Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Socialt arbete/Institutionen för sociala och psykologiska studier
Elin Folkesson Joacim Sandvall
”Jämfört med många äldre, har jag en drömtillvaro.”
En kvalitativ studie om upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg
”Compared to other elderly, I have a dream life.”
A qualitative study about quality of life among elderly persons in need of care
Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet
Termin: HT 2013
Handledare: Birgit Häger
Examinerande lärare: Lis-Bodil Karlsson
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en
värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse.
Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre. Resultaten visade att de äldres tidigare intressen var viktiga att bevara, även om det var i en annan omfattning – radio och tv gav dem möjlighet till fortsatt bejakande av intressen.
Respondenterna upplevde att de var tätt sammanflätade med sina anhöriga och det var av stor betydelse för dem att vara delaktiga i deras liv genom att exempelvis få telefonsamtal samt besök. Boendeformen tillskrevs stor betydelse utifrån trygghet och möjlighet till avslappning.
De äldre hade inte längre ansvar för praktiska göromål, som exempelvis snöskottning och andra hemsysslor. Acceptans av sitt eget liv och åldrande hade stor vikt för upplevelsen av livskvalitet. De äldre personerna beskrev att de kunde acceptera och hantera negativa händelser i nuet om livet i sin helhet sammanfattades av dem själva som positivt. Att lämna över personligt värdefulla ting till sina barn beskrevs av respondenterna som något mycket viktigt.
Resultaten tolkades utifrån gerotranscendensteorin och KASAM för att nå en bredare förståelse för de äldres upplevelse av livskvalitet.
Nyckelord: Livskvalitet, äldre, omsorg, hälsa, KASAM, gerotranscendens
Abstract
The purpose of this study was to investigate determinants of a perceived quality of life among older persons in need of care. The study has a hermeneutical approach. Data were collected through individual interviews with four older people living at a sheltered housing in a municipality in Värmland. Health, activity and interests, relatives and friends,
accommodation and acceptance of one's own life and aging were relevant factors.
Health was described in two different dimensions, which are actually health status and subjective perceived health. To participate in the activity and performance of their interests was important for the elderly. Results showed that the elderly former interests were important to preserve, even if it was on a different scale - radio and television gave them the opportunity for continued affirmation of interests. Respondents felt that they were interwoven with his family and it was important for them to be involved in their lives, for example by getting phone calls and visits. Housing form was ascribed great importance on the basis of security and opportunity for relaxation. The elderly no longer had responsibility for practical tasks, such as snow shoveling and other chores. Acceptance of one's own life and aging had great importance for the perception of quality of life. The elderly subjects stated that they could accept and deal with negative events in the present moment of life as a whole was summed up by themselves as well. To hand over personal valuable things to their children was described by respondents as something very important.
The results were interpreted on the basis gerotranscendens theory and SOC to reach a broader understanding of older people's experience of life.
Keywords: Quality of life, elderly, care, health, SOC, gerotranscendence
Förord
Vi har i tio veckor tampats med de svårigheter det innebär att slutföra ett vetenskapligt exa- mensarbete. Det har inneburit långa dagar och sena kvällar. Vi har genom ett nära samarbete lyckats färdigställa vår studie och är oerhört stolta över att presentera det ni snart ska läsa. Ge- nom detta arbete har vi nått en insikt i den komplexitet som forskningsprocessen innebär, men vi har också lärt oss en hel del. Vi har inte någon gång under tiden delat upp arbetet utan har ständigt arbetat tillsammans, reflekterat och diskuterat. Alla moment genomfördes gemen- samt; såväl intervjuer, transkribering, kodning och kategorisering, litteratur- och databassök- ning samt den skriftliga framställningen.
Slutligen vill vi tacka våra fyra respondenter Gunhild, Rudolf, Tor och Roland för att de tog sig tid att delta i vår studie. Det har varit mycket värdefullt och utan dem hade det inte varit möjligt att genomföra studien. Vi vill också rikta ett stort tack till vår fantastiska handledare Birgit Häger för hennes goda råd.
Elin Folkesson & Joacim Sandvall Karlstad den 17 januari 2014
Innehållsförteckning
1.0 Inledning och bakgrund ... 1
1.1 Syfte och specifika frågeställningar ... 2
1.2 Definition av begreppet livskvalitet ... 2
1.3 Disposition ... 3
2.0 Tidigare forskning ... 4
2.1 Livskvalitet vid livets slut ... 4
2.2 Livstillfredsställelse hos äldre ... 5
2.3 Äldre funktionsnedsattas upplevelse av sitt vardagliga liv ... 5
2.4 Äldre mer varierande grad av livskvalitet ... 5
2.5 Gerotranscendens ... 6
2.6 Sammanfattning ... 6
3.0 Teoretisk referensram ... 7
3.1 Gerotranscendens ... 7
3.2 Den salutogena modellen och KASAM ... 8
3.3 Sammanfattning ... 9
4.0 Metod ... 11
4.1 Kvalitativ och induktiv ansats ... 11
4.2 Val av metod för insamling av data ... 11
4.3 Val av metod för urval ... 11
4.4 Genomförande av intervju ... 12
4.5 Val av metod för analys ... 12
4.6 Validitet och reliabilitet ... 13
4.7 Etiska överväganden ... 13
5.0 Resultat och analys ... 15
5.1 Hälsa ... 15
5.1.1 Analys av hälsa ... 16
5.2 Aktivitet och intressen ... 16
5.2.1 Analys av aktivitet och intresse ... 17
5.3 Anhöriga och vänner ... 18
5.3.1 Analys av anhöriga och vänner ... 19
5.4 Boendeform ... 20
5.4.1 Analys av boendeform ... 21
5.5 Acceptans av sitt eget liv och åldrande ... 21
5.5.1 Analys av acceptans av sitt eget liv och åldrande ... 22
5.6 Sammanfattning av analys ... 22
5.6.1 KASAM ... 22
5.6.2 Gerotranscendens ... 23
6.0 Diskussion ... 25
6.1 Resultatdiskussion ... 25
6.1.1 KASAM och gerotranscendens ... 27
6.1.2 Uppmärksammat samband ... 27
6.2 Metoddiskussion ... 29
6.2.1 Validitet ... 30
6.2.2 Reliabilitet ... 31
6.3 Förslag till vidare forskning ... 32
7.0 Referenser ... 33
Bilaga 1 - Intervjuguide ... 35
Bilaga 2 – Information och svarstalong ... 36
1
1. Inledning och bakgrund
Äldreomsorgen är en viktig del av samhällets välfärd och det sociala arbetets fält. Det är ofta hett debatterat i media. Den forskning som härrör till ämnet är till största del fokuserad på grupper av äldre, med specifika diagnoser. Det finns en avsaknad av studier som utgår från de äldres perspektiv på ett gott liv i förhållande till ålderdomen.
Äldreomsorgen är ständigt omdiskuterat i allehanda nyhetsrapporteringar. Det rapporteras om personalen, budget och olika ekonomiska indragningar. Det rapporteras om äldre som inte får sina behov tillgodosedda: de får inte komma ut på promenad, ingen tid finns för social sam- varo och de lämnas ensamma på sina rum (www.aftonbladet.se). Matdistributionen och kvali- teten på maten beskrivs som undermålig. Personal, chefer och ledning konfronteras och ges möjlighet att bemöta kritiken. Politiker med ansvar för äldreomsorg talar om hur en god vård i ålderdomen ska vara. Chefer uttalar sig hur bra det är att åldras just i deras kommun och på deras boende. Forskare i gerontologi får komma till tals. Men paradoxalt nog utgår få – näst- intill inga – rapporteringar från de det egentligen handlar om – de äldre själva.
Hur mår Irma, 89 år? Hur trivs Ragnar med sitt liv och sin vardag nu när han blivit äldre? De äldre själva och deras upplevelser av deras livsvillkor på ålderns höst, är någonting som det ytterst sällan rapporteras om. Bristen på den sortens frågeställningar, riktade mot just de äldre, är stor och gör att kunskap saknas gällande hur det är att åldras - då det ständigt rapporteras från andra håll än just de äldre hur det är. Tornstam (2011) menar att de äldre blir forsknings- objekt utan någon som helst talan.
Ålderdomen är ett omfattande forskningsfält utifrån ett flertal olika discipliner såsom socialt arbete, sociologi och medicin. Forskning om relationen mellan upplevelsen av ett gott liv och ålderdom är i huvudsak koncentrerad till specifika diagnosgrupper. Således tycks det finnas brister i forskning som belyser livskvalitet i ålderdomen generellt sett.
Äldreomsorgen är en stor del av det sociala arbetets fält, och kommer med all sannolikhet att växa med tanke på den åldrande befolkningen i Sverige. I socialarbetares yrkesutövning är äldre med omsorgsbehov en mycket stor klientgrupp. Att de äldre människorna i Sverige får en god vård och omsorg utifrån deras individuella behov, finns också lagstadgat i Socialtjänst- lagen (SFS 2001:453) – den lag som i huvudsak styr det sociala arbetet. Äldre människor be- nämns som en särskild grupp i socialtjänstlagen, och har därigenom särskilda rättigheter.
4 § Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett vär- digt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (SFS 2010:427).
Tjänstemän och politiker inom det sociala arbetets fält, är ytterst ansvariga för att den omsorg de äldre tillhandahåller uppfyller de krav som finns i enlighet med lagen. En förutsättning för det är en djupare kunskap om äldres livskvalitet och faktorer som påverkar den. Äldreomsor- gen idag bygger nästan uteslutande på medicinsk och biologisk forskning. Livskvalitet anses starkt förknippat med fysisk hälsa; d.v.s. frånvaron av sjukdom. Läkemedel skrivs ut vid oro och ångest. Sviktande aptit löses via ordinering av näringsdryck. Detta förkastas inte på något sätt, men en helhetssyn innefattande även sociala perspektiv, som t.ex. gemenskap – som fak- tiskt är en lagstadgad rättighet - bör också anammas.
2
Med vår bakgrund som vårdpersonal inom äldreomsorg har vi mött människor i beroende- ställning, som behövt oss för att klara vardagssysslor som vanligen tas för givet. Vi har fått trösta, fått krama om i svåra tider – men vi har också fått ta del av glädje som många äldre ut- strålar. Vi har fått komplimanger av äldre som vi gett omsorg, som varit oerhört glada och tacksamma över den hjälp de fått av oss. Vi har också mött mycket nedstämdhet, ensamhet och förtvivlan över att livet inte längre är detsamma.
Våra erfarenheter av äldre inom äldreomsorgen säger oss att de gradvis passiviseras, blir soci- alt isolerade och förlorar sin autonomi. Vi tror också att många är nedstämda, deprimerade och frustrerade, men även den totala motsatsen – nämligen oerhört tacksamma och glada för det lilla i livet. Utifrån våra arbetslivserfarenheter upplever vi att de äldre med aktiva anhö- riga, som ofta kommer på besök, i större utsträckning upplever en hög livskvalitet.
Vi har återkommande reflekterat över hur man som människa handskas med de fysiska, psy- kiska och sociala begränsningar och förändringar som ålderdomen medför. Således väcktes ett intresse att söka ta reda på vilka faktorer som bidrar till en upplevelse av hög livskvalitet.
1.1 Syfte och specifika frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka några äldre personers upplevda livskvalitet. Studien av- gränsas till att omfatta människor över 65 år på ett trygghetsboende. Följande frågeställning besvaras:
Vilka faktorer bidrar till upplevelsen av livskvalitet hos äldre i behov av omsorg?
1.2 Begreppet livskvalitet
Livskvalitet är ett komplext begrepp som kan definieras på flera olika sätt. Grimby (2001) ger uttryck för just detta och förklarar hur begreppets innebörd har urholkats och att det ofta för- knippas med materialistisk standard.
I många dagliga sammanhang talar man numera om människans livskvalitet och hen- nes strävan efter att kunna förbättra den. Områdena för livskvaliteten tycks vara ota- liga och medlen att åstadkomma bättre livskvalitet likaså. Att ha god livskvalitet har blivit ett slags honnörsord för välfärd och målsättning i tillvaron. Ordet livskvalitet används oselekterat och onyanserat både inom och utom vetenskapssamhället. Re- klammakare och profitörer hetsar människor med begreppet, får oss att tro att livskva- litet kan köpas och skapar lätt behov på det sättet.
(Grimby 2001, s.34)
Livskvalitet har många synonymer, men att det oftast är förknippat med lycka (Grimby 2001).
Grimby menar att det bildligt kan beskrivas med en pyramid, där basala behov som näring och vätska finns längst ned. Uppfylls dessa behov kan man klättra vidare uppåt, mot toppen och en upplevelse av lycka. Här upplevs välbefinnande och tillfredsställelse. Pyramiden besk- rivs som en invecklad ekvation, som innehåller högst subjektiva önskningar, mål och krav (Grimby, 2001).
Den norske psykologen Naess menar att livskvalitet är ett svårdefinierat begrepp och är kritisk mot, som hon menar, dess vidlyftiga användning (Naess, 2001). Hon definierar livskvalitet
3
som ett subjektivt psykologiskt fenomen, utan materiell eller objektiv dimension. Naess me- nar att begreppet innebär en grundstämning av glädje och att ha det gott. Hon förklarar det närmare med att uppleva goda känslor och positiva värderingar i sitt liv i form av glädje, en- gagemang och kärlek, tillfredsställelse av livet, självrespekt och en upplevelse av mening med tillvaron.
Hagberg, medförfattare till Gerontologi (2000), beskriver livskvalitet utifrån begreppen välbe- finnande och livstillfredsställelse. Välbefinnande står för exempelvis självuppfattning, själv- värdering, positiva relationer till närstående och livsmål (Hagberg, 2000). Livstillfredsstäl- lelse å andra sidan står för den mer reflekterande sidan av livskvaliteten. Den innebär en be- dömning hur en individ har det i nuet, jämför med vad den förväntat sig att få ut av livet som helhet. Man värderar alltså det som varit – det förflutna – i termer av nuet (a.a.). Hagberg pre- senterar nio viktiga områden som den gerontologiska forskningen visat bidrar till hög livstill- fredsställels. Bland dessa finns bl.a. sociala roller och rollförluster, aktivitetsgrad, socialt nät- verk och sociala interaktioner som faktorer som påverkar ens livstillfredsställelse.
Enligt Nordenfeldt (1991) är begreppet livskvalitet mångfacetterat. Nordenfeldt delar upp be- greppet i en subjektiv och en objektiv del. Det förstnämnda innefattar en människas upplevel- ser av sin situation och sinnesstämning i allmänhet, medan den objektiva delen av livskvalitet innefattar saker som somatisk hälsostatus, yrke-, bostads- och familjesituation.
Med utgångspunkt i ovanstående avsnitt har vi valt att definiera livskvalitet som:
En subjektivt upplevd känsla hos en individ som är av positiv karaktär och medverkar till att individen upplever ett gott liv och välmående.
1.3 Uppsatsens disposition
Efter det inledande kapitlet innehållande studiens problemformulering, syfte och frågeställ- ning presenteras tidigare forskning om livskvalitet bland äldre personer. I Tidigare forskning belyses det aktuella forskningsläget, med såväl doktorsavhandlingar som artiklar. De present- eras var för sig, med egna underrubriker. Resultaten från studierna har sammanfattats och es- sensen i dem har lyfts fram, som direkt eller indirekt kan härledas till vårt valda ämne. I Teo- retisk referensram presenteras studiens analysverktyg utförligt. Gerotranscendensteorin pre- senteras först i kapitlet, därefter ges KASAM en grundlig genomgång. Kapitlet avslutas med en kort sammanfattande del, där likheter och skillnader belyses. I Metod beskrivs studiens an- sats, metodval, genomförande och etiska överväganden grundligt. Även validitet och reliabili- tet lyfts fram. I Resultat och analys belyses de fem faktorer som utgör studiens resultat. Fak- torerna ska ses som kategorier som sammanfattar respondenternas svar. Varje kategori pre- senteras separat, med en tillhörande analys i direkt anslutning. I analysen vävs forskning och de båda valda teorierna in. I Diskussion diskuteras studiens resultat och hur det kan ha påver- kats av metodvalet. Därmed ges validitets- och reliabilitetsprövning stort utrymme. Resultat från tidigare forskning diskuteras i förhållande till resultaten i denna studie. Därefter diskute- ras de valda teoriernas applicerbarhet. Genom en grundlig analys uppmärksammade vi en form av samband mellan de faktorer som var av betydelse för upplevd livskvalitet. Sambandet presenteras i en förklaringsmodell som består av hierarkiskt grundläggande förutsättningar och upplevelseprocesser som sammantaget leder till en upplevd livskvalitet. I modellen vävs studiens resultat samman med de valda teorierna.
4
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras två doktorsavhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som direkt eller indirekt berör ämnet äldre personers livskvalitet. Studierna presenteras var för sig. Ka- pitlet avslutas med en sammanfattning av den tidigare forskningens likheter och relevans för denna studies syfte och frågeställning.
2.1 Livskvalitet vid livets slut
Andersson, legitimerad sjuksköterska, har doktorerat i vårdvetenskap med sin akademiska av- handling Äldre personers sista tid i livet (2007). Andersson (2007) kunde i sin studie identifi- era sex olika faktorer som bidrar till en hög livskvalitet;
1. Att bibehålla sin värdighet beskrivs som ett sätt att förneka sin sjukdomsbild, i ett försök att dels skydda sina nära och kära men också för att bibehålla bilden av sig själv. Det är betydelsefullt för de äldre att framstå som friskare och piggare än de egentligen är.
2. Att kunna njuta av de små tingen i livet är en fortsatt anspelning på det faktum att den fysiska hälsan begränsar möjligheten att delta i aktiviteter. Begränsningarna ger upphov till att de känner njutning av små ting, så som möblering i rummet, utsikt från fönstret eller något vackert att titta på.
3. Att känna sig hemma är att ha välkända saker omkring sig, och vilken typ av boendeform man har. Det ges dock en djupare betydelse också, en känslomässig aspekt; trygghet. Den känslan beskrivs ytterligare med hjälp av begrepp som möjlighet att påverka valet av boende, och tillit för den vård och omsorg som tas emot.
4. Att vara i händerna på andra, men vara tvungen att anpassa sig anspelar återigen på den fysiska hälsan, de fysiska funktionsnedsättningarna. En beroendeställning har uppstått där de äldre är beroende av andra för att klara det vardagliga livet. En upplevelse av att inte längre ha kontroll samt att behöva anpassa sig till dem som hjälper beskrivs i termer av tvetydiga känslor – den praktiska hjälpen medförde att de äldre kunde slappna av samtidigt som det var en känsla av att vara beroende av andra.
5. Känsla av att fortfarande vara viktig för andra människor innefattar att vara delaktig i ett sammanhang. Att känna sig betydelsefull tillskrevs stor betydelse. Det handlar om att känna sig delaktig i gemenskapen genom att få händelser berättade för sig och att ha kontakt med sina närstående. Något som också var viktigt var att känna en stolthet i att ha någonting att efterlämna till kommande generationer.
6. Att avsluta livet och möta döden beskrivs som en form av summering. Det som framställs som viktigt för en hög livskvalitet i det här skedet var att kunna reflektera över livets positiva aspekter och goda minnen. Andersson (2007) framhäver
betydelsen av att de äldre ges möjlighet att samtala om sin livshistoria. Vårdpersonal anses kunna utgöra en roll i den bemärkelsen. Andersson kopplar detta till bl.a.
Tornstams teori om gerotranscendens.
5
2.2 Livstillfredsställelse hos äldre
Borg (2005), legitimerad sjuksköterska, har skrivit doktorsavhandlingen Livstillfredsställelse hos äldre, särskilt med nedsatt funktionsförmåga samt informella vårdare. Det är en
jämförande studie med kvantitativ ansats utförd i ett antal europeiska länder, med avsikt att ta reda på huruvida ålderdom och nedsatt funktionsförmåga påverkar livstillfredsställelsen hos äldre människor. I studien kom hon bl.a. fram till att ”yngre äldre” i större utsträckning anser att de har en högre livstillfredsställelse jämfört med ”äldre äldre”. Detta kan i sin tur ha att göra med att de äldsta av de äldre, hade en högre grad av nedsatt funktionsförmåga – som i sig visade sig ha en stor påverkan på graden av livstillfredsställelsen. Den kronologiska åldern hade inte så stor betydelse utan det var det faktum att den nedsatta funktionsförmågan var högre bland de ”äldre äldre” som gjorde att de uppgav en lägre livstillfredsställelse. Äldre på särskilda boenden visade sig ha lägre grad av livstillfredsställelse jämfört med äldre i ordinärt boende.
Studien visade också att de äldre som kände sig ensamma, de som hade dålig hälsa, de med omfattande nedsatt funktionsförmåga, de som kände sig oroliga, de som uppgav att de hade dålig ekonomi samt de som ej deltog i fysisk aktivitet hade en signifikant lägre
livstillfredsställelse. Alla de faktorer påverkade alltså livstillfredsställelsen negativt.
Ytterligare framkom att dåliga sociala resurser, missnöje med relationer till anhöriga samt låg självkänsla var faktorer som negativt påverkade graden av livstillfredsställelse. Dessa tre kan i allra högsta grad kopplas till socialt arbete, sociala problem samt ett socialt synsätt.
Borg (2005) kommer i sin diskussionsdel fram till att personal som på olika sätt arbetar med äldre, praktiskt kan använda sig av resultaten i hennes studie vid exempelvis vårdplaneringar och biståndsbedömningar. Det är inte endast biologiska och fysiska betingelser som avgör livstillfredsställelsen hos äldre. Sociala nätverk, socialt stöd samt en hållbar och god ekonomi är viktigt, och bör i allra högsta grad vävas in vid arbete med äldre.
2.3 Äldre funktionsnedsattas upplevelse av sitt vardagliga liv
Tollén, Fredriksson och Kamwendo (2008) har intervjuat äldre funktionsnedsatta människor i Sverige och undersökt hur de upplever sitt vardagliga liv. I resultatet av studien framkom att vissa äldre, vid tillbakadragande i aktiviteter och i sociala kontakter, kände känslan av uppgivenhet och nedstämdhet medan det också fanns de som delegerade uppgifter/saker till andra personer och fann detta tillfredsställande. Att vara aktiv och social gav känslan av nöje och njutning och en känsla av tillhörighet. I studien framkom också det faktum att ta emot hjälp av andra, ansågs bra och värdefullt men det ökade samtidigt rädslan för att bli beroende.
2.4 Äldre med varierande grad av livskvalitet
Borglin, Jakobsson, Edberg och Hallberg (2005) har studerat livskvalitet bland äldre i åldrarna 75 och uppåt. I resultatet delades respondenterna in i tre grupper; de med låg, mellan och hög livskvalitet. I studien definieras fem indikatorer för att mäta livskvaliteten hos
respondenterna;
Självskattad hälsa, Hälsoproblem, Socialt stöd, Känsla av sammanhang samt Fysisk aktivitet.
Exempelvis hade de med hög livskvalitet en högre självskattad hälsa, mindre grad av hälsoproblem, upplevde att de hade socialt stöd, känsla av sammanhang samt kunde utföra fysiska aktiviteter.
6
2.5 Gerotranscendens
Socialpsykologen Tornstam (1997) har genomfört en studie i syfte att undersöka utvecklande förändringar i världsbild och självbild hos hos 50 personer i åldrarna 52-97. I resultatet framkom att en mer reflekterande kosmisk bild av världen kunde avläsas hos respondenterna och därigenom en mindre självcentrerad syn på världen. Han menar också att många av respondenterna tycks ha genomgått ett s.k. socialt tillbakadragande. Vid en första anblick kan det te sig vara passivt, dock framhäver Tornstam att det snarare är ett aktivt val. Det sociala tillbakadragandet innebär att individerna drar sig undan från vissa aktiviteter, relationer och intressen. De blir mer selektiva och engagerar sig i det som upplevs särskilt värdefullt. I resultatet framkommer också hur dåtid och nutid tycks sammanflätas och hur värderingar kring rätt och fel blir mer gränslösa och svårbedömda. Dessutom framkommer att individer i gerotranscendens väljer att utföra vissa aktiviteter och handlingar, trots att det går emot rådande sociala normer och värderingar som förväntas av dem. Det avspeglas också i respondenternas beskrivningar av spontanitet vad gäller uttryckandet av känslor och frågor, trots rådande sociala konventioner.
2.6 Sammanfattning
Aktivitet och hälsa är återkommande i samtliga forskningsresultat gällande livskvalitet bland äldre. Ytterligare en gemensam faktor är goda sociala relationer till anhöriga och vänner.
7
3. Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras de teorier som har bedömts relevanta för tolkning av den inhämtade empirin i studien – gerotranscendens (Tornstam, 2011) och KASAM (Antonovsky, 1991). De kan tydligt kopplas sammanmed ålderdom och livskvalitet.
3.1 Gerotranscendens
Tornstam (2011) har utvecklat en teori vad gäller ålderdomen - gerotranscendens.
Gerotranscendensen ska ses som en process eller en utveckling som en individ i ålderdomen kan befinna sig i.
I grunden bygger teorin på att individer i ålderdomen tenderar utvecklas mot ett stadie av gerotranscendens då de känner sig tillfreds med det gångna livet och den nuvarande
situationen. I gerotranscendensen omdefinieras jag-uppfattningen och individen tenderar att känna sig som ett med universum, och känsla av gemenskap med tidigare och kommande generationer beskrivs av Tornstam kunna infinna sig. De äldre i denna process beskrivs också vara mindre självupptagna och ser sig vara en del av någonting större, i existentiell och andlig mening (Tornstam, 2011).
Tornstam (2011) menar att tids- och rumsuppfattningarna omdefinieras av den äldre personen i gerotranscendens och verkligheten ses som mer gränslös än tidigare under livet. Dåtid och nutid kan tyckas gå ihop, och gränsdragning mellan olika ting – såsom exempelvis du och jag - blir mycket mindre. Tankar om döden beskrivs också som mindre skrämmande.
En individ i hög utveckling av gerotranscendens drar sig också tillbaka på ett sätt som utifrån kan tyckas vara asocialt och innefatta ett inaktivt leverne. Tornstam (Jfr 2011) menar dock att det inte är säkert den äldre i detta stadie alls delar omgivningens uppfattning och ser inte på sitt liv som inaktivt. Det handlar snarare om att vara aktiv på andra sätt än tidigare. Individer i gerotranscendens ägnar sig nämligen åt inre processer med mer tid åt ensamhet och
egenreflektion (Tornstam, 2011). Han drar här tydliga paralleller till zenbuddhister, då det föreligger liknande tankar och föreställningar om världen och reflektioner kring de och just människor i gerotranscendens.
I samband med detta undandragande för inre processer, talar Tornstam (2011) också om att ett selektivt val från de äldres sida sker. Detta gäller exempelvis engagemang i olika sociala aktiviteter och relationer. Roller, relationer och aktiviteter som tidigare känts tvingande, väljs bort. Det som verkligen är viktigt för individen, och som inte är ytligt och oäkta, tenderar istället bli mer viktigt.
Det framkommer också att diverse yttre faktorer, i olika grad, kan påverka utvecklingen mot gerotranscendens. Tornstam (Jfr 2011) nämner den ”medelåldersnorm” som i västvärlden existerar, successful ageing, kan vara ett typexempel på en yttre faktor som kan bromsa utvecklingen och alltså påverkar gerotranscendensutvecklingen negativt. Successful ageing innebär att samhällsnormen vad gäller åldrande ska grunda sig på en kontinuitet från medelålderns karaktär. Individualism, oberoende och aktivitet är centrala begrepp för att beskriva medelåldern och ett fortsatt gott åldrande enligt detta synsätt. Teorin om
gerotranscendens går dock helt emot detta, och talar snarare om en utveckling och förändring när det kommer till ett gott åldrande än kontinuitet från medelåldern. Enligt normerna kan alltså inte en stillasittande, tillsynes inaktiv äldre människa känna tillfredsställelse; och det
8
faktum att denna norm finns tenderar alltså bromsa de äldres upplevelse av gerotranscendens.
Tornstam (2011) menar vidare att gerotranscendensen i förhållande till ålderdomen ska ses som en utveckling och förändring för individen, snarare än ett passivt tillbakadragande.
3.2 Den salutogena modellen och KASAM
Antonovsky har forskat om hälsa och hälsobringande faktorer. Han har antagit en kritisk hållning gentemot den traditionella medicinska vetenskapen som fokuserar på sjukdomars uppkomst. Antonovsky (1991) betraktar hälsa som mer än frånvaro av sjukdom - som ett icke statiskt tillstånd. Den är beroende av individens upplevelse av livet och hantering av yttre och inre faktorer, vilket beskrivs utifrån copingingresurser och stressorer. Han hävdar att
människor befinner sig på ett s.k. kontinuum av hälsa och ohälsa. Positionen och eventuella förflyttningar på skalan, förklaras utifrån individens KASAM - känsla av sammanhang.
Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken
utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit att(1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och(3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.
(Antonovsky 1991, s. 41)
Definitionen av KASAM (Antonovsky, 1991) inbegriper tre nyckelkomponenter;
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Begriplighet handlar om hur man uppfattar de stimuli man utsätts för – huruvida de är
gripbara. Vid en hög känsla av begriplighet förväntas det att de stimuli man kommer att möta är förutsägbara, alternativt att de kan ordnas och förklaras i de fall de kommer oväntat. I förhållande till livet så upplevs dess olika skeenden som erfarenheter.
Hanterbarhet syftar till upplevelsen av att ha resurser till sitt förfogande. Det är resurser som står till ens direkta förfogande, alternativt resurser som innehas av behöriga andras. De behöriga andra kan utgöras av såväl personer som religion eller historia. Med en hög känsla av hanterbarhet upplever man sig inte som en passiv deltagare, ett offer, för omständigheterna.
Man är medveten om livets stressorer och omständigheter, och man vet att det kommer att ordna sig när man utsätts för dessa.
Meningsfullhet gör anspråk på känslan av att vara delaktig och medverkande i livet som process. Det är också KASAM:s motivationskomponent, då en hög känsla av meningsfullhet innebär att man har flera områden i livet som upplevs viktig, främst ur en känslomässig aspekt. De kräver engagemang och investeringar. Den höga känslan av meningsfullhet möjliggör en konfrontation med utmaningar och krav som livet ställer på en. Dessutom söker man en djupare mening med det inträffade och välkomnar det som ytterligare en erfarenhet.
Antonovsky (1991) menar att relationen mellan komponenterna är komplex, och de är alla mycket viktiga. Han gör dock en form av rangordning av deras betydelse och hävdar att meningsfullhet är det allra viktigaste. Om man är engagerad så finns det alltid möjlighet att förstå och finna resurser. Begripligheten intar nästa steg i rangordningen, med resonemanget att hanterbarheten förutsätter den förståelse som begripligheten förser en med. Hanterbarheten spelar en viktig roll – i de fall en person inte tror sig ha resurser till sitt förfogande så finns det
9
ingen möjlighet att uppleva meningsfullhet. Hanteringen av situationen blir därmed omöjliggjord.
KASAM och gränser
Olika livssektorer påverkar ens KASAM, men för upplevelsen av en stark KASAM så behöver individen inte uppleva alla livssektorer begripliga, hanterbara och meningsfulla (Antonovsky, 1991). Politik, religion, föreningsliv och idrott är livssektorer som mycket väl kan vara av totalt ointresse för individen, men det påverkar inte KASAM. Viktigt att tänka på är dock att det finns fyra sektorer som är av yttersta vikt, då de ofrånkomligen påverkar;
känslor, de närmaste interpersonella relationerna, den huvudsakliga sysselsättningen och existentiella teman.
Gränserna utgör en skiljelinje mellan de livssektorer som av individen upplevs som viktiga respektive oviktiga. Livet är en process med olika skeenden vilket ställer krav på flexibilitet när det gäller vilka sektorer som ska ägnas särskild betydelse vid olika faser av livet. I de fall upplevelsen av begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten inom ett område
minskar, kan gränserna snävas in och möjliggör fokus på andra sektorer.
Mer bestående livsförändringar som pensionering kan möjliggöra en nedtrappning i en individs engagemang i tvingande aktiviteter, samtidigt som individen engagerar sig i nya områden eller fördjupar sig i redan befintliga intressen.
KASAM, stressorer och motståndsresurser
Stressorer betecknas som stimuli som skapar störningar i individers liv och därmed påverka KASAM-nivån. De kan delas upp i tre grader; kroniska stressorer, viktiga livshändelser och dagliga förtretligheter (Antonovsky, 1991).
De kroniska stressorerna kännetecknas av situationer, tillstånd eller egenskaper som avsevärt utmärker en persons liv. Viktiga livshändelser anges med exempel som skilsmässa, bortgång av närstående eller pensionering. Med dagliga förtretligheter menas dagliga utmaningar, så som att bli förolämpad, inte klara ett prov i skolan eller misslyckas med uppkörning.
Hur man hanterar dessa stressorer, alltså förmågan till coping, beror på ens position på ett kontinuum mellan generella motståndsresurser-motståndsbrister (GMR-MB). Placeringen på skalan beror på styrkan i ens KASAM. Utifrån positionen så upplevs stressorerna som livserfarenheter i varierande grad; de kan vara att betrakta som hälsobringande, neutrala eller skadliga.
Förmågan att hantera de stimuli en individ utsätts för, avgörs av dennes tillgång till s.k.
copingresurser (Jfr Antonovsky, 1991). Copingresurser innefattar allt som individen kan ta hjälp av för att hantera olika stressorer, huvudsaken är att individen själv upplever det som betydelsefullt. Tillgång till känslomässigt stöd av en partner, en stark tro på högre makter och en stabil ekonomi är exempel på möjliga copingresurser.
3.3 Sammanfattning
Gerotranscendens och KASAM har vissa likheter, då de båda förespråkar en subjektivt upplevd process snarare än statiska tillstånd. Ytterligare en tydlig likhet teorierna emellan är också att det sker en värdering i vad som för individen upplevs som värdefullt, vid en hög upplevelse av KASAM respektive gerotranscendens. Antonovsky skriver om detta i termer av
10
gränser medan Tornstam benämner det som selektiva val. Vidare är det faktum att både
Tornstam och Antonovsky menar att processen mot gerotranscendens respektive KASAM kan bromsas eller accelerera p.g.a. yttre faktorer (Jfr Tornstam, 2011) eller stressorer (Jfr
Antonovsky, 1991), något som förenar de båda teorierna.
11
4. Metod
4.1 Kvalitativ och induktiv ansats
Den valda ansatsen var kvalitativ och empiri inhämtades genom enskilda djupintervjuer med äldre. Metoden utgick således från studiens syfte, vilket var att nå en djupare förståelse för upplevelsen av livskvalitet och dess innebörd (jfr Malterud, 1998). Den kvalitativa
forskningen söker efter innebörd och mening i det studerade fenomenet.
”[...]intervjuer är särskilt lämpliga när man vill studera människors syn på meningen hos sina levda liv, beskriva deras upplevelser och självuppfattning, och klargöra och utveckla deras eget perspektiv på sin livsvärld”
(Kvale & Brinkmann 2009, s. 133)
Studiens induktiva ansats (jfr Malterud, 1998) innebar att empirisk data inhämtades innan teoretiska verktyg söktes. Det innebar att inga teorier påverkade utformandet av intervjuguide och genomförandet av intervjuerna.
4.2 Litteratursökning
Upplevelsen av livskvalitet bland äldre inom äldreomsorg är ett underforskat område.
Databassökningar i Google scholar, DIVA, Libris samt Swepub, gav ytterst marginella resultat. De flesta studier om livskvalitet bland äldre är inriktade på särskilda diagnosgrupper som diabetes och cancer. Dock har vi funnit två doktorsavhandlingar och tre vetenskapliga artiklar på området livskvalitet bland äldre, vilka bedömts som relevanta för studien.
4.3 Val av metod för insamling av data
Empirin har inhämtats via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor i syfte att styra samtalet så lite som möjligt (jfr Halvorsen, 1992). Intervjuguidens (se Bilaga 1) första del bestod av inledande frågor, för att inhämta information om respondenternas bakgrund men också för att skapa en lugn och trygg intervjusituation. Studiens forskningsfråga bröts ned i delfrågor som exempelvis; Hur ser en bra dag ut för dig? Utifrån studiens subjektiva dimension,
konstruerades också öppna frågeformuleringar som uppmuntrade till reflektion. Detta
medförde att frågorna till antalet blev relativt få. Dock konstruerades följdfrågor, som spelade en viktig roll i strävan mot en djupare förståelse och innebörd i vårt studerade fenomen. De bidrog också till att intervjuerna hölls levande.
4.4 Val av metod för urval
Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning gjordes ett strategiskt urval (Jfr Halvorsen, 1992). Detta innebär att man vänder sig till de som är bäst lämpade att svara på forskningsfrågan. I och med detta genomfördes respondentintervjuer och äldre på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun kontaktades. Boendet tillhandahåller omsorg i form av matdistribution och omvårdnad. Det krävs en biståndsbedömning för att få hyra en lägenhet. Ytterligare krav för att få hyra en lägenhet är att den sökande är över 65 år gammal.
På ett öppet informationsmöte för de äldre på boendet fick de boende information om studien och ett informationsbrev (se Bilaga 2) med bifogad svarstalong för anmälan av eventuellt intresse. Fyra stycken äldre anmälde sitt intresse och samtliga inkluderades i studien. Det var
12 tre män och en kvinna.
4.5 Genomförande av intervju
Innan intervjuerna påbörjades inhämtades samtycke till bandinspelning av samtliga respondenter. Vid intervjutillfället försökte vi få respondenterna att känna sig trygga och lugna, och lät dem själva välja plats för intervjun. Tre av fyra valde att vara i sitt eget hem, den fjärde valde ett café i anslutning till trygghetsboendet. Under intervjuerna försökte vi att ha vad Malterud (1998) kallar ett öppet sinne. Det innebar att vi styrde intervjun så lite som möjligt, för att låta respondenterna skapa och leda den. På så vis möjliggjorde vi för
respondenterna att själva avgöra vad de tyckte borde lyftas fram. Valet av ett öppet sinne bestod i vår vilja att upptäcka det oväntade och nya. Under intervjun fördes också
fältanteckningar (jfr Malterud, 1998). Detta innebar att vi antecknade spontana tankar om eventuell teorianknytning, när respondenterna berättade något, för att sedan underlätta kommande analys.
Vidare har en självkorrigerande intervju använts (Kvale & Brinkman, 2009). Under intervjuernas gång, återupprepades tolkningen av respondenternas svar för att ge dem en chans att korrigera eventuella felaktigheter. Det kallas även respondent validation (Jfr Larsson, 1994).
4.6 Val av metod för analys
En tematisk innehållsanalys med fokus på meningen har använts som analysmetod (Kvale &
Brinkman, 2009). De inspelade intervjuerna transkriberades noggrant genom att de spelades upp och skrevs ned till dokumentformat. Materialet lästes igenom ett flertal gånger, för att ge ett helhetsintryck (Malterud, 1998).
Textstycken med intressanta innebörder markerades. Somliga av dessa var omfattande, varvid en meningskoncentrering genomfördes (jfr Kvale & Brinkman, 2009). Utifrån det markerades särskilda kodord som beskrev innebörderna av textstyckena. Genom det förfarandet gjordes en åtskiljning av irrelevant respektive relevant data (jfr Malterud, 1998). Det som inte direkt kunde härledas till upplevelsen av livskvalitet, sållades bort.
I det transkriberade materialet markerades textstycken som svarade på forskningsfrågan.
Dessa stycken infogades i ett nytt dokument. Därefter urskildes kodord som var talande för längre stycken. Ett nytt dokument öppnades återigen, där enbart de identifierade kodorden radades upp. Därefter såg vi att flera kodord hade samma innebörder, vilka således samlades i ytterligare nya dokument. Utifrån det skapades samlingsnamn för kodorden, vilka sedermera blev kategorier. Kodorden kan vara enskilda uttryck från olika respondenter, men kategorierna för dessa liknande uttryck samman – varvid del och helhet tydligt kan urskiljas. Detta kan sammantaget kopplas till den hermeneutiska vetenskapstraditionen och vidare den cirkel som traditionen beskriver, då kodorden kan liknas med delarna och kategorierna vid helheten (Jfr Kvale & Brinkman, 2009).
Första omgången genererade elva kategorier. Vid en djupare analys framkom att ett flertal av dem hade ett direkt samband varvid flera kategorier kunde slås samman. Resultatet blev slutligen fem kategorier: hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande.
13
Arbetet utgick från en hermeneutisk vetenskapstradition, där tolkning och förståelse är i fokus (jfr Solberg & Solberg, 2007). Studien syftade till att söka efter möjliga innebörder av
livskvalitet genom tolkning av den insamlade empirin (jfr Ödman, 2007). Den hermeneutiska traditionen gör sig ytterligare gällande då den förespråkar en cirkelprocess (jfr Solberg &
Solberg 2007). Vår förförståelse har påverkat studiens alla delar, och inte minst
intervjusituationen. Vi var uppfattningen att äldre är socialt isolerade, passiviserade och att de uppskattar kontakt med anhöriga. Det kan tänkas ha påverkat framställningen av såväl
huvudfrågor som följdfrågor. Vi kan ha bortsett från vissa svar, som inte bekräftade våra fördomar. I de fall de berättade något som inföll under vår förförståelse så kan vi ha valt att lägga större vikt vid att gå vidare med följdfrågor kring just det. Den nya kunskapen den första intervjun gav oss, påverkade nästkommande intervju och återspeglades i frågorna och tolkning av svaren. De svar vi fick vid den första intervjun kan vi omedvetet ha velat få bekräftade av nästkommande intervjupersoner. Det kan således ha styrt intervjusituationen med ledande frågor som anspelade på det som redan har sagts. Dessutom har fokus växlat mellan del och helhet när vi har mött de äldre, då de har uppmärksammats som enskilda individer, delar, i förhållande till sin omgivning och nuvarande livssituation. Utifrån det har de också betraktats i ett sammanhang. Därigenom har det varit ett ständigt växlande mellan del och helhet. Den hermeneutiska cirkeln innebär också att man ständigt växlar fokus från del och helhet i den arbetade texten (Jfr Kvale & Brinkman, 2009). Detta synsätt har vi anammat vid analyseringen av den transkriberade datan, då den kodningen vi utfört ska ses som delar och kategoriseringen den helhet som delarna utgör. Kodorden ses som delar då de är hämtade från samtliga intervjuer – alla delar. Kategorierna för delarna samman till en helhet, då de övergripande förklarar kodorden.
4.7 Validitet och reliabilitet
Huruvida studien har undersökt det den ämnade att undersöka utgör grunden i validitetsbegreppet (Kvale & Brinkmann, 2009). Validiteten i den här studien kan ha påverkats både positivt och negativt av intervjuguidens utformande och att valet av att använda självkorrigerande intervjuer (Kvale & Brinkmann, 2009). Ytterligare faktorer av betydelse kan tänkas vara det strategiska urvalet samt definitionen av begreppet livskvalitet.
Reliabiliteten syftar till huruvida andra forskare kan upprepa studien utifrån beskriven metod och därigenom få liknande resultat (Kvale & Brinkmann, 2009). I denna studie finns
förförståelsen finns tydligt presenterad i inledningen, i metodkapitlet ges en grundlig beskrivning och dessutom finns intervjuguiden som bilaga. Den hermeneutiska
vetenskapstraditionen kan dock ha påverkat reliabiliteten negativt, då förförståelsen kan ha bidragit till att tolkningen av resultaten förändrats kontinuerligt.
4.8 Etiska överväganden
Valet av forskningsområde och respondenter har ställt mycket höga etiska krav på studien. Ett resonemang fördes kring risken för att väcka starka känslor hos de äldre, och hur det skulle upplevas att bli intervjuade av två utomstående utan någon som helst koppling till dem själva eller boendet. De äldre är också en utsatt grupp och i en beroendeställning då de mottar omsorg. Besök på trygghetsboendet genomfördes därför ett flertal gånger innan intervjuerna skulle genomföras för att bygga upp en relation till respondenterna. Av etiska skäl ställdes inga frågor om den omsorg de äldre mottog. Glädjande nog så gav respondenterna uttryck för positiva känslor, så som glädje och stolthet över att bli intervjuade.
14
Ytterligare ett etiskt ställningstagande gjordes vid urvalet av respondenter till studien, då ett deltagande krävde ett aktivt val av de eventuella respondenterna. Därmed fick de äldre själva avgöra huruvida de ansåg sig kunna delta eller inte.
I studien har hänsyn tagits till Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer (www.codex.vr.se) för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning; informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. I enlighet med dessa krav så förklarades studiens syfte och vår universitetsanknytning samt empirins nyttjande tydligt vid informationsmötet.
Informationen gavs muntligt, men kompletterades med ett detaljerat informationsbrev som också innehöll kontaktuppgifter. Innan intervjuerna genomfördes fick samtliga respondenter lämna sitt samtycke till deltagande samt ljudinspelning. Respondenterna tillförsäkrades konfidentialitet då deras namn och kommuntillhörighet ej skulle presenteras i studien.
Dessutom tillförsäkrades de att samtliga ljudfiler och dokument som kunde kopplas till dem skulle förstöras, vilket också gjordes.
15
5. Resultat och analys
5.1 Inledning
I kapitlets början presenteras studiens respondenter. Därefter redovisas studiens resultat i form av kategorier med talande citat för att ytterligare belysa innebörden. I direkt anslutning till varje enskild kategori presenteras ett analysavsnitt där valda teorier och tidigare forskning appliceras. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av den genomförda analysen. Här nedan presenteras de fyra respondenter som ingick i studien;
Gunhild, 83 år gammal
Gunhild har en bakgrund som jordbruksarbetare. Hon har i hela sitt liv bott ute på landet, där hon har sysslat med jordbruk i varierande grad. Gunhild har barn och barnbarn. Gunhild bor ensam i sin lägenhet på trygghetsboendet. Gunhild har ett gediget intresse för djur.
Tor, 84 år gammal
Tor har tidigare arbetat som snickare. Tor är gift och bor på trygghetsboendet tillsammans med sin fru. Tor har ett stort intresse för idrott.
Roland, 88 år gammal
Roland har en bakgrund som lärare och jägare. Han är frånskild och har barn. Roland har ett stort samhällsintresse och engagerar sig i politiska frågor.
Rudolf, 88 år gammal
Rudolf har en bakgrund som bruksarbetare. Han har tidigare bott i hus tillsammans med sin familj. Han har barn och barnbarn. Rudolf bor ensam i sin lägenhet på trygghetsboendet.
Konstintresset är något som präglar Rudolfs liv.
5.2 Hälsa
Hälsan var under samtliga intervjuer ett ständigt återkommande tema då den beskrevs som den mest betydelsefulla faktorn för upplevelsen av en hög livskvalitet. Med hälsan i behåll kände sig de äldre fria och kunde delta i olika aktiviteter i samhället. De äldre såg hälsan som en förutsättning för ett gott liv. ”För det första, så är det ju att man får vara frisk.” (Tor). Det var framförallt den fysiska dimensionen av hälsan som lyftes fram. De beskrev att det var rörelseförmågan som var det viktigaste, och att ha den i behåll bidrog till upplevelsen av oberoende och självständighet. De kunde ta promenader när helst de önskade, träffa vänner och bekanta och ta del av kulturella aktiviteter.
Jag ska vara ärlig och säga att jämfört med många äldre har jag en
drömtillvaro. Just för att jag känner så många människor, och att jag är såpass bra [frisk] att jag har förmåga att ha kontakt med dom. (Roland)
Den fysiska hälsan påverkade också det psykiska välbefinnandet i positiv mening, vilket i sin tur höjde motivationen för ytterligare deltagande i aktiviteter. Detta kan tolkas som en cirkulär process där delarna är i en ömsesidig relation till varandra.
16
De äldre hade en sjukdomshistoria med bl.a. hjärtproblem och stroke. Det framkom dock att de upplevde sig själva som friska, och därmed var hälsa inte att likställa med total frånvaro av sjukdom, utan handlade snarare om den subjektiva upplevelsen av den. ”Ja, sjuksyster hon sa att det inte är så bra med mitt hjärta. Men jag känner mig allt pigg och kry.” (Tor).
5.2.1 Analys av hälsa
Det faktum att respondenterna i studien har drabbats av allvarliga hjärt- kärlsjukdomar kan likställas med att de har blivit utsatta för kroniska stressorer (jfr Antonovsky, 1991). Dock tolkas det som att de äldre hade en hög känsla av hanterbarhet, då de trots allt upplevde en hög subjektiv hälsa. Därmed har inte sjukdomarna påverkat deras system negativt. Detta kan ytterligare förstås utifrån Tornstams teori om gerotranscendens (2011). Det kan tolkas som att de äldre befann sig i en utveckling mot gerotranscendens, då sjukdomarnas eventuellt
livshotande karaktär inte verkade upplevas skrämmande. Därmed kan det rimligen antas att de äldres rädsla inför döden till viss del avtagit, vilket är en av förutsättningarna för en
utveckling mot gerotranscendens.
Vikten av att ha en fungerande rörelseförmåga framkom även i Borgs (2005) studie, där ett signifikant samband mellan livstillfredsställelse och rörelseförmåga kunde påvisas. Även Borglin et al (2005) lyfte fram hälsans betydelse för upplevelsen av livskvalitet, och där gjordes en åtskiljning mellan självskattad hälsa och hälsoproblem. Det kan jämföras med resultaten i vår empiri, där den subjektiva upplevelsen av hälsa åtskildes från den faktiska hälsostatusen.
5.3 Aktivitet och intressen
Aktivitet och dess betydelse för livskvaliteten framkom i samtliga intervjuer. Förutsättningen för deltagandet i aktiviteter beskrevs vara en fungerande rörelseförmåga. Därmed är denna kategori direkt beroende av den föregående. Med aktiviteter menas exempelvis promenader.
De innebar en omväxling som tillskrevs stor betydelse; de äldre kom för en stund från hemmiljön och ut i friska luften. De beskrev också en känsla av frihet, då de hade möjlighet att ta sig ut. ”Det är roligt att komma ut. Lite avkoppling och miljöbyte.” (Tor)
I denna kategori urskildes social gemenskap för de äldre. Genom att exempelvis gå ut och ta en promenad, var chansen stor att de stötte på någon bekant vilket upplevdes mycket
positivt. ”Jag har många bekanta. Det blir att man alltid träffar någon ute, så promenaden tar inte tjugo minuter som man hade tänkt utan kanske två timmar.”(Roland)
De äldre menade också att boendets läge var av vikt, då det är beläget centralt och i en vacker omgivning med en älv som rinner precis bredvid. De kunde bjuda upp vänner för att fika på balkongen och titta på den vackra utsikten. ”Det är så bra för man kan alltid locka med den fina utsikten om man vill ha kaffegäster.” (Roland)
Deltagande i festligheter med musik och fika, beskrevs som värdefullt av samtliga. Det framkom att aktivitetsdagar anordnades av pensionärsföreningar, anhöriga och kommunen i gemensamhetslokalen på trygghetsboendet. ”Vi har haft fest här. Det tyckte jag var så roligt.”
(Gunhild)
Det framkom att alla respondenter har sysslat med någon form av skapande under sina liv, bl.a. konst och musik. Skapandet var av stor betydelse för dem, då de har åstadkommit något
17
konkret. Både Rudolf och Gunhild berättade hur viktigt det var att vara omgiven av just de saker de skapat. Det var ett sätt för dem att fortsättningsvis ägna sig åt sina tidigare intresse, men de upplevde också stolthet och bekräftelse då anhöriga och andra kunde se och ta del av deras verk. ”Ja det är ju trevligt att fortsätta njuta av tavlorna jag har målat.”(Rudolf) Tv och radio var en stor del av vardagen. Apparaterna gav dem möjlighet att ägna sig åt tidigare intressen, sport var ett sådant exempel. Tor har ägnat en stor del av sitt liv åt att idrotta. På äldre dagar har han dock inte den fysiska möjligheten att utöva sporterna som han älskade. Via TV och radio kunde han dock vara aktiv genom att följa olika idrottsevenemang.
Även övriga respondenter ägnade mycket tid åt radio och TV. De gavs därigenom möjlighet att följa och känna delaktighet i samhällsdebatten via allehanda nyhetssändningar. Det upplevdes av alla som en trygghet att veta vad som pågick i samhället.
För Roland, som tidigare varit politiskt aktiv och engagerad i olika samhällsfrågor upplevdes detta än mer betydelsefullt, och han kunde fortfarande känna att han deltog i
samhällsdebatten. ”Radion är på hela tiden, om inte tv:n är det vill säga. Det är viktigt att veta vad som händer runt omkring en.” (Roland)
Å andra sidan beskrev Roland samtidigt att han, inom andra områden, valt att helt dra sig tillbaka. Han har tidigare varit jaktledare men förklarade att han nu bestämt sig för att avsäga sig uppdraget och låta yngre förmågor ta över. Det var ett medvetet val från hans sida och hade inget samband med hälsa, han menade snarare att han gjort sitt. ”Jag faller för
åldersstrecket vet ni. Det finns så många duktiga ungdomar som kan ta över efter en gammal räv som mig.” (Roland)
Det framkom även att sällskapsdjur skänkte en känsla av välbefinnande hos de äldre. Att umgås, vårda och ge kärlek till ett djur var mycket betydelsefull för dem. Gunhild hade en hund som hon tyckte mycket om, och som gjorde att hon kom ut på promenader och således aktiverades. ”Jag älskar djur och är van vid att ha dem nära.” (Gunhild)
Alla de äldre har under hela sina liv haft djur omkring sig. Närvaron av sällskapsdjur beskrevs därmed som mycket betydelsefullt. Djuren bidrog till en trygghet och glädje hos de äldre.
Även de som idag inte hade ett djur, uppskattade att komma nära och umgås med exempelvis grannarnas djur då och då.
Det framkom också att de äldre i studien värderade ensamheten och stilla stunder högt. De beskrev hur det gav dem möjlighet till reflektion och känsla av rofylldhet. ”Det är så skönt att bara sitta i min fåtölj och fundera.” (Rudolf)
5.3.1 Analys av aktivitet och intresse
Resultaten inom kategorin – aktivitet och intresse - kan liknas vid Tornstams teori om
gerotranscendens (2011). Tornstam menar att då vi blir äldre, så sker det i större utsträckning ett selektivt val från vår sida kring olika aktiviteter i livet. Detta återkom tydligt bland de äldre i vår studie då de skulle kunna vara mera aktiva inom andra områden än vad de faktiskt är idag. Anledningen till det berodde inte alltid på en sämre fysisk hälsa eller avtagen ork, utan det framkom att de i stor utsträckning ansåg att de helt enkelt gjort sitt, och kände inget behov av vissa aktiviteter mera. Det bör dock understrykas att de selektivt bortvalda aktiviteterna för den sakens skull tidigare inte nödvändigtvis måste ha upplevts som oviktiga. Just denna form av tillbakadragande som våra respondenter gjorde är en förutsättning för gerotranscendens.
18
Antonovsky (Jfr 1991) för ett liknande resonemang om selektiva val, dock i termer av gränser vad gäller livssektorer. Resultaten i vår studie visar hur de äldre har snävat in gränserna för vilka livssektorer som anses viktiga – mer tid ägnades åt aktiviteter som upplevdes
betydelsefulla. Somliga av dessa gränser har dock uppkommit som en direkt orsak av just ålderdomen. Gränserna gällde inte enbart valet av livssektorer utan det tycktes förekomma en gränsdragning inom sektorerna också. De hängav sig till viss del åt samma intressen och livssektorer som tidigare, dock på andra sätt vilket exemplifierades genom Roland som fortsatte att informera sig om samhällsdebatten via radio och TV.
Det framkom också att de äldre uppskattade ensamma stunder, och att det i sig klassades som en form av aktivitet. De nyttjade stunderna för reflektion vilket tolkades ge känslor av
rofylldhet. De tycktes inte uppleva ett ensamt sittande i en fåtölj som någonting inaktivt eller negativt, utan snarare tvärtom. Det kan kopplas till Tornstams (2011) teori om
gerotranscendens. Han skriver om hur människor i utveckling mot gerotranscendens ägnar mycket tid åt stilla stunder och olika former av ”meditation”.
Resultaten gällande deltagande i aktiviteter och dess positiva påverkan på livskvaliteten, återfinns även i såväl Borglin (et. al, 2005) Tollén (et. al, 2008) och Borgs (2005) studier. De poängterar vikten av deltagande i fysiska aktiviteter då detta påverkar livstillfredsställelsen och man får en känsla av nöje och njutning. I vår studie framkom även att aktiviteterna inte enbart var av fysiskt slag, utan kunde också innefatta att lyssna på radio eller se på TV.
5.4 Anhöriga och vänner
De äldres anhöriga och vänner är den tredje aspekten av faktorer som påverkar livskvaliteten.
Att ha sina anhöriga nära, gav känslan av trygghet och välbefinnande. Samtliga äldre önskade att ha sina anhöriga på nära håll, rent geografiskt. De äldre vars barn som dock bodde i andra städer, kompenserade detta genom tät telefonkontakt men också via fotografier av dem. ”Jag har ett gott liv på det viset, till skillnad från andras liv, att jag har anhöriga nära.” (Roland) Det var viktigt att de hade möjlighet att fortfarande, trots ålderdom och
funktionsnedsättningar, kunna vara delaktiga i barnens liv. Det möjliggjordes genom att de anhöriga tog initiativ till kontakt och bjöd in dem till delaktighet genom att berätta om sina liv och viktiga händelser. De blev bekräftade som viktiga personer i sina närståendes liv. ”Det är roligt när barnen ringer till mig då och då, och berättar hur de har det.” (Rudolf)
Hälsans betydelse lyftes fram även här. För samtliga respondenter var de anhörigas hälsa och att de hade det bra, en mycket viktig del för att de själva skulle känna välbefinnande. Dels att de anhöriga hade såväl den fysiska som den psykiska hälsan i behåll, men också att de hade ett rikt socialt liv. ”Det gläder mig att min son är så förfärligt omtyckt här i staden.”(Roland) Att de anhöriga fanns där och hjälpte till med praktiska saker, upplevdes som betydelsefullt för de äldre. Det kunde vara inhandling av matvaror men också ekonomisk hjälp. De anhöriga gav också de äldre möjlighet till ett tryggt tillbakadragande, då de tog över vissa praktiska delar av de äldres liv.
De äldre hade en vilja att lämna över betydelsefulla ting till sina barn. I såväl Gunhilds som Roland och Tors berättelser framkom det att de under större delen av sina liv bott i ett och samma hus. De hade byggt husen av egen kraft, bildat familj och barnen hade vuxit upp där.
19
De tillskrev dessa hus höga affektionsvärden, då de hade blivit en betydande del av deras liv.
Det fanns en stor sentimentalitet förknippad med husen och när de skulle flytta var det viktigt att någon de har förtroende för tog över, exempelvis deras barn.
Jag har en son som övertagit min gård, han håller på och renoverar och så där. Det var min lycka. Annars hade jag inte orkat. Det är väldigt, väldigt svårt om man får lämna det till främmande folk. (Gunhild)
Roland gav uttryck för en annan form av efterlämnande. Han berättade att han höll på att iordningsställa ett fotoalbum med bilder från sin egen och sina barns uppväxt. Han beskrev hur viktigt det var att lämna över det till sina barn.
Möjligheten att träffa vänner var väldigt betydelsefullt för de äldre. Gunhild framhävde vikten av att kunna bjuda över grannarna på fika och mat. ”Det är så bra, jag behöver aldrig vara ensam. Vi äter tillsammans jämt, jag och grannfrun.”(Gunhild)
Roland uppskattade att träffa vänner och bekanta när han tog sina promenader i centrum.
Gemensamhetslokalen på boendet öppnade också upp möjligheten för grannarna att träffas och umgås.
5.4.1 Analys av anhöriga och vänner
Tornstams (2011) teori om gerotranscendens och selektiva val kan härledas även till hur våra respondenter talade om anhöriga och vänner. De selektiva valen innefattade, för våra
respondenter, sociala relationer som i deras engagemang i barnen och barnbarnens liv. De verkade ha ett minskat intresse av relationer till ytliga bekanta. De äldre tycktes leva genom sina barn och barnbarn, som de upplevde en stark samhörighet med.
Gerotranscendensprocessen innebär en förskjutning av gränser vad gäller du- och jagförhållandet, vilket visas i denna studie då de äldre verkade uppleva en gränslös sammanflätning med de närstående.
Förändringarna i de sociala relationerna är något som kan förstås utifrån KASAM-
komponenten meningsfullhet (Antonovsky, 1991). De äldres engagemang och delaktighet i den sociala gemenskapen beskrevs som särskilt betydelsefull. Något som också bör belysas är det Antonovsky (1991) beskriver som flexibilitet vad gäller vilka livssektorer som ska
betraktas som viktiga. Det har varit särskilt tydligt för våra respondenter att relationerna till närstående betraktas som en livssektor med mycket djup känslomässig innebörd som de äldre i allra högsta grad var beredda att investera i. Andra livssektorer betraktades som
jämförelsevis mindre viktiga, exempelvis ytliga bekanta. Det blev tydligt när respondenterna beskrev den dagliga kontakten och vikten av att vara delaktig i sina närståendes liv. De investerade känslomässigt i relationerna. Efterlämnandet var ett tecken på hur den höga graden av meningsfullhet gjorde att de upplevde en viss acceptans och hanterbarhet inför vad som komma skall. Därmed bestod relationerna till de närstående inte enbart av ett
känslomässigt utbyte, utan omvandlades också till copingresurser.
Borg (2005) konstaterade att dåliga sociala resurser och missnöje med relationen med anhöriga påverkade de äldres livstillfredsställelse i negativ grad. Både Tollén (et. al, 2008) och Borglin (et. al, 2005) framhåller också att goda relationer till andra bidrar till känslor av sammanhang och en högre livskvalitet. Andersson (2007) fann att en god relation till sina anhöriga och att bli bekräftad som avgörande för livskvaliteten. Ytterligare gemensamma resultat var värderingen av att få händelser berättade för sig.
20
5.5 Boendeform
Boendet och dess form tillskrevs en betydande roll för de äldres upplevelse av ett gott liv. De beskrev sitt boende som tryggt, och med en vacker omgiven miljö. Det centrala läget var också av betydelse för dem. Närhet till affärer, sjukvårdsinrättningar och annan
samhällsservice.
Boendet ligger så bra, jag kan bjuda upp vem jag vill och fråga om de vill komma upp och kolla på utsikten, det är väldigt kul. Hade jag fått en lägenhet längre bort, hade det varit mycket svårare att få folk dit. Då är det ju avsides från centrum. Här går de ju förbi ändå. Det tycker jag är väldigt fint, man behöver inte känna sig ensam här. Och sådana här besök som jag har av er två, det är ju omväxling. (Roland)
Trygghetsboendet gav dem möjlighet till tillbakadragande från tidigare ansvar för praktiska saker, så som snöskottning och gräsklippning. Tillbakadragandet gav de äldre en inre känsla av ro och lugn, en ansvarsbefrielse. ”Man har inga besvär här. Man får det skottat och sandat. Allt gör de ju för en. Det är ju underbart.” (Gunhild)
Känslan av trygghet med boendeformen var också genomsyrande i respondenternas svar. De beskrev hur hemtjänstpersonalens närhet, trygghetslarm, portkod och handikappanpassningen bidrog till upplevelsen av trygghet och välbefinnande. Roland berättade om den markanta skillnaden i trygghet han upplevde på boendet till skillnad från då han bodde på landet.
En dag när det var kallt och halt skulle jag gå till sjön, så föll jag huvudstupa.
Jag trodde jag skulle ligga där i flera dagar utan att någon skulle sakna mig.
Det är rätt otrevligt. Däruppe fungerar heller inga larm, det är radioskugga.
Det är otrevligt om man skulle bli liggande någonstans. (Roland)
Det har också, på boendet, bildats en form av unik gemenskap grannarna emellan. De tillhörde alla samma generation, hade liknande bakgrund, var pensionerade samt var i behov av någon form av stöd. Det hade därigenom bildats en form av trygghet och de var bekanta med samtliga boende. ”Det är så bra här. Vi hälsar på varandra och frågar varandra hur det är.” (Gunhild)
De äldre förklarade också betydelsen av att vara omgiven av sina egna möbler och
tillhörigheter. Det skapade en hemkänsla, och förmildrade den negativa känslan av att lämna sitt tidigare hem. Det gav också en känsla av igenkännlighet, när allt annat runtomkring var nytt och annorlunda.
Det är viktigt att få med mina egna möbler. Allt har jag gjort själv. Om jag hade tvingats lämna det, vet jag inte hur det skulle ha gått. Det är så skönt att ställa in det man har kvar. Bara en sådan sak som en stol, det är gamla grejer jag haft med mig hela livet. (Gunhild)
Tor berättade dock hur han inte hade möjligheten att ta med sig alla de möbler han önskade, vilket beskrevs som en stor sorg.
I anslutning till boendet fanns ett café beläget, vilket var en naturlig mötesplats. Hit kom inte bara de boende och fikade, utan även kommunala politiker och tjänstemän vilket gav en chans till dialog, gemenskap och påverkan, vilket värderades högt av respondenterna. ”Det är så fantastiskt att komma hit ner, här brukar jag diskutera med både kommunalrådet och
