Arash Gharagozlou
Erfarenheter av digitala verktyg som särskilt stöd i skolan
En fenomenografisk studieom digitala verktyg som hjälpmedel för elever medneuropsykiatriska funktionsvariationer
Självständigt arbete 30 hp, Bild & Media
HT 2020 Konstfack: Ämneslärarprogrammet för Gymnasieskolan Handledare: Simon Ceder & Tina Carlsson Examinator: Fredrik Lindstrand Experiences of digital tools as special support in school. A phenomenographic study of digital tools as aids for students with neuropsychiatric functional variations.
Sammanfattning
Denna studie omfattar erfarenheter som uppstår när en elev med särskilt behov får ta del av digitala verktyg som hjälpmedel i undervisning. Arbetet grundar sig i en deltagande
observation samt fem intervjuer om fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan, med fokus på visuella metoder via digitala verktyg som stöd för elev med NPF. Det hela bearbetas genom en fenomenografisk ansats där slutsatser även har representerats visuellt som ett konstverk i ett pedagogiskt forum på Konstfack. Genom inkludering som teori vill denna studie bidra med en diskussion om hur digitala verktyg kan vara ett stöd för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Studien utgår från att digitala verktyg har en relation till ämnet bild eftersom de visuella metoderna via digitala verktyg grundar sig i bildtekniker som går att använda som undervisningsmetoder i alla ämnen.Därmed använder sig studien av en visuell metod för att gestalta erfarenheterna kring neuropsykiatriska funktionsvariationer i ett konstverk som skapas digitalt med en ritplatta.
Studien resulterar i kännedom om erfarenheter kring visuella ledtrådar som hjälpmedel genom fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan kopplat till forskning och en inkluderande lärmiljö. Relevanta elever och pedagoger har deltagit som informanter i denna studie genom att svara på intervjufrågor. Analysen sammanställer det empiriska materialet i kategorierna:
Inkludering, digital kompetens och sociala samspel/utsatthet. Studien påvisar att digitala verktyg har en viss påverkan i skolan som berör elevers studieförmågor och trivsel. Detta baseras på elever och pedagogers erfarenheter i helhet kring själva fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan.
Nyckelord: Inkludering, NPF, digitala verktyg, EHT(elevhälsoteam), elev med särskilt behov
1
Innehållsförteckning
Inledning 4
Bakgrund 5
Vad är NPF? 6
Syfte 7
Frågeställningar 7
Empiri 8
Urval och avgränsning 8
Metod 9
Fenomenografisk ansats 9
Intervju som metod 9
Observation som metod 10
Analysmetod 11
Forskningsetik 12
Teori 13
Inkludering (inkluderande undervisning) 13
Tidigare forskning 15
Bearbetning 18
Intervju med pedagog i ordinarie undervisning 18
Intervju med pedagog i specialundervisning 20
Intervju med elev med NPF i grundskolan 22
Intervju med elev med NPF i gymnasieskolan 23
Intervju med elevassistent 24
Deltagande observation 25
Analys 27
Erfarenheter i relevans till digitala verktyg som stöd i undervisning 27 Erfarenheter utöver digitala verktyg som stöd i undervisning 29
Sammanfattning av analys 30
Analys kopplat till tidigare forskning och teori 31
Slutsatser 35
Slutdiskussion 36
Gestaltning 39
Källförteckning 41
2
Tryckta källor 41
Internetkällor 43
Bilagor 44
Bilaga 1. Intervjufrågor till pedagoger 44
Bilaga 2. Intervjufrågor till elever 45
Bilaga 3. Intervjufrågor till elevassistent 46
Bilaga 4. Processdokumentation av gestaltning 47
3
Inledning
I min utbildning har jag upplevt ett stort intresse för mediekunskap genom bildpedagogik och därför velat väva in det i en pedagogisk fråga som både känns betydelsefull för mig och är relevant i en samtida diskussion om skolan. Digitala verktyg går ihop med bildämnet eftersom de visuella metoderna som vi lär ut via digitala verktyg grundar sig i bildtekniker som även är metoder som går att anpassa till undervisningar i alla ämnen.
Att bemöta alla elever på ett pedagogiskt sätt och medföra det i sin undervisningsmetod kan vara krävande för pedagoger. En del barn kräver individuella metoder som kan bli för krävande eller bidra med andra svårigheter för pedagoger. Att även delge tid som ska räcka till alla elever och samtidigt spendera extra tid till elever med särskilt stöd kan även i sig vara utmanande. På grund av bristande resurser kan det vara svårt att fullfölja elevers behov av stöd då det i vissa fall saknas möjligheter att erbjuda den specifika form av stöd som vore mest lämplig. Barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer fungerar på ett sätt som inte alltid går ihop pedagogers erfarenheter och förväntningar av elevers förmågor. Som stöd har många skolor specialpedagoger för att stärka detta arbete. Deras arbetsuppgifter är att anpassa skolgången för elever med särskilda behov för att underlätta problematiken som elever med särskilda behov kan uppleva. Däremot kan det dessvärre förekomma elever i ordinarie undervisning som inte har en diagnos men visar symptom på ett behov av särskilt stöd. Det krävs en psykologisk utredning för att fastställa en diagnos hos en individ och därefter kunna skapa en åtgärdsprogram som baseras på kommunikation mellan lärare, elevhälsa, elev och vårdnadshavare.1
Studien redogör elever och pedagogers erfarenheter kring fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan samt utgår ifrån en inkludering som teori.
1 Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). Vad är ett åtgärdsprogram.[29 juli 2020].
4
Bakgrund
Enligt 3 kap, 1§ till 3§ i skollagen (SFS 2010:800)2 så är skolan en plats där alla elever ska uppleva individuella möjligheter för att kunna uppnå sina högsta potentialer och därmed ha möjligheter att fullfölja kunskapskraven. Det handlar alltså om en inkludering som innefattar även elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Att lyckas åstadkomma en skola där all undervisning är anpassad efter alla elevers individuella behov kan kräva en del planeringar och genomtänkta strategier av lärare.3 Ute på skolor kan det vara utmanande att uppnå en helt inkluderande skola och många elever har redan en lärstil som fungerar med en vanlig undervisning. Däremot brister det för de elever som är i behov av särskilda metoder.
Det typiska sättet att undervisa kan för vissa vara det mest funktionella men för andra kan det vara ett problem som bidrar till större komplikationer, till exempel skolkning, sämre
prestation, sämre betyg, brist på motivation och intresse. Med andra ord, saker som skulle kunna undvikas. Även skolor som arbetar mer ”elevcentrerat” påträffar problem som kräver en del åtgärdsprogram för elever med särskilda behov. De lämnas med eget arbete utan de stöd som en elev med särskilt behov behöver och en exkludering uppstår. Digitala verktyg kan leda till en inkluderande undervisning där elev med NPF får det särskilda stödet som eleven är i behov av. Ett metodologiskt förhållningssätt om digitala verktyg som Skolverket tar upp är flippade klassrum.4 Enligt Skolverket så är tanken att digitala verktyg bör fungera som extra stöd som underlättar de vanligaste svårigheterna, specifikt för elev med särskilt behov. Det framställs att elever kan arbeta mer effektivt med hjälp av digitala verktyg samt att
undervisningen kan bli mer anpassningsbar för elever med särskilda behov. Enligt Skolverket har digitala verktyg förmågan att skapa en mer inkluderande undervisning, men det krävs en förståelse och kunskap från pedagogerna för att kunna strukturera en hållbar metod.
I skollagen (SFS 2010:800)5 6 kap ska skolan ha hänsyn till mänskliga rättigheter och utgå från de även i undervisning, det betonas även av Lgr 11. ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och
kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.”6 I läroplaner samt andra styrdokument betonas det att varje elev ska bemötas av
2SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
3Skolverket. (2009). Skolan och Aspergers syndrom: erfarenhet från skolpersonal och forskare. Stockholm:
Skolverket.
4 Skolverket. (2020). Flippade klassrummet har både för och nackdelar. Forskning i skolan. 5/10.
5SFS 2010:800.
6Skolverket. (2018). (femte upplagan). Sida 3.
5
skolan utifrån deras individuella förutsättningar och lärare ska medverka till att alla elever upplever en samhörighet.7 Trots detta ställs det ännu idag relativt höga krav vid tidig ålder på vad elever ska vara kapabla till att klara av. Vilket inte riktigt grundar sig i en mer
inkluderande tankegång. Alla elever ska bland annat vara kapabla till att kunna koncentrera sig under en längre period oavsett deras individuella förutsättningar. I detta fall skapar vi en mer komplicerad undervisning för en elev med till exempel ADHD och det bidrar till andra faktorer som försämrar elevernas förmåga att ”lyssna och lära”. År 2014 kom nya
bestämmelser som klargjorde kravet på extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning, om det kom till behov.8 Det betyder att de elever som har svårt att fullfölja kunskapskraven har rätt till det stöd som krävs och som de är i behov av. Lösningen blir att elever med särskilda behov hamnar i små grupper med specialpedagoger vilket är en fungerande lösning men inte en inkluderande lösning.
Vad är NPF?
Barn som har svårt med koncentration, uppmärksamhet samt visar tecken på överaktivitet kan ha en neuropsykiatriska funktionsnedsättning (NPF).9 NPF innefattar bland annat ADHD (attention, deficit hyperactivity disorder), Tourettes syndrom, Aspergers syndrom samt autismspektrumtillstånd. Koncentrations-/uppmärksamhetssvårigheter samt impulsivitet eller överaktivitet är de största symptomer som kännetecknar främst diagnosen ADHD. När barnet har svårt att planera, organisera samt fokusera handlar det om de koncentrationssvårigheter som är en del av diagnosen.10 Elever med ADHD har lätt att tappa fokus, blir lätt störda av omgivningen och fastnar ofta i sina egna tankar. Därmed kan de glömma bort verkligheten vilket bidrar till en diffus inlärning på undervisningstid. Eleverna kan vara otåliga och ha svårigheter med att vänta på reaktioner, detta är då impulsivitet inom ADHD. Hyperaktivitet framkommer ofta hos barn med ADHD när det handlar om att sitta still. De vill röra på sig, göra något annat när de tröttnar på momentet och blir rastlösa. Detta bidrar till en
undervisning som består av oväsen som påverkar andra elevers koncentration. Personer med NPF kan i många fall ha medfödda talanger som hyperfokus, öga för detaljer, tänka utanför ramarna, fantasi, kreativitet, problemlösare, målmedvetenhet och envishet m.m.11
7Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.
8 Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
9 Attention. (2018). Vad är NPF? Stockholm: Riksförbundet Attention.
10Skolverket. (2009).
11 Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). Adhd och autism - förmågor och förutsättningar för lärande[13
6
Det är svårt att hålla en ordinarie undervisning som är anpassningsbar till alla elevers individuella behov som dessutom inkluderar elever med särskilda behov. Processen är bred och det kan bli en kamp att åstadkomma. Forskning visar bland annat att pedagog inte
hinner/har inte tillräckligt med tid för att få ihop en funktionell undervisning som gynnar alla elevers individuella kompetenser. Vilket resulterar till en exkluderande undervisning för elever med NPF.12 Genom digitala verktyg kan elev utnyttja visuella metoder som hjälpmedel/läromedel. Det finns exempelvis appar att hämta hem. I de flesta digitala verktygen kan elever med NPF få den hjälp och stöd som behövs för att kunna utbilda sig i samma takt som andra elever.
Syfte
Studien vill undersöka de digitala verktygens effekt på undervisning och skola utifrån elevers och pedagogers erfarenheter kring själva fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan.
Syftet med studien är att hämta kunskaper kring visuella stöd för elev med NPF för att uppnå en bredare förståelse kring hur erfarenheterna för elever med särskilda behov ser ut. Studien vill tydliggöra hur en pedagog och elev kan tillsammans arbeta med extra stöd i en
inkluderande lärmiljö, detta för att elev med särskilt behov ska kunna i första hand integrera i en ordinarie undervisning.
Frågeställningar
- Vilka erfarenheter har elever och pedagoger kring arbete med digitala verktyg i skolan generellt?
- Hur kan arbetet med NPF och digitala verktyg förstås i relation till en inkluderande lärmiljö?
okt 2020].
12Jensen, L. (2017). Inkluderingskompetens vid adhd & autism. Södra Sandby: Be My Rails Publishing.
7
Empiri
Det empiriska materialet består av transkribering av intervjuer med fem informanter i skolmiljö. Informanterna är en pedagog i ordinarie undervisning (Pedagog 1), en pedagog i specialundervisning (Pedagog 2), en elev med särskilt behov i grundskola (Elev 1), elev med särskilt behov i gymnasieskolan (Elev 2) och en elevassistent (Elevassistent).Genom
intervjuerna tar studien även del av erfarenheter från situationer utanför klassrummet. Det kan handla om vad som sker på raster och situationer utöver undervisning. Studien vill ta del av informanternas erfarenheter kring användandet av digitala verktyg i skolan för att uppnå bredare förståelse kring fenomenet. Det empiriska materialet består även av två observationer från specialundervisning med elever som är i behov av särskilt stöd. I undervisningen används digitala verktyg som stöd, vilket ger mig möjlighet att observera hur användandet av dessa går till i praktiken. Observationen leder till en mer djupgående förståelse av de erfarenheter som beskrivs i studien.
Studien sammanställer ett resultat från tolkningar utifrån det empiriska materialet som omfattar erfarenheterna kring fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan.
Urval och avgränsning
Kontakt med informanterna skedde genom en bekant som jobbar på grundskolan och därefter kunde studien inleda kontakt med fyra personer. En person hade jag kontakt med själv genom bekantskap. Sammanlagt består studien av fem informanter och ett deltagande observation vid två tillfällen. Informanterna är alla vana vid digitalt arbete och använder det på skolan men även på fritiden. Två av informanterna är i behov av särskilt stöd och två av informanterna jobbar med elever som är i behov av särskilt stöd. En informant jobbar med ordinarie undervisning. Intervjuerna skedde enskilt och vid olika tillfällen.
Val av informant beror på att studien vill ta del av erfarenheterna hos de som är mest relevanta till fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan. De utvalda rollerna är elever och pedagoger som arbetar med digitala verktyg och strävar mot en mer inkluderande skola i sitt arbetssätt. Informanterna består av en pedagog, en specialpedagog, två elever med NPF och en elevassistent.
8
Metod
Metoden jag utgår ifrån har en kvalitativ inriktning och samlar data genom deltagande observation samt semistrukturerade intervjuer som beskriver relevanta individers egna erfarenheter kring själva ämnet.13 Fem intervjuer och två deltagande observationer genomfördes för en mer djupgående insikt av skolkontexten.
Fenomenografisk ansats
Undersökningen grundar sig i forskningsstrategin fenomenografi för att kunna beskriva och jämföra informanternas erfarenheter.14 Att koppla det hela till en fenomenografisk ansats sker i första hand för att undersökningen är en pedagogisk studie med ett specialpedagogiskt syfte.
Studien kombinerar två olika erfarenheter kring samma fenomen: pedagogernas erfarenheter samt elevernas erfarenheter. Den fenomenografiska ansatsen fokuserar på hur omvärlden ser på det specifika fenomenet och studiens fenomen är användandet av digitala verktyg som stöd för elever med NPF i skolan.15 Undersökningen beskriver hur fenomenet uppfattas av
relevanta informanter som befinner sig dagligen på skolan och det är deras erfarenheter som står i fokus som kan besvara frågeställningarna. Kortfattat blir målet att skilja på hur något är och hur något uppfattas.16 Genom att sammanställa erfarenheterna i beskrivningskategorier vill studien jämföra informanternas erfarenheter.
Intervju som metod
Syftet med fenomenografiska ansatsen i kombination med intervju som metod är att beskriva hur ett fenomen uppfattas av relevanta människor och det är deras erfarenheter som står i fokus för det som anses vara mest relevant.17 På samma sätt vill denna studie beskriva hur ett fenomen i skolvärlden uppfattas av människor som befinner sig på skolan och det är deras erfarenheter som kan besvara frågeställningen. Genom semi-strukturerade intervjuer kan informanterna diskutera fenomenet mindre begränsat där viktiga aspekter av fenomenet kan dyka upp. Intervjun är anpassad efter olika roller som finns på skolan för att få en bredare
13Denscombe, M. (2014). The good research guide: for small-scale social research projects. (upplaga 5).
Maidenhead, England: McGraw-Hill/Open University Press.
14 Larsson, S. (1986): Kvalitativ analys: Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
15 Larsson, S. (1986)
16 Kroksmark, T. (1987). Fenomenografisk didaktik. Diss. Göteborg : Univ.. Göteborg.
17Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
9
förståelse av fenomenet genom flera perspektiv. Användandet av digitala läromedel kan ha olika innebörd beroende på vilken roll en har i skolan.18
Till intervjuerna hade jag förberett skriftliga frågor i en lista men frågorna kunde
förändras/utvecklas under intervjun. Jag ansåg att en semistrukturerad intervju genom en löpande konversation passade en fenomenografisk studie mer än en strukturerad intervju.19 Jag valde att sortera frågorna i relevant ordning för att följa en inbjudande struktur där jag började med inledande frågor, följdfrågor, indirekta frågor, direkta frågor och avslutningsvis en mer strukturerad fråga.20Syftet med denna strategi var att finna svaret på
frågeställningarna.
Genom ett samtycke från alla informanter kunde jag föra intervjuerna samt ljudinspela det för transkribering. Intervjuerna tog ca 30 min där vi reflekterade kring NPF i relation till
inkludering och digitala verktyg.
Observation som metod
Enligt Bryman ska forskaren engagera sig i den sociala miljön som fenomenet uppstår i och observera under en viss tid för att få ett hum om erfarenheterna kring fenomenet.21 Fangen betonar att det krävs att forskaren sätter sig i själva situationen där fenomenet uppstår och upplever erfarenheterna från ett observerande perspektiv för att uppnå en mer omfattande bild.22 Genom en deltagande observation kan vi bättre förstå hur och varför någon agerar på specifikt sätt. Att kombinera studien med intervju och observation var ett medvetet val, detta för att observation kan bidra med liknelser och skillnader mellan det som sägs på intervjun och det agerande som visas på observation. Observationen kan även leda till information som informanterna inte diskuterar i intervjun.
Jag deltog i specialundervisning på grundskolan vid två tillfällen i en mindre grupp som bestod av tre elever och tre pedagoger. Detta för att observera de erfarenheter som finns i arbete med digitala verktyg för elev med särskilt stöd. På så vis kan studien ta del av den
18 Larsson, S. (1986)
19Bryman, A. (2008). Social Research Methods. New York: Oxford University Press Inc.
20Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
21Bryman, A. (2008).
22 Fangen, K. (2005). Deltagande observation. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
10
praktik som informanterna baserar sina erfarenheter på. Vid dessa tillfällen förde jag fältanteckningar kring det som var relevant till studien.
Analysmetod
Kvalitativ innehållsanalys handlar om de tolkningar som sker av ett specifikt fenomen som undersöks.23 Resultatet i studien är kategoriserat utifrån just tolkningar som dyker upp i analysen.24 Tolkningarna reflekteras i samband med den förförståelse studien utgår ifrån, i detta fall förförståelse kring de digitala verktygens relation till skolan. Förförståelsen grundar sig i de erfarenheter och kunskaper jag fått med mig från min utbildning samt erfarenheter kring de sociala aspekter som digitala verktyg bidrar med, till exempel sociala medier. Att ha en förförståelse till ämnet bidrar till att studien inventerar egna erfarenheter som kan ha en samhörighet till tolkningar som sker i analysen25 men enligt Denscombe kan förförståelsen bli en svaghet i en studie med en kvalitativ innehållsanalys.26 Därför är det viktigt att studien är transparent med sin förförståelse och att använda förförståelsen som opartiskt snarare än att vara partisk på grund av en tidigare uppfattning. Förförståelsen är att studien är ett
självständigt arbete på lärarutbildning samt den bildpedagogiska bakgrunden som är kopplat till ämnet bild och media. Bild och media är två ämnen som har en relation till visuella metoder vilken i sin tur är en metod som är baserad på de digitala verktygens förmågor.
Studiens syfte kan uppfyllas genom en kvalitativ innehållsanalys som besvarar studiens frågeställningar.27
När alla intervjuerna är sammanställda kommer studien bearbeta materialet genom att
kategorisera skillnader samt likheter och koppla det till teorin om inkludering. Dels för att dra slutsatser utifrån tolkningar från analysen som besvarar frågeställningarna men även för att kunna ha mer bakgrund i den visuell berättelsen som återskapas baserat på denna studie.
Metoden är anpassningsbar till en fenomenografisk ansats eftersom studien bland annat utgår ifrån erfarenheterna som tolkar ett fenomen, antingen lika eller olika men utifrån relevanta informanternas erfarenheter.
23Denscombe, M. (2014).
24Boréus, K. & Bergström, G. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan). Lund: Studentlitteratur. S.50.
25Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad . Lund: Studentlitteratur.
26Denscombe, M. (2014).
27Bryman, A. (2018).
11
Forskningsetik
För att genomföra studien har jag utgått från vetenskapsrådets riktlinjer som innefattar fyra forskningsetiska principer: Samtyckeskravet, informationskravet, konfidentiell kravet och nyttjandekravet.28 Alla informanter har blivit informerade om studiens syfte och skrivit på medgivandeblankett. Den elev som är omyndig har deltagit genom vårdnadshavarens medgivande och därmed även skrivit under medgivandeblankett.29 Innan intervjuerna har vi gått igenom forskningsprinciperna muntligt för att säkerställa att all information har delgivits till informanterna.
Samtyckeskravet: Vi gick igenom samtyckesblanketten som skrev under för informanternas trygghet men även för att informanterna ska veta sina rättigheter.
Konfidentiellkravet: Vi gick igenom att informanternas ord kan inte användas utanför studien eller användas emot dem.
Informationskravet: Vi gick igenom vilken roll informanterna har i forskningen och studiens ursprung.
Nyttjandekravet: Vi gick igenom att informanternas uppgifter endast är tillgänglig för mig och därmed inte medverkar i eller utanför studien.
28 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
29Vetenskapsrådet. (2002). s.7-8.
12
Teori
Denna studie utgår ifrån teorin om inkludering som en viktig aspekt i undervisning om en vill gynna alla elevers olika förutsättningar vilket innefattar även elever med särskilda behov. I detta avsnitt redovisas inkludering som teori samt kopplingen mellan inkludering och digitala verktyg i relation till elev med särskilt behov i skolan.
Inkludering (inkluderande undervisning)
Att arbeta inkluderande i skola handlar om att planera undervisningen med alla elevers förutsättningar i centrum. En elev med NPF likasom en elev utan har samma rätt att i första hand med hjälp av lärare i ordinarie undervisning att uppleva de förutsättningarna som finns för att uppnå sina mål i kursen. Det betyder att alla elever har lika mycket rättigheter och möjligheter i undervisningen oavsett ”kompetensnivå” vid terminsstart. Det betyder att elev med NPF har rätt till extra stöd vilket ska resultera till att elevers förmågor inte baseras utifrån
”orättvisor”.30 Utmaningen för lärare är att lyckas planera och genomföra lektioner som är inkluderande i sitt upplägg samt se till att varje elev deltar på sina egna villkor. Inkludering hanterar bland annat hur lärare kan erhålla gemensamhet i lärandet för elever med och utan NPF genom användandet av digitala verktyg i skolan.31
Syftet med inkludering är att pedagoger ska bemöta elevers olika förutsättningar i fråga om lärande, sociala samspel och funktionsvariationer som påverkar vardagen.32 Till en början förknippades själva begreppet med specialpedagogik där pedagoger arbetar i mindre grupper med elever som kräver särskilt stöd. Idag arbetar flera skolor med elevhälsoteam (EHT) där främst kuratorer, specialpedagoger, skolsköterska, studievägledare samarbetar tillsammans med rektor kring elevers hälsa samt kartläggning av elevers särskilda behov. Syftet med specialpedagogik och EHT är att elever med NPF får utrymme för extra mycket stöd men samtidigt kan det bidra till att elev exkluderas från ordinarie undervisning eller framstår som särbehandlad. När elev exkluderas från ordinarie undervisning kan andra viktiga faktorer såsom sociala samspel påverkas. Det har flertalet gånger uppstått att lärare har svårt att arbeta med elever med särskilda behov i ordinarie undervisning då det anses vara för svårt att hitta lösningar som fungerar.33 Det hela handlar om kunskap och social utveckling som sätts stopp
30Skolverket. (2013). Förskolans och skolans värdegrund: förhållningssätt, verktyg och metoder. ([Ny], rev.
[utg.]). Stockholm: Skolverket..
31 Skolverket. (2013).
32Skolverket. (2013).
33 Skolvärlden. (2018). Lärare hinner inte med likvärdig undervisning. Tidning av Lärarnas Riksförbund. [9
13
för när det inte finns några lösningar. Den nuvarande lösningen är en fysisk integrering i ordinarie undervisning för elever med särskilda behov utan några större lösningar på den sociala integreringen som kan skapa problem för en elev som redan är exkluderad. Det finns forskning som stödjer och förklarar att den fysiska integreringen inte är densamma som den sociala integreringen.34 Alltså en fysisk närvaro räcker inte för att elever med särskilda behov ska inkluderas, utan extra stöd krävs för inlärning samt sociala utvecklingar med tanke på bristen på specialpedagoger i Sveriges skolor.
Baserat på inkludering som teori poängteras vikten av att lärare arbetar med ett inkluderande synsätt och att ledning bidrar med rätt verktyg för att bemöta alla elevers individuella
förutsättningar. Grunden till en inkluderande läromiljö är att alla elever är olika och det ska ses som något positivt.35 Den mångfald som finns i samhället är något skolan måste ta hänsyn till för att varje elev ska uppnå sin potentiella kunskapsutveckling. Det innebär att alla elever oavsett kön, bakgrund, funktionsnedsättningar med mera är delaktiga i lärandet där
undervisningen bör skapa rum för gemensamhet i elevernas kunskapsutveckling.36 Själva begreppet inkludering i skolsyfte betyder att elever med särskilda behov ska fortfarande vara delaktiga i skolan och i undervisning. Alla elever ska ha eget inflytande över sitt lärande och ha möjligheter för ett gemensamt lärande där undervisningen är anpassad efter en
inkluderande arbetssätt som ser alla elevers olikheter som en positiv faktor i undervisningen.37 Det beskrivs att den vanliga undervisningen grundar sig i en verbal kommunikation och sociala samspel, dessa två faktorer är något som är problematiskt för elever med NPF eftersom det är just det som elever med NPF har svårigheter med.38 Istället behöver skolan strukturera en metod lämpad för en mer inkluderade undervisning som kompenserar elevers förutsättningar och inlärningsförmågor. De tre ledande vägarna för en inkluderande
undervisning är bemötande, förväntningar och reflektioner.39
augusti 2020].
34 Falkmer, M. (2009). Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
35Skolverket. (2018). (Femte upplagan).
36Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever” i behov av särskilt stöd”- vad betyder det och vad vet vi?
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
37Nilholm, C. (2006).
38 Falkmer, M. (2009)
39 Risberg, T. (2015). Goda lärmiljöer: vägar att möta elever för en inkluderande skola. Skolportalens numrerade artikelserie för utvecklingsarbeten i skolan, artikel nummer 6/2015.
14
Tidigare forskning
Forskaren Carla Haelermans har gjort en sammanfattning av erfarenheter från den
internationella forskningen om undervisning i relation till digitala verktyg. Hon menar att erfarenheterna av digitala verktyg i skolan beror på de pedagogiska syftena och hur själva tekniken används. Det påpekas att digitala verktyg måste i skolsyfte användas på rätt sätt med en struktur och förkunskap för en hållbar undervisning.40 De viktigaste aspekterna
Haelermans fördjupat sig i är lärarens roll, digitala verktygens effekt samt hur verktygen används. Resultatet antyder att digitala verktyg ökar möjligheter för individuella anpassningar samt digitala återkoppling som en högt effektiv funktion för förbättrade studieresultat. Hon betonar även vikten av lärarens digitala kompetenser som kräver en förkunskap för att undervisningen ska fungera korrekt genom verktygen. Ansvaret på förkunskaper ligger hos ledningen då de har ett ansvar att bidra med stöd och resurser till lärarna samt att skapa planer som utgår från att tekniken förändras/utvecklas med tiden. Uppfattningar och attityder är viktiga aspekter i arbete med digitala verktyg eftersom negativa inställningar kan bidra med motgångar. Det krävs en positiv förståelse för verktygen för att en lärare ska uppfatta en fördel i det.41 En förklaring på varför vi använder det och hur vi använder det är ett krav för att uppnå goda erfarenheter av digitala verktyg i undervisning. Att lärare har dåliga
erfarenheter av digitala verktyg kan bero på att de fått tillgång till digitala verktyg men inte fått en uppfattning om nyttan i det och vilka sätt det kan bidra till en förbättring. Lärare måste få uppfattningen att digitala verktyg handlar även om ledarskap, alltså hur en kan leda
undervisningen med digitala verktyg som en assistent eller hjälpande hand.42
Digitala verktyg i en inkluderande undervisning? är en studie av Rebecca Gustavsson som belyser konkreta metoder och lärande gällande digitala verktyg i undervisningen. 43
Gustavsson förklarar erfarenheterna av digitala stöd i skolan samt antyder på att målen med digitala verktyg som stöd är en väg att gå för att öka elevernas självförtroende och skapa möjligheter för att uttrycka sina kunskaper där erfarenheterna i själva studien visas vara goda.
Där informanterna bekräftar att digitala verktyg bidrar till en mer inkluderande lärmiljö.
40 Haelermans, C. (2017). Digital tools in education : on usage, effects and the role of the teacher. Stockholm:
SNS förlag.
41 Haelermans, C. (2017).
42 Haelermans, C. (2017).
43 Gustavsson, R. (2014). Digitala verktyg i en inkluderande undervisning? Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
15
Införandet av digitala verktyg i undervisningen ger en mer inkluderande lärmiljö och det är samtliga i studien överens om. Klassläraren menar att det viktigaste är att alla eleverna blir delaktiga i procesen. Att vara delaktig skapar trygghet, vilket i sin tur ger en tilltro till sin egen förmåga att försöka och lyckas. Alla eleverna kan arbeta med samma sak fast på olika nivåer. I och med att alla arbetar med digitala verktyg och utnyttjar alla de
hjälpverktyg som finns i de olika programmen är det ingen som blir annorlunda i klassrummet. Specialpedagogen menar att där finns en stor fördel med iPaden; tekniken främjar inkludering. Många av de elever som har svårigheter är hjälpta av att använda iPaden som ett visuellt stöd. 44
Erfarenheterna av arbete med digitala verktyg i skolan är därmed goda och bidrar till en ökad inkludering. I Gustavssons studie är alla deltagare överens om att erfarenheterna av digitala verktyg bidrar med en utveckling hos både elev och lärare som bör leda till ett aktivt lärande genom att kombinera digitala verktyg med vanliga hjälpmedel. Studien förklarar tydligt att det fanns en strukturerad metod om hur digitala verktyg ska användas av elever. Till exempel arbetar eleverna två och två där inkluderingen blev mer tydlig. Det fanns ingen elev som inte var med eller som var exkluderad för eleven inte hängde med i undervisningen. Genom ett digitalt arbete i kombination med pararbete kunde studien tydligt uppfatta en självklar inkludering i undervisningen. Studien påpekar att eleverna däremot utvecklas mindre i sitt skrivande med penna på papper när digitala verktygen tar över. Därför är det viktigt att de digitala verktygen kombineras med traditionella metoder såsom att skriva fysiskt med penna på papper, det vill säga att de vanliga arbetssätten kvarstår även om en inför digitala verktyg i arbetet.
Carlsson betonar vikten i ledningens ansvar för en inkluderande läromiljö i sin intervjustudie som är ett forskningsprojekt.45 Hon nämner hur viktigt det är att ledningen arbetar
tillsammans med Elevhälsoteamet (EHT) för att skolan ska uppnå en inkluderande
undervisning. EHT:s uppgift är att stödja elevers hälsa samt vara ett stöd för lärarna när det kommer till arbete med extra anpassningar och inkludering. Rektor behöver delge all kunskap och information som krävs till personalen. Kunskap och information om elevers
44 Gustavsson, R. (2014).
45 Carlsson, L. (2018). På väg mot en tillgänglig utbildning för elever inom autism-spektrumtillstånd: en kvalitativ intervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ett kommunövergripande
skolutvecklingsprojekt. Kristianstad: Kristianstad University Press.
16
funktionsnedsättningar och hur det påverkar elevens lärande är en viktig faktor för att åtgärda en ordinarie undervisning till en inkluderande undervisning. Enligt Lynch & Irvine är det inte förrän rektorn är kunnig och har kompetens inom området som en skola kan grundas i en inkluderande läromiljö.46 Rektorn kan tillsammans med EHT arbeta fram en metod som är strukturerad utifrån kartläggningar kring elevernas individuella förutsättningar/behov.
Kartläggningen bör hänvisa till vad för verktyg som behövs till vilket behov. När alla delaktiga individer har de förkunskaper och kompetenser som krävs kan en inkluderande undervisning ledas med hjälp av digitala verktyg. Carlsson menar att digitala verktyg tillsammans med förkunskaper och åtgärdsprogram är nyckeln till en inkluderande undervisning med hjälp av digitala läromedel.47
Mølster och Nes har studerat erfarenheter av digitala verktyg som särskilt stöd i relation med inkludering. Forskningen resulterar i att erfarenheterna är mestadels dels är goda och själva verktygen har god effekt på elevers olika inlärningsförmågor.48 Forskningen antyder även på en exkludering när utvalda elever använder sig av digitala verktyg. Elev som har särskilt behov av digitalt verktyg kan känna sig utsatt när andra elever arbetar på ett annat sätt. Enligt forskningen så förekommer det främst tjejer med särskilt stöd som känner sig utsatta i arbete med digitala verktyg om inte användandet sker av alla.
Mølster och Nes vill med sin forskning tydliggöra en undervisningsmetod med digitala verktyg för alla elever och inte endast de med inlärningssvårigheter. Pedagoger i min studie diskuterar även hur digitala verktyg även kan leda till en exkludering och därför är det viktigt att alla elever besitter samma erfarenheter för att elev med särskilt behov ska bli inkluderad på bästa möjliga sätt. Det betyder även att alla elever har tillgång till olika metoder att lära sig med.
46 Lynch, S. & Irvine, A. (2009) Inclusive education and best practice for children with autism spectrum disorder: an integrated approach. International Journal of Inclusive Education, 13:8, 845-859.
47Carlsson, L. (2018).
48Mølster, T. & Nes, K. (2018).To what extent does Communication Technology Support Inclusion in Education of Students with Learning Difficulties? Universal Journal of Educational Research 6(4), 598-612.
17
Bearbetning
Fem intervjuer och två deltagande observationer genomfördes i denna studie. En pedagog (Pedagog 1), specialpedagog (Pedagog 2), två elevermed NPF (Elev 1 & Elev 2) och en elevassistent (Elevassistent) deltog i intervju. Genom ett samtycke från alla deltagare kunde jag genomföra intervjuerna samt ljudinspela det hela för transkribering. Intervjuerna tog ca 20-30 min där vi diskutera aspekter kring NPF i relation till inkludering och digitala verktyg utifrån ett semi-strukturerat upplägg. Jag deltog i specialundervisning vid två tillfällen på grundskolan i en grupp på tre elever och tre pedagoger.
Intervju med pedagog i ordinarie undervisning (Pedagog 1)
Pedagog 1 använder inte digitala verktyg så mycket i ordinarie undervisning men använder det som stöd vid behov: ”Jag grundar inte min undervisning på digitala verktyg, jag tar fram om det behövs”. På skolan används det digitala läromedlet Mystudyweb som ska underlätta för lärare att undervisa. Det är som en samlingsplats för olika lektioner för årskurs 4-9 och innehåller olika former av övningar, även visuella övningar och videolektioner. Dock kostar det pengar att köpa in sådana läromedel.
Pedagog 1 anser att eleverna föredrar att arbeta med digitala läromedel: ”Ja för de tycker det är kul! De tycker det är kul att pilla på digitala saker och söka omkring på internet och
youtube. Många tycker om att hitta lösningar på internet, kolla på skolvideos, videouppgifter, tutorials!”
Till viss mån menar pedagog 1 att elever med NPF är exkluderade från ordinarie
undervisning: ”Det känns säkert exkluderande att inte kunna arbeta på samma sätt som de andra”. Hen menar dock att dessa elever ibland måste arbeta i mindre särskilda
undervisningsgrupper. Det handlar alltså inte om att lärarna saknar kunskaper, det handlar om att elev har behovet av en mindre anpassad grupp: ”Om de lämnas ensamma med en dator eller så i ordinarie undervisning så är det ju ganska exkluderande”. Vidare menar pedagog 1 att det är till elevens fördel att få arbeta i mindre grupper med fler pedagoger. ”Det gynnar dem så länge de även ofta kan interagera i ordinarie undervisning där det finns hjälpmedel som stöd. Det blir svårt för en lärare att hålla koll på flertalet elever samtidigt som läraren ska hålla en inkluderande undervisning där elev med NPF är inkluderad”.
18
Gällande inkludering vid användandet av digitala verktyg som hjälpmedel för elev med NPF menar pedagog 1 att det beror på hur man använder det: ”Man kan tycka att det är
inkluderande att låta en elev med NPF delta i ordinarie undervisning men koppla ifrån eleven p.g.a digitala verktyg men det kan även tolkas som en exkludering utifrån egna erfarenheter!”
Pedagog 1 menar att inkludering ska inte endast ske genom socialt deltagande. Det ska även ske ett känslomässigt deltagande och det är då det blir en ordentlig inkludering. De verktyg som är anpassade till elever med NPF har alla elever tillgång till på skolan som pedagog 1 arbetar. På så sätt menar hen att inkludera hjälpmedel för NPF till alla elever är den mest inkluderande undervisningen. ”Jag tycker att ’behandla en elev speciellt’ öppet inför alla kan bidra till en känslomässig exkludering. Om alla har tillgång till det så kan vi sluta fokusera på att det bara fungerar med de som har fått en diagnos”.
Pedagog 1 menar att hen undviker att låta sig styras av digitala verktyg i undervisning då hen finner många fördelar med den traditionella arbetsgången. Däremot menar inte hen att det betyder att arbetsgången inte influeras av digitala verktyg:
Jag är snarare nöjd med den hjälp den bidrar med och då menar jag inte digitala verktyg som iphones och ipads/internet. Jag menar verktyg som till exempel mystudyweb. Jag gillar inte att dator och appar är en snabb väg in i en digitala värld där massa dåliga saker finns som unga inte ska se, i alla fall på skoltid kan lätt ha tillgång till.
Pedagog 1 kan bekräfta att det i många fall har skett att elever surfar på olämpliga sidor på lektionstid samt under rasterna, vilket lyfts fram som den största nackdelen med användandet av digitala verktyg i skolan. ”Jag tycker även det finns för lite kunskaper kring internet och digitala verktyg i samhället för att kunna bara kasta in dessa i skolan och anta att alla begriper det hur som helst, exempelvis källkritik! Det som är superviktigt tycker jag.” Pedagog 1 betonar att det saknas strategier som underlättar den digitala kompetensen.
19
Intervju med pedagog i specialundervisning (Pedagog 2)
En gång i tiden hade jag en elev med NPF som vägrade lyssna på något någon sa. Men vi löste det genom att ladda ner ett pedagogisk program som handlade om en trollkarl som hänvisade igenom skoluppgifterna och det tyckte han var roligt. Eftersom programmet var begränsat och inte
uppdaterades med innehåll så höll det ju inte i längden, däremot började jag imitera trollkarlens metod och sätt att vägleda uppgifterna fast jag gjorde det på tavlan istället och då lyssnade barnet, sedan dess har jag sett digitala verktyg som ett hjälpmedel i den riktiga fysiska världen, alltså ett extra stöd som inte bör ta över det hela.
Pedagog 2 anser att digitala verktyg dock kan påverka rörelseförmågan och motoriken. Hen menar att det är viktigt för elever att lära sig motorik såsom att hantera skriv rörelsen i handen. De digitala verktygens knappfunktioner ersätter idag människans skrivteknik:
Vi kan även föreställa oss hur bildämnet inte ersätts bara för vi numera använder oss utav visuell teknologi för att skapa, eller hur? Digitala verktyg förändrar traditionella svårigheter samtidigt som vi håller oss till de
traditionella metoder vi vet gynnar oss.
På skolan har de tillgång till flera digitala verktyg men Pedagog 2 använder mest Showbie som är en iPad anpassad programvara för skolan. Syftet med Showbie är att pedagog 2 ska kunna förhålla sig till ett flexibelt lärande. Hen kombinerar gamla metoder med nya metoder för att inte använda digitala verktyg för mycket. “Vi gör inte oss av med de gamla
[metoderna] utan kommer på sätt att använda dem också även om nya metoder dyker upp.”
Pedagog 2 har uppfattningen av att elever föredrar att arbeta med digitala verktyg. Hen anser dock att det ibland kan ske på grund av fel anledningar: “Ja men ibland för fel anledningar.
De tycker det är roligt, speciellt att göra saker som inte har med undervisningen att göra.”
Hen bekräftar även att eleverna föredrar digitalt arbeta av bra anledningar:
Däremot vet jag att många föredrar att kunna samla allt på samma plats och lära sig genom videos/andra visuella tekniker. Vi kan inte veta vem som har
20
en diagnos eftersom det kräver att en doktor ställer [diagnos] och föräldrar informerar oss. Många elever med NPF föredrar att arbeta med digitala verktyg, de verkar mer koncentrerade när de till exempel kollar på ett klipp som undervisar.
Pedagog 2 tycker att det sker en exkludering när det är tydligt att elev arbetar med särskilt stöd i ordinarie undervisning. Hen menar även att det i sin tur kan leda till andra former av utsatthet såsom mobbning. Hen menar att problemet ligger i att elever kommer undan när de utsätter någon, speciellt när det sker via digitala verktyg:
Att exkludera en utsatt grupp inför alla är inte ett bra val enligt mig. Att tydliggöra att en elev är speciell och inte alltid fungerar på samma sätt känns som att det kan vara en öppning för påföljande mobbning som sker i visuella former som fotografier. Risken finns ju där men jag vet att många elever med NPF behöver ha tillgång till digitala hjälpmedel för olika anledningar.
Pedagog 2 framhåller att elever med särskilda behov blir exkluderade när elev inte blir integrerad i ordinarie undervisning, att elever med särskilda behov går tillsammans i mindre grupper. Pedagogen lyfter de kontrasterande behoven: å ena sidan är dessa elever ofta i behov av det stöd de får i mindre grupper, men det sker på bekostnad av att det får en exkluderande effekt:”Ofta behöver de ju det stöd de får i små grupper. Däremot blir de ju socialt
exkluderade när de umgås själva i smågrupper, äter lunch tillsammans. Med andra ord inte interagerar med andra elever lika mycket.”
Pedagog 2 tycker att det saknas strategier för hur en kan införa digitala verktyg i skolan utan att öppna rum för olämpligt innehåll och mobbning. Hen har sett hur elever sökt på olämpligt innehåll som barn inte ska ha tillgång till. “Det krävs struktur och regler för att det ska förbli hållbart. Hur vi ska använda det, när vi ska använda det och vad vi inte får använda det till.
Att strukturera regler för digitala verktyg i skolan är viktigt.” Hen anser att det krävs att alla följer reglerna genom att exempelvis spärra olämpligt innehåll. När elever använder sina privata telefoner på skoltid kan föräldrarna ansvara för att det olämpliga innehållet hålls spärrat. Vidare menar Pedagog 2 att det krävs en del digital kompetent för att kunna utföra hållbara strategier. Det kan handla om allt från källkritik till hur en kan använda sig av verktygen i undervisning.
21
Pedagog 2 anser att det sker en inkludering genom användandet av digitala verktyg som hjälpmedel för elev med NPF när alla elever har tillgång till det: “Självklart ska elev med särskilt behov få vända sig till digitala verktyg i situationer där andra elever inte gör det, om eleven behöver det. Men jag tycker att alla ska ha tillgång till det, möjligtvis kan elev med NPF ha tillgång till det oftare än andra elever.” Hen menar att det inte räcker med en fysisk inkludering i klassrummet för att elev med särskilt behov ska vara fullt inkluderad. Elever måste bli inkluderad på alla möjliga sätt för att undervisningen ska vara så inkluderande som möjligt. Elever kan kombinera särskilda strategier med ordinarie strategier i undervisningen om verktygen finns tillgängliga för alla.
Intervjumed elev med NPF i grundskolan (Elev 1)
Elev 1 använder digitala verktyg endast vid behov. Hen föredrar att lära sig på samma sätt som de andra eleverna. “Vi använder ju mystudyweb som jag tycker är kul. Jag lär mig enklare om jag kan se lektioner i video.” Hen förklarar vidare att användandet av digitala verktyg sker mestadels genom visuella metoder såsom videoklipp och tutorials: “Jag tycker det är skönt. Jag fokuserar mindre på vad som händer omkring mig. Men ibland vill jag prata med andra, kanske göra en uppgift tillsammans. Ibland föredrar jag det, oftast när det är eget arbete. Men jag använder det bara när jag föredrar det. Annars som alla andra.“ Elev 1 uppger att hen använder sig av digitala verktyg både i undervisning i mindre grupp såväl som i ordinarie undervisning.
Elev 1 anser att det sker en exkludering när hen deltar mer sällan i ordinarie undervisning.
Detta för hen inte får möjlighet att socialisera sig med de andra eleverna i sin klass. Hen tycker det är tråkigt att inte kunna umgås med vänner men ser en fördel i att de träffas på rasterna: “Men jag tycker om min grupp och mina lärare.” Elev 1 bekräftar att hen trivs i sin mindre grupp även om hen har vänner i sin ordinarie klass. Hen är nöjd med att hens
studiegång är en kombination av deltagande i mindre grupp samt i ordinarie undervisning.
Elev 1 berättar att alla elever på skolan använder ipads eller datorer och har tillgång till samma metoder och verktyg. På så sätt känner hen sig inkluderad snarare än exkluderad.
Vidare berättar Elev 1 att hen skulle nog märka av utsattheten om hen var ensam med att 22
arbeta med digitala verktyg eller andra särskilda stöd: “På min skola kan alla till exempel Showbie. Jag känner mig inte utanför för vi alla har ipads eller datorer. Det hade jag nog gjort om jag var ensam om det.”
Elev 1 ser både fördelar respektive nackdelar i fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan: “Om man behöver det som extra hjälp så tycker jag det är bra. Använder man det till att spela spel på lektion eller kolla roliga klipp på youtube så är det inte bra, även om det är kul att göra det.”
Intervju med elev med NPF i gymnasieskolan (Elev 2)
Elev 2 använder sig av digitala verktyg i undervisning när hen är i behov av läshjälp. Hen påpekar även att hen använder digitala verktyg för att googla fram fakta och information till skoluppgifter. Elev 2 är van vid att leta fram visuella metoder såsom att undersöka om det finns klipp på youtube som är relevant till skoluppgiften: “För mig, kommer till användning när behöver läshjälp. Men även för att googla fram fakta och information till skoluppgifter.
Ibland kollar jag om det finns klipp på youtube som handlar om uppgiften.” Elev 2 använder alltså digitala verktyg som stöd för lässvårigheter och för att hitta stöd genom visuella metoder.
Elev 2 använder sig mestadels av Tortalk och Google funktioner: “Tortalk och Google
funktioner som mest. Google drive använder vi i skolan. Det funkar jättebra! Men vi får Ipads så.” Som svar på frågan om hen föredrar digitalt arbete framför analogt uppger elev 2
följande: föredra digitalt arbete besvarar elev 2 så här: “Alltså det är skönt att alltid ha det där så jag kan söka information lätt. Men jag behöver inte använda det hela tiden. I matematiken använder jag inte direkt digitala verktyg mer än med miniräknaren.” Elev 2 menar att hen använder verktygen i ämnen där det krävs att söka information eller uppsatsskrivande och att verktygen inte är lika nödvändiga i ämnen där de använder skolböcker som innehåller
uppgifter. Det påpekas att det även finns digitala skolböcker.
Vidare går elev 2 in på digitala verktyg som en inkluderande metod och ser ingen större möjlighet till exkludering via verktygen. “Om det används på rätt sätt och eleven behöver det på heltid ser jag inte på vilket sätt det kan exkludera? Isåfall bör eleven känna sig utanför,
23
men det är ingen som skulle stöta ut någon för det här, vad jag vet i alla fall.” Elev 2 menar att det finns introverta elever som kan bli mer utsatta fast det är inget hen kan tänka sig kan ske på hens skola.
Elev 2 anser att det finns både fördelar och nackdelar med fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan. Hen påpekar att de måste ha digitala verktyg för annars kan de inte hämta information lika smidigt eller samla material på en och samma plats. Däremot kan de ju alltid göra andra saker via digitala verktyg som att surfa på sociala medier istället för att plugga:
“Vi måste ha digitala verktyg annars kan vi inte hitta information smidigt och samla våra dokument på samma plats. Däremot är det ju lätt att surfa på sociala medier istället för att plugga. Vi har blivit tillsagda att tänka på källor.” Elev 2 har fått instruktioner om att vara källkritisk ute på nätet.
Intervju med elevassistent (Elevassistent)
Elevassistent påpekar att digitala verktyg är nödvändigt för elev med NPF: “För elev med NPF kommer det ju till användning vid flera tillfällen. Men alla använder digitala verktyg som platser för att lösa uppgifter och organisera.”
Gällande frågan om elever föredrar att arbeta med digitala verktyg svarade elevassistent:
Ibland krävs det att eleverna arbetar med digitala verktyg. Att uppgiften i sig kräver det. Så där blir det nästan obligatoriskt att använda det. Men för någon anledning tycker eleverna oftast att det är kul att pilla på digitala verktyg. På något sätt är det motiverande för dem, iallafall elever med särskilt stöd. Så ja jag tror de flesta eleverna föredrar att kunna vända sig till digitala verktyg ifall det behövs. Internet är ju en bra plats att få svar på sina frågor och hitta fakta.
Vidare diskuterar elevassistent huruvida elev med NPF jobbar med digitala verktyg på egen hand vilket kan bidra till en form av exkludering. Hen menar däremot att exkludering i många fall inte påverkar elev med NPF eftersom elev med NPF själv inte uppfattar sig som
24
exkluderad: “Det blir ju en form av exkludering men att elev med NPF inte uppfattar det. Men det är ju även viktigt att utvecklas i grupp.”
Elevassistent ser på arbete i smågrupper för elev med NPF som en positiv sak men som självklart kan leda till en exkludering när elev med NPF utesluts från sin ordinarie klass:
“Ofta så är det en bra plats för elev med NPF att koncentrera sig och få den hjälp elev behöver. Men ja självklart blir det ju en exkludering om en liten grupp elev med samma behov endast integrerat med varandra.”
Elevassistent tycker att alla elever ska ha tillgång till digitala verktyg vid behov men att det alltid finns tillgängligt för elev med särskilt behov: “Vi vet att många elever med NPF lär sig lättast med visuella tekniker.”
Deltagande observation
För att fånga situationens komplexitet har jag valt att framställa urval från fältanteckningarna och därefter kort reflektera urvalet. Med observationen vill jag påvisa på vilka sätt digitala verktyg kan komma till användning för elever med särskilda behov.
Dag 1: En specialklass med 3 pedagoger och 3 elever med NPF där alla sitter vid varsina avskärmade bänkar som har mycket utrymme för organisering och annat. Stämningen är mysig och det pågår en trevlig undervisning. Klassrummet är i en egen byggnad där det finns tillgång till toaletter och ett kök, gott om utrymme som delas på tre elever. Klassrummet är inredd med påminnelselappar, scheman med mera, allt i roliga uppmärksammade färger. All material som är uppsatt på väggarna verkar vara anpassat till att dra åt sig uppmärksamhet, lämpligt för elever med NPF. Eleverna lyssnar när läraren kör en ordlek med dem. Allt går lugnt och bra tills det blir dags för skrivuppgifter. En av eleverna sköter det bra och går vidare till nästa uppgift. En annan blir lite distraherad av annat men lyckas ändå göra klart uppgiften.
Den tredje eleven vill inte skriva. Det går att få eleven att sätta igång lite och hen svarar rätt på de första frågorna snabbt utan några problem. Därefter vill hen inte arbeta något mer. ”Jag vill inte” är hens anledning och stämningen börjar bli dålig. Det verkade inte handla om att hen inte kan eller någon annan anledning, för hen kan och verkar smart. Hen vill bara inte och stämningen blir värre, hen börjar kasta iväg pennan och suddet. Lärare blir tvungen att föreslå att eleven gör skolarbeten som är datorbaserade istället och då sätter hen igång på en gång.
25
Den enda skillnaden var en textuppgift på datorn istället för att svara på frågor uppgift på papper med penna. Den ena uppgiften vägrade hen och den andra gjorde hen utan problem.
Därefter när de är klara med sina uppgifter (som egentligen är från andra lektioner) får de spela spel som är anpassade efter undervisning på datorerna, stämningen återgår till mysig.
Dag 2: Samma upplägg som dag 1. Samma situation uppstår igen men denna gång är det en annan elev som inte vill göra skrivuppgifter. Hen är inte arg eller så utan skämtar snarare bort allting. Går runt och petar på annat, stör de andra emellanåt genom att gå och prata med dem.
Hen vill inte heller sitta vid datorn. En pedagog tar hen åt sidan in till köket där hen sätter sig ner och börjar rita. Eleven som skapade oro dagen innan verkar väldigt omotiverad men arbetar på ändå. Hen kanske bara är så som person liksom. Det märks dock att hen är på bra humör men omotiverad. Efter att hen ritat lite sätter hen sig vid datorn och spelar
undervisnings baserade spel (Skoluppgifter i form av spel).
Jag reflekterar kring att dessa elever är är begåvade men när de inte vill, då vill de inte. En kan fundera om det är rätt taktik att distrahera elever med hjälp av digitala verktyg? Bara för att vi kan göra det och märkt att det funkar? Men hur funkar det i längden? Ska dessa elever fortsätta vara på samma sätt som vuxna eller ska vi anta att de kommer mogna och förändras på egen hand och att detta beteende är mestadels för de fortfarande är unga? Vid andra aktiviteter under dagen är eleverna lugna och har det trevligt. Med andra ord, på hela dagen uppstod ett utbrott vilket grundade sig i att inte vilja göra en skrivuppgift som handlar om att svara på frågor med penna på papper. Det verkar som att de helst av allt vill göra uppgifter som grundar sig i att vara ett spel. Det verkar som att lärare börjar med något mildare och roligare för att sedan introducera den ”tråkiga och jobbiga” uppgiften, en taktik för att få igång elevernas motivation innan de introducerar det eleverna har svårt för. Därefter återgår de till något mildare igen där de kan vara fokuserade på egen hand.
26
Analys
I detta avsnitt har det empiriska materialet bearbetats fenomenografiskt samt analyserats och sammanställts i beskrivningskategorierna ”olämpligt innehåll”, ”exkludering”, ”inkludering”,
”mobbning” och ”digital kompetens”. En sammanställning av de erfarenheter informanterna har i relation till fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan. Det betyder alltså att studien tar hänsyn till att införandet av digitala verktyg i undervisning har en viss påverkan på vad som faktiskt kan ske utanför undervisningen. Att ta del av digitala verktyg i
undervisningen bidrar till andra faktorer som berör erfarenheter på raster och fritid. Det blir en viktig aspekt i studien då jag anser att det finns en koppling mellan alla erfarenheter som grundar sig i användandet av digitala verktyg.
Erfarenheter i relevans till digitala verktyg som stöd i undervisning Inkludering
Alla informanter är överens om att den bästa inkludering är om metoderna finnstillgänglig för alla. Att använda metoderna som är anpassade för elev med NPF till även de elever utan NPF bidrar till goda erfarenheter av fenomenet. Mystudyweb är en plattform som använder sig av visuella undervisningar för att underlätta det hela och som dessutom är inkluderande, även för elever med NPF. Alla är även överens om att visuella metoder är en bra metod som funkar för många och därmed kan en undervisning vara mer inkluderande om visuella former finns tillgängliga. Digitala verktyg kan bidra med en inkluderande lärmiljö för alla elever även om metoderna egentligen är anpassade efter elev med särskilt behov. Pedagog 2 berättar att elev med NPF föredrar digitala verktyg och det handlar om ökad koncentration för elev med koncentrationssvårigheter. Elevassistenten tycker att en bra inkluderande metod är om verktygen finns tillgängliga för alla elever men att elev med särskilt stöd har tillgång till verktygen på heltid.
Exkludering
Pedagog 1, Pedagog 2, Elev 1 och Elev 2 är alla medvetna om exkluderingen som kan uppstå när elevers särskilda behov är tydliga inför alla elever, vilket kan bidra till dåliga erfarenheter.
Detta kan ske genom att exempelvis behandla en elev speciellt inför alla andra elever.
Pedagog 1 och Pedagog 2 påpekar detta mest medan Elev 2 inte känner att det nödvändigtvis behöver leda till dåliga erfarenheter. Detta kan bero på att Elev 2 är gymnasieelev och att hen
27
är mer utvecklad som individ och fått pröva på sina inlärningsförmågor. Elev 2 känner inte heller ett behov av att jämföra sig med andra elever.Elev 2 använder dessutom inte digitala verktyg lika ofta som andra elever, utan använder sig främst av appar för struktur och
organisationsstöd samt appen Tortalk som läser högt för en. Elev 1 menar att det är en risk för person med NPF att känna utanförskap och att detta kan leda till att den presterar sämre. Hen tycker dock själv att det är skönt att själv kunna välja bort den undervisningsmetod som inte fungerar och istället välja en visuell metod. Elev 1 tänker att det funkar bäst om eleven själv kan styra när eleven vill arbeta med digitala verktyg. Elevassistent anser att det ofta är elevens egna val att arbeta med något annat än vad de andra gör. Studien påvisar att en anledning till exkluderingar kan vara att lärare inte har de digitala kompetenser som krävs eller hur de bör arbeta med digitala verktyg så det leder mot en inkluderande undervisning.
Digital kompetens
Allt fler lyfter fram att det finns en likvärdighetklyfta i Sverige när det gäller hur man ska förstå och hantera den digitala utvecklingen och de förändrade villkor som både samhälle och skola möter. Det framgår till exempel i
rapporten Svenskarna och Internet 2017, en årlig studie som görs om svenska folkets internetvanor, och på förskolan. I digitaliseringens tidevarv är det viktigt att få kunskap om vilka villkor och förutsättningar för delaktighet som gäller.49
Som syns i citatet från Skolverket ovan pågår en digitalisering i skolan, vilket också syns i informanternas svar. Pedagog 2 påpekar att det krävs strukturer, rätta metoder och regler för att fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan förblir hållbart samt att lärare behöver ha kunskap kring användandet av digitala verktyg i undervisning innan läraren använder det.
Pedagog 1 betonar vikten av källkritiska kunskaper. Elev 2 nämner att eleverna på skolan blir påminda om att det är viktigt med pålitliga källor. Informanterna är överens om att en tydlig digital kompetens har stor vikt för en hållbar inkludering om en ska använda sig av digitala verktyg. Pedagog 2 vill tydliggöra att digitaliseringen förändrar vårt formella lärande i skolan där även digitala verktyg blir allt mer ett stöd i undervisning. Det kallas även för flexibelt lärande som innebär att traditionella metoder kombineras med progressiva metoder, såsom visuella metoder.50 Pedagog 2 menar på tal om flexibelt lärande att: ”Digitala verktyg
49 Skolverket. (2018). Digitalisering i skolan - möjligheter och utmaningar. Stockholm: Skolverket.
50 Skolverket. (2018).
28
förändrar traditionella svårigheter samtidigt som vi håller oss till de traditionella metoder vi vet gynnar oss.”
Erfarenheter utöver digitala verktyg som stöd i undervisning Olämpligt innehåll
Pedagog 1 och Pedagog 2 är överens om att införandet av digitala verktyg bidrar även till negativa aspekter som olämpligt innehåll. Informanterna uppgav inte vad de menade med olämpligt innehåll men det kan tänkas vara pornografi, våld, droger, vapen, spel om pengar, adware (annons spam), sociala medier för vuxna. Däremot kan detta problem åtgärdas genom att spärra sidor. Men låt oss inte glömma att dessa sidor inte försvinner bara för skolan spärrat dem. På fritiden kan elev komma åt olämplig information som kan spridas till andra elever.
Pedagog 2 påpekar hur de inte kan påverka elevernas privata digitala verktyg eller hur de använder verktygen på fritiden. Enligt Pedagog 2 krävs det att föräldrar inte låter elever ha tillgång till 4G på skoltid för att det ska förbli hållbart.
Mobbning
Pedagog 2 är mer beskrivande kring mobbning och upplever det som en stor negativ aspekt kring användandet av digitala verktyg i skolan. Pedagog 2 berättar om hur hen flertalet gånger stött på elever som blivit mobbade på internet men att eleverna försöker dölja det.
Anledningen till att mobbningen döljs är att mobbningen kan utökas om någon skvallrar. Det finns maktstrategier i skolan bland eleverna som bland annat handlar om skvaller till lärare.
Pedagog 1 anser att mobbning är redan ett problem i den fysiska världen. Införandet av digitala verktyg på heltid utökar beteendet och öppnar större utrymme för mobbning.
Dessutom kan det ske anonymt online, vilket inte är jämförbart med den fysiska världen.
Både skolans och förskolans personal och elever behöver kompetens för att hantera en digital värld. De behöver inte bara vara tekniskt kunniga, utan också förstå vilka möjligheter, utmaningar och etiska frågor som detta ger upphov till. Det innebär att personalen både behöver ha en proaktiv kompetens som innefattar kunskap om att utnyttja digitala tekniker och medier på ett medvetet sätt. Men de behöver också ha reaktiv
29
