaltningens ledningsgrupp och en inventering har gjort vilka som kan vara behjälpliga i finska om behov finns.

Räddningstjänsten: Nej.

Social- och utbildningsförvaltningen: Förvaltningen har inte specifikt jobbat med nationella minoriteter förutom att man i skolan har försökt prioritera hemspråksundervisningen där det funnits behov, och ordna undervisning på bästa sätt. I övrigt har förvaltningen och särskilt Individ och familjeomsorgen varit i en pressad situation i arbetet under det senaste halvåret på grund av alla ensamkommande asylsökande ungdomar. Vi hade avtal på 14 men fick ta emot närmare 140 individer. Det har inte varit fokus på finnar nu.

Stöd- och styrningsförvaltningen: Ja naturligt via vår samordning av det finska förvaltningsområdet. Enheterna inom förvaltningen är uppdaterade i frågan men behöver jobba in rutiner i det dagliga arbetet kopplat till intentioner och krav för både det finska förvaltningsområdet och frågor kring nationella minoriteter.

Kultur- och fritidsförvaltningen: Nej

Vård- och omsorgsförvaltningen: Vi har deltagit i de aktiviteter som projekt Finskt förvaltningsområde erbjudit. Representant i styrgrupp finskt förvaltningsområde, samt utsedd kontaktperson som deltar i träffar med finska föreningar. Inventerat vilken personal som är finsktalande, och som önskar delta i utbildning i finska.

2. Har förvaltningen blivit kontaktad, alt. fått förfrågningar från

privatpersoner på finska? Om ja; har förvaltningen kunnat svara på förfrågningar utan extern hjälp?

Samhällsbyggnadsförvaltningen: Nej.

Räddningstjänsten: Nej.

Social- och utbildningsförvaltningen: Ja, förvaltningen har blivit kontaktad på finska och förvaltningen har kunnat svara på frågor utan extern hjälp p.g.a. egen finsktalande personal.

Stöd- och styrningsförvaltningen: Ja, det har förekommit vid enstaka tillfällen till reception Stadshuset. Vi har kunnat svara utan extern hjälp då vi har finsktalande receptionist. Inga förfrågningar till övriga enheter inom förvaltningen.

Kultur- och fritidsförvaltningen: Nej.

Vård- och omsorgsförvaltningen: Nej.

3. Har förvaltningen behövt använda externa tolk-/översättartjänster på finska?

Samhällsbyggnadsförvaltningen: Nej.

Räddningstjänsten: Nej.

Social- och utbildningsförvaltningen: Inte på senare tid. I första hand har förvaltningen alltid använt egen personal som kan finska.

Stöd- och styrningsförvaltningen: Ja naturligt i förvaltningen då vi samordnar det Finska förvaltningsområdet... Men inte för övrigt under 2015.

Kultur- och fritidsförvaltningen: Nej.

Vård- och omsorgsförvaltningen: Nej.

Under 2016;

4. Har förvaltningen specifika idéer/planer på hur den kommer att jobba med finskt språk/kultur under 2016?

Samhällsbyggnadsförvaltningen: De verksamheter som främst berörs av att kunna kommunicera i framför allt myndighetsutövningen kommer att jobba med att ta fram blanketter etc. i den mån som tid finns.

Räddningstjänsten: Nej.

Social- och utbildningsförvaltningen: Tyvärr finns det inga specifika planer för finskt språk/kultur under 2016 men vi är glada över det finska förvaltningsområdet.

Stöd- och styrningsförvaltningen: Vi kommer att beakta finska språket vid anställningar. Även i beaktande gällande vårt kommunikativa arbete kopplat till hemsidesinformation och kommande facebooksida. Förvaltningen kommer regelbundet att följa upp arbetet via sin ledningsgrupp under året.

Kultur- och fritidsförvaltningen:

- Informationsträffar internt i olika grupper om finskt förvaltningsområde (ledningsgrupp, APT:n)

- Ordna med ett serviceombud som blir kontaktperson inom kultur- och fritidsförvaltningen

- I samverkan med Suvi Hänninen översätta olika program

(exempelvis sportlovsprogrammet) till finska och sedan publicera det på webben

- Hjälpa till att sprida information om aktiviteter som planläggs så att det når ut till olika geografiska områden/mötesplatser

- Erbjuda en informationsträff för målgruppen angående kultur- och fritidsförvaltningens utbud

- Tvåspråkig information vid två träffar angående möjligheten att boka lokaler och planer

- Medverka vid samrådsmötena för att få reda på behov och idéer Vård- och omsorgsförvaltningen: Vi kommer gå igenom den lägesrapport som är gjord för att se över hur vi kan rusta oss när efterfrågan om finsktalande personal kommer. Framförallt inom äldreomsorg men även biståndshandläggningen.

5. Finns det något som kan förbättras/utvecklas inom förvaltnings- områdesarbetet rörande er förvaltning alt. kommunens gemen- samma arbete?

Samhällsbyggnadsförvaltningen: Utforma blanketter på finska.

Räddningstjänsten: Inget som vi för tillfället tycker att är angeläget nu

Social- och utbildningsförvaltningen: En positiv sak är att personalen som redan är tvåspråkig kan få lära sig mer finska och även att det ordnas kurser i finska språket för alla som är intresserade. I alla fall har två av förvaltningens personal anmält sig till kursen i finska.

Stöd- och styrningsförvaltningen: Fokus på sociala krav och utanförskap kopplat till förvaltningens alla verksamhetsområden kan förbättras. Vi kan bli mer aktiva i frågor som rör förvaltningsområdet. Främst kopplat till vårt upphandlingscenter och de krav de skall möta i upphandlingar. Underlätta för alla grupper att delta.

Kultur- och fritidsförvaltningen: Det finns säkert saker som kan förbättras men jag har bara haft ansvaret för kultur- och fritidsförvaltningens medverkan i några dagar

Vård- och omsorgsförvaltningen: Känner att vi är delaktiga och får information och kan även vara med och påverka till det bättre.

5 Ekonomi

Regeringen har avsatt medel för arbetet med minoriteterna inom förvaltningsområden, i syfte att täcka för de merkostnader som uppstår med anledning av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Ludvika kommun som har färre än 50 000 invånare får årligen 1 grundbelopp, vilket motsvarar 660 000 kronor.

Kommunen använde sammanlagt 516 888 kronor på förvaltningsområdesarbetet under 2015. 132 200 kronor kunde föras över till 2016 års budget, då språkkursen för vårdpersonalen inte hann anordnas under 2015. Sammanlagt 10 992 kronor blev oanvända, delvis på grund av ett antal försenade leverantörsfakturor.

Merparten av statsbidraget användes på lönekostnader, språk och kultur, samt information. Fördelningen av statsbidraget har justerats för år 2016, med förstärkt fokus på barn- och äldreomsorg och minskade lönekostnader.

För detaljerad redovisning av förbrukade medel av 2015 års statsbidrag, se bilaga 1.

Avslutande ord

Det har skett en hel del sedan Ludvika kommun ingick i förvaltningsområdet för finska språket. Däremot har kommunen efter drygt ett år ännu inte uppfyllt alla de målsättningar som den själv satt upp för samma tidsperiod.

Samtidigt som man åstadkommit mycket inom information och kultur, haltar det fortfarande inom förskolefrågan och äldreomsorgen – två av grundpelarna inom minoritetslagstiftningen. Det finns inte i dagsläget någon organiserad finskspråkig äldreomsorg eller förskoleverksamhet i kommunen, även om man tagit steg åt rätt riktning. Även bristen på finskspråkig personal inom vissa förvaltningar gör det svårt för kommunen att uppfylla kravet på finskspråkig service. Däremot kan kommunen påstå att ha uppnått den mer allmänna målsättningen om att:

”… sprida kunskap om lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk bland politiker, kommunanställda och invånare i kommunen, samt informera om de finskspråkigas rättigheter i kommunen.”

Dock kan det vara klokt att vara lite försiktig med att uttala sig om att ha uppfyllt kravet om att informera om minoritetsrättigheter innan man gjort en ordentlig utvärdering. Förslagsvis skulle kunskapsnivån i framtiden kunna mätas med hjälp av medarbetarenkäter och kartläggningar bland kommunens sverigefinska minoritet.

Även om kommunen har jobbat med att synliggöra finska språket, saknas det fortfarande tydliga tidsplaner och ibland även intentioner för att långsiktigt trygga det finska språkets ställning och status i kommunen. Bristen på intentioner kan delvis rationaliseras bort och skyllas på att kommunen är i början av en sorts omorganisation, samt att ämnesområdet fortfarande är nytt för många. Samtidigt har jag i min roll som projektledare fått höra att sverigefinnarna inte kan prioriteras pga. dålig ekonomi i kommunen, flyktingkrisen, obefintlig efterfrågan, eller för att de flesta talar tillräckligt bra svenska. Personligen tror jag att det är viktigt att uppmärksamma den här sortens kakofoni, så att vi vet vad vi har att jobba med. Att den sverigefinska minoriteten åtnjuter förstärkt skydd i Ludvika kommun är inte en åsiktsfråga, utan ett åtagande kommunen enligt lagen ska fullfölja.

Minoritetslagen kommer att revideras under 2016, vilket förhoppningsvis kommer att ge mer handfasta råd och instruktioner för hur man kan uppfylla den sverigefinska minoritetens rättigheter i kommunen. Att ”förvalta” det finska

språket och den finska kulturen i Ludvika kommun är ett långsiktigt arbete som ställer krav på ett starkt över- och intersektoriellt samarbete. Samordnaren kommer även i fortsättningen ha en viktig roll i det stödjande och koordinerande arbetet, samtidigt som förvaltningarna förväntas successivt axla allt mer ansvar för att uppfylla minoritetslagens krav på kommunen.

Projektperioden kommer att fasas ut inom en månads tid, men jag vill tro att vi har skapat grogrund för ett långvarigt minoritetsarbete som utvecklas tillsammans med kommunens invånare.

Suvi Hänninen

Projektledare finskt förvaltningsområde

Bilagor

Bilaga 1 – Redovisning av förbrukade medel av 2015 års statsbidrag

Statsbidrag

Disponibelt statsbidrag 2015

Förbrukade medel av föregående kolumn per 2015-12-31

Summa

660 000 516 888,00 143112

Specificerad redovisning av förbrukade medel av 2015 års statsbidrag

Ändamål Kostnadsgrupp Belopp i

kr Kommentarer

Förskola personal, lön 0

fortbildning 0

information 0

översättning 0

material 848 Minikurs i finska- film + affischer

kartläggning 0

SUMMA 848

Äldreomsorg personal, lön 0

fortbildning 0

information 0

översättning 0

material 0

kartläggning 0

SUMMA 0

Inflytande, delaktighet och samråd

lokalhyra

0

förtäring 1105 samrådsfika

arvoden 0

resekostnader 0

SUMMA 1105

Språk och kultur språkläger/språkbad 0

studiecirklar 0

kartläggning av språk- och

kulturkompetens hos personalen

0

kulturevenemang 23822 Info- och föreläsningsdag

8740 Clownen Raimondo, barnteater

4000 Julkonsert

3628 Självständighetsdagen

7652 Utställning Arvet

musik till äldreboenden 854 finsk musik (CD)

filmer till äldreboende 1440 finska filmer (DVD)

litteratur-/tidskriftsinköp 18165 barn- och vuxenlitteratur till biblioteken, förskolor och äldreboenden

SUMMA 68300

Samordning personal, lön 386631 koordinatorlön

OH-kostn. 11620 lokalhyra, telefoni, dator, visitkort, etc.

resor och logi 6033 lokala+nationella resor, hotell

konferenskostnader 3950 koordinatorträff, MR-dagarna

SUMMA 408234

Ärendehand-

läggning tolk/översättning 0

kartläggning av behov/önskemål hos kommuninvånarna

0

fortbildning av personal 0

SUMMA 0

Övergripande

information kartläggning 0

hemsidan 0

informationsmaterial/

broschyrer 5026 infoblad, knappar, rollup

flaggor 1199

reklam 23532 annonser

skyltning 0

Annat, ange vad översättning 8645 handlingsplan, enkätanalys

SUMMA 38402

Övrigt växel/reception 0

SUMMA 0

TOT SUMMA 516888