• No results found

FAKTA OM FISK, FISKE OCH FISKEVÅRD

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "FAKTA OM FISK, FISKE OCH FISKEVÅRD"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

CM

(2)

FISKERIVERKET

FAKTA OM FISK, FISKE OCH FISKEVÅRD

Fiskeriverket startade 1991 en ny faktabladsserie,/-FAKTA som är tänkt att ge lättillgänglig informa­

tion om fisk, fiske och fiskvård.

Under 1991 behandlades:

■ VÄRNA VÅRA SMÅ VATTENDRAG.

■ DEN HOTADE ÖSTERSJÖLAXEN.

■ GRUNDA HAVSVIKAR.

■ PROVFISKEMETODIK I SJÖAR.

■ FISKEVÅRD I SMÅ RINNANDE VATTEN.

■ KRÄFTFISKEVÅRD I NATURVATTEN.

VÄRNA VARA SMA

VATTENDRAG

Godkänd frän sekretessynpunkt för spridning.

Lantmäteriverket 1990-12-19

/\çÈjlnertjdl

y. (jAigestqd få

[JJä

'Æ- 'KJ m)rfL

toks

Try' U 3f;

«fös,42 i

1

MerÄjl fåh jF/f (gå 1Vvvffljif - /TVr

Ringin) ft V

i .Mm«

S

ff§f^

It AurWeÅ

dmasäetf^M =

' /BfastÉletfA,..../..i.

MkÉ

Sl ip ^ ) r 4- jf y

■»fe-. / NäsetJi\

\. frrrj\Ui

iWlf /03T6 il t .pJmm\T.

ytfjftfRudseåpe

\\ Jgm

\\ Mj] ffw

? W /

Æ3m.

Iff

■S/v?

//// wxytpmten X(

) /J^Luadstorpet /j=

r\M

wseruMp*^ -

W If Högäsen**]

Wf/W- ÊiîL\%^

Att de stora älvarna är viktiga för fisk är väl bekant. Älvarna utgör också ett uppskattat inslag i landskapsbilden och är viktiga för omgivande landskaps utformning och klimat.

Små vattendrag, dvs med en bredd mindre än 10 - 15 m, är också mycket väsentliga för fisk och fiske. En mängd arter av insekter,

kräftdjur, snäckor och fiskar påträffas nästan enbart i små vattendrag.

Men i och med att vattendragen är små är de tyvärr samtidigt mycket känsliga för störningar.

I detta faktablad vill vi belysa hur väsentliga de små vattendragen är

och vad som styr produktionen i dem. Vidare vill vi peka på enkla

åtgärder i markanvändningen som kan förhindra skador på de små

vattendragen.

(3)

Små vattendrag är heterotrofa dvs vattenväxternas produktion av näring understiger betydligt djurens förbrukning av växtmaterial i vattendraget. Produktionen baseras i stället huvudsakligen på det organiska material som tillförs från

omgivande mark och dess användning är därför avgörande för vattendragets

produktion av insekter, fisk och fågel.

Blad från omgivande träd hamnar i vattnet och angrips där snabbt av insekter, s k fragmenterare, som äter och sönderdelar bladen till mindre delar. Därmed får bakterier och svampar det lättare att bryta ned bladen.

Större bladrester tas om hand av andra smådjur, s k samlare. Till dessa hör bland annat märlkräftor. Finfördelade och upplösta organiska ämnen samlas ur vattnet av s k filtrerare. Till dessa hör bland annat knott.

Grämling

De vanligaste fiskarterna som lever på alla dessa smådjur (men således ytterst på omgivande marks växter) är öring, lax, simpor, elritsa samt bäcknejonögon.

Fåglarna forsärla och strömstare tar också för sig och utter, häger och kungsfiskare lever av fisken.

VISSTE DU ATT

uppska \ i c : 3 )0 000 k : in vs U ii I; i k .. - mc i

de rinna runt jorden i atta varv. En fjärdedel av dessa vattendrag paverkas negativt

, . . . av fisk i ten ;evärd. \ < i a hysc I vattendraget mer fisk i kilo än närliggande sjöar. I Mellansveriges skogsland kan fiskbiomassan, dvs vikten av fisken, vara i storleksordningen 50- 100 kilo pc hektar i n fiskbioi nass n : sjöa r r - 60 kilo per hekta .

avi mir ig >c n 'ad ar ii idre än 1C e. ç ro /t s . motsvarar en vattendragsbredd under 15 meter.

i, till exe

Träd och buskar har således en mycket viktig roll för vattendraget. De står för näringstillförsel i form av växtmaterial, vilket är basen för näringskedjan. Men träd och buskar har också andra viktiga funktioner:

■ de skänker skugga sommartid och hindrar att vattentemperaturen blir för hög fört ex öring.

■ de skuggar vattendraget och hindrar vattenvegetationen från att utvecklas alltför starkt. Ökar vegetationen kan vattenhastigheten minska och vatten­

draget slammar igen samtidigt som vattenförlusten via avdunstning ökar.

■ de utgör uppehållsplatser och boplatser för fågel och andra djur och bidrar till artrikedomen. Insekter från träden faller ned på vattenytan och blir fiskmat.

■ de minskar erosionen genom att lövverket minskar effekten av slagregn på marken och trädens rötter bidrar till att stabilisera marken.

■ en bård av träd och buskar kan ta hand om alltför näringsrikt tillrinnande vatten från t ex åkermark. Kväve och fosfor binds därvid i trädbården istället för att förorena vattnet.

■ rotsystemen och fallna träd bildar ofta utmärkta ståndplatser för större fisk,

bl a mal.

(4)

Nr 1 årgång 1, jan-91 Andra upplagan

Utges av:

FISKERIVERKET BOX 2565

403 17 GÖTEBORG Telefon: 031-63 03 00 REDAKTION:

/FAKTA

SÖTVATTENSLABORATORIET 170 11 DROTTNINGHOLM Telefon: 08-759 00 40 BILD & BEARBETNING, BESTÄLLNING AV FAKTABLAD:

EGGET INFORMATION BOX 140

671 23 ARVIKA

Telefon: Telefax:

0570-510 31 0570-510 15

VISA HÄNSYN !

I SKOGSBRUKET

S lämna en trädbård kring vattendraget vilket är gynnsamt ur en mängd aspekter (se föregående uppslag). Denna trädbård kan naturligtvis fortfarande brukas genom blädning (plockhugg­

ning).

■ använd inte försurande gödselmedel.

■ kör inte i onödan i vattendragen vid avverkning.

■ markbered inte ända fram till vattendragskanten.

■ utforma dikning så att uttransport av finkornigt material minimeras, t ex genom att anlägga slamgropar.

■ tänk på att vägtrummor kan bli vandringshinder för fisk.

■ lämna inte hyggesrester i vattendraget.

I JORDBRUKET

■ tänk på att omfattande kulverteringar förändrar hela vatten­

draget. Därför krävs samråd med länsstyrelsen före åtgärd.

■ lämna en trädbård utmed vattendraget (se föregående upp­

slag). Därmed kan mycket av de dikesrensningar minska som tillgrips idag för att få vattnet att rinna undan snabbare.

Skuggade fåror växer nämligen inte igen utan för snabbt undan vattnet.

■ gödsla eller bespruta inte om risk finns för direkt påverkan på ytvattnet.

■ nyttja endast undantagsvis vattendrag för konstbevattning.

Om ån går torr kan permanent utslagning av flera arter ske.

Konstbevattning kräver tillstånd av länsstyrelsen.

LITTERATUR

- Fiskevård i små rinnande vatten, Inf. fr. Sötvattenslaboratoriet, nr 6, 1983.

- Fiskevård i älvmagasin, FÅK, Sötvattenslaboratoriet, 1986.

References

Related documents

Kaj Adjers - Samarbetsorganet för fisk i Bottniska viken, Mariehamn, har bidragit till de gemensamma svensk-finska prognoserna som rör abborre, havlekande sik och torsk

Detta ger också starkt stöd för att det inte skett några förändringar i fisket mellan 1993 och 2001, avseende vilka redskap som använts och vilka arter som fångats av

Enligt FBL 3:8 får delning av fiske genom fastighetsbildning inte medföra olägenhet av någon betydelse för fiskevården.. Utifrån detta ställdes frågan vilka faktorer som

Fiskefartyg ديص ةنيفس Dooni lagu kaluumeysto یريگيهام یجرک. Fiskekort كمسلا ديص حيرصت kaadhka kalluumaysiga

Antikvarisk bedömning: Sjömärken bedöms selektivt som fast fornlämning och redovisas i dessa fall med R.. Rester efter äldre sjömärken av betydelse skall

För att kunna fånga alla förekommande storlekar av fisk krävs ett nät med flera olika maskstorlekar.. Som en kompromiss har man utvecklat

Hur ett provfiske går till finns beskrivet i Rekommendationer för provfiske efter kräftor av Appelberg &amp;.. Odelström

Analysen består till stor del av att olika starka ekon översätts till en viss storlek av fisk.. Ljudstyrkan mäts i decibel