Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde

(1)

Bilaga C

Mölndals Stad

Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde

Tekniskt underlag med förslag till skyddsområde

(2)

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde

Tekniskt underlag med förslag till skyddsområde

Datum 2020-09-02

Uppdragsnummer 1320029233

Deluppdrag:

Utgåva/Status Ansökningshandling

Beställare: Mölndals Stad

Tekniska förvaltningen 431 82 Mölndal Ann Rane

Per Sander Jenny Johansson/Nina Wennström Mattias von Brömssen

Uppdragsledare Handläggare Granskare

(3)

ii

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Innehållsförteckning

1. Administrativa uppgifter ... 1

2. Inledning ... 1

2.1 Bakgrund och syfte ... 1

2.2 Det tekniska underlagets användning ... 3

2.3 Gällande lagstiftning ... 3

3. Rådasjöns vattentäkt ... 4

3.1 Gällande tillstånd ... 4

3.2 Markägarförhållanden ... 4

3.3 Vattentäktens utformning ... 4

3.4 Mölndals vattenverk ... 5

3.5 Råvattenkvalitet och föroreningspåverkan Rådasjön ... 5

3.6 Råvattenkvalitet Norra Långvattnet ... 7

3.7 Vattenproduktion ... 7

3.8 Framtida vattenbehov ... 8

3.9 Nuvarande skyddsområde ... 9

3.10 Reservvatten ... 9

3.11 Vattentäktens värde ... 9

4. Vattenförsörjningsplaner ... 11

4.1 Kommunal vattenförsörjningsplan ... 11

4.2 Regional vattenförsörjningsplan ... 11

5. Planbestämmelser och områdesskydd ... 12

5.1 Planförhållanden ... 12

5.1.1 Översiktsplan ... 12

5.1.2 Detaljplaner ... 13

5.2 Skyddade områden ... 14

5.2.1 Riksintressen ... 14

5.2.2 Naturvärden ... 15

5.3 Viktiga intressen inom tillrinningsområdet ... 15

5.3.1 Nedsjöarnas vattentäkt med tillhörande VSO förslag ... 15

5.3.2 Reglering av Mölndalsån ... 16

(4)

6.1 Avrinningsområdets utbredning ... 18

6.2 Topografi och markanvändning ... 19

6.2.1 Topografi ... 19

6.2.2 Markanvändning och verksamheter ... 19

6.3 Hydrologiska förhållanden ... 19

6.3.1 Nederbörd och avrinning ... 19

6.3.2 Vattensystemet ... 20

6.3.3 Rådasjön ... 20

6.3.4 Reglering ... 22

6.3.5 Flöden ... 23

6.3.6 Rinntider i ytvatten ... 24

6.4 Geologiska förhållanden ... 24

6.4.1 Jordarter ... 24

6.4.2 Berggrund ... 25

6.4.3 Grundvatten ... 26

6.5 Vattenförekomster - miljökvalitetsnormer ... 28

6.5.1 Ytvattenförekomster ... 28

6.5.2 Grundvattenförekomster ... 29

7. Norra Långvattnets avrinningsområde ... 31

8. Riskhantering ... 32

8.1 Allmänt... 32

8.2 Riskidentifiering ... 33

8.2.1 Riskobjekt ... 33

8.3 Riskidentifiering – resultat ... 34

8.3.1 Transporter (A1) ... 34

8.3.2 Industrier och annan kommersiell verksamhet (A2) ... 37

8.3.3 Bebyggelse (A3)... 39

8.3.4 Jord- och skogsbruk (A4) ... 41

8.4 Övriga risker ... 42

8.4.1 Klimatförändringar eller extrema väderhändelser ... 42

8.4.2 Sabotage, kris och krig ... 45

8.4.3 Vattenverksamheten ... 46

8.5 Riskanalys ... 46

8.5.1 Metodik för riskanalys ... 46

8.5.2 Resultat av riskanalys ... 50

(5)

iv

8.5.4 Resultat riskvärdering ... 52

9. Förslag till skyddsområde ... 53

9.1 Metodik avgränsning av skyddsområde ... 53

9.2 Allmänna riktlinjer ... 53

9.2.1 Barriärtänkande vid skydd ... 56

9.3 Avgränsning av skyddsområde ... 56

9.3.1 Allmänt... 56

9.3.2 Vattentäktszoner Rådasjön och Norra Långvattnet ... 56

9.3.3 Primär skyddszon Rådasjön och Norra Långvattnet ... 57

9.3.4 Sekundär skyddszon ... 58

9.3.5 Tertiär skyddszon ... 59

10. Riskreducerande åtgärder ... 60

10.1 Allmänt... 60

10.2 Förslag på riskreducerande åtgärder för identifierade riskobjekt ... 60

10.3 Rutiner hos Räddningstjänst ... 63

10.4 Pågående arbete med hantering av spill- och dagvatten. ... 63

10.5 Kontrollprogram ... 65

11. Skyddsföreskrifter ... 66

12. Underlagsmaterial ... 74

(6)

Bilaga C1: Vattenskyddsområde med zonindelning a) Karta: Skyddszoner - hela skyddsområdet

b) Karta: Skyddszoner – detalj primär och sekundär zon c) Karta: Skyddszoner – detalj primär zon

Bilaga C2: Diagram över råvattenkvalitet Rådasjön 2017 Bilaga C3: Översiktskartor Rådasjöns avrinningsområde

a) Karta: Topografi/höjddata b) Karta: Markanvändning c) Karta: Jordartsgeologi Bilaga C4: Hydrologi Rådasjön

a) Karta: Mölndalsåns ytvattensystem b) Karta: Flöden i ytvattensystemet c) Karta: Rinntider i ytvattensystemet d) Översvämningsområde

Bilaga C5: Riskklassning

a) Tabell: Riskklassning, riskvärdering och förslag riskreducerande åtgärder

b) Karta: Riskklassade objekt kategori transporter

c) Karta: Riskklassade verksamheter hela avrinningsområdet d) Karta: Riskklassade verksamheter - Rådasjön/Mölnlycke e) Karta: Riskklassade objekt VA-verksamhet Rådasjön/Mölnlycke Bilaga C6: Beräkningsunderlag avgränsning av skyddszoner

(7)

1 av 74

Tekniskt underlag med förslag till skyddsområde för Rådasjön och Norra Långvattnet

1. Administrativa uppgifter

Verksamhetsutövarens huvudman: Mölndals Stad

Tekniska förvaltningen

Adress: 431 82 Mölndal

Telefonnummer: 031-315 10 00

Verksamhetens kontaktperson: Ann Rane

Tillsynsmyndighet: Miljöförvaltningen

2. Inledning

2.1 Bakgrund och syfte

Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Mölndals Stad gjort en översyn av Rådasjöns vattenskyddsområde och tagit fram ett tekniskt underlag med förslag på nytt skyddsområde samt skyddsföreskrifter för Rådasjöns vattentäkt, Mölndals huvudvattentäkt. I det tekniska underlaget och förslag till skyddsområde ingår även Norra Långvattnet, som utgör reserv för Rådasjön och är kopplad till samma vattenverk. Det tekniska underlaget ingår som bilaga till ansökan om fastställelse av Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde.

Norra Långvattnet är en liten sjö belägen intill Mölndals vattenverk, som kan utnyttjas som reservvattentäkt. Sjön har ett mycket litet tillrinningsområde, i huvudsak bestående av mager skogsmark utan signifikanta riskobjekt, vilket innebär att det tekniska underlaget innehåller begränsat med underlagstext specifikt för Norra Långvattnet. En namnändring på sjön kan komma att ske framöver. Mölndals stad har skickat i en ansökan till Lantmäterimyndigheten om namnbyte till Lackarebäcks Långvatten.

Rådasjöns vattentäkt är baserad på uttag av råvatten från Rådasjön genom intagsledningar i sjöns nordvästra del. Vattentäkten står för 85 % av det totala vattenbehovet i kommunen och Rådasjön fungerar även som reservvattentäkt för Göteborgs vattenförsörjning. Vattentäkten står även för en mindre leverans till Härryda kommun via en sjöledning. Norra Långvattnet fungerar som

råvattenreserv till Mölndals vattenverk. Se översiktskarta i Figur 1.

(8)

Figur 1. Översiktskarta över Rådasjöns vattentäkt

Det befintliga vattenskyddsområdet för Rådasjön fastställdes 1996-06-25 och i samband med fastställande av nytt skyddsområde ska befintligt skyddsområde upphävas. För Norra Långvattnet saknas idag vattenskyddsområde.

Syftet med framtagandet av skyddsområde och skyddsföreskrifter är att säkerställa en god råvattenkvalitet i Rådasjön och Norra Långvattnet i ett

långsiktigt perspektiv. Ett motiv till att inrätta ett skyddsområde är att kommunen får ett verktyg för att aktivt kunna minimera riskkällor och att verka för en säkrare dricksvattenförsörjning.

Bakgrund till föreliggande arbete är att upprättat vattenskyddsområde och tillhörande skyddsföreskrifter ska följa Naturvårdsverkets råd och anvisningar för vattenskyddsområden (allmänna råd NFS 2003:16 och handbok 2010:5), de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken (1998:808, 2 kap), EGs ramdirektiv för vatten 2000/60/EG samt sträva mot uppfyllande av lokala, regional och nationella miljömål.

Naturvårdsverkets handbok anger följande skäl till att förklara ett område som vattenskyddsområde och meddela skyddsföreskrifter:

 Skyddet för dricksvattenförekomsten stärks.

 Vattenförekomstens och vattentäktens betydelse tydliggörs.

 Vattenförekomstens planmässiga betydelse tydliggörs.

 Miljöbalkens krav på verksamhetsutövare och andra inom området förtydligas.

(9)

3 av 74

Detta tekniska underlag utgör stöd för att besluta om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Underlaget innehåller inte detaljerad information för att bedöma specifika verksamheters påverkan i detaljskala inom respektive fastighet.

Ansökningar om tillstånd för specifika verksamheter inom området måste baseras på kompletterande information och kan således inte bedömas enbart med utgångspunkt i detta tekniska underlag.

2.3 Gällande lagstiftning

Skydd av vattentäkter regleras i första hand av miljöbalken, SFS 1998:808. Enligt 7 kap 21 § får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. Vidare anges i 7 kap 22 § att länsstyrelsen eller kommunen skall meddela sådana inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Länsstyrelsen eller kommunen får om det behövs föreskriva att skyltar eller stängsel skall sättas upp och att annans mark får tas i anspråk för detta. Föreskrifter gäller omedelbart, även om de överklagas. Om särskilda skäl föreligger får länsstyrelsen eller kommunen meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för skyddsområdet.

Ersättning kan enligt miljöbalken 31 kap 4 § utgå till fastighetsägare vars mark tas i anspråk eller vars pågående markanvändning avsevärt försvårats på grund av bestämmelsers upprättande med stöd av 7 kap 22§ miljöbalken.

Den som med uppsåt eller av oaktsamhet orsakar en skada eller en risk för skada på eller annan olägenhet för de miljövärden som avses att skyddas i

vattenskyddsområdet kan enligt 29 kap 2 § miljöbalken dömas för brott mot områdesskydd till böter eller fängelse i högst 2 år. Enligt 29 kap 2a § kan den som gör sig skyldig till förseelse mot områdesskydd, ex. brott mot skyddsföreskrift, dömas till böter.

Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. reglerar mer specifikt skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken. Bestämmelser om myndighetssamråd, underrättelse om beslut om vattenskyddsområde, överklagande m.m. regleras i förordningen.

Tillsyn över efterlevande av föreskrifter regleras i miljöbalkens 26 kap och miljötillsynsförordningen (2011:13). Enligt 26 kap 3 § ska tillsyn bedrivas av myndigheter och kommuner i enlighet med vad regeringen bestämmer.

Länsstyrelsen ansvarar enligt 2 kap 8 § miljötillsynsförordningen för tillsyn i vattenskyddsområden som beslutats av Länsstyrelsen. Enligt 2 kap 9 § i nämnda förordning har den kommunala nämnden ansvar för tillsyn i vattenskyddsområden som är beslutade av kommunen. Tillsynen får av länsstyrelsen överlåtas till en kommunal nämnd.

(10)

3.1 Gällande tillstånd

Mölndals Stad har i vattendom DVA 47, meddelad 1992-10-15, lämnats tillstånd att från Rådasjön leda bort 6 000 000 m³/år, dock högst 20 000 m³/dygn och 125 000 m³/vecka. Vattendomens maximala årsuttag innebär ett medeluttag om ca 190 l/s.

Göteborgs Stad har i vattendom DVA48, meddelad 1992-10-15, lämnats tillstånd att vid varje tillfälle då behov av reservråvatten uppkommer från Rådasjön leda bort 5 000 000 m³, dock högst 207 000 m³/dygn. Domen medger även att leda över det från Rådasjön uttagna vattnet till Stora Delsjön, samt att från Delsjöarna leda bort den från Rådasjön överförda vattenmängden. Vidare medger domen att man får leda bort vatten från Rådasjön i samband med provkörning av

anläggningen en gång per månad.

I domslutet för Götebors Stads vattendom för Rådasjön anges även att uttag inte får ske i större omfattning än att delägarna i Mölndals Kvarnby tillförsäkras erforderligt fabrikationsvatten intill en mängd av 0,3 m³/s. Uttaget får inte heller inkräkta på Mölndals Stads möjlighet att ut vatten från Rådasjön i den omfattning som deras vattendom DVA 47 medger.

För Norra Långvattnet pågår för närvarande en utredning kring omfattningen av ett par äldre vattendomar, daterade 1952 respektive 1982.

3.2 Markägarförhållanden

Pumpstationen är belägen på fastigheten Sjövalla 1:250, vilken ägs tillsammans av Göteborgs Stad och Mölndals Stad. Intagsledningarna, som sträcker sig en bit ut i Rådasjön är belägna på en samfälld fastighet, som ägs tillsammans av Mölndals Stad och Göteborgs Stad.

3.3 Vattentäktens utformning

Dricksvattenförsörjningen vid Rådasjöns vattentäkt baseras på uttag av råvatten ur Rådasjön varifrån vatten pumpas till Mölndals vattenverk, beläget vid norra änden av Norra Långvattnet. Till vattentäkten hör två råvattenintag i Rådasjöns nordvästra del, belägna på 8 respektive 15 m djup. Intagsledningarna har 1400 mm respektive 600 mm dimension och råvatten kan tas från bägge intagen till Mölndals vattenverk. Den ena intagsledningen är dock i första hand avsedd för Göteborgs reservvattenförsörjning.

Råvattnet pumpas från en råvattenpumpstation nordväst om Rådasjön via en 2,4 km ledning till vattenverket. Råvattenpumparna har kapaciteterna 200 l/s respektive 120 l/s och en lyfthöjd till vattenverket om ca 40 m.

Till Mölndals vattenverk finns även en råvattenledning i Norra Långvattnet, som kan utnyttjas för reservvattenförsörjning och räcker i ca två veckor vid

normalförbrukning. Intagsledningen används normalt ett par dagar per år, t.ex.

(11)

5 av 74

råvattenkvalitén i Rådasjön. Under 2017 behövde dock inte Norra Långvattnet användas som reserv.

Rådasjön är mycket viktig som reservvattentäkt för Göteborg, och används återkommande (många tillfällen per år). Volymen varierar, men i

storleksordningen 10 % av råvattnet för Göteborgs dricksvattenproduktion kommer från Rådasjön.

3.4 Mölndals vattenverk

Mölndals vattenverk har en dimensionerande kapacitet om 700 m³/h och beredningen i vattenverket består av grovsil, pH-justering, koagulering och direktfiltrering i 20 Dynasandfilter, snabbfiltrering genom 10 kolfilter, desinfektion med hypoklorit, UV-desinfektion samt pH-justering med soda. Efter behandling leds vattnet vidare via en 250 m³ spolreservoar till två högreservoarer med en maximal volym om 1000 m³ per reservoar.

3.5 Råvattenkvalitet och föroreningspåverkan Rådasjön

Råvattenprover tas kontinuerligt (1-2 ggr/vecka) ur Rådasjön, vilka analyseras både på vattenverket och skickas till ackrediterat lab för analys. Medel-, max- och minvärden från analyser av råvattenprover i Rådasjön mellan 2012 och 2017 redovisas i Tabell 1 för ett urval av parametrar.

Tabell 1. Råvattenanalyser Rådasjön 2012-2017 (urval av parametrar)

Parameter Min Medel Max

Turbiditet (FNU) 0,54 1,54 3,2

Färg (mg/l) 25 42,8 80

Konduktivitet (mS/m) 8,6 10,6 13,2

pH 6,4 7,0 7,6

Alkalinitet (mg/l) 9,1 13 18

Hårdhet (dH) 1,0 1,1 1,3

Fluorider (mg/l) 0,06 0,07 0,1

Klorider (mg/l) 13 16,5 20

Sulfat (mg/l) 5,5 6,7 7,5

Kalcium (mg/l) 4,9 5,8 7

Magnesium (mg/l) 1,2 1,4 1,7

Järn (mg/l) 0,12 0,26 0,47

Mangan (mg/l) <0,02 - 0,31

Aluminium (mg/l) 0,03 0,12 0,24

Ammonium (mg/l) <0,02 - 0,06

Nitrit (mg/l) <0,003 - 0,01

Nitrat (mg/l) 1,1 1,3 1,6

COD (mg/l) 2,2 7,5 13

Koliforma bakterier (cfu/100ml) <1 - >100

E-coli (cfu/100ml) <1 - >80

(12)

Sjön är belägen i ett område, där det finns mycket stor risk för påverkan både från olika former av diffus belastning och från olika typer av olyckshändelser.

Riskobjekt som har identifierats inom ramen för detta arbete finns beskrivna i avsnitt 8.3.

Råvattenkvalitén vid intaget i Rådasjön är kopplad både till variationer i skiktning under olika säsonger och till inflöden av föroreningsbelastade vattendrag till sjön.

I diagram i Bilaga C2 visas årsvariationen under 2017 för ett antal parametrar (pH, temperatur, turbiditet, färg, mangan, järn, COD).

Belastningen från tillrinnande vattendrag och dagvattenutsläpp beror både av diffus belastning från t.ex. hårdgjorda ytor och av belastning i samband med olika typer av incidenter. Incidenter kan vara både nödavledning av spillvatten

uppströms eller i Rådasjön, eller olyckor med läckage av t.ex.

petroleumprodukter. I det förra fallet innebär det i allmänhet mikrobiologisk påverkan på råvattnet. Mikrobiologisk påverkan har även tidigare konstaterats i Rådasjön och i tillrinnande diken och bäckar, som har kopplats till påverkan från enskilda avloppsanläggningar och betande djur. De enskilda avloppen nära Rådasjön inom Mölndals stad har sedan dess anslutits till kommunalt VA.

Eftersom Rådasjön utgör vattentäkt både för Mölndal och för Göteborg

(reservvatten) finns ett etablerat samarbete med provtagning och rapportering av avvikelser. Under perioden 2007-2016 rapporterades ca 25 avvikelser av

Kretslopp och vatten, Göteborg i samarbetet med Mölndals Stad och Härryda kommun. Merparten av avvikelserna är kopplade till risk för mikrobiologisk påverkan från incidenter med bräddningar eller brott på ledningar. Från

sammanställningen framgår dock att en del större utsläpp inte gett någon tydlig påverkan på råvattenkvalitén vid intaget. Provtagningen har dock i huvudsak skett från den djupare intagspunkten. I tillägg till dessa incidenter finns bl.a. även några oljeutsläpp dokumenterade, vilka dock inte har lett till någon konstaterad påverkan vid intagen.

Rådasjöns vattenkvalitet har studerats i detalj med avseende på mikrobiologisk påverkan i ett samarbete mellan Mölndals Stad, Göteborg Vatten, Chalmers tekniska högskola, DHI och Härryda kommun¹. Projektet genomfördes under perioden 2009-2011 och hade som huvudsyfte att värdera mikrobiologiska risker med dricksvatten från en ytvattentäkt. I detta projekt har bl.a. ingått mikrobiell källspårning, hydrodynamisk modellering, och två olika metoder för mikrobiologisk riskvärdering. Projektet baserades delvis på en omfattande provtagningskampanj i 20 provpunkter omkring Rådasjön under perioden april till september 2008, vilken under 2009-2010 följdes upp med automatiserad provtagning av mikrobiologin.

Sammanfattningsvis finns ett bra underlag för mikrobiologisk riskbedömning av

1Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt, Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning, Svenskt vatten Utveckling, Rapport Nr 2011-18.

(13)

7 av 74

ha förändrats.

3.6 Råvattenkvalitet Norra Långvattnet

I Tabell 2 redovisas min, medel och maxvärden för råvattenkvalitet från

provtagningar i Norra Långvattnet mellan 2015-2017. Råvattnet har generellt god kvalitet, men med ett lågt pH, låg alkalinitet och viss nitratpåverkan.

Tabell 2. Råvattenanalyser Norra Långvattnet 2015-2017 (urval av parametrar)

Parameter Min Medel Max

Turbiditet (FNU) 0,36 1,22 1,8

Färg (mg/l) 5 10 15

Konduktivitet (mS/m) 6,72 7,67 8,26

pH 5,6 6,23 6,3

Alkalinitet (mg/l) <1 2,47 3,3

Hårdhet (dH) <0,2 0,57 0,59

Kalcium (mg/l) 0,75 2,23 2,7

Magnesium (mg/l) 0,94 0,91 1,1

Järn (mg/l) 0,03 0,08 0,13

Mangan (mg/l) <0,02 0,08 0,11

Aluminium (mg/l) 0,06 0,08 0,12

Ammonium (mg/l) <0,02 - 0,06

Nitrit (mg/l) <0,004 - <0,004

Nitrat (mg/l) 2,2 3,9 8,7

COD (mg/l) <1 - 40

Koliforma bakterier (cfu/100ml) <1 - 40

E-coli (cfu/100ml) 0,36 1,22 1,8

3.7 Vattenproduktion

Mölndals vattenverk står för ca 90 % av Mölndals vattenbehov och resterande del köps in från Göteborg. Mölndals vattenverk levererar även en del vatten till Härryda kommun. Under 2017 levererades 103 659 m³, vilket motsvarar ca 5 % av Härryda kommuns vattenbehov. Befintlig ledning in till Mölnlycke medger en leverans av upp till 8 l/s och Mölndals vattenverk utgör således en viktig reserv för Härryda kommun. Härryda kommun kan även leverera reservvatten till Mölndal, f.n. med en kapacitet av 20 l/s.

Under 2017 invigdes en sammankoppling mellan Mölndal och Kungsbackas vattenledningssystem, vilken innebär att 70 l/s så småningom ska kunna levereras åt båda hållen.

(14)

3.3. Vattenproduktionen av detta råvatten sker dock vid Lackarebäcks vattenverk, eftersom råvattnet från Rådasjön först leds över till Delsjöarna.

Produktionen vid Mölndals vattenverk uppgick 2017 till ca 4,65 miljoner m³. Det motsvarar ca 12 700 m³/dygn eller 147 l/s.

Tabell 3. Uttag ur Rådasjön och vattenproduktion vid Mölndals vattenverk år 2014-2017.

År Producerat i vattenverk (m³)

Uttag råvatten ur Rådasjön (m³)

2014 4 559 914 4 772 253

2015 4 388 331 4 550 219

2016 4 678 098 4 794 273

2017 4 651 061 4 795 973

3.8 Framtida vattenbehov

Det framtida vattenbehovet inom Mölndals stad är starkt kopplat till förväntad befolkningsökning genom inflyttning och nybyggnation. Anslutningsgraden är idag redan hög (över 90 %) och det är inte troligt att en ökning av anslutningsgraden nämnvärt kommer öka vattenbehovet. I den regionala vattenförsörjningsplanen redovisas två olika scenarier för befolkningsökningen i Mölndals stad (Tabell 4).

Enligt Mölndals Vision 2020 är dock målsättningen att Mölndals invånarantal ska vara fler än 70 000 år 2022.

Tabell 4. Befolkning år 2011 och befolkningstillväxt i Göteborgsregionen enligt kommunala prognoser respektive strukturbildanalys av GR (källa GR). Ökningstakt anges som genomsnittlig procentuell ökning per år (ur regional

vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen).

Kommunal prognos GR:s strukturbildsanalys

År 2011 2025 2050 2025 2050

Befolkning 61 337 68 000 77 519 70 326 73 537

Mölndals vattenbehov har under de senaste åren varit nära 5 Mm³/år, motsvarande drygt 150 l/s. Med motsvarande vattenbehov per invånare i framtiden är därför prognostiserad medelförbrukning år 2025 ca 175 l/s och år 2050 ca 200 l/s. Ett vattenbehov om 200 l/s motsvarar ca 6,3 Mm³/år. Detta kan antingen tillgodoses genom att en större andel av tillståndsgivet uttag ur Rådasjön utnyttjas (max enligt vattendom 6 Mm³/år) eller att en större andel köps in från angränsande kommuner (Göteborg, Kungsbacka och/eller Härryda).

(15)

9 av 74

För Rådasjöns vattentäkt finns ett vattenskyddsområde med tillhörande

skyddsföreskrifter fastställda av Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län 1996-06- 25. Det nuvarande skyddsområdet redovisas i Figur 2. Skyddsområdet omfattar hela Rådasjön och en zon i närområdet kring sjön. Skyddsområdet omfattar även Mölndalsån och en zon kring denna upp till västra änden på Landvettersjön (Gröen) omedelbart öster om Mölnlycke fabriker. Vidare är industriområdena Säteriet och Solsten, samt Rv40 på en sträcka av ca 3 km inkluderade i vattenskyddsområdet. Skyddsområdet ansluter i nordväst mot Delsjöarnas vattenskyddsområde.

Figur 2: Befintligt vattenskyddsområde för Rådasjöns vattentäkt. I nordväst i kartan syns anslutningen till Delsjöns vattenskyddsområde.

3.10 Reservvatten

Mölndals stad har relativt goda reservvattenmöjligheter, framförallt genom sammankopplingen med Göteborgs vattenförsörjning, som kan täcka hela behovet. Mölndal har också sammankoppling med Kungsbackas och Härrydas vattenförsörjning, där den förra kan ge nära halva vattenbehovet (70 l/s). Norra Långvattnet i anslutning till vattenverket kan användas som reserv för råvatten och räcker då ca två veckor vid normal produktion.

3.11 Vattentäktens värde

Enligt nedanstående värderingsgrunder (Faktaruta 1) efter Naturvårdsverkets handbok (2010:5) värderas Rådasjöns vattentäkt till att ha extremt högt skyddsvärde eftersom Rådasjön är kopplad till det system, Göteborgs stads dricksvattenanläggningar, som av Havs- och Vattenmyndigheten 2016-09-16 förklarats som riksintresse för vattenförsörjningen (se Figur 3).

(16)

Figur 3. Karta över riksintresse för vattenförsörjning, Göteborgs stads dricksvattenanläggningar, beslutad av HaV 2016-09-16.

Faktaruta 1: Värderingsgrund enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:5

Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressanta) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt.

Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas och större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning.

Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (>50 personer eller 10 m3/d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän

vattenförsörjning samt större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning.

Normalt - lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter samt tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning.

(17)

11 av 74

4.1 Kommunal vattenförsörjningsplan

En kommunal vattenförsörjningsplan har tagits fram av Norconsult AB på uppdrag av Mölndals Stad och är beslutad av Gatunämnden 2010-05-10, och reviderad 2014-05-13. Vattenförsörjningsplanen behandlar vattenförsörjningen inom kommunen, tillgängliga vattenresurser, vattenskyddsområden och hot och påverkan på kommunens vattenförsörjning.

4.2 Regional vattenförsörjningsplan

För Göteborgsregionens tretton medlemskommuner finns en regional

vattenförsörjningsplan framtagen och antagen i GRs förbundsstyrelse i maj 2014.

Den regionala vattenförsörjningsplanen är även antagen individuellt i samtliga tretton medlemskommuner som ett inriktningsdokument för arbetet med en långsiktigt hållbar vattenförsörjning i regionen.

Arbetet med den regionala vattenförsörjningsplanen genomfördes i arbetsgrupp med representanter från GR, flera av medlemskommunerna och konsult. Till arbetsgruppen knöts även en förankringsgrupp med kommunernas VA-chefer och ett chefsnätverk inom avfall och VA.

I den regionala vattenförsörjningsplanen definieras en vision, tre målområden och nio delmål för att uppfylla visionen. Ett av delmålen ”Tillgång till råvatten av god kvalitet” behandlar särskilt vattenskydd och föreslår ett antal åtgärder för att detta ska bli verkningsfullt och heltäckande inom regionen.

(18)

5.1 Planförhållanden 5.1.1 Översiktsplan

Gällande översiktsplan för Mölndals stad antogs av kommunfullmäktige 2006-03- 29. Översiktsplanen är en fysisk plan som ska fungera vägledande i beslut som gäller kommunens gemensamma intressen, bl.a. användning av mark- och vattenområden. I Figur 4 visas rekommendationer och bestämmelser ur ÖP 2006 vad gäller markanvändning i området kring Rådasjön.

Figur 4. Utsnitt ur karta visande rekommendationer och bestämmelser ur ÖP 2006 för Mölndal. Området kring Rådasjön berörs främst av strandskydd (F4) och kulturreservat (F5), samt detaljplaner på sjöns västra sida (D1).

Arbete med en ny översiktsplan för Mölndal pågår. Utställning är planerad till våren 2021. Arbetet följer Boverkets modell för översiktsplaner ÖP 2.0 och det förväntas bli ett effektivt sätt att säkerställa att hänsyn till vattenskyddsområde tas i respektive plan för om ett område berörs av beslutat, men även framtida skyddsföreskrifter. I området inom Mölndal som ligger inom föreslaget vattenskyddsområde är fysisk planering för nya exploateringar begränsat.

Den gällande översiktsplanen för Härryda antogs 2012 och berör stora delar av tillrinningsområdet till Rådasjön och därmed större områden inom det föreslagna vattenskyddsområdet än vad Mölndals översiktplan gör. Ett antal områden inom Härryda kommun som berör Rådasjöns avrinningsområde finns utpekade som framtida verksamhetsområden. I Figur 5 visas ett utsnitt ur

markanvändningskarta från Härryda kommuns ÖP 2012 där planer på utökade

(19)

13 av 74

företagspark framgår. Utöver det planeras en utökning av verksamhetsområdet norr om Bårhultsmotet samt ett par större områden för verksamheter i anslutning till Rv 40 i höjd med Flygplatsmotet och Ryamotet (se även Bilaga C5c).

Figur 5. Utsnitt ur markanvändningskarta från Härryda kommuns ÖP 2012. Grön färg är naturreservat, orange färg är befintliga bostäder, mörkt röda områden är utbyggnadsområden på kort sikt, ljusare röda är utbyggnadsområden på lång sikt och violetta områden är befintliga verksamheter eller utbyggnadsområden för verksamheter.

Härryda kommun har liksom Mölndals stad ett pågående ÖP-arbete med planerat samråd under våren 2021 och ett antagande hösten 2022. Härryda kommun har etablerat fungerande och effektiva processer för att i planskedet ta hand om och hantera vattenskyddsområden och se till att dessa omhändertas och hanteras.

Inom Härryda kommun finns ett upparbetat arbetssätt mellan plan- och bygglovsverksamheten och VA-verksamheten samt Miljö- och

hälsoskyddsverksamhet där frågor som rör vattenskyddsområden hanteras.

Inom tillrinningsområdet finns även delar av framförallt Partille och Lerums kommuner, där respektive översiktsplaner kan innehålla information om planerad markanvändning för områden som tillrinner Rådasjön. Dessa ytor är dock

begränsade i jämförelse med Mölndals och Härryda kommuner och beskrivs därför inte ytterligare här.

5.1.2 Detaljplaner

Ett stort antal detaljplaner finns antagna inom vattentäktens tillrinningsområde, se Figur 6, men bedöms inte vara relevanta att beskriva ytterligare i detta tekniska underlag.

(20)

Figur 6. Antagna detaljplaner inom närområdet till Rådasjön, t.h. detaljplaner inom Mölndals Stad, t.v. detaljplaner inom Härryda kommun.

5.2 Skyddade områden 5.2.1 Riksintressen

Inom Rådasjöns avrinningsområde finns olika riksintressen, där Landvetter flygplats, Göteborgs dricksvattenförsörjning, korridor för Götalandsbanan, Rv40 samt befintlig järnväg utgör de objekt som antingen är potentiella riskobjekt eller på annat sätt har stor betydelse för dricksvattenförsörjningen från Rådasjön.

Utöver dessa riksintressen är det främst riksintresse för friluftslivet som berör Rådasjöns avrinningsområde. Se Figur 7 för illustration av riksintressen mellan Mölndal och Härryda.

Figur 7. Riksintressen mellan Mölndal och Härryda (utklipp från Boverkets karttjänst). Rådasjön berörs främst av riksintresse för kulturmiljövården

(rödskrafferade områden), korridor för Götalandsbanan, Rv 40 och riksintresse för friluftsliv (gulrutigt område). Notera att riksintresse för dricksvattenförsörjning inte redovisas på denna karta (se istället Figur 3).

(21)

15 av 74

Inom Rådasjöns avrinningsområde finns ett antal naturreservat och andra typer av områden skyddade för natur- och/eller kulturvärden. I direkt anslutning till Rådasjön är det främst Rådasjöns naturreservat, Natura 2000-området Labbera och Gunnebo kulturreservat som berörs av ett vattenskyddsområde (Figur 8).

Även naturreservaten Bråtaskogen och Gallhålan, som förvaltas av Länsstyrelsen, berörs av ett vattenskyddsområde för Rådasjön, men är inte direkt i kontakt med Rådasjön utan har istället avrinning mot Landvettersjön (Gallhålan) eller

Mölndalsån inne i Mölnlycke via Bråtabäcken. Någon konflikt mellan skötselplaner för dessa naturreservat och skyddsföreskrifter för vattenskyddsområdet bedöms därför inte uppkomma.

Figur 8. Skyddad natur (utklipp från Naturvårdsverkets karttjänst). På kartan redovisas naturreservat (grönskrafferade områden), kulturreservat (violett

skrafferat område) och Natura 2000-område enligt Art- och habitatdirektivet (blått skrafferat område).

5.3 Viktiga intressen inom tillrinningsområdet 5.3.1 Nedsjöarnas vattentäkt med tillhörande VSO förslag

Härryda kommun planerar att bygga ett nytt vattenverk i Hindås, med

råvattenintag i Västra Nedsjön. Mark- och miljödomstolen lämnade tillstånd 2017- 01-19 (M 3593-15) till anläggningen med intagsledningar och pumpstation.

Tillståndet ger Härryda kommun rätt till ett uttag av högst 2,4 miljoner m³/år, dock maximalt 8 640 m³/d. Detta motsvarar ett medeluttag över året på 76 l/s och ett maxuttag på 100 l/s för enskilt dygn.

Den nya vattentäkten innebär att Härryda kommun har tagit fram ett nytt förslag till vattenskyddsområde för Nedsjöarna, som ersätter det äldre

(22)

beslut efter revideringar 2017-04-22. I Figur 9 redovisas förslag till vattenskyddsområde med primär, sekundär och tertiär skyddszon.

Figur 9. Förslag på vattenskyddsområde för Nedsjöarnas vattentäkt ( från Härryda kommuns hemsida 171229).

5.3.2 Reglering av Mölndalsån

Mölndalsån och dess biflöden är reglerade genom ett flertal dammar. Betydande dammbyggnader uppströms Rådasjön finns vid utloppet från Nedsjöarna, Landvettersjön och vid utloppet av Stora Härsjön. Det finns dessutom en kraftverksdamm byggd 1978 vid Bugärde, vilket är det enda vattenkraftverket i Mölndalsån. Denna damm är dock för tillfället tömd på vatten och kraftverket nedstängt i väntan på en eventuell tillståndsansökan. I Mölndalsåsystemet finns även ett antal manuellt kontrollerade dämmen, främst i det s.k. Härskogsområdet (Lilla Härsjön, Vällsjön, Lilla Sturven, Öjesjön och Hornasjön).

Mölndals Kvarnby är en ideell förening som kontrollerar och reglerar vattenflödet i delar av Mölndalsån och vattennivån i ett antal sjöar kring Mölndalsån. Till grund för detta arbete finns ett antal vattendomar. Mölndals Kvarnby grundades i mitten av 1700- talet efter krav från Kunglig Majestät att Kvarnbyfallen skulle regleras,

(23)

17 av 74

styrs av Vattenkontrollanten efter instruktion av bystämman med Byåldermannen som ytterst ansvarig.

Göteborgs Stads Trafikkontor har tillsammans med Mölndals Stad och Härryda kommun drivit ett samverkansprojekt kring reglering av Mölndalsån. Syftet med projektet var framförallt att minimera översvämningsrisker och säkra

råvattentillgången genom en bättre kontroll på regleringsstrategi, via ett gemensamt styr- och driftövervakningssystem. Vidare har ett antal åtgärder genomförts inom ramen för projektet och rutiner för hantering av flöden och nivåer vid förhöjda risker tagits fram. Projektets organisation illustreras av Figur 10.

Figur 10. Projektorganisation för samarbetet kring Mölndalsåns reglering (ur Slutrapport, Mölndalsån gemensam reglering, Göteborgs Stad, Trafikkontoret, Rapport-6/TFK457)

(24)

6.1 Avrinningsområdets utbredning

Rådasjön omfattas av Mölndalsåns avrinningsområde, vilket är en del av Göta älvs avrinningsområde. Hela Mölndalsåns avrinningsområde omfattar ca 275 km² och sträcker sig från källflödena i Bollebygds kommun nordost om Östra Nedsjön till utloppet i Göta älv. Avrinningsområdet uppströms utloppet ur Rådasjön omfattar 199 km² och utgör därför ca 72 % av det totala avrinningsområdet.

Inom Rådasjöns avrinningsområde finns ett stort antal sjöar, varav de största är Östra och Västra Nedsjön, Landvettersjön (Gröen), Stora Härsjön och Hornasjön.

Särskilt området kring Stora Härsjön (Härskogsområdet) är rikt på större och mindre sjöar som avvattnas till Mölndalsån. Avrinningsområdet domineras av Mölndalsån, men några större åar/bäckar tillrinner längs vägen mellan Västra Nedsjön och Landvettersjön. Av dessa kan nämnas Dala å (från Sturven och Öjesjön), Tvärån (från Hornasjön och Stora Härsjön) och Björrödsbäcken (från Landvetter flygplats). Se Figur 11 samt kartor i Bilaga C3 och C4 för

avrinningsområdets utbredning.

Figur 11. Rådasjöns avrinningsområde (se även kartor i Bilaga C3 och 4)

(25)

19 av 74

6.2.1 Topografi

Rådasjöns avrinningsområde är kuperat och domineras av den i väst-östlig långsträckta sprickdalen i vilken Mölndalsån löper. Höjdskillnaderna varierar från ca 49,5 m ö.h. (Rådasjöns normalnivå) till över 230 m ö.h. öster om Östra Nedsjön. Höjdskillnaden mellan utloppet i Västra Nedsjön och inloppet i

Landvettersjön är ca 65 m, fallande från 120 m ö.h. till 54 m ö.h. Se karta i Bilaga C3a för topografi inom avrinningsområdet.

Inom området dominerar branta sluttningar och förutom längs en relativt smal remsa i direkt anslutning till Mölndalsån (se vidare i avsnitt 6.4) finns inga egentliga slättområden inom avrinningsområdet. Vid stor nederbörd är därför avrinningen snabb och ger tydliga flödestoppar.

6.2.2 Markanvändning och verksamheter

Markanvändningen inom området domineras av skogsmark med över 60 % av arealen, resterande delar utgörs av sjö och våtmark (ca 25 %), åker och annan öppen mark, samt bebyggelse. Inom avrinningsområdet finns två större tätorter i sin helhet, Mölnlycke och Landvetter, samt några mindre, Härryda och Hindås. På Rådasjöns västra sida finns Mölndals stadsdelar Sjövalla och Helenevik. Inom avrinningsområdet finns även delar av Sveriges näst största flygplats, Landvetter.

Merparten av flygplatsens avrinning sker dock söderut mot Kungsbackaåns avrinningsområde. Se karta i Bilaga C3b för markanvändning inom

avrinningsområdet.

6.3 Hydrologiska förhållanden 6.3.1 Nederbörd och avrinning

Enligt SMHI är den korrigerade årsmedelnederbörden i området ca 1000-1100 mm/år². Nettonederbörden, eller den effektiva nederbörden, uppgår enligt SGU till ca 400-500 mm/år inom det aktuella området³. Nettonederbörden är den del av nederbörden som kvarstår efter avdunstning och transpiration från mark och växtlighet och som således bidrar till yt- eller grundvattenavrinning. Angiven nettonederbörd gäller för normalperioden 1961-1990 och motsvarar en specifik avrinning på ca 13-16 l/s km².

Enligt SMHI⁴ har avrinningsförhållandena förändrats under perioden från 1990 och framåt med en något högre medelavrinning generellt sett över hela landet.

Medelavrinningen i området som omfattar Mölndalsåns avrinningsområde bedöms ha ökat med mellan 10-20 %. Räknat utifrån medelvattenföringen vid utloppet av

2Normalvärde (1961-1990) för årsnederbörd (verklig) enligt SMHI:s öppna data.

3Beskrivning till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län, västra delen, f.d. Göteborgs och Bohus län, SGU: serie Ah nr 12, 1999.

4Avrinningens variation 1991-2005, SMHI Faktablad nr 36, 2007

(26)

avrinning på 18,2 l/s km², motsvarande 575 mm/år.

6.3.2 Vattensystemet

Från de västra delarna av Rådasjön, där vattentäktens intag är beläget, har Mölndalsån och dess vattensystem en sträckning av ca 35 km, genom

Landvettersjön och Nedsjöarna, upp till källflödena nordöst om Östra Nedsjön. Se karta över ytvattensystemet i Bilaga C4a.

Mölndalsåns huvudfåra, som omfattar Rådasjön, Landvettersjön och Nedsjöarna, dominerar vattensystemet tillsammans med ett par lite större biflöden. De största delavrinningsområdena omfattar de sjörika höglänta Härskogsmarkerna norr om Mölndalsån, mellan Härryda och Hindås, vilka avvattnas av Tvärån (28 km²) och Dala å (13 km²). Inom Tväråns delavrinningsområde återfinns Härskogssjöarna och Hornasjön medan Dala ås delavrinningsområde bland annat omfattar Öjesjön och Stora Sturven.

I Tabell 5 redovisas fakta för de största sjöarna inom Mölndalsåns vattensystem och Rådasjöns avrinningsområde.

Sjöarna i den östra delen av vattensystemet är naturligt näringsfattiga (oligotrofa) medan Rådasjön och Stensjön är något näringsrikare (mesotrofa).

Tabell 5. Fakta för de större sjöarna inom Mölndalsåns vattensystem och Rådasjön avrinningsområde (Källa: Regional vattenförsörjningsplan, GR 2014)

Sjö Area Djup,

medel/max Volym Avrinningsområde Nivå [km²] [m] [10⁶ m³] [km²] [m.ö.h.]

Rådasjön 1,9 9/23 17 199 49,5

Landvettersjön 2,2 i.u./21 i.u. 176 54

Stora Härsjön 2,6 i.u./43 i.u. 25 90

Hornasjön 1,2 8/24 11 3 102

Stora Sturven 1,1 10/48 10 3

Västra

Nedsjön 2,7 13/35 37 58 120

Östra Nedsjön 7,4 i.u./73 i.u. 40 120

6.3.3 Rådasjön

Rådasjöns area är 1,92 km² och sjön har ett medeldjup om 8,8 m. Maxdjupet är ca 23 m och är beläget centralt i den norra delen av sjön (se djupkarta i Figur 12).

Sjöns volym är ca 16,8 Mm³ och med ett medelflöde ur sjön på ca 3,6 m³/s ger detta en teoretisk omsättningstid på 54 dygn. Sjöns geometri gör att huvuddelen av genomströmningen av sjön företrädesvis sker längs en kortare väg mellan inloppet i sydöst och utloppet i sydväst mot Stensjön. Omsättningstiden är därför mycket kortare i den södra delen än i den norra delen av sjön. Cirkulationen i sjön

(27)

21 av 74

delen mer av vindcirkulation.

Figur 12. Djupkarta över Rådasjön och Stensjön baserad på lodningar 1972 (nedladdat från SMHIs sjöregister)

I samband med ett SVU-projekt (se avsnitt 3.5) upprättades en hydrodynamisk modell över Rådasjön i syfte att beräkna transport av mikroorganismer. Modellen upprättades i modelleringsverktyget MIKE 3 FM och tar hänsyn till faktorer som densitet (temperatur), vind, strömningar, källor, utsläpp från land och turbulens.

Modellen har hittills främst använts för att simulera spridning av mikroorganismer i anslutning till SVU-projektet, men kan användas för att simulera transport av andra föroreningstyper, t.ex. i samband med en olycka.

I modelleringsarbetet jämfördes olika vindriktningar och flöden i Mölndalsån och dess påverkan på cirkulation och omsättning i sjön. Modellen har visat att för en central punkt i sjön är omsättningstiden i Rådasjön ca 17 dagar under våren med stora flöden i Mölndalsån för att öka till ca 70 dagar under sommaren med låga flöden. Vindriktningen visar sig också ha mycket stor betydelse för cirkulationen i sjön och med en relativt vanlig vindriktning från SSV så är det tydligt att

cirkulationen är betydande upp mot den norra delen av sjön och intagsområdet.

För föroreningstransport mot intaget vid tillbud uppströms eller inom Rådasjön är således vindriktning och flöden i Mölndalsån av mycket stor betydelse för

insatsmöjligheterna.

(28)

Mölndalsåns vattensystem är reglerat genom ett flertal dammar och ett antal manuellt kontrollerade dämmen (se karta i Bilaga C4a).

Samtliga större sjöar är reglerade efter gällande vattendomar. Sjöarna reglerades ursprungligen för vattenkrafts- och fabrikationsvattenändamål, men regleras numera främst för utjämnande effekter i vattensystemet, bl.a. för att undvika periodvisa översvämningar samt för tryggad råvattenförsörjning för Mölndals och Göteborgs Stad.

Nivån i Rådasjön och nedströms liggande Stensjön är samreglerad vid Stensjö dämme. Regleringsgränserna uttryckta i RH2000 är DG (dämningsgräns) +49,72 m och SG (sänkningsgräns) +49,14 m i Stensjön samt SG +49,16 m i Rådasjön.

Stensjön och Rådasjön har inom regleringsintervallet (0,58 m) en gemensam, total regleringsvolym motsvarande ca 1,4 Mm³ inom de tillståndsgivna

regleringsgränserna vilket medger en begränsad tappaningskapacitet. Se nivåer vid Stensjö dämme i Figur 13.

Figur 13. Nivåer vid Stensjö dämme under 2017 (från Mölndalsån.se). Gula linjer representerar dämningsgräns och sänkningsgräns för Stensjön enligt vattendom.

Betydande dammbyggnader uppströms Rådasjön finns vid utloppet från Nedsjöarna, Landvettersjön och vid utloppet av Stora Härsjön. De manuellt kontrollerade dämmena återfinns främst i det s.k. Härskogsområdet (Lilla Härsjön, Vällsjön, Lilla Sturven, Öjesjön och Hornasjön). För den flödesutjämnande

regleringen av ytvattensystemet används i praktiken idag främst Nedsjöarna.

Nedsjöarna har, med stor sjöyta och en regleringshöjd på 2,85 m, goda förutsättningar att magasinera vatten under högflödesperioder och att tappa ur vatten under torrperioder.

Landvettersjön har, liksom Rådasjön-Stensjön, ett litet regleringsintervall (0,41 m) och liten sjöyta jämfört med sina oreglerade tillrinningsområden på norra

(29)

23 av 74

utjämna flödestoppar under högflödesperioder.

Park & Natur i Göteborg styr i normalläget regleringen av dämmet efter Landvettersjön enligt upprättad regleringsstrategi. Vid höga flöden kan Wallenstam hantera dämmet i syfte att minska risk för översvämning av fastigheten (Gamla Mölnlycke fabriker).

Beslut om avsteg från regleringsstrategi och akuta manuella regleringsåtgärder tas av vattenkontrollant för Mölndals Kvarnby.

6.3.5 Flöden

Eftersom Mölndalsåns vattensystem är reglerat enligt beskrivning i avsnitt 6.3.4 ovan, med stor magasineringskapacitet främst i de stora sjöarna långt uppströms i systemet, ges ett flöde in i nedströms liggande sjöar, såsom Rådasjön och

Landvettersjön, som i praktiken utgörs av två olika delflöden. Dels det reglerade flödet, oftast med minimiflöde i samband med flödestoppar/högflöden samt med påfyllning av vatten under torrperioder, dels den naturligt varierande tillrinningen från den oreglerade delen av avrinningsområdet. Tillflödet till Rådasjön utgörs till största delen av tappningen från Landvettersjön, där en kraftig utjämning sker.

Minimivattenföringen i ytvattensystemet bestäms av tappningar från de reglerade sjöarna. Både Nedsjöarna och Landvettersjön har en minimitappning på 0,4 m³/s.

I Bilaga C4b redovisas medelvattenföringen (MQ) vid de av SMHI:s mätstationer som omfattas av Rådasjöns avrinningsområde inom Mölndalsåns ytvattensystem.

Mätstationerna är ofta placerade vid sjöarnas in- och utlopp. Flödet i Mölndalsåns huvudfåra ökar succesivt nedströms i systemet, med en medelvattenföring vid Rådasjöns utlopp på MQ=3,63 m³/s (SMHI:s vattenwebb).

Medelhögvattenföringen uppgår i samma punkt till MHQ=15,4 m³/s och

medellågvattenföringen MLQ=0,416 m³/s. Flödet in och ut från Rådasjön uppvisar en tydlig säsongsvariation, med generellt låga flöden under sommarhalvåret och höga flöden under vinterhalvåret, vilket ses tydligt i Figur 14 nedan.

Figur 14. Säsongsvariation av flödet (m³/s) vid Rådasjöns utlopp baserat på åren 1999-2015 (från SMHI:s vattenwebb).