FAKTA OM VINDKRAFT
Vad är vindkraft?
Då solen värmer atmosfären uppstår temperaturskillnader i luften. Detta skapar tryckskillnader som sätter luftmassorna i rörelse, och då uppkommer vind. Vinden har sedan länge använts till mekaniskt arbete i väderkvarnar och vattenpumpar. Ett modernt vindkraftverk fångar in ca en tredjedel av kraften i vindarna som träffar rotorn. Kraften förs via en växellåda till en generator som producerar elektricitet. Vindtillgången är nästan oändlig, den kostar inget och skapar inga föroreningar.
Energi och effekt
Enligt fysikens begrepp är energi det arbete som t ex elektriciteten från ett vindkraftverk kan utföra under en viss tid. Elektrisk energi mäts i watt-timmar. En miljon watt-timmar skrivs 1 MWh och en miljon MWh skrivs 1 TWh.
Effekt är ett mått på den kraft som utför arbetet och uttrycks i hästkrafter eller watt. En hästkraft är ca 735 watt. Tusen watt skrivs 1 kW och en miljon watt skrivs 1 MW.
Vindkraftens roll i energisystemet
Eftersom det är mycket svårt att lagra elektricitet i stora mängder måste den användas direkt när den produceras. Vinden varierar ständigt - ibland är det stiltje, ibland blåser det storm. Därför kan man inte förlita sig enbart på vindkraft. Däremot fungerar vindkraften ypperligt tillsammans med vattenkraft. När det blåser mycket minskar man uttaget från vattenkraften och sparar på vattenmagasinen.
När det blåser mindre ökar man andelen el från vattenkraften, vilken också kallas reglerkraft. Eftersom det blåser mest under vinterhalvåret producerar vindkraften också mest el under den tid då efterfrågan är som störst.
Vindkraft i världen
Vindkraftutbyggnaden varierar stort mellan olika länder, både i absoluta tal och som andel av ländernas elproduktion. Danmark har den högsta andelen per invånare i världen och ligger på nionde plats när det gäller installerad effekt. USA, Tyskland och Spanien är de tre länder som idag har mest installerad vindkrafteffekt (januari 2009). År 2006 kom ca 20 % av all använd el i Danmark från vindkraftverk.
Om 30 år ska nästan hälften av all el i Danmark produceras av vindkraftverk. I Tyskland har man byggt över 20 000 vindkraftverk. I flera länder som t ex Spanien och Kina, där man beslutat sig för att satsa på vindkraft, går utvecklingen mycket fort. Under 2008 ökade Kina andelen installerad effekt med 48 % och ligger idag på femte plats av världens länder. Totalt finns idag ca 120 000 MW installerad vindkrafteffekt i världen (januari 2009). Det ger energi motsvarande mer än arton kärnkraftsreaktorer av Barsebäck-storlek. Med nuvarande globala ökningstakt – 28% ökning av vindkraft om året – kommer vindkraften att svara för tio procent av den globala elproduktionen år 2015.
Vindkraft i Sverige idag
Det finns ca 1100 vindkraftverk med en effekt på mer än 50 kW i Sverige idag (januari 2009). Drygt 200 av dessa har byggts i Vindkompaniets regi. På t ex Gotland finns ca 160 vindkraftverk som täcker 20 % av öns elbehov (0,9 TWh/år). Den sammanlagda installerade effekten i Sverige är ca 1000 MW (januari 2009). Under 2007 producerade vindkraften i Sverige ca 2 TWh vilket motsvarade ca 1,5 % av den totala elproduktionen på 145 TWh i landet . Vi är inte sämst på vindkraft men vi ligger långt efter de ledande länderna.
Vindkraft i Sverige i framtiden
EU beslutade 2007 om nya miljömål för Europa. Beslutet innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 % och andelen förnyelsebara energikällor ska vara 20 % år 2020. Riksdagen beslutade den 16 juni 2009 om en skärpning av den svenska
produktionsmålen. År 2020 ska andelen el producerad av vindkraft uppgå till 30 TWh, 20 TWh landbaserad och 10 TWh havsbaserad, vilket motsvarar ca 20 % av dagens elanvändning. Detta innebär en utbyggnadstakt på drygt 2 TWh per år och en ökning av antalet vindkraftverk om 2 MW effekt vardera från 1100 till ca 6000, vilket i sin tur bidrar positivt till den ekonomiska utvecklingen och skapar många nya arbetstillfällen.
Storleken på vindkraftverk
På tio år har effekten på vindkraftverken tiodubblats från ca 100-150 kW till 1 000-1 500 kW per aggregat. Ett typiskt vindkraftverk som byggs idag har en effekt på mellan 1 000 och 3 000 kW. Det finns prototyper i drift på kommersiella vindkraftverk med effekten 6 000 kW (6 MW) och på ritborden är storlekarna upp mot 10 MW. Ett 2 MW vindkraftverk har en tornhöjd på ca 90 meter och en rotordiameter på ca 90 meter.
Vindkraft i stället för växthuseffekt och luftföroreningar
På mindre än ett halvår har ett normalt vindkraftverk producerat mer energi än vad som gick åt till dess egen tillverkning. Ett
vindkraftverk på 2 MW kan varje år producera ca 5 500 MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 500 villor. Om ett sådant kraftverk ersätter kolproducerad el motsvarar detta: (källa SOU 1999:75)
minskad brytning av nära 2 200 ton kol/år
minskade koldioxidutsläpp med ca 5 500 ton/år
minskade svaveldioxidutsläpp med ca 6,5 ton/år
minskade kvävedioxidutsläpp med ca 5,5 ton/år
I Danmark har man kunnat påvisa en minskning av landets totala koldioxidutsläpp som en direkt följd av den målmedvetna satsningen på vindkraft.
Elpriset
Sverige har lägre elpriser än omvärlden. Det beror på att nästan all produktion sker i gamla vatten- och kärnkraftanläggningar där kapitalkostnaderna är låga. Idag kan inte vindkraften konkurrera marknadsmässigt med dessa. Tidigare har staten genom investeringar i vatten- och kärnkraft underlättat utbyggnaden av dessa kraftslag. På motsvarande sätt har staten 2003 infört el-certifikat eller s k gröna certifikat för att stimulera utbyggnaden av förnybar elproduktion. Detta innebär att såväl elleverantörer som konsumenter skall ha en viss andel förnybar energi i sin produktion respektive konsumtion. Denna el betingar ett högre pris genom certifikaten och därmed får den som investerar i ett vindkraftverk högre pris för sin el. Andelen förnybar el skall ökas med en viss procent varje år och på så sätt skall vindkraften stimuleras. Samtidigt trappas den miljöbonus som utgått till vindkraft ned för att helt upphöra 2010. Genom effektivare teknik och stordriftsfördelar som följd av större tillverkningsvolymer, kommer vindkraften att bli billigare ju längre tiden går. Dessutom kan man förvänta sig att avregleringen av elmarknaden på sikt leder till högre elpriser, eftersom import/export resulterar i en successiv
anpassning till de högre priserna i övriga Europa. Allt talar för att vindkraftel kommer att vara ett konkurrenskraftigt alternativ i framtiden.
Ekonomisk vindkraft
Kostnaden för att producera el med vindkraft ska jämföras med kostnaden för el från annan ny kraftproduktion. Det går inte att jämföra kostnaderna med el från gamla anläggningar som redan är avskrivna. Enligt Elforsks rapport ”El från nya anläggningar (2007:050)” är det billigast att producera el med vattenkraft när det gäller att bygga nya anläggningar. Därefter kommer vindkraft och sedan kärnkraft som är något dyrare än vindkraft. Vindkraft och vattenkraft påverkas inte av prisvariationer för bränsle och orsakar ingen så kallad miljöskuld på grund av luftföroreningar eller annat avfall.
Ljud, skuggor och reflexer
Källbullret från ett större vindkraftverk är 100 - 105 dB. Vid projektering av vindkraft ser man alltid till att ljudnivån vid de närmast intilliggande bostäderna ligger under gränsvärdet 40 dBA. Som regel innebär detta ett avstånd på minst 500 meter. Oftast hörs ingenting på det avståndet men under vissa väderleksförhållanden hörs ett svagt svischande ljud från rotorbladen. Likaså tar man alltid hänsyn till de långa växlande skuggor som rotorbladen kastar vid lågt stående sol. Därför undviks placering av vindkraftverk där skuggor kan falla på bostadshus och man respekterar rekommenderade avstånd och gränsvärden. Reflexer undviks enkelt med matt ytstruktur och färg.
Vindkraften och landskapet
Hur man uppfattar vindkraften i landskapet är helt och hållet subjektivt – d v s en smaksak. Många tycker att vindkraftverk är vackra, medan andra tycker att de är fula. Flera undersökningar visar att flertalet människor är positivt inställda till vindkraft eftersom man vet att det är ett miljövänligt sätt att producera el.
vindkraften, liksom all annan infrastruktur för teknisk försörjning, kräver ett visst tillfälligt intrång i naturen - jämför med brobyggen, motorvägar, kraftledningar, mobiltelemaster etc
intrånget kan minimeras genom att vindkraften koncentreras till så få platser som möjligt med goda vindförhållanden
vindkraftverk, ska efter noggrann prövning av tillståndsgivande myndigheter, placeras med stor respekt för natur, kultur och friluftslivets intressen
Avveckling av vindkraft
Ett helt nytt energisystem tar flera decennier att utveckla och införa. En vindkraftanläggning tar två till fem år att planera och några månader att bygga. Dess livslängd är 20 – 25 år. Om och när man finner en ännu bättre energikälla fasas denna successivt in samtidigt som uttjänta vindkraftverk fasas ut. Det är alltså ingen risk att man ”bygger fast sig” i vindkraften. När vindkraftverket tjänat ut monteras det ner på mindre än ett dygn och återvinns. Det brukar sägas att varje tid och kultur lämnar spår efter sig. I de avtal som Vindkompaniet tecknar med ägare till mark föreskrivs att vindkraftverken ska monteras ner när de tjänat ut. Därefter återställs området så att några påtagliga spår inte kommer att synas för framtiden.
o2 Vindkompaniet AB, Box 45, 380 62 Mörbylånga, tel 0485-589 500 e-post: office@o2vindkompaniet.se Besök gärna vår hemsida: www.o2vindkompaniet.se
