Digitala verktyg och barns
delaktighet i förskola
En systematisk litteraturstudie
Yunin Ström
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp, GN
Barn- och ungdomsvetenskap/ helfart inom ULV-programmet (210 hp)
Vårterminen 2020
Handledare: Petra Petersen Examinator: Anna Palmer
English title: Digital tools and children's participation in preschool
Digitala verktyg och barns delaktighet i förskola
En systematisk litteraturstudie
Yunin Ström
Sammanfattning
Den senaste läroplanen (Lpfö 18) understryker betydelsen av digitala verktyg. Ändå är digitalisering i förskola ett relativt nytt fenomen jämfört med förskolans verksamhet i övrigt. Syftet av den här uppsatsen är att utforska förhållandet mellan digitala verktyg och lärande för barn i behov av särskilt stöd i förskola. Med hjälp av en systematisk litteraturstudie har jag analyserat både internationell och svensk forskning som utförts med olika syften, metoder, teorier, inom olika ämnen, och med olika slutresultat. Litteraturstudien har gjort det möjligt att jämföra forskningens resultat på olika sätt i resultat. Den utvalda forskningen presenterar först var för sig separat, sedan indelat i grupper för att undersöka deras konsensus och variation. Till sist presenteras forskningen också indelat i olika teman, för att förtydliga de synpunkter som framkommer om betydelsen av digitala verktyg i relation till lärande i allmänhet, barn i behov av särskilt stöd och hur pedagogens roll påverkas av de nya verktygen. Slutsatsen av min utforskning är att digitala verktyg kan leda till positiva resultat och användas som verktyg för ett inkluderande klassrum, på villkor att det finns en väl utformad
pedagogisk strategi. Studieresultatet visar alltså att pedagogen spelar en väsentlig roll för att säkra att det digitala verktyget fullgör sin potential.
Nyckelord
digitala verktyg, förskola, systematisk litteraturstudie, barn i behov av särskilt stöd
Innehållsförteckning
Inledning...4
Bakgrund...5
Digitalisering enligt styrdokument...5
Digitalisering som ett nytt fenomen...7
Syfte och frågeställningar...8
Metod...9
Datasamlingsmetod...9
Etiska överväganden...10
Sökning och urvalsprocessen...11
Sökningsförfarande...12
Urvalsprocessen...13
Resultat...17
Databearbetning...17
Presentation av utvalda artiklar...20
Litteratursanalys...27
Konsensus eller variation...27
Tematisk analys...29
Multimodal lärande och meningsskapande...31
Ny teknik och barn i behov av särskilt stöd...33
Pedagogrollen...34
Diskussion...35
Resultatdiskussion...35
Metoddiskussion...38
Betydelse för praktiken och professionen...39
Vidare forskning...40
Referenser...41
Inledning
Användande av digitala verktyg i förskolan har kortare historia än andra verksamheter när man jämför uppdateringar mellan olika läroplaner (Lpfö 98; Lpfö 98, 2010; Lpfö 18). Det nya fenomenet med digitalisering i förskolan avspeglas också i forskningsmängden särskilt för yngre barn. Under min utbildning i ULVs (Utländska lärares vidareutbildning) program var jag med i en intressant
fortbildning för att lära mig några populära applikationer som vände sig till förskolebarn. Kursen var lärorik men den besvarade inte mina frågor om varför digitala verktyg är nödvändiga hjälpmedel för förskolebarns utveckling och lärande. Jag har också alltid funderat på hur de digitala verktygen kan kopplas till förskolans uppdrag att främja ett livslångt lärande (Lpfö 18, s. 7).
Den andra anledningen att välja det här området för min studie har att göra med min tidigare
arbetserfarenhet. Jag har tidigare jobbat som bildlärare och klasslärare i Taiwan och även efter att jag lämnade yrket har jag varit intresserad av utbildningsfrågor. Att jobba som klasslärare innebär att man får erfarenhet av att hantera elever som lägger mycket tid på spelande. Ibland behövde jag jobba tillsammans med skolans specialpedagoger med elever som la för mycket tid på spelande i
cybercaféer. Även senare, när jag arbetat som CG (Computer Graphics) illustratör, och varit delaktig i designen av flera dataspel, har jag varit försiktig när det gäller påverkan av spel och digitala verktyg hemma. Men sedan har jag själv sett hur Minecraft och andra interaktiva spel, och
kommunikationsprogram som Discord, kan hjälpa barn att uttrycka sig och att förbättra deras sociala interaktion. Dessa motstridiga erfarenheter har gjort mig nyfiken på syftet bakom implementering av digitala verktyg i förskolan och vilken betydelsen de kan ha för förskolebarns lärande. Därför har jag valt att undersöka betydelsen av digitalisering för förskolebarn.
Ett annat fokus av uppsatsen är förhållandet mellan ny teknik och barn i behov av särskilt stöd. Det här är en målgrupp jag har varit intresserad av, särskilt av deras lärande och delaktighet. I en rapport från skolinspektionens (Lutz 2009; Lutz 2013, se Skolinspektionen 2017, s. 7) beräknas att cirka 20 % av förskolebarnen behöver särskilt stöd för lärande. Samtidigt visar en slutrapport om förskolans kvalitet och måluppfyllelse att “personal i förskolan förvisso är duktiga på att upptäcka och uppmärksamma barns behov, men att det ofta saknas arbetssätt för att undersöka och analysera barns stödbehov samt dokumentera, följa upp och utvärdera stödinsatser.” (Skolinspektionen 2018, s. 24) Dessutom lyfter rapporten fram en risk med att otydlighet i styrdokumenten om förskolans ansvar och andra faktorer kan leda till att dessa barn, som befinner sig i en utsatt lärandesituation, inte får det stöd som de har rätt till. (Skolinspektionen 2018, s. 24; Lpfö 18, ss. 6, 15, 17, 19)
På grund av mitt intresse för de här frågorna beslutade jag från början att fokusera min studie på digitala verktyg och barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Uppsatsen skulle ha utförts med metoden fokusgrupper (Dahlin Ivanoff & Holmgren 2017). Det innebär att pedagogers uppfattning samlas in genom gruppintervjuer och analyseras. På grund av den pågående spridningen av det nya
Coronaviruset under utforsknings perioden hade många förskolor emellertid av säkerhetsskäl svårt att ta emot besök. Med hjälp av min handledare beslutade jag därför att byta metod till en systematisk litteraturstudie. Metoden innebär en översiktlig analys av noggrant utvalda forskningsartiklar på ett vetenskapligt sätt och följer en rad regler för varje steg från sökning och urval till analys och beskrivning av resultatet. Det är ett privilegium att kunna stå på dessa jättars axlar för att svara på mina frågeställningar. Resultat av min utforskning är mycket givande för mig själv på grund av deras studier, insikter och kunskap. Dessutom har studien hjälp mig att förtydliga mina frågor och
uppdaterat min åsikt om digitala verktyg för förskolebarn. Som flera forskare påpekade är det multimodalt lärande som är betydelsefullt och ska vara fokus, inte digitala verktyg i sig (Yelland 2018). För att fullgöra de digitala verktygens potentialen för att uppnå ett inkluderande klassrum, spelar pedagoger också en viktig roll i implementeringen av digitalisering (Bratitsis & Ziannas2015;
Forsling 2019; Nilsen, Lundin, Wallerstedt & Pramling 2015; Petersen 2015; Yelland 2018).
Bakgrund
I det här avsnittet ska jag redogöra för några viktiga utgångspunkter för digitalisering i svenska förskolor, genom att följa hur direktiven i svenska styrdokument angående digitala verktyg mot de yngre barnen har utvecklats, och sätta det i relation till Unescos ramverk. Jag inleder med att beskriva utvecklingen av olika läroplaner för svenska förskolor (Lpfö 98; Lpfö 98, reviderad 2010; Lpfö 18). I den andra delen fördjupar jag bakgrunden till min studie, genom att lyfta fram några synpunkter från en debatt och antologis artiklar om digitala verktyg för förskolebarn. Som del av den sociala
bakgrunden till ämnet tar jag upp en del utmaningar som lyfts fram.
Digitalisering enligt styrdokument
För att få en helhetsbild av riktning och mål för digitaliseringen i förskolan behöver man granska både de nationella styrdokumenten och förslag från Unesco och OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling ) för framtidens lärande och kompetenser (Unesco 2011; EU 2018).
Tillämpning av multimedia och informationsteknik i förskolans verksamheter började ta form på 90- talet (Lpfö 98, s. 15; Lager 2015, s. 22). Med förändringarna som gjordes i de läroplanerna ser vi en trend att styrdokumenten lägger allt mer vikt på inte bara förskolebarns kunskapslärande utan även förslag på hur man kan ha nytta av ny teknik vid utförande av förskolans uppdrag. I läroplanen reviderad 2010 behålls samma beskrivning att ”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning” (Lpfö 98, reviderad 2010, s. 7). Den senaste uppdateringen av läroplanen (Lpfö 18) la till en mer tydlig beskrivning om de digitala verktygens roll för förskolans uppdrag, med riktlinjer för arbetslagen. Tillgången till digitala lärverktyg togs också upp som en del av rektorns ansvar för förskolans verksamhet. Vid sidan av det nationella
styrdokumentet, presenterade även Unesco år 2011 en riktlinje (Unesco 2011) för lärare och lärarutbildningar. Riktlinjen syftar till att främja kunskap om information och media från ett
medborgar- och demokratiperspektiv (Skolverket 2018, s. 9). Enligt dokumenten (Unesco 2011, ss. 31, 34) inkluderar digitala produkter medier, information, internet, datorer, digitala medier, film, tv, reklam och spel. De kan användas i både formella och informella lärande situationer.
Syftet med tillämpningen av digitala verktyg i förskolan kan man hitta om man granskar vad som står i den senaste läroplanen (Lpfö 18, ss. 9, 13-15). Införande av digitala verktyg syftar framför allt till att ge förskolebarn möjligheter att ”konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande” (Lpfö 18, s. 9). Dessutom kan digitala verktyg användas för att ge varje barn förutsättningar att utveckla sitt ”språk och kommunikation samt matematik,
naturvetenskap och teknik”. För att uppnå målet ska arbetslaget vara lyhörd för barnens ”intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa” (Lpfö 18, ss. 14, 15). Utvecklandet av digital kompetens för både barn och lärare har på det här sättet fått en tydligare riktlinje i den nya läroplanen.
Sammanfattningsvis bryter både riktlinjen från Unesco och det nationella styrdokumentet det traditionella ramverket. Dokumenten understryker vikten både av att lärandet ska utgå från barnens intressen och av att ge möjlighet för barnen att uttrycka sig med digitala verktyg. Enligt läroplanen syftar utbildningen i förskolan till att förskolan ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära (Lpfö 18, s. 5). Den svenska utvecklingen följer där en trend inom EU, som 2018 presenterade ett förslag om nyckelkompetenser med sikte på ett livslångt lärande. De
nyckelkompetenser som lyfts fram (EU 2018, s. 19) är kategoriserade i tre områden: ”användning verktyg interaktivt, interagera i heterogena grupper och agera autonomt, och reflekterande tankar och handlingar”. Referensen inkluderar följande åtta nyckelkompetenser:
- Läs- och skrivkunnighet.
- Flerspråkighet.
- Matematisk kompetens och kompetens inom naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap.
- Digital kompetens.
- Personlig och social kompetens samt kompetens att lära sig att lära.
- Medborgarskapskompetens.
- Entreprenörskompetens.
- Kompetens på området kulturell medvetenhet och kulturyttringar.
(EU 2018, s. 7)
De här olika förslagen och riktlinjerna visar på en allmän trend – att det pågår en stor förändring av begreppet lärande, på grund av att världen utanför institutionerna förändras. Det leder till nya utmaningar för både barn och pedagoger (Skolverket 2018; Forsling 2011). Jag har också märkt ett överlappande fokus på digital kompetens, litteracitet, ämneslärande inom till exempel matematik och naturkunskap, samt fokus på språk och kommunikationsförmåga (Lpfö 18, s. 8; EU 2018, s. 7). Hur dessa fokusområde tas om hand i förskolans verksamheter blir därför ett nytt fenomen som är värt att studera.
Digitalisering som ett nytt fenomen
Eftersom digitaliseringen i förskolan som beskrivits ovan är ett relativt nytt fenomen jämfört med andra aktiviteter som lek och skapande i förskolan, är antalet studier om digitala verktyg i den svenska förskolan fortfarande begränsat. Bristen på forskning har skapat en viss tveksamhet mot digitalisering i förskola från vårdnadshavare och personal (se t.ex SVD, 2017).
Användning av datorer som hjälpmedel för förskolebarn har funnits längre än lärplattor (Chmiliar 2016; Forsling 2011). En stor undersökning med 180 förskolor som utfördes av Johnson, Perry and Shamir (2010, se Chmiliar 2016, s. 192), visade att datorer som hjälpmedel hade fått positiva resultat i form av förbättrade färdigheter. I följeforskningen som utfördes av Chmiliars (2016, s. 223) om lärplattor för barn med lindriga lärandesvårigheter, konstaterade hon att lärplattor kunde komplettera datorerna på flera sätt. Lärplattorna har flera fördelar jämfört med datorerna: de underlättar
interaktionen för små barn eftersom barnen kan peka direkt på skärmen, de erbjuder mycket mer lärande applikationer för förskolebarn, och de är tillgängliga till ett rimligt pris. Chmiliars (2016, ss.
196-197) studien utfördes utanför förskolemiljön och fokuserade på föräldrars och förskolelärares uppfattning om det digitala verktyget för de yngre barnen. Forskningen ger en bättre förståelse om barns val av applikationer, och tar reda på konsekvenserna av tillämpning för barn med
lärandesvårigheter. Studiens resultat visar att barnen med särskilda behov blev mer engagerade i lärande övningar som de vanligtvis inte var intresserade av.
Vid sidan av de positiva resultat som studien visade på, lyfter Chmiliar (2016, ss. 225-226) fram de möjliga oönskade konsekvenserna av att barnen gärna lägger mycket tid på lärplattor. I likhet med Chmiliar (2016), påpekar Klingberg (2019, se Kjällander & Riddersporre, s. 188) i en antologiartikel som är grundad på forskarens tidigare studier (Spencer-Smith & Klingberg, 2015) att dessa digitala hjälpmedel ger stimulans för att öva upp arbetsminnet och bidrar till högre kognitiva prestationer. Men i vissa fall kan hjälpmedlet också hindra barn från att fokusera på lärandets innehåll eller leda till slöseri med tid. Därför är det nödvändigt att vara varsam med urvalet av hjälpmedel och välja beprövade och lämpliga applikationer. Eller som Chmiliar (2013, s. 198; 2016, s. 226) skriver, det är viktigt att applikationerna måste kunna ge tillräckliga utmaningar i förhållande till den kunskap som de behöver fokusera på. Annars föredrar vissa av barnen som deltar i studierna spel som inte kräver mycket kognitiv förmåga.
Enligt min tolkning av artiklarna ovan är digitala verktyg en kraftig lärresurs. Verktygens funktioner gör barnen mer engagerade (Chmiliar 2016; Klingberg 2019). Samtidigt framkommer den fråga som Forsling (2011) ställer om IKTs tillämpning för förskolebarn, som jag tycker är giltig här. I dagens samhälle är det inte ovanligt att små barn redan har mycket kontakt med medier hemma och under fostrande (Statens medieråd 2019, s.17). Därför betonar Forsling (2011, s. 93) att istället för att fråga om vi ska använda digitala verktyg, ska vi fråga vad, när och hur ska vi använda dem. En annan central fråga som lyfts fram är: det är värt att tänka på om de färdigheter och den kunskap som vi lär ut idag är meningsfulla för barn som föddes i en digitaliserad värld (Statens medieråd, 2019).
Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad både svensk och internationell forskning säger om
förhållandet mellan digitala verktyg/ny teknik och lärande i förskola för barn i behov av särskilt stöd.
Studien utfördes med hjälp av systematiska litteraturstudier med stegvis sökning och urval av relaterad forskning enligt den vetenskapliga metoden. Analysen av den inkluderade litteraturen har gjorts med stöd av de följande frågeställningarna:
1. Vad säger forskningen om delaktighet och lärande med digitala verktyg i förskola?
2. Vad säger forskningen om multimodalt lärande och barn med särskilda behov?
3. Vad säger forskningen om vad pedagogrollen innebär och vilka nyckelkompetenser som behövs i och med förskolans digitalisering?
Metod
Datasamlingsmetod
I det här avsnittet ska jag redogöra för metoden systematisk litteraturstudie som tillämpas i studien.
Petticrew och Roberts (2006, s. 2) förklarar att forskningsmetoden skapar mening bland en stor mängd information från tidigare forskningsresultat. Metoden siktar på att kartlägga och identifiera
forskningsområden som fortfarande är osäkra, och att skilja mellan verklig kunskap och antaganden.
Ett annat syfte med att genomföra en systematisk litteraturstudie är som Petticrew och Roberts (2006, s. 3) betonar att motstridiga resulterat kan förekomma, antingen på grund av metoderna som forskarna använder eller på grund av forskarens bias. Därför behöver alla studier granskas på ett vetenskapligt och systematiskt sätt. Det stämmer också med Eriksson- Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) påstående att etiska överväganden behöver göras i urvalet och presentationen av resultatet.
Den vetenskapliga forskningen påverkar, som Hermerén, Gustafsson och Petterson (2011, s. 30) skriver, vår livskvalitet och ger oss ny kunskap. Den nya kunskap vi får spelar sedan en viktig roll vid planering, vid beslutsfattande, och leder till förbättring av organisationen och
kommunikationsstrategier. Därför fattas de flesta viktiga beslut som rör samhällets gemensamma frågor grundat på kritiskt tänkande och resultatet av systematisk forskning. Eftersom
forskningsresultat påverkar offentliga frågor på sikt, är det viktigt att säkra att forskningen uppfyller kraven på kvalitet (2011, s. 40). Man måste med andra ord följa god forskningssed. Framför allt lyfter Hermerén, Gustafsson och Petterson (2011, s. 40) fram två allmänna principer. Den ena principen är att det måste finnas ett tydligt syfte med hur frågorna formuleras. Den andra är att metoden som tillämpas måste klargöras. Det är viktigt eftersom valet av metod och hur den genomförs direkt påverkar värdet av resultatet och därför spelar en avgörande roll (2011, s. 41).
Vidare tydliggör Petticrew och Roberts (2006, s. 9, min översättning ) att den systematiska
litteraturstudien är en vetenskaplig metod som utgörs av olika steg med syfte att försöka identifiera, utvärdera och syntetisera alla relevanta studier. Torgerson (2003, se Eriksson- Barajas, Forsberg &
Wengströms 2013, s. 28) förklarar att en systematisk litteraturstudie kräver en tydlig redovisning av vilken metod som använts för sökning och urval, för att granskningen ska bli öppen och pålitlig.
Metoden strävar efter att identifiera alla bevis som är relaterade till studiens tema. Processen att skilja och identifiera innehållets bevisvärde beskriver Eriksson- Barajas, Forsberg och Wengström (2013, ss.
50, 134, 147, 164) som ett stegvis arbete, bestående av databearbetning, forskarens analys och organisering av det insamlade materialet och till sist presentation av resultaten. I presentationen
sammanställs alla data på ett logiskt sätt i form av tabeller eller figurer, med text som förklarar resultatet. Även i en sammanfattning av The Campbell Collaboration (hämtad 2020) om systematisk granskning framhålls att metoden måste redogöra tydligt både för sina inkluderings- och
uteslutningskriterier, och för en tydlig sökningsstrategi. Dessutom måste det ingå en systematisk databearbetning och analys av inkluderade forskningsmaterial. Om möjligt kan en metaanalys också genomföras för att väga samman resultatet av flera små studier (2013, s. 28). Som Eriksson- Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s. 29) lyfter fram har resultatet av en metaanalys starkt bevisvärde.
Analysen är ett viktigt steg i en systematisk litteraturstudie, för att utvärdera och syntetisera innehållet i litteraturen. Analysförfarande innebär beskrivning och tolkning för att förklara de fenomen som studerats (Eriksson- Barajas, Forsberg & Wengström 2013, ss. 146-147). För att identifiera konsensus eller variation använder uppsatsen metasyntes av de individuella kvalitativa studierna genom en process av tolkning och syntes (The Campbell Collaboration 2020; Eriksson- Barajas, Forsberg &
Wengström 2013, s. 153).
I den sista fasen av en systematisk litteraturstudie ska en diskussion av resultaten omfattas. Eriksson- Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s. 50) förklarar att resultatet ska framställas i relation till den frågeställning forskaren formulerade i början av studien. I resultatet ska alltså en diskussion
genomföras i relation till de forskningsfrågor som ställts fram och vilken kunskap som kunnat identifieras bland den litteraturen som inkluderats. Dessutom kan möjliga begränsningar av metoden diskuteras. Under rubriken diskussion ska jag redogöra för metodens fördelar och nackdelar.
Förutom den ovan nämnda litteraturen som beskriver metoden har jag utgått från två examensarbeten som mallar för min framställning (Borg & Nygaard 2019; Abenius & Fogelberg 2019). Borg och Nygaard (2019) exemplifierar hur sökning och urvalsprocessen kan presenteras på ett tydligt sätt med en kombination av tabeller och text. Dessutom har de visat hur man kan framställa en presentation av de utvalda artiklarna (2019, ss. 8, 11). Abenius och Fogelberg (2019, s. 18 ) innehåller i sin tur en tydlig redogörelse för hur man kan presentera resultatet av en tematisk analys. I min uppsats har jag använt dessa examensarbeten som referens för användning av litteraturstudie som huvudsaklig metod.
Etiska överväganden
Eftersom uppsatsen tillämpar metoden systematisk litteraturöversikt, handlar arbetet mycket om att insamla information från tidigare vetenskaplig forskning och databearbetning där texterna demonteras för att göra analys och jämförelse. Processen kräver samtidigt att utvinna teori, metod,
forskningsresultat och att urskilja den tidigare forskning som de insamlade texterna grundas på. Därför blir det särskilt viktigt att undvika felaktig hantering under processen, eftersom det kan leda till vetenskaplig oredlighet.
Vetenskaplig oredlighet kan få stora konsekvenser, bland annat kan forskaren personligen eller forskarsamhället råka ut för stora skadestånd. Det kan även påverka meriteringssystemet på ett negativt sätt, som Hermerén, Gustafsson och Petterson beskriver (2011, s. 107). Därför ska jag vara noggrann med texthantering och vid kritisk granskning av alla källor som användas under hela analysprocessen. Det innebär att uppsatsen inte ska låna andra textavsnitt, idéer, data, resultat med mera. utan att tydligt citera källreferens. På det sättet ska problem undvikas med plagiat eller att ge
“vilseledande uppgift som en persons insats i forskningen” (s. 108). Allt ursprung av data som
presenteras i uppsatsen ska framgå, för att skydda alla forskares insatser och rättigheter. På samma sätt tydliggör Eriksson- Barajas, Forsberg och Wengström (2013) vad som gäller om plagiat när det gäller systematisk litteraturstudie. De understryker att fusk och oredlighet inte får förekomma genom att forskaren “ger vilseledande uppgifter” (Forsman 2007, se Eriksson- Barajas, Forsberg & Wengström 2013) som kan leda till falska eller förvrängda resultat.
Vidare lyfter Eriksson- Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s. 69) fram att etiska överväganden bör göras med noggrannhet särskilt vid urvalsprocessen och presentation av resultat . Konkreta åtgärder innebär att studiens urval behöver hålla sig till vetenskapliga principer för att välja artiklar (2013, ss. 70, 83). För att säkra att de artiklar som används här är väl utvalda sker sökning i
databassystem som garanterar artiklars kvalitet med ”peer reviewed” eller refereegranskade artiklar.
Sökningen har gjorts i flera databaser och internationella akademiska journaler. Den andra
huvudsakliga principen är att uppsatsen ska redovisa alla artiklar som är inkluderade i litteraturstudien (2013, ss. 70, 75, 78). På så sätt ges en korrekt och neutral beskrivning om forskningens innehåll och resultat. Förutom det har jag ett ansvar att spara och arkivera de artiklar som använts i min studie i minst 10 år, för att kunna uppfylla min plikt att kunna visa uppsatsens pålitlighet (2013, s. 70). Den tredje åtgärden handlar om att personer som forskar med metoden systematisk studieöversikt är skyldiga att presentera alla resultat i de inkluderade artiklarna, även om de inte stämmer överens med forskarens egna hypoteser (2013, s. 70). Eriksson- Barajas, Forsberg och Wengström (2013, ss. 70, 43- 51) understryker att det är oetiskt att selektivt utnyttja bara artiklar som stöder forskarens hypoteser.
Alla dessa principer om etiska övervägande ska jag vakta med uppmärksamhet under hela studiens process. För att vara mer tydlig gäller dessa regler i arbetet med sökning och i urvalsprocessen, samt i analysen och sammanställningen.
Sökning och urvalsprocessen
Forskningsprocessen som används i uppsatsen följer formen för systematisk litteraturstudie design. I Eriksson- Barajas, Forsberg och Wengströms beskrivning av metoden understryker författarna vikten av en redovisning av de vetenskapliga metoderna för datainsamling, urvalsmetoder och metoder för
databearbetning (2013, s. 49). I det här avsnittet ska jag redovisa mitt sökningsförfarande och urvalsprocess med en tabell som visar statistik runt sökningsresultatet, samt en förklarande text som beskriver hur processen genomfördes.
Sökningsförfarande
Sökningen efter litteratur i studien har gjorts efter både svensk forskning och internationell forskning publicerad på engelska. Det innebär att både engelska och svenska sökord har använts beroende på databas. Jag redogör här först för de svenska sökorden, sedan för de engelska.
Den svenska ämneskombination av ord som använts i sökningen är digitalisering/ deltagande/ social kompetens. Sökningen har genomförts i skandinavisk databas om forskning på förskoleområdet, alltså i Nb-ecece, med fyra olika kombinationer av dessa sökord, där sökordet digitalisering ingick i
samtliga kombinationer. Sökningen med alla tre sökorden fick noll resultat i Nb-ecece. Sökningen med kombinationen av digitalisering/ deltagande gav fortfarande inga sökträffar. Kombinationen av sökorden digitalisering/ interaktion ledde däremot till fem träffar på matchande forskningsartiklar.
Den sista sökningen, med bara sökordet digitalisering, gav tio träffar. Alla sökningar i Nb-ecece utfördes med villkor att omfatta studier från Sverige, Norge och OECD-länder. Dessutom inkluderades alla kontext, till exempel barn, förskola och förskoleklass, förskollärare osv, och även alla
forskningsmetoder inkluderades. En svensk sökningen utfördes också på Stockholm
universitetsbibliotek med ämneskombination förskola/ digital/ delaktighet, vilket gav ett resultat.
Eftersom studien fokuserar på hur förskolebarn i behov av särskilt stöd kan delta i den vanliga förskolans verksamheter, har jag inte använt specialpedagogik som sökord. I Stockholm
universitetsbibliotek gjorde jag också en sökning med sökorden förskola* digital*. Det ledde till en antologi som omfattar artiklar som tar upp olika aspekter avi ämneslärande i relation till digitala verktyg. Antologin används också i Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen av Stockholm Universitet. I syfte att presentera en varierad översikt om forskningen som gjorts i ett sammanhang av svenska förskolor har jag inkluderat den antologin i listan över mina sökningsresultat.
Den andra gruppen av sökord, gäller de engelska sökord som använts för sökningen i databasen ERIC.
Kombination av sökorden digital preschool AND special needs med villkor som begränsade sökningen till preschool children och early childhood education ledde till åtta resultat med artiklar som var ”peer reviewed”. I Web of Science på Stockholms universitetsbibliotek gjordes dessutom sökning med två kombinationer av sökord. Den första kombinationen är digital AND preschool AND special needs, som resulterade i tio artiklar. Den andra sökkombination var digital AND preschool AND inclusive som resulterade i sjuartiklar. Sökningar som gjordes i Web of science begränsades till artiklar med utgivningsår mellan 2015 och 2020. Utöver den sökning som gjordes i ovan nämnda databaser, genomfördes en sökning även i Australia Journal of Early Childhood. Där eftersöktes artiklar med relaterade begrepp som var publicerade mellan 2017 och 2020, men utan något resultat. Sökningar i British Journal of Educational Technology och Nordic Journal of Digital Literacy ledder till 2 artiklar.
Dessutom hittade jag en artikel som relaterade till min studie i källförteckningen i en av de lästa artiklarna. Den innehåller värdefulla synpunkter om digitalisering för yngre barn. Dessa resultat redogör jag separat från de databas systemets sökningar.
Tabell 1. söknings resultat
Sökord kombination Träffar Valda
1.digitalisering, interaktion (Nb-ecece) 2.digitalisering (Nb-ecece)
3.digital AND preschool AND special needs (Web of Science) 4.digital AND preschool AND inclusive (Web of Science) 5.Digital preschool AND special needs (ERIC)
6. Artiklar utvalda från antologin
7.British Journal of Educational Technology 8. Nordic Journal of Digital Literacy
5 10 10 7 8 5 1 1
3 2 3 1 1 1 1 1 Total 13
Urvalsprocessen
I detta avsnitt redogörs för uppsatsens urvalsprocess, som använts för att välja ut inkluderad forskning från sökningsresultaten, vilka som redovisats ovan fåtts fram genom sökning i olika databaser, bland annat på Stockholms biblioteket samt ERIC och Web of Science.
De sökningar som utfördes genom Stockholm universitetsbibliotek och Nb-ecece ledde som förväntat inte till särskilt många resultat. Det finns visserligen flera studier med varierande forskningssyften, till exempel lärande inom vissa ämnen eller yngre barns berättande, som ställer frågor kring digitalisering i förskola. Sökningsresultaten var ändå relativt begränsade, eftersom inte särskilt många studier handlar om digitalisering riktad mot de yngre barnen. Med hänsyn till att prioriteten ligger på att ha en översikt av forskningen, sökte jag efter passande artiklar bland de antologier som framkom genom Stockholm Universitets databas. Sökningen ledde fram till två antologier, en publicerad på engelska och den andra på svenska. Urvalsprocessen har skett med principen att artiklarna måste innehålla tillräckligt vetenskapligt material för analys, till exempel att studiens teori, design och metod klargörs.
I det fallet har jag valt en artikel från den svenska antologin. En annan anledning för urvalet är att studien diskuterar utifrån ett den svenska utbildningens perspektiv att förskolan ska vara likvärdig.
Artikeln är intressant ur ett svensk synvinkel eftersom den tar upp ett område med anknytning till den senaste svenska läroplanen (Lpfö 18).
Urvalsprocessen har tillsammans med sökningsresultaten med de ämneskombinationer som nämnts, lett till 13 artiklar. Bland sökningsresultaten från de olika databaserna har jag behållit de som har
fokus på olika aspekter av förskolebarns lärande med hjälp av digitala verktyg. Vidare har jag behållit artiklar som har fokus på ett designperspektiv specifikt för barn med speciella behov, och artiklar som behandlar pedagogen roll i digitaliseringen.
Urvalsprocessen har också haft andra kriterier. Framför allt fokuserar urvalet på artiklar som håller en vetenskaplig kvalitet på forskningen. Det innebär till exempel att forskningen ska vara ”peer
reviewed”, refereegranskade eller publicerad av akademiska journaler. Artiklarna ska också vara inriktad på pedagogik för de yngre barnen, erbjuda empiriska studier av användningen av digitala verktyg och dessutom kunna leda till reflektioner och synpunkter om pedagogrollen. Den tredje kriteriet är att forskningen bör omfatta en bred diskussion om frågor som är viktiga för min studie, som ämneslärande, frågan om barns deltagande i förskolan, målet med en likvärdig förskola och så vidare som är kopplat till läroplanens (Lpfö 18) mål och inriktning. Till sist måste artiklarna erbjuder innehåll för vidare analys i relation till de frågor studien ställer fram om multimodalt lärande och barn i behov av särskilt stöd och betydelsen av digitala verktyg för att underlätta kommunikation,
interaktivitet och delaktighet för yngre barn.
Ovan urvalsprinciper har lett till 13 artiklar från både svensk och internationell forskning (se Tabell 2).
Efter att ha läst igenom artiklarnas syfte, frågeställningar, teori, diskussion och innehåll, har jag noggrant valt ut sex artiklar (se Tabell 3). I det här andra urvalet var ett första villkor att den forskning som är mer än tio år inte ska inkluderas. I det här fallet blev en studie utesluten av det skälet. Artiklar med relaterat innehåll men med fokus på andra forskningsområden, till exempel fenomen som genus diskurs, har inte inkluderats i studien. Generellt sett finns inte så mycket forskning som genomfört empiriska studier av digitalisering som vänder sig till de yngre barnen.
Det finns flera studier som fokuserar på barns berättande, kommunikation och interaktion, som hade kunnat ingå i studien. Där har jag gjort ett urval för att begränsa antalet studier som behandlar samma område på liknande sätt. Den uteslutningsprocessen har skett med hänsyn till de frågor studien ställer fram, innehållet av diskussioner i artiklarna och min ambition att inkludera studier med varierande forskningsmetoder. De artiklar som har överlappande innehåll och skulle tillfört alltför lite information i relation till uppsatsens frågeställningar har då inte inkluderats.
Tabell 2. lästa artiklar
Författare År Titel källa inklude
rat 1 Bratitsis &
Ziannas
2015 From early childhood to special education:
Interactive digital storytelling as a
ERIC 1
coaching approach for fostering social empathy.
2 Forsling 2019 Designs for Learning: Focus on Special Needs Designs for Digitalised Literacy Education in a Swedish Lower Primary School
ERIC 2
3 Gulz, A. &
Haake, M.
2019 Kan förskolebarn lära sig själva genom att undervisa en digital figur?
antologi 3
4 Yelland, N. J. 2018 A pedagogy of multiliteracies: Young children and multimodal learning with tablets
British Journal of Education al
Technolog y
4
6 Bruce, B. &
Ahlqvist, K.
2019 Att möta pedagogiska utmaningar med VR- glasögon.
antologi
7 Lisenbee, P. S., &
Ford, C. M.
2018 Engaging Students in Traditional and Digital Storytelling to Make Connections Between Pedagogy and Children’s Experiences.
Web of science
8 Petersen, P. 2015 «– That’s how much I can do!» Children’s Agency in Digital Tablet activities in a Swedish Preschool Environment
Web of science
5
9 Hsin, C.-T., Li, M.-C., & Tsai, C.-C.
2014 The Influence of Young Children’s Use of Technology on Their Learning: A Review
Web of science
10 Nilsen, M., Lundin, M., Wallerstedt, C. &
Pramling, N.
2015 The tablet computer as a mediational means in a preschool art activity
Nb-ecece 6
11 Skantz Åberg, E. 2017 ‘Horrible or happy – we’ll have a little grey now’: aesthetic judgements in children’s narration with an interactive whiteboard.
Nb-ecece
12 Fridberg, M., Thulin, S., &
Redfors, A.
2018 Preschool children’s Collaborative Science Learning Scaffolded by Tablets
Nb-ecece
13 Chmiliar. L. 2016 the ipad helping preschool children with disabilities in inclusive classrooms
ERIC
Tabell 3. inkluderat artiklar
Författare År Titel Land (språk)
1 Bratitsis &
Ziannas
2015 From early childhood to special education:
Interactive digital storytelling as a coaching approach for fostering social empathy.
Grekland (Engelska)
2 Forsling 2019 Designs for Learning: Focus on Special Needs Designs for Digitalised Literacy Education in a Swedish Lower Primary School
Sverige (Svenska)
3 Gulz, A. &
Haake, M.
2019 Kan förskolebarn lära sig själva genom att undervisa en digital figur?Sverige(svenska)
Sverige (Svenska)
4 Yelland, N. J. 2018 A pedagogy of multiliteracies: Young children and multimodal learning with tablets
Australia (Engelska)
5 Petersen, P. 2015 «– That’s how much I can do!» Children’s Agency in Digital Tablet activities in a Swedish Preschool Environment
Sverige (Engelska)
6 Nilsen, Lundin, Wallerstedt
& Pramling
2015 The tablet computer as a mediational means in a preschool art activity
Sverige (Svenska)
Resultat
Databearbetning
Tabell 4. Studiedesign och distrikt
Design Antal Författare Land (språk)
Fallstudie 1 Petersen, P.( 2015)
Nilsen, Lundin, Wallerstedt & Pramling (2015) Mixad metod 3 Bratitsis & Ziannas (2015)
Gulz, A. & Haake, M. (2019) Yelland, N. J. (2018)
Partiell etnografisk 1 Forsling (2019) metod
Sverige (Engelska) Sverige (Engelska) Grekland (Engelska) Sverige (Svenska) Sverige (Svenska) Australia (Engelska)
Utvalda studier i tabell 4 uppdelas i tre kategorier enligt studiedesign som visas i tabell 4. Det finns en utvald artikel som tillämpade fallstudie, alltså som använder observation och berättande metod för analys. Den kvalitativa ansatsen är mest värdefull för att studien ställer frågor om en problematisk situation som behöver studeras utifrån en helhetssyn, beskriver Eriksson- Barajas, Forsberg och Wengström. Dessutom har fallstudier ett heuristiskt värde. Analysen ger genom beskrivningen en ny syn på situationen, vilket kan leda till reflektion och nya kunskapsskott (2013, ss. 134, 143, 144).
Den andra studiedesignen, mixad metod, omfattar tre artiklar. Dessa studier tillämpade både
interventionsaktiviteter, observationer och intervjuer på ostrukturerade och halv strukturerade sätt. En mixad metod innebär fler steg/faser för förberedelse innan en design för intervention initieras. Därför kan de även utfördes i kontroll- och experimentgrupper för att uppnå ett beprövat resultat. Metoden innebär enligt Eriksson- Barajas, Forsberg och Wengströms förklaring både en kvantitativ och kvalitativ ansats, där forskaren spelar en mer objektiv roll (2013, ss. 56-57).
Forslings (2019) ursprungliga studie genomfördes med observation och intervjuer i olika form. På grund av den begränsade omfattningen av den täckta perioden och uppgifter, tillämpade studien en
partiell etnografisk metod (Alvesson & Deetz 2000, se Forsling 2019, s. 111). Det är den sista kategorin som omfattas här, och innebär att forskaren bara undersöker särskilda situationer. Studien fokuserar på utformningen av lärande miljöer och situationer.
Förutom den uppdelningen, genomfördes fyra av studierna i svenska förskolor. Bland de finns det två artiklar som har getts ut på svenska och två på engelska i olika akademiska tidskrifter. Dessutom finns en studie som utfördes i en grekisk förskola och en studie som vetter mot en låg social och ekonomisk målgrupp i Australien. Tillsammans ger urvalet av studie varierade åsikter och erfarenheter samt ett spektrum av discipliner/lärande angående digitala verktyg i förskola för de yngre barnen.
Tabell 5. databearbetning
Författare Syfte Teori Metod Digital vertyg
tillämpade Bratitsis
& Ziannas (2015)
Studerar förhållande mellan digital verkty och barnens
emotionell intelligens och empati
Empati lärande för andra barns olika situationer ( barn med autistisk spektrum)
Emotionell inteligens, empati och sociala kognition.
Digital verktyg utnyttjande i utbildning för social inklusiv
Fältstudie med video, audio, fältanteckning.
Sedan samla data med intervjuer och observationer
projektor
Forsling (2019)
Studier syftar på utmaningar av barns literacitet lärande i det digitalisering förskole miljön, med fokus på delaktighet för barn i behov av särskilt stöd.
Använder design för lärande som teori och
meningsskapande perspektiv
Partial etnografisk fältstudie (eng:
partial ethnography ) med observation och intervjuer
datorer, lärfplattor, projektorer,
digitalkameror och TV- skärmar
(2019, s. 115)
Gulz, A.
& Haake, M.(2019)
Om hur tablet stödjer barns utveckling av en grundläggande matematisk
Meningsfullt utmaning
Digital lärkompis
Intervention med learning-by- teaching (LBT)
Magiska trädgården
förförståelse.
Kan tablet bidrar till anpassning efter varje barns förutsättning och behov?
Yngre barns mentaliseringförm åga
tablet Inspelning Intervju
Yelland (2018)
Om multimodalt lärande ekologi kan understödja akut litteracitet för barn med låg social och ekonomiska bakgrund
New learning Pedagogik of multi-litteracitet
Intervention pedagogik Osbservation Inspelning Intervjuer (participant observation methodology)
Alpha Tots
Monkey Lunch Box Book Creator
Petersen, P.(2015)
Undersöka påverkan av tablets affordance på barns agency. Samt påverkan på barns delaktighet och interaktioner.
Design för lärande Affordance Erkännande Delaktighet
Video observation Transkribering
Stopmotion Tåg appen
Nilsen, Lundin, Wallerste dt &
Pramling (2015)
Hur pedagogs
uppfattning av tablets potential påverka lärande.
Rollen av teknik i traditionella skapande aktiviteter.
Socialkulturellt perspektiv av lärande och kommunikation Intersubjektivitet
Video observation Transkribering av inspelning Intervju med pedagoger
Min första småkryps app
I en systematisk litteraturstudie är det viktigt att analysera utifrån de inkluderade studiernas bevisvärde (2013, ss. 163-164). En metaanalys är en rekommenderad metod för att genomföra när materialet inkluderar flera studier som har en kvalitativ ansats, enligt Eriksson- Barajas, Forsberg och Wengströms beskrivning (2013, ss. 164-165). Därför har jag i tabellen 5 ovan kategoriserat enligt studiernas syfte, teorin som forskningen utgår från, metoder för datainsamling och vilket digitalt
verktyg som använts i de olika studierna. Anteckningarna om de olika studierna fokuserar på det innehåll i artikeln som kan svara på studiens syfte och de frågor som uppsatsen ställer.
De olika studierna har fokuserat på tillämpning av digitala verktyg i förhållande till olika ämnen/discipliner, som omfattar grundläggande matematisk förståelse, litteracitet, skapande
verksamheter och emotionell intelligens och lärande av empati. Bland de sex artiklarna finns fyra som diskuterar förhållandet mellan barn med särskilda behov och digitala verktyg. Inga studier handlar bara om specialpedagogik utan alla utgår från ett deltagande perspektiv. Barn med särskilda behov som nämns i studierna omfattar barn med autismspektrumtillstånd (AST), kommunikativa
funktionshinder, barn med Downs Syndrom, svårigheter med fokus och motorisk och barn från låga sociala och ekonomiska distrikt som är i behov av stöd för litteracitet. De teorier och metoder varje studie använt, och vilka resultat de fått, redogör jag för separat i nästa delen.
Presentation av utvalda artiklar
(1)From early childhood to special education: Interactive digital storytelling as a coaching approach for fostering social empathy (Bratitsis, T. & Ziannas, P. , 2015)
Författare Syfte Teori Metod Digital vertyg
tillämpade Bratitsis,
T. &
Ziannas, P. (2015)
Studerar förhållande mellan digital verkty och barnens
emotionell inteligens och empati
Empati lärande för andra barns olika situationer ( barn med autistisk spektrum)
Emotionell inteligens, empati och sociala kognition.
Digital verktyg utnyttjande i utbildning för social inklusiv
Fältstudie med video, audio, fältanteckning.
Sedan samla data med intervjuer och observationer
projektor
Bratitsis och Ziannas (2015) studerar hur storytelling samt en design verksamhet påverkar de yngre barnens empati och hur det hjälper dem att utveckla förståelse för de andra barnens sociala situation.
Forskningen utfördes i en grekisk förskola med barnen mellan 2,5 och 5,5 års ålder. Barnen delades upp i två grupper, en experimentell grupp och en kontrollgrupp som jämförelse. Grupperna fick delta i
aktivitetsprogram. Bara den experimentella gruppen med 14 barn deltog i studiens andra fas. Där tillämpades en digital storytelling, som följdes upp med diskussion och reflektion tillsammans med forskaren som ledde aktiviteterna och samtalen. Studier bevisade också att alla barnen visade bra förståelse för känslor som presenterades i berättelsen i fas A, när en saga berättades tillsammans med rekvisita. I fas B, visades att mer än hälften (8 av 14) av barnen i den experimentella gruppen som deltagit i digitalt berättande med projektor väl förstod begreppet social empati. Detta framkom under reflektionen och samtalen som leddes av forskarna (2015, s. 236). I fas C gjorde forskaren intervjuer och observationer under två veckor för att samla in data för studiens resultat. Studieresultatet bevisade att barnen från den experimentella gruppen visade ett mer empatiskt beteende och bättre emotionell intelligens i jämförelse med kontrollgruppen. I diskussionen tycker forskarna att tillämpningen av digitala berättelser och bilder i undervisningen tillåter barnen att engagera sig i upplevelsen. Därför leder det till en utveckling av det emotionella beteendet. Det vill säga barnen visade förändrat beteende både i emotionell och social intelligens, social integration, jämlikhet och positiv social interaktion (2015, s. 239). Genom att utnyttja berättelsen kan man hjälpa barnen att få en bättre förståelse för abstrakta frågor och idéer som empati och socialt inkluderande (2015, s. 239).
(2)Från en design för lärande teori och meningsskapande perspektiv (Forsling, 2019)
Författare Syfte Teori Metod Digital vertyg
tillämpade Forsling
(2019)
Studier syftar på utmaningar av barns literacitet lärande i det digitalisering förskole miljön, med fokus på delaktighet för barn i behov av särskilt stöd.
Använder design för lärande som teori och
meningsskapande perskptiv
Partial etnografisk fältstudie (eng:
partial ethnography ) med observation och intervjuer
datorer, lärfplattor, projektorer,
digitalkameror och TV- skärmar
(2019, s. 115)
Studien utfördes av Forsling (2019) och genomfördes i en svensk skola med barn/elever som gick i förskoleklass och lågstadium. Forskningen genomfördes med metoden fältstudier, och omfattade både observationer och intervjuer. Forsling syftar till att ta reda på vilka utmaningar som finns för
pedagoger vid införande av lärande av läs- och skrivfärdighet i den digitala lärande miljön, med fokus på barn/elever med speciella behov för den lärande situationen. Studien grundades på resultaten från forskarens tidigare avhandling (2017) som syftar till optimalt lärande av litteracitet för barn i
allmänhet och barn med speciella behov. Den här artikeln syftar till att dela kunskap om pedagogernas
utmaningar i understödjande av barn med speciella behov för lärande av litteracitet. Därför utgår studien från en design för lärande och ett meningsskapande perspektiv i sin teori och analys.
I resultaten påpekar forskaren att digitala verktyg leder till ett positivt lärande resultat för barn i behov av särskilt stöd. Det är resultatet av lärarens undervisningsdesign och uppläggning (engelska:
orchestration) av den lärande miljön som erbjuder barnen bättre stimulans, motivation och struktur för utveckling (2019, s. 111). När forskaren analyserar resultatet från ett designperspektiv lyfter hon fram att läraren hade fyra avsikter med designen. De omfattar avsikten att öka deltagande, motivation, lärande och meningsskapande. Förutom det, lyfter forskaren också fram några brister som framkom från förskoleklassens lärares synpunkter. Det handlar framför allt om en ojämlik fördelning av digitala verktyg vid lärande aktiviteter relaterat till litteracitet. Detta leder till konsekvensen att skolor inte når målet med en likvärdig utbildning och kan leda till att barnen inte får samma möjlighet för utveckling av sin litteracitet. Det andra fenomenet som diskuteras här är att det finns olika perspektiv på digitala verktyg (2019, s. 112). Forsling beskriver att från en speciallärares perspektiv ses lärresurserna, det vill säga både det digitala verktyget och programmet, som kompenserande hjälpmedel. Klasslärare i hennes forskning ser i stället verktyget som ett förhållningssätt som hjälper till att bidra till ett inkluderande klassrum. De ser det digitala verktyget från perspektivet av alternativa verktyg, med avsikten att undvika segregation (2019, s. 111). I reflektionen om lärarnas professionella utveckling och pedagogik har forskaren konstaterat att en viktig faktor och utmaning är lärarens flexibilitet i transformationsprocessen. Det vill säga hur läraren anpassar tillgängliga resurser för att skapa ett meningsfullt lärande (2019, ss. 113, 115).
(3)Kan förskolebarn lära sig själva genom att undervisa en digital figur?(Gulz, A. & Haake, M.,2019)
Författare Syfte Teori Metod Digital vertyg
tillämpade Gulz, A.
& Haake, M.(2019)
Om hur tablet stödjer barns utveckling av en
grundläggande matematisk förförståelse.
Kan tablet bidrar till anpassning
Meningsfullt utmaning Digital lärkompis Yngre barns
mentaliseringförmåga
Intervention med learning-by-teaching (LBT) tablet
Inspelning Intervju
Magiska trädgården
efter varje barns förutsättning och behov?
Gulz och Haakes (2019) studie syftar till att undersöka yngre barns förmåga att lära sig grundläggande matematik själva med hjälp av en virtuell lärkompis i appen. I detta fall gäller det grundläggande matematik i form av siffror som presenteras som visualiserade digitala bilder, som prickar och streck.
Ett annat syfte är att undersöka hur lärplattan möjliggör anpassning till varje barns förutsättningar och behov. I studien använde forskarna en interventiv pedagogik med appen Magiska trädgården som lärresurs. Barnen i studien var mellan 4 och 6 år gamla. Interventionsaktiviteterna med appen utgår från teorin att ”lära ut för att lära in” (2019, s. 159). På grund av utformningen av de digitala figurerna i lärspelet behöver deltagarna kontinuerligt hjälpa eller svara på frågor från den virtuella lärkompisen (2019, ss. 159, 161). Syftet är att genom figurens frågeställningar och interaktion med deltagaren studera betydelse av en digital agent i barnens förståelse, och hur det påverkar deras lärande av abstrakta begrepp för sig själva. Samtidigt ställer studien en fråga om de yngre barnens förmåga att mentalisera den virtuella figurens roll. Med interaktionsdesignen och den digitala figuren försökte forskaren skapa ett meningsfullt stöd för matematisk förförståelse. Forskningsdata samlades in med videoinspelning samt intervjuer med de deltagande pedagogerna i svenska förskolor.
Resultatet visade att målgruppen inte hade några problem med mentalisering av den digitala lärkompisens roll. Den visade också ett positivt resultat för teorin att barnen kan lära sig genom att själva lära ut till sin digitala lärkompis (2019, s. 163). Det vill säga att genom appens
interaktionsdesign skapades en meningsfull lärande situation för barnen att engagera sig i. Design av appen har dessutom tagit hänsyn till genusfrågor genom att upprätta neutrala figurer som bryter mot stereotyperna för figurens roll, till exempel kön, hudfärg, modersmål hos de karaktärer som barnen identifierar sig med. Dessutom visade barnen bättre tålamod och fokus med det sättet att lära sig. I sina studier med appen Magiska trädgården, menar forskarna att de digitala lärresurserna fungerar bra för barnen med autism eller andra kommunikativa funktionshinder, och barn med Downs syndrom. Dessa barn visade sig fullt deltagande under samma sessioner som andra barn (2019, s. 169).
Gulz och Haake menar att de positiva resultaten kan tillskrivas två huvudsakliga anledningar. Den första är att lärspelet kontinuerligt ger direkt återkoppling till de individuella deltagarna. Den andra anledningen är att applikationerna hela tiden anpassar sig enligt barnens lärkurva. På det sättet justeras innehållet till lagom nivå och erbjuder rätt mängd av repetition för varje individ, vilket gjorde
lärandets erfarenhet mer meningsfull (2019, s. 167). Vidare i Gulz och Haakes studier konstateras att på grund av den interaktiva designen möjliggörs anpassning av förskolans praktik så att de yngre
barnen med stödbehov kan deltaga (2019, s. 167). Studien bevisade dessutom att den lärandesituation som erbjuds, där barnen lär sig genom appen, är en fungerande metod som kan användas som en digital lärresurs för förskolor som inte lyckas erbjuda ett tillräckligt ämneslärande på annat sätt.
(4)A pedagogy of multiliteracies: Young children and multimodal learning with tablets (Yelland, N. J., 2018)
Författare Syfte Teori Metod Digital vertyg
tillämpade Yelland
(2018)
Om
multimodala lärande ekologi kan
understödja akut litteracitet för barn med låg social ekonomiska bakgrund
New learning Pedagogik of multi- litteracitet
Intervention pedagogik Osbservation Inspelning Intervjuer (participant observation methodology)
Alpha Tots Monkey Lunch Box
Book Creator
Yellands (2018) rapport fokuserar på studieresultat gentemot yngre barn mellan 4 och 8 år gamla.
Studien utfördes i Australien med syfte att stödja behov av litteracitet för barn från låga sociala ekonomiska områden. Studien använder en designad pedagogisk strategi för att skapa en lärande ekologi med ny teknik. Studiens design bygger på att tillämpa metoderna interventionspedagogik, observation, inspelning och intervjuer med pedagoger (2018, s. 847). Studien är också grundad på teorier om new learning och pedagogik of multilitteracitet (New London Group 1996, se Yelland 2018, ss. 847-849) som fokuserar på pedagogisk design för multimodalt lärande i en vetenskaplig lärmiljö. Litteracitet som diskuteras i studien för 2000-talet är enligt UNESCOs (2004, se Yelland 2018, ss. 847-848) definition inte begränsad till traditionell litteracitet i skrift. Tvärtom innebär det förmåga att kunna identifiera, förstå, tolka, skapa, och kommunicera i varierade kontexter.
Som forskaren lyfter fram är syftet med studien inte inriktat på en digital barndom, utan fokus är på kontexten av ett multimodalt lärande. Målet är att uppnå nödvändiga färdigheter som kreativitet, kritiskt tänkande, kollaboration och kommunikation som alla krävs på 2000-talet. Därför ser studien digitala verktyg som en kompletterande lärresurs, som kan tillämpas tillsammans med andra
traditionella läromedel, istället för att användas som ett alternativ (Yelland 2018, s. 847).
Reflektionen över studieresultatet delades upp i tre områden och visade att iPad kan fullgöra sin potential när det gäller att bidra till det nya lärandet. Det första resultatet visade att en pedagogisk strategi som kombinerar både fysiska och digitala verktyg, omtänkande pedagogik och andra upplevelser som frågeställningar och kommunikation, kan göra lärandeprocessen meningsfull för att stödja de yngre barnens akuta litteracitet (2018, ss. 849, 852). Det andra resultatet visade att
användning av appen Book Creator skapade en multimodal kontext som var både kreativ och ledde till en meningsfull dokumentation av den lärande processen (2018, ss. 852, 854). Den sista reflektionen handlar om pedagogiken i sig. Forskaren summerar att det är värdefullt att tänka att det nya lärandet inte bara handlar om att skaffa digitala plattor. Det är väsentligt att erbjuda en stödjande struktur med förståelse, observation, och lyssnande. På det sättet kan designade multimodalt lärande aktiviteter skapa en lärmiljö där barnen kan kommunicera sina idéer och tankar med riktiga åhörare (2018, ss.
849, 852, 854, 855).
(5) «– That’s how much I can do!» - Children’s Agency in Digital Tablet activities in a Swedish Preschool Environment. (Petersen, P., 2015)
Författare Syfte Teori Metod Digital vertyg
tillämpade Petersen,
P.(2015)
Undersöka påverkan av tablets affordance på barns agency
Design för lärande affordance
Video observation Transkribering
Stopmotion Tåg appen
Studien Petersen (2015, s. 146) genomförde syftade till att undersöka förhållandet mellan lärplattornas affordance och barns agency. Studien skedde i flera svenska förskolor med en målgrupp mellan 1,5 och 5 år gamla barn av blandad social och ekonomisk bakgrund. Data för analys samlades in genom en etnografisk fältstudie under två olika aktiviteter.
I den första aktiviteten tillämpades appen stopmotion. Aktiviteten inleddes med förskollärarens introduktion till appen. Förskolläraren erbjöd sedan även andra material. Barnet valde ändå att
använda den digitala kamerafunktionen som var installerad i lärplattan för att göra film, i stället för att ta tillvara av andra fysiska material eller andra sätt att arbeta som pedagogen föreslog (2015, ss. 154, 160, 161). Forskaren analyserade resultat med hjälp av multimodal lärande teori och ett design- teoretiskt perspektiv. Analysen ledde till slutsatsen att flera unika kännetecken hos läsplattan och designen av lärmiljön, har gjort det möjligt att öka barnets agency. Barnet blir en aktiv deltagare
genom att producera multimodalt innehåll och att välja den uttrycksform som barnet själv tycker är optimalt (2015, ss. 155, 160). I jämförelse med de andra digitala verktygen påpekar Petersen (2015, s.
161) att deras affordance, eller fördelar, omfattar kroppsliga sätt att arbeta, till exempel med pekskärmen. Den interaktiva designen och den installerade kameran gör lärplattan lätt att använda även för de yngre barnen. Dessutom äger lärplattan multimodala element som form, färg, visuella symboler, vilka möjliggör för barnen att bevisa deras agency. Förutom att barnet agerade som en aktiv deltagare och visade en högre autonomi i innehållsproduktionen, visade barnen samtidigt en hög nivå av självständighet och förtroende för sin förmåga (2015, ss. 160, 166).
I den andra observationen fick tre barn som var 5 år gamla turas om att använda lärplattan utan att pedagogen var i samma rum. Där fick barnen ta reda på hur spelet fungerade med olika lägen (siffror, färg och ljud) (2015, ss. 161-164). Fördelen med den utforskningen är att barnen behöver använda verbala och kroppsliga sätt att kommunicera för att hitta lösningen på problemen. Nackdelen är, som forskaren påpekade, att den svåra nivån på läget med siffror gjorde att de tre barnen bestämde sig för att avsluta tågspelet och skiftade till något annat (2015, s. 162).
De två observationerna av barns agency och affordance av lärplattan ledde alltså till olika resultat.
Vidare i diskussionen lyfter forskaren fram vikten av hur design förhållningssättet bidrar till det interaktiva samspelet i det multimodala lärandet. Skillnaden mellan de olika resultaten är enligt forskaren på grund av lärplattans olika lägen. Affordance kan alltså påverka barns agency (2015, ss.
165-166).
(6) The tablet computer as a mediational means in a preschool art activity (Nilsen, Lundin, Wallerstedt & Pramling, 2015)
Författare Syfte Teori Metod Digital vertyg
tillämpade Nilsen,
Lundin, Wallerstedt
&
Pramling (2015)
Pedagogs uppfattning av tablets
potential.
Rollen av teknik i traditionella skapande aktivitet.
Socialkulturellt perspektiv av lärande och
kommunikation Intersubjektivitet
Video observation Transkribering av inspelning
Intervju med pedagoger
Min första småkryps app
Studien som Nilsen, Lundin, Wallerstedt och Pramling (2015) utförde syftar till att undersöka pedagogers användning av lärplattor i förskolans skapande verksamhet, pedagogernas uppfattning av lärplattans egenskaper samt rollen för ny teknik i aktiviteterna. Studien grundas på en empirisk fältstudie av 33 barn från 1 till 5 år gamla. Fallstudien i artikeln fokuserar på interaktion mellan ett barn som var 4 år gammalt, tillämpningen av lärplattan och pedagogen i en svensk förskola (2015, ss.
139, 142). Forskaren använder videoinspelning för observation, transkribering av inspelningen och genomförd intervju med pedagogen för att samla in data. Studien utgår från lärande och
kommunikation som teori från ett socialkulturellt perspektiv (2015, ss. 141-142). Den undersöker hur en app kan användas i en skapande aktivitet och vilka utmaningar som finns i den lärandeprocessen.
Aktiviteten utgör en sökning av bilder i appen och en skapande aktivitet för att transformera en två- dimensionell digital bild till ett fysiskt föremål. Under sökningen använde pedagogen appen Min första småkryp som hjälpmedel för att hitta ett foto av en fjäril för referens. Processens tillämpande av ny teknik orsakade olika utmaningar och barnet blev frustrerat i slutet (2015, ss. 143-152).
I forskarens analys gavs följande slutsatser. Framför allt, den första utmaningen är att det är svårt att ge en exakt bild av vad barnen förväntas göra, på grund av appens utformning. Den andra svårigheten är att barnet har svårt att behålla bilden på grund av egenskap hos lärplattan. På grund av de
begränsningarna i utformningen av både appen och lärplattan, som pedagogen inte kunde lösa, hade barnet och pedagogen har svårt att skapa en effektiv interaktion och uppnå intersubjektivitet (2015, ss.
149, 151). Således fyller pedagogen inte rollen som stöd och barnens agency blir begränsad (2015, s.
153). Resultatet är som forskaren påpekar att det har lett till en parallell dialog (2015, s. 145). Därmed lyfter forskaren fram vikten av lärarens övervägande av syftet med att använda tekniken i aktiviteten (2015, s. 153).
Litteratursanalys
I det här avsnittet ska jag redovisa konsensus eller variation mellan artiklarna och hur dessa motstridigheter eller denna samsyn förstås.
Konsensus eller variation
För att summera, visade resultaten av flera studier (Bratitsis & Ziannas, 2015; Forsling, 2019; Gulz, A.
& Haake, 2019; Yelland, 2018) att de digitala verktygen bidrar till både ämnets lärande och lärande av emotionell intelligens och empati. I andra studier (Petersen, 2015; Nilsen, Lundin, Wallerstedt &
Pramling, 2015) visades ett varierat resultat om förhållandet mellan lärande resultaten och digitala verktyg i förskolor. De studier som ledde till positiva resultat har flera gemensamma faktorer. Den första är att studierna har genomförts med en metod som bygger på intervention. Det vill säga att
undervisningen har genomförts med en genomtänkt design, och haft med en förberedande fas för undersökning av barnens förmågor. På det sättet blir lärandeprocessen meningsfull och positiva resultat har kunnat uppnås för både barn i allmänhet och barn med särskilda behov. Till skillnad från dessa studier, visade både Petersen (2015) och Nilsen, Lundin, Wallerstedt och Pramling (2015) en variation i de observerade resultaten. I en av fallstudierna som Petersen (2015) observerade var det ett problem att den spel- och lärapp som användes hade brister i designen. Därför hade barnen svårt att förstå hur appen fungerade, vilket påverkade möjligheten att använda lärplattan helt själv av barnen (ss. 161-164). I likhet med Petersen (2015), observerade Nilsen, Lundin, Wallerstedt & Pramling (2015) att digitala verktyg inte alltid leder till ett positivt lärande på grund av brister och begränsningar i både hårdvara (tablet) och mjukvara (app) (2015, ss. 149, 151, 152).
Å ena sidan verkar resultaten leda till olika slutsatser, å andra sidan lyfter de flesta diskussionerna fram en fråga om hur digitala verktyg kan uppnå sin optimala potential. Avgörande för ett bra resultat med effektivt lärande är till exempel om aktiviteterna är grundade på en omtänksam pedagogisk design (Bratitsis & Ziannas 2015 ; Forsling 2019; Gulz & Haake 2019; Yelland 2018; Petersen 2015;
Nilsen, Lundin, Wallerstedt & Pramling 2015). Pedagogernas förståelse och kunskap om ny teknik påverkar också deras användning av digitala verktyg enligt Nilsen, Lundin, Wallerstedt och Pramlins resultat av diskussion (2015, ss. 152-153). Vidare lyfter både Forsling (2019) och Nilsen, Lundin, Wallerstedt och Pramling (2015) och Yelland (2018) fram vikten av uppmärksam observation, lyssnande och flexibel från pedagogen, eftersom det leder till bättre interaktion och lärande resultat (2019, s.115; 2015, s. 142; Yelland 2018, s. 848).
Bratitsis och Ziannas (2015) skriver att på grund av språkliga och perceptiva förmågor hos barn med AS, kan det ofta leder till svårigheter med interaktion och deltagande i verksamheten i skola/ förskola (2015, s. 233). En annan svårighet som påverkar handlar om lärande av litteracitet hos barn från låga sociala ekonomiska områden (Yelland 2018). En tredje grupp är de som saknar tillräckliga resurser och stöd i lärmiljön för en meningsfullt lärande (Gulz & Haake 2019). Förutom barnen i dessa grupper nämns i Yelland (2018) och Gulz och Haakes (2019) studier samtidigt barn med olika behov, som också behöver understöd för att öka sitt deltagande. Det kan göras genom att skapa en inkluderande klassrum/lärmiljö som motiverar barnen att interagera (Yelland 2018, s. 848; Gulz & Haake 2019, s.
166; Forsling 2019, s. 111).
Avsikten med att använda digitala verktyg är att ge förskolebarnen stöd och därmed öka deras deltagande i verksamheten, och på så sätt slutligen förverkliga målet med en likvärdig utbildning (Forsling 2019, s. 112; Gulz & Haake 2019, s. 172). Forsling betonar att en pedagogik orkestrerad utifrån ett perspektiv av design för lärande (Selander & Kress, 2017) kan erbjuda lösningar för utmaningar med att understödja barn med speciella behov i sin inlärning av litteracitet. I likhet med Forsling, bevisade Gulz och Haake (2019) att genom en väl utformad interaktion i appen gick det att möjliggöra att förskolebarn av sig själva fick ett engagemang att lära sig grundläggande matematik
(2019, ss.173-174). Det kan bli ett sätt för en del förskolor som saknar matematik lärresurs för barnen att ändå uppnå lärande målen (2019, s.172). Studierna som utgår från ett designperspektiv har kommit till en konsensus om att en ökad interaktion och deltagande hos både barn i allmänhet och barn med särskilda behov resulterat från en meningsskapande interaktion.
För att säkra att det multimodala lärandet kan erbjuda stöd behöver en fungerande interaktion för förskolebarn utformas. En del studier bidrar till det med studier av utmaningar och lösningar från ett pedagogiskt perspektiv. För att summera pedagogen roll i den frågan, kan vi framför allt hitta en diskussion i Yellands (2018) studier. Yelland betonar att en ny form för lärande inte bara handlar om att introducera digitala plattor, utan det väsentliga är att kunna skapa ett stöd till lärandet genom att vara förstående, observant på barnens behov, samt lyssnande (2018, s. 848). Det handlar om att skapa en erkännande miljö som möjliggör barnens transformation mellan olika teckensystem (Forsling 2019, s. 111; Petersen 2015 s. 151, 154; Selander & Kress 2017, s. 85). Därför understryker Forsling lärarens flexibilitet i anpassning till tillgängliga resurser. Förmågan att skapa ett meningsfullt lärande
framställs som en nyckelkompetens. En liknande reflektion gör Yelland, som menar att en pedagogisk strategi behövs för att digitala plattor ska kunna nå sin fulla potential i det akuta stödet av yngre barns läs- och skrivfärdigheter. Strategin kombinerar både fysiska och digitala verktyg, en omtänksam pedagogik, och ett ifrågasättande och kommunikation av interpersonella interaktioner (2018, ss. 854, 850).
Till sist vill jag påpeka att trots att observationerna om lärande skiljer sig åt och har olika resultat i de olika situationerna, finns det inga motstridigheter angående vikten av pedagogrollen när man fördjupar diskussionen om anledningarna till de fungerande och de icke-fungerande lärande situationerna.
Därför ska jag i det följande summera några nyckelkompetenser som lyfts fram i studierna:
- flexibilitet i anpassning till tillgängliga resurser - förståelse för syftet med att använda teknik
- förmåga att skapa en erkännandekultur och ett multimodalt lärande - digital kompetens
- förmåga att ta fram och följa en pedagogisk strategi från ett designperspektiv
Tematisk analys
I det här avsnittet ska jag sortera de utvalda artiklarna enligt olika tema och presentera med tabeller (tabell 6, 7 och 8), så att det blir tydligare vilka studier som är inkluderade i varsin tematisk analys.
