Institutionen för språk och litteratur Handledare: Jan Einarsson
Examinator: Gunilla Byrman
G3 2SV20E
15 hp
Även fast det egentligen heter även om
Om förekomster av och attityder till även fast i skrift
Camilla Strandberg
Sammandrag
I den här uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av även fast som bisatsinledare i skrift. Syftet med undersökningen är att ta reda på om bruket av bisatsinledaren även fast har börjat sprida sig från informella texter till mer formella texter. Syftet är också att undersöka hållbarheten i ett antagande som förts fram av språkvårdare att fast i även fast uttrycker något säkert och verkligt i förhållande till om i även om som uttrycker något osäkert och osannolikt.
Metoden består av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i årskurs 9 och enkäter till eleverna och deras svensklärare om attityder till även fast i skrift.
Resultatet av korpussökningarna visar att även fast verkar ha ökat över tid i vissa skriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet från elevernas lucktest kan dock varken sägas stödja eller förkasta antagandet att även fast uttrycker något säkert och verkligt och även om något osäkert och osannolikt. Däremot visar elevernas attityder till även fast i skrift de problem som den officiella språkvården måste ta ställning till vid språkförändringar. Man kan antingen hålla fast vid den rådande normen, vid tveksamhet hellre välja ett synonymt, men normenligt uttryck eller erkänna att det är en funktionell variant.
Nyckelord: även om, även fast, attityder, språkförändring
Innehållsförteckning
1 Inledning ...4
1.1 Syfte och frågeställningar...5
2 Tidigare forskning ...5
2.1 Språkkänsla och språknormer...5
2.2 Ny teknik och förändrade kommunikationsförhållanden...6
2.3 Talspråkligt även fast i skrift ...7
3 Teori...7
3.1 Hur och varför språkförändringar uppstår...8
3.2 Språkvård och språkförändringar ...10
3.3 Även fast i språkhandböcker...11
4 Metod och material...12
4.1 Google ...12
4.2 Korp ...12
4.3 Skrivbanken...13
4.4 Lucktest och enkätfrågor...13
4.5 Metoddiskussion ...14
4.6 Analysmetod...15
5 Resultat och analys ...16
5.1 Resultat och analys av Google-sök...17
5.2 Resultat och analys av Korp-sök ...17
5.3 Resultat och analys av sökning i Skrivbanken ...17
5.4 Resultat och analys av lucktest i årskurs 9...18
5.5 Resultat och analys av enkätfrågor till elever i årskurs 9 ...20
5.6 Resultat av följdfrågan till elevenkäten ...21
5.7 Resultat och analys av enkätsvar från lärare för åk 9 ...23
5.7.1 Svenskläraren i klass 9x ...24
5.7.2 Svenskläraren i klass 9y ...24
5.7.3 Svenskläraren i klass 9z ...25
6 Avslutande diskussion ...26
6.1 Även fast verkar öka i vissa skriftsammanhang...26
6.2 Även fast – en fråga om säkerhet, position eller funktion? ...27
6.3 Även fast kontra standardnormen...28
7 Avslutande kommentarer ...29
Litteratur ...30
Undersökningsmaterial ...30
Bilagor ...31
Bilaga 1: Lucktestet ...31
Bilaga 2: Lärarenkäten...33
Tabellöversikt
Tabell 1. Resultat av Google-sök på även om och även fast ...17Tabell 2. Resultat av Korp-sök på även om och även fast...17
Tabell 3. Resultat av sökning i Skrivbanken på även om och även fast ...18
Tabell 4. Svar på lucktest om även om och även fast ...18
Tabell 5. Även om och även fast per mening och efter luckans position...19
Tabell 6. Sammanställning av enkätsvar av attityd till även om och även fast i skrift ...21
Tabell 7. Attitydkategorier baserade på de kvalitativa elevsvaren...22
1 Inledning
Som svensklärare på högstadiet har jag ofta i elevtexter av skilda slag sett även fast användas som bisatsinledare. I min textrespons till eleverna brukar jag föreslå att de ska ersätta även fast med antingen även om eller fastän. Även fast som bisatsinledare verkar dessutom ha blivit allt vanligare både i bloggtexter och i tidningstexter.
Ett språks ordförråd kan delas in i öppna ordklasser där så kallade betydelseord (innehållsord) finns, och i slutna ordklasser där vi hittar så kallade formord (strukturord) (Språkriktighetsboken, 2005:177). Även fast, även om och fastän används för att inleda bisatser och tillhör därför kategorin formord. Att välja rätt formord kan många gånger vara svårt. Vad säger språkkänslan? Och fungerar ett visst uttryck i alla sammanhang oavsett syfte och mottagare?
De senaste 50 åren har språket i det som kallas för sakprosa (rapporter, tidningsartiklar, läroböcker, informationsbroschyrer från myndigheter o.s.v.) blivit alltmer vardagligt och talspråksnära – både i ordval och meningsbyggnad. Språkvårdarna har också uppmuntrat denna utveckling (Språkriktighetsboken, 2005:19). Lägg till detta alla de sociala medier (mejl, chatt, sms, Facebook, twitter, bloggar), där vi kan uttrycka oss i det närmaste så spontant och vardagsnära vi vill, och där gränsen mellan tal och skrift i princip suddats ut på grund av de nya mediernas begränsade utrymme och krav på snabbhet. En del stilskillnader finns dock kvar och en del konstruktioner, som även fast, uppfattas fortfarande som alltför talspråkliga i vissa sammanhang.
Även fast som bisatsinledare är ännu inte accepterat i sakprosatexter enligt språkvårdare som Lars-Gunnar Andersson på P1:s Vetenskapsradion Språket (www.sverigesradio.se, 2008- 11-30) och Svenska språknämndens (numera Språkrådet) Språkriktighetsboken (2005:177).
Andersson menar dock liksom språkvårdaren Siv Strömqvist (2011) att bruket av även fast i skrift har ökat. Dessa språkvårdare tycker sig också se en nyansskillnad mellan de två bisatsinledarna även om och även fast. Om i även om skulle kunna uttrycka en osäkerhet, en lägre grad av sannolikhet, medan fast i även fast är något säkert och verkligt, ett faktum.
Trots att språkvårdare har uppmärksammat en allt större användning av även fast som bisatsinledare, säger rekommendationerna att den är talspråklig och även om bör användas i mer formella sammanhang. Men bruket, den faktiska användningen, är det som på allvar utmanar den rådande normen och måste utgöra grunden för normförändringen, enligt språkforskaren Ulf Teleman (2003:130 ff), liksom hur väl ett uttryck fungerar och förstås (Språkriktighetsboken, 2005:26).
Eftersom bruket av även fast som bisatsinledare är relativt lite beforskat, ville jag undersöka detta fenomen ytterligare. Jag valde därför att undersöka dels hur bruket av bisatsinledaren även fast ser ut, i vilka skriftsammanhang det förekommer och om det har ökat över tid, dels om även fast som bisatsinledare används på ett annat sätt än även om.
I följande avsnitt presenteras undersökningens syfte och de frågeställningar undersökningen utgick från. Därefter presenteras forskningsbakgrund, teoriram, metod, material och resultat. Avslutningsvis diskuterar jag undersökningens resultat.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med min uppsats var att ta reda på om bruket av bisatsinledaren även fast börjar spridas från informella texter till andra mer formella texter. Jag ville också undersöka hållbarheten i ett antagande som Lars-Gunnar Andersson har framställt om att det osäkra om, i bisatsinledaren även om, väljs bort till förmån för det säkra fast, och om det resulterar i ett ökande bruk av även fast. De frågeställningar som uppsatsen utgick från var:
· Hur ser bruket av bisatsinledaren även fast ut i olika skriftsammanhang?
·
Vilken funktion fyller även fast som bisatsinledare?2 Tidigare forskning
I detta avsnitt tar jag upp det som tidigare skrivits om även fast som bisatsinledare. Här berör jag först den officiella språkvårdens hållning till även fast i skrift, för att sedan gå över till att redogöra för vad enskilda språkvårdare har skrivit i ämnet. Även fast som bisatsinledare är dock lite beforskat och det som har skrivits är framför allt populärvetenskapliga artiklar med ett språkvårdande perspektiv. Jag presenterar därför ett fåtal av dessa artiklar som jag anser utgör ett representativt urval i ämnet.
2.1 Språkkänsla och språknormer
Bisatsinledande även om är fortfarande det som rekommenderas i enlighet med standardnormen i skrift (Språkriktighetsboken, 2005:177). Men en språknorm förutsätter naturligtvis att man känner till den för att man ska kunna tillämpa den på rätt sätt. Att veta vad som är rätt och fel eller passande och opassande i olika sammanhang kallas för språkkänsla (Westman, 2001:119). Språkkänsla är också något som barn spontant får med sig när de lär sig sitt förstaspråk, det vill säga det språk som talas i deras närmaste omgivning. Grunden för hur fraser och satser konstrueras är etablerad redan i sexårsåldern, men språkkänslan fortsätter att utvecklas hela livet. Det är i jämförelse med denna så kallade inre grammatik eller vår
språkkänsla som vi i första hand avgör om det som sägs/skrivs är korrekt eller inte, enligt språkforskaren Elisabet Engdahl (www.spraktidningen.se, 2010-08).
Språkvårdaren Margareta Westman gjorde i början på 1980-talet en undersökning för att pröva några olika gruppers (svensklärare, studerande i svenska, lärarkandidater och tidningsredaktörer) normuppfattning, språkkänsla och acceptans (2001). Det gjorde hon med hjälp av en text med några inplanterade så kallade normbrott, bland annat även fast som bisatsinledare. I undersökningen var svensklärarna den grupp som i störst utsträckning rättade även fast i texten, medan acceptansen för även fast som bisatsinledare var högst bland tidningsredaktörerna. En slutsats som Westman drog av detta var att även fast redan på 80- talet var vanligt förekommande i det samtida språkbruket och relativt vanligt i tidningstext (2001:125). Språknämndens första belägg för användningen av även fast i tidningstext är från DN 1969 (2001:125). Också Westman menade att språkkänslan inte är en gång för alla given, utan påverkas hela livet och av de texter och det språk som vi dagligen möter (2001:123).
Westman ansåg även att man borde lära svenska ungdomar att utnyttja sin talspråksgrammatik i skrift, i stället för att premiera deras användning av informationstäta substantiv. Språkvården skulle således hellre acceptera talspråkskonjunktioner som även fast i skrift och verka för att alla skulle kunna delta i samhällsdebatten med ett ”normalt språk för att uttrycka sina tankar och sina erfarenheter, även när man menar allvar” (2001:18–19).
2.2 Ny teknik och förändrade kommunikationsförhållanden
I dag har teknikutvecklingen möjliggjort att inte bara de privilegierade kan delta aktivt i samhällsdebatten. Genom mejl, sms, Facebook, bloggar och twitter kan nästan alla kommunicera och ge uttryck för sina synpunkter. Dessa verktyg gör att allt fler skriver i allt fler sammanhang. Även om dessa medier är snabba, påstår språkvårdaren Rickard Domeij i artikeln Tekniken är inget hot mot svenska språket (www.dn.se, 2011-11-15) att det inte finns någon anledning att oroa sig över att skriftspråket ”förstörs”. Han menar att vi ska se det som att vi skriver i fler genrer än tidigare och att dagens ungdomar är medvetna om skillnaden mellan dem. Vårt skriftspråk blir dessutom generellt alltmer talspråksnära.
En annan språkvårdare som också problematiserar den digitala teknikutvecklingens inverkan på skriftspråket är Olle Josephson. Han påstår att det vi skriver i mejl, sms och chattar visserligen sker under talspråksliknande villkor – det är spontant, situationsbundet, ostandardiserat och dialogiskt – men det är skrivet för ögat, alltså för att läsas. Därigenom bör man snarare betrakta mejl-, sms- och chattspråk som ett skriftspråk som specialanpassats efter de nya medierna. Detta i sin tur kräver en större genrekunskap hos användarna – vilket slags
språk passar till tekniken, situationen och mottagaren? Tekniken i sig, menar han, förändrar dock inte språket i allmänhet (Josephson, 2011:106–109).
2.3 Talspråkligt även fast i skrift
Bisatsinledaren även fast är en talspråklig företeelse i skrift som Lars-Gunnar Andersson har uppmärksammat bland annat i Vetenskapsradion Språket. Han har både googlat och sökt på förekomster av även fast i tidningstextkorpusar. Han fann då att även fast är betydligt vanligare i texter på nätet än i tidningstext, även om även fast har blivit allt vanligare på senare år också i tidningstext. En anledning till det numera relativt utbredda bruket av även fast, tror Andersson är att vi inte är säkra på hur konjunktionen om bör användas (2009:277).
Det kan möjligen ha skett en betydelseförskjutning så att om i även om upplevs som något osäkert. Det är inte lika säkert och verkligt som ledet fast i även fast. Som stöd för sitt resonemang ger han följande exempel: ”Även om jag mot all förmodan skulle bli bjuden, så kommer jag att tacka nej” och ”Även fast de flesta har tackat nej till festen, så tänker jag ändå gå” (2009:278).
Även Siv Strömquist tar i boken Vart är vart på väg? (2011) upp att användningen av bisatsinledaren även fast ökar i skrift. Hon menar också att det antagande som Lars-Gunnar Andersson för fram kan vara en förklaring till utvecklingen, att även om möjligen betraktas som något mindre sannolikt än även fast. Som exempel ger hon meningarna: ”Även om jag blir bjuden, så går jag inte på konserten” och ”Även fast det är långt ifrån slutsålt, så tänker jag ändå gå på konserten” (2011:35). Strömquist ger även andra tänkbara förklaringar till varför bisatsinledaren även fast verkar vinna terräng. Ytterligare en anledning, menar hon, kan vara att även om har blandats samman med fastän/fast, eftersom det är helt normenligt att skriva: ”Fastän/fast det är långt ifrån slutsålt, så tänker jag gå på konserten” (2011:35). En tredje förklaring till det ökade bruket av uttrycket även fast i skrift, fortsätter Strömquist, är engelskans påverkan på det svenska språket genom alla engelska texter vi läser, engelskspråkiga filmer och dataspel vi ser och spelar samt de från engelskans snabböversatta journalistiska texterna. ”Kanske är ’även fast’ det engelska uttrycket even though i svensk språkdräkt…”, skriver hon (2011:36).
3 Teori
I detta avsnitt kommer jag att ta upp hur språkförändringar uppstår och vilka faktorer som styr språkförändringar. Därefter redogör jag för den officiella språkvårdens hållning till språkförändringar. Jag avslutar teoriavsnittet med att ta upp betydelsen och användningen av
bisatsinledarna även om, även fast och fastän, och i vilka typer av bisatser vi hittar dessa bisatsinledare.
3.1 Hur och varför språkförändringar uppstår
Språkförändringar sker i alla språk. Språköverföringen mellan en generation och nästa är inte hundraprocentig. Skillnader uppstår och språket utvecklas. Skillnaden mellan två på varandra följande generationers språk är ibland knappt märkbara, men förändringarna blir tydligare över tid. Det är därför betydligt svårare att förstå texter från 1500-talet än från 1800-talet, som ligger närmare dagens svenska språk (Dahl, 2007:101).
Språkförändringar kan ske på flera olika nivåer, bland annat på ljudnivå, ordnivå eller grammatisk nivå. De förändringar som sker på ordnivå är lättast att upptäcka. Däremot är det svårare att se de förändringar som sker på grammatisk nivå då dessa i regel tar längre tid på sig att utvecklas. Under en lång period, innan förändringen slår igenom, uppstår dessutom en språklig variation, det vill säga två varianter finns i bruk samtidigt. En del håller fast vid ”det gamla” sättet att uttrycka sig och andra tar till sig ”det nya” (Dahl, 2007:103). Det äldre svenska språket var liksom andra indoeuropeiska fornspråk mycket formrikare än de nutida dotterspråken. Bland annat har kasusändelserna på substantiven försvunnit i modern svenska.
Det är dock en förenkling att påstå att utvecklingen enbart går mot en mindre komplex ordböjning. Modern svenska har till exempel bestämda former på substantiven (bord-et, stol- en), vilket saknades i urnordiskan (Dahl, 2007:104).
Att språkförändringar äger rum beror på en mängd olika och ofta samverkande faktorer. De faktorer som orsakar språkförändringar kan i stort delas in i interna eller externa faktorer.
Interna faktorer handlar om språkets inre egenskaper, till exempel att ett ändrat betoningsmönster leder till vokalförändringar. Externa faktorer är faktorer som rör yttre påverkan från andra språk eller språkbrukare (Dahl, 2007:105–106). Språksociologen Jan Einarsson menar att en språkförändring kan komma antingen underifrån eller uppifrån. En språkförändring underifrån kan antingen vara undermedveten eller komma från så kallade lägre sociala samhällsgrupper. En språkförändring uppifrån sker antingen medvetet, genom påbud och undervisning, eller genom att det sprids av en socialt privilegierad samhällsgrupp (Einarsson, 2009:240).
Enligt Einarsson kan en språkförändring få genomslag i det allmänna språkbruket om den kommer från grupper med så kallad hög prestige eller om den vinner bred acceptans (2009:240). Även Einarsson menar att språkbruket varierar under en period innan språkförändringen blivit allmänt accepterad. En annan faktor som påverkar hur språkbruket
ändras är ny teknik som internet och mobiltelefoner. Internet ger genom sina kommunikationsmöjligheter upphov till nya språkgemenskaper. Mobiltelefonernas begränsningar i textutrymme per sms och kravet på meddelandenas snabbhet motsvarande det talade språkets hastighet, skapar nya uttrycksformer, förkortningar och smajlisar (2009:254–
264). Einarsson påpekar dock att genom att ungdomar, då det är denna samhällsgrupp som i störst utsträckning använder den nya tekniken, får lära sig och träna stilskillnader i skrift, kan de på ett medvetet sätt anpassa sig efter sammanhang, syfte och mottagare (2009:264).
Också Olle Josephson tar i boken Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige (2011) upp vad och vem som styr språkförändringar. På den övergripande nivån nämner han dels den politiska och ekonomiska samhällsutvecklingen, dels den kodifierade språknormen i ordlistor och språkhandböcker som sprids via språkvårdare, svensklärare, språkvetare och språkbrukare (2011:116, 124). Men allt detta, menar han, kan brytas ner i ytterligare tre faktorer: kommunikationsförhållanden, teknik och attityder.
Kommunikationsförhållanden rör främst vilka som kommunicerar med varandra och för vilket syfte. Språket förändras beroende på om vi kommunicerar dagligen med ett fåtal personer med homogen bakgrund och i ett visst syfte eller med ett flertal människor med heterogen bakgrund och för olika syften. Teknik och kommunikationsförhållanden är nära sammanbundna, och ny teknik, som internet och mobiltelefoner, förändrar förutsättningarna för hur vi kommunicerar med varandra. Attityder, till sist, handlar om åsikter om språket både på ett omedvetet och ett medvetet plan. Till attitydfrågor räknas bland annat hur vi reagerar på dialekter, brytning och språkriktighetsproblem. Dessa faktorer samverkar ofta, och som exempel på detta tar Josephson upp hur förändrade kommunikationsförhållanden och attityder ledde fram till du-reformen på 1970-talet (2011:116–117). Men för att riktigt gå på djupet i språkförändringsprocessen bör man leta efter dem som bidrar till att vardagsspråkets förändras – nämligen den vanliga människan som kommunicerar med många andra vanliga människor (2011:119). Detta hänger samman med den så kallade ackommodationsteorin som säger att vi anpassar oss till den vi kommunicerar med (Sundgren, 2007:78).
Den vanliga människan som påverkar och förändrar språket i dag får symboliseras av den socialt rörliga och unga kvinnan (Gunnarsdotter Grönberg, 2007:243). Detta beror till stor del på att just ungdomar har varit snabbast med att ta till sig den nya tekniken och de förändrade kommunikationsförhållanden den medfört (2007:245).
Att språk förändras över tid är oomtvistat. Men hur och varför ett språk förändras beror således på många olika och ofta samverkande faktorer. Bland de externa faktorerna är våra
nya kommunikationsförhållanden särskilt framträdande liksom hur vi påverkas av och ackommoderar oss till andra som vi kommunicerar med via olika sociala medier.
3.2 Språkvård och språkförändringar
Den officiella språkvården och språkriktighetsreglerna tar oftast, enligt Teleman (2003:128), upp språkfrågor som befinner sig mellan det som betraktas som tal- respektive skriftspråk.
Eftersom tal och skrift påverkar varandra, uppstår hela tiden nya så kallade mellanrum som kan leda till förändringar i språkbruket såväl i tal som i skrift. Språkriktighetsundervisning i skolan har dock lett till att många talspråkstendenser inte etablerat sig i skriftspråket (2003:129).
Hur språkvårdare hanterar dessa språkfrågor beror framför allt på hur de ställer sig till det Teleman menar är de viktigaste språkriktighetskriterierna: skrivbrukskriteriet och talenlighetskriteriet (2003:129). Skrivbrukskriteriet utgår från standardnormen i skrift såsom det används i professionella texter, både förr och nu. Vid en eventuell förändring av standardnormen i skrift kan detta leda till att äldre texter upplevs som mindre tillgängliga och svårare att förstå. Men om ett visst språkbruk har blivit så etablerat att det anses vara vanligare än den rådande normen, kan det erkännas som standard. I andra mindre tydliga fall kan ett alternativ vara att erkänna ett visst språkbruk som ett synonymt uttryckssätt med en viss skillnad i nyans eller betydelse (Teleman, 2003:130–131).
För talenlighetskriteriet är detta mer laddat, eftersom olika språkvårdare har olika inställning till hur talenlig skriften får lov att vara. Enligt Teleman är det också svårt att avgöra hur vanligt förekommande en talspråksform ska vara för att tas upp i standardnormen för skriftspråket. Det som ytterligare försvårar är hur man som språkvårdare ska förhålla sig till språkbruksvarianter som är socialt, geografiskt eller åldermässigt betingade (Teleman, 2003:132).
För att lösa mellanrummet mellan tal och skrift, har språkvårdare många gånger löst problemet genom att kompromissa och rekommendera att talspråk kan användas i skrift för att återge just talat språk (Teleman, 2003:132). Teleman påpekar att denna rekommendation snarast har fått samma effekt som en trojansk häst. När en talspråksform väl har kommit in i skrift via talspråksåtergivning och i repliker, hoppar den glatt vidare för att så småningom kunna etablera sig som standardform (2003:132).
Den officiella språkvårdens inställning till språkförändringar är således att först och främst rekommendera standardnormen i skrift. Men visar det sig att en alternativ form har blivit
vanligt förekommande, kan den erkännas som en variant till standardnormen, dock med viss betydelse- eller nyansskillnad.
3.3 Även fast i språkhandböcker
Enligt Svensk ordbok är ordet även ett adverb som när det kombineras med om uttrycker något osannolikt och ogynnsamt eller en möjlighet: ”vattnet har blivit bättre, även om man inte kan bada i det” (2009:3694). I Svensk ordbok presenteras också fastän som bisatsinledare och används för att tala om att något står i motsats till hur det förväntas vara: ”han blev professor fastän han inte hade disputerat” (2009:730). Även ordet fast beskrivs som en bisatsinledare men som en vardagligare variant av fastän: ”hovmästaren sade att bordet var upptaget, fast stolarna var tomma” (2009:728). Under uppslagsordet och tillika bisatsinledaren fast finns också ett tillägg om även fast. I tillägget tas upp att även fast emellanåt har kritiserats men att det anses fylla en annan funktion än även om. Även om, står det, uttrycker en möjlighet medan även fast uttrycker ett faktum. Som ett jämförande exempel ges meningarna: ”Även om NN inte kommer blir det ett fullmatat program” och ”Även fast NN inte kommer blir det ett fullmatat program” (2009:728). Men för enkelhetens skull rekommenderas i tillägget att man använder fastän i stället för även fast.
I Svenska akademiens grammatik (SAG) klassificeras även om och fastän som koncessiva bisatsinledare. Det innebär att de inleder bisatser som till sitt innehåll strider mot det som uttrycks i huvudsatsen: ”Även om jag hade varit sjuk, hade jag i alla fall farit till Hjo” och
”Fastän detta är galenskap så är det likväl metod däri” (Svenska akademiens grammatik, del 4, 1999:639). Däremot står det i SAG att även om och fastän uttrycker olika grad av fakticitet, det vill säga olika grad av sannolikhet: ”även om medger att bisatsens påstående är en bedömningsfråga och kanske rentav är förhandlingsbart, medan fastän inte inbjuder till diskussion av bisatsens sanningshalt” (del 4, 1999:642). De satser som inleds med även om överensstämmer därför mer med de konditionala bisatsernas förhållande till sannolikhet – ett villkor behöver uppfyllas. Genom subjunktionen om uttrycker även om också ett otillräckligt hinder för att något ska ske: ”Även om han skriver hundra brev till mig, tänker jag inte svara honom” (del 4, 1999:649). Bisatsinledaren även om står således i SAG för något villkorat och hypotetiskt medan fastän uttrycker det som är faktiskt och sant.
Till skillnad från SAG är Svenska Akademiens språklära (2010) inte bara deskriptiv till sin karaktär utan också normativ när ord och uttryck inte anses vara i enlighet med standardnormen för skriftspråket. Också i Svenska Akademiens språklära klassificeras även om och fastän som koncessiva bisatsinledare. Här utvecklas dock inte skillnaden i användning
och betydelse av dessa bisatsinledare. Däremot finns en passage om även fast, här också betraktad som en koncessiv bisatsinledare, men en talspråklig sådan varför den ”bör undvikas i formellt skriftspråk” (2010:190).
Sammanfattningsvis tar två av dessa ordböcker och språkhandböcker, Svensk ordbok och SAG, upp skillnaden i sannolikhetsgrad mellan bisatsinledarna även om, något osannolikt, och fastän, något sant. I Svensk ordbok pekar man dessutom mot att det redan existerar en nyansskillnad mellan även om och även fast, där det senare uttrycker ett faktum. I den mer normativa Svenska Akademiens språklära rekommenderas dock fortfarande i enlighet med den officiella språkvårdens hållning även om i skrift.
4 Metod och material
Jag har använt mig av både kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden gällde insamlingen av förekomster av även fast jämfört med även om i informella och mer formella texter. Jag gjorde därför nedslag i olika slags texter med hjälp av sökmotorn Google och genomsökte olika korpusar. Dessutom kvantifierade jag resultaten av ett lucktest där elever ur tre klasser i årskurs 9 fick välja mellan bisatsinledarna även om och även fast. Jag använde mig också av en kvalitativ metod för att undersöka attityden till användningen av även fast i skrift. Den kvalitativa metoden innebar att jag följde upp lucktestet med enkätfrågor om vilket av även om och även fast som föredrogs i olika sammanhang av elever och svensklärare.
4.1 Google
Google är en sökmotor och en av de mest välbesökta webbplatserna. På Google kan man både söka på enstaka ord och specifika fraser. Med hjälp av en enkel Google-sökning kan man snabbt få en uppfattning om hur frekvent ett visst uttryck är. Jag använde mig därför av en enkel Google-sökning på förekomster av dels även om, dels även fast.
4.2 Korp
Korp är ett språkverktyg för korpussökningar i Språkbanken. Språkbanken är en forskningsenhet vid Göteborgs universitet. I Språkbanken finns olika slags textkorpusar och lexikon. I språkverktyget Korp kan man söka på förekomster av olika ord och fraser i tidningstext, medicinska texter och bloggmix. Eftersom dessa texttyper representerar olika grader av språklig formalitet, sökte jag även på förekomster av även om och även fast i Korp.
4.3 Skrivbanken
I Skrivbanken finns runt 1000 elevuppsatser från de nationella proven i svenska för åren 1992 och 2003 samlade. Skrivbanken är således också en databas i vilken man kan söka på förekomster av olika ord och uttryck. Jag valde att genomföra en sökning i Skrivbanken dels för att elevtexter får sägas tillhöra kategorin mer informella texter, dels för att se om förekomsten av även om och även fast varierat över tid.
4.4 Lucktest och enkätfrågor
De nämnda kvantitativa korpussökningar kompletterade jag med ett lucktest, se Bilaga 1, i årskurs 9 på en skola i västra Sverige. Sammanlagt 56 elever genomförde lucktestet.
Lucktestet bestod av tolv meningar där eleverna fick ange om de skulle skriva även om eller även fast i luckorna. Luckorna placerades för sju av meningarna på fundamentsplats, det vill säga först i meningen. I fem av meningarna fanns luckan i slutfältet, det vill säga där övriga adverbial som koncessiva bisatser placeras om huvudsatsen står först i meningen. Två av meningarna var Lars-Gunnar Anderssons exempelmeningar från Språket (2009:278).
Resterande meningar valde jag från de nationella provens elevuppsatser i Skrivbanken. Syftet var att ta reda på om eleverna för det första gjorde någon skillnad på även om och även fast i skrift och för det andra om det i så fall stämde med antagandet att om uttrycker något osäkert och fast något mer säkert och verkligt.
Lucktestet följdes upp av fem enkätfrågor, se Bilaga 1, om hur svårt eleverna tyckte att det var att välja mellan även om och även fast och om det spelar någon roll vilket man använder i skrift. Enkätfrågorna var utformade som påståendesatser av så kallad Likerttyp (Trost och Hultåker, 2007:158). Den sista och femte enkätfrågan erbjöd en öppen följdfråga av kvalitativ karaktär om attityden till användningen av även om och även fast och om det finns någon nyansskillnad i deras betydelser. Sammanlagt 54 elever besvarade den efterföljande enkäten.
Av kvalitativ karaktär var även en enkät som elevernas svensklärare fick. Den rörde också attityden till användningen av och skillnaden mellan även om och även fast – se Bilaga 2.
Syftet här var framför allt att få en större förståelse för hur dessa tre svensklärare arbetar med skillnaden mellan tal- och skriftspråk och om detta inbegriper även om och även fast.
Sammanlagt tre svensklärare besvarade enkäten. De ifyllda lucktesten och besvarade enkäterna finns tillgängliga hos författaren.
4.5 Metoddiskussion
Jag valde för min undersökning både kvantitativ och kvalitativ metod. Gränsen mellan vad som räknas till kvantitativ respektive kvalitativ metod är inte alltid tydlig. Kvantitativ metod lämpar sig för det som går att räkna och för att ge en översiktlig bild av ett fenomen och kvalitativ metod används för att ge en djupare förståelse för fenomenet. Vilken metod man väljer, beror på vilket syfte man har med undersökningen (Lagerholm, 2010:30). Syftet med att här kombinera kvantitativ och kvalitativ metod var att ta reda på dels förekomster av även fast i skrift i olika skriftsammanhang över tid, dels vilken attityd elever och svensklärare har till även fast i skrift.
Korpussökningar används för att visa hur det faktiska språkbruket ser ut (www.ne.se, 2012-04-26). Det ger en snabb översikt över ords förekomstfrekvens över tid i stora textmaterial från olika databaser (www.ne.se, 2012-04-26). Med korpussökningarna på även fast genom sökmotorn Google, i Korp och i Skrivbanken, är både reliabiliteten, det vill säga tillförlitligheten, och validiteten, att man mäter det man avser mäta (Trost och Hultåker, 2007:64–65), hög.
Enkäter sorterar i regel under kvantitativ metod då det är lätt att få fram statistiskt underlag, men det beror samtidigt på hur frågorna är ställda. Frågor som anses vara lämpliga för att undersöka attityder är påståendesatser som den svarande får markera i vilken utsträckning ett givet påstående stämmer in på honom eller henne (Trost och Hultåker, 2007:71–72). Frågorna i enkäten om attityder till även fast i skrift till eleverna var utformade som påståendesatser, varför validiteten får sägas vara hög. Det man dock bör vara medveten om vid enkäter är att frågor kan missförstås, en enkättrötthet kan infinna sig efter några frågor, själva enkätsituationen kan upplevas som omotiverande – i synnerhet för skoltrötta ungdomar – och därför kanske inte besvaras på ett seriöst sätt. Det är också viktigt att förstå att de svar som ges i enkäter endast ger den bild den svarande vill visa. Därför föregicks enkäten av ett lucktest, dels för att ta reda på elevernas faktiska användning av även fast i skrift, dels för att möjliggöra en jämförelse med användningen av även fast i skrift över tid och med elevuppsatserna i Skrivbanken.
För att nå en så hög reliabilitet som möjlighet vid enkätundersökningar, bör alla svarande ges så lika förutsättningar som möjligt (Trost och Hultåker, 2007:60). Frågorna bör också vara så enkelt formulerade som möjligt och vara anpassade efter dem som ska besvara enkäten (Trost och Hultåker, 2007:84). Alla deltagande elever fick samma frågor och fick svara på frågorna i samma typ av situation – på lektionstid. Frågorna var också formulerade på ett
enkelt och vardagsnära språk. Inom en vecka besvarades och lämnades alla enkäter av deras svensklärare.
Enkäten till eleverna innehöll också en så kallad öppen fråga av kvalitativ karaktär. Å ena sidan är svaren på öppna frågor sällan kvantifierbara och därför svårare att sammanställa. Å andra sidan bidrar öppna frågor till att ge en mer nyanserad bild av det man undersöker (Lagerholm, 2010:40). Avsikten var här att få en djupare förståelse för elevernas attityd till även fast i skrift.
Enkäten till elevernas svensklärare bestod huvudsakligen av öppna frågor. Syftet med detta var dels att ta reda på svensklärarnas attityder till även fast i skrift, dels att undersöka om och i så fall hur de arbetar med skillnaden mellan även om och även fast i skrift. I övrigt rådde samma förutsättningar för svensklärarnas enkäter – enkäterna mejlades ut med exakt samma frågor till de olika lärarna och svaren på dessa mejlades tillbaka inom loppet av en vecka.
4.6 Analysmetod
För att få en överblick över hur bruket av bisatsinledaren även fast såg ut i olika skriftsammanhang, behövde jag systematisera resultatet av korpussökningarna. Detta gjorde jag genom att ställa upp resultaten i tabellform dels utifrån texternas formalitetsgrad, dels utifrån en jämförelse av förekomsterna mellan bisatsinledarna även om och även fast. Här valde jag för tydlighets skull att presentera förekomsterna av respektive bisatsinledare i både antal och andel – se tabellerna 1, 2 och 3.
Även lucktestet till eleverna i tre klasser i årskurs 9 behövde systematiseras i tabellform för att deras faktiska användning av bisatsinledarna även om och även fast skulle bli synlig – se tabell 4. För att här kunna få en uppfattning om elevernas faktiska användning av även om respektive även fast anslöt eller inte till antagandet om det osäkra om respektive det säkra fast, valde jag att i tabell 4 presentera resultatet mening för mening. Jag valde också att dela upp resultaten från lucktestet efter klass, eftersom det då skulle bli lättare att göra en jämförelse mellan respektive klass resultat och deras svensklärares attityder till även fast i skrift.
Eftersom luckorna där eleverna skulle fylla i antingen även om eller även fast var placerade antingen som fundament i meningarna eller i meningarnas slutfält, ville jag få en överblick över om luckornas position påverkade resultatet. Därför valde jag även här att systematisera resultaten i form av en tabell där luckornas position och elevsvaren presenterades mening för mening – se tabell 5.
Också den efterföljande enkäten till lucktestet behövde systematiseras i tabellform för att ge en överblick över elevernas attityder till användningen av även fast i skrift – se tabell 6.
Resultaten här valde jag att presentera påstående för påstående följt av både hur stort antal och stor andel av de 54 elevena som i olika utsträckning höll med respektive inte höll med om det som påstods om även fast i skrift.
Följdfrågan av kvalitativ karaktär i elevenkäten var endast tänkt att besvaras om man som elev inte tyckte att det spelar någon roll om man skriver även om eller även fast, det vill säga om man höll med om påstående 5 i enkäten – se Bilaga 1. Vid bearbetningen av elevenkäterna framkom att fler elever än de som höll med om påstående 5 hade besvarat den öppna följdfrågan. Av andra elevsvar framkom också att den öppna följdfrågan inte besvarats i enlighet med hur de ställt sig till påstående 5. Jag stod då inför ett val mellan att antingen utesluta elevsvaren i resultatredovisningen eftersom eleverna missuppfattat frågan eller betrakta dessa svar som fristående från den kvantitativa delen av enkäten. Jag bestämde mig dock för att läsa igenom svaren på den öppna följdfrågan först flera gånger för att få en djupare förståelse för vad varje enskilt elevsvar representerade. Efter flera genomläsningar av elevsvaren kunde jag urskilja både likheter och skillnader mellan dem utifrån de attityder till även fast som framträdde. Det mönster jag såg av svaren på den öppna följdfrågan var att de verkade peka mot det som kan sägas utmärka en språkförändring i vardande. Min tolkning av svaren blev att en del elever håller fast vid ”det gamla” sättet att uttrycka sig (även om), att några var osäkra och att andra tagit till sig ”det nya” (även fast) på så vis att det inte spelar någon roll vilket som används bara man gör sig förstådd. Elevsvaren till den öppna följdfrågan valde jag därför att kategorisera utifrån dessa attityder till även fast i skrift – se tabell 7.
Även lärarenkäten var av kvalitativ karaktär på så sätt att frågorna var öppna. Svaren på frågorna valde jag att redovisa genom att göra en sammanfattning i löpande text av vad respektive svensklärare svarat – se avsnitt 5.7.1, 5.7.2 och 5.7.3. Det var för att tydliggöra dels om de uppmärksammar och i så fall rättar när eleverna skriver även fast, dels om deras attityd till även fast i skrift kunde sättas i relation till elevernas resultat på lucktestet.
5 Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras undersökningens resultat. Resultatet presenteras både i text- och tabellform. Jag presenterar och analyserar först resultaten av förekomster av även fast i jämförelse med även om i olika korpussökningar. Därefter presenterar jag och analyserar elevernas faktiska användning av även om och även fast i skrift utifrån resultatet på lucktestet.
Slutligen presenterar och analyserar jag först elevernas och därefter deras svensklärares attityder till användningen av även fast i skrift utifrån resultaten på elev- och lärarenkäterna.
5.1 Resultat och analys av Google-sök
De texter man hittar via sökmotorn Google är av mycket blandad karaktär. Det är alltifrån blogginlägg till specialiserade facktexter. Blogginlägg är en kategori som skrivs av privatpersoner i syfte att snabbt och enkelt ge uttryck för personliga tankar och åsikter, vilket borde betyda att dessa texter ofta bygger på ett vardagsnära talspråk. De specialiserade texterna däremot är skrivna inom en akademisk diskurs som därför torde ligga närmare standardnormen för skriftspråket. Spännvidden är alltså stor. Användningen av även om (se tabell 1 här nedan) var överlägset vanligast vid en enkel Google-sökning.
Tabell 1. Resultat av Google-sök på även om och även fast
Bisatsinledare Även om Även fast
Antal träffar 75 100 000 7 760 000
Andel (%) 91 9
Detta borde innebära att även om fortfarande har en stark ställning i förhållande till även fast i skrivna texter över huvud taget.
5.2 Resultat och analys av Korp-sök
Sökningen i Korp visade också att uttrycket även om har en fortsatt stark ställning i skrivna texter från olika skriftsammanhang – se tabell 2 här nedan.
Tabell 2. Resultat av Korp-sök på även om och även fast
Texttyp Tidningstext Medicinska texter Bloggmix
Bisatsinledare Även om Även fast Även om Även fast Även om Även fast
Förekomst 41 790 86 2 793 0 38 824 5 634
Andel (%) 99,8 0,2 100 0 87 13
Värt att notera är att det inte förekom några belägg i Korp för uttrycket även fast i de medicinska texterna, som är skrivna inom den akademiska diskursen och således ligger närmast standardnormen för skriftspråket. Tidningstext anses tillhöra normal sakprosa, men inte ens i denna textkorpus var även fast särskilt vida använt. I bloggmixen hittar vi de mer personliga texterna som är mer talspråksnära. Även här dominerade användningen av även om. Men vi kan också se (tabell 2) att även fast verkar vara på frammarsch i bloggarna.
5.3 Resultat och analys av sökning i Skrivbanken
Av tabell 3 här nedan kan man utläsa att både även om och även fast verkar ha ökat i användning över tid i elevtexterna.
Tabell 3. Resultat av sökning i Skrivbanken på även om och även fast
Provår Nationella prov 1992 Nationella prov 2003
Bisatsinledare Även om Även fast Även om Även fast
Förekomst 14 1 83 32
Andel (%) 93 7 72 28
Slående är dock att även fast verkade vara vanligt förekommande i de senare elevuppsatserna inom ramen för de nationella proven i svenska. Detta kan möjligen peka på en allt större acceptans bland ungdomar att använda även fast i skrift.
5.4 Resultat och analys av lucktest i årskurs 9
Lucktestet – se Bilaga 1, som gick ut på att elever i årskurs 9 skulle välja att fylla i antingen även om eller även fast i luckorna så att meningarna blev fullständiga, genomfördes i sammanlagt tre klasser. Eftersom 9 elever var sjuka vid detta tillfälle och 3 elever missuppfattade instruktionerna, genomförde sammanlagt 56 elever lucktestet.
Tabell 4. Svar på lucktest om även om och även fast
Klass 9x 9y 9z
Bisatsinledare Även om Även fast Även om Även fast Även om Även fast
Mening 1 11 5 19 3 14 4
Mening 2 9 7 15 7 9 9
Mening 3 9 7 13 9 13 5
Mening 4 5 11 18 4 13 5
Mening 5 9 7 16 6 11 7
Mening 6 11 5 17 5 12 6
Mening 7 4 12 14 8 10 8
Mening 8 3 13 15 7 12 6
Mening 9 7 9 18 4 8 10
Mening 10 7 9 18 4 11 7
Mening 11 13 3 20 2 15 3
Mening 12 11 5 16 6 9 9
Summa 99 93 199 65 137 79
Andel (%) 52 48 75 25 63 36
Även om valdes i flest luckor enligt tabell 4. Eleverna i klass 9y var de som i störst utsträckning skrev även om. Det var också där som hela 7 elever konsekvent valde att skriva även om i varje lucka. Klass 9z intog en mellanställning, men även i den klassen fanns en elev som konsekvent använde även om i alla luckor. I klass 9x var bruket av även om och även fast i luckorna relativt jämnt fördelat. I den klassen fanns heller ingen elev som använde även om konsekvent i varje lucka.
Tabell 5. Även om och även fast per mening och efter luckans position
Bisatsinledare Även om totalt/mening Även fast totalt/mening
Mening 1 – fundament 44 12
Mening 2 – fundament 33 23
Mening 3 – fundament 35 21
Mening 4 – fundament 36 20
Mening 5 – fundament 36 20
Mening 6 – slutfält 40 16
Mening 7 – slutfält 28 28
Mening 8 – slutfält 30 26
Mening 9 – slutfält 33 23
Mening 10 – slutfält 36 20
Mening 11 – fundament 48 8
Mening 12 – fundament 36 20
Summa 435 237
Andel (%) 65 35
Summa fundament 268 124
Andel fundament (%) 68 32
Summa slutfält 167 113
Andel slutfält (%) 60 40
Flest elever valde enligt tabell 5 även om i luckorna i meningarna 1 och 11:
1. Även om högstadietiden var den jobbigaste delen av skolan, var den också den roligaste.
11. Även om jag mot all förmodan skulle bli bjuden, så kommer jag att tacka nej.
Det som båda dessa meningar har gemensamt är att luckan där man ska fylla i antingen även om eller även fast står på fundamentsplats i meningarna, det vill säga först i meningarna. Det kan å ena sidan finnas en liten risk att många elever valde att skriva även om i mening 1 för att valet även om stod först i instruktionen. Å andra sidan valdes även om av flest elever (68
%) när luckan fanns som fundament i meningarna. Detta styrks av det faktum att hela 48 av totalt 56 elever (86 %) valde att skriva även om i mening 11 där luckan också stod som fundament. Mening 11 är också en av de två meningarna som inte ursprungligen är så kallade elevproducerade meningar. Den kommer från Lars-Gunnar Anderssons exempel från Språket (2009:278) på antagandet att om i bisatsinledaren även om betraktas som mer osäkert än fast i även fast. Möjligen kan även elevernas språkkänsla peka mot en tolkning av att inbjudan ännu inte är ett faktum, när de valde att skriva även om i luckan i mening 11.
Ett annat exempel som skulle kunna stödja Anderssons antagande att även om uttrycker en större grad av osäkerhet, är det faktum att så många elever, 40 av 56 (71 %), valde att skriva även om i mening 6, trots att luckan fanns i meningens slutfält:
6. Då var alla tvungna att gå ut på rasterna, även om det regnade.
En möjlig elevtolkning i detta fall skulle kunna vara att det inte alltid regnade när de var ute på rast, men om det gjorde det var de ändå tvungna att gå utomhus.
Flest elever sammantaget valde att skriva även fast var i meningarna 7 och 8:
7. På lektionerna hände heller inget även fast alla satt och skrek fula ord till Markus.
8. Jag sa att jag mådde bra även fast jag inte gjorde det.
Det dessa båda meningar har gemensamt är att luckan finns i meningarnas slutfält. Det är också i meningarnas slutfält som konkurrensen mellan bisatsinledarna även om och även fast är som störst. Möjligen kan det faktum att så många elever skrev även fast i luckorna i meningarna 7 och 8 i någon mån också stödja Lars-Gunnar Anderssons antagande. Hans antagande går ju ut på att fast i även fast betraktas som något säkert och verkligt. Valet av även fast i mening 7 kan peka mot tolkningen att inget faktiskt gjordes åt mobbningen. Valet av även fast i mening 8 kan peka mot tolkningen att någon faktiskt drog en vit lögn om sin hälsa.
5.5 Resultat och analys av enkätfrågor till elever i årskurs 9
Av de totalt 56 elever i årskurs 9 som deltog i undersökningen, hade 2 elever glömt att besvara den efterföljande enkäten. Sammanställningen av elevernas attityder till att använda även om och även fast när de skriver innehåller således 54 elevsvar – se tabell 6 här nedan.
Tabell 6. Sammanställning av enkätsvar av attityd till även om och även fast i skrift
Alternativ 1 2 3 4 5
Håller inte alls med --- Håller med Påstående Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 1. Jag vet när jag kan
använda även om och även fast i texter.
4 7 % 9 17 % 28 52 % 7 13 % 6 11 %
2. Det är okej att använda även fast i skrivna texter.
6 11 % 3 6 % 13 24 % 14 26 % 18 33 %
3. Jag använder ofta även fast när jag sms:ar, chattar och facebookar.
22 41 % 8 15 % 11 20 % 10 18 % 3 6 %
4. Testet var svårt. 12 22 % 8 15 % 22 41 % 10 18 % 2 4 %
5. Jag tycker inte att det spelar någon roll om man skriver även om eller även fast.
13 24 % 13 24 % 11 20 % 4 7 % 13 24 %
Av sammanställningen (tabell 6) kan man dra den slutsatsen att de flesta eleverna i dessa klasser, 28 elever av 54 ( 52 %), känner sig osäkra på när de ska använda även om respektive även fast i sina texter (påstående 1). Detta bärs också upp av att så många som nästan hälften, 22 elever av 54 (41 %), ställde sig tvekande till om testet var svårt eller inte (påstående 4).
Lika många elever svarade dock att de själva sällan använder även fast i mer talspråksliknande forum som sms, chatt eller på Facebook (påstående 3). En förklaring till detta kan möjligen vara att om man är osäker, väljer man ett annat sätt att uttrycka sig.
En tredjedel av eleverna (33 %) svarade att det är okej att använda även fast i skrivna texter (påstående 2). Men vid påståendet (påstående 5) att det inte spelar någon roll om man använder även om eller även fast när man skriver, var det lika många som svarade att de inte alls håller med (24 %) som de som håller med (24 %). En förklaring till de splittrade svaren på om det spelar någon roll om man använder även om eller även fast i skrivna texter kanske kan hittas i elevsvaren till påstående 1, nämligen att eleverna är osäkra på vilken som är den normenliga användningen.
5.6 Resultat av följdfrågan till elevenkäten
Följdfrågan av kvalitativ karaktär till påstående 5 (se Bilaga 1) var endast tänkt att besvaras om man höll med om att det inte spelar någon roll om man använder även om eller även fast
när man skriver. Trots det valde 16 elever, varav en elev som inte alls höll med och några som var tveksamma (2 elever), att besvara följdfrågan med egna ord. Jag såg också att innehållet i elevsvaren, det vill säga hur de resonerade och motiverade sin attityd till även om och även fast i skrift, inte alltid hängde ihop med vilket alternativ de hade valt vid påstående 5. Därför valde jag att betrakta dessa kvalitativa elevsvar som fristående från påstående 5 (se avsnitt 4.6 om analysmetod). Efter flera genomläsningar av de olika elevsvaren till den öppna följdfrågan framträdde ett mönster som verkade peka mot tre olika attityder till även fast i skrift – se tabell 7 här nedan.
Tabell 7. Attitydkategorier baserade på de kvalitativa elevsvaren
De konventionella De tveksamma De pragmatiska
(a) ”För det finns inget ord som heter även fast. Det finns däremot även om.”
(b) ”Därför att det måste ju låta som svenska när man skriver.”
(c) ”Jag tycker inte att det spelar någon roll när man pratar men när man skriver tycker jag att man ska skriva även om.”
(d) ”Eftersom det betyder nästan samma sak men att vissa tycker att även om passar oftare in bättre än även fast.”
(e) ”Det låter konstigt att säga/skriva även fast.”
(a) ”Det kan ibland vara svårt att veta när och hur man ska använda dessa ord. Men när jag menar även fast i en text, brukar jag skriva fastän.”
(b) ”Jag har aldrig lärt mig att det finns någon skillnad, så själv, när jag skriver, så spelar det ingen roll.”
(c) ”Så länge det inte är språkligt fel använder jag båda två.”
(d) ”När jag pratar känns det att jag pratar (även om) men när jag skriver känns det mer rätt att skriva (även fast) men ibland kan man använda båda och då blir det (även om) för det är mer vanligare för mig”.
(e) ”Ibland tycker man bara att det ska vara även fast.”
(f) ”Det känns som att det inte är någon skillnad för att det används i samma
sammanhang. Det är en smaksak på vad man säger och/eller skriver.”
(a) ”Jag tycker helt enkelt att det inte spelar någon roll!”
(b) ”Det låter samma.”
(c) ”Det betyder samma ändå.”
(d) ”Därför att man kan säga både och.”
(e) ”Det blir ju ändå samma sak. Budskapet kommer fram ändå.”
En del elever visade att de håller fast vid standardnormen (även om), flera elever uttryckte att de var osäkra och andra att de hade en pragmatisk syn på så vis att det för dem inte spelar någon roll vilket som används bara man gör sig förstådd. Elevsvaren till den öppna följdfrågan valde jag därför att kategorisera utifrån dessa attityder till även fast i skrift.
Jag delade således in elevsvaren från den öppna följdfråga i enkäten i tre kategorier. Dessa kategorier valde jag att kalla De konventionella – de som stöder standardspråksnormen även om, De tveksamma – de som är osäkra på skillnaden i användning samt De pragmatiska – de som menar att dessa bisatsinledare betyder samma sak. I attitydkategorin De konventionella framträdde två olika slags motiveringar till varför även om bör användas i skrift. Vi har dels de som utgår från standardnormen, dels de som utgår från språkkänslan. Till dem som utgår från standardnormen för skriftspråket hör elevsvaren (a) och (b) i tabell 7. Till dem som utgår från en språkkänsla som ligger nära skriftspråket hör elevsvaren (c)–(e).
Även i attitydkategorin De tveksamma gick det att urskilja två olika slags resonemang bakom osäkerheten om vilken av bisatsinledarna även om och även fast som bör användas i skrift. Å ena sidan har vi de elever som hänvisar till en språklig standardnorm som de antingen inte lärt sig eller missuppfattat. Hit hör elevsvaren (a)–(c) – se tabell 7. En konsekvens av att inte veta säkert kan bli att göra som eleven i svar (a) uttrycker, nämligen att välja ett annat synonymt uttryck som fastän i stället. Å andra sidan har vi de elever som också i denna kategori hänvisar till språkkänslan, en språkkänsla som, enligt elevsvaren (d)–(f), snarare går tillbaka på en talspråksnära norm än standardnormen för skriftspråket.
I attitydkategorin De pragmatiska till sist, fanns också två olika slags motiveringar till varför det inte spelar någon roll vilken av bisatsinledarna även om och även fast man använder i skrift. Här hittar vi dels en hänvisning till en talspråksnära språkkänsla – se elevsvaren (a) och (b) (tabell 7), dels en hänvisning till en funktionell norm – se elevsvaren (c)–(e). Den funktionella synen kommer tydligast till uttryck i elevsvar (e): ”Budskapet kommer fram ändå.”
5.7 Resultat och analys av enkätsvar från lärare för åk 9
I det här avsnittet presenterar jag de tre klassernas svensklärare och hur de arbetar med skillnaden mellan tal- och skriftspråk. Jag tar också upp deras attityd till att använda uttrycket även fast i skrift och om de rättar detta i elevernas texter. Jag försöker även att analysera och koppla dessa svensklärares attityd till även fast till elevernas resultat på lucktestet.
5.7.1 Svenskläraren i klass 9x
Klass 9x svensklärare har arbetat som lärare i 15 år. Hon undervisar elever i åldrarna 12 till 16 i ämnena SO och svenska. I lärarenkäten skriver hon att hon tar upp skillnaden mellan tal- och skriftspråk i undervisningen i svenska. Läraren i klass 9x tar upp sms- och chattspråk som exempel på talspråklig skrift, men diskuterar också exempel utifrån elevernas egna texter på skillnaden mellan tal- och skriftspråk. Hon tror nog att en del elever är medvetna om skillnaden mellan tal- och skriftspråk samt att det blir tydligare för eleverna när de tar upp och diskuterar de egna elevtexterna.
De talspråkliga drag i elevtexter hon har lagt märke till är småord som liksom, så, då, att eleverna skriver han i stället för honom och dom i stället för de och dem. En del så kallade ungdomsord som chilla och softa förekommer också, menar hon. Däremot har hon aldrig rättat även fast till även om i någon elevtext. Det förklarar hon med att hon aldrig har sett det i någon elevtext. Hon lägger dock in ett förbehåll: ”Jag kanske inte ser det.” Avslutningsvis skriver läraren i enkäten att hon själv inte tycker att det är okej att skriva även fast i en text i stället för även om.
Sammanfattningsvis är läraren i klass 9x noga med att ta upp skillnaden mellan tal- och skriftspråk utifrån elevexempel. Hon menar att en del elever därigenom också har blivit medvetna om skillnaderna. Hon skrev att hon själv inte tycker att det är okej att använda även fast i skrift, men är tveksam till om hon faktiskt har lagt märke till om det förekommer i elevernas texter. Intressant att notera är att det är just i denna klass som användningen av även fast var som mest frekvent i lucktestet – se tabell 4.
5.7.2 Svenskläraren i klass 9y
Klass 9y:s svensklärare har arbetat som lärare i 3 år. Hon undervisar också elever i åldrarna 12 till 16 men i ämnena spanska och svenska. Även svenskläraren i klass 9y skriver i enkäten att hon tar upp skillnaden mellan tal- och skriftspråk i undervisningen. Det gör hon i samband med att eleverna skriver olika slags texter som noveller och manus. Hon upplever också att eleverna är väl medvetna om skillnaden mellan tal- och skriftspråk. Däremot ger hon i lärarenkäten inga exempel på vilka talspråkliga drag hon har sett i elevtexterna, men enligt henne är det inte särskilt vanligt att eleverna skriver även fast i stället för även om.
På frågan om hon rättar i elevernas texter om de skriver även fast i stället för även om, svarar läraren:
”Beror på situation och sammanhang, hur mycket den enskilda eleven behöver arbeta med sitt skriftspråk. Är det en elev som behärskar sitt språk mycket väl, så korrigerar jag. Är det en elev som har svårigheter, så är det inte det första jag skulle korrigera.”
Hennes egen attityd till användningen av även fast i skrift är att det beror helt på vilket sammanhang det är, men hon anser dock att det är mer korrekt att skriva även om.
Läraren i klass 9y är således också noga med att ta upp skillnaderna mellan tal- och skriftspråk i sin undervisning och upplever att eleverna känner till skillnaderna. Däremot är hon mer liberal i både sin syn på användningen av även fast i skrift och i rättningen av detsamma. Rättningen gäller i så fall om elevens språkliga nivå tillåter det eller inte. Det är dock i den här klassen, klass 9y, som vi finner den högsta frekvensen av även om i lucktestet – se tabell 4. Detta torde tyda på en god språkkänsla i förhållande till standnormen för skriftspråket, åtminstone för de 7 elever i klassen som skrev även om konsekvent i alla meningar på lucktestet.
5.7.3 Svenskläraren i klass 9z
Klass 9z svensklärare har arbetat som lärare i 14 år. Även hon undervisar elever i åldrarna 12 till 16. Liksom läraren i klass 9x undervisar hon i ämnena SO och svenska. I lärarenkäten skriver hon, precis som de andra två lärarna, att hon i sin undervisning tar upp skillnaden mellan tal- och skriftspråk. Tillsammans med eleverna diskuterar, läser och lyssnar hon på olikheterna mellan det som är talspråkligt respektive skriftspråkligt. Hon skriver att hon är noga med att låta eleverna skriva om sina texter så att de får bearbeta dem för en djupare förståelse mellan tal- och skriftspråk. Läraren skriver också i enkäten att hon upplever att eleverna är medvetna om skillnaderna mellan dem.
De talspråkliga drag hon har sett i elevernas texter är framför allt av stilistisk karaktär, särskilt ordval. Andra talspråkliga drag som är vanligt förekommande i elevtexterna är: ” även i meningsbyggnader där de ibland skriver som de tänker och talar.” På frågan om det är vanligt förekommande att eleverna skriver även fast i stället för även om, svarar hon att det händer ibland och då rättar hon alltid. Läraren svarar också tydligt nej på om hon tycker att det är okej att använda uttrycket även fast i skrift.
Precis som de andra två lärarna, tar alltså svenskläraren i klass 9z upp skillnaderna mellan tal- och skriftspråk i undervisningen, något som lett till att eleverna blivit medvetna, menar hon. Läraren i klass 9z är lika bestämd som läraren i klass 9x när det gäller användningen av även fast i skrift – att det inte är okej. Och hon rättar det alltid. I klass 9z användes också även
om till övervägande del i lucktestet – se tabell 4. Även i denna klass fanns en elev som konsekvent använde även om i alla luckorna i testet.
6 Avslutande diskussion
I detta avsnitt diskuterar jag först resultatet av nät- och korpussökningarna på förekomster av även om respektive även fast i olika skriftsammanhang. Därefter diskuterar jag resultatet av lucktestet där eleverna skulle komplettera meningar med antingen även om eller även fast samt attityden till även fast i skrift. Slutligen diskuterar jag vad resultaten av undersökningen möjligen skulle kunna betyda i ett större sammanhang.
6.1 Även fast verkar öka i vissa skriftsammanhang
En av utgångspunkterna var att undersöka hur vanligt förekommande även fast är i olika skriftsammanhang och om det finns något som pekar mot att användningen ökat över tid.
Resultatet av nät- och korpussökningarna var i stort sett väntat. Precis som Westman konstaterade att även fast var vanligt förekommande i talspråket redan på 1980-talet, var det också i de mer talspråksnära skriftsammanhangen som bruket av även fast var som störst, det vill säga i bloggtexterna. Detta är också något som framför allt språkvårdaren Lars-Gunnar Andersson noterat, att bruket av även fast är ganska vanligt i nättexter. En ökad användning av även fast i dessa skriftsammanhang skulle kunna bero dels på den allmänna uppmuntran från språkvården att låta skriftspråket närma sig talspråket, dels mediets snabbhet och öppenhet för många olika slags språkbrukare.
Lars-Gunnar Andersson menar också att även fast blivit allt vanligare i tidningstext. Jag fann dock vid Korp-sökningen att användningen av även fast var relativt liten i detta skriftsammanhang i förhållande till det rekommenderade även om. I den akademiska diskursen, som här utgjordes av medicinska texter, förekom även fast inte alls. Däremot har det skett en ökning av användningen av även fast från 1992 till 2003 i elevtexterna från de nationella proven i svenska för grundskolan.
Resultatet av nät- och korpussökningarna pekar därför mot att användningen av även fast förekommer i mer informella och talspråksnära skriftsammanhang. I mer kvalificerade och professionella sammanhang håller skribenterna dock fast vid standardnormen, det vill säga även om. Värt att framhålla är ändå att även fast verkar ha gjort en resa från talspråket på 80- talet in i skriftspråket på 2000-talet, även om det ännu så länge bara förekommer i vissa skriftsammanhang.
