Resande i glesa bygder: skillnader och likheter mellan olika glesa bygder och mellan kvinnor och män

(1)

R ESANDE I GLESA BYGDER – SKILLNADER OCH LIKHETER MELLAN OLIKA GLESA BYGDER

OCH MELLAN KVINNOR OCH MÄN

Fredrik Garli

Transportforskningsenheten, Umeå Universitet

2010:01

TRUM

Transportforskningsenheten Umeå Universitet, 901 87 Umeå Tel 090-786 55 40

E-post: office.trum@trum.umu.se ISSN 1403-6924

(2)

ii

Innehållsförteckning

Inledning 1

Metod 3

Bakgrundsfrågor 4

Skillnader mellan kommuner 4

Skillnader mellan kvinnor och män 7

Resor i vardagen 10

Inköp och service 19

Sociala kontakter 22

Platsen där du bor 23

Framtida boende 26

Landsbygden i framtiden 31

Hemmavarande barn och ungdomar (12-20 år) 38

Platsen där man bor och dess tillgänglighet 38

Stad kontra landsbygd 39

Fritidsaktiviteter 41

Internetanvändning 42

Framtida boende 43

Bilaga 1 46

Bilaga 2 47

Bilaga 3 48

Bilaga 4 49

Bilaga 5 50

Bilaga 6 51

Bilaga 7 52

Bilaga 8 53

Bilaga 9 54

Bilaga 10 55

Bilaga 11 56

(3)

iii

Figurförteckning

Figur 1: Utbildningsnivå bland respondenterna, uppdelat på kommun. 4

Figur 2: Huvudsaklig sysselsättning, uppdelat på kommun. 5

Figur 3: Var uppväxten ägt rum, uppdelat på kommun. 6

Figur 4: Nuvarande boende, uppdelat på kommun. 6

Figur 5: Utbildningsnivå bland respondenterna, uppdelat på kön. 7

Figur 6: Huvudsaklig sysselsättning, uppdelat på kön. 8

Figur 7: Var uppväxten ägt rum, uppdelat på kön. 8

Figur 8: Nuvarande boende, uppdelat på kön. 9

Figur 9: Bilanvändning och samåkning, Umeå. 10

Figur 10: Bilanvändning och samåkning, Linköping. 10

Figur 11: Bilanvändning och samåkning, Falkenberg. 10

Figur 12: Bilanvändning och samåkning, Örnsköldsvik. 10

Figur 13: Bilanvändning och samåkning, Gislaved. 11

Figur 14: Bilanvändning och samåkning, Strömsund. 11

Figur 15: Uppfattning om vikten av olika funktioner anknutna till kollektivtrafiken, genomsnittlig bedömning uppdelat på kommun. 12

Figur 16: Avstånd i kilometer till arbete/studieort, fördelat per kommun. 13

Figur 17: Avstånd i minuter till arbete/studieort, fördelat per kommun. 13

Figur 18: Nöjdhet med avstånd till delar av bostadsorten, genomsnittlig bedömning uppdelat på kommun. 14

Figur 19: Bilanvändning och samåkning, uppdelat på kön. 15

Figur 20: Uppfattning om vikten av olika funktioner anknutna till kollektivtrafiken, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön. 16

Figur 21: Avstånd i kilometer till arbete/studieort, uppdelat på kön. 17

Figur 22: Avstånd i minuter till arbete/studieort, uppdelat på kön. 17

Figur 23: Nöjdhet med avstånd till delar av bostadsorten, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön. 18

Figur 24: Användande av Internet vid inköp, genomsnittlig bedömning fördelat per kommun där ett högt värde indikerar vanligt förekommande. 19

Figur 25: Tillgång till tjänster i närmaste livsmedelsbutik. 20

Figur 26: Användande av Internet vid inköp, genomsnittlig bedömning fördelat mellan könen där ett högt värde indikerar vanligt förekommande. 21

Figur 27: Motiv till att bo där man bor, uppdelat på kommun. 23

Figur 28: Tillfredsställelse med tillgänglighet på platsen där man bor, genomsnittlig bedömning uppdelat på kommun. 24

Figur 29: Tillfredsställelse med tillgänglighet på platsen där man bor, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön. 25

Figur 30: Nuvarande bostadsort som densamma om ett år. 26

Figur 31: Nuvarande bostadsort som densamma om tio år. 27

Figur 32: Val av destination vid eventuell flytt, uppdelat på nuvarande bostadsort. 27

Figur 33: Orsak att kunna tänka sig flytta, fördelat per kommun. 28

Figur 34: Nuvarande bostadsort som densamma om 1 respektive 10 år, uppdelat på kön. 29

Figur 35: Val av destination vid eventuell flytt, uppdelat på kön. 29

Figur 36: Orsak att kunna tänka sig flytta, uppdelat på män och kvinnor. 30

(4)

iv

Figur 37: Personlig uppfattning om påståenden rörande boende på landsbygden,

genomsnittlig bedömning där 5 motsvarar instämmer helt och 1 instämmer inte alls. 32 Figur 38: Vad landsbygden förknippas med, genomsnittlig bedömning uppdelat på

kommun. 33

Figur 39: Vad staden förknippas med, genomsnittlig bedömning uppdelat på kommun. 34 Figur 40: Personlig uppfattning om påståenden rörande boende på landsbygden,

genomsnittlig bedömning uppdelat på kön där 5 motsvarar instämmer helt och 1

instämmer inte alls. 35

Figur 41: Vad landsbygden förknippas med, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön. 36 Figur 42: Vad staden förknippas med, genomsnittlig bedömning fördelat mellan könen. 37 Figur 43: Avstånd till platser i eller runt orten där man bor, genomsnittlig bedömning

där 4 motsvarar mycket långt och 1 mycket nära. 38 Figur 44: Vad unga förknippar landsbygden med, genomsnittlig bedömning uppdelat

på kön. 39

Figur 45: Vad unga förknippar staden med, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön. 40 Figur 46: Utförande av fritidsaktiviteter, genomsnittligt antal under de senaste sju

dagarna uppdelat på kön. 41

Figur 47: Ungas Internetanvändande, genomsnittlig bedömning per kön där 5 motsvarar

alltid och 1 aldrig. 42

Figur 48: Ungas framtida boende, tjejer 43 Figur 49: Ungas framtida boende, killar 44

Tabellförteckning

Tabell 1: Urval och svarsfrekvens uppdelat på kommun. 3

Kartförteckning

Karta 1: Undersökningskommuner 2

(5)

(6)

1

Inledning

Denna rapport presenterar deskriptiva resultat av en enkätundersökning som genomfördes våren 2009 inom ramen för det av Vinnova finansierade projektet Resande i glesa bygder – kvinnors och mäns livsförutsättningar. Projektet syftar till att belysa och diskutera de olika villkor för dagligt resande och dagligt liv som människor i glesare områden har. Projektet har sin empiriska bas i landsbygden i sex olika kommuner; Gislaved och Strömsund (glesbygd), Falkenberg och Örnsköldsvik (mellanstora kommuner), samt Linköping och Umeå (stora kommuner).

I projektet testar vi tre myter; den om den homogena glesbygden, den om förstelnade könsrelationer i glesbygd och den om en transportpolitik som är anpassad till de behov människor i skilda geografiska miljöer har. När det gäller den homogena glesbygden menar vi att olika glesbygdsområden inte är mer homogena än olika storstäder. Utifrån det faktum att ”glesbygden” inte är en, utan många, sinsemellan olika och mer eller mindre områden talar vi om glesa bygder och i rapporten redovisas resultat uppdelat på de olika bygderna (kommunerna). När det gäller myten om förstelnade könsroller i glesa bygder kan konstateras att i många områden är kvinnors engagemang i lokal utveckling är stor, och inom nyföretagandet är kvinnor starka, inte minst när det gäller branscher som söker tillfredsställa den urbana befolkningens fritidsbehov. Den tredje myten är den om en

I denna rapport redovisar vi resultaten av en enkätundersökning som vände sig till boende på landsbygden i de sex kommunerna och där frågorna behandlade människors dagliga resande och deras uppfattning om hur det är att bo i en gles bygd när det gäller möjligheter att nå arbete, service osv. För att koppla till de två första myterna om en homogen gles bygd samt förstelnade könsroller gör vi en uppdelning av resultaten på de olika kommunerna samt på kvinnor och män. En underliggande fråga i denna deskriptiva rapport är därför om skillnaderna i daglig rörlighet och livsförutsättningar är större mellan olika områden (till följd av olika geografisk struktur) än mellan kvinnor och män. Detta är en deskriptiv rapport och ska ses som ett underlag för huvudrapporten Var god tag plats – nu går sista bussen.

sammanhållen och oföränderlig transportpolitik för hela landet. En övergripande trafikpolitisk målsättning är att erbjuda människor och näringsliv i samtliga landets delar en tillfredsställande transportförsörjning. Sedan Länshuvudmannareformen 1988 har stora insatser gjorts för att få till stånd fungerande, för resenärerna attraktiv, och samhällsekonomiskt lönsam kollektivtrafik. Inte minst har olika försök gjorts att finna alternativa trafiklösningar i glesbygd. Det nedslående resultatet är dock att trots många och goda försök fungerar inte kollektivtrafik i glesbygd; passagerarunderlaget är för lågt, länstrafikbolagen kan inte få ekonomi i verksamheten, och resenärerna – både kvinnor och män – väljer bil. Skillnaden mellan politiska mål och faktiskt vardagsliv har till stor del att göra med myten om den oföränderliga glesbygden.

Rapporten belyser hur ett antal boende i olika områden reser, hur de uppfattar sina möjligheter att resa och deras inställning till landsbygd och att bo på landsbygd. Det är viktigt att poängtera att vår avsikt inte är att generalisera resultaten till samtliga landsbygdsbor i en kommun utan vi vill visa hur människor kan uppfatta den glesa bygd de bor i.

(7)

2

Karta 1. Undersökningskommuner

(8)

3

Metod

Våren 2009 skickades en enkät till 2571 slumpmässigt utvalda personer i åldern 20-80 år bosatta på landsbygd och i glesbygd i sex kommuner. Enkäten innehåll frågor om resvanor, resurser och restriktioner människor uppfattar i det dagliga resandet, avstånd till olika servicefunktioner mm. Avgränsningen av landsbygd och glesbygd gjordes utifrån postnummerkartor och i urvalsramen kom att omfatta boende utanför tätorter med mer än 1000 invånare. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor om den svarande och dennes hushåll, frågor om platsen de bor på och hur nöjda de är med olika attribut på platsen, och frågor om flyttplaner. Ett avsnitt ägnades åt det dagliga resandet – vilka färdmedel de svarande har tillgång till, hur nöjda eller missnöjda de är med sina möjligheter att resa, och hur långt de har till olika servicefunktioner, släkt och vänner. Ett avsnitt innehåll frågor om vad de tror om framtiden för och på landsbygden och vad de förknippar stad respektive landsbygd med.

Avslutningsvis fick de svara på frågor om Internet, och sociala kontakter. Frågeformuläret med svarsfrekvenser för varje enskild fråga finns presenterad i Bilaga 2. Av totalt 245712 utskickade enkäter besvarades 1026, dvs. en svarsfrekvens på 40 %

Varje respondent fick också en enkät ställd till eventuellt hemmavarande barn (ungdom) i åldern 12-20 år, och fanns flera ungdomar i hushållet var enkäten riktad till det äldsta hemmavarande barnet. Enkäten till ungdomarna var av mindre omfattning än den till de vuxna. Ungdomarna fick svara på frågor om hur långt de har till olika aktiviteter och vänner, vad de förknippar stad och landsbygd med, var de vill bo i framtiden och hur ofta de utfört olika aktiviteter såsom besökt affärer, kaféer, sportevenemang, disco, gym etc.

Sammanlagt besvarade 220 ungdomar enkäten. Då vi inte vet hur många ungdomar i åldern 12-20 år som fanns i hushållen kan vi inte beräkna svarsfrekvens. Ungdomarnas svar ska därför inte generaliseras till ungdomar i glesa bygder, utan ses som exempel på hur det kan vara att bo i gles bygd när man är tonåring.

Initialt sattes urvalsstorleken till 500 personer per kommun. Urvalsdragningen skedde utifrån postnummer på 3-siffernivå, och postnummer som gällde tätorter exkluderades. Urvalet fick justeras då det vid kontroll mot kartor visade sig att i många fall omfattade ett postnummer både del av tätort och omgivande landsbygd. Personer i dessa områden exkluderas från urvalet för att i möjligaste mån nå enbart boende på landsbygd och i gles bygd. Detta medförde dock att urvalsstorleken blev olika i de olika kommunerna (se tabell 1).

Tabell 1: Urval och svarsfrekvens uppdelat på kommun.

Kommun Nettourval,

vuxna

Antal svar, vuxna

Svarsfrekvens Antal ungdomar

Gislaved 412 142 34 % 34

Strömsund 356 143 40 % 28

Falkenberg 477 196 41 % 35

Örnsköldsvik 551 224 41 % 61

Linköping 374 159 43 % 46

Umeå 401 161 40 % 16

Summa 2571 1026 40 % 220

(9)

4

Bakgrundsfrågor

Bland de vuxna individer (20-80 år) som besvarat enkäten Resande i glesa bygder är 569 kvinnor och 450 män. Medelåldern bland kvinnorna är 52 år och bland männen 57 år. En majoritet av respondenterna, 44 %, bor i tvåpersonshushåll, 18 % är ensamboende och resterande hushåll har tre personer eller fler och av alla hushåll har 30 % barn.

Skillnader mellan kommuner

Utbildningsnivån bland respondenterna varierar mellan kommunerna (Figur 1).

Umeå och Linköping har flest högutbildade, vilket inte är oväntat med tanke på dess status som universitetsstäder, medan Falkenberg, Gislaved och Strömsund har lägst andel högutbildade.

Figur 1: Utbildningsnivå bland respondenterna, uppdelat på kommun.

En stor del av de svarande är förvärvsarbetande på heltid, med högst andel i Linköping och lägst i Falkenberg och Strömsund (se figur 2). Endast i Strömsund är någon annan sysselsättning mer förekommande, där fler är ålderspensionärer/avtalspensionärer.

Strömsund har även flest egna företagare. Av de svarande som förvärvsarbetar deltid finns den största andelen i Falkenberg.

(10)

5

Figur 2: Huvudsaklig sysselsättning, uppdelat på kommun.

En majoritet har vuxit upp på landsbygden i Sverige (Figur 3). Relativt stora skillnader går dock att se mellan de svarande i de sex kommunerna; exempelvis har 67 % av de svarande i Strömsund vuxit upp på landsbygden medan samma andel i Linköping endast uppgår till 32 %. I Linköping är det istället betydligt vanligare, i förhållande till övriga kommuner, att man vuxit upp i en mellanstor stad i Sverige. Övriga kommuner som ’sticker ut’ är Gislaved, där en större andel än i andra orter vuxit upp i liten tätort i Sverige, samt Örnsköldsvik där en relativt sett större andel vuxit upp i mindre stad i Sverige. Att ha vuxit upp utanför Sverige är relativt ovanligt i samtliga kommuner, liksom att ha vuxit upp i Stockholm, Göteborg eller Malmö samt dess förorter.

Ställs uppväxtorten i relation till var respondenterna bor idag märks en relativt tydlig omflyttning, med landsbygden som den klart dominerande kategorin av boende (Figur 4). Att landsbygden inte står för hela andelen av det nuvarande boendet kan tyckas motsägelsefullt då det egentligen bara är landsbygdsbor som besvarat enkäten enligt urvalet. Det svarande kan dock uppfatta att de bor i en stad om de bor på landsbygd nära en stad vilket får anses vara en rimlig förklaring.

(11)

6

Figur 3: Var uppväxten ägt rum, uppdelat på kommun.

Figur 4: Nuvarande boende, uppdelat på kommun.

(12)

7 Skillnader mellan kvinnor och män

Kvinnorna har en högre utbildningsnivå än vad männen har; 18 % av männen uppger högskole-/universitetsutbildning medan motsvarande andel bland kvinnorna är nästan dubbelt så hög (se figur 5). Av de svarande har 34 % av männen grundskoleutbildning eller slutfört motsvarande obligatorisk skola som högsta utbildningsnivå, och för kvinnorna är motsvarande andel drygt 20 %.

Figur 5: Utbildningsnivå bland respondenterna, uppdelat på kön.

Kvinnors och mäns huvudsakliga sysselsättning återfinns i figur 6. Där framgår att den största andelen av både män och kvinnor förvärvsarbetar på heltid, männen i något högre utsträckning än kvinnor. Näst mest förekommande sysselsättning för män är ålderspensionär/avtalspensionär och för kvinnor förvärvsarbete på deltid. Deltidsarbete är, för övrigt, något som skiljer könen åt avsevärt då 26 % av kvinnorna uppger denna sysselsättning samtidigt som endast 2 % av männen gör detsamma. Vidare finns en relativt stor skillnad vad gäller egna företagare, då 15 % av männen och 5 % av kvinnorna uppger detta som sin huvudsakliga sysselsättning.

(13)

8 Figur 6: Huvudsaklig sysselsättning, uppdelat på kön.

Typen av plats där man växt upp är relativt likartad oberoende av kön (Figur 7).

Det går dock att generalisera en aning genom att säga att män i högre utsträckning än kvinnor är uppväxta på mindre orter, samtidigt som kvinnor i högre utsträckning anger större städer som vanligare uppväxtort än vad män gör. Dock är kvinnor överrepresenterade vad gäller uppväxt i en mindre stad i Sverige.

Sett till hur respondenterna själva definierar var de bor idag går det inte att se några större skillnader mellan kvinnor och män (Figur 8). En skillnad är dock att en större andel kvinnor än män anger att de bor i små tätorter och mellanstora städer medan en större andel män än kvinnor bor i mindre städer, vilket är det motsatta förhållandet mot var de uppgav sig vara uppväxta.

Figur 7: Var uppväxten ägt rum, uppdelat på kön.

(14)

9 Figur 8: Nuvarande boende, uppdelat på kön.

(15)

10

Resor i vardagen

De flesta respondenter i de olika kommunerna uppger att de har körkort för bil, med högst andel i Linköping (98 %) och lägst i Strömsund (93 %). Innehavet av bil i hushållet är även det relativt högt i samtliga kommuner, och lägsta bilinnehavet (95 %) noteras i Örnsköldsvik. Över hälften av hushållen i samtliga kommuner uppger att det finns fler än en bil finns i hushållet.

Användning av bil för att uträtta olika ärenden, för respektive kommun, går att finna i figurerna 9-14. Det framgår att de boende i Linköping mest frekvent och de boende i Umeå minst frekvent använder bilen dagligen till olika ärenden. Samåkning förekommer förhållandevis sällan; en majoritet, i samtliga kommuner, uppger att det aldrig sker, och endast ca 5 % anger att de samåker minst en gång i veckan. Det sammantagna mönstret får anses vara relativt tydligt, bil används ofta och kollektivtrafik sällan eller aldrig.

Figur 9: Bilanvändning och samåkning. Figur 10: Bilanvändning och samåkning.

(16)

11

De svarande i de olika kommunerna har olika uppfattning om huruvida man anser sig ha gångavstånd till närmaste hållplats. I Linköping anser sig 76 % ha gångavstånd till hållplats medan motsvarande andel i Strömsund endast är 44 %. I Strömsund uppger även 28 % att kollektivtrafik saknas där de bor, medan endast 11 % i Linköping uppger detsamma.

Detta avspeglar sig även i hur frekvent respondenterna uppger sig åka med kollektivtrafiken för att uträtta ärenden. Flertalet svarande i samtliga kommuner uppger att de aldrig åker kollektivtrafik, men skillnaden är stor mellan å ena sidan Umeå och Linköping och å andra sidan de övriga kommunerna. Som exempel kan nämnas att 58 % av de boende i Strömsund, Örnsköldsvik och Falkenberg aldrig åker kollektivtrafik medan motsvarande andel i Linköping och Umeå är 34 % respektive 38 %.

De svarande i de olika kommunerna bedömer olika egenskaper i kollektivtrafiken relativt likartat, men det är nivåerna i skattningen som skiljer medan mönstret av vad som är minst och mest viktigt är tämligen likartat (Figur 15). Här framgår att signifikanta skillnader finns kommunerna emellan vad gäller alla påståenden utom tre.

Den sammantagna uppfattningen om kollektivtrafiken där respondenterna bor tenderar i samtliga kommuner att väga över mot ett missnöje, dock finns signifikanta skillnader dem emellan med de boende i Örnsköldsvik och Gislaved som mest missnöjda och de boende i Falkenberg och Umeå som minst missnöjda.

(17)

12

Figur 15: Uppfattning om vikten av olika funktioner anknutna till kollektivtrafiken, genomsnittlig bedömning uppdelat på kommun. (Svaren angavs på en skala där 5 = mycket viktigt och 1 = inte alls viktigt.)

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

Avståndet till arbete, olika service och närmaste granne återfinns i bilaga 1, vilken redovisar det genomsnittliga avståndet i kilometer samt den genomsnittliga tidsåtgången till arbete/studieort. Ett genomgående mönster är att de boende i Strömsund har längst avstånd till alla efterfrågade funktioner bortsett från tidsavståndet till arbete/studieort samt det fysiska avståndet till närmaste bensinstation/bensinpump. Den största skillnaden mellan kommunerna finns vad gäller avståndet till arbete/studieort dit de boende i Umeå i genomsnitt har 21 km och de boende i Strömsund 35 km. Medelvärden blir något missvisande då ett mindre antal personer har mycket långa avstånd – det handlar t ex om veckopendlare. Ett tydligare mått kan därför vara medianvärdet för restid och ressträcka till arbete/skola som redovisas i figur 16 och 17. (För övriga, platser se bilagorna 2-6.) Av figur 16 framgår att hälften av invånarna i samtliga kommuner har högst 20 km till sitt arbete eller sin skola. Det är en högre andel i Strömsund än i övriga kommuner som har långt till arbete; var fjärde Strömsundsbo har 50 km eller längre till arbete/skola, medan endast 5-15

% i de övriga kommunerna har arbetsresor längre än 50 km. I figur 17, där avståndet illustreras i tid, är mönstret annorlunda. Där visas att hälften av de svarande i samtliga kommuner har högst 23 minuter till sitt arbete och 75 % högst 35 minuter. Till skillnad från det fysiska avståndet syns en mer agglomererad struktur av trendlinjerna vid inkludering av 75 % med Strömsund som icke avvikande.

(18)

13

Figur 16: Avstånd i kilometer till arbete/studieort, fördelat per kommun.

Figur 17: Avstånd i minuter till arbete/studieort, fördelat per kommun.

(19)

14

De svarande i samtliga kommuner är mest nöjd med avståndet till skola och förskola (Figur 18). De svarande i Falkenberg, och i viss grad även Örnsköldsvik, är signifikant mer nöjda med avståndet än de svarande i de övriga kommunerna. Minst nöjd är man med avståndet till livsmedelsbutik, bensinpump samt vårdcentral. Ett mönster som kan tyckas aningen anmärkningsvärt är att det faktiska avståndet till de efterfrågade platserna inte tycks vara avgörande för nöjdheten hos respondenterna. De boende i Strömsund har exempelvis längst till de flesta platserna, men tillhör oftast en av de, med avståndet, mest nöjda kommunerna, vilket alltså leder till en slutsats som antyder att andra faktorer bör ha en inverkan för hur nöjd man är med just avståndet.

Figur 18: Nöjdhet med avstånd till delar av bostadsorten, genomsnittlig bedömning uppdelat på kommun. (Svaren angavs på en skala där 5 = mycket nöjd och -5 = mycket missnöjd.)

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

Ytterligare en fråga om det vardagliga resandet, är hur man ställer sig till två tänkbara förändringar av de ekonomiska villkoren för de som bor på landsbygden; Tänkbar förändring 1 – Sänkta priser på bränsle (bensin, diesel, etanol) men ingen tillgång till kollektivtrafik, samt Tänkbar förändring 2 – Kostnadsfri kollektivtrafik men ingen möjlighet att göra reseavdrag i deklarationen. Svaren på dessa påståenden visar att det är en signifikant skillnad mellan de svarande i de olika kommunerna när det gäller Tänkbar förändring 1; de boende i Gislaved och Strömsund ställer sig klart mer positiva till sänkta bränslekostnader och utebliven kollektivtrafik medan de boende i Umeå och Linköping är mest negativa. Att respondenterna i Umeå och Linköping är de som ställer sig mest negativa till utebliven kollektivtrafik bör sättas i en kontext av dem som boende i kommuner med större städer, vilket innebär att stadstrafiken eventuellt inkluderas i deras bedömning och att de därmed uppfattar kollektivtrafiken som ett bättre alternativ än vad de boende i Strömsund och Gislaved gör. Vad gäller Tänkbar förändring 2 går det inte att säga att någon signifikant skillnad mellan kommunerna finns.

(20)

Män har något högre körkortsinnehav än vad kvinnor har (98 % respektive 94

%). Fler män (45 %) än kvinnor (39 %) uppger att en bil finns i hushållet och motsatt förhållande råder vad gäller fler än en bil i hushållet då 58 % av kvinnorna och 53 % av männen uppger att så finns. Männen använder bilen mer frekvent än vad kvinnorna gör och kvinnorna samåker i större utsträckning än vad männen gör vid uträttande av ärenden (Figur 19).

Figur 19: Bilanvändning och samåkning, uppdelat på kön.

Kvinnor och män har i stort samma uppfattning om huruvida de har gångavstånd till hållplats för kollektivtrafik; 63 % av kvinnorna och 66 % av männen upplever sig ha det. Samtidigt uppger 18 % av både män och kvinnor att det saknas kollektivtrafik där de bor.

När det gäller kollektivtrafikens olika egenskaper bedömer både kvinnor och män att turtäthet, när på dygnet bussen går, lågt pris och trevligt bemötande är viktigt medan mindre vikt fästs vid att det finns uttag för hörlurar samt fikaförsäljning, Kvinnor bedömer dock de mer viktiga egenskaperna högre än vad män gör, dvs. de fäster mer vikt vid tidtabell, lågt pris, ett trevligt bemötande (Figur 20). Trots att det finns vissa signifikanta skillnader mellan kvinnor och män så bör understrykas att de är överens om vilka egenskaper som är viktiga respektive mindre viktiga. Någon skillnad mellan könen går inte att se med avseende på den sammantagna nöjdheten med kollektivtrafiken där man bor, men båda lutar åt att vara mer missnöjda än nöjda.

(21)

16

Figur 20: Uppfattning om vikten av olika funktioner anknutna till kollektivtrafiken, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön. (Svaren angavs på en skala där 1 = inte alls viktigt och 5 = mycket viktigt.)

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

Kvinnor och män har relativt likvärdiga avstånd till arbete, olika servicefunktioner och närmaste granne. Ett undantag är det fysiska avståndet till arbete/studieort (se bilaga 1) då män har, i genomsnitt, 5 km och 6 minuters längre resväg än vad kvinnorna har. Som framgår av Figurerna 21 och 22 har hälften av kvinnorna högst 17 km medan 20 km krävs för att inkludera hälften av männen. Avståndet i tid, däremot, är relativt likvärdigt något som kan tolkas som att männen antingen håller en högre hastighet vid framförande av eget fordon eller, kanske mer troligt, att kvinnor i större utsträckning väljer andra färdsätt än privat bil, exempelvis lokaltrafik och cykel.

(22)

17

Figur 21: Avstånd i kilometer till arbete/studieort, uppdelat på kön.

Figur 22: Avstånd i minuter till arbete/studieort, uppdelat på kön.

(23)

18

Inga större skillnader går att finna mellan kvinnor och män när det gäller hur nöjd man är med avståndet till olika servicefunktioner och personer (Figur 23). De enda platser som signifikant skiljer dem åt är avståndet till grundskola åk 7-9 och närmaste granne, i båda fallen uppger kvinnor högre nöjdhet.

Figur 23: Nöjdhet med avstånd till delar av bostadsorten, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön. (Svaren angavs på en skala där 5 = mycket nöjd och -5 = mycket missnöjd.)

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

Med avseende på, tidigare nämnda, tänkbara förändringar av de ekonomiska villkoren för de som bor på landsbygden, så är män mer positivt inställda till lägre bränslekostnader och utebliven kollektivtrafik (Tänkbar förändring 1). Detta skulle möjligen kunna härledas till det faktum att männen uppger sig ha längre avstånd till sitt arbete/sin studieort, ett avstånd som företrädelsevis avklaras med bil, varpå sänkta bränslekostnader är av betydligt större vikt än tillgången till kollektivtrafik. Precis som var fallet i förhållandet kommunerna går det dock inte att se någon signifikant skillnad med avseende på tänkbar förändring 2, alltså kostnadsfrikollektivtrafik, men ingen möjlighet att göra reseavdrag i inkomstdeklarationen.

(24)

19

Inköp och service

Skillnad mellan kommuner

Att använda Internet vid inköp av varor och service kan på underlätta för människor med långa avstånd till servicefunktioner. I figur 24 visas utfallet av hur ofta de boende i de olika kommunerna använder sig av Internet vid konsumtion av olika varor samt service. Här ses att den vanligaste tjänsten bland invånarna i kommunerna är att utföra olika typer av bankärenden. En signifikant skillnad kan ändå ses då de boende i Linköping och Umeå i klart högre utsträckning använder sig av denna funktion än de i exempelvis Örnsköldsvik och Strömsund. Samma mönster återfinns vad gäller användande av e-post och olika sociala medier samt att boka biljetter. Ytterligare en skiljelinje är att boende i de tre Norrlandskommunerna tycks vara mer benägna att göra inköp via traditionell postorder, ett faktum som möjligen kan förklaras med att tillgången till butiker och större köpcentra i de mindre kommunerna är sämre varpå inköp via postorder i större utsträckning ses som ett substitut. Den enda Internetrelaterade funktionen där ingen signifikant skillnad mellan kommunerna går att uppmäta är konsumtionen av livsmedel, något som samtliga svarande uppger vara relativt ovanligt förekommande. Sammantaget går att utläsa att de boende i Umeå och Linköping vid samtliga efterfrågade ärenden använder sig av Internet oftare än övriga. För vidare förklaring samt tolkning av Internetanvändning skulle utbyggnad av bredbandsnät, datorvana etc. kunna studeras, något som ej gjorts i denna studie.

Figur 24: Användande av Internet vid inköp, genomsnittlig bedömning fördelat per kommun där ett högt värde indikerar vanligt förekommande.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

(25)

20

Inköp och konsumtion kan ställas i relation till det utbud av olika tjänster som finns tillgänglig i respondenternas närmaste livsmedelsbutik. Även om utbudet av butiker och serviceställen kan vara lågt är många butiker i glesa bygder mer diversifierade än butiker i städer. Signifikanta skillnader finns mellan kommunerna när det gäller serviceutbudet i livsmedelsbutikerna (förutom när det gäller tillgång på kommuninformation samt Internetuppkoppling) och Strömsund är den kommun där klart flest invånare har tillgång till postombud, ombud för systembolag, hemsändning av livsmedel samt försäljning av fiskekort (Figur 25). Störst skillnad mellan Strömsund och de övriga gäller möjligheten till hemsändning av livsmedel - närmare 60 % av Strömsundsborna har tillgång till den tjänsten samtidigt som de svarande i de övriga kommunerna i mindre än 25 % av fallen meddelar denna service. Detta bör kunna ses som ett resultat av Strömsunds geografiska storlek, med långa avstånd samt otillgänglighet till livsmedelsbutiker. Vidare är den service som är vanligast förekommande i alla kommuner, bortsett från Gislaved där speltjänster är vanligast förekommande, ett postombud, något som över 60 % av de tillfrågade uppgivit finns tillgängligt i deras närmaste livsmedelsbutik.

Figur 25: Tillgång till tjänster i närmaste livsmedelsbutik.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

(26)

Vid en jämförelse mellan kvinnor och män framgår att kvinnor överlag oftare tycks använda internet för inköp (Figur 26). Skillnaderna rör framförallt inköp av kläder, elektronikvaror med mera, utförande av bankärenden samt användning av e-post och sociala medier. Även postorderkonsumtionen är klart dominerad av kvinnor.

Figur 26: Användande av Internet vid inköp, genomsnittlig bedömning fördelat mellan könen där ett högt värde indikerar vanligt förekommande.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,00

(27)

22

Sociala kontakter

Medlemskap i olika föreningar eller organisationer kan visa på hur inkluderande eller exkluderande den bostadsort man lever på kan anses vara.

Enkätundersökningen visar att de boende i Umeå, Örnsköldsvik och Gislaved i störst utsträckning, drygt 70 %, är medlemmar av flera olika föreningar eller organisationer. (Bilaga 9) I samtliga kommuner är det vanligast att vara med i flera organisationer/föreningar och den kommun där det är vanligast att inte vara med i någon är Strömsund.

Nära vänner är de som respondenterna, inom sitt sociala nätverk, i störst utsträckning anser bo på samma som dem själv (Bilaga 10). Dock skiljer det sig åt kommunerna emellan vad gäller de nära vännerna då 38 % av de boende i Linköping anser sig bo på samma plats som sina nära medan motsvarande svarsfrekvens i Strömsund ”bara”

är 15 %. Bortsett från nära vänner är det annars förhållandevis få, i samtliga kommuner, som bor på samma plats som delar av sitt sociala nätverk.

Skillnader mellan kvinnor och män

Män är i högre grad medlemmar av flera organisationer/föreningar än vad kvinnor är, 70 % respektive 67 %. Det är även ovanligare att män (12 %) inte är med i någon organisation/förening än kvinnor (16 %). (Se bilaga 9)

Män och kvinnors sociala nätverk skiljer sig inte avsevärt åt, med avseende på vilka närstående som bor på samma plats (Bilaga 11). Skillnader som dock kan nämnas är att fler kvinnor meddelar att de bor på samma plats som nära vänner och fler män anger att de bor på samma plats som sina vuxna barn. Vad gäller andelen som har släktingar boende på samma plats är den så gott som densamma för båda könen. Det bör i sammanhanget nämnas att människors uppfattning om vad som är den plats de bor på, och vad som avgränsar denna i förhållande till andra platser, kan variera varpå ett likvärdigt avstånd kan innebära samma plats för en individ och en annan plats för någon annan.

(28)

23

Platsen där du bor

De flesta svarande anger att de bor där de bor för att de vill det, dock finns vissa skillnader mellan respondenterna i de olika kommunerna (Figur 27). De svarande i Umeå och Linköping är de som med högst frekvens svarat att de vill bo landsbygden. I Umeå anger nästan hälften detta som motiv medan endast var tredje uppger vill bo som motiv i Strömsund och Örnsköldsvik. De minst förekommande motiven är att man inte har råd att bo någon annanstans samt att det inte finns några alternativ. En annan inbördes åtskillnad som är tydlig är om man ärvt eller övertagit föräldrahem/-gård, där 12 % av de boende i Strömsund uppger detta som motiv medan endast 3 % i Linköping gör detsamma. Motiven har inte råd att bo någon annanstans samt det finns inga andra alternativ har överlag ingen större genomslagskraft i valet av boplats.

Figur 27: Motiv till att bo där man bor, uppdelat på kommun.

När det gäller tillfredsställdheten med platsen där man bor ses de mest signifikanta skillnaderna mellan orterna vad beträffar kulturutbudet, möjligheten till friluftsaktiviteter, naturmiljön samt möjlighet till studier/utbildning (Figur 28). Möjligheten till studier/utbildning särskiljer, framförallt, Umeå från de övriga, något som mest troligt reflekterar den relativa närheten till ett universitet. Denna tolkning förstärks även av att de boende i Linköping också är mer nöjda än övriga. Kulturutbudet är den, av de efterfrågade faktorerna, som möter störst missnöje hos de svarande i samtliga kommuner. Även serviceutbudet, exempelvis affärer, tandläkare och kommunikationer, möter en relativt låg nöjdhet bland respondenterna, föga förvånande då boende i glesa bygder oftast medför långa avstånd till nämnda utbud. Dock går här inte att finna någon signifikant skillnad mellan kommunerna. Möjligheten att byta eller få ett arbete visar också på en låg grad av nöjdhet med, framförallt, de boende i Strömsund som mest missnöjda. De svarande i samtliga kommuner är mest nöjd med naturmiljön samt boendesituationen.

(29)

24

Figur 28: Tillfredsställelse med tillgänglighet på platsen där man bor, genomsnittlig bedömning uppdelat på kommun.

(Svaren angivna på en skala där 5 = mycket nöjd och -5 = mycket missnöjd.)

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

Det är signifikanta skillnader mellan boende i de olika kommunerna när det gäller kostnaden för boendet. I Umeå är respondenterna mest nöjda med de kostnader deras boende medför medan missnöjet är störst i Gislaved.

Det känslomässiga värdet på bostaden uppskattas likartat av de svarande i de olika kommunerna. Dock finns en skillnad när det kommer till den känslomässiga uppfattningen samt den sammantagna belåtenheten med platsen där man bor. Det känslomässiga värdet av platsen är mest positiv i Falkenberg och mest negativ i Linköping och den sammantagna belåtenheten av bostadsorten är högst i Umeå och lägst i Strömsund.

Vidare visar alla respondenter upp en märkbart större belåtenhet med sin bostadsort som helhet än vad den känslomässiga anknytningen tycks vara.

(30)

Kvinnor och män är till stor del lika nöjda med tillgängligheten till olika aktiviteter och destinationer (Figur 29). Endast när det gäller tillgängligheten till fritidsaktiviteter och naturmiljö noteras signifikanta skillnader; männen är mest belåtna med fritidsaktiviteter, kvinnorna visar på större nöjdhet när det gäller tillgänglighet till naturmiljö.

Könstillhörigheten visar sig inte ha någon inverkan på uppfattningen om bostaden.

Figur 29: Tillfredsställelse med tillgänglighet på platsen där man bor, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön. (Svaren angavs på en skala där 5 = mycket nöjd och -5 = mycket missnöjd.)

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

Den känslomässiga uppfattningen om platsen och bostaden, skiljer sig mellan kvinnor och män och i högre grad än mellan de olika orterna. Här framkommer att bostaden väcker starkare positiva känslor hos kvinnorna än hos männen medan uppfattning om platsen där man bor inte visar på någon signifikant skillnad. Den sammantagna nöjdheten med platsen där man bor visar även den vara mer positiv hos kvinnorna än hos männen.

(31)

26

Framtida boende

Vad gäller de svarandes uppfattning om deras framtida boende går att se ett relativt tydligt mönster då storleken på kommunerna tycks ha samband med tron om att bo kvar eller inte (Figur 30). Detta märks framför allt i ett ettårsperspektiv, då de boende i Umeå och Linköping i störst utsträckning tror att de kommer bo kvar medan invånarna i Gislaved och Strömsund i mindre utsträckning är av samma tro. Det går även att se en större osäkerhet i de minsta kommunerna, där en större andel angett att de inte vet om de kommer att bo kvar. Sett över en tioårsperiod, däremot, går nästan ett motsatt mönster att uppfatta (Figur 31), med de boende i Gislaved som de mest övertygade att de kommer att bo kvar på samma bostadsort. Dock bör nämnas att osäkerheten överlag är relativt stor med över 20 % i de flesta kommuner som inte vet om de kommer att bo kvar.

Figur 30: Nuvarande bostadsort som densamma om ett år.

(32)

27

Figur 31: Nuvarande bostadsort som densamma om tio år.

Omkring hälften av de svarande som nu bor i Umeå eller Linköping anger att valet av destination skulle falla på en större ort inom nuvarande kommun medan bara omkring en femtedel av de boende i Gislaved och Strömsund är av samma uppfattning (Figur 32). I Strömsund tycks istället alternativen som rör en interkommunal flytt vara de mest lockande medan de boende i Gislaved i störst utsträckning skulle föredra att flytta till en annan ort eller landsbygd i samma kommun.

Figur 32: Val av destination vid eventuell flytt, uppdelat på nuvarande bostadsort.

(33)

28

De främsta orsakerna till att människorna i dessa kommuner kan tänka sig att flytta i framtiden rör framförallt förändring av boende samt en bättre tillgång till service.

Dock finns skillnader mellan de svarande i de olika kommunerna såtillvida att annat boende tycks vara av störst vikt i Falkenberg och Linköping medan en bättre tillgång till service anses vara av störst vikt i Strömsund (Figur 33). Det gäller här att även beakta befolkningstäthet och avståndet till olika servicefunktioner. Då Strömsund är den mest glesbefolkade kommunen av de sex undersökta kommunerna är det rimligt att anta att servicetillgången bedöms vara ett starkare motiv än annat boende eftersom långa avstånd till service bör vara mer påtagligt än vad det är i de geografiskt mindre kommunerna. Minst inverkan på en eventuell flytt har studierelaterade motiv samt att man helt enkelt inte trivs på orten. Det faktum att studierna spelar en begränsad roll måste dock ses i relation till ålder på de svarande, som i genomsnitt är drygt 50 år för både män och kvinnor vilket naturligt placerar dem i en relativt lågintensiv ålder vad gäller studier.

Figur 33: Orsak att kunna tänka sig flytta, fördelat per kommun.

(34)

Uppfattningen om var man kommer att bo om ett respektive tio år visar att det inte föreligger någon större skillnad mellan kvinnor och män (Figur 34). Den marginella skillnad som går att se är inte signifikant, men visar att män i något högre utsträckning tror sig bo kvar i ettårsperspektiv medan förhållandet är omvänt i ett tioårsperspektiv. I figur 35 finner man att den troligaste destination vid en eventuell flytt är en större ort i samma kommun som man nu är bosatt, något som gäller båda könen med viss övervikt för männen.

Den näst mest troliga destinationen är en annan ort eller landsbygd i kommunen, här med en viss övervikt för kvinnor. Den minst troliga destinationen skiljer könen åt då männen sist skulle välja att flytta utomlands medan kvinnor hellre skulle flytta utomlands än till Stockholm, Göteborg eller Malmö.

Figur 34: Nuvarande bostadsort som densamma om 1 respektive 10 år, uppdelat på kön.

Figur 35: Val av destination vid eventuell flytt, uppdelat på kön.

(35)

30

Både kvinnor och män anger annat boende, tillgång till bättre service och annat som de främsta motiven till en eventuell flytt (Figur 36). Det finns dock vissa skillnader i motiv mellan könen, exempelvis anger kvinnor i högre grad komma närmare släkt och vänner och arbetsmarknadsskäl som ett motiv än vad män gör och att män hellre, än kvinnor, kan tänka sig att flytta för att byta miljö. Vidare ses att för höga resekostnader i avsevärd högre utsträckning skulle fungera som ett motiv för kvinnor än för män att flytta.

Det minst troliga motivet för båda könen att flytta är på grund av studier.

Figur 36: Orsak att kunna tänka sig flytta, uppdelat på män och kvinnor.

(36)

31

Landsbygden i framtiden

Vad tror de som bor i gles bygd om framtiden dels för landsbygd generellt, dels för dem själva på den plats de bor på? De svarande har fått ta ställning till olika påståenden om hur det är att bo på landsbygden generellt och bedömningarna presenteras också i bilaga 7.

Generellt förknippar de svarande att landsbygden med positiva egenskaper – det är viktigt med en levande landsbygd, landsbygden är en tillgång för hela landet och landsbygden kommer att överleva. Samtidigt menar de att landsbygden är sårbar, och att det krävs en viss anpassningsförmåga för att bo på landsbygden. Det finns dock många skillnader mellan svarande i de olika kommunerna (se bilaga 7). Den kommun som sticker ut mest är Strömsund där invånarna i klart högst utsträckning instämmer med att fler människor borde bo på landsbygden för miljöns skull, att samhället/politikerna borde ta större hänsyn till dem som bor på landsbygden samt att det är ett problem att många unga människor flyttar från landsbygden. En tydlig skiljelinje går även mellan å ena sidan Strömsund, Gislaved och Örnsköldsvik och å andra sidan de övriga kommunerna där de först- nämnda i större utsträckning vidhåller att det inte går att bo på landsbygden om man inte har tillgång till bil. Vidare kan ses att det påstående som alla kommuner instämmer mest med är att det är viktigt med en levande landsbygd och att det man instämmer minst med är att landsbygden kostar samhället för mycket, vilket får anses som logiskt då de i princip är de två ytterligheterna av samma fråga.

Ytterligare åtta påståenden har ställts till de svarande, som berör boendet på landsbygden, och som är mer personliga i sin karaktär. Uppfattningen om samtliga dessa påståenden visar också att signifikanta skillnader finns mellan kommunerna (Figur 37). Den största skillnaden går att se vad gäller om den svarande tror att folkmängden kommer att öka under de närmaste åren i den by man bor. Här ses en stor skillnad mellan, framförallt, Strömsund och Umeå där de boende i Strömsund är mer pessimistiska än de boende i Umeå.

Pessimismen i Strömsund avspeglar sig även i tron på om det fortfarande kommer att bo människor i byn om 20 år, vilket dock är det påstående som alla kommuner ställer sig mest positiva till. Mest negativa är de svarande i samtliga kommuner till påståendet att de skulle flytta till en större tätort om de kunde välja fritt, och att det finns saker de skulle vilja göra men inte kan göra eftersom de bor där de bor.

(37)

32

Figur 37: Personlig uppfattning om påståenden rörande boende på landsbygden, genomsnittlig bedömning där 5 motsvarar instämmer helt och 1 instämmer inte alls.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

Stad och landsbygd betraktas i många avseenden som varandras motsatser. De svarande har fått ta ställning till ett anta karaktäristika som speglar två ytterligheter eller motsatsförhållanden; till exempel traditionellt kontra modernt. När det gäller hur man karaktäriserar landsbygd (se Figur 38) är det i positiva termer; landsbygd förknippas med frihet och inte kontroll, är hälsosamt och inte osunt, är trygghet och inte otrygghet etc.

Respondenterna tycks i de flesta fall dra åt samma håll med de ytterligheter de ställts inför med undantag för ett fåtal påståenden. Exempel på undantag är att de boende i Strömsund i högre grad anser landsbygden vara manlig medan de boende i Linköping och Umeå anser den vara kvinnlig. Vidare kan ses att de boende i Umeå anser landsbygden vara billigare än de övriga samt att de boende i Gislaved förknippar landsbygden med ”tungt” och de övriga med ”lätt”.

(38)

33

Figur 38: Vad landsbygden förknippas med, genomsnittlig bedömning uppdelat på kommun.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

De svarande har också fått bedöma stad efter samma egenskaper. Staden förknippas i högre grad med otrygghet, kontroll, konkurrens, m.m. men också med modernt och billigt – dvs. en nästan motsatt bedömning av vad landsbygd uppfattas som (Figur 39).

De största skillnader som kan ses kommunerna emellan rör bland annat ställningstagandet om hemma-borta, framförallt mellan Strömsund och Linköping med de boende i Strömsund som betydligt mer benägna att förknippa staden med borta. De boende i Strömsund utmärker sig även gällande en rad andra påståenden, såsom att tycka att staden är mest förknippad med smutsigt, meningslöst, osunt samt otrygghet. Om staden är manlig eller kvinnlig, passiv eller aktiv samt vardag eller helg är ställningstaganden till vilka alla kommunerna ställer sig relativt likgiltiga. En intressant detalj som kan ses är att de två kommunerna med storstäder anser staden vara mer förknippad med lätt än med tungt medan de andra kommunerna är av motsatt uppfattning. Generellt går att finna ett motsatsförhållande mellan vilka egenskaper som individerna associerar med landsbygd och de som associeras med stad.

(39)

34

Figur 39: Vad staden förknippas med, genomsnittlig bedömning uppdelat på kommun.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

Skillnader mellan kvinnor och män

Skillnaden mellan kvinnors och mäns uppfattning om landbygden skiljer sig inte på lika många punkter som mellan kommunerna (Bilaga 8). En skillnad är dock att kvinnorna i högre utsträckning instämmer med vikten av en levande landsbygd. En levande landsbygd är, trots skillnaden, också det som männen anser vara viktigast. Även en fungerande kollektivtrafik tycks vara av större vikt för kvinnor än för män.

Uppfattningen om de mer personliga påståendena visar att två påståenden signifikant separerar män och kvinnors åsikter (Figur 40). Dessa är att kvinnorna är skulle vara mer benägna att resa med kollektivtrafik än med bil om bättre möjligheter fanns samt att männen kan sägas vara mer instämmande vad gäller uppfattningen om att det fortfarande kommer att bo människor i deras by om 20 år. De påståenden där män och kvinnor tycks vara mest överens är vad gäller motviljan att flytta till en större tätort eller storstad.

(40)

35

Figur 40: Personlig uppfattning om påståenden rörande boende på landsbygden, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön där 5 motsvarar instämmer helt och 1 instämmer inte alls.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

Intressant att se är att så många av svaren signifikant skiljer sig åt mellan könen, med avseende på vad man förknippar landbygden (Figur 41). Mest anmärkningsvärt, men kanske inte så förvånande, är att de båda grupperna anser sin egen könstillhörighet definiera landsbygden i större utsträckning än den andra. Även vardags- samt helgsbegreppet skiljer sig mellan kvinnor och män så tillvida att kvinnor i större utsträckning förknippar landsbygden med vardag och männen med helg. I övrigt lutar kvinnor och män åt samma håll och de är båda tydligast med att landsbygden är en hälsosam plats att leva på.

(41)

36

Figur 41: Vad landsbygden förknippas med, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

(42)

37

Uppdelningen mellan kvinnor och män visar på samma spegelvända mönster som uppdelningen mellan kommunerna, vad gäller uppfattningen om staden jämfört med landsbygden. (Figur 42). De skillnader som ändå finns är, bland annat, att kvinnorna i högre grad uppfattar staden som borta samt att männen förknippar staden med meningslös. Den mest påfallande skillnaden är dock att männen uppfattar staden som passiv snarare än aktiv medan kvinnorna är av motsatt uppfattning. I jämförelse med uppfattningarna av landsbygden innebär det att ett större motsatsförhållande är närvarande bland männen medan kvinnor anser både staden och landsbygden vara aktiv.

Figur 42: Vad staden förknippas med, genomsnittlig bedömning fördelat mellan könen.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

(43)

38

Hemmavarande barn och ungdomar (12-20 år)

Denna del av rapporten redovisar en sammanställning av de enkätsvar som lämnats av det äldsta hemmavarande barnet i de hushåll som erhållit enkäter. Enkäten är inte lika omfattande som den de vuxna tagit del av och svaren kommer därmed inte att redovisas i samma typ av avsnittsindelning. På grund av den låga svarsfrekvensen, med exempelvis bara 16 svarande i Umeå, går det inte att uttala sig om generella mönster vid kommunvis indelning varpå de resultat som redovisas enbart kommer att illustrera skillnaden mellan könen.

Av de barn/ungdomar som svarat på enkäten är 51 % killar och 49 % tjejer.

Medelåldern för de svarande är 17 år och majoriteten, 87 % tjejer och 88 % killar, uppger att deras huvudsakliga sysselsättning är att gå i skolan. Dock skiljer det en aning vad gäller andelen som arbetar då 9 % av tjejerna och 6 % av killarna uppger det som huvudsaklig sysselsättning.

Platsen där man bor och dess tillgänglighet

Killar och tjejer har lika långt till olika fritidsaktiviteter, utom när det gäller avståndet till den bästa kompisen (Figur 43). Längst avstånd har både killar och tjejer till en bio och ett badhus. Aningen anmärkningsvärt är att både killar och tjejer anser sig ha relativt långt till sin skola/sitt arbete, i princip lika långt som till närmaste fik/konditori. Av de efterfrågade platserna anser sig tjejer ha närmast till närmaste fotbollsplan/hockeyplan och killar till den kompis som bor närmast. Av de som inte har sina föräldrar sammanboende anses avståndet dra mer åt att vara långt än kort, något som eventuellt kan sättas i relation till att negativa emotionella upplevelser kan göra att distansen uppfattas som längre.

Figur 43: Avstånd till platser i eller runt orten där man bor, genomsnittlig bedömning där 4 motsvarar mycket långt och 1 mycket nära.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

(44)

39 Stad kontra landsbygd

De unga har fått tagit ställning till samma typ av påståenden som de vuxna angående vad de förknippar landsbygden respektive staden med. De signifikanta skillnader som finns mellan könens uppfattning om landsbygden är att tjejerna i större utsträckning än killarna anser den vara kvinnlig, dock tycker även killarna att landsbygden är mer kvinnlig än manlig (Figur 44). Även ställningstagandet om landsbygden förknippas med hemma eller borta skiljer könen signifikant åt, då med tjejer som förknippar den mer med hemma och killar med borta. Det starkaste ställningstagandet för både tjejer och killar är att landsbygden associeras med trygghet snarare än otrygghet samt hälsosamt snarare än ohälsosamt.

Figur 44: Vad unga förknippar landsbygden med, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

Killars och tjejers uppfattning om städer skiljer sig signifikant vid fem egenskaper (Figur 45). Mest markant skillnad ses vid uppfattningen om städer som förknippad med allvar eller glädje, där tjejer i högre utsträckning associerar dem med glädje.

Generellt går att säga att tjejer har en mer distinkt uppfattning om det ena eller andra alternativet medan killar tenderar att ha en mer ”mittemellanuppfattning”. Den starkaste uppfattningen, gemensamt för båda könen, är att staden är något som förknippas med det

(45)

40

moderna och det svagaste ställningstagandet är att staden är ren snarare än smutsig. Vad som ytterligare kan tilläggas är att det mönster som var relativt tydligt bland de vuxnas uppfattning om samma påståenden, med ett motsatt förhållande mellan städer och landsbygd, inte förekommer bland de unga. Istället associeras både landsbygd och städer med i stort sett samma saker, företrädelsevis de ytterligheter som kan anses som ”positiva”.

Figur 45: Vad unga förknippar staden med, genomsnittlig bedömning uppdelat på kön.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

(46)

41 Fritidsaktiviteter

Det genomsnittliga antalet tillfällen som ”vanliga” fritidsaktiviteter utförts under de senaste sju dagarna redovisas i figur 46. Vanligast förekommande hos båda könen är ha varit ute på ”stan” eller ”byn” följt av hälsat på hemma hos en kompis för killar och annat för tjejer. Killarna har gjort fler fritidsaktiviteter än vad tjejer har gjort; de har hälsat på kompisar oftare än tjejerna – i genomsnitt ett besök mer än tjejerna -, varit på ”stan” eller

”byn” oftare, och ätit ute oftare. och har ett större antal utföranden av alla aktiviteter utom handlat eller tittat i klädaffär och varit på kafé.. Vidare har tjejer, så gott som, aldrig under de senaste sju dagarna besökt en spelbutik, något som inte heller är särskilt vanligt förekommande bland killarna. Bland de svar som angetts för alternativet annat är majoriteten idrottsrelaterat såsom, exempelvis fotbollsträning.

Figur 46: Utförande av fritidsaktiviteter, genomsnittligt antal under de senaste sju dagarna uppdelat på kön.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

(47)

42 Internetanvändning

Skillnaden mellan killar och tjejers Internetanvändande skiljer sig signifikant när det gäller att se på eller ladda ner film/musik samt spela spel on-line (Figur 47). Killarna spelar mer spel online och ser på samt laddar ner film mer ofta än vad tjejerna gör. Vanligast hos båda könen är att använda Internet till att skicka/läsa e-post samt att använda de sociala mediefunktionerna. Den tydligaste skillnaden är att killar i klart större utsträckning använder datorn för att spela on-linespel.

Figur 47: Ungas Internetanvändande, genomsnittlig bedömning per kön där 5 motsvarar alltid och 1 aldrig.

*p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001

(48)

43 Framtida boende

De unga har fått ta ställning till var de vill bo, var de tror att de kommer att bo samt var de vill bo om eller när de skaffar familj. Resultatet visar på vissa skillnader mellan killar och tjejer (Figur 48 och 49), framförallt vad gäller var man vill bo. Av tjejerna är det

”bara” 18 % som anger att de vill bo kvar på samma plats när de flyttar hemifrån medan 27

% av killarna, vilket är det mest frekventa svaret bland dem, anger detsamma. Den största andelen av tjejerna anger istället att de hellre skulle bo i en mellanstor stad i Sverige, vilket också är var de i störst utsträckning tror att de kommer att bo. Bland tjejerna visar det sig också vara betydligt mer önskvärt än bland killarna att flytta till Stockholm, Göteborg och Malmö, liksom att flytta utomlands. Vidare går ett generellt mönster att ana då killar tycks mer övertygade än tjejer om att de kommer att bo på samma plats som de önskar. Vad gäller önskemål om plats att bo på när eller om man bildar familj vill större delen, framförallt av killarna, bo på samma plats som nu, vilket visar på en stark platsbundenhet och troligtvis en övertygelse om att den egna uppväxten ägt rum i bästa tänkbara miljö.

Figur 48: Ungas framtida boende, tjejer

(49)

44 Figur 49: Ungas framtida boende, killar

(50)

45

(51)

46

Bilaga 1

Avstånd till arbete, service och närmaste granne

Arbete/studieort Närmaste livsmedelsaffär

Livsmedelsaffär där man vanligtvis handlar

Bensinstation eller

bensinpump

Vårdcentral Förskola

Närmaste grundskola åk 1-6

Närmaste grundskola åk 7-9

Närmaste busshållplats

Närmaste granne

Km Min Km Km Km Km Km Km Km Km Km

Umeå 21,6 25,1 6,3 12,3 7,2 13,5 4,1 4,2 13,8 1,7 0,1

Linköping 27,5 26,9 6,1 12,3 9,4 11,5 4,0 4,6 10,5 1,4 0,2

Falkenberg 33,5 33 5,6 11,7 7,1 9,8 3,5 3,8 9,5 1,8 0,5

Örnsköldsvik 33,3 32,3 5,6 9,6 8,7 12,2 4,5 4,6 10,8 2,2 0,5

Gislaved 25,2 24,3 5,5 11,1 5,7 10,8 4,5 4,4 12,1 3,0 0,8

Strömsund 36,3 28,8 10,4 14,9 11,0 17,1 11,7 12,5 15,8 5,8 0,3

Samtliga 29,3 28,6 6,4 11,8 8,1 12,3 5,1 5,4 11,8 2,5 0,4

Män 34,2 33,2 6,6 11,4 8,2 12,3 5,1 5,5 11,9 2,2 0,5

Kvinnor 25,9 25,4 6,2 12,1 8,1 12,3 5,1 5,3 11,8 2,7 0,3

(52)

47

Bilaga 2

(53)

48

Bilaga 3

(54)

49

Bilaga 4

(55)

50

Bilaga 5

(56)

51

Bilaga 6

(57)

52

Bilaga 7

Uppfattning om landsbygden i framtiden, uppdelat på kommun

(58)

53

Bilaga 8

Uppfattning om landsbygden i framtiden, uppdelat på kvinnor och män

(59)

54

Bilaga 9

Medlemskap i organisation/förening

Umeå Linköping Falkenberg Örnsköldsvik Gislaved Strömsund Kvinnor Män

Byalag, samhällsförening 65% 29% 52% 64% 54% 61% 54% 56%

Facklig organisation 72% 59% 51% 62% 55% 53% 63% 54%

Företagsförening 16% 12% 14% 11% 10% 13% 9% 17%

Föräldraförening 8% 11% 7% 5% 18% 3% 10% 7%

Hembygdsförening 39% 28% 51% 39% 39% 46% 39% 42%

Humanitär hjälporganisation 26% 24% 27% 27% 26% 24% 35% 13%

Miljö- eller naturvårdsorganisation 13% 10% 11% 5% 14% 9% 11% 9%

Idrotts- eller friluftsförening 56% 50% 47% 59% 52% 46% 52% 52%

Jakt- eller fiskeförening 25% 16% 14% 22% 20% 45% 11% 38%

Kulturförening (musik, dans, konst etc.) 14% 8% 15% 16% 14% 17% 18% 9%

Kvinnogrupp/förening 4% 5% 5% 8% 6% 5% 10% 0%

Nationell minoritetsorganisation 1% 1% 1% 1% 0% 2% 1% 1%

Nykterhetsorganisation 6% 1% 3% 8% 5% 1% 4% 5%

Ordenssällskap 7% 3% 6% 4% 3% 0% 2% 6%

Pensionärsorganisation 14% 8% 30% 25% 12% 18% 17% 22%

Politiskt parti (inkl kvinno-/ungdomsförbund) 6% 4% 9% 13% 16% 12% 10% 10%

Skoterklubb/förening 19% 1% 1% 16% 1% 34% 8% 16%

Svenska kyrkan 70% 62% 75% 76% 83% 73% 76% 70%

Frikyrka/annan religiös organisation 12% 9% 1% 6% 9% 6% 9% 6%

Annan förening/organisation 37% 41% 35% 37% 35% 27% 34% 38%

(60)

55

Bilaga 10

Personer boende på samma plats, uppdelat på kommun

(61)

56

Bilaga 11

Personer boende på samma plats, uppdelat på kvinnor och män

(62)

57