• No results found

Handbok i personlig studieplan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Handbok i personlig studieplan"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Detta dokument gäller läroplansbaserad utbildning enligt nya examensgrunder för yrkesinriktad grundexamen.

Dokumentet är ett informationspaket om tillämpningar av lag, förordning och examensgrunder för uppgörande av studerandes personliga studieplan (PSP).

Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna

ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001

Handbok i personlig studieplan

”Godkänd” rektor 8.10.2013

(2)

Innehållsförteckning

1. Allmän information ... 4

2. Bakgrund och mål ... 5

2.1 Tidigare erfarenheter och erkännande av kunnande... 5

2.2 Mål med studierna... 5

2.3 Starttest ... 5

2.4 Inlärningsstilar och inlärningsförutsättningar ... 5

2.5 Stöd och extra insatser ... 6

2.6 Tystnadsplikt och information till lärare ... 6

2.7 Modersmålet och det andra inhemska språket för en utländsk studerande ... 6

3. Studiernas omfattning och studietid ... 8

Avvikande studietid ... 8

3.1 Studiernas omfattning och studietid för studerande med examen från tidigare ... 8

3.1.1 Förfarande då studerande önskar avlägga examensdelar trots att de kan få tidigare studier erkända ... 8

3.2 UBS finansiering av grundstudier ... 9

3.2.1. Val som kan medföra extra kostnader ... 10

4. Personlig studieplan (PSP) ... 11

4.1 Studerandes modulschema ... 11

4.1.1 Dokumentering i studerandes modulschema ... 11

4.1.2 Kombistudier eller studier som avviker från grundmodulschemat ... 12

4.1.3 Ändringar i den skolvisa läroplanen (Grundmodulschemat!) ... 13

4.2 Primus/Wilma ... 13

5. Erkännande av kunnande... 14

5.1 Tidigare studier vid ett gymnasium... 14

5.1.1 Tidigare studier inom ett gymnasium med avgångsbetyg ... 15

5.1.2 Tidigare studier inom ett gymnasium utan avgångsbetyg ... 15

5.2 Tidigare studier inom en yrkesinriktad grundexamen ... 16

5.2.1 Tidigare studier inom en yrkesinriktad grundexamen med avgångsbetyg ... 17

5.2.2 Tidigare studier inom en yrkesinriktad grundexamen med skiljebetyg ... 17

5.2.3 Tidigare studier inom samma examen ... 17

5.3 Tidigare studier utomlands ... 18

5.4 Tidigare studier inom en yrkesexamen och specialyrkesexamen ... 18

(3)

5.5 Studier vid yrkeshögskola eller universitet ... 18

5.6 Erkännande av kunnande som förvärvats genom arbetserfarenhet ... 19

5.7 Erkännande av kunnande på basen av yrkesskicklighetstävling ... 19

5.8 Erkännande av kunnande inom fritt valbara examensdelar ... 19

5.9 Befrielse på grund av ålder ... 19

6. Examensdelar som är valbara för alla ... 20

7. Andra valbara examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen ... 21

7.1 Val av examensdel inom den egna grundexamen, vilken förverkligas som IA .... 21

7.2 Val av en examensdel inom en annan grundexamen, vilken förverkligas som IA22 7.3 Val av examensdelar/moduler från andra yrkesinriktade grundexamina ... 22

7.4 Val av studier vid gymnasium (kombistudier) ... 22

7.4.1 Studentexamen ... 23

7.5 Val av kurser inom examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (KEX- ämnen) ... 23

8. Examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen (examensdelar som breddar grundexamen) ... 25

8.1 Val att utöka sin examen med ett nytt utbildningsprogram (up) inom samma grundexamen ... 25

9. Fritt valbara examensdelar ... 26

9.1 Val av examensdel från en annan yrkesinriktad grundexamen ... 26

9.1.1 Val av kurser inom Axxell ... 26

9.2 Val av studier inom den fria bildningen ... 26

9.3 Val av en annan form av "aktivitet"... 26

9.4 Val av distansstudier ... 27

Tilläggsförklaring ... 28

(4)

1. Allmän information

Den personliga studieplanen (PSP) är ett dokument som visar studerandens plan och uppföljning av studierna. Den stöder studerande i karriärplaneringen och utvecklar den studerandes

färdigheter i självvärdering. PSP baserar sig på studerandes studieplanering, individuella val, framskridande i studierna och bedömningen av studierna.

Den studerande får handledning i uppgörandet och uppföljningen av sin PSP. Studieplanen är en plan som den studerande förbinder sig till och motiveras av under hela studietiden.

Utgående från de nationella examensgrunderna har Axxell gjort skolvisa läroplaner för alla grundexamina. Den skolvisa läroplanen består av en gemensam del som är lika för alla utbildningar och en utbildningsspecifik del per grundexamen.

I den skolvisa läroplanen förtydligas på vilket sätt examensdelarna genomförs, hur de är indelade i kurser, när inlärning i arbetet (IA) sker och när yrkesproven (YP) infaller samt vad den studerande ska lära sig och på vilka grunder han/hon blir bedömd. Läroplanens uppbyggnad är utförligare beskriven i den skolvisa läroplanen.

Den skolvisa läroplanen är godkänd av utbildningens/branschens delegation och fastställd av Axxells direktion. Ändringar i den skall på nytt godkännas och fastställas av delegation och direktion.

För att synliggöra studiernas uppbyggnad har Axxell gjort upp ett grundmodulschema för varje utbildning. Grundmodulschemat för treåriga grundstudier består av femton moduler, fem moduler/studieår. I schemat framgår kursernas placering i moduler, var de valbara

examensdelarna infaller osv. Varje examensdel inom yrkesinriktade studier har egen färg.

Studerandes PSP består av följande delar 1. Personligt modulschema

2. Information i studieregisterprogrammet Primus/Wilma

(5)

2. Bakgrund och mål

Lag om yrkesutbildning (630/1998), Förordning om yrkesutbildning (811/1998) och Grunder för yrkesinriktad grundexamen ger anvisningar om den personliga studieplanen.

De studerande bör känna till de examensdelar som ingår i examen samt valmöjligheterna.

2.1 Tidigare erfarenheter och erkännande av kunnande

Studerande får skriftlig information om möjligheten att anhålla om erkännande av kunnande i antagningsskedet. Vid inledandet av studierna går egenläraren igenom förfarandet och förtydligar begrepp och valmöjligheter.

2.2 Mål med studierna

Studerande kan ha olika målsättning med studierna, t.ex.

Kombinera yrkesstudier i Axxell med studier i ett gymnasium, s.k. kombistudier Studera delar av en annan grundexamen än den han/hon antagits till

Kombinera studierna med sitt fritidsintresse i t.ex. musik eller idrott Avlägga studier genom utökad inlärning i arbete

Avlägga IA utomlands Studera enligt läroavtal Individuell studietid

2.3 Starttest

Resultatet av starttester (i Modersmål, Finska, Engelska och Matematik) ger en fingervisning om den nivå studerande befinner sig på när de påbörjar sina studier. Informationen om studerandes nivå delges undervisningspersonalen i ett tidigt skede. Studerandes utgångsläge beaktas också då personlig studieplan görs upp. (Läs mer om starttester i Plan för specialundervisning)

2.4 Inlärningsstilar och inlärningsförutsättningar

Studerandes inlärningsstil/starka egenskaper samt begränsningar för studier dokumenteras i Primus/Wilma. Studerande och egenläraren kommer tillsammans överens om texter som skrivs in i Primus/Wilma.

Inlärningsstilar behandlas under kurserna i finska och engelska men ofta vet de studerande redan vid studiestarten vilken inlärningsstil som är bra för dem.

(6)

I Primus under fliken PSP finns följande två fält där egenläraren skriver in text:

Tillsvidare syns texten i fälten endast i Primus.

2.5 Stöd och extra insatser

Studerande skall vid behov erbjudas stödjande insatser. Se process för lärarledd undervisning och process för IP.

Egenläraren eller kursläraren diskuterar med studerande om behov av extra stödinsatser. Om det krävs mycket stödinsatser uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP).

Se rutin för IP.

2.6 Tystnadsplikt och information till lärare

Personinformation om studerande är sekretessbelagt och därför är det viktigt att ge rätt information till rätt person när det finnsbehov av specialundervisning och IP. Lag 630/1998 och paragrafen om tystnadsplikt ändrades i och med SORA-lagen (951/2011, lag om ändring av lagen om

yrkesutbildning). Gällande ärenden som berör IP eller inlärningssvårigheter rekommenderas det att egenläraren eller studerandevårdspersonalen har studerandes samtycke till att informera.

Egenläraren informerar tillsammans med specialläraren undervisningspersonalen om studerandes studiefärdigheter och nivå på kunnande. Informationen skall ges i god tid för att varje lärare skall få tid att förbereda material före kursstart.

2.7 Modersmålet och det andra inhemska språket för en utländsk studerande

De studieveckor som i examensdelarna reserverats för modersmålet och det andra inhemska språket (4 + 2 = 6 sv) kan slås ihop och fördelas flexibelt på studier i den studerandes eget modersmål, svenska som andraspråk och det andra inhemska språket. Svenska som andraspråk innebär ett språk som den studerande har lärt sig efter modersmålet i en svenskspråkig miljö.

Se stycket undervisning för invandrare och studerande från olika språk- och kulturgrupper i föreskriften Grunder för yrkesinriktad grundexamen.

Observera att man alltid strävar efter att varje studerande, även sådana med utländsk härkomst, studerar det andra inhemska språket finska.

Undervisningsarrangemangen i språk kan vara mycket olika beroende på de studerandes

bakgrund och språkkunskaper. En bra grundregel för alla studerande är att examensbetyget borde

(7)

innehålla tre språk. Undervisningen i det andra inhemska språket ska ordnas enligt målen för det andra inhemska språket med hänsyn till de studerandes språkkunskaper.

Vid behov kan undervisningen ordnas som nybörjarundervisning beroende på de studerandes och branschens behov. Om studierna i det andra inhemska språket med hänsyn till den studerande till någon del konstateras oskäliga, kan den studerande befrias från studierna. I det fallet infogas en fotnot för det andra inhemska språket: Befriad med stöd av 21 § i lagen om yrkesutbildning 630/1998.

Innan beslut fattas ska saken övervägas noggrant. Läroplanskoordinatorn kontaktas alltid då man överväger att befria studerande från finska. Diskussioner förs också alltid med enhetens

finskalärare. Ärendet diskuteras med studerande och vårdnadshavare och uppmuntrar till studier i finska på egen tid. Innan beslut fattas beaktas hur beslutet påverkar den studerandes

framtidsplaner.

(8)

3. Studiernas omfattning och studietid

Normalt omfattar studierna tre år. Då studerande påbörjar sin utbildning utreds först möjligheten till erkännande av kunnande. Efter att beslut om erkännande av kunnande fattats uppgörs

studerandes PSP.

Målsättningen är att studerande kan studera på heltid. Yrkesstudier betraktas som heltidsstudier, då de uppgår till i genomsnitt minst tre studieveckor per studiemånad under läsåret. (Se UBS ifyllnadsanvisningar. Anvisningarna förnyas varje år.)

Då det personliga modulschemat görs upp kontrollerar egenläraren att studierna praktiskt kan förverkligas och att studietiden inte drar ut mer än nödvändigt.

Avvikande studietid:

För studerande som har examen från tidigare finns ett färdigt uppgjort modulschema med studier som omfattar två år.

För studerande med IP kan studietiden på förhand planeras vara längre än tre år om det finns klara orsaker till detta.

Studierna kan även för andra studerande förlängas med högst ett år om studerande inte klarat av behövliga kurser enligt ursprungligt personligt modulschema.

Inom vissa utbildningar där det finns specialstuderande är studierna schemalagda enligt tre år och två perioder.

I vissa undantagsfall kan studietiden förlängas med rektors lov till fem år. Om den

studerande inte klarat av sina studier på fyra år och har ett vägande skäl, kan en ansökan om ett femte år beviljas. Ansökan sker alltid skriftligen och måste innehålla en motivering.

Ansökan sker år 2 eller 3.

3.1 Studiernas omfattning och studietid för studerande med examen från tidigare

Erkännande av kunnande förkortar alltid studietiden. Grundmodulschema med studier omfattande två läsår finns färdigt uppgjorda för alla branscher och studiernas omfattning är då 80 sv.

Undantag:

Studerande som önskar avlägga valbara studier i form av fritt valbara examensdelar och/eller examensdelar som är valbara för alla i stället för att få dem erkända kan med goda motiveringar anhålla om att få avlägga dem.

3.1.1 Förfarande då studerande önskar avlägga examensdelar trots att de kan få tidigare studier erkända

För KEX-ämnen gäller att:

Studerande kan inte avlägga examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (KEX- ämnen) på nytt utan tungt vägande skäl.

Studerande skall ansöka om att få avlägga KEX-ämnen och motivera sitt val (t.ex. lära sig mer, höja sitt vitsord).

(9)

Om ansökan beviljas får studerande delta i kursen och erhåller bedömning trots att de tidigare fått kurser erkända. Ansökan om erkännande av kunnande rättas till och plockas bort från studieregistret.

Då studerande avlagt delar av examensdelen i annan läroanstalt ges examensdelen nytt vitsord i Axxell och de kurser som erkänts syns endast i studieregistret.

Detta arrangemang kräver alltid godkännande av enhetschef på förhand.

För fritt valbara examensdelar gäller att:

det är möjligt att pussla in detta som heltidsstudier i PSP:n och att detta inte nämnvärt förlänger studietiden (Två år för studerande med tidigare examen)

det inte uppstår extra kostnader för skolan (t.ex. material, gruppstorlekar)

i betyget syns endast 10 sv fritt valbara. Erkänn först alla fritt valbara och byt senare ut dessa mot kurser förverkligade hos oss ifall studerande genomför dessa.

märk att utbudet fritt valbara kan ändra till följande år

om de förverkligas som IA får kostnader för handledning inte bli för stora (enhetschefens beslut)

För examensdelar som är valbara för alla gäller att:

det är möjligt att pussla in detta som heltidsstudier i PSP:n och att detta inte nämnvärt förlänger studietiden (två år för studerande med tidigare examen)

det inte uppstår extra kostnader för skolan (t.ex. material, gruppstorlekar)

om det förverkligas som IA får kostnader för handledning inte bli för stora (enhetschefens beslut)

om examensdelen förverkligas på skolan får studerandeantalet i den grupp som studerande skall medverka i inte bli för stort

3.2 UBS finansiering av grundstudier

UBS anger årligen instruktioner för insamling av statistikuppgifter och finansiering. Studierna för alla studerande måste till sin omfattning motsvara heltidsstudier, dvs. i genomsnitt minst tre studieveckor per studiemånad under läsåret.

Då PSP görs upp är det viktigt att beakta finansieringen.

Läroanstaltens studerande anmäls 20.9. och 20.1. för grundplatsfinansiering. UBS anvisningar anger antal registreringsdagar. För normal studietid (inget kunnande erkänt) finns det sex registreringsdagar. Omfattningen av studierna som avläggs inom Axxell anger alltid antalet registreringsdagar.

Studerande kan anmälas för ”fortsatt tid” under högst två registreringsdagar av orsaker som beror på den studerande, se UBS-anvisningarna.

Läroanstaltens resultatfinansiering vinner på att studerande blir klar på normtid +½ år.

(10)

3.2.1. Val som kan medföra extra kostnader

Studerandes val kan inverka på läroanstaltens kostnader. Om studerandes val föranleder extra kostnader skall enhetschefen först godkänna arrangemanget.

(11)

4. Personlig studieplan (PSP)

Egenläraren ansvarar för att den studerande har en PSP. PSP dokumenteras i Primus/Wilma och i modulschemat.

Studerande skall få information om studiernas upplägg, valmöjligheter och erkännande av kunnande.

4.1 Studerandes modulschema

Varje studerande skall ha ett eget modulschema där alla personliga val införs. Detta modulschema skapas genom att utgå från grundmodulschemat och uppdateras under studierna.

Sökväg till grundmodulschemat: Student_Axxell (\\Hydra) (V:) \PSP\Material för studerande och lärare\Modulscheman.

Studerande sparar sitt eget modulschema i den mapp som har studerandes eget namn, se nedan.

Sökväg till studerandes mapp:

I mappen PSP finns undermappar för alla enheter. Alla grupper på enheten har egna

undermappar. I varje sådan undermapp finns egna mappar för varje studerande som registrerats att höra till gruppen. (Mapparna administreras av IT och uppdateringar körs regelbundet).

Exempel: Student_Axxell (\\Hydra) (V:) \PSP\Ekenäs\Fagelsangen1\EkArtU12tra\Pirjo Primus.

Studerande ser endast sin egen mapp. En lärare ser alla PSP-mappar på enheten.

Observera att det är mycket viktigt att rätt version av läroplanen följs! Det kan finnas flera versioner av grundmodulschemat för samma utbildning. Om det skett en ändring i modulschemat skall studerande som påbörjat studierna efter förändringen ha det nyare schemat.

Äldre grupper följer fortfarande den version som gällde vid inledning av studierna om det inte ändrat genom rektorsbeslut.

I läroplanen finns ett följdschema som beskriver i vilken ordning moduler kan tas och vilka moduler som har förhandskrav. Följdschemat måste ALLTID följas. I grundmodulschemat syns också vilka moduler som saknar förhandskrav.

Egenläraren kan kontakta koordinator för läroplansutveckling och yrkesprov vid frågor kring modulscheman.

4.1.1 Dokumentering i studerandes modulschema

Planeringen och uppgörande av modulschemat sker i grupp i datasal tillsammans med egenläraren.

Modulschemat är en Excel-fil. I filen finns tre flikar, en för normala studier dvs. tre år, en för studier på två år och en för kombistudier med gymnasium. I fortsättningen sätts en ny flik för

följdschemat in.

(12)

Läraren handleder de studerande i studiernas uppbyggnad. Den studerande blir informerad om vilka delar av examen som är valbara och när de olika valen infaller.

I modulschemat framgår det vilka kurser den studerande skall avlägga i varje modul. Dessutom är antalet studieveckor och kurskoden insatt i schemat.

Avlagda kurser som är godkända/underkända samt kurser som studerande är befriad från eller som erkänts via erkännande av kunnande märks ut i modulschemat med olika färger.

Rekommendationen är att studerande markerar cellen för antal sv och kurskod enligt färger:

grönt för avlagd kurs

rött för kurs som är avlagd men underkänd grått för kurs som erkänts

lila för kurs som är individuellt vald Studerande

sparar modulschemat i rätt mapp

kopierar någon av de tre flikarna till en ny flik i samma dokument (Egenläraren rekommenderar vilken flik som kopieras)

planerar studierna för hela studietiden

synliggör och beaktar val som avviker från grundmodulschemat

Studerande skriver in rätt kursnamn, sv och kurskod för valda kurser och markerar cellen för sv och kurskod med lila färg.

beaktar kurser som godkänts via erkännande av kunnande genom att markera cellen för sv och kurskod med grått

synliggör moduler som avläggs med annan grupp än den egna genom att skriva in gruppens namn

Det personliga modulschemat skall innehålla alla kurser och examensdelar som den studerande skall delta i.

Studerande skall notera vilka moduler som kräver förhandskrav och hur detta påverkar studieplaneringen.

Studerande skall ges möjlighet till utvidgad inlärning i arbete eller arbetsplatsförlagd undervisning om det för den studerande visar sig förbättra motivation och studieintresse. Detta beaktas också i modulschemat.

Uppföljningen och uppdateringen av modulschemat sker under studiernas gång vid egenlärarträffar. Detta sker minst en gång per termin, under det första studieåret oftare.

I modulschemat rekommenderas att studerande noterar sina studieframgångar på föreslaget sätt enligt ovanstående färgkodning.

4.1.2 Kombistudier eller studier som avviker från grundmodulschemat

Studerande ansöker om avläggande av kombistudier på Axxells blanketter. Studerande som ansökt om och blivit beviljad att studera på annan plats än på egen enhet dokumenterar de kurser som avläggs annanstans i sitt eget modulschema genom att skriva in med vilken grupp man studerar samt färgar cellen för sv och kurskod lila.

(13)

4.1.3 Ändringar i den skolvisa läroplanen (Grundmodulschemat!)

Grundmodulschemat baserar sig på den skolvisa läroplanen som är godkänd av direktionen.

Ändringar i grundmodulschemat föranleder därför en läroplansförändring som alltid godkänns av direktion. Om ändringen gäller en enstaka grupp och endast berör modulens placering (två moduler byter plats med varandra) kan ändringen godkännas av rektor.

Då den skolvisa läroplanen ändras skall modulschemat rättas till för alla studerande som berörs av ändringen.

4.2 Primus/Wilma

Studerande och egenläraren fyller i de fält som finns gällande PSP. Tillsvidare syns texten i fälten endast i Primus. (PSP i Wilma utvecklas inom kort.)

På fliken PSP i Primus finns fält som hör till personlig studieplan. Tidigare fanns en del av dessa fält på fliken IP2.

Såhär ser PSP-fliken ut i Primus:

(14)

5. Erkännande av kunnande

I antagningsbrevet får studerande information om erkännande av kunnande. I början av studierna informerar utbildningsansvariga och egenlärare ytterligare studerande om rätten att få tidigare inhämtad kunskap erkänd. Studerande kan även få kunnande som erhållits under studietiden erkänt. Förfarandet gällande erkännande av kunnande beskrivs i rutinbeskrivningen Erkännande av kunnande (H05).

Erkännande av kunnande görs alltid på basen av de officiella dokument som den studerande fått från en tidigare läroanstalt, arbetslivet eller från fritidsaktivitet.

Beslutet skall beaktas i studerandes PSP och alltid då det är möjligt skall studietiden för den studerande förkortas.

Studerande ansöker om erkännande av kunnande med blanketterna

Blankett Anhållan om erkännande av kunnande, yrkesinriktade studier och fritt valbara examensdelar.docx

Blankett Anhållan om erkännande av kunnande, kexämnen.docx

GYMNASIUM

5.1 Tidigare studier vid ett gymnasium

Rutinbeskrivningen Erkännande av kunnande (H05) anger att den studerande får upp till 40 sv erkänt.

Studerande kan få:

10 sv examensdelar som är valbara för alla (yrkesstudier) 20 sv examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen 10 sv fritt valbara examensdelar

OBS! Undantag grundexamen i sjöfart.

Då bedömningsskalan är annan än 1-3 omvandlas vitsordet, se Utdrag ur läroplanen kap. 7.3 Omfattningen omvandlas till studieveckor. Kontakta vid behov koordinatorn för läroplansutveckling och yrkesprov.

VITSORDSSKALA

1–3 1–5 5–10

Berömlig 3 Berömlig 5 Utmärkt 10

Berömlig 9

God 2 God 4 God 8

God 3 Nöjaktig 7

Nöjaktig 1 Nöjaktig 2 Försvarlig 6 Nöjaktig 1 Hjälplig 5

(15)

5.1.1 Tidigare studier inom ett gymnasium med avgångsbetyg

Erkännande av kunnande sker utgående från avgångsbetyget. Förfaringssättet i kapitel 5.1

fungerar utmärkt i de fall där avgångsbetyget är från ett svenskspråkigt gymnasium (i Finland) och datum på betyget är relativt nytt (enl. nya grunder 2003).

Undantag:

a) Då studerande har ett avgångsbetyg som är utfärdat före 2003 och saknar omfattning.

Studerandes vitsord omvandlas till skalan 1-3 och omfattningen till studieveckor.

Kontrollera att den studerande har alla obligatoriska examensdelar!

Om något ämne, t.ex. fysik, kemi eller samhällskunskap, saknas måste den studerande avlägga kurser i detta ämne.

b) Då studerande har ett åländskt avgångsbetyg. Kontrollera om den studerande har läst finska. Ifall den studerande har läst finska som B-språk måste erkännande av kunnande noteras i PSP/studiekortet/betyget som B-språk. Då studerande saknar studier i finska språket kontaktas koordinator för läroplansutveckling och yrkesprov. Gällande finskan görs individuella lösningar. Det är viktigt att uppmuntra studerande till att lära sig finska.

c) Då studerande har ett utländskt betyg

Skolans status kontrolleras och betyget översätts till svenska. Studerande ansvarar själv för att betyget blir korrekt översatt och svarar också för eventuella kostnader som hänför sig till detta.

d) Då studerande har ett finskt avgångsbetyg.

Det andra inhemska språket, finska 2 sv, kan erkännas på basis av ett betyg från ett finskspråkigt gymnasium. Vitsordet från gymnasiet omvandlas till skala 1-3.

Studerande kan höja sitt vitsord genom att bli bedömd av en språklärare inom Axxell.

Modersmålet, svenska 4 sv, kan inte direkt erkännas. Modersmålsläraren bedömer den enskilda studerandens kunnande och avgör om han eller hon kan få någon av kurserna i examensdelen modersmål svenska erkänd.

Observera att man alltid om det är möjligt erkänner med helhetsvitsordet och inte med kursvitsordet (dvs. hela examensdelen godkänns och inte enskilda kurser).

5.1.2 Tidigare studier inom ett gymnasium utan avgångsbetyg

Erkännande av kunnande sker från skiljebetyget och studieregisterutdraget.

Studerande bör informeras om hur vitsordet i examensdelen skapas.

(16)

Kontrollera alltid

Att kurserna är godkända (4 = underkänd)

Att gymnasiets studieregisterutdrag innehåller den kurs som krävs för att erkänna de obligatoriska kurserna per examensdelarna i Axxell (se schema över hur gymnasiekurserna ersätter Axxells kurser).

Att alla obligatoriska kurser finns för en hel examensdel. Då samtliga kurser finns ges vitsordet för examensdelen på basis av medeltalet på alla kurser som ingår i ämnet.

Exempel: då en studerande har läst 5 kurser i engelska i gymnasiet räknas medeltalet för examensdelen på alla fem vitsord.

Då en studerande på studiekortet inte har alla kurser som ingår i en examensdel erkänns de gymnasiekurser som motsvarar kurserna i Axxell. Resterande kurser skall avläggas och dessa skall synas i PSP/modulschemat. Helhetsvitsordet för examensdelen ges av läraren i Axxell med beaktande av vitsorden för samtliga kurser.

Exempel: Då en studerande har avlagt 5 kurser i engelska i gymnasiet, men saknar en

obligatorisk kurs avlägger studerande den saknade kursen i Axxell och omfattningen i engelska blir 6 sv. Betyget kan se olika ut för studerande beroende på att varje studerandes situation är unik.

Notera att gymnasiekurser som motsvarar Axxells obligatoriska kurser alltid skall erkännas under de obligatoriska examensdelarna och kan inte erkännas som fritt valbara kurser.

Vitsordet för en examensdel där samtliga kurser avlagts i gymnasiet erkänns alltid med gymnasiets helhetsvitsord i examensdelen. Det går inte att räkna ett nytt medeltal enbart på de obligatoriska kurserna i de fall då studierande avlagt flera kurser och har sämre vitsord i någon av kurserna.

YRKESUTBILDNING

5.2 Tidigare studier inom en yrkesinriktad grundexamen

Rutinbeskrivningen Erkännande av kunnande (H05) anger att den studerande får upp till 40 sv erkänt.

Studerande kan få:

10 sv examensdelar som är valbara för alla (yrkesstudier), 20 sv examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen, 10 sv fritt valbara examensdelar

OBS! undantag grundexamen i sjöfart.

Då bedömningsskalan är annan än 1-3 omvandlas vitsordet, se Utdrag ur läroplanen kap. 7.3 . Omfattningen ändras till studieveckor.

(17)

5.2.1 Tidigare studier inom en yrkesinriktad grundexamen med avgångsbetyg

Erkännande av kunnande sker utgående från avgångsbetyget.

Undantag:

En yrkesinriktad grundexamen från 1998 eller tidigare har en avvikande omfattning än dagens motsvarande examen.

Kontrollera examensdelar och kurser gällande antal och omfattning i studieveckor i

synnerhet till den del de hör till examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (KEX).

Något ämne kan saknas helt, t.ex. engelska, då avlägger studerande kurser i detta ämne.

5.2.2 Tidigare studier inom en yrkesinriktad grundexamen med skiljebetyg

Erkännande av kunnande sker från skiljebetyg och intyg över avlagda studier.

Då studerande har en hel yrkesinriktad examensdel bedömd kan den ersätta en yrkesinriktad examensdel (10 sv) oberoende av om det har ingått yrkesprov eller ej.

Samma princip som ovan gäller examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. Ex.

Om den studerande har avlagt matematik, 3 sv erkänns examensdelen matematik oberoende av vilken grundexamen som studerats.

Då en studerande på studiekortet inte har alla kurser som ingår i en examensdel får de kursen erkänd med samma omfattning och resterande kurser skall avläggas.

Utbildningsansvariga tillsammans med ämnesläraren avgör vilken kurs som erkänns.

Studerande skall höras före godkännande.

Notera att de kurser som gäller examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen och som motsvarar Axxells obligatoriska kurser alltid skall erkännas under de obligatoriska examensdelarna och kan inte erkännas som fritt valbara kurser.

När helhetsvitsordet för examensdelen ges beaktas bedömningen i samtliga kurser.

5.2.3 Tidigare studier inom samma examen

Studerande som avbrutit studier inom samma grundexamen kan söka in till en utbildning på nytt.

Studerandes tidigare godkända studier beaktas och erkänns. Speciell vikt läggs vid erkännande av kunnande om ny läroplan har godkänts efter att studerande avbröt studierna.

Observera att den studerandes tidigare prestationer påverkar den totala studietiden.

Vid behov kontakta koordinatorn för läroplansutveckling och yrkesprov.

(18)

5.3 Tidigare studier utomlands

Erkännande av kunnande sker från avgångsbetyg eller skiljebetyg/intyg över avlagda studier.

Då studerande har ett utländskt betyg eller skiljebetyg/intyg över avklarade studier kontrolleras skolans status och betyget översätts till svenska. Studerande ansvarar själv för att betyget blir korrekt översatt och svarar också för eventuella kostnader som hänför sig till detta.

Innehållsmässigt måste kurserna motsvara examensdelarnas mål i Axxell.

Omfattning och vitsord omvandlas till gällande praxis.

Vid svårtolkade fall kontaktas koordinatorn för läroplansutveckling och yrkesprov.

5.4 Tidigare studier inom en yrkesexamen och specialyrkesexamen

Rutinbeskrivningen Erkännande av kunnande (H05) anger att den studerande får upp till 40 sv erkänt.

Studerande kan få:

10 sv examensdelar som är valbara för alla (yrkesstudier), 20 sv examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen, 10 sv fritt valbara examensdelar

OBS! undantag grundexamen i sjöfart.

Examensgrunderna anger vilken yrkesexamen eller specialyrkesexamen som kan erkännas.

Vid erkännande av kunnande gällande en examensdel ur en yrkes- eller specialyrkesexamen och om kunnandet täcker en hel examensdel i den grundexamen som eftersträvas erkänns hela examensdelen. Notera att namnet och omfattningen på denna examensdel ändå följer egen grundexamen.

Studerandes vitsord för examensdelen fås från motsvarande del i yrkesexamen eller specialyrkesexamen, antingen godkänd eller 1-3.

(Observera att vi frångår tidigare praxis; Godkänd omvandlades tidigare till God 2.)

5.5 Studier vid yrkeshögskola eller universitet

Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen skall i första hand erkännas från andra stadiets betyg. Man kan också erkänna tidigare studier på basis av studier vid yrkeshögskola eller universitet. Innehållsmässigt måste kurserna då motsvara den kurs/examensdel som erkänns.

I de fall då vitsordet från en yrkeshögskola eller ett universitet är högre än vitsordet från andra stadiet används det högre vitsordet.

Yrkesinriktade examensdelar kan erkännas i de fall där studierna vid yrkeshögskola eller

universitet motsvarar kunnandet i examensdelen, t.ex. Grundläggande utbildning för nödsituationer inom Grundexamen i sjöfart.

(19)

Vid behov kontaktas koordinatorn för läroplansutveckling och yrkesprov.

5.6 Erkännande av kunnande som förvärvats genom arbetserfarenhet

När den studerande genom arbetserfarenhet har förvärvat sådant yrkeskunnande, som i sin helhet täcker någon obligatorisk examensdel eller valbar examensdel i den examen som avläggs, ska den studerande för att få vitsord visa sitt kunnande i yrkesprov.

I examensbetyget antecknas på normalt sätt examensdelen och vitsordet.

5.7 Erkännande av kunnande på basen av yrkesskicklighetstävling

Mästare (på finska Taitaja) är en nationell och Euro- och Worldskills är internationella tävlingar i yrkesskicklighet. Se instruktion och tillvägagångssätt och resursering för Mästareverksamhet i Axxell. Tävlingsuppgifterna i Mästare-tävlingen grundar sig på kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade grundexamina. Tävlingsdeltagarens kunnande i uttagningarna eller under tävlingsprestationen kan delvis eller helt bedömas som ett yrkesprov. Kunnande kan erkännas inom ramen för yrkesinriktade examensdelar eller fritt valbara examensdelar.

Det slutliga vitsordet bestäms inom Axxell av den utbildningsansvarige tillsammans med lärarlaget på skalan N1–B3. Vid behov kan kompletterande bedömningssamtal föras vid läroanstalten för att säkerställa att alla delar i yrkesprovet beaktats i yrkesprovsvitsordet.

5.8 Erkännande av kunnande inom fritt valbara examensdelar

Inom ramen för fritt valbara examensdelar kan man erkänna kunnande från tidigare studier, hobbyer, tidigare arbete, olika kortkurser, kunnande bevisat med intyg, t.ex. körkort. Se rutinbeskrivningen Erkännande av kunnande (H05).

5.9 Befrielse på grund av ålder

För en studerande som har inlett studierna efter att han/hon har fyllt 18 år är kurserna konst- och kultur, gymnastik samt hälsokunskap frivillig. (L 630/1998 12 §)

Studerande ansöker om befrielse med blanketten erkännande av kunnande, kex-ämnen.

Studerande kan också välja att inte ansöka om befrielse och deltar i undervisningen istället, vilket dokumenteras i PSP.

Om studerande blivit beviljad befrielse krävs inga ersättande studier.

Observera att examensdelarna gymnastik, hälsofostran samt konst och kultur också kan erkännas med ett vitsord från annan examen eller avbrutna studier. Detta kan göras även om den

studerande är över 18 år.

(20)

6. Examensdelar som är valbara för alla

Alla utbildningar erbjuder examensdelar som är valbara för alla. Examensdelarna finns uppräknade i föreskriften Grunder för yrkesinriktad grundexamen (gröna boken). Utbildningarna/enheterna har utgående från listan beslutat vilka examensdelar som erbjuds inom Axxell. Studerande kan göra individuella val utöver de examensdelar som erbjuds inom egen grundexamen. Här kan också examensdelar från andra yrkesinriktade grundexamina, från yrkesexamina eller från

specialyrkesexamina ingå.

Studerande kan välja en examensdel inom en annan grundexamen inom Axxell förutsatt att följande krav uppfylls:

1. Examensdelen hör till de valmöjligheter som definierats. Inom vissa grundexamina är valmöjligheterna begränsade, dvs. den studerande kan inte välja studier från vilken examen som helst. se Kapitel 4 ”Examensdelar från yrkesinriktade examina” i Grunder för

yrkesinriktad grundexamen).

2. Den studerande skall uppfylla de krav som finns för att kunna delta i undervisningen, såsom förhandskrav, t.ex. hygienpass.

3. Kurserna får till sitt innehåll inte motsvara sådana obligatoriska kurser som studerande redan har avklarat eller skall genomföra sin egen utbildning.

OBS! Studerande får inte gå kurser med samma eller motsvarande innehåll två gånger.

(21)

7. Andra valbara examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen

Examensdelar som fördjupar och breddar yrkeskompetensen

(Examensdelar som ingår i 120 sv)

Inom varje utbildning i Axxell har den studerande en möjlighet att välja 10 sv studier som fördjupar eller breddar examen. Läs kapitel 4 med rubriken Examensdelar som fördjupar och breddar

yrkeskompetensen i föreskriften Grunder för yrkesinriktad grundexamen (gröna boken). Observera att förfarandet kan variera från grundexamen till grundexamen.

Studerande skall i god tid tillsammans med sin egenlärare göra konkreta planer för sin studiegång och sina val.

Dessutom skall studerande ansöka om studieplats om studierna förverkligas inom ett annat

utbildningsprogram inom Axxell. Ansökan görs med blanketten ansökan om avläggande av studier från annan grundexamen. Enhetschef/platschef godkänner ansökan.

7.1 Val av examensdel inom den egna grundexamen, vilken förverkligas som IA

Modulsystemet är uppbyggt så att det är möjligt att välja en valbar examensdel som omfattar 10 sv. Studerande väljer examensdel från listan på examensdelar som är valbara för alla, se kap. 4 i grunderna för yrkesinriktad grundexamen. Studerande kan välja flera examensdelar om läroplanen ger utrymme för det. Om studerande väljer en examensdel som inte förverkligas som närstudier på skolan, avlägger han/hon examensdelen som IA.

Då examensdelens omfattning är 10 sv är studerande i regel ute på inlärning i arbetet under en period. Yrkesläraren ger tillsammans med arbetsplatshandledaren kompletterande arbetsuppgifter för att studerande skall nå alla inlärningsmål. Periodens omfattning är 8 sv och den studerande bedöms genom yrkesprovet.

De resterande 2 sv kompletteras genom att studerande deltar i undervisning på skolan. Vid mån av möjlighet förverkligas dessa 2 sv före IA-perioden för att den studerande på förhand skall ha

möjlighet att individuellt förbereda sig.

Helhetsvitsordet för examensdelen kan ges först då alla 10 sv är godkända, även om yrkesprovet avlagts före det.

Den studerande kan också avlägga alla 10 sv på IA-platsen genom arrangemang under t.ex. lov, veckoslut, kvällar.

Den utbildningsansvariga gör på förhand upp ett yrkesprov för examensdelen. Yrkesprovet måste vara godkänt innan IA-perioden inleds. Yrkesprovet godkänns enligt normal rutin av delegation och direktion.

Om den studerande väljer en examensdel som till omfattningen avviker från 10 sv görs motsvarande arrangemang så att krav på genomförandet uppfylls.

(22)

7.2 Val av en examensdel inom en annan grundexamen, vilken förverkligas som IA

Studerande kan välja en examensdel inom en annan grundexamen inom Axxell om följande krav uppfylls:

1. Den studerande skall uppfylla de krav som finns för att kunna delta i undervisningen, såsom förhandskrav, t.ex. hygienpass.

2. Kurserna får till sitt innehåll inte motsvara sådana obligatoriska kurser som studerande redan har avlagt eller skall genomföra inom sin egen utbildning.

OBS! Studerande får inte gå kurser med samma eller motsvarande innehåll två gånger.

Gällande förfarandet se ovanstående punkt 7.1.

7.3 Val av examensdelar/moduler från andra yrkesinriktade grundexamina

Studerande ansöker skriftligen om valet på blanketten ansökan om avläggande av en examensdel.

OBS! Studerande kan INTE välja examensdelar från grundexamen inom hårbranschen eller inom skönhetsbranschen.

Studerande kan välja en annan examensdel inom Axxell om följande krav uppfylls:

1. Den studerande skall uppfylla de krav som finns för att kunna delta i undervisningen, såsom förhandskrav, hygienpass.

2. Studerandeantalet i den grupp som studerande skall medverka i får inte bli för stort

3. Den modul som studerande väljer skall innehålla kurser från en och samma examensdel på 10 sv och skall också innehålla ett yrkesprov.

4. Kurserna får till sitt innehåll inte motsvara sådana obligatoriska kurser som studerande redan har avlagt eller skall genomföra inom sin egen utbildning.

OBS! Studerande får inte gå kurser med samma eller motsvarande innehåll två gånger.

7.4 Val av studier vid gymnasium (kombistudier)

Studerande kan välja kurser från gymnasiet utöver de 20 sv som är obligatoriska inom grundexamen. Den studerande kan inom en examen(120 sv) studera maximalt fem perioder (dvs.40 sv) i ett gymnasium, med undantag av studerande inom grundexamen inom sjöfart.

Den studerande kan koncentrera sig på gymnasiestudierna under de allmänna och de valfria modulerna och den vägen samtidigt avlägga yrkesexamen och studentexamen.

Gymnasiestudierna kan ersätta

1. yrkesinriktade examensdelar som är valbara för alla (10 sv),

2. examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (KEX-ämnen 20 sv) och 3. fritt valbara examensdelar (10 sv)

(23)

Studerande kan välja:

att avlägga enskilda kurser eller perioder i gymnasiet

att studera i gymnasiet fem perioder och avlägga studentexamen (studentexamensprov i fyra ämnen)

att avlägga två examina parallellt; målet är att förutom en grundläggande yrkesutbildning avlägga studentexamen och eventuellt också gymnasiets lärokurs (Obs! Detta alternativ tar längre än tre år.)

Studerande ansöker om att få delta i gymnasiestudier på blanketten ansökan om avläggande av två examina. I dokumentet Schema över hur gymnasiekurserna ersätter Axxells kurser gällande kex-ämnen, framgår det vilka gymnasiekurser som motsvarar Axxells obligatoriska kurser inom yrkeskompletterande ämnen (kex-ämnen). Dessutom framgår vilka kurser som kan väljas inom ramen för 3 sv valfria examensdelar inom samma kex-ämnen.

Studerande som avlagt en kurs i ett gymnasium skall inte studera motsvarande kurs inom Axxell.

T.ex. då en studerande avlagt FINA1 i gymnasiet skall studerande inte delta i kursen Arkielämän suomea i Axxell.

I nationella examensgrunderna under det andra inhemska språket, finskan står det att studerande skall komplettera sitt kunnande med kommunikation inom branschen vid erkännande av kunnande.

Detta gäller alla studerande som får sina prestationer erkända på basen av ett gymnasiebetyg eller annat grundexamensbetyg. Enhetschefen besluter vem som kontrollerar kunskaperna i

kommunikation inom branschen. (Observera att muntlig kommunikation är en viktig del av kommunikationen.)

7.4.1 Studentexamen

Studerande som önskar avlägga studentexamen skall kontakta enhetens ansvarsperson för kombistudier och studiehandledaren vid gymnasiet för att planera studierna, så att studierna kan förverkligas på ett korrekt och vettigt sätt.

Det krävs att ett visst antal kurser har avlagts i gymnasiet för att kunna avlägga

studentexamensprov. Studerande har rätt att delta i studentexamensprov, då de har avlagt åtminstone de obligatoriska kurserna i ett läroämne.

I studentexamen skall ingå fyra obligatoriska ämnen, av vilka modersmålet måste vara ett.

De tre övriga väljs bland det andra inhemska språket, dvs. finska, ett främmande språk (t.ex.

engelska), matematik (lång eller kort lärokurs) och realämnesprov.

7.5 Val av kurser inom examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (KEX- ämnen)

Studerande kan välja extra kurser inom KEX-ämnen. Kurserna kan avläggas inom det utbud som finns inom egen utbildning eller som studier i t.ex. aftonläroverk, medborgarinstitut eller som nätbaserade studier. Prestationer i form av t.ex. elitidrott kan också motsvara en kurs/kurser.

(24)

Studierna måste till omfattningen motsvara hela studieveckor (1 sv är 40 h) och bedömas med vitsord.

Studerande skaffar själv sin studieplats vid en annan utbildningsanordnare och kommer skriftligen överens om arrangemangen på förhand med Axxell och förbinder sig att genomföra studierna enligt planen.

Prestationerna för de avlagda kurserna syns i studieregistret antingen under rubriken examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen eller under fritt valbara examensdelar.

Studerande måste få ett vitsord för prestationen om kursen förs in under rubriken examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. Exempel på dylika kurser är nybörjarryska, matematik inför högskola, elitidrott.

De kurser som inte finns nämnda bland examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen måste föras in under rubriken fritt valbara examensdelar och då behövs inget vitsord.

(25)

8. Examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen

(examensdelar som breddar grundexamen)

Enligt examensgrunderna är det möjligt att med vägande skäl individuellt fördjupa

yrkeskompetensen på olika sätt, se föreskriften Grunder för yrkesinriktad grundexamen.

(Examensdelar utöver 120 sv)

OBS! Inga planer får göras upp utan att ha kontaktat koordinatorn för läroplansutveckling och yrkesprov.

8.1 Val att utöka sin examen med ett nytt utbildningsprogram (up) inom samma grundexamen

Studerande kan utöka sin examen med ett nytt utbildningsprogram inom samma grundexamen ifall det praktiskt går att göra en PSP med beaktande av kraven på heltidsstudier.

Inom Axxell finns denna möjlighet färdigt inbyggd i grundschemat i vissa specifika utbildningar.

Studerande kan antas till ett nytt utbildningsprogram inom samma grundexamen när följande villkor uppfylls:

1. Axxell har utbildningsgrupper inom ifrågavarande utbildningsprogram (up) och studerandeantalet i den grupp som studerande skall medverka i får inte bli för stort 2. det up som studerande önskar välja har inte rent praktiskt gått att förverkliga inom ramen

för hans/hennes redan avlagda examen (120 sv)

3. studierna inom detta up motsvarar heltidsstudier och kan förverkligas koncentrerat på få moduler

4. den personliga studieplanen är uppgjord på förhand för studerande (för att garantera att studierna kan genomföras inom skälig tidsram).

5. om studierna förorsakar extra kostnader, ex. IA-handledning, för utbildningsanordnaren ska det godkännas av enhetschef

Läroanstalten kan anmäla studerande såsom berättigande till finansiering enligt högst den tid som studierna omfattar (då villkoren för heltidsstudier uppfylls).

(26)

9. Fritt valbara examensdelar

9.1 Val av examensdel från en annan yrkesinriktad grundexamen

Studerande ansöker om detta på blanketten ansökan om avläggande av studier från annan grundexamen.

Studerande kan fritt välja examensdelar inom Axxell. Kravet är att:

1. studierna saknar förhandskrav

2. studerandeantalet i den grupp som studerande skall medverka i inte blir för stort 3. den valda examensdelen eller delar av den inte till sitt innehåll motsvarar obligatoriska

kurser inom den egna utbildningen eller planerade valbara kurser

4. studerande inte går miste om något obligatoriskt i den egna grundexamen

9.1.1 Val av kurser inom Axxell

Studerande kan fritt välja kurser inom Axxell om kursen saknar förhandskrav och det rent praktiskt går att förverkliga. Det finns en lista på alla fritt valbara kurser.

9.2 Val av studier inom den fria bildningen

Med fri bildning avses läroanstalter för fritt bildningsarbete: medborgar- och arbetarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Studerande kan välja kurser ur t.ex. medborgarinstitutets utbud. Studierna måste till omfattningen motsvara hela studieveckor och då behöver de inte bedömas med vitsord.

Studerande kan välja studier inom den fria bildningen.

Kravet är att:

1. kurserna får till sitt innehåll inte motsvara obligatoriska kurser inom den egna utbildningen eller planerade valbara kurser

2. studierna kan förverkligas rent praktiskt (tidpunkten då perioden infaller!) 3. studerande svarar för eventuella kostnader som hänför sig till studierna 4. studerande bör anhålla om detta på förhand

9.3 Val av en annan form av "aktivitet"

Studerande som bedriver t.ex. elitidrott eller deltar i frivillig brandkår kan få studieveckor för sina prestationer (se rutinbeskrivningen Erkännande av kunnande H05).

Studierna måste till omfattningen motsvara hela studieveckor. De behöver inte bedömas med vitsord då de styrs till fritt valbara examensdelar.

(27)

9.4 Val av distansstudier

Studerande kan välja nätbaserade kurser om studerande har behörighet att antas till kursen och de rent praktiskt går att förverkliga. Studierna måste till omfattningen motsvara hela studieveckor.

De behöver inte bedömas med vitsord om de avläggs som fritt valbara examensdelar.

Kurserna får dock inte till sitt innehåll motsvara obligatoriska kurser inom den egna utbildningen eller planerade valbara kurser.

(28)

Tilläggsförklaring för användning av blanketterna gällande anhållan om erkännande av kunnande eller individuella val

Blanketter:

1. Blankett: anhållan om erkännande av kunnande, yrkesinriktade studier och fritt valbara examensdelar

Används då studerande anhåller om att få tidigare förvärvat kunnande erkänt, t.ex. från jobb eller hobbyn

2. Blankett: anhållan om erkännande av kunnande, KEX-ämnen

.

Används då studerande anhåller om att få avlagda kurser som hör till KEX- ämnen samt då en 18 åring anhåller om att befrielse enligt lag från gymnastik, hälsofostran samt konst och kultur.

3. Blankett för planering av kurser som hör till fritt valbara examensdelar

Används för samtliga studerande, kurserna skall i god tid planeras in i studerandes PSP.

4. Blankett ansökan om avläggande av delar av två examina

Används av studerande från en annan läroanstalt.

5. Blankett ansökan om avläggande av extra examensdel

Används då studerande önskar inom samma grundexamen avlägga en extra examensdel utöver 120 sv, studerande bör gå 120 sv klart först.

Observera finansiering!

6. Blankett ansökan om avläggande av studier från annan grundexamen

Används då studerande anhåller om möjlighet att individuellt studera inom en annan grundexamen. Det kan vara studier inom Axxell eller i annan skola, studierna kan t.ex. bestå av en modul.

Observera förhandskrav!

7. Blankett ansökan om avläggande av två examina

Används för studerande som önskar kombinera yrkesstudier och studier vid ett gymnasium. Gymnasiestudierna kan bestå av enstaka kurser eller obligatoriska kurser för att kunna avlägga studentexamen.

8. Blankett Plan för förverkligande av oavklarade studier

Används då studerande börjar samla på sig underkända kurser. Blanketten undertecknas och är en komplettering till modulschemat.

9. Blankett Val av utbildningsprogram

Används av studeranden i de branscher där de skall välja utbildningsprogram.

10. Modulschema botten

Används som grund då studerande gör upp sin PSP.

References

Related documents

De skall kunna inhämta kunskap ur olika källor, använda ordböcker och göra anteckningar på egen hand, och de bör kunna begagna sig av mate- rial i böcker och datanät för

drar på ett mångsidigt sätt nytta av sina kunskaper om makeup genom att ta hänsyn till utveckl- ingstrender och estetiska faktorer samt jämför olika alternativ Kunskap om.

Om arbetstagaren är förhindrad att utföra sitt arbete på grund av en eldsvåda eller en exceptionell naturtilldragelse som har drabbat arbetsplatsen eller av en annan av

Tekniskt är de uppräknade värdena publika klasskonstanter i klassen, även om bestämningarna public, static och final inte används för att deklarera dem. Detta kan också

håller arbetstider, följer avtal och övriga normer för arbetslivet samt överenskommer om avvi- kelser från dem och utför inom sitt eget ansvarsområde även andra än

• Kan planlägga och utföra ett brett urval av träningsformer baserat på grundläggande teoretiska kunskaper inom idrottsvetenskap och praktiska färdigheter inom

Bedömningen av den studerande är kriteriebaserad, varvid den studerandes inlär- ning och kunnande alltid jämförs antingen mot kraven på yrkesskicklighet i de

De studerande skall kunna verka inom olika projekt som hänför sig till idrott och fritid för barn och unga.. ▲