Skolan och elevers hälsa

Skolan och elevers hälsa

Elevers fysiska respektive psykiska hälsa

En studie om hur skolan arbetar med elevers fysiska och psykiska hälsa

School and pupil health

A study of how the school works with pupils physical and mental health.

Carin Bjurbäck

Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper Lärarprogrammet- Uteliv,hälsa och identitet Examensarbete, 15Hp

Handledare: Anna Hulling Examinator: Anders Broman Datum 2012-11-01

Löpnummer

Abstract

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how the school as a whole, are working with pupils mental and physical health. It also aims to highlight how school staff defines the concept of health, and to explore the focus on the school's work with pupils' health. In order to answer the research issue, a qualitative method is used. The method chosen for the survey is called interviews. The

interviews are structured, meaning that they include a serie of predetermined questions. The interviews were recorded with the respondents' permission.

The survey results show that school staff defines the concept of health as something that involves both body and soul, that is, both mental and physical wellbeing. The result also shows that the school unwittingly put a lot of time on pupils mental health in everyday work, such as in the classroom, out in the hallways and on the playground. Every minute of the school day imbued with democratic values. It is therefore concluded that the school unwittingly puts more emphasis on pupils mental health in relation to pupils physical health.

Keywords: physical health, mental health, health-promoting school

Sammandrag

Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse för hur skolan som helhet arbetar med elevers psykiska respektive fysiska hälsa. Syftet är också att belysa hur skolpersonalen definierar

begreppet hälsa, samt att undersöka var fokus på skolans arbete med elevers hälsa ligger. För att besvara frågeställningen används en kvalitativ metod. Den metod som valts för undersökningen är

samtalsintervjuer. Intervjuerna är strukturerade, vilket innebär att de innefattar en rad förutbestämda frågor. Intervjuerna spelades in med respondenternas tillstånd.

Resultatet av undersökningen visar att skolpersonal definierar begreppet hälsa som något som handlar om både kropp och själ, det vill säga både psykiskt och fysiskt välmående. Resultatet visar också att skolan omedvetet lägger mycket tid på elevers psykiska hälsa i det vardagliga arbetet, såsom i klassrummet, ute i korridorer och ute på skolgården. Varje minut av skoldagen genomsyras av den demokratiska värdegrunden. Slutsatsen är därför att skolan lägger mer vikt vid elevers psykiska hälsa i relation till elevers fysiska hälsa.

Nyckelord: Fysisk hälsa, psykisk hälsa, hälsofrämjande skola

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Frågeställning ... 2

1.4 Avgränsningar ... 2

1.5 Skolans policy ... 2

1.6 Disposition ... 4

2. Tidigare forskning ... 5

2.1 Historia ... 5

2.2 Elevers hälsa ... 5

2.3 Hälsopedagogik ... 8

2.4 Hälsa i skolan ... 8

3. Metod ... 11

3.1 Samtalsintervju ... 11

3.2 Genomförande ... 11

3.3 Urval... 11

3.5 Reliabilitet och validitet ... 12

4. Resultat ... 13

4.1 Intervjuperson, skolsyster ... 13

4.2 Intervjuperson, kurator ... 14

4.3 Intervjuperson 3, rektor ... 16

4.4 Intervjuperson 4, speciallärare ... 18

4.5 Intervjuperson 5, klasslärare ... 19

4.6 Intervjuperson 6, idrottslärare ... 20

4.7 Slutsats ... 21

5. Diskussion ... 22

6. Framtida forskning ... 26 Referenser ...

Litteratur ...

Elektroniska källor ...

Muntliga källor ...

Bilaga 1 ...

Intervjufrågor...

Bilaga 2 ...

Bilder ...

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Glömmer skolan bort att prata om vikten av att ha en god psykisk hälsa? Intresset för undervisningen av hälsa i skolan kom sig av att vi i en tidigare kurs var ute i en klass 6 och samtalade med elever om deras uppfattning om vad hälsa innefattar. Då framgick det tydligt att de enbart tänkte på kosten och att utöva någon form av fysisk aktivitet för att man ska må bra. Även egen erfarenhet vad gäller barn och hälsa i skolan fångade mitt intresse. Jag har genom mitt egna barn upplevt att det är viktigt att äta rätt och att man ska ha en idealvikt enligt de normer som råder i samhället.

Skolan har ett stort inflytande över eleverna och påverkar dem för all framtid. Det står i Lgr11 att skolan ansvarar för att eleverna:

 har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället (s.14).

I Lgr11 står det också att rektor ansvarar för att:

 undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver (s.18).

Vidare står det att:

 Syftet med idrott och hälsa är bland annat att eleverna ska ”ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande”(s.51).

Men hur får då dagens elever ett psykiskt välbefinnande så de kan känna sig tillfreds med livet i skolan och även på fritiden? Hur undervisar och förebygger skolans personal en god hälsa?

Lars H Gustafsson som är barnläkare, docent i socialmedicin och hedersdoktor vid Malmö högskola skriver i sin bok Elevhälsa börjar i klassrummet, att främja hälsan hos elever är att det ska lära sig hur man hanterar livet just nu. Gustafsson menar att hälsan finns överallt i skolan såsom i korridorer, matsal och på skolgården. Men den börjar som sagt var i klassrummet. Viktiga nyckelpersoner är klassläraren men all personal på skolan har viktiga uppgifter. Han menar att i mötet mellan elev och dem som eleven känner tillit till på skolan, det är där det finns stora möjligheter men att risken finns att det även blir fel (Gustafsson, 2009: 7,57-ff).

Elevhälsa innebär inte att man ska bota sjukdomar och problem enligt Gustafsson(2009), utan att man först och främst ska förebygga dem. Det kan bero på många olika faktorer om en elev mår psykiskt dåligt såsom kamratrelationer, hemförhållanden eller utvecklingskris. Viktigt är att man inte tar till en

2

förklaring att det skulle röra sig om någon formsvacka hos eleven, utan man går till botten och tar verkligen reda på vad det handlar om (Gustafsson, 2009).

Jag vill med detta examens arbete försöka få en djupare förståelse och har lagt fokus på en skola, hur skolan som helhet arbetar med elevers fysiska hälsa respektive psykisk hälsa. Hur mycket och vart fokus ligger i undervisningen på psykisk respektive fysisk hälsa i skolan. Lägger man vikten på den fysiska hälsan, alltså i idrotten, då vi allt oftast pratar om vikten av att röra på sig och att äta rätt i dagens samhälle?

1.2 Syfte

Syftet är att få en djupare förståelse för hur skolan som helhet arbetar med elevers psykiska respektive fysiska hälsa. Syftet är också att belysa hur skolpersonalen definierar begreppet hälsa, och att undersöka var fokus på skolans arbete med elevers hälsa ligger.

1.3 Frågeställning

Utifrån ovanstående syfte ställs följande huvudfrågeställning:

Hur stor vikt lägger skolan i det hälsofrämjande arbetet på elevers psykiska hälsa i relation till elevers fysiska hälsa?

1.4 Avgränsningar

Undersökningen avgränsas till att genomföra sex intervjuer, då det anses rimligt med tanke på

uppsatsens omfång. Därmed avgränsas undersökningen också till att studera en skola, för att tidsmässigt kunna genomföra undersökningen. Ingen notis har tagits om respondenternas ålder eller kön, fokus har varit på just elevhälsoteamet, idrottsläraren på skolan och en slumpmässigt vald klasslärare i de tidigare åren.

1.5 Skolans policy

På den utvalda skolans hemsida står det att de använder sig av ett material som heter SET, social emotionell träning. Det är ett material som tar upp och tränar elever i hur de ska hantera problem med våld, mobbning och nedstämdhet. Programmet anses som att elevers sociala och emotionella kompetens

3

utvecklas. Man arbetar med rollspel och har dialoger med eleverna. Rollspel som eleverna kan få prova på är att man spelar upp en scen om mobbing. Det blir då mer verkligt när de får ett exempel på hur det kan gå till och hur den utsatta känner sig. Efter rollspelet så för man en dialog med eleverna om hur man kan agera om man ser någon elev bli utsatt för just mobbing. Man samtalar med eleverna om hur man ska vara mot varandra och att alla människor är lika mycket värda (Gleerups utbildning, 2012).

Värdegrundsarbetet varvas med en annan metod som heter projekt Charlie. Det är ett förebyggande arbete för att stärka elevers sociala kompetens och den emotionella intelligensen. Själva programmet kom ifrån USA på 1970- talet efter en droginvasion. Man får träna i att stå emot grupptryck, inleda sunda relationer och öva upp sin självkänsla. Eleverna får hjälp med att stärka sin egen självbild, hur man hanterar sina känslor, löser olika konflikter för att senare i livet kunna hantera kommande parrelationer, vänner och arbetskamrater (http://www.projektcharlie.se/ny_sida_1.htm).

Lärande, demokrati/värdegrund och hälsa hänger samman. Skolans uppdrag att främja barns och ungas lärande kan därmed inte skiljas från det demokratiska uppdraget. Mycket tyder istället på att dessa uppdrag främjas av samma generella faktorer. Arbetet med värdegrunden och att utveckla en god hälsa bör därför utgå från en helhetssyn på barns och ungas lärande och utveckling och därmed också på deras skoldag och de miljöer de befinner sig i (Skolverket, 2007 b).

Skolan sätter helhetssynen om deras elever högt, alla kategorier av personal, rektor, lärare,

fritidspedagoger, förskollärare, barnskötare, kurator och skolsköterska arbetar tillsammans. Skolan startade sitt hälsofrämjande arbete hösten 2002. De träffas regelbundet en gång i månaden. För att eleverna ska få möjlighet att ta ansvar för sin hälsa, arbetar personalen utifrån ett livslångt perspektiv.

Arbetet går ut på att de aktivt jobbar med värdegrundsfrågor- kost- rörelse- olika ingångar till lärande- elevinflytande- kontinuerlig föräldrakontakt- en kompetent personal (skolans egen hemsida).

Viktigt för hälsan är också att skolan har medbestämmande och att eleverna lär sig de demokratiska normerna. Skolan har olika råd: Klassråd, Elevråd, Slöjdråd, Matråd, IT-råd, Städråd, Idrottsråd och Antimobbingsråd. Skolan har tillsammans med eleverna, föräldrarna och skolpersonalen kommit fram till en gemensam värdegrund genom en enkätundersökning som de ofta tar upp och samtalar om.

Eftersom den är framtagen gemensamt kan man hänvisa till den om någon ifrågasätter, eller inte följer den (skolans egen hemsida).

Personalen på skolan har genomgått en utbildning i arbetet med värdegrundsfrågor, arbetslagsutbildning och utomhuspedagogik. FN:s Barnkonvention ligger till grund för att ge eleverna bästa förutsättning att

4

klara kunskapsmålen(Artikel 29: Utbildning och syfte). Arbetet ska inte ske någon gång i veckan utan det ska genomsyra verksamheten varje minut. Så profilerar sig skolan på sin hemsida om att de är en hälsofrämjande skola (skolans egen hemsida).

Skolan startade sitt hälsofrämjande arbete höstterminen 2002 för att de ville vara en skola där hälsa och lärande går hand i hand. På så vis kan de ge eleverna bra förutsättningar för deras psykiska och fysiska hälsa, detta skapar lusten till lärande. Skolan tror på mångfald i lärandet då de har olika inriktningar i klasserna tillexempel: musik, rytmik, teater, bild och specialidrott. Detta har de för att stärka elevernas hälsa och för att nå en högre måluppfyllelse. Skolan menar att en människa som mår psykiskt och fysiskt bra är nyfiken på vad livet har att erbjuda och tar för sig av de möjligheter som finns (skolans egen hemsida).

Värt att nämna är att Skolverket kritiserar starkt att skolorna köper in färdiga program såsom SET och Projekt Charlie utifrån andra aktörer på marknaden och ofta utan att ta reda på vilka behov skolans elever egentligen har. Skolverket menar att konsekvenserna kan vara att elever berättar om jobbiga saker i deras liv och då har kanske inte skolan den beredskapen att kunna hantera och ta hand om de

konsekvenser som skulle kunna uppstå. En skola ska inte arbeta med ett program som tar upp jobbiga situationer hos elever i en grupp menar socialstyrelsen. Det kan vara bra på ett positivt sätt för en del elever och för andra kan det ha negativa konsekvenser. Det finns mängder av arbetssätt som man kan använda sig av i undervisningssyfte och därtill en mängd olika definitioner av just begreppet

livskunskap (SvD Nyheter, 2011).

1.6 Disposition

Uppsatsen är uppbyggd på följande sätt. 1. Inledning: bakgrund, syfte, frågeställning, avgränsningar som är gjorda och skolans policy finns presenterad. Under huvudrubrik 2 presenteras tidigare forskning där historia, elevers hälsa, hälsopedagogik och hälsa i skolan tas upp. Huvudrubrik 3 presenterar metoden som användes i arbetet, där tas intervjuerna, genomförande, urvalet, intervjufrågorna och reliabilitet, validitet upp. Resultatet finns presenterat under huvudrubrik 4, där redovisas de intervjuer som genomförts enskilt med varje respondent, för att sedan följas av slutsatsen. Diskussionsdelen ligger under huvudrubrik 5, där litteraturen ställs mot resultatet och egna reflektioner. Arbetet avslutats med referenser och en bilaga som visar vilka intervjufrågor som har ställts.

5

2. Tidigare forskning

2.1 Historia

En god hälsa har alltid varit ett utopiskt tillstånd som man har strävat efter i alla tider. Om man går tillbaka i tiden, har man inom den kristna och judiska tron strävat efter att leva nära naturen. Om man skulle bli sjuk eller dö ansågs det vara ett syndastraff. På 1600-talet börjande man tänka annorlunda, hälsa blev motsats till sjukdom. Om man var vid en god hälsa så var man inte sjuk. Efter att man haft en tro att alla sjukdomar hade samma ursprung, skiljde man nu på kropp och själ. Själen kunde inte studeras vetenskapligt för man ansåg att den var ett uttryck för Gud. Så länge kroppen fungerade ansågs man vara frisk. Först i början på 1900-talet blev religionen åtsidosatt för vetenskapen som tog över hur man såg på fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. När WHO skrev sin definition på hälsa, blev det fokus på människans sociala och friska liv. Det är en kombination av hela människans liv med alla dess faktorer, att man har ett fullkomligt psykiskt, fysiskt och ett socialt välbefinnande(Quennerstedt, Öhman &

Öhman, 2007,s.199).

2.2 Elevers hälsa

Det som kan ses enligt SOU 2010:64, i antologin Se de tidiga tecknen” – forskare som reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. Delbetänkande av Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn, Stockholm 2010, är att om en elev får psykiska problem, det är först då man sätter in resurser från elevhälsan. Det är inte så att det bara är en specialpedagog som ska kunna lösa och arbeta med en elev som befinner sig i ohälsosamt tillstånd utan varje lärare ska kunna undervisa i ett integrerat klassrum. Arbetet med värdegrunden ska även genomsyra och inkludera den psykiska hälsan likväl som den fysiska hälsan (Sveriges Riksdag, 2010).

Om man läser regeringens preposition (prop. 2001/02:14) ser man att Folkhälsoinstitutet och Skolverket kommit fram till att de flesta barn är friska, alltså inte har någon sjukdom och känner sig tillfreds med livet. De menar att det som är oroande med barn och ungdomars hälsa är att det sker en ökning av psykiska, sociala och psykosomatiska problem (regeringen.se).

I SOU:79, Pojkars och flickors psykiska hälsa: en kunskapsöversikt. Rapport IX från delegationen för jämställdhet i skolan, Stockholm 2010, skriver Mara Westling att de är flera faktorer som spelar in vid psykisk ohälsa. Rapporten är mer en översikt över forskning om vilka faktorer som påverkar i skolan för en bra skola. Mara Westling Allodi har arbetat med barn som specialpedagog och lärare. Hon är nu

6

docent på Stockholms universitet i specialpedagogik. Westling arbetar som forskare och lektor i specialpedagogiska utbildningar men även i forskarutbildning. Hon har varit projektledare i en

arbetsgrupp som systematiskt genomfört en forskningsöversikt om ”skola, lärande och psykisk hälsa”

detta gjordes på uppdrag av Kungliga vetenskapsakademin. Westlings forskning bygger på att undersöka skolans organisatoriska och sociala klimat, värderingar, målsättningar och även lärarnas arbetsmiljö och elevernas självuppfattning.

Elever som var mer känslomässigt sårbara i de lägre årskurserna påverkades mer negativt när de senare vistades i en klass med ett dåligt klimat. Den psykosociala miljön i skolan borde uppmärksammas och utvecklas i alla skolformer, inte enbart i de lägre årskurserna (SOU 2010:64,s.106).

Världshälsoorganisationen (2003, 2005) definierar psykisk hälsa ”förmågan att uppnå och behålla ett optimalt välbefinnande och sätt att fungera psykologiskt”. Den psykiska hälsan hos elever ska vara att de känner självkänsla, en trygg identitet och känna att de är en värdefull person. För att få ett förtroende av en elev är det nödvändigt att det blir en mer personlig relation mellan elev och lärare. Som lärare gäller det att vara lyhörd och verkligen lyssna på vad eleven har att berätta och att man törs ställa känsliga frågor om det behövs. Lars H Gustafsson menar att man måste ha någon slags fingertoppskänsla och att visa respekt och värnar om elevens integritet. Det krävs emotionell kompetens hos läraren och

användning av den emotionella förmågan. Man måste som lärare kunna skilja på det privata och det personliga som exempelvis en präst, socialarbetare eller en psykolog gör. Sekretessen som råder är att:

”Den som från elev får information av känslig och personlig karaktär får aldrig föra den informationen vidare utan att först samråda med eleven”(Gustafsson 2009:59).

Gustafsson menar att de viktigaste mötena kanske sker i det flyktiga mötet i matsalen, korridoren eller ute på skolgården. Just att man stannar upp i förbifarten och tar sig tid att säga något bidrar man till att eleven känner sig sedd även utanför klassrummet. Även då bidrar man till en god elevhälsa av det korta mötet mellan lärare och elev.”… Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så” Ur Hjalmar Rydbergs dikt, Människors möte”(Gustafsson, 2009:65).

Ingegerd Ericsson är lektor i idrottsvetenskap på lärarutbildningen vid Malmö Högskola har forskat om motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer i Bunkeflomodellen.

Ericsson menar att under de senaste tjugofem åren har förekomsten av psykiska och psykosociala problem ökat hos elever. Elever kan inte tillgodogöra sig något under idrottslektionerna om de har en psykisk ohälsa. Socialstyrelsen skriver att bedriva ett hälsofrämjande arbete på skolan blir en resurs för

7

samhället om man tänker på längre sikt. Ericsson menar att det förebyggande arbetet ska inte enbart bedrivas av skolhälsovården utan i samarbete med skolans pedagoger (Sveriges skolledarförbund, Skolledaren 11/2005).

Idag ställs väldigt höga krav på lärare då med tanke på samhällets påverkan och de krav som ställs på skolan för att eleverna ska klara de kunskapsmål som är satta. Dagens lärare menar Sten Arevik och Ove Hartzell, som är lärare och lärarutbildare i samhällsorienterande ämnen vid Lärarhögskolan i Stockholm, måste ha en bred kompetens för att klara av dagens mångfald och det ökade antalet elever i klassrummet.

Förutom att eleverna ska formas till demokratiska medborgare måste även klara av de psykosociala problem som finns hos elever. Därtill kommer läroplanens värdegrund och de krav som föräldrarna har på skolan. Man kan tyckas behöva en överlevnadsstrategi för att som lärare klara av undervisningen så att eleverna når kunskapsmålen i skolan. Frågan är om det inte i grund och botten handlar om ekonomin hos kommunerna. Om man anställde mer personal i skolan får man mer tid över för att se och bekräfta varje elev på individplan och kan då på ett mer övergripande sätt hjälpa eleverna att nå kunskapsmålen (Arevik& Hartzell, 2007:46).

Studier ifrån USA visar att det hälsofrämjande arbetet inte ger ett omedelbart resultat och kan vara svårt att beskriva. Man har lättare att beskriva om eleven är närvarande eller har frånvaro på grund av

sjukdom, än att beskriva om elevens allmänna välbefinnande. De som arbetar med elevhälsan i skolan vill arbeta mer mera hälsofrämjande och mindre behandlande. Men de behandlande åtgärderna är tydliga och behövs verkligen (Skolverket, 2012:26).

Mikael Quennerstedt(2006) skriver i sin doktorsavhandling att:

WHOs deklaration om hälsa som inte förändrats sedan 1948 beskrivs ofta just som en definition av hälsa. I denna egenskap har den med viss rätt kritiserats, bland annat för att hälsa ses som ett ideal som knappast kan uppnås eftersom det då krävs fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (Ewles & Simnett 2003).

Den generella och omfattande formuleringen har ifrågasatts eftersom den inte får någon praktisk betydelse som måttstock på om någon har hälsa eller inte (Kallenberg & Larsson 2001, Willman 1996).

Vid Ottawamanifestet, 1986 utvecklade WHO sin definition och beskrev då hälsa:

”Health promotion is the process of enabling people to increase control over, and to improve, their health. To reach a state of complete physical, mental and social well-being, an individual or group must

be able to identify and to realize aspirations, to satisfy needs, and to change or cope with the environment. Health is therefore, seen as a resource for everyday life, not the objective of living. Health

is a positive concept emphasizing social and personal resources as well as physical capacities.

Therefore, health promotion is not just the responsibility of the health sector, but goes beyond healthy life-styles to well-being.” (WHO 1986:1).

8

I sin avhandling enligt ovan, Att lära sig hälsa, diskuteras ingenting om undervisning om psykisk hälsa.

Däremot kan man utröna av avhandlingen att ett sampel mellan människor såväl fysisk, psykisk och sociala faktorer påverkar vår hälsa.

Quennerstedt tar upp i en artikel att fokus har legat på kondition och kost men att det i dagens samhälle har fått en annan innebörd. Det ligger mer i fokus på skönhetsideal och vikt då med tanke på mediernas reportage och tvprogram i dagens samhälle. Vi måste då i skolämnet idrott och hälsa ändra på synsättet så att hälsa inte blir; ohälsa= fet, ej fysiskt aktiv, eller hälsa= smal, fysiskt aktiv och att äta den rätta kosten. Quennerstedt vill bidra till att det ska bli en diskussion om hälsa främst i ämnet idrott och hälsa ur olika perspektiv och vilka konsekvenser som det kan bli (Quennerstedt, 2007).

2.3 Hälsopedagogik

Liselotte Ohlson tidigare lärare i idrott och hälsa och även psykologilärare skriver i sin bok,

Hälsopedagogik att man måste vara i mental balans för att ha en god psykisk hälsa. Psykisk hälsa är nära sammankopplade med emotionell och social hälsa. Ohlson har även arbetat med nationella och

internationella projekt med anknytning till bland annat hälsa. Ohlsson menar att vi kan likna vår psykiska hälsa som en pyramid, bilaga 2, se figur 1.

Hälsan är längst ner i pyramiden och att det är grunden man bygger utifrån för att det ska fungera med koncentration, viljan och stresshantering. Ohlson (s.51) skriver också att i själva begreppet psykisk hälsa ingår: ett öppet sinne, självförtroende, medmänsklighet, altruism, kreativitet, kärlek, välbefinnande, lycka, självständighet, godhet, självkännedom- att bli vän med sig själv, spontanitet, stressbalans, tillit, helhetssyn, holism och KASAM (Ohlsson, 2008:51).

Aultrism innebär att man är osjälvisk och Holism innebär att man intresserar sig för hela människan och den totala livsmiljön (Ohlsson, 2008: 87).

Aaron Antonovsky myntade begreppet KASAM, ”känsla av sammanhang”, som är liktydigt med att se livets utmaningar som begripliga, möjliga att komma till rätta med och åtminstone på ett djupare plan meningsfulla (Ohlsson, 2008:72).

2.4 Hälsa i skolan

Skolan ska erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet av något slag inom ramen av hela skoldagen. Även att hälso- och livsfrågor ska uppmärksammans. Det innebär att skolan i sig bestämmer hur de ska lägga upp arbetet men den ska genomsyras av de normer och värden som vilar på den demokratiska

värdegrunden som står i skollagen (2010:800)(Lärarboken 2011/2012:19f).

Lgr11 tar upp i kursplanen för idrott och hälsa att eleven ska utveckla olika rörelseförmågor och att eleven blir intresserad av att vara fysiskt aktivt. Även att eleven får ett intresse av att vara ute i naturen

9

under årets alla årstider. Då kan de få en ökad förståelse av vikten av att ha ett aktivt friluftsliv. Genom att eleven får förståelse av att ha bra levnadsvanor, ger det kunskap om vikten av att fysisk aktivitet leder till psykiskt välbefinnande. Eleven ska genom undervisning kunna ta ställning till frågor inom idrott, hälsa och livsstil samt att kunna samarbeta med andra. I kursplanen för idrott och hälsa står det:

Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

 röra sig i olika sammanhang,

 planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

 genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och

 förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten (Lgr11:51).

Om klassen har en bra sammansättning infinner sig en trygghetskänsla och eleverna har möjlighet att på ett naturligt sätt öppna upp sig och samtala om livsfrågor. Ohlson menar att i begreppet psykisk hälsa finns holism. Man intresserar sig för livets frågor och får en mer helhetssyn och kan försöka förstå hur allt hänger ihop när man är ute i naturen, det blir att man har ett altruistiskt tankesätt. Stannar man upp och ger eleverna tid för eftertanke, när man till exempel sitter vid elden, sitter ner på en sten eller tar det lugnt när man är ute i naturen, ger det ro i själen och ett inre lugn (Brügge & Szczepanski, 2007: 46).

Genom olika delkulturer och perspektiv kan idrott och hälsa betecknas som ett kulturämne, som belyser och kan bearbeta själva ämnet. Idrott och hälsa kan förknippas traditionellt med, se figur 2, bilaga 2.

Owe Stråhlman är universitetslektor/FD och arbetar i huvudsak med undervisning och forskning på Göteborgs universitet. Stråhlman menar att själva ämnet idrott och hälsa inte är ett ämne som ska förbättra folkhälsa. Han menar att poängen med ämnet är att det ska vara ett kunskapsämne och dess undervisning ska:

(a) Utveckla kunskapsteoretiska processer, vilka (b) skapar lärprocesser som (c) utvecklar kunskap om det viktiga med att utveckla och tillämpa daglig rörelseglädje, vilket (d) i sin tur påverkar folkhälsan i positiv inriktning.

(Annerstedt, 2007:28) Som idrottslärare är det viktigt att man ger feedback så att elevernas självkänsla höjs. Det är även viktigt att man tar sig tid att lyssna och ta till sig elevernas idéer och hur de vill vara med och påverka hur lektionerna ska se ut. Som lärare är det viktigt att man bidrar till att elevernas självkänsla ökar, för man kan även med ett dåligt ledarskap försämra självkänslan hos eleverna(Annerstedt, 2007: 142). Själva syftet med idrott och hälsa är inte att man ska försöka att lösa orättvisor i världen eller sociala problem

10

menar Annerstedt utan man ska få eleverna att tänka kritiskt till det som presenteras i media (Annerstedt, 2007:17).

Man ska ge elever ett perspektiv så att de får resurser att kunna få balans i livet och få en förståelse för att leva en meningsfull tillvaro. Hälsa får man genom sitt eget handlande då många faktorer spelar in beroende på vilken fysisk eller psykisk miljö man befinner sig i. Även var och hur man bor, vilka man umgås med, vilka intressen man har, om man har någon sjukdom eller hur den ekonomiska biten ser ut i familjen. När man är ute i naturen med eleverna så får de en annan dimension till eftertanke och en chans till en ökad livskvalitet. Ute i naturen kommer man bort ifrån den vanliga vardagen och samhället i stort och får en annan balans i tillvaron. Man får uppleva lugn och ro, det är en annan sorts tystnad än den man är van vid(Quennerstedt, Öhman & Öhman, 2007).

11

3. Metod

3.1 Samtalsintervju

För att besvara frågeställningen används en kvalitativ metod. Den metod som har valts för

undersökningen är samtalsintervjuer. Intervjuerna är strukturerade, de innefattar en rad förutbestämda frågor. I en intervju måste man vara så neutral och objektiv som möjligt för att inte ens egna värderingar ska speglas under intervjuerna och påverka resultatet (Johansson & Svedner, 2010).

3.2 Genomförande

För att få så bra svar som möjligt utan att tappa fokus på respondenten, spelades intervjuerna in med respondenternas tillstånd. Kontakt med respondenterna togs via mejl, där de fick veta att det handlade om ett examensarbete och att det skulle handla om hur skolan undervisar i hälsa, psykisk respektive fysisk hälsa. I mejlet fick respondenterna information om att deras deltagande var frivilligt, all fakta är konfidentiell, att de kommer att vara anonyma. Därmed kommer intervjupersonerna att omnämnas i analysen som intervjuperson 1, intervjuperson 2 osv. Intervjuperson 1 arbetar som skolsyster,

intervjuperson 2 arbetar som kurator, intervjuperson 3 arbetar som rektor, intervjuperson 4 arbetar som speciallärare, intervjuperson 5 arbetar som klasslärare och intervjuperson 6 arbetar som idrottslärare. De fick även information om ungefär hur lång tid intervjun kommer att ta, därmed har etiska överväganden gjorts. Intervjuerna presenteras var och en för sig för att de ska på ett lättare och mer överskådligt sätt kunna jämföras och kunna utröna några skillnader eller likheter mellan respondenternas svar.

Intervjuerna transkriberades inte utan sammanfattades i sin helhet genom att lyssnas på samtidigt som de blev nedskrivna.

Intervjuerna äger rum i ett enskilt arbetsrum. Anledningen är att respondenterna ska känna sig bekväma och trygga, samt för att undvika att en störande miljö ska påverka deras svar. Metoden är bra då man kan ställa underfrågor som: Hur menar du? Vad menar du? Exempel? På så sätt kan man få mer utvecklade svar från respondenterna. Frågorna ställs i den ordning som förutbestämts och därmed blir det en röd tråd i intervjuerna eftersom det ena svaret går vidare in i nästa fråga (Johansson & Svedner, 2010:37).

3.3 Urval

Det har skett ett slumpmässigt urval när det gäller intervjupersonernas ålder, kön och hur länge de har arbetat på skolan. Däremot har det skett ett strategiskt urval när det gäller vilken befattning

intervjupersonerna har. De befattningar som valts för undersökningen är skolsyster, kurator, rektor, speciallärare, klasslärare och idrottslärare. Detta på grund av att syftet är att undersöka hur skolan som helhet arbetar med elevers hälsa.

12

Den skola som har valts för undersökningen är en f-6 skola. Det går ungefär 371 elever fördelade på 15 klasser. Skolan ligger i en medelstor stad. Anledningen till att denna skola har valts för undersökningen är att de har en hälsoprofil som gör det extra intressant. Ytterligare en anledning är att det är den åldern som känns mest relevant i min egen roll som kommande fritidspedagog.

3.5 Reliabilitet och validitet

Valet av just denna metod beror på att man genom att göra intervjuer kan på ett mer undersökande och frågande sätt få en högre validitet på resultatet i arbetet. Vilket innebär att man mäter det man avser att mäta i undersökningen. Dels för att man kan ställa underfrågor som: Hur? Ge exempel? Hur ofta? under intervjuerna än om undersökningen hade bestått av en kvantitativ metod där man exempelvis delar ut enkäter till sina respondenter och sammanställer sina resultat i olika tabeller (Johansson& Svedner, 2010). Om någon annan skulle utföra samma undersökning på skolan anses det vara sannolikt att det skulle ge ett liknande resultat som den slutsats som framkommit i denna analys. Reliabiliteten i

undersökningen är god, då respondenterna skulle svara på ett liknande sätt om en liknande undersökning gjordes på nytt. Detta grundar sig på att det finns en tydlig beskrivning av tillvägagångssättet för

undersökningen.

13

4. Resultat

Nedan redovisas det resultat som kom fram under intervjuerna med samtliga respondenter. Varje intervju redovisas enskilt.

4.1 Intervjuperson, skolsyster

Intervjuperson 1 har befattningen skolsyster. Skolsyster definierar hälsa som att man tar hand om sin kropp, sitt liv för att fungera i vardagslivet. Att varje individ ska må bra fysiskt och psykiskt. Man följer ett basprogram i skolan som omfattar ett hälsobesök i förskoleklass och i följande årskurser 2:an, 4:an , 6:an, 8:an och ettan i gymnasiet. Hon berättar att i basprogramet mäter man längd, vikt, kollar synen och har ett samtal om hälsa. Man försöker då att upptäcka de som inte mår bra och att jobba förebyggande.

Genom samtalet om hälsa lyfter man fram det som är positivt och pratar tillexempel med eleverna om att det är väldigt bra att du äter frukost. Man lyfter det positiva i elevens vardag för att jobba förebyggande.

- Som skolsyster är jag ute i klasserna och pratar om hur viktigt det är med att äta och sova ordentligt.

Lärarna brukar be skolsyster att hon ska komma ut i klasserna och prata om kost och sömn och då gäller det den fysiska biten som hon påpekar.

I klass 5 går skolsyster och kuratorn ut och har något som kallas tjej- och killgrupp, där de träffar tjejerna och killarna i respektive grupp ungefär tre gånger och man tar upp och gör olika

värderingsövningar. I grupperna pratar de om vad man tycker är rätt eller fel. Som skolsyster påpekar lägger de stor vikt att prata med eleverna om att det inte finns något som är rätt eller fel. Alla har rätt att tycka annorlunda och alla tycker inte samma sak, på så vis jobbar man förebyggande. Om skolsyster någon gång har varit ute i klass hos yngre elever har det ofta hänt något i klassen, ofta gäller det om någon elev har varit utsatt på något vis av någon klasskamrat. Det som brukar vara mer vanligt är att det är konflikter emellan killar eller konflikt emellan några tjejer, då handlar det inte om förebyggande arbete längre. Läraren tar då kontakt med elevhälsoteamet för ett samtal, detta dokumenteras så att man vet vad som har hänt och hur man ska jobba vidare med problemet. Det är väldigt bra med

dokumentation så att man vet när det började och hur det började. Man bedömer då hur man ska jobba vidare med problemet, ibland räcker det med att kuratorn pratar med dem det gäller. Hela hälsoteamet behöver inte vara med vid alla tillfällen utan det beror på vad för slags problem det är. Berör situationen hela klassen arbetar hela teamet tillsammans för att finna en lösning. I det förebyggande hälsoarbetet är skolsyster en av de få på skolan som träffar eleverna enskilt och det sker då vid hälsobesöken. Skolsyster frågar om eleven trivs i klassen, om man har någon kompis att vara med, då det har med den psykiska hälsan att göra hur man mår. Skolsyster gör en sammanställning av hur klassen mår och lämnar den till läraren så denne får en uppfattning om alla trivs i klassen eller om någon är utanför. På så vis utlämnar man inte någon elev. Elevhälsoteamet jobbar förebyggande och, som skolsyster säger, förhoppningsvis fångar de upp de problem som uppstår. Men skolsyster känner och vet att allt inte kommer fram.

14

Skolsyster tror att fokus ligger mest på den fysiska hälsan. Med detta menar skolsyster att dels så är det i idrotten man pratar om vikten av att röra sig och hur viktigt det är med kosten och även i hemkunskapen där man tar upp om näringslära. Den psykiska biten kommer lite mer åt sidan men skolsyster berättar att lärare har samtal i klassen om hur man mår och vad som spelar in för att man ska må bra i vardagen.

Idrottsläraren och skolsyster arbetar tillsammans med något som heter, Hoppsan Kerstin. Det är olika filmsekvenser som handlar om kost och olika rörelseavsnitt som klassen ska göra. Fokus ligger på den fysiska hälsan och man försöker att jobba förebyggande vad gäller den psykiska biten och försöker att fånga upp om någon elev mår dåligt. Skolsyster har gått en kurs som heter ICDP-International Child Development Programme. Det är ett program som lämpar sig bättre än SET, som har fått kritik ifrån Skolverket. Programmets målsättning är att man ska främja och stödja den psykosociala

omsorgskompetensen hos skolpersonal. Det handlar om vägledande samtal man arbetar efter

barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna för att förbättra barns villkor. Det är ett relations och empatibaserat program. Det är en religiöst, politiskt och obunden stiftelse. Det handlar om att man ska vara positiv och se att alla elever har utvecklingsmöjligheter, och som skolpersonal har väl alla någon gång mer eller mindre haft lite svårt för någon av eleverna de bemött, påpekar skolsyster.

Skolsyster avslutar genom att säga:

- Man måste vara professionell och bemöta alla elever på ett positivt sätt. Man märker en tydlig skillnad hos elever om man som pedagog, skolsyster eller annan skolpersonal ser utvecklingsmöjligheter hos eleverna.

Detta är de erfarenheter jag har upplevt som skolsyster, efter att ha gått steg ett och två i ICDP- programmet.

Programmet består av tre delar:

Organisationen började utvecklas 1985 men blev inte registrerat förrän 1992 som en icke- statlig organisation i Oslo. Deras arbete var att förvärva ny kunskap och forskning till förmån för utsatta och försummade barn. De jobbar helt efter FN:s konvention om barns rättigheter.1993 antog WHO,

avdelningen för mental hälsa programmet ICDP utvecklat, som ett WHO- dokument. ICDP har även ett väl utvecklat samarbete med UNICEF i flera länder( http://www.icdp.info/about.html).

4.2 Intervjuperson, kurator

Intervjuperson 2 har befattningen kurator. Eftersom hälsa är en blandning av att både vara fysisk aktiv och att må psykiskt bra märks framförallt i skolarbetet om någon elev inte mår bra. Det brukar visa sig genom att en elev blir utåtagerande, svårigheter att koncentrea sig, får ont i magen ofta, huvudvärk, mycket frånvaro. Men en elev kan också visa det genom att dra sig undan, hamna utanför de grupper

15

som finns. För att klara av vardagen krävs det att man mår bra både fysiskt och psykiskt, berättar kuratorn.

Elevvårdsteamet träffas minst två gånger per termin, vid behov är även en psykolog med i teamet. De diskuterar hur de ska gå tillväga i det främjande hälsoarbetet så att eleverna kan tillgodogöra sig skolans undervisning utifrån sina förutsättningar. Vid mötena tar de upp om det finns någon elev som behöver särskilt stöd eller hjälp utanför skolans ramar och fattar beslut om åtgärder som behöver göras inom skolan. Det kan vara undervisning av specialpedagog, samtal hos kurator, klasskartläggningar för att kartlägga det sociala klimatet mellan elever, möten med föräldrar och elever, utredningar,

åtgärdsprogram, anpassad studiegång med mera.

Lärare rapporterar varje vecka på särskilda blanketter till elevhälsoteamet om någon elev inte befaras nå målen kunskapsmässigt eller socialt. När det gäller det sociala ska läraren beskriva vilka insatser

arbetslaget gjort, tillexempel samtal, kontakt med hemmet, slussar in eleverna efter rast för att undvika bland annat konflikter. Kuratorn berättar att för att de ska få en inblick i hur eleverna mår arbetar teamet kontinuerligt med olika uppföljningar för att se hur de lyckas. Varje år genomför de en

kommunövergripande brukarundersökning i år 5 bland elever och föräldrar. Även en trivsel- och

trygghetsenkät genomförs varje år i år 4-6. Här på skolan görs vi elevintervjuer i alla årskurser då kan vi tillsammans med övrig skolpersonal utvärdera, planera och förbättra vår verksamhet på organisations-, grupp- och individnivå. Kompetensutveckling och möjlighet till diskussioner för personalen här på skolan planeras även in i kalendariet.

- Jag jobbar 75 % här på skolan, det innebär att jag är här fyra av fem dagar i veckan. Ibland får jag remittera ärenden vidare till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Det gör jag skriftligt i samråd med föräldrarna ibland ber jag föräldrarna att själva ta kontakt med BUP.

Kuratorn menar att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om den psykiska hälsans betydelse, som kurator får man in många samtal ifrån lärare om elevernas mående. Det finns ingen schemalagd

undervisning om psykisk hälsa i skolan men däremot regelbundna samtal som handlar om hur man har det tillsammans i klassen på raster och lektioner. Kuratorn berättar:

- Min uppfattning är att man pratar hela tiden om hur man ska förhålla sig till varandra, hur man uttrycker sig vad man tycker utan till exempel såra någon. Man för samtal i vardagen om hur vi reagerar i olika situationer, hur det känns att vara glad, ledsen, arg och så vidare. Hur man ska var mot varandra och vi ska kunna förstå varandra för att alla ska må bra. Det blir något av en praktisk och ständigt pågående

undervisning om psykiskt mående.

Om man inte har de samtalen tror kuratorn att alla pedagoger skulle uppleva det sociala klimatet eller det psykiska måendet att det skulle hindra inlärningsprocessen för eleverna.

16

Skolan jobbar självklart aktivt mot kränkningar och diskriminering som kan påverka det psykiska måendet starkt. Det görs insatser både på individ- grupp och organisationsnivå för att förebygga och åtgärda kränkningar. Kuratorn säger att det är svårt att uppskatta hur mycket tid som man undervisar i och om fysisk respektive psykisk hälsa. Kuratorn avslutar med att berätta att alla elever självklart har undervisning i drott, vilket hon menar främjar den fysiska och psykiska hälsan hos eleverna.

4.3 Intervjuperson 3, rektor

Intervjuperson 3 har befattning rektor. Rektorn definierar ordet hälsa som att det är helheten i hur man mår både fysiskt och psykiskt allt, hör ihop. Allt beror på vad du äter, hela bilden, hur man har det i familjen, vårt bemötande av barnen i skolan och på fritidshemmet. Allt är lika viktigt. Vi personal på skolan pratar om KASAM, känsla av sammanhang, alla bitar faller på plats, då har man en bra hälsa. Det är ett väldigt stort område. Man kan må bra psykiskt men att man mår väldigt dåligt fysiskt. Då berättar rektorn att man kan lida av kraftig övervikt eller sjukdom men att man mår bra psykiskt. Likadant tvärtom att om en elev mår dåligt psykiskt kan den då må bra fysiskt.

Det är väldigt viktigt att eleverna förstår att det gäller att ta hand om helheten för att må bra. Man måste göra det tydligt för eleverna så att det ena påverkar det andra.

- Då menar jag det fysiska respektive det psykiska, säger rektorn.

Vi försöker att se hela eleven och försöker att få in rörelse varje dag men ibland räcker inte dagarna till. Vi diskuterar ofta med eleverna hur man är emot varandra, relationer och vikten av att röra sig.

Bland annat för att uppfylla måluppfyllelsen i läroplanen. Vi gör det på olika sätt vare sig det är i skolan eller i fritidshemmet. På fritidshemmet har man fått ett tydligare uppdrag där det inte bara innefattar lärande och trygghet utan där har man också en högre måluppfyllelse. Samtidigt ska eleverna ha rekreation för sitt välbefinnande som det står i den nya läroplanaen. Vad gäller hur mycket tid som läggs på undervisningen om fysisk respektive psykisk hälsa så läggs det tid i alla klasser och på fritids. Beroende på vilka grupper som finns är det väldigt situationsstyrt.

Förhoppningsvis ser man tidigt om det är problem i någon grupp eller ifall någon enskild elev far illa, så att man kan ta tag i problemet tidigt så att det inte blir så stort, för det är väldigt mycket konflikter ibland berättar rektorn. Då blir det mer åt det psykiska för vissa elever kan ha det väldigt svårt i skolan. Vi är skyldiga att skriva en rapport om något barn känner sig kränkt och rapportera till barn och utbildningsnämnden. Läraren gör en anmälan direkt då och jag som rektor får då ett mejl ifrån barn och utbildningsnämnden.

- När jag får en sådan rapport så tittar vi i elevhälsoteamet vad vi behöver göra. Mycket löser vi tillsammans i arbetslagen där man delar med sig av de problem som kan ha uppstått och tar hjälp av andra kollegor.

17

I förskoleklassen har man gjort så att när en av pedagogerna håller i tillexempel samlingen är den andra en observatör. Om man har har känt att den inte gick bra, berättar man vad man själv upplevde inte fungerade. Det krävs då att man är trygg tillsammans med kollegan och berättar och delar med sig av sina tankar och frågar vad som skedde och hur man kan agera och bemöta eleverna annorlunda för att det ska fungera bättre nästa gång. På så sätt ger man feedback och coachar varandra.

På fritids är man ute väldigt mycket och rör på sig även när det är halvklass tar fritidspedagogen med klassen ut och då rör man på sig till och från skogen tillexempel. Man är ute och forskar i naturen på så sätt väcker man elevernas nyfikenhet och lusten att vilja lära mera.

Vi har tidigare haft rörelse schemalagt på lektion men nu har idrotten fått mer tid. I idrotten har man inte bara praktiskt utan man pratar och lyfter även den teoretiska biten. Vi har även friluftsdagar inlagda.

Ibland under lektionstid behöver man ta en paus och röra på sig för att åter kunna fokusera på den uppgift man håller på med i klassrummet om någon elev har koncentrationssvårigheter. Då kan man få gå ifrån och hoppa hopprep, studsa på studsmatta eller om man kör ett rörelseprogram i klassrummet för att göra sig av med lite energi. På så sätt är det lättare om man gör ett litet uppbrott i lektionen för att eleven eller eleverna ska kunna fokusera lektionen. Våra elever i år 5 har hemkunskap på en annan skola i närområdet och dit får de gå så då blir det också en form av rörelse. Även år 6 har språkval på en annan skola. Då blir det att man får mer av den fysiska biten vissa dagar medans man i skolan som sagt

beroende på vilken grupp och hur situationen ser ut, pratar om det psykiska mer inne i klassrummet.

Skolpersonalen har genomgått SEL/SET utbildningen men den är inte godkänd av Skolverket, vi har plockat lite av den, lite av Charlie som båda handlar om livskunskap. Rektorn berättar att när man har jobbat med dessa två material så handlar det om olika värdegrundsövningar. Just nu håller de på att utbilda skolpersonalen i ICDP- programmet. Skolan har i dagsläget fyra personal från förskoleklass som har gått en kurs i ICDP- programmet, målet är att alla ska ha tagit del av och gått kursen om ICDP.

Personal som redan har gått programmet är väldigt nöjda med utförandet.

- Vårt bemötande ska vara positivt och genomsyra hela vår vardag Det handlar om bemötande och pedagogers förhållningssätt mot elever. Det kanske inte alltid är fel på gruppen man har utan det kan handla om lärarens ledarskap i gruppen.

Om man inte har struktur i klassen kan det bli rörigt för eleverna. Man kan då behöva ha någon som går in i gruppen och observerar hur man är och vad man gör. Ofta är det så att det är vi vuxna som behöver ändra på vårt beteende och bemötande.

Rektorn berättar att det är väldigt viktigt när åtgärdsprogram skrivs att läraren som har eleven i skolan även får veta hur eleven fungerar på fritidshemmet och tvärt om just för att få en helhetsbild av eleven.

18

Fritidspedagogen jobbar i klassen tillsammans med läraren så den vet och kan se skillnad på hur en elev kan vara och kanske behöver ha hjälp med.

Vid våra studiedagar har vi tittat på material från Steinberg. Det är olika filmsnuttar som man sedan diskuterar om hur man kan göra och lösa olika problem som kan uppstå i vissa situationer, hur man blir en bra ledare. John Steinberg är fil dr i pedagogik han kommer ifrån USA och kom till Sverige 1971(JL Utbilning, 1997).

4.4 Intervjuperson 4, speciallärare

Intervjuperson 4 har befattningen speciallärare. Speciallärarens reflektion över vad hälsa är att både kropp och själ ska må bra. Det räcker inte att motionera och att äta bra, det måste även fungera mentalt påpekar specialläraren. Att eleven blir sedd, bli lyssnad på, känna sig viktig och uppskattad av

skolpersonal gör att man mår bättre psykiskt. Utifrån att eleven känner sig bekräftad på kan man visa andra medmänniskor den respekt som man själv har fått berättar specialläraren. Eleven måste må bra psykiskt för att finna glädje med att lära sig nya saker. Det är att ha en bra hälsa. Allt är inte på topp jämt för så ser inte livet ut, alla har vi bra och dåliga dagar. I det förebyggande arbetet vad gäller hälsa är personalen väldigt viktig, hur de bemöter och förhåller sig till eleverna och varandra. Man måste kunna se ljusglimtar för att inte fastna när vi upplever saker och ting som besvärliga. Vuxna påverkar eleverna bara genom att kliva in i klassrummet. Eleverna ser och känner av på bara någon sekund vilken attityd och stämning som läraren har. Ibland tycker vuxna att eleverna stör på lektionen och då är det viktigt att vi har ett sådant förhållningssätt att de kan hjälpa eleven ur den sinnesstämningen. Undervisning av psykisk hälsa berättar hon går inte att mäta i tid eller lektionstimmar, det är något som fortgår hela tiden varje sekund i mötet med elever. Vi blir bemötta eller bemöter andra hela tiden, det pågår så fort vi möter någon annan människa. Detta möte kan stärka men det kan även göra att man som elev känner sig dålig att inte bli lyssnad på.

Den fysiska hälsan är strukturerad och schemalagd, man vet när man har idrott eller när man har

promenad så den är lättare att mäta i tid. Skolan har satsat väldigt mycket på den fysiska biten, förr hade man inlagt ett extra rörelsepass men nu är den inlagd så man har mer idrottstimmar istället.

Varje vecka får elevhälsoteamet in rapporter från klasslärare där de har skrivit om någon elev behöver extra stöd i skolan eller elever som de befarar inte når målen. Klasslärare startar alltid sina

arbetslagsträffar med att prata om elevhälsan hos sina elever. När vi får in rapporter har klassläraren redan vidtagit åtgärder, men rektorn behöver få veta hur läget ser ut på skolan. Det kan vara så att de har sett att någon elev är ensam ute på rasterna och inte har någon kompis alls. Då har de redan tagit kontakt med föräldrarna och samtalat om situationen eller ibland vill de komma till oss i elevhälsoteamet och

19

prata om saken. Ibland kan det vara så att någon elev är i behov av att prata med kuratorn eller att jag som speciallärare behöver hjälpa till så att eleven når upp till målen i skolan, allt beroende på vad det handlar om. Ibland behöver vi göra en kartläggning om någon elev inte når upp till målen, vi försöker då att reda ut varför det inte fungerar. Det kan vara klassrumsmiljön eller bristande mattekunskaper. Det kan vara så att en elev bara behöver lite stöttning under en viss period berättar hon.

Det är tre personal på skolan som är speciallärare och de jobbar tillsammans med klassläraren på deras klassplanering som äger rum var femte vecka. Speciallärarna dokumenterar om det är något problem tillexempel om det är oroligt i klassen och hjälper till med handledning till klassläraren, vad som behöver göras och följer upp det vid nästa träff. Åtgärdsprogram skrivs om det skulle behövas. Skolan har delat upp det så att en har huvudansvaret i år 1 och 2, en har år 3 och 4 och en speciallärare har år 5 och 6. Speciallärarna hjälps åt om det behövs i alla klasser så det innebär inte att man bara har hand om sin specifika årkurs. Specialläraren avslutar med att berätta:

- Jag upplever att ofta så flyter allt på och man kan se att det förbyggande arbetet har gett resultat och fungerar bra, för att även vid andra tillfällen behöva gå in och åtgärda problem av olika slag. Vi försöker att jobba på så bra vi kan och går olika kurser för att få in ny input som vi kan jobba vidare med.

4.5 Intervjuperson 5, klasslärare Intervjuperson 5 har befattningen klasslärare.

- Min första tanke när jag hör ordet hälsa är hur man mår och vad man äter, även rörelse. För att ha en god hälsa så måste man må bra både kroppsligt och själsligt, då menar jag både fysiskt och psykiskt.

I skolan har vi varit väldigt inriktade på rörelse och har haft löpning inlagt under en skoldag varje vecka.

Men tiden räcker inte riktigt till för övriga ämnen. Fokus har varit på den kroppsliga hälsan och vad man äter att, vi pratar med eleverna att de kan provsmaka någon grönsak till lunchen. Nytt för i år i

kommunen är att vi nu ska anmäla all sort av kränkande behandling av elev. Vi måste lyssna på vad eleven har uppfattat om vad som är kränkande. Det kan vara att man har blivit kallad något annat än vid sitt namn, fått nedåtlåtande blickar från övriga elever. Som det är i dagsläget upplever jag som lärare att det är väldigt svårt och att få tiden att räcka till när man har så stora klasser. Jag rapporterar vidare till rektor och kurator, som sedan vidarebefordrar vad som har hänt till barn och utbildningsnämnden.

Kommunen vill veta hur klimatet är ute på skolorna bland eleverna. Eftersom detta är relativt nytt vet jag inte hur man kommer att gå vidare med den informationen som kommunen får in från skolorna. Jag hoppas att inrapporteringen leder till något positivt. För om jag tillexempel rapporterar in många fall ifrån min klass kanske det ska ge en blänkare att jag som lärare behöver ha hjälp i klassen eftersom klasserna är så stora. Behovet att man ska kunna dela upp klassen i grupper för att kunna sitta och prata och diskutera med eleverna om det som händer eller ha hänt i klassen. Det klarar man inte själv som

20

lärare för tiden räcker inte till. Förut jobbade man med material från Charlie och SET då man lyfte upp värderingsfrågor och pratade om den psykiska hälsan på en lektionstimme som kallades för livskunskap.

Så gör man inte längre då livskunskap inte är ett ämne. Samtidigt pratar man om den psykiska hälsan dagligen med eleverna om hur man ska vara mot varandra. Klassen brukar få se olika filmklipp som likabehandlingsrådet har tagit fram. Det viktiga är att eleverna får sätta ord på vad som hänt och då är dessa filmklipp bra att diskutera. De kan handla om att någon har sagt något fult till någon annan elev, lättast är då att man säger att någon kompis har varit dum. Men vi går då vidare och frågar: På vilket sätt har han/hon varit dum? Varför var han/hon dum? På så sätt får vi en diskussion i klassen, berättar hon.

Jag brukar även genomföra fyrahörnsövningar där eleverna får höra ett påstående och ta ställning. De måste kunna argumentera för varför de står i just de hörn som de har valt.

- Jag tycker det är viktigt att eleverna vågar tycka annorlunda än sina klasskamrater. Vi diskuterar hur man kunde ha gjort även hur man ska vara mot varandra för att alla ska må bra i skolan och känna sig trygga.

I likabehandlingsrådet ingår en elev från varje klass i år 2-6, specialläraren ingår även i rådet. Det är endast den fysiska biten som är schemalagd och det är idrottslektionerna berättar klassläraren. Jag själv som lärare lägger mer vikt vid den psykiska hälsan då den genomsyrar hela dagen för som jag menar att om elev inte mår bra psykiskt är det inte så lätt för eleverna att vilja eller kunna lära in ny kunskap. Det som är viktigt är att man försöker jobba så att gruppen blir sammansvetsad. Det enda samarbete jag har med elevhälsoteamet är att jag rapporeter in om det är något som har hänt i klassen.

4.6 Intervjuperson 6, idrottslärare Intervjuperson 6 har befattningen idrottslärare.

- Hälsa för mig är att man är frisk men jag kanske har en annan syn rent tekniskt då jag sjuk men har en god hälsa, jag är diabetiker.

Så är det nog med dem allra flesta för alltid har vi människor någon krämpa tillexempel ont i ett finger, skavsår etc. Det är helt naturligt att alltid vara lite sjuk, än att vara helt frisk. Det som jag tycker är ett viktigt begrepp och som jag ofta benämner är, KASAM, känsla av sammanhang. Man utgår från att det är ett undantag att vara helt frisk, man gör det bästa man kan efter sin egen förmåga eller så får man göra något annat på mina idrottslektioner. Så kommer det att vara även i resten av livet, att alla inte kan göra allt. Jag jobbar mycket förebyggande vad gäller hälsa och det kan vara om saker som kanske kommer att hända i framtiden. I år 5 pratar vi om stress och vad som händer när man går i väggen berättar

idrottsläraren. Skolan jobbar efter något som vi kallar hälsotriangeln. Vila, stress på ena sidan i år 5, mat på en sida i år 4 och träning på den tredje sidan i år 6, alla sidor är lika viktiga för hälsan. Man märker att eleverna mår mer dåligt nu än för tio år sedan när idrottsläraren började jobba som idrottslärare.

- Som jag känner på mina idrottslektioner lägger jag ungefär 10 % på teori och resten blir till fysisk aktivitet, men jag har även endast teoripass också inlagt.

21

I och med den nya läroplanen så läggs det mer vikt åt det psykiska hållet. Stor vikt är att man ska samtala om den psykiska hälsan med eleverna. Jag brukar ge eleverna möjlighet att skriva anonyma frågor som vi tar upp och diskuterar på teorilektionerna, det viktiga är att lyfta elevernas funderingar och de frågor som de har. I år ska skolsyster och jag ha ett samarbete vad gäller hälsa så att det inte blir att jag har Idrott/hälsa utan att det blir mer Idrott och hälsa, berättar idrottsläraren. Eleverna kan då ställa lite mer bredare frågor när vi är två som jobbar tillsammans vid teorilektionerna. Skolsyster kan svara på andra frågor om hälsa än vad jag kan. Annars jobbar jag inte direkt med själva elevhälsoteamet än det samarbete jag har med skolans skolsyster.

- Självklart rapporterar jag till teamet om det är någon elev som riskerar att inte nå målen eller om det förekommer någon form av kränkning eller mobbing, avslutar idrottsläraren.

4.7 Slutsats

Resultatet visar att skolan lägger mer fokus på elevers fysiska hälsa i det synliga hälsofrämjande arbetet, i relation till elevers psykiska hälsa. Däremot lägger skolan mycket vikt vid elevers psykiska hälsa i det vardagliga arbetet, såsom i klassrummet, korridorer osv. Resultatet av undersökningen visar också att skolpersonal definierar begreppet hälsa som något som handlar om både kropp och själ, det vill säga både psykiskt och fysiskt välmående. Skolan lägger således mycket av tiden på att främja elevers psykiska hälsa utan att egentligen reflektera över detta. Varje minut av skoldagen genomsyras av den demokratiska värdegrunden. Slutsatsen är därför att skolan omedvetet lägger mer fokus på elevers psykiska hälsa i relation till elevers fysiska hälsa.

22

5. Diskussion

Det första som respondenterna tänker på när de hör ordet hälsa är att man mår bra både fysiskt och psykiskt. Mår man inte bra själsligt blir inte inlärningsprocessen bra. Viktigt är att man försöker få eleverna att förstå helheten, att både den fysiska hälsan och den psykiska hälsan är lika viktig för att man ska må bra. Quennerstedt, Öhman & Öhman (2007) skriver att det är en utopi om man ska vara vid en god hälsa. Man har alltid strävat efter en god hälsa, då menar de att så länge kroppen fungerar och att man inte har någon sjukdom är det bra. Idrottsläraren menar att man kan vara sjuk men ändå ha en god hälsa. Själv har idrottsläraren diabetes, men mår väldigt bra och anser sig själv ha en god hälsa. Alla människor har småkrämpor dagligdags men att de mår bra ändå. Idrottsläraren menar att det är en utopi att ha en perfekt hälsa.

Det handlar också om vilken miljö man befinner sig i, både fysiskt och psykiskt, för hur man mår. Man kan vara närvarande men frånvarande. Den psykosociala miljön eleverna befinner sig i borde

uppmärksammas mer som SOU 2010:64 tar upp, då det inte passar alla elever att gå i stora klasser och om man har en grupp som är orolig. Jag tror att man behöver lyfta fram den psykiska hälsan mer och på något sätt få den mer synlig för att förstå hur viktigt det är att må bra. Ett viktigt steg för att få eleverna att må bra psykiskt tror jag att skolan behöver se över hur stora klass sammansättningarna är. På det viset tror jag också att man blir en bättre pedagog om man känner att det finns tid till att se, bekräfta och aktivt lyssna på sina elever. Elevhälsa kan även ske i ett möte ute i korridoren, som Gustafsson(2009) menar, att där man som pedagog uppmärksammar och säger några ord till den eller de elever som man möter.

Innan intervjuerna hade jag en förutfattad mening om att skolan fokuserade mest på den fysiska hälsan.

Efter intervjuerna fick jag dock en annan bild av hur skolan arbetar med fysisk- respektive psykisk hälsa.

Det visade sig att när frågorna om elevers hälsa lyftes upp framkom det att fokus ligger på den psykiska hälsan utan att man benämner den vid ord, som man gör med den fysiska hälsan. Den fysiska hälsan ser man på schemat och den kan man mäta på ett synligt sätt som man däremot inte kan göra med den psykiska hälsan. Det visade sig att den psykiska hälsan genomsyrar hela skoldagen och då genom det dagliga samtalet man har med sina elever. Därmed visar resultaten att hälsa sker på ett sätt som Gustafsson(2009) beskriver.

Respondenternas svar har varit genomgående lika vid samtliga intervjuer när man ställde frågan: Hur stor vikt lägger skolan på undervisningen av den fysiska respektive psykiska hälsan i undervisningen?

Alla har betonat att det är främst den fysiska hälsan som skolan lägger stor vikt vid vad gäller undervisningen och det är på idrotten. Det är den som är schemalagd. Respondenterna har under intervjuernas gång kommit fram till att de själva uppfattar att man pratar om den psykiska hälsan under större delen av dagen utan att man benämner att det är den psykiska hälsan man pratar om. Under hela

23

skoldagen har man samtal med eleverna, om hur de mår, hur man är emot varandra etc. Viktigt är att man bekräftar eleverna och att man lyfter det positiva hos dem, allt för att stärka deras självkänsla. Men fungerar det så i verkligheten, att man som pedagog alltid ser och lyfter det positiva hos eleverna?

Exempelvis beskriver klassläraren att man får en känsla av att inte räcka till när man har stora klasser.

Varifrån tar man tiden till att se, lyssna och bemöta eleverna på ett professionellt sätt? Jag tror att man behöver vara fler vuxna i skolan för att tillgodose alla elevers behov av att få bekräftelse, att alla känner sig sedda. Tar eleverna verkligen till sig av det som man berättar av den demokratiska värdegrunden. Då med tanke på, av egen erfarenhet, att man behöver vara med i omklädningsrum för att det inte ska bli bråk.

Skolan har som profil att de är en hälsofrämjande skola. De diskuterar ofta med eleverna om vad som är bra att äta och att det är viktigt att man äter rätt och rör på sig. Förut hade skolan inlagt på schemat något som kallades livskunskap och där lyfte man upp värderingsfrågor, hur man ska vara mot varandra. De jobbade då efter två material som hette SET och Charlie. Respondenterna tyckte att det var bra att man kunde plocka lite från de olika materialen och att det fanns färdiga övningar. Då med tanke på deras policy om att skolan ger de bästa förutsättningar för elevernas psykiska och fysiska hälsa, vilket också skapar förutsättningar för lärande. Använder lärarna endast två lektioner i veckan då de har haft livskunskap på schemat till att prata om hälsa med eleverna. Var anledningen till att man på detta sätt ville göra den psykiska hälsan synlig genom att sätta in livskunskap på schemat? Enligt min mening tror jag att det var ett sätt att kunna mäta hur stor vikt som skolan lade på även den psykiska hälsan, eftersom man endast kunde se den fysiska hälsan på schemat som ämne, idrotten och även rörelse i form av promenad eller löpning. Se respondenternas svar.

Livskunskap finns inte längre på schemat då det inte är något ämne. Skolan jobbar inte med SET materialet då det har fått kritik från skolverket. De kritiserar materialet eftersom en del övningar inte passar alla elever, det kan vara känsligt att i grupp prata om känsliga ämnen. Speciellt om gruppen inte är stabil och trygg. Det kan även leda till att elever blir känslomässigt påverkade och vem tar hand om dem när lektionen är slut. Det blir inte någon uppföljning och eleverna går runt och mår dåligt om de inte känner tillit till någon på skolan. Skolverket menar också att istället för att köpa in färdiga program ska man börja med att ta reda på vilka behov eleverna har på skolan. Men som man kan se så står det fortfarande på skolans hemsida att i det hälsofrämjande arbetet de bedriver jobbar de med SET- Socialt emotionellt lärande och även med projekt Charlie. Som rektorn menar att man numera har gått över till ICDP- programmet där man jobbar mer med personalens bemötande och deras förhållningssätt gentemot eleverna. Läraren ska vara professionell och bemöta eleverna på ett positivt sätt.

Skolan betonar också vikten av KASAM- känsla av sammanhang, att eleverna känner att de blir

lyssnade på, att de blir sedda och bekräftade under skoldagen. Som Ohlson (2008) menar, att om klassen

24

är trygg och har tillit till läraren så öppnas samtal upp så man i klassen kan diskutera olika livs och värderingsfrågor på ett naturligt sätt, som vilket ämne som helst.

Det som är nytt för höstterminen på alla skolorna i kommunen är att barn och utbildningsnämnden vill ha in rapport från lärare om och när en kränkning har ägt rum. Det ska då rapporteras till barn och utbildningsnämnden när en elev känner sig kränkt eller upplever att den har blivit mobbad. Viktigt är att man som pedagog lyssnar på eleven hur den har uppfattat det som hänt, man får inte som pedagog lägga in egna värderingar och tolkningar av vad som hänt. Även om man har sett och hört det som skett, det är hur eleven har känt sig i den situationen som är det viktiga. Eftersom detta är nytt vet man inte vad kommunen har för tanke. I och med att man kan konstatera att det har blivit ett hårdare klimat bland skolbarn överhuvudtaget så mår fler elever dåligt. Att barn och utbildningsnämnen har tagit detta beslut att alla skolorna i kommunen ska rapportera in när en elev känner sig kränkt är ett bra sätt att mäta hur klimatet är ute på skolorna tycker jag. Detta med att rapportera in till barn och utbildningsnämnden känns ändå för mig som en utopi, finns det tid till för det? Rapporterar verkligen alla lärare in när en elev känner sig kränkt? Det är bra att det synliggörs utåt med tanke på att enligt forskningen så har dagens elever en sämre psykisk ohälsa om man jämför mot förr. Risken finns att det stannar upp vid en massa skrivna papper och blir bara byråkrati, tror jag. Vad kan då följden bli om man ser ur ett

samhällsperspektiv? Kan det vara så att fler och fler elever inte klarar målen och inte kan läsa vidare på gymnasiet på grund av psykisk ohälsa? En fundering som vuxit fram under arbetets gång är om det var mer personal anställda på skolorna skulle eleverna må bättre psykisk då?

Precis som klassläraren berättar, får man hoppas att om man som pedagog rapporterar in många incidenter så kanske det ringer en varningsklocka hos nämnden. De kanske ser att det inte fungerar i gruppen och att man har för många elever. För som klassläraren menar, ”om något händer och man jobbar själv i klassen, är det inte så lätt att gå ut och samtala med de elever det gäller om något har hänt.”

Av egen erfarenhet hör man hur eleverna kallar varandra för olika okvädesord ute på rasterna och i korridorerna. Har eleverna överhuvudtaget förstått helheten av hur man ska vara mot varandra? Eller är det en ny chargong som råder i dagens skola? Det behövs mer personal i skolan, så man kan jobba mer övergripande. Detta som klassläraren tog upp angående mer personal, skriver även Arevik & Hartzell (2007) om. De menar också att om man hade mer personal i skolan ger det mer tid till att bekräfta och se varje elev. Skolan behöver mer pengar att man kan öka personaltätheten och minska antalet elever i klasserna tycker jag. För det är inte så lätt att jobba och kunna se och bekräfta alla elever som det ser ut i dagsläget enligt mina erfarenheter som man har fått på den verksamhetslagda utbildningen. Man känner att det uppskattas med en extra vuxen när man är ute på praktik. Skolan jobbar bra med vikten av att få eleverna att förstå helheten, att man måste må bra både fysiskt och psykiskt för att fungera i vardagen.