• No results found

– En litteraturstudie Barn och ungdomars självkänsla vid deltagande i överviktsinterventioner

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "– En litteraturstudie Barn och ungdomars självkänsla vid deltagande i överviktsinterventioner"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Specialistsjuksköterskeprogrammet

Barn och ungdomars självkänsla vid

deltagande i överviktsinterventioner – En

litteraturstudie

Författare: Handledare:

Lisen Bergqvist Maria Carlsson

Emma Erling

Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Examinator:

Specialistsjuksköterskeprogrammet Leif Eriksson

inriktning distriktssköterska 75 hp 2019

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för ohälsa, inte enbart kroppsligt utan också själsligt. En osund kroppsuppfattning kan leda till vantrivsel med sin kropp och minskad självkänsla. Många olika faktorer inverkar på övervikt, både fysiologiska och psykologiska.

Exempelvis aptit, ätbeteende och fysisk aktivitet. Överviktiga barn har ökad risk för låg självkänsla vilket riskerar att förknippas med dålig mental hälsa senare i livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka barn och ungdomars uppfattning av sin

självkänsla, kroppsuppfattning och psykiska hälsa efter deltagande i interventionsstudie mot övervikt. Metod: En allmän litteraturstudie av 15 randomiserade kvantitativa studier.

Resultat: Kroppsuppfattningen förbättrades vid överviktsintervention, vilken var relaterad till fysisk aktivitet. Självkänslans påverkan vid överviktsintervention är tvetydig.

Skillnaderna i självkänslans påverkan vid överviktsintervention skulle däremot kunna ha att göra med skillnader i utveckling mellan ålder och kön. Depressiva besvär förbättrades vilket var relaterat till kroppsuppfattning. Överviktsinterventioner verkar inte ha någon negativ påverkan på barn och ungdomars psykisk hälsa. Slutsats: Självkänslan och det psykiska måendet påverkas inte negativt av deltagande i interventioner mot övervikt, resultat från undersökta studier påvisar att det istället kan leda till förbättring. Interventioner som innefattade en komponent av fysisk aktivitet kan ha stärkande betydelse för den psykiska hälsan och dessutom leda till en förbättrad kroppsuppfattning.

Nyckelord:Övervikt, kroppsuppfattning, självkänsla, psykisk hälsa, intervention, barn och ungdom

(3)

Abstract

Background: Being overweight and obese increases the risk to suffer from ill health, not only physically but also mentally. An unhealthy body perception can lead to body discomfort and reduced self-esteem. Many different factors affect overweight, both physiological and psychological. For example, appetite, eating behavior and physical activity. Overweight children have an increased risk of low self-esteem, which risks being associated with poor mental health later in life. Purpose: The purpose of this literature study is to investigate the self-esteem, body image and mental health of children and adolescents after participating in intervention studies against obesity. Method: A general literature study of 15 randomized quantitative studies. Results: Body perception was improved by overweight interventions, which was related to physical activity. However, it is ambiguous if self-esteem is affected.

The differences in the effect of self-esteem during interventions against overweight could have to do with differences between age and gender. Depressive disorders improved which was related to body perception. Overweight interventions do not appear to have a negative impact on the mental health of children and adolescents. Conclusion: Participation in interventions against overweight does not have a negative impact on self-esteem and mental- health, some of the results instead show that it can lead to improvement. Interventions involving a component of physical activity appear to be of importance for the mental health and lead to improved body image.

Keywords: Overweight, body image, self-esteem, phycological health, child and adolescent

(4)

Innehållsförteckning

BAKGRUND ... 6

Definition övervikt och fetma ... 7

Sjuksköterskan/Distriktssköterskans roll och Intervention emot övervikt ... 7

Matvanor och fysisk aktivitet... 8

Individen ... 9

Samhälle ... 9

Orems egenvårdsteori ... 10

Självkänsla ... 11

Självförtroende, självvärde och självbegrepps betydelse för självkänsla ... 11

Livskvalitet ... 11

Övervikt och självkänsla ... 12

Problemformulering ... 13

Syfte ... 13

Frågeställningar... 13

METOD ... 14

Design ... 14

Urval ... 14

Litteratursökning ... 14

Bearbetning och analys ... 16

Etiska överväganden ... 17

RESULTAT ... 17

Hur barn och ungdomars kroppsuppfattning påverkas vid överviktsintervention ... 17

Hur barn och ungdomars självkänsla påverkas vid överviktsintervention ... 18

Hur barn och ungdomars psykiska hälsa påverkas vid överviktsintervention ... 19

DISKUSSION ... 20

Resultatdiskussion... 21

Kroppsuppfattning ... 21

Självkänsla ... 22

Psykisk hälsa ... 23

Betydelsen av fysisk aktivitet ... 23

Orems egenvårdsteori vid överviktinterventioner ... 24

Metoddiskussion ... 26

Design ... 26

(5)

Urval ... 26

Tillvägagångsätt ... 26

Kvalitetsanalys ... 26

Etiska övervägande ... 27

Resultatanalys ... 28

Slutsats ... 28

REFERENSER ... 29

Bilaga 1. Granskningsmall ... 36

Bilaga 2. Resultatmatris ... 39

(6)

6

BAKGRUND

Enligt folkhälsomyndigheten och livsmedelsverket (2017) beräknas 15–20 % av alla barn i tioårsåldern vara överviktiga. Övervikt är ett hälsoproblem som ökar för varje år, förändring i levnadsvanor kan vara en orsak till att fler blir överviktiga (a.a.). Övervikt är ett globalt problem, främst i västvärlden. Nästan en tredjedel av alla barn i Europa är överviktiga eller feta. Dålig kosthållning och kroppsuppfattning är oroväckande utbredd och medför ökad risk för kroniska och allvarliga viktrelaterade problem (Jones et al., 2019). Överviktiga barn och ungdomar upplevde sitt fysiska utseende och globala självvärde lägre än normalviktiga barn/ungdomar och flickor påvisade lägre nivåer än pojkar (Franklin et.al, 2006.) Barn med övervikt riskerar sämre psykiskt välmående och kan också ofta bli utsatta för mobbning (Janson & Danielsson, 2003). Övervikt är inte i sig en riskfaktor för att bli mobbad i de tidiga ungdomsåren, däremot är självupplevd kroppsuppfattning och frustration över utseende förknippad med mobbning och dålig hälsa (Lin, Latner, Fung och Lin, 2018). Barnfetma är globalt ett allvarligt hot mot folkhälsan i dag och fysisk aktivitet är en viktig komponent för att förebygga fetma. Sjuksköterskans roll har snabbt expanderat till att vara central i

förebyggandet av fetma hos barn och ungdomar. Genom skolbaserade interventioner kan den dagliga fysiska aktiviteten öka hos barn/ungdomar och därmed motverka övervikt/fetma.

Flertalet barn idag rör inte tillräckligt på sig utan spenderar snarar mer tid åt stillasittande aktiviteter, exempelvis att spela tv-spel eller titta på TV (Wright, Newman, Norris och Suro, 2013). Interventioner med inriktning på kost och fysisk aktivitet har påvisad god effekt för att minska övervikt och fetma hos barn/ungdomar. En bra plattform för barn/ungdomar är skolan där de kan utöva fysisk aktivitet. I skolan finns även skolsköterskan som kan ge kostråd, ge enskild rådgivning och uppmärksamma ungdomars unika behov samt uppmuntra till minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag (Pbert et al., 2016).

Matintag kan vara en strategi för att hantera stress samt att det ger extra energi, tröst eller belöning i en hektisk tillvaro (Janson & Danielsson, 2003). Upplevelsen från vuxna är att det är svårt att prata med barn om deras övervikt, att västvärlden idag påvisar en osund

kroppsfixering och skönhetsideal kan ha inverkan. Skönhetsidealet kopplat till att vara smal har en stark relation till det västerländska skönhetsidealet, en målbild som är svår att uppnå.

Övervikt och fetma ökar risken för ohälsa, inte enbart kroppsligt utan också själsligt då en osund kroppsuppfattning kan leda till vantrivsel med sin kropp och minskad självkänsla (Schwartz, Chambliss, Brownell, Blair & Billington, 2003). Barnet har inte alltid den vuxnes

(7)

7

förståelse vid försök att bromsa en viktutveckling och kanske inte vill ändra sitt ätbeteende.

Överviktens allvarlighetsgrad bör därför uppskattas från fall till fall (Janson & Danielsson, 2003). Insatserna behöver vara långsiktiga och inkludera individen och dennes sociala och fysiska miljö. De bör omfattas av flera olika arenor och samhällsstrukturer såsom skola och förskola, hälso- och sjukvård, närområde, föreningsliv, livsmedelskedja, omsorg och

vårdnadshavare. När barn och ungdomar får mer kunskap gällande kost och fysisk aktivitets betydelse minskar skillnaden i den unga befolkningens hälsa (Folkhälsomyndigheten &

Livsmedelsverket, 2017).

Definition övervikt och fetma

Fetma definieras som ansamling av fett i en så stor utsträckning att det är skadligt för hälsan.

För att mäta mängden fett används inom vården Body Mass Index (BMI) som definierar när brytpunkten av överflödigt fett ansamlats till den grad att det är en hälsorisk. I Sverige och Europa används det standardiserade måttet isoBMI på barn i åldrarna 2–18 år och skiljer sig inte mellan pojkar och flickor. IsoBMI 25–30 påvisar övervikt och värde över 30 påvisar fetma (Magnusson & Ljungkrona- Falk, 2013).

Sjuksköterskan/Distriktssköterskans roll och Intervention emot övervikt

Övervikt är en belastning på kroppen (Janson & Danielsson, 2003). Fetma räknas som en sjukdom som ska behandlas och att vara överviktig innebär en risk att utveckla fetma (Region Uppsala, 2019). Distriktssköterskan kan i sin profession använda sig av motiverande samtal (MI) för att stödja barnet/ungdomen i att reflektera kring och utrycka sina egna skäl för eller emot förändring. Barnet/ungdomen har själv den viktiga informationen om sig själv och sina förutsättningar. MI är effektivt för de som från början är tveksamma inför livsstilsförändring (Magnusson, 2013b). En betydelsefull del i behandlingen är att barn och ungdomar ska ges möjlighet till delaktighet. Denna delaktighet består av olika delar: rätt att få relevant

information, rätt att komma till tals och bli lyssnad på samt rätt till inflytande utifrån ålder och mognad. Genom samtal med barn och ungdomar får vårdpersonalen möjlighet att förstå barnet och dess upplevelser, uppfattningar, önskemål och behov. Om en insats eller åtgärd är till hjälp för barn och ungdomar beror oftast på hur delaktigt barnet har fått vara. Då barnet blir delaktigt stärks både dess känsla av egenvärde och självrespekt. Delaktighet är även stärkande och utvecklingsstödjande. Bekräftelse i det stödjande samtalet är en förutsättning

(8)

8

för att barnet ska hitta motivation och ork till utveckling och en positiv förändring. Då målet kan vara att både utveckla sin självkänsla och mer specifika förmågor som kan vara kopplat till självkänslan (Socialstyrelsen, 2018). Behandling av fetma och övervikt bör vara en långsiktig och central del i behandlingen för att kunna skapa varaktiga beteendeförändringar.

En viktig del i behandlingen är att den följs upp av vårdpersonal och att de är uppmärksamma på eventuella ätstörningar. Behandlingen bör vara familjecentrerad, barnet/ungdomen

behöver begränsa sina ohälsosamma val och beteenden såsom stillasittande och energitäta kostvanor. Det som är grundläggande i preventionsarbete och behandling är att uppnå en balans mellan fysisk aktivitet och matvanor. I behandlingen innefattas alla i

barnets/ungdomens sociala nätverk såsom föräldrar, släktingar, skola med mera.

Distriktssköterskans förebyggande arbete bör rikta sig till alla i befolkningen med syfte att öka medvetenheten om sunda levnadsvanor. Obehandlad övervikt hos barn medför ökad risk att övervikten består när de blir äldre därmed blir målsättningen att bromsa vikt och BMI- utvecklingen tidigt. Yngre barn ska öka långsammare eller stå stilla i vikten medan tonåringar ska uppnå en långsam viktnedgång. Barn och ungdomar med fetma har ofta lägre självkänsla än normalviktiga kamrater, därmed blir sjuksköterskans roll att stärka självkänslan och stödja till att skapa ett sunt förhållningssätt till kost och fysisk aktivitet (Region Uppsala, 2019).

Intervention som ges av hälso-och sjukvårdspersonal utanför skolmiljön till flickor och som behandlar frågor som innefattar dålig kroppsuppfattning, låg självkänsla, lågt självförtroende, icke deltagande i idrott eller vikt, är ett framgångsrikt sätt att förbättra självkänslan bland flickor från olika kulturella bakgrunder (Tirela, Truby och Haines, 2016).Interventioner som berör barn och ungdomar med fetma, kräver mer forskning för att säkerställa att behandlingen inte har en skadlig effekt på ungdomars psykosociala välbefinnande. Föräldrarnas oro över negativa effekter av viktkontroll som interventioner skulle kunna medföra nämns ofta som skäl för att inte söka behandling för överviktiga och feta ungdomar (Reilly & Wilson, 2006).

Psykosocial bedömning och identifiering av depressiva tecken bör tas i beaktande i behandlingar hos överviktiga ungdomar i åldern 12–18 år (Yackobovitch-Gavan, Meshy- Tamir, Nagelberg, Phillip och Joseph, 2014).

Matvanor och fysisk aktivitet

De grundläggande förutsättningarna för att ett barn ska hålla sin idealvikt kan beskrivas med att energiintaget ska motsvara den energi som används vid grundförbränningen, fysisk

(9)

9

aktivitet och normal tillväxt. Muskelmassa förbränner mer energi än fettmassa, även i vila.

Den mat som kallas snabbmat är ofta både energität, billig och lättillgänglig. Vissa perioder i livet kan barn ge uttryck för självständighet i sina matvanor genom att välja att äta snabbmat med sina vänner och avstå skollunchen, barn kan också avstå föräldrarnas hälsosammare matordning. Det har ändå visats att hälsosamma matvanor hemifrån kan ge en positiv effekt senare när barnet nått vuxen ålder och åter väljer ett hälsosammare alternativ till matintag (Magnusson, 2013). Många olika faktorer inverkar på övervikt, både fysiologiska och psykologiska som aptit, ätbeteende och fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet är bra för

självkänslan och ska utövas utifrån individens egna förutsättningar för att få god styrka och kontroll. Det är viktigt att rörelse innefattar en lika naturlig del i vardagen som att delta i annan aktivitet (Hagströmer, Elmberg, Marild & Sjöström, 2009). De barn och ungdomar som ägnar sig åt regelbunden fysisk aktivitet förebygger en mängd fetmarelaterade kroniska sjukdomar inklusive diabetes, metabola syndromet och hjärt-kärlsjukdom (Wright, Newman, Norris och Suro, 2013).

Individen

Idag är vi allt mer stillasittande i vardagen, stillasittandet ökar risken för att utveckla fetma.

Exempelvis tar fler bussen eller bilen till skolan, därav har människors fysiska aktivitet minskat. Barn som lever under långvarig stress eller har stressade föräldrar har en förhöjd risk för fetma. Den psykiska stressen kan vara känslomässig, social, kognitiv eller ha med omgivningen att göra. Särskilt söt och fet mat har en tendens att minska stressnivåerna och barn uppger att de äter när de har tråkigt vilket kan betyda att de känner sig ensamma. Låg utbildning hos föräldrar är en ökad risk för utveckling av fetma hos barn, energitäta livsmedel är billigare vilket därmed kan vara det enda alternativet för en låginkomstfamilj (Magnusson, 2013).

Samhälle

Interventioner för hälsosamma levnadsvanor på samhällsnivå tenderar att göra dem som redan har en god hälsa ännu friskare medan de som har sämre hälsa oftast inte tillgodogör sig åtgärderna i samma utsträckning. Dessutom brukar interventioner mot barnfetma ge bäst effekt i grupper med hög socioekonomisk position (Eiben & Magnusson, 2013). Satsningar på boende- och skolmiljöer för olika grupper av människor skapar förutsättningar för goda

(10)

10

levnadsvanor vilket kan skapa ojämlik hälsa och skillnader i samhället. Ur ett

samhällsperspektiv ger god hälsa ökad sysselsättning och fler produktiva år vilket i sin tur ger högre produktivitet i näringslivet (Magnusson, 2013).

Orems egenvårdsteori

Orems egenvårdsteori innebär att omvårdnad så långt som möjligt bör hjälpa patienten till självständighet. Egenvård, egenvårdsbrist och omvårdnadssystem innefattas här. I egenvård innefattas den intellektuella medvetenheten och förmågan att förstå målet med egenvården.

Individen är beroende av sin allmänna funktionsförmåga, det vill säga förmågan att engagera sig, handla och ta ställning till gagn för sin egenvård. Här innefattas individens kognitiva, affektiva och psykomotoriska förmåga. Funktionsförmågan styrs av individens kunskaper, färdigheter, och möjligheter att omsätta ny kunskap för att kunna bibehålla sin hälsa.

Jaguppfattningen har stor betydelse, exempelvis på individens syn på sig själv och önskan att bli sedd av andra. Individen påverkas av så kallade inre och yttre bakgrundsfaktorer. Inre bakgrundsfaktorer är exempelvis ålder, könstillhörighet och utvecklingsnivå. Psykisk och fysisk status bidrar också till individens egenvårdsförmåga (Lindell & Olsson, 1993).

De yttre bakgrundsfaktorerna kan exempelvis påverkas av samhällets förväntningar. De sociala och ekonomiska strukturerna har betydelse för individen att hantera och klara av sin egenvård. Kulturmönster, utbildning och uppfostran i utbildningssystemet samt inom familjen är yttre faktorer som bidrar till individens attityder till hälsa och hälsovård.

Egenvårdskrav kan riktas mot individen dels från individen själv samt från samhället.

Egenvårdsbrist uppstår när individen inte har förmåga att vårda sig själv och hjälp får då sökas från annat håll, exempelvis familj, vänner eller hälso- och sjukvården. I

omvårdnadssystem ingår det stödjande och undervisande systemet och

kompensationssystemet. I stödjande och undervisande systemet är patienten aktiv i sin egenvård, med stöd och undervisning kan patienten få hjälp från exempelvis sjuksköterskan (Lindell & Olsson, 1993). Orem beskriver att individen kan behöva hjälpinsats där hänsyn tas till fysisk och psykologiskt stöd. Det görs genom uppmuntran och hjälp för att förhindra att individen misslyckas (Kristoffersen, 2006).

(11)

11 Självkänsla

Självkänsla kan vara hög eller låg, den kan delas in i generell självkänsla och global

självkänsla. Generell självkänsla är hur människor känslomässigt värderar sig själva genom sin självbild och inre tillfredställelse och tillit till sig själv (Lindwall, 2011). Generell självkänsla är mer stabilt hos personer med högt självvärde. Större självkännedom hos en person är associerat med hög självkänsla. Generell självkänsla uppkommer tidigt och medlar upplevelser i en persons utveckling som är fundamentala för dennes personlighet (Johnson, 1998).

Global självkänsla representerar den övergripande bild som individer har av sig själva och sitt värde (Lindwall, 2011). Global självkänsla är mindre stabil över tid än vad generell

självkänsla är. Global självkänsla ökar med kunskap och erfarenheter. Global självkänsla speglar mer tillfälliga egenskaper av självkänsla, skillnader som ses i skattningen tros bero på självutvärdering utifrån kompetensaspekter av självvärde (Johnson, 1998).

Självförtroende, självvärde och självbegrepps betydelse för självkänsla

Självförtroende är en del av självet som kan förändras snabbt, den är situationsbunden och påverkas av vad vi gör i stunden. Exempelvis kan en negativ kommentar från en person i vardagen dra ner självförtroendet för en dag eller två. Bra självförtroende kan finnas inom ett område individen är bra på och sämre självförtroende inom något som individen har svårt för exempelvis matematik. En hög självkänsla ger ofta ett stabilare och bättre självförtroende generellt (Johnson 2003).

Självvärde för att beskriva individers reaktioner och självvärdering som är kopplat till känslomässiga händelser som ofta är situationsbundna reaktioner på speciella händelser.

Genom självuppfattning beskrivs hur personen utvärderar sig själv.

Självbegreppet som är bredare och innefattar främst kognitiva aspekter. Den skillnaden som är mellan självbegreppet och självkänsla är att självbegreppet är beskrivande medan

självkänsla är utvärderande (Lindwall, 2011).

Livskvalitet

Livskvalitet kan beskrivas som tillfredställelse av fysiska och psykiska behovsaspekter i personens liv. Hälsorelaterad livskvalitet kan beskrivas som tillfredställelse av de

(12)

12

hälsorelaterade behovsaspekterna (Johnson, 2003). Enligt World Health Organisation (1997) påverkas livskvalitet av individens fysiska hälsa, psykiska hälsa, självständighetsgrad, sociala relationer, personliga övertygelser och förhållande till sin miljö. Till den psykiska hälsan tillhör kroppsuppfattning, negativa och positiva känslor, självkänsla, inlärning och minne (a.a.).

Övervikt och självkänsla

Överviktiga barn och ungdomar uppvisar större kroppsmissnöje och lägre global självkänsla jämfört med normalviktiga barn och ungdomar. Samband mellan ökat kroppsmissnöje och låg självkänsla har påvisats. De överviktiga barn och ungdomar som upplever stort

kroppsmissnöje uppvisar högre nivåer av depressiva symptom än de utan kroppsmissnöje (Goldfield, et al., 2010; Shin & Shin, 2008; Braet, 2004). Låg självkänsla hos överviktiga barn och ungdomar har förknippats med dålig psykisk hälsa senare i livet. Insatser genom att främja ett aktivt liv och hälsosam kost kan därmed, förutom att förbättra självkänsla samt förebygga fetma och följdsjukdomar, även leda till förbättrad psykisk hälsa i vuxen ålder (Wang, Wild, Kipp, Kuhle &Veugeelers, 2009; Wallander et al., 2013; Mond, van den Berg, Boutelle, Hannan & Neumark-Sztainer, 2012). Ungdomar med fetma och kraftig fetma uppvisar sämre psykosocial livskvalitet och social livskvalitet jämfört med normalviktiga ungdomar (Wallander et al., 2013). Psykosociala faktorer såsom kamrater och att ha någon som lyssnar påverkar självkänslan positivt och har visat ha större betydelse att lägga fokus på än funktionella begränsningar. Därmed bör barn med fetma i första hand få hjälp med socialt stöd och i andra hand fokusera på vikten. Om överviktiga barn och ungdomar kan känna glädje och får högre självkänsla får de lättare att hantera sin övervikt (Flodmark, 2005).

När barnen blir äldre sjunker självkänslan hos både överviktiga flickor och pojkar utan att graden av övervikt påverkas. De tonåringar som väger 150 - 170 kilogram mår i allmänhet inte psykiskt sämre än barnet/ungdomen som väger 100 kilogram (Nowicka et al., 2009).

Tonårsflickor har sämre skattad självkänsla än pojkar. Flickor är mer missnöjda med sin kropp än pojkarna, självkänslan hos flickor med övervikt sjunker med stigande ålder (Trygg- Lycke, 2016; Nowicka et al., 2009). Känslan som barn och ungdomar får efter att ha klarat av något leder till högre självkänsla, desto starkare självkänsla barnet/ungdomen har desto bättre klarar denne av utmaningar senare i livet. Träning kan ge motsatt effekt om barnet/ungdomen inte känner sig dugliga och inte får rätt bekräftelse, får barnet/ungdomen däremot bekräftelse

(13)

13

att träningen fungerar på ett bra sätt så ökar självkänslan. Därav är det viktigt för

vårdpersonal att vara lyhörd och stöttande när det kommer till fysisk aktivitet. (Trygg-Lycke, 2016).

Problemformulering

I vårdpersonalens arbete ingår det att arbeta hälsofrämjande. I mötet med barn och ungdomar som lider av fetma och övervikt kan det för vårdpersonal upplevas svårt att beröra ämnet med risk att mötas av frustration och ångest. Det är samtidigt viktigt att främja goda livsstilsvanor och förebygga fortsatt ohälsa genom en livsstilsförändring som kan uppnås genom en

intervention. Det saknas sammanställningar av hur barn och ungdomar upplever sig själv efter möte med vårdpersonal efter deltagandet i interventioner som syftar till att motverka övervikt. Kunskapen skulle kunna underlätta för sjuksköterskans arbete med överviktiga barn och ungdomar.

Syfte

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka barn och ungdomars uppfattning av sin självkänsla, kroppsuppfattning och psykiska hälsa efter deltagande i interventionsstudie mot övervikt.

Frågeställningar

Hur påverkas barn och ungdomars kroppsuppfattning efter deltagande i överviktsintervention?

Hur påverkas barn och ungdomars självkänsla efter deltagande i överviktsinterventionerna?

Hur påverkas barn och ungdomars psykiska hälsa efter deltagande i överviktsinterventionerna?

(14)

14

METOD

Design

En allmän litteraturstudie har genomförts för att ta reda på hur barn och ungdomar upplever sin självkänsla, kroppsuppfattning och psykiska hälsa efter deltagande i interventionsstudie mot övervikt. Designen är lämplig för att skapa en översiktsbild av kunskapsområdet (Friberg, 2017).

Urval

Inklusionskriterierna för utvalda artiklar: Undersökt överviktiga barn och ungdomar i åldern sju till 18 år. Studier som använt mätinstrument där det före och efter överviktsinterventionen mätte hur barn/ungdom skattade sig själva psykiskt. Randomiserade studier av kvantitativ design. Engelskspråkiga studier, publicerade mellan 2004–2019 i fulltext genom Uppsala universitet. Exklusionskriterier för artiklar: Artiklar som studerade överviktiga barn och ungdomar med sjukdomar som diabetes och astma.

Litteratursökning

Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och psycINFO, sökningarna utfördes under oktober månad 2019. Den genomförda sökprocessen redovisas i tabell 1. Sökorden som användes var ”child” ”experience”, ”overweight”, ”esteem”,” intervention”, “overweight”,

“self-worth”, “obesity”, “obese”, “randomized” “quality of life”, “effect”,

“multidisciplinary”, “self-perception” och “exercise”. Vid varje sökning läste bägge författarna igenom samtliga titlarna, utav dessa valdes ett antal artiklar ut där abstrakten lästes, utav dessa valdes 31 artiklar ut som sedan lästes i fulltext. 16 av dessa exkluderades på grund av att de inte uppfyllde samtliga inklussionskriterier. Detta resulterade i 15 artiklar som slutligen kvalitetsgranskades och inkluderades i litteraturstudien

Tabell 1. Sökordstabell artikelsökning

Datum: Databas: Sökord: Antal

träffar:

Valda titlar för att läsa abstrakt:

Artiklar som lästs igenom:

Granskade till

resultat:

2019-10-06 CHINAHL randomized self

perceptions overweight

6 2 0 0

(15)

15 and obesity

child 2019-10-07 CHINAHL exercise

quality of life self-worth overweight randomized child

1 1 1 0

2019-10-07 CHINAHL effect

multidisciplin ary

intervention quality of life self-worth obesity quality of life child

4 2 2 1

2019-10-07 CHINAHL child overweight obesity esteem

48 9 2 1

2019-10-06 PubMed randomized self

perceptions overweight and obesity child

155 46 11 9

2019-10-07 PubMed exercise quality of life self-worth overweight randomized child

2 2 2 2

2019-10-07 PubMed effect

multidisciplin ary

intervention obesity quality of life child

46 3 1 0

2019-10-07 PubMed child overweight obesity esteem

781 40 5 0

2019-10-08 PubMed children experience overweight and obese randomized

50 3 1 1

(16)

16 2019-10-06 PsycINFO randomized

self

perceptions overweight and obesity child

20 3 1 0

2019-10-07 PsycINFO exercise quality of life self-worth overweight randomized child

1 1 1 0

2019-10-07 PsycINFO effect

multidisciplin ary

intervention obesity quality of life child

5 3 2 0

2019-10-07 PsycINFO child overweight obesity esteem

49 10 3 1

Bearbetning och analys

Samtliga artiklar som lästs igenom i fulltext lästes av författarna var för sig enskilt, efteråt diskuterade författarna innehållet sinsemellan för att skapa en helhetsbild (Friberg, 2017). I urvalsprocessen till resultatdelen kvalitetsgranskades de 15 valda vetenskapliga artiklarna i litteraturstudien enligt bilaga 1. Artiklarna lästes igenom av författarna var för sig och fylldes i enligt bilaga 1, sedan jämfördes kvalitetsgranskningarna emellan författarna. Vissa

poängskillnader fanns mellan författarna men de utvalda artiklarna blev kvalitetsmässigt graderade lika, hög- eller medelhög. Vid gradering av kvaliteten på artiklarna i bilaga 1 poängsätts varje svar med noll eller ett poäng, den sammanlagda poängen omvandlades sedan till procent, artiklar under 60% bedömdes ha låg kvalitet, 60–80% medelhög och 80–100%

hög kvalitet (Forsberg & Wengström, 2016). Inga artiklar valdes bort på grund av kvalitet och samtliga artiklar som inkluderades i litteraturstudien var av medelhög eller hög kvalitet.

De artiklar som granskades lästes igenom flera gånger för att skapa förståelse för innehåll och sammanhang, författarna hade ett kritiskt förhållningssätt. Studierna jämfördes med varandra, författarna tittade på likheter och skillnader i teoretiska utgångspunkter, metodologiska tillvägagångssätt, analysgång och syfte samt slutligen resultat. Varje artikel sammanfattades och fördes in i resultatmatrisen, se bilaga 2, för att skapa struktur av materialet som har

(17)

17

analyserats. De sammanställda analyserade materialet delades in i rubriker utifrån frågeställningarna, vilket utgjorde resultatdelen (Friberg, 2017).

Etiska överväganden

Det är viktigt att etiska överväganden tas i beaktande när en allmän litteraturstudie ska göras.

De insamlade artiklarna har granskats av författarna var för sig för att undvika att författarna påverkade varandra vid artikelgranskningen. Artiklarna granskades utifrån deras etiska redovisning och de artiklar som inkluderades i studien innehar alla ett godkännande av en etisk kommitté vilket innebär att forskarna följt forskningsetiska riktlinjer (Forsberg &

Wengström, 2016). Resultatet som presenteras är objektivt och egna värderingar har inte påverkat resultatet. Författarna till litteraturstudien har läst igenom artiklarna flera gånger för att undvika feltolkningar.

RESULTAT

Litteraturstudien baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design som samtliga var randomiserade kontrollerade studier. Studierna presenteras i resultatmatrisen, se bilaga 2.

Urvalet bestod av överviktiga flickor och pojkar i åldern sju till 18 år. Tre av studierna kom från Australien, sex från Europa, fem från Nordamerika och en från Indien. Åtta av artiklarna bedömdes vara av hög kvalitet och sju av medelhög. Författarna har utifrån syfte och

frågeställningar kategoriserat resultatet som framkom i analysen av artiklarna. Resultat bedömdes signifikanta vid p < 0.05.

Hur barn och ungdomars kroppsuppfattning påverkas vid överviktsintervention

Elva artiklar tog upp och mätte hur barn och ungdomars kroppsuppfattning påverkades vid överviktsinterventioner, se tabell 2. Vid analysen identifierades kroppsbild, fysisk

självkänsla, fysiskt välmående, kroppsmissnöje och fysisk självförmåga som mått på olika aspekter av kroppsuppfattning.

Resultat visade på att kroppsbilden och hur barnen utvärderade sitt fysiska utseende signifikant förbättrades efter deltagande i överviktsintervention (Danielsen, Nordhus, Juliusson, Maehle & Pallsen, 2012; Goldfield et al., 2015; Goldfield et al., 2007; Herget et al., 2015; Petty, Davis, Tkacz, Young-Hyman & Waller 2009). En studie såg att ökad fysisk

(18)

18

aktivitet associerades med förbättrad skattning av kroppsbild (Goldfield et al., 2007). Ingen studie pekade på försämring av kroppsbild efter genomgång av överviktsintervention.

Även den fysiska självkänslan skattades signifikant högre efter deltagande i

överviktsintervention (Daley, Copland, Wright, Roalfe & Wales, 2006; Goldfield, Adamo, Rutherford & Murray, 2012; Goldfield et al., 2015; Goldfield et al., 2007). En studie såg att ökad fysisk aktivitet även associerades med ökad fysisk självkänsla (Goldfield et al., 2007).

Resultat visade att deltagandet i överviktsintervention medförde signifikant högre skattning av fysiskt välmående efter deltagande i intervention (Finne, Reinehr, Schaefer, Winkel &

Kolip, 2013; Vos, Huisman, Houdijk & Wit, 2011). I en studie framkom det att förändring i viktsspecifikt välmående var relaterat till förändring av BMI (Finne et al, 2013).

Skattning av kroppsmissnöje minskade signifikant efter deltagande i överviktintervention (Herget et al, 2015; Nguyen et al., 2012). I den ena studien framkom det signifikant att flickor rapporterade större kroppsmissnöje än pojkar (Herget et al., 2015).

En studie mätte deltagarnas fysiska självförmåga och såg att den signifikant ökade efter deltagande i överviktsintervention (Schranz, Tomkinson, Parletta, Petkov & Olds, 2013).

Tabell 2. Hur barn och ungdomars kroppsuppfattning påverkas vid överviktinterventioner

Huvudförfattare Kroppsbild Fysisk självkänsla

Fysiskt välmående

Kropps- missnöje

Fysisk självförmåga Danielsen et al., (2012). X

Daley et al., (2006). X

Finne et al., (2013). X

Goldfield et al., (2015). X X

Goldfield et al., (2012). X

Goldfield et al., (2007). X X

Herget et al., (2015). X X

Nguyen et al., (2012). X

Petty et al., (2009). X

Schranz et al., (2013). X

Vos et al., (2011). X

Hur barn och ungdomars självkänsla påverkas vid överviktsintervention

Femton artiklar tog upp och mätte hur barn och ungdomars självkänsla påverkas vid överviktsinterventioner, se tabell 3. Vid analysen identifierades självkänsla, global självkänsla, globalt självvärde och livskvalitet som mått på olika aspekter av självkänsla.

Mätningar i två studier visade att självkänslan signifikant ökade efter deltagande i överviktsintervention (Finne et al., 2013; Nayak & Bhat, 2016). Två studier visade dock

(19)

19

ingen signifikant skillnad i självkänsla efter överviktsintervention (Brennan, Wilks, Walkley, Fraser & Greenway, 2012; Herget et al., 2015).

Signifikant förbättring i global självkänsla sågs i två studier efter deltagande i

överviktintervention (Goldfield et al., 2015; Williams, Bustamante, Waller & Davis, 2019).

Två andra studier såg ingen signifikant skillnad i global självkänsla efter deltagande (Goldfield et al., 2012; Goldfield et al., 2007).

I samtliga studier som gjort mätning av globalt självvärde kunde en signifikant ökning ses efter deltagande i överviktintervention (Danielsen et al., 2012; Daley et al., 2006; Nguyen et al., 2012; Petty et al., 2009; Sacher et al., 2010; Schranz et al., 2013).

Signifikant ökning i hälsorelaterad livskvalitet sågs efter deltagande i två

överviktinterventioner (Finne et al., 2013; Vos et al., 2011), signifikant ökning i måttet livskvalitet sågs i två studier (Vos et al., 2011; Williams et al., 2019).

Tabell 3. Hur barn och ungdomars självkänsla påverkas vid överviktinterventioner

Huvudförfattare Självkänsla Global självkänsla Globalt självvärde Livskvalitet Brennan et al., (2002). X

Danielsen et al., (2012). X

Daley et al., (2006). X

Finne et al., (2013). X X

Goldfield et al., (2015). X

Goldfield et al., (2012). X

Goldfield et al., (2007). X

Herget et al., (2015). X

Nayak & Bhat., (2016). X

Nguyen et al., (2012). X

Petty et al., (2009). X

Sacher et al., (2010). X

Schranz et al., (2013). X

Vos et al., (2011). X

Williams et al., (2019). X X

Hur barn och ungdomars psykiska hälsa påverkas vid överviktsintervention Sju studier undersökte hur barn och ungdomars psykiska hälsa påverkades vid överviktsinterventioner, se tabell 4. Vid analysen identifierades vikt och ätspecifik psykopatologi, depression och känslor som mått på olika aspekter av psykisk hälsa.

(20)

20

En studie som mätte vikt- och ätspecifik psykopatologi kunde se att det inte fanns någon signifikant skillnad i mätvärdena efter deltagande i överviktsintervention, dock fanns en signifikant ökning i viktkontrollbeteende (Brennan et al., 2012).

Överviktintervention medförde signifikant förbättring av depressiva symptom efter

deltagande i tre studier (Danielsen et al., 2012; Petty et al., 2009; Williams et al., 2019). I tre andra studier sågs ingen signifikant skillnad i depressiva symptom efter deltagande i

överviktsintervention (Brennan et al., 2012; Daley et al., 2006; Goldfield et al., 2015). En studie tog upp att depressiva symptom hade ett samband med självkänsla, BMI och fysiskt utseende (Petty et al., 2009).

Signifikant minskning i ilska uppmättes i en studie efter deltagande i överviktsintervention (Goldfield et al., 2015). Ökning i emotionell livskvalitet kunde ses efter överviktsintervention (Vos et al., 2011). Ingen signifikant skillnad i negativ kognition fanns efter intervention (Brennan et al., 2012). Deltagarnas förmåga att reglera sitt emotionella beteende förbättrades signifikant (Danielsen et al., 2012).

Tabell 4. Hur barn och ungdomars psykiska hälsa påverkas vid överviktsinterventioner

Huvudförfattare Vikt- och ätspecifik psykopatologi

Depression Humör

Brennan et al., (2012). X X X

Danielsen et al., (2012). X X

Daley et al., (2006). X

Goldfield et al., (2015). X X

Petty et al., (2009). X

Vos et al., (2011). X

Williams et al., (2019). X

DISKUSSION

Kroppsuppfattning förbättrades vid överviktsintervention, vilket var relaterat till fysisk aktivitet. Om självkänslan påverkas är tvetydigt. Skillnaderna i självkänslans påverkan vid överviktsintervention skulle kunna ha att göra med skillnader i utveckling mellan ålder och kön. Depressiva besvär förbättrades vilket var relaterat till kroppsuppfattning.

Överviktsinterventioner verkar inte ha någon negativ påverkan på barn och ungdomars psykiska hälsa.

(21)

21 Resultatdiskussion

Kroppsuppfattning

Interventioner mot övervikt leder till förbättrad kroppsuppfattning då barn och ungdomars fysiska självvärde stärks, deras kroppsbild förbättras och de får ett mer positivt

förhållningssätt till sitt utseende samt en högre utseenderelaterade självkänsla (Danielsen et al., 2012; Goldfield et al., 2015; Goldfield et al., 2007; Herget et al., 2015; Petty et al., 2009).

Flickor rapporterar ett större kroppsmissnöje, men interventioner medför att kroppsmissnöje hos både pojkar och flickor minskar (Herget et al., 2015). För att motverka en negativ kroppsuppfattning pekar resultatet på att det i arbetet med överviktiga barn och ungdomar behövs interventioner och insatser. Detta inte enbart för att uppnå BMI-stabilisering utan också för att stärka kroppsuppfattningen (Huang et al., 2006). Enligt Walker Lowry och medarbetare (2007) finns skillnader mellan könen då flickor tenderar uppleva större kroppsmissnöje genom att de rapporterar lägre självkänsla i förhållande till sin övervikt jämfört med pojkar. Samma författare menar att ett samband mellan självkänsla och

viktförändring inte kan påvisas, men att förbättring av viktstatus är associerat med förbättring av självrapporterat utseende (a.a.). Detta stämmer bra in på litteraturstudiens resultat

(Danielsen et al., 2012; Goldfield et al., 2015; Goldfield et al., 2007; Herget et al., 2015;

Petty et al., 2009).

Skillnader mellan könen i skattning av utseende förekommer i olika åldrar, gemensamt tenderar dock skillnaderna vara obefintliga före nio års ålder. Orsaken tros vara att

stabiliteten i självuppfattning hos pojkar ligger på en jämnare nivå från nioårsåldern upp till sjuttonårsåldern. Flickors självuppfattning rörande sitt utseende tenderar efter nioårsåldern och upp i tonåren att bli mer uppmärksammat och negativt. Under tonåren tenderar alltså pojkar att vara generellt mer nöjda med sig själva jämfört med flickor (Cole et al., 2001). För att minska skillnader mellan kön gällande negativ kroppsuppfattning tyder detta på att

insatser emot övervikt bör sättas in tidigt, före nioårsåldern, för att motverka att framförallt flickor utvecklar en negativ kroppsuppfattning. Enligt Hesketh, Wake och Waters (2004) bör förebyggande och hanteringsstrategier för övervikt/fetma redan börja i barndomen för att minimera inverkan på självkänslan.

(22)

22 Självkänsla

Varken generell självkänsla eller global självkänsla påverkas negativt efter deltagande i överviktsintervention, resultatet visar på att självkänslan antingen förbättras eller förblir oförändrad. Interventioner medför en positiv förbättring av barnets/ungdomens globala självvärde efter deltagande och likaså förbättrad livskvalitet (Goldfield et al., 2015; Goldfield et al., 2012; Goldfield et al., 2007; Nguyen et al., 2012; Finne et al., 2013; Nayak & Bhat, 2016; Williams et al., 2019; Brennan et al., 2012; Herget et al., 2015; Danielsen et al., 2012;

Daley et al., 2006; Sacher et al., 2010; Schranz et al., 2013; Petty et al., 2009; Vos et al., 2011).

Samband mellan självkänsla och kroppslig självkänsla har setts, dock är relationen mellan övervikt och självkänsla inte tydlig. Barn och ungdomar som genomgår en

överviktsintervention skattar lägre självkänsla än normalviktiga barn/ungdomar, dock är det ofta inom ramen för vad som är normalt (Walker Lowry et al., 2007; Griffiths, Parsons &

Hill, 2010). En förklaring skulle kunna vara att överviktens påverkan på självkänsla kan vara relaterat till ålder. I tretton- till fjortonårsåldern försämras självkänslan av övervikt medan det inte finns någon association mellan självkänsla och vikt hos barn i nio till tio års ålder.

Paralleller skulle kunna dras till samhälleliga influenser, såsom det västerländska

skönhetsideal som kan komma att påverka barnen när de kommer i puberteten och därmed påverka den kroppsliga självkänslan negativt (Walker Lowry et al., 2007; Griffiths et al., 2010; Goldfield et al., 2010). Personlig mognad relaterat till ålder kan också påverka måttet av självkänsla. Enligt Trzesniewski, Donnellan och Robins (2003) har man i mätningar sett att självkänslan är minst stabil i sex till elvaårsåldern, orsaken till det är barn i denna ålder har svårt att relatera, reflektera och svara på frågor som berör generell självkänslan. Istället kan faktorer såsom humör eller tillfälliga värderingar från familj, vänner eller lärare påverka barnets skattning av självkänslan. Sannolikheten blir då högre att självkänsla förändras från tillfälle till tillfälle när man gör mätningar, vilket då gör det svårt att dra slutsatser om det är interventionen i sig som påverkat självkänslan (a.a.). Svårigheter för barn i vissa åldrar att utvärdera självkänsla skulle kunna förklara varför resultatet om att självkänslan stärks av överviktsinterventioner går isär (Finne et al., 2013; Nayak & Bhat, 2016; Brennan et al., 2012; Herget et al., 2015). Stabiliteten i självkänsla ökar från de tidiga tonåren till senare tonåren. Orsaken tros vara att det sker stora kognitiva, sociala och biologiska förändringar samt förändringar i barnets/ungdomens omgivning i de tidiga tonåren vilket leder till en stark

(23)

23

påverkan på självkänslans stabilitet (Trzesniewski et al., 2003; Trzesniewski & Robins, 2010).

Psykisk hälsa

Interventioner emot övervikt medför ingen negativ effekt på depressiva symptom, resultatet visar att interventioner kan leda till förbättring eller att symptomen förblir oförändrade (Brennan et al, 2012; Williams et al, 2019; Danielsen et al., 2012; Daley et al., 2006; Petty et al., 2009; Vos et al., 2011; Goldfield et al., 2015). Överviktsinterventioner leder inte till ätstörningar eller annan vikt- eller ätspecifik psykopatologi (Brennan et al, 2012).

Interventioner medför en positiv effekt på psykisk hälsa i form av ökad förmåga att reglera emotionella beteenden såsom ilska (Goldfield et al., 2015).

Enligt Huang och medarbetare (2006) leder inte överviktsinterventioner till några

psykologiska men eller har några negativa effekter (a.a.). Att viktskontrollbeteende ökar vid överviktsintervention kan anses vara förväntat med tanke på att interventioner emot övervikt bland annat går ut på att lära sig att kontrollera sitt ätbeteende (Brennan et al, 2012). Enligt Braet, Tanghe, Decaluwé, Moens och Rosseel (2004) finns det hos barn och ungdomar som söker behandling för fetma en högre förekomst av psykologiska problem än hos överviktiga barn som inte söker behandling. Därav är interventionsprogram som berör psykologiska aspekter av stor vikt. Efter intervention har det påvisats att barn och ungdomar fortsätter uppvisa ett hälsosamt ätbeteende (a.a.). Att depressiva besvär förbättrades eller är

oförändrade efter överviktsintervention kan vara stärkande att veta i arbetet med överviktiga barn och ungdomar som har psykologiska problem. Vad gäller känslor förbättras förmågan att reglera emotionella beteenden, intervention medförde bland annat förbättrad kontroll av ilska (Goldfield et al., 2015).

Betydelsen av fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet kan ses som gemensam nämnare av resultatet då fysisk aktivitet leder till förbättrat utseende och är korrelerat med ökning i fysiskt självvärde. (Finne et al., 2013; Vos et al., 2011). Viktspecifikt välmående visade sig vara relaterat till BMI-förändring vilket en överviktsintervention har som mål att uppnå (Finne et al, 2013).

(24)

24

Fysisk aktivitet kan leda till förbättring av kroppsuppfattning, självkänsla och psykisk hälsa.

Liu och medarbetare (2015) menar att fysisk aktivitet är en effektiv metod för att öka självkänslan hos barn och ungdomar. Fysisk självkänsla anses vara en medlare för

associationen mellan fysisk aktivitet och självkänsla vilket kan motverka depression (a.a.).

Fysisk aktivitet kan ge både fysiska och psykiska fördelar, det har få negativa konsekvenser och är relativt kostnadseffektivt vilket ur ett samhällsperspektiv är gynnsamt. Ytterligare en fördel är att det inte behöver vara en klassfråga då fysisk aktivitet är något som är

lättillgängligt för alla (Liu, Wu & Ming, 2015; Ekeland, Heian & Hagen, 2005).

Vikthanteringsinterventioner för barn och ungdomar bör innefatta beteendeförändring men inte enbart med fokus på vikten utan också fokusera på att främja hälsosamma beteenden innefattande fysisk aktivitet (Huang et al., 2006).

Orems egenvårdsteori vid överviktinterventioner

Pediatriska överviktinterventioner har inte någon negativ effekt på självkänsla, att

vikthanteringsinterventioner är associerat med självkänsla skulle kunna ha samband med hur de är uppbyggda (Walker Lowry et al., 2007). Orems egenvårsteori anses vara användbar för distriktssköterskan i möte och behandling av överviktiga barn och ungdomar. Orem menar att individen är beroende av sin förmåga att engagera sig, handla och ta ställning för att gagna sin egenvård (Lindell & Olsson, 1993). Vid utformningen av vikthanteringsprogram bör distriktssköterskan med tanke på självkänslan börja med att skapa en positiv och stödjande familjemiljö för förändring då familjeinvolvering är viktigt (Walker Lowry et al., 2007).

Enligt Orem är det viktigt att distriktssköterskan stödjer patienten i sin egen strävan att uppnå sina mål och förhindra att patienten misslyckas (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006).

Föräldrar speglar oftast sin egen negativa syn av vikt och låga självkänsla på sina barn, därför är det viktigt att utforska föräldrarnas känslor berörande övervikt. Det är viktigt att ta upp och prata om upplevelse av självkänsla och kroppsuppfattning med barn och familj. Störst fokus ska inte vara på viktförändringen eller vikten i sig utan istället på målsättning för bra

livsstilsvanor vad gäller mat och motion (Walker Lowry et al., 2007). Enligt Orem för att främja hälsan behöver sjuksköterskan identifiera vilka behov varje enskild patient har utifrån dennes brister i egenvården (Clarke, Allison, Berbiglia & Taylor, 2009).

Orem tar upp inre och yttre faktorer vilket kan förknippas med inre och yttre självkänsla eller generell och global självkänsla. Enligt Orem bygger den inre självkänslan på tillfredställelse

(25)

25

och trygghet i barndomen och har betydelse för våra reaktioner och beteenden. En god inre känsla innebär att en person ger och tar i relationer samt har förmåga att ge stöd åt andra men även själv kunna ta emot hjälp. Den yttre självkänslan är beroende av yttrefaktorer som utseende, talang, och framgång samt värderingar från sig själv och samhället (Johnson, 2003).

Överviktsintervention kan medföra förbättring av de yttre faktorerna och påverka den globala självkänslan positivt genom förbättring av det fysiska utseendet hos barn och ungdomar (Danielsen, Nordhus, Juliusson, Maehle & Pallsen, 2012; Goldfield et al., 2015; Goldfield et al., 2007; Herget et al., 2015; Petty, Davis, Tkacz, Young-Hyman & Waller 2009).

Enligt Orem är det viktigt att patienten i största möjliga mån är inkluderad i sin egenvård genom utövande och utformning av i detta sammanhang livsstilsförändringar (Kristoffersen et al., 2006). Fysisk aktivitet kan i enlighet med Orems teori ge personerna med egentlig depression ett bra underlag för effektiv egenvård (Kristoffersen et al., 2006). Interventioner som innefattar rörelse och motion kan förbättra självkänsla bland barn och ungdomar även vid kortvariga interventioner. Då fysisk aktivitet inte har några kända negativa effekter men många positiva effekter på kroppslig hälsa anses det som en bra intervention för att förbättra barns hälsa (Ekeland, Heian & Hagen, 2005). Litteraturstudiens resultat bekräftar att

överviktsinterventioner inte påverkar kroppsuppfattningen, självkänslan eller den psykiska hälsan negativt (Goldfield et al., 2015; Goldfield et al., 2012; Goldfield et al., 2007; Nguyen et al., 2012; Finne et al., 2013; Nayak & Bhat, 2016; Williams et al., 2019; Brennan et al., 2012; Herget et al., 2015; Danielsen et al., 2012; Daley et al., 2006; Sacher et al., 2010;

Schranz et al., 2013; Petty et al., 2009; Vos et al., 2011). Wang och Veugelers (2008) uppger att om kostens kvalitet förbättras så påverkas självkänsla positivt. Om överviktsinterventioner bidrar till att främja sunda kostvanor och aktivitet i barndomen kommer det att förbättra inte bara den fysiska hälsan utan även den psykiska hälsan (a.a.). Ur samhällsperspektiv är detta viktigt då låg självkänsla hos barn och ungdomar är förknippat med dålig hälsa, kriminellt beteende och dålig ekonomi senare i vuxenlivet (Griffiths et al., 2010). Därför bör

förebyggande insatser och intervention inte bara fokusera på vikten utan även innefatta andra komponenter som frustration med utseende och kroppsbild. Det är viktigt att hjälpa

ungdomar att skapa ett starkt självförtroende, rätt kroppsuppfattning och goda relationer med föräldrarna för att främja hälsa och minska mobbning (Lin, Latner, Fung och Lin, 2018).

(26)

26

Metoddiskussion

Design

Självkänsla är ett brett område och frågeställningarna formades för att få en större förståelse för ämnet. Hade litteraturstudien även inkluderat kvalitativa studier hade eventuellt en djupare insikt uppnåtts då kvalitativ ansats utforskar upplevelser (Forsberg och Wengström, 2016).

Urval

Samtliga artiklar som valdes ut till litteraturstudien behandlade överviktiga och/eller barn och ungdomar med fetma som genomgick en intervention för att motverka övervikt. Samtliga studier använde sig av någon form av mätinstrument där det före och efter interventionen mättes hur barnen på olika sätt skattade sig själva psykiskt (Goldfield et al., 2015; Goldfield et al., 2012; Goldfield et al., 2007; Nguyen et al., 2012; Finne et al., 2013; Nayak & Bhat, 2016; Williams et al., 2019; Brennan et al., 2012; Herget et al., 2015; Danielsen et al., 2012;

Daley et al., 2006; Sacher et al., 2010; Schranz et al., 2013; Petty et al., 2009; Vos et al., 2011). Att studierna främst kom från Nordamerika, Europa och Australien som är

välutvecklade världsdelar bedömdes av författarna att underlätta överförbarheten på svenska barn.

Tillvägagångsätt

I metoden bestämdes att randomiserade kvantitativa artiklar skulle ingå i resultatet, efter att i sökprocessen endast fått fram 15 artiklar till kvalitetsgranskning diskuterade författarna om andra typer av kvantitativa artiklar skulle användas, författarna bedömde dock att resultatet kunde bli skevt om man blandade olika typer av studier och därmed valdes enbart

randomiserade kontrollerade studier. Årsintervallet på 15 år bedömdes innebära att den senaste forskningen inom området inkluderades (Forsberg och Wengström, 2016). Artiklarna har lästs igenom ett flertal gånger vilket anses enligt Friberg (2017) att stärka validiteten.

Kvalitetsanalys

Artiklarna som ingår i litteraturstudien granskades enligt en granskningsmall för kvantitativa randomiserade kontrollerade studier. Kvalitetsgranskningen genomfördes var för sig av båda författarna för att minska risken för att påverka varandras granskning och minimera misstag

(27)

27

(Forsberg och Wengström, 2016). Under analysprocessen diskuterade författarna artiklarnas brister och fördelar, inklusive artiklarnas validitet och reliabilitet. Vid kvalitetsgranskningen framkom en viss poängskillnad i granskningsmallen emellan författarna, samtliga inkluderade artiklar ansågs dock av båda författarna vara av medel och hög kvalitet och inkluderades därmed i litteraturstudien. Granskningsmallen användes i sin helhet då författarna bedömde att validiteten skulle äventyras om den gjordes om, i efterhand kom dock författarna till insikt med att de kunde ha justerat granskningsmallen, då detta skulle kunna inneburit att vissa poängskillnader hade undvikts. Ingen av de granskade artiklarna uteslöts. Något som skulle kunna påverka litteraturstudiens reliabilitet är att de inkluderande studierna använde olika mätinstrument vid skattning av självuppfattning och självkänsla.

Inom kvantitativ omvårdnadsforskning används ofta standardiserade frågeformulär. De inkluderade studierna använde olika mätinstrument för att få fram den självskattade

kroppsuppfattningen, självkänslan och psykiska hälsan. För självkänsla användes till exempel the Rosenbergs self-esteem scale eller the Harter Self-perception profil som båda kan

beskrivas som allmänna frågeformulär. För mätning av depression som mått på psykisk ohälsa användes en annan typ av mätinstrument, Reynolds Child Depression Scale, vilket är ett symptomspecifikt frågeformulär (Forsberg och Wengström, 2016). En begränsning vid sammanställning av studier som till exempel mäter självkänsla skulle kunna vara att olika studier använder olika mätinstrument för att få fram samma sak, exempelvis är the Harter Self-perception profil ett multidimensionellt mätinstrument medan the Rosenbergs self- esteem scale har en endimensionell struktur. Det skulle kunna vara en svaghet vad gäller generaliserbarheten av resultat mellan studierna. Författarna av litteraturstudien bedömde dock att de olika mätinstrumenten var av god reliabilitet och tillsammans gav en god helhetsbild av resultatet vilket ger validitet till litteraturstudien (Forsberg och Wengström, 2016).

Etiska övervägande

För det vetenskapliga värdet är det huvudsakliga att endast inkludera artiklar som har tillstånd från den etiska kommittén eller att de har gjort noggranna etiska överväganden (Henricson, 2014). Det har författarna i denna studie tagit till sig och endast inkluderat artiklar med god etisk kvalitet. Artiklarna som inkluderades i litteraturstudien var samtliga granskade och godkända av en etisk kommitté. Författarna hade under processen ett objektivt synsätt vilket påverkade det etiska perspektivet positivt.

(28)

28 Resultatanalys

De granskade artiklarna redovisade mätning av självkänsla som ett sekundärmått vid överviktsintervention. Artiklarna i litteraturstudien använde olika mätinstrument och

synonym för att undersöka det självskattade psykiska måendet i form av kroppsuppfattning, självkänsla och psykisk hälsa. Den olika synonymen kategoriserades utifrån författarnas frågeställningar in i undergrupper, i enlighet med Friberg (2017). Under analysen kategoriserades resultatet utifrån samband och liknelser i fynden vilket sedan utgjorde

litteraturstudiens resultat. Analysen och resultatet beskrivs utförligt vilket skapar trovärdighet åt litteraturstudien (Friberg, 2017).

Slutsats

Självkänslan och det psykiska måendet påverkas inte negativt av deltagande i interventioner emot övervikt, resultat från undersökta studier påvisar att det istället kan leda till förbättring.

Interventioner som innefattade en komponent av fysisk aktivitet kan ha betydelse och dessutom leda till en förbättrad kroppsuppfattning.

(29)

29

REFERENSER

* Referenser som ingår i resultatet av litteraturstudien

Braet, C., Tanghe, A., Decaluwé, V., Moens, E. & Rosseel,Y. (2004). Inpatient Treatment for Children with Obesity: Weight Loss, Psychological Well-being, and Eating Behaviour

Journal of Pediatric Psychology, 29(7), 519- 529.

* Brennan, L., Wilks, R., Walkley, J., Fraser, S. & Greenway, K. (2012). Treatment

acceptability and psychosocial outcomes of a cognitive behavioural lifestyle intervention for overweight and obese adolescents. Behaviour change, 29(1), 36-62

Clarke. P., Allison, S., Berbiglia, V. & Taylor, S. (2009). The Impact of Dorothea E. Orem’s Life and Work an Interview With Orem Scholars. Nursing Science Quarterly, 22(1), 41-46.

Cole, D., Maxwell, S., Martin, J., Peeke, L., Seroczynski, A., Tram, J., Hoffman, K., Ruz, M., Jacquez, F. & Maschman, T. (2001). The development of multiple domains of child and adolescent self-concept: A chort sequential longitudinal design. Child Development, 72(6), 1723-1746.

* Danielsen, Y., Nordhus, I., Juliusson, P., Maehle, M. & Pallesen, S. (2012). Effect of a family-based cognitive behavioural intervention on body mass index, self-esteem and symptoms of depression in children with obesity (aged 7-13): A randomised waiting list controlled trial. Obesity research & clinical practice, 7, 116-128.

* Daley, A., Copeland, R., Wright, N., Roalfe, A. & Wales, J. (2006). Exercise therapy as a treatment for psychopathologic conditions in obese and morbidly obese adolescents: a randomized, controlled trial. Journal of Paediatrics, 118(5), 2126-2134.

Eiben, G. & Magnusson, M. (2013). Att minska skillnaderna. I Magnusson, M. (red.)

Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. (1. uppl., s. 105–122). Lund: Studentlitteratur.

Ekeland, E., Heian, F. & Hagen, K.B. (2005). Can exercise improve self esteem in children and young people? A systematic review of randomised controlled trials. British Journal of Sports Medicine, 39, 792-798.

* Finne, E., Reinehr, T., Schaefer, A., Winkel, K. & Kolip, P. (2013). Changes in self- reported and parent-reported health-related quality of life in overweight children and

(30)

30

adolescents participating in a outpatient training: findings from a 12-month follow-up study.

Health and quality of life outcomes, 11(1), 1-13.

Flodmark, C. E. (2005). The happy obese child. International Journal of Obesity, 29, 31–33.

Franklin, J., Denyer, G., Steinbeck, K., Caterson, I. & Hill, A. (2006). Obesity and Risk of Low Self-esteem: A Statewide Survey of Australian Children, Pediatrics Volume 118 (6).

Folkhälsomyndigheten & Livsmedelsverket. (2017). Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterar till matvanor och fysisk aktivitet. Hämtad 28 januari, 2019, från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5

514b381077f4175b13fca5fe1089abe/forslag-till-atgarder-matvanor-fysiskaktivitet.pdf Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3.

Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M. (2014). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.1:5) Lund: Studentlitteratur.

Huang, J., Gregory J., Norman, M., Zabinski, M., Calfas, K. & Patrick, K. (2006). Body Image and Self-Esteem among Adolescents Undergoing and Intervention Targeting Dietary and Physical Activity Behaviours. Journal of Adolescent Health, 40, 245–251.

* Goldfield, G., Alberga, A., Hadjiyannakis, S., Phillips, P., Malcome, J., Wells, G.,

Cameron, J., Kenny, G., Prud´homme, D., Gougeon, R., Tulloch, H., Doucette, S., Ma, J. &

Sigal, R. (2015). Effects of aerobic training, resistance training, or both on psychological health in adolescents with obesity: the HEARTLY randomized controlled trial. Journal of consulting and clinical psychology, 83(6), 1123-1135.

* Goldfield, G., Adamo, K., Rutherford, J. & Murray, M. (2012). The effect of aerobic exercise on psychosocial functioning of adolescents who are overweight or obese. Journal of paediatric psychology, 37(10), 1136-1147.

* Goldfiels, G., Mallory, R., Parker, T., Cunningham, T., Legg, C., Lumb, A., Parker, K., Prud´homme, D. & Adamo, K. (2007). Effects of modifying physical activity and sedentary

(31)

31

behaviour on psychosocial adjustment in overweight/obese children. Journal of pediatric psychology, 32(7), 783-793.

Goldfield, S., Moore, C., Henderson, K., Buchholz, A., Obeid, N. & Flament, M. (2010).

Body Dissatisfaction, Dietary Restraint, Depression, and Weight Status in Adolescents.

Journal of School Health, 80(4), 186 - 192.

Griffiths, L., Parsons, T. & Hill, A. (2010). Self-esteem and quality of life in obese children and adolescents: A systematic review. International journal of pediatric obesity, 5, 282-304.

Hagströmer, M., Elmberg, K., Marild, S. & Sjöström, M. (2009). Participation in organized weekly physical exercise in obese adolescents reduced daily physical activity. Acta

Pediatrica, 98, 352–354.

* Herget, S., Markert, J., Petroff, D., Gaushe, R., Grimm, A., Hilbert, A., Kiess, W. &

Bluher, S. (2015). Psychosocial well-being of adolescents before and after a 1-year telefon- based adiposity prevention study for families. Journal of adolescent health, 57, 351–354.

Hesketh, K., Wake, M & Waters, E. (2004). Body mass index and parent-reported self- esteem in elementary school children: evidence for a causal relationship. International Journal of Obesity 28, 1233–1237.

Janson, A. & Danielsson, P. (2003). Överviktiga barn: en handbok för föräldrar och proffs.

Stockholm: Forum.

Johnson, M. (1998). Self-esteem stability: the importance of basic self-esteem and

competence strivings for the stability of global self-esteem. European journal of personality, 12, 103–116.

Johnson, M. (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur.

Jones, M., Zeilerb, M., Herreroc, R., Kusod, S., Nitschd, M., Etchemendye, E., Fonseca- Baezae, S., Olivere, E., Adamcikd, T., Karwautzb, A., Wagnerb, G., Bañose, R., Botellac, C., Görlichh, D., Jacobii, C & Waldherrd, K. (2019). Healthy Teens @ School: Evaluating and disseminating transdiagnostic preventive interventions for eating disorders and obesity for adolescents in school settings. Internet interventions, 16, 65–75.

Kristoffersen, N. J., Nortvedt, F. & Skaug, E. (2006). Grundläggande omvårdnad. 4.

Stockholm: Liber.

(32)

32

Lin, Y.C., Latner, J., Fung, X.C och Lin, C.Y. (2018). Poor health and experiences of being builled in adolescents: Self- perceived overweight and frustration with appearance matter.

Obesity, 26, 2.

Lindell, M. & Olsson, H. (1993). Modeller för omvårdnad: teoretiska aspekter och exempel.

(1. uppl.) Stockholm: Liber utbildning.

Lindwall, M. (2011). Självkänsla: bortom populärpsykologi och enkla sanningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Liu, M., Wu, L. & Ming, Q. (2015). How does physical activity intervention improve self- esteem and self-concept in children and adolescents? Evidence from a Meta-Analyssis. PLOS ONE, 10, 1–17.

Magnusson, M. (2013). Folkhälsa och etik. I Magnusson, M. (red.) Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. (1. uppl., s. 13–29). Lund: Studentlitteratur.

Magnusson, M. & Ljungkrona-Falk, L. (2013). Definitioner, bakgrundsfaktorer och konsekvenser för hälsan. I Magnusson, M. (red.) Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. (1. uppl., s. 65–86). Lund: Studentlitteratur.

Magnusson, M. (2013b). Förebyggande arbete på individuell nivå. I Magnusson, M.

(red.) Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. (1. uppl., s. 13–29). Lund:

Studentlitteratur.

Mond, J., van den Berg, P., Boutelle, K., Hannan, P. & Neumark-Sztainer, D.

(2010). Obesity, bodydissatisfaction and emotional well-being in early and late adolescence:

findings from the Project EAT study. The Journal of Adolescent Health, 48(4), 373-378.

* Nayak, B. & Bhat, V. (2016). School based multicomponent intervention for obese children in Udupi district, south India – a randomized controlled trial. Journal of clinical and

diagnostic research, 10(12), 24-28.

* Nguyen, B., Shewsbury, V., O´connor, J., Steinbeck, K., Lee, A., Hill, A., Shah, S., Kohn, M., Tovardsen, S. & Baur, L. (2012). Twelve-month outcomes of the Loozit randomized controlled trial. Arch pediatric adolescent medicine, 166(2), 170-177.

(33)

33

Nowicka, P., Hoglund, P., Birgerstam, P., Lissau, I., Pietrobelli, A. & Flodmark, C.E. (2009).

Self-esteem in a clinical sample of morbidly obese children and adolescents. Acta Pediatrica, 98, 153-158.

Pbert, L., Druker, S., Barton, B., Schneider, K., Olendzki, B., Gapinski, M., Kurtz, S. &

Osganian, S. (2016). Journal School Health, 86(10), 699-708.

* Petty, K., Davis, C., Tkacz, J., Young-Hyman, D. & Waller, J. (2009). Exercise effects on depressive symptoms and self-worth in overweight children: a randomized controlled trial.

Journal of pediatric psychology, 34(9), 929–939.

Region Uppsala. (2019). Överviktigt och fetma hos barn och ungdomar – prevention och behandling. Hämtad 7 november, 2019, från:

https://www.regionuppsala.se/sv/Extranat/For_vardgivare/Vardgivare-

primarvard/Folkhalsoenheten/Levnadsvanor/Matvanor/Over--och-undervikt-Vuxna/

Reilly, J & Wilson, D. (2006). ABC of obesity Childhood obesity. BMJ 333, 9, (7580), 1207- 1210.

* Sacher, P., Kolotourou, M., Chadwick, P., Cole, T., Lawson, M., Lucas, A. & Singhal, A.

(2010). Randomized controlled trial of the MEND program: a family-based community intervention for childhood obesity. Obesity journal, 18(1), 62-68.

* Schranz, N., Tomkinson, G., Parletta, N., Petkov, J. & Olds, T. (2012). Can resistance training change the strength, body composition and self-concept of overweight and obese adolescent males? A randomised controlled trial. British Journal of sports medicine, 48(20), 1482-1488.

Schwartz, M., Chambliss, H., Brownell, K., Blair, S. & Billington, C. (2003). Weight bias among health professionals specializing in obesity. Obesity research, 11, 1033–1039.

Shin, N. & Shin, M. (2008). Body dissatisfaction, self–esteem, and depression in obese Korean children. The journal of Pediatrics. 152, 4, 502–506.

Socialstyrelsen. (2018). Att samtala med barn – kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. Hämtad 7 november, 2019, från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-11-14.pdf

References

Related documents

Vi är två studenter på Högskolan i Jönköping som för närvarande arbetar med en C-uppsats i svenska under vår utbildning till lärare. Vi har sammanlagt valt ut tio gymnasieskolor

Likt Skolverkets riktlinjer, där det framgår att skolan bör ha individanpassade lösningar för utbildningen nyanlända elever, menar jag att skolan borde möta elevernas olikheter

Temat socialt nätverk och dess resultat tyder på att skyddsfaktorer för den minderårige kan vara att uppleva samhörighet med de individer som ingår i ens sociala

Det vore intressant att undersöka den fysiska självkänslan, även kopplad till deltagande i integrerad fysisk fritidsaktivitet, hos fler barn med Aspergers syndrom för att se

För att kunna ge rätt stöd till barn med urininkontinens och för att ha förståelse för hur barns livskvalitet och självkänsla påverkas i olika åldrar är det viktigt att

Skolan kan med hjälp av resultaten visa att det är relevant att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att utvecklas och delta i skolidrotten samt utveckla en god

Artiklar som ovan, som tar upp psykisk ohälsa inom jordbrukssektorn poängterar att mer forskning behövs för att förstå vilka faktorer som samverkar och skapar psykisk ohälsa,

Det är viktigt att första mötet med den svenska skolan inte blir negativ för dessa elever och detta är inte endast för det individuella barnets skolgång utan även för