Bygg inte broar! Ta en simtur.: En studie om mellanstadielärares undervisning i hälsa inom ämnet biologi 

Självständigt arbete II, 15 hp

Bygg inte broar! Ta en simtur.

En studie om mellanstadielärares undervisning i hälsa inom ämnet biologi

Författare: Mikael Gardell Handledare: Niclas Åhman Examinator: Mats Lindahl Termin: Vårterminen 2019 Ämne: Naturorienterande

ämnen och teknik Nivå: Avancerad Nivå

Kurskod: 4GN09E

Abstract

Studiens syfte är att undersöka lärares undervisning om hälsa i biologiämnet.

Studien är empirisk och baserar sig på intervjuer med verksamma lärare. Fem lärare intervjuades på två olika skolor. I studien betraktas hälsa utifrån två perspektiv, det patogena och det salutogena. Perspektiven appliceras på undervisningen för att undersöka huruvida den utgår från ett hälsofrämjande arbete eller ett förebyggande arbete. Hälsa delas även i tre olika faktorer:

fysiska, psykiska och sociala. Alla tre delar är det som utgör en persons hälsa.

Således är alla delar viktiga att beröra i undervisningen kring hälsa. Resultatet visar att undervisning består av både ett salutogent perspektiv på hälsa likväl som ett patogent. Undervisningen är dock övervägande patogent. Det innebär att undervisningen många gånger tar avstamp i att undvika dåliga beteenden istället för att främja hälsosamma beteenden. Resultatet visar även att undervisningen kring sociala relationer inte framhåller hälsofördelarna med dessa.

Nyckelord

Biologi, Kost, Hälsa, Patogent Perspektiv, Salutogent Perspektiv, Sociala Relationer, Fysisk Hälsa, Psykisk Hälsa, Hälsoarbete.

Tack

Ett stor tack till alla som har varit med och deltagit i studien. Ett extra stort tack till Niclas Åhman för dina värdefulla kommentarer som har väglett arbetet framåt.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 3

1 Introduktion 4

2 Bakgrund 6

2.1 Vad är hälsa? 6

2.2 Fysisk hälsa 7

2.3 Psykiska hälsa 8

2.4 Sociala relationer 8

2.5 Mellanstadieelevers kostvanor 9

2.6 Elevers uppfattningar om kost 9

2.7 Att arbeta med kost i skolan 10

2.8 Negativa konsekvenser av hälsodiskursen 11

3 Syfte och Frågeställningar 12

4 Metod 13

4.1 Metodologisk utgångspunkt 13

4.2 Urval 13

4.3 Intervju 13

4.4 Etiskt övervägande 13

4.5 Analys 14

5 Resultat 16

5.1 Lärares undervisning om kost i förhållande till hälsa 16 5.1.1 Kost diskuteras kontinuerligt, inte endast på lektionerna och vid

besvär 16

5.1.2 Undervisningen behandlar Tallriksmodellen, näringsämnen och

skörbjugg 17

5.1.3 Undervisningen syftar till att elever ska må bra och orka prestera 17 5.2 Hur undervisar lärare om hälsa utifrån begreppen psykiska, fysiska och

sociala faktorer? 18

5.2.1 Fysiska faktorer 18

5.2.2 Psykiska faktorer 19

5.2.3 Sociala faktorer 19

6 Diskussion 21

6.2 Metoddiskussion 24

7 Referenslista 25

8 Bilagor 27

Bilaga A: Intervjuguide 27

1 Introduktion

I Europa lider idag cirka 50-70 procent av den vuxna befolkningen av övervikt.

Den bakomliggande orsaken är att de flesta personerna har dåliga kostvanor och två tredjedelar av dem rör sig för lite (WHO, 2015). Trenden i Europa är att antalet överviktiga barn och vuxna ökar stadigt. De senaste 20 åren har antalet dubblerats. Det har skett en förändring i människors kostvanor. Idag konsumeras allt mer godsaker och sockrad läsk (Räihä, Tossavainen, Turunen, Enkenberg, & Kiviniemi, 2011). Övervikt är en av de allvarligaste folksjukdomarna i Europa. Övervikt kan leda till allvarliga följdsjukdomar såsom stroke, diabetes, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan även bidra till en försämrad psykisk hälsa då det finns starka kopplingar mellan övervikt, låg självförtroende och depression (WHO, 2007).

Ohälsosamma kostvanor utgör en av de största riskfaktorerna för ohälsa även i Sverige. Barn och ungdomar äter för lite av grönsaker och frukt och en stor del av deras intag av energi kommer från godis och snacks. För att förändra detta behöver långsiktiga insatser genomföras, skolan är en viktig arena för detta (Warensjö Lemming, Moraeus, Sipinen, & Lindroos, 2018). De insatser som är aktuella för skolan är att säkra tillgången till hälsosam mat i och runt om skolan. Med hälsosam mat menas produkter som är näringsrika såsom grönsaker, frukt, fisk, nötter och frön. Vidare behöver lärare och övrig personal som möter skolbarnen ges utbildning, så att de kan främja hälsosamma matvanor (Warensjö Lemming et al, 2018). Skolverket skriver i det centrala innehållet för biologi att undervisningen ska behandla ”Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel.” (2018, s.166). Kunskaper om en hälsosam livsstil är även inkluderad i alla överiga nordiska ländernas läroplaner. Trots dessa allmänna riktlinjer för undervisningen, saknas en mer detaljerad beskrivning av målen och metoder för hur de ska nås. Det är upp till varje skola och lärare att tolka hur undervisningen kan utföras (Berggren et al, 2017). I de allmänna riktlinjer som ges från Skolverket (2017) förklaras något vagt vad undervisningen om hälsa ska leda till. Skolverket (2017) skriver att eleverna ska ges kunskaper om olika samband i människokroppen. De ska även få en förståelse för hur det fysiologiska hänger samman med sociala och psykiska faktorer. Syftet med undervisningen är att stärka elevernas förmåga att agera i frågor som rör den egna hälsan. Vikten av sömn, kost motion och sociala relationer lyfts i kursplanen och fokus ligger på hälsofrämjande och förebyggande kunskaper (Skolverket, 2017).

Hälsokunskap är viktigt att befästa redan under barndomen och ungdomsåren.

Kunskapen som införskaffas under dessa år kan ha livslånga effekter på en persons hälsa och välbefinnande. Skolan är därför en viktig plattform för att sprida den här typen av kompetens (Kilgour, Matthews, Christian, & Shire, 2015). Begreppet hälsokunskap innefattar att stärka individer med kunskaper så att de kan fatta beslut som är gynnsamma för deras hälsa och välmående. Precis som andra kompetenser innebär hälsokunskap en ständigt pågående

utvecklingsprocess genom livet. Kompetensen utvecklas när individer tillskansar sig ny kunskap och färdigheter genom stöd från omgivningen (Kilgour et al., 2015).

En granskning av svenska grundlärarutbildningar utfördes i syfte att undersöka i vilken utsträckning utbildningen undervisar om näringslära, specialkost och fysisk aktivitet. Resultatet visade att utöver specialinriktningar såsom idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap, saknas helt kunskapsmål för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet (Kost & Näring, 2014). Resultat visar även att i ämnet idrott och hälsa beskrivs vikten av fysisk aktivitet för en god hälsa, men sambandet mellan kost och hälsa finns inte som något kursmål (Kost & Näring, 2014). Resultatet kan anses vara problematiskt eftersom skolan och lärare är viktiga i hälsoarbetet (Kost & Näring, 2014; Kilgour et al., 2015).

Både grundutbildningen och fortbildningsmöjligheter inom pedagogiska yrken behöver stärkas. Det behöver även införas undervisning inom förebyggande och hälsofrämjande arbeten med koppling till matvanor och fysiska aktivitet (WHO, 2015; Kost & Näring 2014; Folkhälsomyndigheten, 2017).

2 Bakgrund

2.1 Vad är hälsa?

Vad som anses vara “hälsa” är inte självklart då begreppet innefattar många olika tolkningar, därför efterföljs här en beskrivning av två olika perspektiv på hälsa. Hälsa i vår vardag är starkt förknippad med sjukdomar och därmed är vi präglade av att undvika att bli sjuka (Quennerstedt, 2006). Ett vanligt synsätt på hälsa är det patogena perspektivet, vilket utgår från ohälsa. Perspektivet är grundat inom biomedicin och är bland annat vanligt inom sjukvård. Hälsa ses inom perspektivet som ett statiskt tillstånd där människan befinner sig så länge hen är fri från sjukdom. Förklaringsmodellen menar att människans naturliga tillstånd är att vara frisk, sjukdomen är därför en avvikelse och bryter mot normen. Hälsoarbetet inom ett patogent perspektiv cirkulerar kring att bota och skydda mot sjukdomar eller att förhindra och förebygga dessa (Antonovsky, 1991).

Världshälsoorganisationens definition av hälsa från år 1948 lyder: ”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” (1948, s.1). Utifrån definitionen handlar hälsa inte om huruvida individen är frisk eller sjuk utan om att hälsa är ett samspel av fysiska, psykiska och sociala faktorer. Den definitionen kan likas vid det salutogena perspektivet. Den salutogena teorin utvecklades av Antonovsky (1991) som en motreaktion till det patogena perspektivet. När antonovsky (1991) studerade judiska kvinnor som hade suttit i koncentrationsläger upptäckte han att 29 procent av dem som upplevt fångenskap i koncentrationsläger hade, trots denna tuffa prövning god fysik och god psykisk hälsa. Däremot hade 51 procent av fångarna många svåra besvär från fångenskapet. Det var alltså en uppenbar riskfaktor för ohälsa att vara fånge i ett koncentrationsläger. Antonovsky valde dock att inte undersöka varför de 51 procenten mådde dåligt, utan han frågade sig istället varför så många, trots koncentrationslägrens fasor ändå mådde tämligen bra. Frågan utgick således från friskfaktorer och var början på det salutogena perspektivet. Antonovsky (1991) menar att ett fokus på sjukdomar och att undvika risker tar bort fokus på personen. Istället för att utesluta risker så bör hälsoarbetet riktas mot att vara hälsofrämjande. Anledningen är att livet i sig är tufft, människan kommer möta många typer av påfrestningar och stress genom livet. Det hjälper inte att leva livet efter att undvika dessa svårigheter och hinder. Antonovsky förklarar detta genom en metafor. Livet kan ses som en flod som alla människor kommer hamna i. Det går därför inte att bygga broar över livsfloden åt andra människor, man måste istället lära dem simma. Förr eller senare kommer människor att ramla eller hoppa i. Människan behöver därför vara beredd och den som inte är det kommer att drunkna (Brolin, 2014). Precis som i livet när människor möter motgångar kommer olika personer att kunna hantera dem olika bra. Frågan är då vad det är som gör att vissa människor simmar utan problem och med glädje, men vissa upplever en ständig kamp för att ens hålla sig flytande. Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang) kan förklara detta. Grundtanken är

att människor kommer att bemöta stressmoment och det är bättre att träna på stresshantering än att undvika det. Antonovsky anser att känsla av sammanhang är livsviktigt för att klara livets påfrestningar. KASAM innebär att en människa behöver känna att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. Att ha stark KASAM gör att en människa kan tackla svåra livssituationer (Brolin, 2014).

Quennerstedt (2006) förklarar att det salutogena synsättet betraktar människor som just individer med individuella skillnader, vilket innebär att avvikelser bör betraktats som det normala. Hälsa har därför olika innebörd för olika människor. Det innebär att det går att ha hälsa trots sjukdom. En person som lever med en kronisk sjukdom kan trots det ha bättre hälsa än någon som lever fri från sjukdom. Den salutogena hälsosynen utgår från flera olika faktorer som bidrar till hälsa. Det är ett samspel mellan individen och omgivning, där psykiska, fysiska och social faktorer bidrar till hälsa (Dessa faktorer beskrivs närmare i avsnitten 2.2, 2.3 och 2.4.). Hälsa är inte heller ett statiskt tillstånd, det går inte att uppnå hälsa för att sedan stanna kvar i det. Det är en process som individen måste aktivt arbeta med under livet (Quennerstedt, 2006).

Hälsoarbete i skolan utifrån ett patogent perspektiv utgår från sjukdom och att informera om hur dessa kan botas samt undvikas. Framförallt syftar det till att barn och ungdomar ska informeras om hur de kan undvika ohälsosamma beteenden eller ändra på dessa beteenden (Carvalho et al, 2008). Synsättet har varit dominerat inom skolans hälsoarbete, där diskussioner om hygien, motion och livsstil har grundats i att förhindra och förebygga framtida sjukdomar (Quennerstedt, 2007).

“Perspektivet på hälsa som framträder är främst av förebyggande och preventiv karaktär, med en fokus på att förhindra skador, sjukdomar och risker med exempelvis dålig kondition, dålig styrka, en fysiskt inaktiv livsstil samt dålig kosthållning” (Quennerstedt 2007, S.44).

Ett Salutogent perspektiv i skolan handlar om ett livslångt hälsoarbete, där personer ska guidas att ta beslut som leder till hälsosamma vanor. Det syftar till att informera om vad som är hälsosamt och friskfaktorer (Carvalho et al, 2008).

I motsats till patogent handlar detta istället om att fokusera på hälsosamma vanor, såsom att äta näringsrik mat och att motionera regelbundet. Medans det patogena handlar om att undvika mat som leder till fetma och därmed ohälsa.

Quennerstedt (2007) beskriver hälsoarbetet som inte enbart individuellt utan som ett sociokulturellt begrepp. Hälsan utvecklas i relation mellan individ och omgivning. Brolin (2014) förklarar detta med att människan är en social varelse. Samspelet med andra människor är därför en förutsättning för hälsa.

2.2 Fysisk hälsa

Fysisk aktivitet är en av grunderna för fysisk hälsa. Det finns många hälsofördelar med att vara aktiv, såsom minskad risk för diabetes, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Vidare har det en positiv inverkan på den psykiska hälsan då det reducerar symptomen från stress, ångest och depression. Fysisk aktivitet kan utföras på många olika sätt, exempelvis genom att gå, cykla och dansa. Det kan även utföras på många olika platser såsom på väg till jobbet, i skolan och genom vardagliga sysslor i hemmet. Rekommendationen är att sammanslaget ska barn och ungdomar röra sig minst 60 minuter per dag. WHO vill att europas medborgare ska röra sig mer så att de kan leva bättre och ha längre liv (WHO, 2015).

2.3 Psykiska hälsa

Det finns många olika teorier om psykisk hälsa. I studien har jag valt att inrikta mig på det som kallas för positiv psykologi, då den liknar det salutogena perspektivets syn på hälsa. Positiv psykologi vill finna ett optimalt mänskligt fungerande utifrån individers olika förutsättningar. Det är en motreaktion mot psykologins fokus på människans tillkortakommanden och psykiska sjukdomar.

Målet är inte att bota psykiska funktionshinder utan att istället identifieras individens styrkor. Syfte är att utveckla dessa styrkor för att öka individens välbefinnande. Det finns fem olika komponenter som utgör välbefinnande: att uppleva positiva känslor, att vara en del av och verka för ett större sammanhang, att vara engagerad i något, att ha positiva relationer och att uträtta något. Faktorerna är oberoende av varandra, vilket innebär att även om en av faktorerna sällan upplevs av en individ så kan hen ändå ha ett högt välbefinnande (Rydén & Stenström, 2015). Det finns program för skolor och arbetsplatser som utgår från perspektivet skriver Rydén och Stenström (2015).

Syftet med programmen är då att höja individens välbefinnande, genom att stärka de fem olika komponenterna. Tanken är att en individ med höga värden i alla fem komponenter skulle kunna nå sin fulla potential.

2.4 Sociala relationer

Det sociala stödet har stor betydelse för både den fysiska och den psykiska hälsan skriver Rydén och Stenström (2015). Ett socialt stöd innefattar tillgången av vänner och familj som man upplever sig kunna räkna med vid svåra situationer. Forskningsresultat har visat att närvaron av ett gott socialt stöd bidrar och underlättar tillfrisknande från sjukdomar. Det sociala stödet har betydelse för hur individen lyckas hantera svåra livssituationer, exempelvis vid tillfrisknande från alkoholism och vid kris- och stresshantering. Avsaknad av socialt stöd har kopplingar till psykiskt ohälsa såsom depression, ångest och självmord. Sociala relationer är viktiga för människan, då de bidrar till en känsla av att någon bryr sig och tycker om en. Vidare skapas en känsla av sammanhang med andra individer där gruppen delar ömsesidigt åtagande och förpliktelser. Tillgången till ett socialt stöd är positivt både för självbilden och

välbefinnandet (Rydén & Stenström, 2015).

Sociala relationer fungerar även som ett skyddsnät vid stress. En studie utfördes där forskare följde 2430 män som överlever en hjärninfarkt. De som uppgav hög livsstress hade en fördubblad dödlighet efter infarkten i jämförelse med dem som uppgav låg livsstress. De som däremot uppgav hög stress och låg social närvaro löpte fyra gånger större risk att dö än dem som uppgav det motsatta. (Rydén & Stenström, 2015)

2.5 Mellanstadieelevers kostvanor

En nationell matvaneundersökning utfördes i Sverige under 2016-2017. I studien kartlades barn och ungdomars matvanor och hälsotillstånd såsom övervikt och fetma. Syftet är att använda resultaten till att utveckla hälsofrämjande arbeten kring kost och hälsa (Warensjö Lemming et al, 2018).

Undersökningen visar att i årskurs 5 är cirka 22 procent överviktiga varav 4 procent har fetma. Mätningarna visar dels att barnen äter för lite grönsaker och frukt. Barnen konsumerar istället för mycket kött och chark. Ytterligare ett problem med barnens matvanor är att en stor del av barnens energiintag kommer från godis, kakor och sockersöta dryck. Ett högt intag av livsmedel som grönsaker, frukt och fisk har många hälsofördelar, exempelvis lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer och övervikt. Undersökningen visade även att det finns socioekonomiska skillnader. Barn som kommer från hushåll med låg utbildningsnivå dricker oftare sockersötad läsk än barn från hushåll med hög utbildningsnivå. Vidare äter barn från familjer med högre utbildningsnivån hälsosammare. Exempelvis konsumerar de fisk och grönsaker i större usträckning (Warensjö Lemming et al 2018).

2.6 Elevers uppfattningar om kost

För att undersöka elevers uppfattning om hälsosam kost intervjuades elever av forskarna Berggren et al (2017), kring deras uppfattning av olika maträtter.

Eleverna fick frågor angående maträtter och om de själva skulle kunna tänka sig äta dessa, samt varför eller varför inte. Resultatet visar att eleverna har en tydlig överblick över vad de räknar som en nyttig eller onyttig lunch. Berggren et al (2017) menar att deras uppfattning stämmer väl överens med vuxnas syn på kost. Eleverna valde att kategorisera maten som hälsosam eller ohälsosam.

Vid intervjuerna framkom det även att mängden mat var betydelsefull för huruvida den är hälsosam eller inte. Eleverna förklarade för att mat ska kategoriseras som hälsosam så måste det vara tillräckligt med mat på tallriken, men inte för mycket. Frukt och grönsaker, samt en varierad kost var också viktigt, eftersom kosten annars kunde leda till negativa konsekvenser. Eleverna kunde ge förslag på olika fysiska sjukdomar som är bieffekter av inte äta hälsosamt, exempelvis högt blodsocker och diabetes. De visade även en oro för negativa psykiska följder av att inte äta hälsosamt, så som låg koncentration och att inte bli ”mätt och belåten”. Berggren et al (2017) förklarar att vid observationer och vid intervjuerna har det framkommit att det är typiska

argument som lärare och föräldrar säger till barnen för att få barn att äta mer.

Det visade sig även att eleverna kopplade ohälsosamt ätande med fritid och nöje, men även till äckel. Skräpmaten lockade fram negativa känslor bland barnen, då de associerade skräpmat med, äckel, att vara sjuk och att spy.

Däremot berättade de även om positiva känslor med att äta skräpmat, exempelvis associerade barnen det med en trevlig atmosfär och njutning. Det finns därmed motsägelsefullhet i att eleverna kopplade ohälsosam mat till både äckel och njutning (Berggren et al, 2017).

Berggren et al (2017) diskuterar att det skulle kunna finnas en sociokulturell aspekt angående elevernas uppfattning av kost och hälsa. Det visar sig att eleverna i nordiska länder, trots väldig olika förutsättningar och undervisning, har många liknande föreställningar om hälsa och kost. Dessa föreställningar fanns exempelvis inte hos de engelska eleverna där det var en negativ bild av hälsosam mat och att det inte var något för barn att äta, trots att de kände till de positiva konsekvenserna av att äta ”rätt”.

2.7 Att arbeta med kost i skolan

Som tidigare beskrivet finns det ett utbrett hälsoproblem med övervikt och fetma. Det är konsekvenser av en dålig kosthållning och för lite motion. För att förändra trenden behöver elevernas kostvanor förbättras. Räihä et al (2011) skriver om detta i sin studie. Studien hade som syfte att undersöka hur hälsofrämjande aktiviteter kan utföras, samt hur dessa kan stärka elevers hälsokunskaper. Studien utfördes i Finland och involverades inte bara lärare utan även annan personal på skolan. Lärarna, skolsköterskorna, och kökspersonal blev alla delaktiga i hälsoarbetet. Lärarna fick i uppgift att lyfta fram kost vid de olika ämnena kemi, biologi, hemkunskap. Utöver den vanliga undervisningen gavs eleverna guidning inom kost och hälsa av skolsköterskorna och kökspersonalen. Även föräldrar involveras genom föräldramöten, där de fick information om hälsosamt levande och de tilldelas uppgifter som de skulle utföra hemma tillsammans med sina barn (Räihä et al, 2011).

De olika skolämnena hade i uppgift att informera om olika aspekter av kost och hälsa. I hemkunskap var målet att ge eleverna en positiv inställning till hälsosam mat. Eleverna fick lära sig bland annat att planera måltider, lära sig om kopplingen mellan hälsa och kost och lära sig om nutrition och specialkost.

I biologi och kemi diskuterades frågor rörande droger, alkohol, miljö, micro- och cellbiologi. Eleverna fick arbeta både självständigt och i par med olika övningar. Eleverna fick information om bland annat hälsa, mental hälsa och motion. Resultatet visade att elevernas kunskap om kost ökade samt att deras konsumtion av hälsosam mat ökade. Exempelvis ökade intaget av grönsaker, frukt, bär, kyckling och fisk. Intaget av chips, läsk och godis minskade.

Undersökningen visade även att efter insatserna åt eleverna mer regelbundet av skolmaten (Räihä et al, 2011).

Räihä et al (2011) förklarar att elevernas ökade kunskaper om energibalans bidrar till att eleverna kan fatta hälsosamma beslut. Vidare kan det leda till att eleverna väljer att avstå mat som innehåller onödigt mycket energi, eftersom det kan bidra till viktökning och övervikt. Räihä, (2011) menar att en av de största orsakerna till det lyckade resultatet var föräldrarnas delaktighet då hemmet har en stor påverkan på barnens kost. Räihä (2011) skriver att kostlära i skolan är en nyckelfaktor för att eleverna ska kunna fatta beslut som gynnar deras hälsa. Istället för att ge eleverna regler för vad de inte bör äta, är det ett bättre alternativ att guida eleverna inom ämnet så de kan fatta egna beslut över vad de bör och inte bör äta (Räihä et al, 2011).

2.8 Negativa konsekvenser av hälsodiskursen

Som tidigare nämnts har barn har goda idéer över vad som räknas som nyttig kontra onyttig mat, vilket är positivt. Men många barn känner även till flera hälsorisker med att äta en viss typ av kost. Barnen kan exempelvis räkna upp flera olika följdsjukdomar som är en biverkning av ohälsosam kost. En sådan typ av hälsodiskurs har blivit blivit kritiserad av forskarna Welch , McMahon,

& Wright (2012) och McPhail, Chapman, & Beagan (2011). Kritiken riktar sig mot att en sådan hälsodiskurs kan skapa negativa känslor och ohälsosamma relationer till sin kropp och ätande. McPhail et al (2011) skriver att barnen uppfattar att bra människor äter hälsosam mat och dåliga människor bryr sig inte om sin hälsa, därför äter de skräpmat. Welch et al (2012) förklarar även att denna hälsodiskurs är typiskt för dagens samhälle. Barnen uppfattar att dåliga kostvanor är något de måste hålla sig borta från. Att konsumera onyttig mat kan därför kopplas till negativa känslor såsom skam och äckel (Welch et al, 2012).

Att tala om vikt, kroppar och ohälsosam mat kan leda till flera negativa konsekvenser. Exempelvis kan barnen få en dålig bild av mat, deras egna värde och en dålig kroppsuppfattning. Undervisningen borde fokusera på att uppmuntra eleverna till att göra hälsosamma beslut, utan att påpeka att viktnedgång är målet. Eleverna bör få tillfällen för fysisk aktivitet i skolan, undervisningen bör lära ut om positiva fördelar med hälsosam kost, samt förespråka för en positiv kroppsbild. Undervisning kan då leda till livslånga positiva vanor, en bra självbild och en hälsosam relation till mat (Cinelli &

O´Dea 2016). Undervisningen inom Idrott och hälsa ska bidra till att barnen utvecklar sin kroppsliga förmåga och ger eleverna möjlighet till att vara fysiskt aktiva under dagen. Ämnet har dock blivit kritiserat för att vara för prestationsinriktat. Ett annat problem är att för mycket fokus har varit på olika aspekter såsom kroppsvikt och kroppsstorlek. Ett sådan fokus på kroppen kan bidra till att barn utvecklar en besatthet av att vara smal vilket bidrar till ett ohälsosamt kontrollerat ätande. Just att vara smal är inget som är eftersträvsamt, forskning visar att vältränade men överviktiga personer har mindre dödlighet än smala och otränade personer. Därför bör fokus ligga på just fysisk aktivitet och inte prestation och vikt (Kilgour et al 2013).

3 Syfte och Frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka lärares undervisning kring kost i relation till hälsa i biologiämnet. Samt syftar studien att undersöka undervisningens perspektiv på hälsa.

Frågeställningar:

● Hur undervisar lärare om hälsa utifrån kost inom ämnet biologi?

● Hur undervisar lärare om hälsa utifrån psykiska, fysiska och sociala faktorer i ämnet biologi?

4 Metod

4.1 Metodologisk utgångspunkt

Syftet med studien är att bilda sig en uppfattning av lärarnas undervisning.

Denscombe (2018) förklarar att den kvalitativa metoden förknippas med att förstå helheten genom ett holistiskt perspektiv. Metoden är således användbar för att förstå de olika perspektiv som leder fram till lärarnas undervisning.

Intervjuer är användbara vid studier där syftet är att förstå hur faktorer är sammanlänkade och att undersöka erfarenheter på djupet. Typiskt för den kvalitativa metoden är att den bygger på just ord. Data som tas fram vid intervjuer grundas dock i vad människor berättar för forskaren. Det innebär att datan är baserat på vad människor säger sig göra. Till Skillnad från observationer som visar vad människor faktiskt gör (Denscombe, 2018).

4.2 Urval

Personerna som är delaktiga i studien valdes utifrån ett bekvämlighetsurval (Denscombe, 2018). Personerna som tillfrågades är således lärare som har varit har varit tillgängliga för forskaren. De fem lärare som har intervjuats arbetar på lärarutbildningens verksamhetsförlagda skolor. Det enda kravet var att lärarna arbetar eller har arbetat med ämnet biologi. Lärarna kontaktades genom mail där de förfrågades om de ville vara delaktiga i studien.

4.3 Intervju

Intervjuerna utfördes som semistrukturerade, vilket innebär att frågorna är förutbestämda (se bilaga A), men att det finns utrymme för den intervjuade att utveckla sina svar. Den som intervjuar har även möjlighet att vara flexibel i sin ordningsföljd och frågorna kan därmed utvecklas under processens gång (Denscombe, 2018). Ljudupptagning ökar även tillförlitligheten då det ger en nästintill fullständig dokumentation av intervjun. Inspelningen gör det även möjligt för andra forskare att kontrollera forskarens data (Denscombe, 2018).

Alla intervjuer utfördes på lärarnas arbetsplatser. Lärarna gav muntligt samtycke för en inspelad intervju. Varje intervju tog cirka 20-30 minuter att utföra.

4.4 Etiskt övervägande

Så som med all ansvarsfull forskning är det viktigt att följa Vetenskapsrådets (2011) etiska principer. Det finns fyra viktiga aspekter att ta hänsyn till:

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Lärarna blev tillfrågade och informerade om studien genom ett mail. Lärarna gav skriftligt samtycke för att att vara delaktiga i studien, detta skedde genom mailkontakt. Lärarna gav även ett muntligt godkännande att intervjuerna fick spelas in. Konfidentialitetskravet har tagit i särskilt beaktning, då inga namn har någonsin använts på ett sådant sätt att deltagarnas identitet

skulle kunna avslöjas. Deltagarnas benämns endast som Lärare, följt av en siffra för att kunna separera resultaten. Lärarna blev även informerade om nyttjandekravet och att resultatet endast kommer användas för forskningsändamålet.

4.5 Analys

Intervjuerna har lyssnats igenom flera gånger. En mindre noggrann transkribering utfördes först för att hitta relevanta delar utifrån

frågeställningarna. De delar som är relevanta för resultatet har lyssnats igenom flera gånger för att noggrant citerats. Vissa citat valdes ut och presenteras i resultatet. Resultatet är indelat efter de två frågeställningarna. Resultatet för den första frågeställningen (5.1) sorterades efter tre olika företeelser i lärarnas undervisning. Dessa företeelser är: när kost lyfts, vad som tas upp och varför innehållet tas upp. Resultatet för den andra frågeställningen (5.2) sorterades i underkategorierna fysiska, psykiska och sociala faktorer. Underkategorierna är inspererade av de faktorer vilka definierar hälsa enligt världsorganisationen (1948) och det salutogena perspektivet (Quennerstedt, 2006). Det går även att se spår av dessa faktorer i det centrala innehållet för biologi där undervisningen om hälsa ska beröra hur den psykisk och fysisk hälsa påverkas av sömn, kost, motion och sociala relationer (Skolverket, 2018). Tabell 1 visar hur jag sorterat in resultatet i de olika faktorerna. Motiveringarna är mina tolkningar av de olika faktorerna.

Tabell 1: Kategorisering av resultat

Frågeställning Underkategori Motivering

Hur undervisar lärare om hälsa utifrån psykiska, fysiska och sociala faktorer?

Psykiska faktorer Med psykiska faktorer räknas i detta arbete aspekter kring psykiska sjukdomar såsom depression. Faktorer

som påverkar

sinnestillståndet såsom, trötthet, humör, och stress, välbefinnande, pigghet, koncentration.

räknas i detta arbete olika aspekter kring motion och fysiska

sjukdomar och

kroppsskador såsom, fetma, diabetes och sår.

räknas i detta arbete aspekter kring relationer, funktionalitet i grupp, delaktighet,

sammanhållning.

5 Resultat

5.1 Lärares undervisning om kost i förhållande till hälsa

5.1.1 Kost diskuteras kontinuerligt, inte endast på lektionerna och vid besvär

Lärarna förklarade att kost är ett återkommande ämne som diskuteras ett flertal gånger under en vecka. Lärare 3 förklarar att hennes undervisning kring kost börjar i årskurs 4. Hon berättar om energin som maten ger och att det är viktigt att äta för att orka med skoldagen. Lärare 3: ”Det börjar redan i årskurs 4, hur man ska vara i matsalen. Vikten av varför man ska äta lunch. Vikten av frukost för att klara sig fram till lunch”. Lärare 2 berättar att undervisningen kan ta plats på andra ställen än i klassrummet, hon förklarar:

“När man äter med barnen i matsalen kan man diskutera vad dom äter och inte äter, och vad som händer om man inte äter varje dag, att man blir trötta och får ont i huvudet, och att koncentrationen minskar.”

Lärarna berättar att många gånger lyfter de kosten när de märker att elever är hängning eller trötta samt när de ser eller hör saker i matsalen. Lärare 1 menar att hon pratar om det när det finns ett behov. Lärare 3 förklarar att vanligtvis när en elev känner sig hängig frågar hon om eleven har ätit frukost. Hon förklarar att hon brukar be elevens stanna kvar och äta lunch för att sedan utvärdera om eleven mår bättre efter. Lärare 1 berättar att hon ger sina elever beröm eftersom eleverna har varit duktiga på att äta maten som serveras i skolan: ”Dom har kommit på det här att man behöver äta för att må bra och att man äter fast det inte är gott. Att man äter det för att man behöver det.”

Lärare 3 påpekar att även andra hälsofrämjande insatser kommer och informerar eleverna om kost och hälsa:

”I 4:an kommer Folktandvården också, då pratar vi också om kost, om sockerinnehåll, att inte gå och småäta[…] Dom berättar om småätande, jämför sockerinnehåll, även om frukt, som är så kallad nyttigt att det inte är så bra bra att gå och småäta på sånt”

De flesta lärarna menade även att föräldrarna har ett ansvar i detta. Lärare 3 påpekar att om eleverna inte får grönsaker hemma, så är det inte mycket de kan göra åt det. Lärare 2 menar att det framfört allt är ett föräldraansvar när det kommer till vad eleverna äter. Skolan kan endast verka som ett komplement till hemmet. Lärare 1 menar dock att hon även brukar informera föräldrar om kost på föräldramöten. Lärare 5 berättar även han att det är viktigt att prata om kost

med föräldrar på utvecklingssamtal, om det är så att en elev äter dåligt.

5.1.2 Undervisningen behandlar Tallriksmodellen, näringsämnen och skörbjugg

De intervjuade lärarna berättade alla om vikten av en varierad kost och alla utgick från tallriksmodellen i undervisningen. Tallriksmodellen hämtar lärarna från livsmedelsverkets hemsida. Lärare 1 förklarar att hon brukar rita upp tallriksmodellen och att den finns i två olika varianter. En variant innehåller till hälften grönsaker och ungefär en fjärdedelar vardera av protein och kolhydrater.

Den andra tallriksmodellen är för individer som är mer aktiva och den innehåller något mindre grönsaker och lite mer kolhydrater. Utöver tallriksmodellen så menade även alla intervjuade lärare att lagom av allt

“brukar” vara bra. De förklarar att man ska kunna äta även av sådan som är onyttigt, men så länge det finns en balans så är det okej. Lärare 4 förklarar att han brukar berätta för eleverna att det är okej att få i sig lite mer kolhydrater och fetter så länge man gör sig av med dem genom någon form av motion. Han berättar att:

”Vi har pratat om att det är inte farligt att få i sig lite mer kolhydrater och fetter om man samtidigt gör sig av med energin, Är man ute och rör på sig mycket är det inte farligt att äta lite mer”.

Lärarnas undervisning handlar även till stor del om näringsämnen och deras funktion. Lärarna pratar exempelvis om att protein är byggstenar för musklerna och cellerna. Lärare 4 berättar att han brukar dela upp sin undervisning i teori och praktik:

”Jag har Idrott och NO, så jag brukar väva ihop det. Det mesta teoretiska blir på NO:n. Vad som är bra och dåligt att äta.

Näringsämnen. Varför det är bra att röra sig på idrotten, om kondition och varför man göra vissa rörelser”

Lärare 5 fick frågan om han tar upp negativa effekterna av en enformig kost för eleverna. Han svarade han exempelvis hade berättat vad som kan hända vid vitaminbrist: ”Dom här studenterna i Göteborg, som bara käkade makaroner utan ketchup, att dom fick skörbjugg, för dom inte fick i sig C-vitamin”.

5.1.3 Undervisningen syftar till att elever ska må bra och orka prestera Alla lärare uttrycker att det är viktigt att äta mycket frukt och grönsaker. Vid frågan ”Vad är en bra kost?” svarade lärare 2 ”En varierad kost, frukt och grönsaker, proteiner och kolhydrater”. Läraren menade att det var viktigt för:

”Att få i sig alla kostcirkelns delar”. Lärare 5 brukar förklara för sina elever att det är viktigt med bra kost för att kunna prestera och vara pigg. När lärare 2 svarar på frågan vad som är viktigt att ta upp kring det centrala innehållet

berättar hon: ”Det är viktigt att jobba med de olika näringsämnena, hur de tas upp av kroppen och hur det påverkar kroppen”. När jag frågar varför det är viktigt svarar läraren: “För att man ska må bra, för att man ska orka”. Lärare 4 berättar på ett liknande sätt om sin undervisning: ”Jag brukar prata om varför det är viktigt med olika näringsämnen och vad dom gör i kroppen.[…] Varför det är viktigt att äta maten i matsalen.” Vid frågan om läraren undervisar kring kost relaterat till hälsa svarar han: “Vi undersöker just vad maten innehållet för näringsämnen och vad dom här näringsämnena gör i kroppen och vad olika brister på näringsämnen kan leda till”. Vid frågan varför det är viktigt att känna till detta svarar läraren:

“Till exemplet att man inte får i sig tillräckligt med protein så får kroppen svårt att bygga upp sig eftersom det är kroppens byggstenar, både celler och muskler, vilket kan leda till att kroppen inte mår så bra”

5.2 Hur undervisar lärare om hälsa utifrån begreppen psykiska, fysiska och sociala faktorer?

5.2.1 Fysiska faktorer

Två av lärarna uttryckte att de tycker rörelse är väldigt viktigt och att de själva är intresserade. Lärare 4 är utbildad idrottslärare och menar att

”Jag är själv intresserad och tycker det är viktigt att eleverna rör på sig. Därför har jag lagt in rörelsepauser, lite upp och hoppa övningar och dans”

Lärare 5 berättar även han att rörelse pauser behövs. Båda lärarna uttrycker att de märker stor skillnad på elevernas koncentration efter några minuters rörelse.

Lärare 4 berättar att han förespråkar rörelse just för att eleverna ska bli piggare och orka med skolarbete. Lärare 1 berättar att hennes intresse ofta avspeglar sig i undervisningen, hon brukar berätta hur bra hon mår av träning. Att när hon är trött så brukar det hjälpa att träna för att bli pigg. Hon säger även så här:

”Nu jobbar vi med hållbart levande och då pratar vi om att alla kan göra lite, att man cyklar exempelvis istället. Samtidigt som det är bra för miljön så är det bra för dig själv. I och med att jag själv cyklar eller går mycket så försöker jag få med i eleverna i det.

Eftersom vardagsmotionen ger så mycket.”

Lärare 3 menar att hon ofta pratar om att inte sitta för mycket vid datorn och äta chips. Hon vill dock undvika att skuldbelägga eleverna, så hon berättar även om att det ska finnas en balans. Det är okej att sitta vid datorn, men att helst ska de då ha spelat fotboll eller något liknande några timmar innan.

5.2.2 Psykiska faktorer

Det framkommer i intervjuerna att lärarna inte pratar så mycket om psykisk hälsa eller ohälsa. Åtminstone inte i de termerna. Lärare 4 talar istället om att

”må bra”, då i bemärkelsen att hela kroppen ska ”må bra”. Lärarna informerar exempelvis att det är viktigt att vara ute och röra på sig i naturen, eftersom det är bra för hjärnan. Lärare 3 brukar informera om studieteknik, i syfte att undvika stress. Då informerar hon eleverna om hur de kan tänka, exempelvis att inte skjuta upp läxan in i sista minut, eftersom det då uppstår en känsla av stress. Lärare 1 och 2 brukar båda använda sig av filmer och diskussionsfrågor för att arbeta med psykisk ohälsa. Lärare 1 förklarar att de nyligen diskuterade ämnet i klassen: “Vi pratade om psykisk ohälsa nu om Aviccii. Vi pratar om att det inte behöver vara sånt som syns, utan att man kan må dåligt på olika sätt.”

Flera lärare nämner just att psykisk ohälsa är något som inte syns. Lärare 2:

”Att man vågar prata om att man inte alltid mår bra, och att det inte kanske syns utanpå”. Däremot nämner även läraren att: “och att man ändå kanske kan se signaler på kompisar, att vara lyhörda för varandra” Lärare 5 säger så här om undervisningen kring det centrala innehållet:

“Helheten är ju viktig, jag tycker det är en av de viktigaste saker i mellanstadiet, att få ihop helheten, för kan man inte vara lugn och trygg som människa så tror jag det kan blir svårt att prestera.”

Lärarna berättar att det märks väldigt tydligt på eleverna när de inte har sovit.

Det är oftas då de pratar om sömn, när de märker att det finns ett behov och elever inte sover på nätterna. När det talas om sömn så påpekande lärarna att det är viktigt för att kunna prestera och vara pigg. Det är även viktigt för barn som växer. Andra aspekter som nämns är att hjärnan repareras, vilket är viktigt för att motverka långsiktiga sjukdomar. Lärarna berättar även att sömnen kan påverkas negativt av socker, att de gör att man sover dåligt. Vidare kan det leda till att eleven mår både psykiskt och fysiskt dåligt. Lärare 4 förklarar att han brukar berätta att kroppen behöver ett visst antal timmar sömn per natt, detta för att den ska kunna återhämta sig under natten. Lärare 3 brukar nämna i sin undervisning kring sömn: ”Viktigt för kroppen att reparera sig, att hjärnan gör det och att sömn är viktigt för sjukdomar längre fram” Hon nämner även att hon brukar berätta för eleverna:”Hur man kan göra för att koppla av på kvällen, för många har svårt att sova, men att man då stänger av mobilen några timmar innan läggdags”

5.2.3 Sociala faktorer

Om sociala relationer säger lärare 3: ”Vårt uppdrag är ju ganska stort, vi ska också lära eleverna mycket för livet”. Hon menar att utöver kost och motion så behöver eleverna även lära sig att fungera som individer och kunna samspela med andra. Alla lärare berättar att de ofta jobbar med sociala relationer. Lärare

5 säger ”Sociala relationer det jobbar vi med dagligen[…] dom behöver se att det är viktigt att investera tid på relationer och det man ger det får man också i en relation”. Han förklarade vidare att eleverna behöver lära sig att värna om sina relationer. Lärare 1 berättar att hon arbetar med dramaövningar för att stärka relationer. Angående sociala relationer säger lärare 1:” Vissa grupper behöver man jobba mycket med, eller dom flesta grupperna, det är egentligen en färskvara”. Lärare 5 berättar att han just nu arbetar med sin klass för en ökad sammanhållning. Han har delat in klassen i sex grupper där grupper får bestämma exempelvis en rastaktivitet var. Läraren vill med detta uppnå att elever känner sig mer delaktiga i klassen. Lärare 3 berättar även hon att de ofta diskuterar: “vi pratar om klassrumsregler och hur man ska vara mot varandra.

Om antimobbning och sånt.”

6 Diskussion

6.1 Resultatdiskussion

Resultatet visar att alla lärare undervisade om tallriksmodellen. Enligt läraren innehåller tallriksmodellen för mindre aktiva individer till hälften grönsaker.

Lärarna uttryckte även vikten av grönsaker i sin undervisning. Trots detta så skriver Warensjö Lemming (2018) att barn idag äter alldeles för lite av just frukt och grönsaker. Det är två viktiga livsmedel för hälsan, då de kan minska risken för en mängd olika sjukdomar såsom cancer och övervikt.

Resultatet i studien visar ingen tydlig bild av undervisningen som endast patogen eller salutogen. Det går att utläsa båda perspektiven, en slags blandning. Utifrån resultatet går det dock att hävda att det patogena perspektivet är övervägande. Det patogena hälsoarbetet tar avstamp i risker och ohälsosamma beteenden. Resultatet visar att lärarna undervisar om negativa följder av att inte äta tillräckligt. Exempelvis menade läraren det leder till minskad koncentration och trötthet. Vilket stämmer överens med Berggren et als (2017) resultat av elevers uppfattning om kost. Berggren menar att föräldrar och lärare ofta förklarar för sina barn/elever om sådana negativa konsekvenser av att inte äta tillräckligt. I Berggren et als (2017) studie uttryckte föräldrar och lärare sådana negativa konsekvenser när de ville att barnen skulle äta mer mat. I min studie förklarade lärarna att de märker tydligt på eleverna när de inte har ätit ordentligt och vill därför understryka att det är viktigt att äta. Lärarna gör detta genom att förklara för eleverna att de behöver äta för att orka prestera och vara delaktiga under lektionerna. Berggren (2017) förklara att barnen i studien hade goda uppfattningar om andra negativa följder av att äta “skräpmat”.

Barnen kunde räkna upp många följdsjukdomar, såsom diabetes och högt blodsocker. Resultat från min studie visar att lärarna talar om vad olika brister på näringsämnen leder till. Att kroppen mår dåligt och den kan inte bygga upp sig utan protein. Att det kan leda till trötthet och huvudvärk. Däremot nämner lärarna väldigt lite sjukdomar när de talar om undervisning kring kost. Vilket bör anses vara positivt utifrån den kritik som McPhail (2011) och Welch (2012) riktade mot hälsodiskursen som är alltför fokuserad på sjukdomar. Även om hälsodiskursen inte finns bland de undersökta lärarna, kan däremot eleverna bli påverkade av andra faktorer menar Berggren et al (2017). Hon förklarar att trots att undervisningen såg olika ut för de nordiska barnen hade de ändå en liknande uppfattning om ohälsosam kost. Vilket skulle kunna förklaras med att barnen påverkas från andra håll i samhället. Kanske kan därför lärarna i min studie påverka eleverna indirekt då de ofta väljer att prata om kost när något är “fel”.

Exempelvis tar lärarna upp kost när de märker att eleverna mår dåligt. Det kan vara när läraren ser att en elev är hängig och trött eller får veta att en elev har ont i huvudet. Ett typiskt hälsoarbete utifrån ett patogent perspektiv utgår från åkommor och att informera om hur dessa kan botas (Quennerstedt, 2007) Lärare 3 nämner att hon vanligtvis ber eleverna kontrollera om huvudvärken går över efter lunchen. Vidare brukar hon även kontrollera om eleven har ätit frukost. Quennerstedt (2007) förklarar att ur ett patogent hälsoarbete ska eleven

lära sig hur ohälsosamma beteenden kan undvikas och förändras. Vilket är vad resultatet min studie visar. Lärarna nämner ofta kosten i samband med det dom anser är dåliga beetenden och försöker genom undervisningen förändra dessa.

En viktig aspekt som Räihä et al (2011) påpekar med deras lyckade resultat var föräldrarna delaktiga. Några lärare uttrycker att det inte endast kan vara skolan som ansvarar för elevers kostvanor, utan att föräldrarna har en stor påverkan på elevernas kostvanor. Lärare 1 förklarade däremot att hon brukade ta upp och informera om kost även på föräldramöten. Räihä (2011) menar precis som lärarna säger att hemmet har en stor påverkan på elevernas kost. Hon förtydligar dock att kostlära i skolan är en nyckelfaktor för att eleverna själva ska kunna fatta hälsosamma beslut genom livet.

Resultatet visar även att det finns aspekter från ett salutogent perspektiv på hälsa. Lärarna påpekar de positiva fördelarna med en hälsosam kost. Dock är det svårare att utläsa från resultatet vad dessa hälsofördelar är. Lärarna nämner flera gånger att en varierad kost gör att vi “mår bra” och att “vi” orkar mer. Ett citat som jag dock tycker är talande för lärarens salutogena perspektiv är: ”Vi har pratat om att det är inte farligt att få i sig lite mer kolhydrater och fetter om man samtidigt gör sig av med energin, Är man ute och rör på sig mycket är det inte farligt att äta lite mer”. Citatet är ett exempel på ett hälsofrämjande perspektiv och en positiv inställning till mat. Den visar även på sambandet mellan motion, kost och hälsa. Jag anser att läraren försöker uppmana till en avslappnad relation till kost och förespråka motion i vardagen.

De fysiska faktorer som finns i resultatet handlar endast om motion. Till viss del visar resultatet ett salutogent perspektiv där lärare 1 vill främja hälsosamma vanor genom att uppmana till vardagsmotion. Hon försöker få eleverna att använda cykel eller promenera istället för att åka bil eller buss. Detta är hur ett salutogent hälsoarbete kan se ut menar Carvalho et al (2008). Syftet är då att informera om vad som är hälsosamt och guida elever att ta beslut som leder till hälsosamma vanor. Undervisningen som lärare 3 beskriver har också ett salutogent perspektiv. Även om det tar sin början i ett oönskat beteende som är att elever sitter för mycket vid datorn. Hon påpekar dock att det är viktigt att inte skuldbelägga utan istället uppmuntra till att motionera före stillasittande aktiviteter. Rörelsepauser i undervisningen kan också ses som ett salutogent hälsoarbete. Eftersom det handlar om positiva vanor. Hela gruppen skapar gemensamma goda vanor. Det blir därför inte heller den individuella synen på hälsa där individen ansvar för den egna hälsan. Som Quennerstedt (2007) skriver, hälsa utvecklas i relation mellan individ och omgivning. Att skapa motionsvanor har många fördelar. Det är då även viktigt att eleverna uppmuntras till rörelse utan att ha viktnedgång som mål (Cinelli & O´Dea 2016). Kilgour (2013) nämner även att det är bra att eleverna får utföra fysisk aktivitet som inte är kopplat till prestation. Utöver det finns det många hälsofördelar med fysisk aktivitet. WHO (2016) förklarar att motion har positiv inverkan på både den psykiska och fysiska hälsan. Detta eftersom motion ger minskad risk för sjukdomar och minskar symtom vid psykisk sjukdom.

Resultatet visar även att lärarna inte informerar om psykiska sjukdomar.

Däremot att det finns olika typer av välmående, sådant som syns och sådant som inte syns. Det kan vara bra att undvika att arbeta utifrån psykisk ohälsa och istället fokusera på att stärka elevers välbefinnande som Rydén och Stenström (2015) skriver. Detta tyder även på ett salutogent hälsoarbete. Läraren 3 berättade om stresshantering. Det går att tolka hennes arbete på två sätt. Ett är att hon utgår från att eleverna ska undvika stress, vilket skulle kunna ses som patogent hälsoarbete. Två är att hon guidar eleverna i att ta beslut som gynnar hälsan, vilket då räknas som salutogent. Ett hälsoarbete kan inte direkt ses som patogent vid nämnandet av negativa faktorer. För att det skulle räknas som patogent hade ”broar” behövt byggas (Antonovsky, 1991). Hade läraren berättat att eleverna skulle undvika att göra läxor när de upplever stress så hade det kunnat kategoriseras som patogent. Resultatet i studien visar att sömn undervisas utifrån att det behövs för att prestera. När eleverna sover dåligt så brukar lärarna berätta om flera negativa konsekvenser. Vilket tyder på ett patogent perspektiv. Lärarnas sätt att tala om sömn liknar det som är beskrivet tidigare om kost. Lärarna talar om det när de märker att det finns ett behov, delvis när eleverna är märkbart trötta och okoncentrerade. Vilket då är typiskt patogent, att försöka förändra dåliga beteenden. Lärarna informerar då om sömn och att det är viktigt för kroppen att sova ett visst antal timmar per natt.

Detta eftersom hjärnan reparera sig och det motverkar sjukdomar på lång sikt, som lärare 3 berättar. Även andra lärare nämner att eleverna kan må psykiskt och fysiskt dåligt om de får för lite sömn. Typiskt patogent är att utgå från att normen är att vara frisk. Det kan då tolkas i lärare 3s uttalande att kroppen är trasigt och behöver repareras, vilket i sin tur gör att eleverna behöver sova för att undvika att bli sjuka. De utgår även från att normen är att sova bra och att vara pigg. Vilket inte behöver vara fallet, då de fakto är många som sover dåligt men ändå kan fungera normalt. Hon nämner sedan hälsofrämjande strategier, såsom att varva ner på kvällen och att undvika att använda telefonen allt för nära “läggdags”. Vilket då tyder på ett salutogent hälsoarbete.

I resultatet kring sociala faktorer är lärarnas undervisning intressant. Fokus är endast på hur eleverna ska vara mot varandra. Det vänds aldrig mot individen i fråga, utan personen som individen kommer i kontakt med. Det saknas helt fokus på den egna hälsan. Det finns förstås flera olika anledningar att skapa goda relationer med andra. Men framför allt finns det otroligt många fördelar för den egna hälsan, vilka Rydén och Stenström (2015) nämner.

Undervisningen behandlar dock olika strategier för att knyta kontakter, vilka eleverna kan använda för att skapa goda relationer. Dessa sociala relationer kan i sin tur leda till en bättre hälsa. Sociala relationer är kanske den viktigaste faktorn för hälsa, även om det självklart är ett samspel av alla tre. Det skyddsnät som de sociala relationerna utgör vid sjukdom och de friskfaktorer de bidrar till borde behandlas i undervisningen. Skolverket (2017) skriver dessutom att sociala relationers påverkan på hälsan ska beröras i undervisningen. Vidare skriver Skolverket (2017) att undervisningen ska ge eleverna förmåga att agera i frågor som rör den egna hälsan. För att eleverna ska kunna göra detta så borde sociala relationers betydelse för den egna hälsan

lyftas i undervisningen.

6.2 Metoddiskussion

Studiens syfte är att undersöka hur undervisningen kring hälsa ser ut. Det var något problematiskt att urskilja vad lärarna tänker om ämnet och hur de faktiskt undervisar om ämnet. Resultatet hade kunnat stärkas genom att komplettera med observationer. Denscombe (2018) skriver att observationer visar vad människor faktiskt gör och inte vad de säger sig göra. Men för att förtydliga att undervisningen var av intresse för studien så ställdes följdfrågor till deltagarna.

Följdfrågor såsom ”Hur berättar du om detta i undervisningen?” och ”hur introducerar du detta i undervisningen?”. Intervjuerna hjälpte mig således att få en bild av både undervisningen och hur lärarna tänker kring ämnet. Det är viktigt i en kvalitativ studie att ha ett holistiskt perspektiv, eftersom det blir svårt att tolka helheten om endast en av delarna skulle studeras. Sen huruvida väl den överensstämmer med verkligheten går inte att besvara med data från intervjuerna. Det hade även behövts fler deltagare för att få en bättre överblick över hur lärare undervisar kring hälsa. Endast 5 lärare intervjuades i studien.

Studiens syfte är dock inte att undersöka hur den typiska undervisningen ser ut, utan hur den kan se ut. Lärarnas beskrivning av undervisningen likar många gånger varandras, vilket pekar på att flera intervjuer kanske hade givit ett liknande resultat. Ett annat problem med en semistrukturerad intervju är att tillförlitligheten sänks. Det kan bli svårt att upprepa undersökningen då de specifika deltagarna och den specifika kontexten kan påverka utfallet (Denscombe, 2018). För att öka tillförlitligheten utfördes inspelningar av intervjuerna. Det var även tacksamt att ha inspelningar för databearbetningen då det underlättade arbetet. Att transkribera intervjuerna och att lyssna om flera gånger förenklade urvalet av resultat. En annan viktig detalj var att dela in resultatet för den andra frågeställningen efter relevanta kategorier. En tabell utformades efter de tre hälsofaktorerna. Tabellen hjälpte således med att besvara frågan, eftersom endast relevant data sorterades in i kategorierna.

Tidigare studier har undersökt fler olika aspekter av hälsa inom skolan. Studier har undersökt hur undervisningen kan utvecklas kring kost och hälsa (Räihä, 2011). Det har även gjorts studier som undersöker lärarutbildningarnas kursmål för hälsa (Kost & Näring, 2014). I Brolins (2014) studie undersöktes olika hälsoperspektiv i undervisningen för idrott och hälsa. Däremot har jag inte funnit någon annan studie som intervjuar lärare kring hälsa i relation till biologiämnet. Studien är därför ett första steg i att undersöka hur arbetet kan se ut för biologiämnet. Studien lyfter även de två olika synsätten på hälsa, det patogena och salutogena. Detta kan hjälpa lärare att skapa ett förhållningssätt för främjande av hälsa. Det är viktigt för att de olika angreppssätten i undervisningen kan leda till olika utfall för eleverna syn på hälsa (Welch et al, 2012; Cinelli & O´Dea 2016).

7 Referenslista

Antonovsky, A (1991): Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur

Berggren, L., Talvia, S., Fossgard, E., Arnfjörð Björk, U., Hörnell, A., Ólafsdóttir Sigríður, A., Gunnarsdóttir, I., Wergedahl, H., Lagström, H., Waling, M. & Olsson, C. (2017). Nordic children’s conceptualizations of healthy eating in relation to school lunch. Health Education, Vol. 117 Issue: 2, pp.130-147. doi:

https://doi.org/10.1108/HE-05-2016-0022.

Brolin, M. (2014). Hälsoarbete i skolan - mer än motion, morötter och moral?

(Doktorsavhandling, Örebro Studies in Sport Sciences, 18) Örebro: Örebro universitet.

Carvalho, G-S., Dantas, C., Rauma, A-L., Luzi, D., Ruggieri, R., Bogner, F., Geier, C., Caussidier, C., Berger, D., & Clément, P. (2008) Comparing Health Education Approaches in Textbooks of Sixteen Countries. Science Education International, 19(2), 133-146.

Cinelli, R.L., & O’Dea, J.A. (2016) Obesity Prevention Programs in Children:

Impact on Weight, Shape and Food Concern. Current Obesity Reports, 5(1), 88-96.

doi: https://doi.org/10.1007/s13679-016-0195-x

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsomyndighet & Livsmedelsverket. (2017). Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Stocholm och uppsala: Livsmedelsverket.

Kost och Näring (2014). Delikata utmaningar – kartläggning av mat- och måltidsfokus inom vård-, omsorgs- och lärarutbildningarna.

Stockholm: Kost och Näring.

Kilgour, L., Matthews, N., Christian, P., & Shire, J. (2015). Health literacy in schools: prioritising health and well-being issues through the curriculum. Sport, Education and Society, 20(4), 485-500. doi:10.1080/13573322.2013.769948

McPhail, D., Chapman, G.E., & Beagan, B.L. (2011). Too much of that stuff can’t be good’: Canadian teens, morality, and fast food consumption. Social Science &

Medicine, 73(2), 301-307. doi:10.1080/13573322.2013.769948

Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa (Doktorsavhandling, Örebro Studies in Education, 15). Örebro: Universitetsbiblioteket. Tillgänglig: https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:136837/FULLTEXT01.pdf

Quennerstedt, M. (2007). Hälsa eller inte hälsa – är det frågan? Utbildning &

Demokrati, 16(2), 37-56. Tillgänglig: https://www.oru.se/globalassets/oru- sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2007/nr- 2/mikael-quennerstedt---halsa-eller-inte-halsa---ar-det-fragan.pdf

Rydén, O. & Stenström, U. (2015). Hälsopsykologi: psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. (4. uppl.) Stockholm: Sanoma utbildning.

Räihä, T., Tossavainen, K., Turunen, H., Enkenberg, J., & Kiviniemi, V. (2011).

Effects of Nutrition Health Intervention on Pupils' Nutrition Knowledge and Eating Habits. Scandinavian Journal of Educational Research, 56(3), 277-294.

doi:10.1080/00313831.2011.581688

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i biologi. Stockholm:

Skolverket

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Warensjö Lemming, E., Moraeus, L., Petrelius Sipinen, J., & Lindroos, A.K. (2018).

Livsmedelskonsumtion bland ungdomar i Sverige (Livsmedelverkets rapportserie, 14). Stockholm: Livsmedelverket.

Welch, R., McMahon, S., & Wright, J. E. (2012). The medicalisation of food pedagogies in primary schools and popular culture: A case for awakening subjugated knowledges. Discourse, 33(5), 713-728.

doi:10.1080/01596306.2012.696501

World Health Organization. (2007). The challenge of obesity in the WHO European Region and the strategies for response: summary. Geneva: WHO.

World Health Organization (1948): World Health Organization, Constitution of the World Health Organization. Geneve: WHO

World Health Organization (2015). WHO Regional Office for Europe physical activity strategy for the WHO European Region 2016–2025. Copenhagen: WHO

8 Bilagor

Bilaga A: Intervjuguide

Kan du beskriva hur du undervisar kring kost och hälsa?

Varför undervisar du som du gör? Vad styr din planering?

Hur tänker du att undervisningen bör se ut och vad är viktigt att ta med? Varför?

Vilka delar är viktiga?

Hur brukar du ta upp psykisk och fysisk hälsa och ohälsa?

Vad tror du är viktigt att eleverna lär sig med undervisningen?

Hur skulle man kunna jobba med detta på lektionerna?

Är detta något du brukar göra?

Lägger man lika mycket tid vid alla delar?

Pratar man lika ofta om psykisk hälsa/ohälsa som fysisk i skolan? När och varför?

Vad är en bra kost för välmående tycker du?

Varför? Vad är det med den kosten som är bra?

Är den bra både för fysisk och psykiskt välmående? På vilket sätt?

Vad skulle en dålig kost kunna var? Varför?

Kan kosten påverka sömn och motion? à Hur pratar du om detta med dina elever?

Vart kommer informationen ifrån? Varför väljer du den källan?

Hur vet att du den är trovärdig?

Tycker du det finns en brist på information/riktlinjer? (Från skolledning, styrdokument)

Vart tycker du bristerna finns?

Om du fick välja, vart/hur skulle du få informationen?

Upplever du att det är svårt att hitta informationen själv?

Skiljer sig informationen åt vid olika källor?

Hur ofta pratar ni generellt om kost i skolan? (Matråd, skolmaten, matvanor) Vad är det för typ av frågor som diskuteras?

Hur ofta pratar ni om kost för välmående i skolan?

I vilka forum? I klassrummen?

Vilka ämnen? Varför i andra ämnen.

Hur ofta pratar ni om motion och sömn för välmående?

Upplever du att det talas för lite om kost i klassrummet?

Varför tycker du det?

Vad kan behövas för att förändra situationen?

Har elevers kostvanor förändrats sedan du började arbeta som lärare?

På vilket sätt?

Har det påverkat din undervisningen? Dvs om den förändras/finns det dilemman?