• No results found

528 FÖL FÖN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "528 FÖL FÖN "

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

528 FÖL FÖN

i litterär stil. — S y n . Konseqvent, Följdenlig.

f- rigtig.]

FÖLJDRIKTIGHET, f. 3. Egenskapen att vara följdriktig. — Syn. Konseqvens, Följdenlig- het. [- rigt —.]

FÖLJDRIKTIGT, adv. På ett följdriktigt sätt.

— Syn. Konseqvent, Följdenligt. [- rigtigt.]

FÖLJDVÄSENDTLIG, a. 2. (fil.) F . egenskap, som är grundad i en grundväsendtlig ell. ursprung­

lig och ur den kan härledas. Kallas äfv. Härledd.

FÖLJE, n. 4. 1) Samteliga de personer, som till hedersbevisning åtfölja någon högre person.

Furslen resle med stort f. — Syn. Svit, Med- f ö l j e , Åtföljande. — 2 ) S ä l l s k a p . G ö r a n å g o n f.

H a f v a n å g o n i f. med s i g . ( F i g . ) H a f v a i f., v e r k a , å s t a d k o m m a , m e d f ö r a , t . e x . : Del k a n hafva mycket ondt i f. med sig. — Syn. Se Sällskap. — 3) Hop af dåliga, elaka, föraktliga, eländiga menniskor. Kör ul hela f-t. (Iron.) Del ä r j u s t ett v a c k e r t f.! Ett elakt f.! — Syn. Se Pack. — I ell. till f. af, adverbialt u t t r y c k , s o m b e t y d e r : S å s o m e n följd a f . I, till f. af författningen. T i l l f. a f d e n n a o r d e r , af e r skrifvelse. I f. af d e l t a beslut. I , till f.

deraf, häraf, hvaraf. — Syn. I följd af, På grund af, I anledning af.

FÖLJESLAGARE, m. 5. Man eller gosse, som gör någon följe. — Syn. Medföljare, Beled- sagare, Ledsagare.

FÖLJESLAGARINNA eller FÖLJESLAGER- SKA, f. 1 . Q v i n n a , s o m g ö r n å g o n följe. — Syn.

Ledsagarinna, Ledsagerska.

FÖLJETONG, fôlljetâ'nng, m. 3. Afskild plats nederst på sidorna af ett tidningsblad, der roma­

ner, noveller och hvarjehanda litterära och vittra uppsatser inrymmas.

FÖLNING, f. 2. Händelsen, då ett sto fålar.

FÖLSTINN, a. 2. (om ston) Drägtig. [-stind.]

FÖLSTO, n. 4. Drägtigt sto; äfv. sto, som har ännu diande fålunge.

FÖLUNGE, se F å l u n g e .

FÖNSTER, n. S. (af lat. Fenestra) 1) Öpp­

ning på vägg eller tak af ett hus, för att insläppa d a g s l j u s o c h l u f t . H ö g t , l å g t , fyrkantigt, r u n d t , o v a l t f. S i t t a , s t å v i d f-tret. Sticka u t huf- v u d e t , t i t t a u t i g e n o m f-tret. K a s t a , g å , hoppa ut igenom f-tret. — Bildar flera sammansättnin­

gar, såsom: Byggnings-, Kyrk-, Slotts-, Sals-, Förmaks-, Tak-, Dörrfönster, m. fl. — Syn. Fön­

steröppning. — 2) Säges äfv. om dylika öppnin­

gar på skepp, vagnar, drifbänkar, m. m. — Har sammansättningarna Vagns-, Drifbänksfönster, o.

s. v. — 3) Båge af trä med isittande glas, som är inpassad i en dylik öppning, och vanligen så gjord, att den kan öppnas eller tillslutas, för att efter be­

h a g u t e s t ä n g a e l l e r i n s l ä p p a y t t r e l u f t e n . Dubbla f.

Ö p p n a , s t ä n g a , t i l l s l u t a ett f. Det fattas flera r u t o r i d e l t a f. ( F i g . bibi.) H i m m e l e n s f. ö p p ­ nades, ett starkt regn började. — Har samman­

sättningarna: Dubbelfönster och Innanfönster. — 4) Glasruta i en fönsterbåge. Isätta f., sätta g l a s r u t o r i f ö n s t e r b å g a r . S l å s ö n d e r ett f. — Syn. Fönsterruta. — 5) (anat.) Benämning på en liten del i trumhålan uti örat.

FÖNSTERAFGIFT, f. 3. Afgift, som af hus­

ägare i vissa länder, t. ex. England, för hvarje fönster i ett hus, erlägges till staten.

FÖNSTERBESLAG, n. 5. Jernbcslag, som sammanhåller delarna af en fönsterbåge.

FÖNSTERBLY, n. sing. Genom blyvind i tunna remsor utdraget bly, hvarmed små glasru­

tor sammanfogas med hvarandra.

FÖNSTERBRÄDE, n. 4. Bräde, som ofvan- till betäcker en fönsterläning.

FÖNSTERBÅGE, m. 2. pl. — b å g a r . Den infattning af trä, som omsluter glasrutorna i ett fönster (bem. 3).

FÖNSTERDRAG, n. 5. Luftdrag genom ett otätt fönster.

FÖNSTERDYNA, f. 4. Liten dyna, som läg- ges på ett fönsterbräde, för att hvila armbågen på.

FÖNSTERFÖRDJUPNING, f. 2. Fördjupning i en mur för ett fönster. — Syn. Fönsternisch, Fönstersmyg.

FÖNSTERFÖRHÄNGE, n. 4. (föga brukl.) Se F ö n s l e r g a r d i n .

FÖNSTERGALLER, n. 5. Jcrngaller, hvar­

med vissa fönster äro försedda, för att afhålla tjufvar, hindra rymning, o. s. v.

FÖNSTERGARDIN, - - - i n , m. 3. Gardin (se d. o.), uppsatt för ettt fönster, för att mildra den alUför skarpa dager, som eljest skulle infalla uppifrån.

FÖNSTERGLAS, n. 3. Sådant glas, som be­

gagnas att sätta i fönster.

FÖNSTERGLUGG, m. 2. Glugg med isatt glasruta.

FÖNSTERHAKE, m. 2. pl. — h a k a r . Hake antingen på fönsterposten eller på sidorna af fön­

sterkarmen, hvarvid medelst en motsvarande haspe ett fönster (bem. 3) fasthålles vid ramen fast och s t a d i g t . J f r . Fönslerhaspe.

FÖNSTERHASPE, m. 2. pl. — h a s p a r . Ha­

spe vid kanten af en fönsterbåge, som nedfälles på en i fönsterposten eller karmen sittande, rnot- svarig hake, för att hålla fönstret säkert tillstängdt eller förekomma, att det far af och an, när det står öppet.

FÖNSTERIS, m. 2. Is, som vintertiden utaf immen bildar sig på insidan af fönsterrutor.

FÖNSTERJERN, n. 5. 1) Benämning på smala jerntenar, som till skydd äro fästade tvärs öfvcr b l y f ö n s t e r . — 2 ) S e Fönsterbe s l a g .

FÖNSTERKARM, m. 2. Den ram af trä, som insättes i en fönsteröppning och betäcker kanterna deraf upptill, nedtill och på sidorna. Kallas äfv.

Fönsterram.

FÖNSTERKITT, n. 5. Kitt, hvarmed fönster­

rutor fästas i sin infattning (fönsterbågen).

FÖNSTERKORS, n. 5. Det kors, som utgöres utaf mellanbalken (fönsterposten) och tvärträet i en fönsterram.

FÖNSTERLIST, c. 3. Tunn list af trä eller jernbleck, tätt ofvanför eller nedanför en fönster­

öppning, på yttre sidan, för att hindra regn att tränga in.

FÖNSTERLUCKA, f. 1. 1) Så kallas hvar- dera af de tvenne luckor utanför ett fönster, en på hvardera sidan, som om dagen äro uppslagna och fästade på sidorna vid väggen, men för natte­

tid stängas, så att de betäcka och skydda fönstret för våldsverkan och hindra utanför varande att se in derigenom. — 2) Benämning på dylika luckor, hvarmed fönster innantill stängas, varande antin­

gen lösa eller faslgjorda på sidan om fönstret.

— 3) Liten väderlucka på ett fönster, som kan öppnas inåt, utan att sjelfva fönstret behöfver öppnas.

FÖNSTERLUFT, m. 3. Se F ö n s t e r ö p p n i n g . FÖNSTERLÄNA, f. 1. ell. FÖNSTERLÄNING, f. 2. Muren eller väggen under ett fönster ned till golfvet.

FÖNSTERPANEL, él, m. 3. Panel ne­

danför ett fönster.

References

Related documents

/…/ det är ju också, har ju med yrket att göra, just det här med ångesten, det är väl det jag känner är jobbigt men det börjar man ju också lära sig mer och mer

Nielsen och Kvales synsätt (2000, 2003) får illustrera att det finns ett hot mot skolans existensberättigande, och särskilt i förhållande till yrkes- utbildning, när olika

Som tidigare presenterats bildar de studerade UP två generella kluster (s. 72 ff) avseende den betoning man gör på verksamhetsområdena, kvalificering, etable- ring och

Formative assessment, assessment for learning, mathematics, professional development, teacher practice, teacher growth, student achievement, motivation, expectancy-value

perspektiv, med mindre företags ledarskap vore också en utgångspunkt att anamma vid fortsatt forskning. Det gränslösa arbetet har mycket mer att ge och är också i behov av att

Solvit Sverige har dock inte specifik erfarenhet av problem kopplade till den svenska regleringen som bland annat innebär att ett körkort som är utfärdat utanför EES slutar gälla

Detta remissvar har beslutats av överåklagaren Lennart Guné efter föredrag- ning av kammaråklagaren Johan Bülow. I den slutliga handläggningen har även överåklagaren Mikael

Projektet har resulterat i ett förslag till integrerat stöd på toalett för att underlätta och förbättra möjligheten till ett adekvat sittande och god möjlighet till tömning