Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete
Nybyggnation för
avloppsrening i Tegelviken
En pumpanalys för kommande reningsverk
Författare:
Charlie Fjällgård & Tim Berthling Handledare:
Magnus Nilsson
Abstrakt
Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sänka sina utsläpp av näringsämnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfällen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmål planeras därför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida
pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. Två helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. Två alternativ för
Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.
Under projektet har Kalmars inkommande dygnsflöde under åren 2011, 2012 och 2013 legat till grund för dimensionering av pumparna till den planerade nybyggnationen.
Syftet var att ge KVAB beslutsunderlag för val av pump till den kommande pumpstationen. Resultatet redovisar att centrifugalpumpen har lägre energiförbrukning och får därför en lägre kostnad vid drift. Eftersom mer kringutrustning och underhåll krävs för centrifugalpumpen jämfört med Arkimedespumpen kan dock det verkliga resultatet bli annorlunda.
Nyckelord:
KVAB, LCC-Analys, Arkimedespump, centrifugalpump, näringsämnen
Linnéuniversitetet
Sjöfartshögskolan i Kalmar
Utbildningsprogram:
Sjöingenjörsprogrammet Arbetets omfattning: Självständigt arbete om 15hp
Titel: Nybyggnation för avloppsrening i Tegelviken
– En pumpanalys för kommande reningsverk
Författare: Tim Berthling och Charlie Fjällgård
Handledare: Magnus Nilsson
Abstract
Kalmar Vatten AB (KVAB) is creating a new building for wastewater treatment to reduce their emissions of nutrients in Kalmarsund. KVAB has upgraded their existing treatment plant on previous occasions to meet future energy and climate targets.
Therefore KVAB is now planning a new wastewater construction. The assignment was to convey different pump alternatives to the future pumping station and provide an LCC-Analysis for each option. Two completely different pump types have been investigated, Archimedes pump and centrifugal pump. Where two options for the Archimedes pump and one option for centrifugal pump have been taken into account.
Under the project, KVAB´s daily incoming wastewater flow during the years 2011, 2012 and 2013 formed the base for dimensioning of the pumps to plan the new
construction. The aim was to give KVAB alternatives of pumps to the next pump
station. The results show that the centrifugal pump has lower energy consumption and therefore has a lower cost of operation. Since more equipment and maintenance is required in operation of the centrifugal pump compared to Archimedes pump the actual results will be different.
Linnéuniversitetet
Kalmar Maritime Acadamy
Degree course:
Sjöingenjörsprogrammet
Level: Självständigt arbete om 15hp
Title: Nybyggnation för avloppsrening i Tegelviken
– En pumpanalys för kommande reningsverk
Authors: Tim Berthling & Charlie Fjällgård
Supervisor: Magnus Nilsson
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Introduktion ... 1
1.2 Bakgrund ... 2
1.3 Mål... 3
1.4 Terminologi ... 4
2 Metod ... 5
2.1 Tidigare erfarenheter ... 5
2.2 Beräkningar ... 5
2.3 Avgränsning ... 6
3 Resultat... 7
3.1 Alternativ ... 7
3.2 Förutsättningar ... 8
3.3 Variationer hos inkommande flöde ... 8
3.4 Pumpalternativ ... 10
3.4.1 Gemensamt för alternativ 1 och 2 ... 10
3.4.2 Specifikt Alternativ 1 ... 10
3.4.3 Specifikt Alternativ 2 ... 10
3.4.4 Alternativ 3 ... 11
3.5 Livslängd och investering ... 12
3.5.1 Listade riktpriser för KVAB ... 12
3.5.2 Investering/ investeringskostnader ... 12
3.5.3 Livslängd/återinvestering ... 13
3.6 Underhåll och drift ... 14
3.6.1 Underhåll/underhållskostnader ... 14
3.6.2 Drift/driftskostnader ... 15
3.6.3 LCCA - Life Cycle Cost Assessment ... 16
3.7 Alternativ frekvensstyrning ... 17
3.8 Andra aspekter för respektive pumpprincip ... 18
4 Diskussion ... 19
4.1 Slutsats ... 20
4.2 Framtida studier ... 20 Referenslista ... I Bilagor ... II
1 Inledning 1.1 Introduktion
År 1963 byggdes det första reningssteget i Kalmar efter dåtidens miljökrav.
Reningsverket har under årens lopp byggts om vid flera tillfällen, trots detta har det befintliga verket svårt att klara dagens miljömål. Miljötillståndet omfattar sedan 1997 riktvärde för halten totalkväve i utgående vatten till 15mgNtot/l som årsmedelvärde för Kalmars avloppsreningsverk. Sedan 2002 har det varit problematiskt att uppnå detta villkor (se figur 1).
Figur 1.
1.2 Bakgrund
KVAB renar över 6 miljoner kubikmeter avloppsvatten varje år. Till Kalmar kommun har idag över 90 % av invånarna anslutit sig till det kommunala avloppsnätet, och fler fastighetsägare erbjuds varje år att ansluta sig (Kalmar Vatten AB, 2015).
År 2010 startades projektet med att kartlägga åtgärdsmöjligheter för att förbättra kvävereduktionen och grundläggande brister i det befintliga verket har kartlagts (se bilaga 16). Ett beslut att antigen ”lappa och laga” den befintliga anläggningen ytterligare eller göra en större investering för framtiden och bygga nytt var tvunget att tas. Tidigare ombyggnationer har gjorts för att sänka utsläppen, trots detta har
reningsverket idag fortfarande svårt att klara de riktvärden som finns framförallt för kväve. Det befintliga reningsverket har en hög energiförbrukning och för att klara framtida miljömål vad gäller energieffektivisering har KVAB valt att bygga nytt istället för att bygga om. Den 27 januari 2014 godkände kommunfullmäktige att KVAB fortsätter sitt arbete med en ny vattenreningsdel. Målet med denna nybyggnation av vattenrening är att minska utsläppen av näringsämnen i Kalmarsund, öka
energieffektiviseringen och få en mer driftsäker anläggning.
Framtida lagringsplatsen för slam kommer att placeras längre söder ut jämfört med idag. Den nya anläggningen kommer att placeras mellan KSRR:s återvinningscentral och reningsverket i Kalmar. Den lukt som kan uppstå från det befintliga reningsverket kan komma att minska vid en flytt då avståndet till bebyggelse ökar. En flytt av det havsnära reningsverket innebär att området sydväst kan komma att användas som rekreationsområde när ett planerat kustnära promenadstråk mellan Stensö och
Svaneberg öppnas. Rent och friskt vatten är förutsättningar för en stads utveckling och turism. Kalmar är en kuststad och mindre näringsutsläpp till Kalmarsund ger positiva effekter för kommunens invånare, stadens sommargäster och den marina miljön (Ullman, 2014).
Denna analys är en del av kompletterande teknikutredningar & kostnadsbedömningar för KVAB.
2010 – Inriktning byggnation av ny vattenreningsdel
2011 – Systemanalys
2012 – Tidplan och förstudie
2013 – Förstudie klar
– Miljötekniska markundersökningar
2014 – Projektledare anställs
– Start samråd inför tillståndsansökan enligt Miljöbalken
2014 – Tillståndsansökan enligt Miljöbalken – Kompletterande teknikutredningar
– Kostnadsbedömningar – Start förprojektering
2015 – Förprojektering färdigställs – Upphandling detaljprojektering
1.3 Mål
Med en ny vattenreningsdel vid Tegelviken vill KVAB energieffektivisera samt sänka utsläppen av näringsämnen. Detta skall göras genom att med pumpar till
reningsanläggningen lyfta hela Kalmars inkommande avloppsflöde till en erforderlig höjd på cirka 5meter som angivits av KVAB. Därefter låta avloppsvattnet via självfall ta sig genom det nya reningsverket.
Syftet med uppdraget är att ge KVAB underlag för olika pumpalternativ till den nya reningsanläggningen, LCC-Analyser för de olika pumpalternativen samt undersöka driftsäkerheten för att klara Kalmars behov.
För att nå detta mål har följande frågeställningar ställts:
1. Vilka pumptyper kan lämpa sig för den nya anläggningsdelen?
2. Hur många pumpar bör installeras för att ge redundans och driftsäkerhet?
3. Vilken storlek & kapacitet bör pumparna ha för en så bra energieffektivisering som möjligt?
4. Hur ser investeringskostnaden ut för pumpalternativen och när beräknas återinvestering behövas?
5. Hur kommer underhålls- och driftskostnader att se ut?
1.4 Terminologi
Arkimedespump – Förflyttar mediet genom att lyfta det med hjälp av en stor skruv, kallas även för snäckpump och skruvpump (Arcata's Wastewater Treatment, 2015).
Centrifugalpump – Utnyttjar centrifugalkraften hos mediet och bygger upp en tryckskillnad mellan sug- och trycksida som sätter vätskan i rörelse (Alvarez, Energi Teknik, 2006).
KSRR – Kalmarsundsregionens renhållare KVAB – Kalmar Vatten AB
LCC Analys – Life-cycle Cost Analysis (Livscykelkostnadsanalys)
Näringsämnen – Ämnen som organismer behöver, uppdraget syftar på framförallt kväve men även fosfor. För mycket av dessa ämnen leder till övergödning i havet.
Torrt uppställd - Innebär att en produkt är anlagd i en torr miljö intill
uppsamlingsplatsen eller i passande närmiljö enligt installationstyp T,Z (Bilaga 9, Installation types, 2011).
Uppfordringshöjd(H) – Den höjd mätt i meter som pumpen klarar av att ge vid en viss driftspunkt (Alvarez, Energi Teknik, 2006).
Uppsamlingsbassäng - En plats där en volym av det inkommande mediet samlas upp för lagring under kortare perioder.
Volymflöde(m3/h) – Flöde av mediet mätt i kubikmeter/timme. Volymflöde(l/s) - Flöde av mediet mätt i liter/sekund.
2 Metod
I uppdraget har insamling av empiri skett via mail- och telefonkontakt med olika pumptillverkare samt besök och personlig kontakt med KVAB. Informationen som låg till grund för kontakten med de olika tillverkarna är tidigare registrerade flöden hos KVAB (se bilaga 15). Detta bestod av journalförda dygnsflöden som sammanställdes av gruppen hos KVAB. Detta var journaler manuellt förda av driftspersonal utifrån de visade dygnsflödena från KVABs driftssystem. Dygnsflödena bearbetades och lämpliga medelvärden togs fram tillsammans med KVAB. Mindre justeringar har gjorts för att ta hänsyn till framtida expandering av flöden. Stora inkommande flöden under korta perioder på dygnet som bidrog till driftsstörningar i reningsverket togs i beaktande, då för att eliminera driftsstörningar. De pumptillverkare och leverantörer som
kontaktades under arbetet var Evergreen, Maf Pump, Robota AB och efter
rekommendationer av KVAB, Xylem och Torell Pump AB (se bilaga 14). Efter att denna information delats med företagen gavs svar från ett fåtal leverantörer som ansåg sig ha kompetens och intresse i kommande arbete. Dessa var Torell Pump AB och Robota AB.
2.1 Tidigare erfarenheter
Det finns sedan tidigare olika installationer av pumparangemang hos reningsverk. Varav vissa pumptyper lämpade sig för jämförelse i arbetet. Det fanns även i tidigt stadie av arbetet åsikter om vilka pumptyper som ansågs lämpliga från KVABs sida.
2.2 Beräkningar
Drift-/Investeringskostnader
Investeringskostnader och driftskostnader baserades på de förslag och den
offertinformation som tillhandahölls av de två leverantörerna. Då de olika typerna av installation varierade stort var underhåll- och driftkostnader svåra att kalkylera.
Kalkylerad LCC analys togs fram för att göra anläggningarna jämförbara. Detta gjordes med hänsyn taget till planerat reparations- och underhållsarbete utifrån
leverantörernas tidigare erfarenheter. Underhållsarbete hos anläggningarna variera beroenden på personalkompetens och anpassad drift av anläggningen.
2.3 Avgränsning
Ingen hänsyn har tagits till densitetsvariation hos det pumpade mediet. Vätskan består mestadels av vatten och har en minimal densitetförändring beroende på
renlighetsgraden hos vätskan samt temperaturen. Då tillhandahållande av information skett utefter leverantörernas redan befintliga data, lämnades utrymme för förändring inom vissa områden. Konstruktionsutformning och underhållsplaner kan formas efter kundens totala önskemål. Beroende på utvecklingsmöjligheter och produkttillverkning för anläggningens ändamål. Underlag för beräkningar samt installation av
frekvensomriktare för eventuell driftsjustering i form av varvtalsreglering har inte omfattats i arbetet. Föreslagna alternativ är baserade på tidigare erfarenheter från leverantörer. Priser för dessa installationer tillkommer, även underhåll av dessa system.
Eventuell kostnad och inverkan för anläggning av uppsamlingsbassäng samt underhåll av uppsamlingsbassängen omfattas inte. Detta är en alternativ lösning som kan variera utefter kundens önskemål. Vid installation av en ny anläggning byggd på
centrifugalpumpar krävs undersökning av placering för pumpenheter samt uppsamlingsbassäng.
3 Resultat
I kommande del av arbetet redovisas det resultat som erhållits utifrån vår analys.
Alternativen redovisas och jämförs ur ekonomisk investerings- och
underhållssynpunkt. Detta är framtaget för KVAB som beslutsunderlag och användning inför kommande förprojektering.
3.1 Alternativ
Vilka pumptyper kan lämpa sig för den nya anläggningsdelen?
Alternativen som togs fram tillsammans med pumpleverantörerna omfattar två helt skilda pumptyper, Arkimedes- och centrifugalpump. Torell Pump AB blev vår
huvudkontakt när det gällde utformning av Arkimedesprincipen efter rekommendationer från KVAB (se bilaga 14). Robota AB blev en värdefull samarbetspartner när centrifugalpumpen som ett passande alternativ till
Arkimedespumpen togs fram. Dessa alternativ gav för- respektive nackdelar inom olika områden när den konstantdrift som krävdes i de olika fallen kom att variera.
Detta projekt har behandlat tre alternativ, två baserade på Arkimedespumpar samt ett på centrifugalpumpar.
Hur många pumpar bör installeras för att ge redundans och driftsäkerhet?
Dessa alternativ har konstaterats lämpliga efter övervägande med KVAB.
Alternativ 1 – 2 stycken skruvar Alternativ 2 – 3 stycken skruvar
Alternativ 3 – 4 stycken centrifugalpumpar
I samtliga fall låg konstant varvtal till grund för beräkningar och jämförelser som gjordes, vilket inte är en optimal driftssituation ur energisynpunkt. Alternativ för frekvensstyrning av pumparna togs fram för att passa KVABs driftssituationer.
3.2 Förutsättningar
Vilken storlek & kapacitet bör pumparna ha för en så bra energieffektivisering som möjligt?
Förutsättningarna utgick från tidigare flödesinformation och var utgångspunkt för dimensionering av pumparna.
Dygnsflöden som användes vid dimensioneringen är min, medel och max flöde per dygn. Dessa flöden uppgick till
Min - 350m3/h under 6h/24h Medel - 1000m3/h under 17h/24h Max – 1750m3/h under 1h/24h
Dessa flöden var utvalda värden för dimensioneringar som gjorts (se bilaga 14).
3.3 Variationer hos inkommande flöde
Dygnsflöden varierar stort och sammanställning har gjorts från KVABs journalförda data under åren 2011, 2012, 2013 (se bilaga 15). Under månaderna januari-februari ökade inkommande flöde markant som visas i figur 2 nedan. En orsak till detta är bland annat snösmältning.
Figur 2. Inkommande flöde under åren 2011, 2012, 2013.
Under perioder uppstod störtskurar under någon eller några timmar, ofta under sommarmånaderna. Detta har kunnat resultera i extrema fall där inte det redan
befintliga reningsverket klarat av de flöden som uppkom. Totala dygnsflödet höjs vilket gör att man kan urskilja de dygn som haft stora skurar enligt figur 3 (se bilaga 15).
Inringade toppar i figuren är typexempel på flöden som uppstår vid t.ex. stor nederbörd under maj och juli.
Figur 3. Visar totala flödet för varje dygn under året 2013.
Högre flöden inträffade ofta under specifika tider på dygnet, på morgonen då folk vaknar och går på toaletten, efter lunch samt kring kvällstid då matlagning, dusch o.s.v.
sker. Under väldigt korta perioder uppgår flödet till över 2000m3/h, hänsyn togs till detta vid dimensionering av pumparna och deras maxflöde. Det handlade om så korta perioder att flödet därefter sjunker till under pumpens angivna maxflöde. Pumparnas uppsamlingspunkt bör därför vara dimensionerad för att ta hand om detta höga flöde och fungera som buffert. Skulle extrema fall inträffa finns fortfarande redundans med ytterligare en eller flera pumpar som kan sättas i drift. Den verkliga maxkapaciteten hos pumpstationen blir därför högre.
Storleken hos pumparna har haft betydelse vid val av antal pumpar i installationen.
Redundans utefter angivet maxflöde är en förutsättning för att få den önskade
driftsäkerhet som krävs när det gäller stadens avlopp. Vid eventuellt akut driftstop och även vid serviceuppehåll av en pump skall därför resterande system klara av det angivna maxflödet på 1750 m3/h. Under fallen där toppar inträffade fanns begränsningar. Vid dessa undantagsfall har man inte heller tidigare klarat av att hantera de vattenflöden utan räknar då med kortare driftsstörningar. För att kompensera för de förluster som uppstår i systemet samt den lyfthöjd som är
beräknad hos anläggningen, är utgångspunkten en höjd av 5 meter. Detta för att få ett självfallande flöde genom de kommande delarna av reningsverket.
3.4 Pumpalternativ
3.4.1 Gemensamt för alternativ 1 och 2
Pump och konstruktionsidéer har arbetats fram med hjälp av Torell AB. Storleken på pumpalternativ 1 & 2 varierar lite, skruvdiametern hos pumparna skiljer 100mm (se bilaga 5 och 6). Arkimedespumpen arbetar med lågt och konstant varvtal,
flödeskapaciteten samt effekten blev resultatet vid val av skruvdiameter. Det innebär att installation såväl som underhållsarbetet per pump blir uppskattningsvis
densamma.
3.4.2 Specifikt Alternativ 1
2st Arkimedespumpar
Det alternativ som bestod av två stycken Arkimedespumpar bygger på principen att en pump själv skall klara KVABs behov, utan att pump nr.2 skall behöva sättas i drift även vid höga flöden. Alternativet bestod av 2 x Spaans Snäckpump, modell IT1500.
Pumparnas uppfordringshöjd är 5,93meter och ett flöde på 550l/s och motoreffekten för pumpdriften är 45kW per pump vid full belastning (se bilaga 6). Vid byggnationen konstrueras tre rännor i betong varav en av dessa lämnas tom för eventuell
installation av en tredje pump för framtida behov. Trågen för pumparna består av betong, skall en tredje pump installeras i framtiden monteras denna i ett ståltråg.
3.4.3 Specifikt Alternativ 2
3st Arkimedespumpar
Denna utformning byggde på att med tre mindre pumpar växla mellan att en alternativt två driftsatta pumpar arbetar för upprätthållning av Kalmars behov.
Alternativet bestod av 3 x Spaans snäckpump modell IT1400. Pumparnas
uppfodringshöjd är 5,91m och ett flöde på 460l/s. Motoreffekten för pumpdriften var 37kW per pump vid full belastning (se bilaga 5). Under större delar av året bör en pump klara behovet, vid höga flöden krävs 2 pumpar i drift och därmed ökar
energiförbrukningen. Under 23timmar/dygn klarar en pump det angivna flödet, under 1timma/dygn skall därför 2 pumpar vara i drift(se förutsättningar 3.1).
3.4.4 Alternativ 3
4st Centrifugalpumpar
Alternativet bestod av fyra stycken Zenit ZUG OC 250H (se bilaga 9) och är framtaget med hjälp av Robota AB som levererade helhetslösningar inom denna
produktkategori. Under driftsförhållande som beräknades infalla i anläggningen kom en uttagen driftspunkt (se bilaga 11) infalla med en uppfordringshöjd av 8meter och ett volymflöde av 140 liter/sekund. Alternativet kräver uppsamlingsbassäng för utjämning av det inkommande flödet från övriga stationer varpå anläggningens sugsida är ansluten. Detta anläggningssätt gav en konstantdrift hos
pumpinstallationen. I fallet är den angivna uppfordringshöjden något högre än hos Arkimedespumpen då det tillkom installationstillbehör som bidrog till förluster i systemet. Alternativet bestod till 70 procent av tiden av en konstant drift av två stycken pumpar. Ytterligare två pumpar ger stöd under de tider då nivå i
uppsamlingsbassäng ökar intensivare eller service och underhåll sker. Pumparna monteras torrt uppställt (se bilaga 9) i separata dammar i anslutning till
uppsamlingsbassäng eller efter önskemål. Monteringssätt är någonting som bör bearbetas om alternativet skulle vara aktuellt då det anpassas efter beställarens specifika önskemål.
3.5 Livslängd och investering
Hur ser investeringskostnaden ut för pumpalternativen och när beräknas återinvestering behövas?
Redovisning av de preliminärt kalkylerade kostnader som en investering av anläggningen medförde samt återinvestering av de olika anläggningarna.
3.5.1 Listade riktpriser för KVAB
Aktuellt energipris - pris/kilowatt 0,5629SEK/kW 3.5.2 Investering/ investeringskostnader
Gemensamt alternativ 1 & 2
Alternativen har offererats med ståltråg, vid konstruktion till KVAB skall betongtråg gjutas Betong är ett billigare material men pga. arbete och den tid det tar för anläggning av betongfundament då härdningsprocessen måste ske i omgångar blir kostnaden ungefär densamma (se bilaga 2).
Alternativ 1/Arkimedespumpar
2 x SPAANS snäckpump typ IT1500 inkl. ståltråg. Pris/st. 540 400 SEK (se bilaga 4) Alternativ 2/Arkimedespumpar
3 x SPAANS snäckpump typ IT1400 inkl. Ståltråg. Pris/st. 545 500 SEK (se bilaga 3) Alternativ 3/Centrifugalpumpar
Den kalkylerade investeringskostnaden för detta anläggningsförslag bestod av en grunduppställning av 4 stycken pumpar typ ZUG 250H. I denna investeringskalkyl omfattades även grundläggande minimi krav för pumpen på monteringsmaterial vilket vid installation varierade och berodde till stor del av hur beställarens behov och önskemål ser ut.
Zenit ZUG 250H - pris/styck 91 000 SEK
Monteringstillbehör - minimikrav på monteringstillbehör som krävdes för driftsättning av dessa pumpar.
Kulbackventil - pris/styck 16 800 SEK Avstängningsventil - pris/styck 5 700 SEK Pumpkonsol/Stativ - pris/styck 12 600 SEK
Riktpriser för investering av specifik anläggning som styrktes av mejlkontakt med leverantör (se bilaga 10) men som inte bestod av specifika offerter då produkterna kan utvecklas för extremt specifika ändamål utefter beställarens krav och önskemål.
3.5.3 Livslängd/återinvestering
Livslängden hos de olika pumparna varierar vilket gör att återinvestering krävs för den typ av installation som innefattar centrifugalpumpar. Den i arbetet beräknade
livslängden hos Arkimedespumpen är 40 år och centrifugalpumpens beräknade livslängd ligger på 15 år.
Det gav en återinvestering hos centrifugalpumparna på cirka 1 2/3 gånger nödvändig.
Alternativ 1 och 2 – 40 år Alternativ 3 – 15 år
3.6 Underhåll och drift
Hur kommer underhålls- och driftskostnader att se ut?
3.6.1 Underhåll/underhållskostnader
Underhåll samt underhållskostnader för systemen var svåra att förutspå. Följande förslag på underhåll har byggts på tidigare erfarenheter, och är beroende av kvalitén på den inkommande vätskan. Framförallt har detta gällt i installationen som byggde på centrifugalpumpar då vätskans hastighet är hög vilket kan leda till högre slitage.
Noggrant genomförd gjutning av betongfundament för pumparna krävs, framförallt för Arkimedespumpen då detta har visat sig vara en vanlig orsak till högt slitage. Ej korrekt uppriktning ger skada på lagerytor och förkortar dess livslängd (se bilaga 2).
Alternativ 1+2
Underhåll av Arkimedespumpen består av okulära kontroller och smörjning av lagerdelar, detta görs av KVAB. Kontroll och eventuell service skall ske var 3e-5e år, detta görs av servicekonsuler eller Torell AB. Arbetstimmar samt lagerbyten kom att påverka underhållskostnaderna. Under 10år beräknades ett lagerbyte, två
servicetillfällen a´ 8timmar, 965sek/h, hotellkostnad samt kostnad för material.
Kostnad över 10 år, 26,000 + 965 x 8 x 2 + 2000 + olja smörjning enkelt räknat 5000 SEK per pump/år (se bilaga 2).
Alternativ 3/ Centrifugalpumpar
Underhåll hos dessa pumpar variera beroende av vätskans kvalitet då vätskan håller en hög hastighet genom pumpen. Kostnadsförslag som omfattar service samt byte av slitagedelar baserades på tidigare erfarenheter som krävts vart 2:e år. Utöver dessa servicetillfällen krävs okulära besiktningar samt regelbundet underhåll av pumparna.
De preliminärs kostnader som kalkylerats i detta fall har uppgått till ca 15 400 SEK/2år/pumpenhet.
Den service som tagits hänsyn till inkluderar byte av:
O-ring kit - pris/styck 690 SEK Bearing kit - pris/styck 1570 SEK Impeller kit - pris/styck 6300 SEK
Mechanical seal kit - pris/styck 6835 SEK (se bilaga 13)
Kostnader har baserats på reservdelar enbart vid service, således inte arbetskostnader för utförande av arbete. Utöver detta tillkom kostnader för dagligt underhåll och drift vilket justeras efter kundens/anläggningens behov på plats.
3.6.2 Drift/driftskostnader
Effekt x Energipris x Antal dygn = Energikostnad/år Alternativ 1/Arkimedespumpar
Motoreffekt till pumpalternativet är 45kW räknat på pumpens maxflöde enligt pumpkurva (se bilaga 7). Den totala dygnsförbrukningen blev därmed 1080kW Detta gav en preliminär årskostnad på 221,895 SEK/år
Alternativ 2/Arkimedespumpar
Motoreffekt till pumpalternativet är 37kW
Denna effektförbrukning varierar under dygnet då driften altinerar mellan 1-2 stycken pumpar (se bilaga 8). Den totala dygnsförbrukningen blev därmed 925kW
Detta gav en preliminär årskostnad på 190,049 SEK/år Alternativ 3/Centrifugalpumpar
Den enligt diagram(se bilaga 11) tillförda effekten hos pumpen är ca 14,3kW.
Effektförbrukningen kom under dygnet att variera då driften varierar mellan 1-4 stycken pumpar. Den totala dygnsförbrukningen blev således ca 630kW.
Detta gav en preliminär årskostnad på ca 130,000 SEK/år.
(se bilaga 12)
3.6.3 LCCA - Life Cycle Cost Assessment
I tabell 1 nedan visas sammanställning av de insamlade data som gjorts på de tre pumpalternativen. Denna LCC-Analys speglar den beräknade pumpkostnaden på 40 år.
Denna kostnad är endast ett riktvärde och kan komma att ha stora förändringar när omkringutrustning installerats.
Tabell 1.
LCC-Analys Centrifugal 2 Arkimedes 3 Arkimedes
Pumpkostnad 504 400 SEK 1 080 800 SEK 1 636 500 SEK
(+uppsamlingsanläggning)
Underhåll 16 000 SEK/år 10 000 SEK/år 15 000 SEK/år
(+uppsamlingsanläggning)
Drift 130 000 SEK/år 222 000 SEK/år 190 000 SEK/år
Utan Utan Utan
frekvensomriktare frekvensomriktare frekvensomriktare
Livslängd 15 år 40 år 40 år
Återinvestering 1 2/3 0 0
Kostnad återinv. 840 000 SEK 0 0
Totalkostnad/40år 7 152 000 SEK 10 356 600 SEK 9 838 460 SEK
3.7 Alternativ frekvensstyrning
Exempel på lösningar för energieffektivisering med frekvensomriktare.
ABB:s försäljningsingenjör svarade på förfrågning vad de hade för lösning för en pumpstation vad gäller automatisk styrning av flera pumpar. Den angivna
frekvensomriktaren är endast ett förslag från ABB och har inte räknats med i vår räkne kalkyl.
Frekvensomriktare - ABB ACS 880 (ABB, 2014)
Använder Master/Slave funktion
Pris ca 750sek/kW
Med hjälp av frekvensomriktare kan energiförbrukningen reduceras med upp till 40 %.
Verkningsgrad på 98 %.
Frekvensomriktare - Vacon 100 FLOW (Vacon 100 Flow, 2015)
Ett alternativ som är framtaget med assistans från Robota AB, följande alternativ till frekvensomriktare är något som tidigare använts inom likvärdiga installationer.
Frekvensomriktarna kan anpassas med förprogrammerad mjukvara, DrivHuset Start- Smart för enkel idrifttagning.
Exempel med enkel beskrivning av några funktioner med DrivHuset Start-Smart:
Multipump – reglering med upp till 8 stycken pumpar.
Rensningssekvens tar bort skräp och igensättning.
Spolning av rörledningar vid valbart varvtal.
Energioptimering/energisparläge för minskad energiförbrukning.
(Drivh.se)
Installation av frekvensomriktare ger energieffektivisering för centrifugalpumpen, stora reglermöjligheter finns pga. dess höga varvtal. Arkimedespumpen har en låg rotationshastighet och regleras dessutom av den inkommande vattenmängden, frekvensstyrning av denna pumptyp kan ge minskad energiförbrukning men inte i den grad som för centrifugalpumpen.
3.8 Andra aspekter för respektive pumpprincip
De två pumptyperna har andra aspekter att ta hänsyn till som kan ligga till underlag vid val av pumptyp för reningsverket. Vissa av de fördelar respektive nackdelar hos de två pumpalternativen som redovisats nedan har liten eller ingen påverkan för
nybyggnationen enligt KVAB.
Arkimedespumpen Fördelar
Låg rotationshastighet vilket ger lågt slitage på lager och blad samt klarar av kontinuerlig drift under lång tid.
Både flytande och tunga fasta ämnen lyfts upp. Detta sparar på kostnaderna för utrustning för ett grovfilter och underhåll.
Det måste inte finnas en uppsamlingstank innan pumpen.
När avloppsvattnet flockar sig så behåller skruvpumpen ihop flockarna till skillnad från centrifugalpumpar.
Arkimedespumpen har en lång livslängd på 20-40 år
Pumpen är självreglerande med det inkomna vattnet och har även en hög verkningsgrad vid endast 50 % belastning och klarar även av att köras torr.
Pumpen är simpel och ingen specialkompetens behövs vid underhåll. Man slipper byte av mekaniska tätningar och andra komponenter som ofta slits på centrifugalpumpar.
Pumpen kan även användas som generator där ett bakvänt vattenflöde kan generera energi.
(Spaans Babcock, 2015) Centrifugalpumpen Fördelar
Redundans med snabba reglermöjligheter.
Noggrann reglering av inkommande flöde.
Pumpar kan placeras på lämplig plats intill uppsamlingsbassäng.
Enkelt att skifta enstaka pumpar vid ändrade förutsättningar.
Kan köras mot stängd ventil.
Billig vid investering Nackdelar
Höga hastigheter på vätskan förstör påbörjad flockning.
Kräver uppsamlingsbassäng
Begränsad fri passage i pumparna vilket kräver anpassade sugfilter.
4 Diskussion
Under arbetets gång har information insamlats från i huvudsak de två leverantörerna Robota AB och Torellpump AB. Det finns risk för bortfall gällande information och kostnader för installation och underhåll. Informationen vi har behandlat har vi fått till oss av tidigare nämnda leverantörer, det baseras på tidigare erfarenheter samt den tekniska information som de tillhandahållit från specifika tillverkare och leverantörer.
Det kan därför finnas felavvikelse i materialet som vi inte kan ta hänsyn till. Då materialet till viss del baseras på erfarenheter är den vetenskapliga aspekten lägre, vilket ger en minskad repeterbarhet och är något som vi är medvetna om. Det här tillvägagångssättet används i liknande situationer när man ofta lutar sig mot andras erfarenhet och kunskap. Det faktum att informationen som delgivits av leverantörerna själva innebär även att de kan se till ett eget vinstintresse, vilket gör att
tillförlitligheten hos materialet minskar. Hur man vill gå vidare med denna information är något som KVAB får ta ställning till.
Information som samlades in genom journalförning, är information som registrerats hos KVAB. Informationen kan på grund av instrumental felavvikelse samt fel vid journalföring vara någonting som bör beaktas vid tillämpning av detta arbete. Det är något som vi inte tagit hänsyn till eller gjort undersökningar i hur pass stora de faktiska felmarginalerna är.
Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-Analys för varje alternativ. Två helt skilda pumptyper har utretts,
Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. Två alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.
Centrifugalpumpsalternativet visade sig har en lägre kostnad räknat på 40 år.
Denna pumptyp kan skräddarsys till mer exakta driftsförhållande pga. dess stora reglermöjligheter, driftskostnaden kan därför sänkas ytterligare. Den kringutrustning som krävs före pumpen såsom t.ex. uppsamlingsbassäng och sugfilter kan sänka driftssäkerheten då även detta kräver underhåll. Uppsamlingsbasängen och det grovfilter som behövs före pumpen kommer då även ge en ökad kostnad. Vid eventuellt högre slitage och underhåll kan därför kontroller och utbyte av
komponenter öka för att ha den redundans som krävs. Arkimedespumpens simpla och robusta konstruktion gör även underhållsarbetet enkelt för medarbetarna på KVAB.
4.1 Slutsats
Slutsatsen av den jämförelse som gjorts mellan dessa alternativ är att
energibesparingar kan göras vid en byggnation med centrifugalpumpar som det alternativ för att lyfta Kalmars avloppsvatten till den erforderliga höjden.
Centrifugalpumpen och dess kringutrustning kräver mer arbete för underhåll. Är man villig att ta hänsyn till följande underhåll kan centrifugalpumpen vara ett bra alternativ.
Eftersom detta handlar om en stads avlopp kan därför det simpla underhållsarbetet samt den ökade driftsäkerheten hos Arkimedespumpen väga tungt vid beslut.
Alternativet med 3 pumpar visade sig både ha högre driftsäkerhet och lägre
energiförbrukning än 2 Arkimedespumpar. Det beslut som KVAB står inför bör därför stå mellan 3 Arkimedespumpar eller 4 centrifugalpumpar.
4.2 Framtida studier
Installation av eventuell frekvensstyrning för att uppnå högre energieffektivisering är en möjlighet som föreligger hos samtliga installationsfall i arbetet. Detta är något som inte specificerats djupare i arbetet då ett stort antal lösningar finns till varje alternativ.
När KVAB installerat pumpstationen skulle en utvärdering kunna göras där verklig energiförbrukning jämförs med vår teoretiskt beräknade. Man kan även undersöka om ytterligare åtgärder förutom frekvensstyrning kan energieffektivisera pumpstationen ytterligare. Pumpstationsbyggnaden kommer att behöva utformas på olika sätt beroende av pumpalternativ. Detta kommer troligtvis påverka konstruktion- och underhållskostnad för framtiden.
Referenslista
AB, R. (2014). Mejlkontakt Robota AB. (T. Berthling, Intervjuare) ABB. (2014). ABB ACS 880. Hämtat från ABB:
http://www08.abb.com/global/scot/scot201.nsf/veritydisplay/8b7b697c1c46e8a3c12 57d88004e68e2/$file/ACS880_single_drives_catalog_3AUA0000098111_EN_RevJ.pdf den 26 03 2015
Alvarez, H. (2006). Energi Teknik. i H. Alvarez, Energi Teknik. Lund: Studentlitteratur AB.
Arcata's Wastewater Treatment. (den 24 03 2015). Arcata Wastewater Treatment Plant. Hämtat från http://www2.humboldt.edu/arcatamarsh/headworks2.html den 24 03 2015
Kalmar Vatten AB. (2015). Kalmarvatten: Avlopp. Hämtat från Kalmarvatten:
http://www.kalmarvatten.se/vart-vatten/avlopp den 24 03 2015
Spaans Babcock. (den 03 01 2015). Advantages of screw pumps. Hämtat från Hydro Power and (Waste) Water Treatment:
http://www.spaansbabcock.com/products_en_applications/screw_pumps/advantages _of_screw_pumps.aspx den 03 01 2015
Ullman, R. (den 14 02 2014). Ny vattenreningsdel på Tegelviken. Hämtat från
http://www.kalmar.se/Kalmar%20kommun/KalmarVatten/Externsida/Dokument/Nytt
%20ARV/Ny_vattenreningsdel_Tegelviken_140204.pdf den 9 April 2014
Vacon 100 Flow. (den 26 03 2015). Vacon 100 Flow. Hämtat från Vacon: http://vacon- 100-flow.vacon.com/pdf/vacon-100-flow-brochure.pdf
Wikipedia. (den 1 April 2014). Hämtat från
http://sv.wikipedia.org/wiki/Centrifugalpump den 24 03 2015
Bilagor
Bilaga 1 Projektdirektiv
Bilaga 2 Kopia av Mejlkonversation Torellpump AB för underhållskostnad.
Bilaga 3 Offert 3 Arkimedespumpar Bilaga 4 Offert 2 Arkimedespumpar Bilaga 5 Sketch 3 Arkimedespumpar Bilaga 6 Sketch 2 Arkimedespumpar Bilaga 7 Pumpkurva 3 Arkimedespumpar Bilaga 8 Pumpkurva 2 Arkimedespumpar Bilaga 9 Pumpspecifikation Zenit ZUG 250 Bilaga 10 Prisinformation centrifugalpump Bilaga 11 Driftspunk Centrifugalpump Bilaga 12 Driftskostnad Centrifugalpump
Bilaga 13 Underhållskostnad centrifugalpump
Bilaga 14 Mejl från Regine Ullman angående förutsättning och data från KVAB.
Bilaga 15 Journalförda flöde KVAB Bilaga 16 PM Varför Kalmarsundsverket?
Bilaga 1
Bilaga 2 Hej Charlie,
Du har i tidigare mail sagt att ni servar pumparna och underhållskostnaderna blir ungefär 1 gång vart 3e, 5e, 10e år a 1 dag. 1 pump per dag, 3 pumpar = 3 dagar + hotell etc. Jag kan tänka mig att underhållskostnaden blir densamma för båda alternativen per pump.
Pumpar som gått i något årtionde brukar kunderna vilja ha kontroll + ev. service på vart 3e- 5e år vad jag kan se på de bokningar vi får in vs leveransår.
Övriga servicejobb vi fått in (i höst) har varit pga. slitage efter ca 5-7 år i drift efter senaste service. Har inte koll på hur mycket de körts.
Byte av interna lagerdelar t.ex. LGO 20. Ex: LGO 20 interna delar ca SEK 26 000: - som riktpris. I offerten står inte vilket övre lager ni har men detta är ett av 3 vanliga
Sedan har vi i höst haft 2 kunder med pumpar från 1969 resp. 1972 som bytt styrplåtar, d.v.s. svetsa dit nya ytterändar som slitits alt ersätt befintliga till 100 %. Pris beror på vald lösning samt total längd.
Kunderna gör själva enkla okulära kontroller 1 -2 gång/år beroende på hur mycket pumparna körs. Fylla på lite olja i övre lager efter behov gör man också själv.
Min fråga är då vad servicen på 1 pump kostar ungefär eller är det endast visuell inspektion och kostnaden blir att ha er där med hotell bara?
Timpeng 2014: 965: -/tim. + milersättning + ev. traktamente/hotell Räkna enkelt med 1 dag/pump
Vibrationsmätning debiteras endast per timme, tar ca 8 timmar/pump
Är det endast smörjning och oljebyte som behövs under 10års tid?
Normalt sett ja, detta fixar kunden själv
Ev bör vi göra en vibrationsmätning efter x antal år.
Ev någon packning, backspärr behöver bytas.
Vad brukar underhållskostnader hamna på i framtiden, då tänker jag på t.ex. slitna blad och slitet fundament och eventuellt breakdown.
Slitna blad/styrplåtar beror på vald lösning samt total längd. Det är kopplat till materialpriset Fundament = bila bort, gjuta om = sköts av betongfirma. Vi har haft 2 sådana case, bägge i Norge och vi ser bägge som ett resultat av mindre bra betongarbete från början. Breakdown:
oftast har kunderna en pump de kan använda under tiden så inget problem eller panik. Men nytt komplett lager inkl hus/bottenplatta kostar ca 50 – 150 000:- beroende på storlek och modell. Motorn har väl också en viss livslängd men har inga prisuppgifter – kan köpas lokalt.
Billigast att köpa (vad gäller pumpen) är betongtråg men den har en dyrare (längre byggtid då betongen skall stelna mellan gjutningarna) byggkostnad. I korthet: Priset går upp samt
byggtiden kortas för resp typ.Så har man inga problem med byggtid så kanske bäst att satsa på betong.
Livslängd normalt 20-40 år
Med vänlig hälsning / Best regards
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Bilaga 8
Bilaga 9 - Zenit ZUG 150
Bilaga 10 - Kostnadsförslag Centrifugalpump
Kopia ur mejlkontakt.
Dessa prisuppgifter är de cirkapriser som i då läget var marknadsaktuellt. Priserna är cirka priser samt kopplade till specifik leverantör i standardutförande av aktuella produkter.
Korrekta offertförslag på dessa produkter saknas då variationer i kostnader kommer existera beroende på de monteringsval som i framtida installationer görs. Riktpriser Robota AB.
Pumparna kostar, snabbt kollat och med lite reservation, i standard utförande, netto ca 91.000:- /st. Det kan vara smartast att i nuläget grovt räkna på 100.000:-/st då det finns lite options på t.ex kabellängder, kabeltyper (olika kablar för olika
motorstyrningar/inkopplingar) och lite annat.
Har lite mer information från fabriken (väntar fortfarande lite svar på styrningarna från annat håll) gällande en del av kring utrustningen i installationen (som vår fabrik tillhanda håller);
1
st Pumpkonsol/support KBC 200/200 I=480 PN10 Pris netto/st ca 12.600:-1st Kulbackventil DN250 Pris netto/st ca 16.800:- 1st Avstängningsventil DN250 Pris netto/st ca 5.700:-
Här kommer förslag på styrning med frekvensomriktare, så som vi i stora drag tror att systemet skall fungera och ungefärliga dagsaktuella priser (se dessa som hyfsade kalkylpriser i nuläget för att inte ligga allt för lågt prisat). Se även bifogade dokument:
Frekvensomriktare Vacon 100 FLOW 380-500V. Max utström 31 A. (15kW.) Kapslat IP54, med skyddslackade kort.
Backupp batteri, för intern realtidsklocka.
Pris per styck: 12285 kr. netto.
Option:
Idriftagning/Injustering på plats i Kalmar.
Restid á 1080 kr. per timma (tur&retur ca. 8 timmar= 8640:-) Arb.tid löpande á 1215:-/tim.( ca. 6 timmar= 7290:-)
1 övernattning á 4320:- Totalt ca. 20250 kr. netto.
Förprogrammering DrivHuset Smart-Start Pris per styck 810 kr. netto.
Bilaga 11 - Driftspunkt Centrifugalpump
Bilaga 12 - Driftskostnad Centrifugalpump
Bilaga 13- Underhållskostnad centrifugalpump
Kopia ur mejlkontakt.
Dessa prisuppgifter är de cirkapriser som i då läget var marknadsaktuellt. Priserna är cirka priser samt kopplade till specifik leverantör i standardutförande av aktuella produkter.
Korrekta offertförslag på dessa produkter saknas då variationer i kostnader kommer existera beroende på de monteringsval som i framtida installationer görs. Riktpriser Robota AB.
Jag har i vart fall fått fram lite ca priser på reservdelar.
O-ring kit 9050.550 Ca 690:- netto Bearing kit 9050.808 Ca 1570:- netto Mech.seal kit 9050.706 Ca 6835:- netto Impeller Ca 6300:- netto
Jag tror i nuläget att en lämplig period/interval för pumpgenomgång renovering kan vara ca 2år/pump. Vill man ligga i överkant vid beräkningar av kostnader så skall man kanske räkna summan av ovanstående produkter per pump x 1,5 års intervall (eller 2 år). Kostnads utfall borde förhoppningsvis i praktiken att bli lägre.
Bilaga 14
Hej Charlie!
Bra med en update.
Du kan kontakta Per Gunell på Torell Pump AB (se e-post-kopia). Honom har jag stämt av med och han skulle ställa upp med ett förslag på val av pumpar för att få mest energieffektivt utförande. Vi vill ha tre pumpar varav en ska klara minst av max- flödet själv.
Gällande centrifugalpumpar föreslår jag att Tim kontaktar Flygt (Xylem) för att få förslag på pumpval. Där har jag dock ingen lämplig kontaktperson längre.
Ola och jag hade också titta på driftdata. Vi kom fram till följande fall som LCC:n skall räknas på:
Min: 350 m3/h under 6 h/d Medel: 1000 m3/h under 17h/d Max: 1750m3/h 1 h/d
Vad hade ni kommit fram till? I fall ert resultat skiljer sig markant från vårt, får du återkomma så att vi kan klura ut vilket vi väljer.
Se även kommentarer i din text nedan, mina i blått. H
/R
Bilaga 15 Journalförda flöde KVAB
Registrerade inkommande flöde året 2011 i m3/dygn (kubikmeter/24timmar)
2011 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
1 22330 22428 18279 19911 14790 13384 12720 18078 14402 13593 20926 13066 2 20478 23234 18972 19767 14643 13278 12755 16357 14727 12882 10754 12918 3 20232 23863 18463 19789 14930 12282 12957 15414 14187 13471 10663 14065 4 20897 27690 17739 21972 15143 12210 12695 14772 13273 13612 10784 14228 5 20543 29925 19510 22471 15050 11615 13584 14309 13395 13749 10752 12758 6 20687 40733 18925 21181 14467 11536 12733 14539 14057 13749 9730 12959 7 20553 38499 19661 19848 14363 12090 12451 15114 13655 14325 9856 13445 8 20569 36969 18883 19106 13709 12740 12549 20292 16055 13339 10920 14534 9 24071 42552 19111 19831 13810 13252 12584 17000 14251 13267 11153 16422 10 26265 35155 19532 18120 14102 14573 11755 17097 13645 13909 11416 16937 11 25823 34048 20875 18333 14341 13716 11660 15605 13043 14870 12530 14549 12 25371 37464 20918 18725 14579 12815 11891 15434 13421 13632 12928 14565 13 27173 29574 20462 19084 13938 12100 12052 15840 17733 13824 12688 14810 14 26594 28164 20492 18777 13666 10161 11842 14223 14376 13882 12678 15639 15 26600 27744 20720 18690 13639 12687 22932 13858 14125 13734 13227 15715 16 25987 26881 20825 18861 13547 15686 13569 14305 15122 13263 13137 15495 17 37763 25703 21081 18482 14129 14944 12229 14083 14321 13284 13026 20483 18 44415 24400 20032 18126 13722 15153 12126 13734 13306 13704 12980 26694 19 41881 23459 22056 16826 13567 14121 13994 13680 18737 13785 12881 20515 20 36210 22310 22077 16348 13373 15636 12488 18807 15466 14036 12921 19084 21 34202 21407 21587 16857 13183 14197 12400 14047 14306 13639 13263 18349 22 33571 20941 22788 16395 13105 13474 13589 14111 14132 13640 13064 15358 23 31088 20332 24150 15523 15226 19406 15883 15177 14358 13074 12944 17087 24 29373 20067 24287 15028 13930 17902 13956 14085 13845 13249 13037 17289 25 29329 19464 24311 14679 13367 13730 12695 14190 13219 13408 12690 16436 26 28167 18909 23807 14869 12698 12881 12620 13987 13627 13246 12809 15381 27 26899 18816 22487 15239 13094 13194 12627 14262 13820 14586 12690 15539 28 25637 18675 21405 15280 13377 13494 12440 15565 13917 13461 13265 16027 29 25230 21464 15235 12727 12859 15395 15057 13946 13221 12967 16376 30 24666 19487 14839 12708 12718 31313 14445 13852 12646 13061 16162
31 23416 19103 12876 23482 14367 34347 16350
Registrerade inkommande flöde året 2012 i m3/dygn (kubikmeter/24timmar)
2012 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
1 16734 17988 23667 16073 15930 13896 13521 13276 17935 12989 13416 2 15860 17684 22862 16126 15466 14518 13425 12991 12603 13110 14744 3 18049 17521 21924 16276 16059 13320 13702 13170 12439 13078 14393 4 20250 17373 20997 15820 16142 13091 13515 12991 12824 13044 14231 5 19930 16744 20668 15449 16611 13366 16641 12193 12928 16190 15169 6 23309 16831 20299 15156 15169 13145 13666 12201 12474 18356 21276 7 20872 17054 20330 15673 14936 12948 14428 12883 12603 14595 15405 8 22383 17089 19928 15655 15393 13029 13321 12877 12639 13685 14605 9 21285 17263 19361 14551 15215 13604 14496 12483 12407 13929 14990 10
20622 16963 19219
15230
15137 12281 13269 13399 12559 19111 15507 11 20244 16863 19082 15674 15361 12519 13457 13147 12861 13077 16022 12 19980 16886 18581 15135 15343 13132 13706 12295 12848 13950 15088 13 20585 16854 18445 14899 15726 12826 14258 12240 12569 13969 15071 14 21756 17018 18110 25471 14671 13191 13581 12546 12288 15033 14626 15 22293 17025 18195 27405 14939 12721 14909 12522 12545 16137 14151 16 18049 16618 18030 16742 14566 12442 13479 12136 12162 18023 14632 17 19151 15978 17766 16886 14487 12725 13616 12102 12291 15186 14926 18 17757 15870 17174 16927 14114 12555 14112 12682 12607 14749 14612 19 18076 17655 17125 16644 14079 12695 14697 12135 12823 14552 14465 20 17664 19588 17335 17249 13717 12488 16343 12352 12474 14651 14604 21 17286 17438 17073 20286 13942 12492 14567 12880 12451 14156 14630 22 18695 20116 16666 17105 13982 12466 14484 12452 12892 13917 14790 23 21623 24100 16650 16878 13804 13726 13356 11954 16959 14133 14612 24 19180 28111 16724 16832 13369 11196 13390 12194 13055 13973 14906 25 20085 27545 16306 16429 13782 42978 13251 12589 14062 13896 14396 26 20088 25451 15674 18585 13831 58863 13192 12584 15543 14917 17799 27 19702 23504 16294 16875 13328 59040 13020 12316 12967 13948 15112 28 18936 23583 16106 16601 13317 23120 13301 12455 16484 13096 19837 29 18576 25532 16477 16183 14020 14265 12755 12728 13763 13477 17862 30 18144 16528 15771 14479 14079 13372 12483 12780 13390 18078
31 18101 16432 13723 13563 13892 14185
Registrerade inkommande flöde året 2013 i m3/dygn (kubikmeter/24timmar)
2013 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
1 32171 32165 22625 17246 19336 17822 19960 28350 14246 13704 14165 17002 2 30124 30123 22843 18106 18991 24008 19488 17487 13762 13717 14466 16987 3 29034 26931 23972 17720 18823 22294 18765 16401 17640 13956 18226 16937 4 29283 25303 23621 18569 18688 20068 23304 15398 14122 13609 15139 16998 5 27355 24979 23954 18917 18003 19094 22487 15351 13969 13505 22224 16623 6 25422 24703 23983 19583 17877 18732 19298 15511 14176 13339 17227 18787 7 24920 23983 23745 19419 17850 17744 17664 15730 13935 13321 16152 17582 8 24360 22812 23307 19081 17996 17837 17430 15481 13298 13549 15810 17988 9 24318 22868 23343 19883 18105 16868 17746 15684 13514 13624 15750 17964 10 25985 22077 22507 19500 17548 17330 17699 15569 14054 13926 17918 18238 11 25219 21904 21762 19455 17489 17773 21749 15087 13663 14381 24023 19083 12 24231 21552 21365 20033 16786 17364 18341 15107 17004 13376 19194 17416 13 23020 21179 21006 29223 17168 16877 17763 17545 14592 13168 18380 17741 14 22669 20561 20198 26965 17319 17866 16675 15197 14074 14002 17599 17882 15 23076 20500 19654 25868 17697 18913 17891 15692 13356 13861 17137 18406 16 22303 20891 20240 25703 18103 17761 17188 14753 13668 13489 17212 17765 17 21741 20065 19195 24889 17637 17822 16618 14883 13312 13432 16774 17615 18 22659 19664 18956 23833 17651 17087 16753 14113 12995 14081 16652 17964 19 22959 21914 19164 23127 16804 16941 16169 14681 14028 13341 17238 18067 20 22713 20447 19141 21958 19638 16410 16238 14664 15605 13150 16889 17744 21 22345 19577 18218 20665 18605 16613 15517 14342 13896 17721 22598 17340 22 22050 20108 17882 20573 26760 16722 15245 14378 13239 19270 20143 17117 23 21673 20218 18253 19894 19729 14767 15637 14322 13370 15053 18587 17301 24 21151 19921 18496 19407 18898 15696 15690 14175 13978 14627 18139 17278 25 21053 20247 18259 18783 18445 15936 15880 13631 13833 14114 17798 16876 26 20986 20369 18259 20563 17930 17603 15234 13866 13940 14248 17566 16233 27 21053 20906 18259 21606 19934 43339 15629 14155 13492 13050 17415 16805 28 20730 21861 18259 21187 19446 25617 15002 14007 13532 14474 17451 17324 29 21224 * 18259 20600 18729 22137 14890 14031 13257 14799 17129 17130 30 23038 18259 20322 18514 21299 15663 13923 13585 14321 17902 16577
31 28539 18335 17806 19219 14957 14204 16742
Bilaga 16 Bakgrund PM KVAB
