Vad vet du om RF:s jämställdhetsmål?
”Faktiskt ingenting”
En kvalitativ studie om styrelseledamöters
upplevelser av arbetet mot jämställdhetsmålen
Linda Berneke Mikaela Nordin
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till de styrelseledamöter som ställde upp på intervju och gjorde det möjligt för oss att genomföra denna studie. Vi vill även tacka Samuel Lund och Malin Kjebon på Svenska brottningsförbundet som gav oss möjligheten att undersöka ett viktigt och intressant ämnesområde inom svensk brottning.
What do you know about the SSC’s gender equality goals? “nothing really”
– a qualitative study of board members’ experience working towards the
gender equality goals
Abstract
Since 1989, The Swedish Sports Confederation (SSC) has had the same gender equality goals for the decision-making bodies and election committees. Even so, men continue to be overrepresented in most national sport federations and clubs. This has led the SSC to adopt a formal regulation specifying that no gender should be represented by less than 40% in the boards of the national sport federations. This formal regulation does however not extend to the sport clubs, although it is still considered a goal to work towards. The aim of this study was to investigate how board members of Swedish wrestling clubs experience working towards the SSC’s gender equality goals. This was done by qualitative interviews with eight board members, investigating their attitudes towards the work regarding gender equality, what strategies the board members described were being, or could be, used and what might affect the work towards the gender equality goals. The results show that all board members have a positive attitude towards gender equality, although there seems to be uncertainty regarding the definition of gender equality as well as the gender equality goals. The results also show that the strategies described by the board members include strategies aimed at directly achieving the gender equality goals, as well as more general strategies aiming for gender equality in the whole club. What mainly seems to affect the conditions for achieving the gender equality goals seems to be the traditionally male-dominated history and culture of the sport, as well as the lack of interest in being a member of the board.
Nyckelord: Inställning, Strategi, Påverkansfaktor, Brottning Keywords: Attitude, Strategy, Affect, Wrestling
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Övergripande jämställdhetsarbete inom idrotten ... 1
Jämställdhet inom Svenska brottningsförbundet ... 2
Syfte och frågeställningar ... 3
Tidigare forskning ... 3
Inställning till jämställdhetsarbete ... 3
Strategier för jämställdhetsarbete ... 4
Påverkansfaktorer för jämställdhetsarbete ... 5
Sammanfattning tidigare forskning ... 6
Metod ... 6
Metodval ... 6
Undersökningsinstrument ... 6
Urval ... 7
Genomförande ... 8
Databearbetning ... 8
Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 9
Etiskt förhållningssätt ... 10
Resultat ... 10
Inställning till arbetet med jämställdhet ... 10
Osäkerhet/okunskap kring begreppet jämställdhet och jämställdhetsmålen ... 10
Positiv inställning ... 11
Strategier som beskrivs för att nå jämställdhetsmålen ... 12
Strategier som används ... 12
Förslag på strategier ... 13
Vad som påverkar förutsättningarna för att nå jämställdhetsmålen ... 13
Sammanfattning av resultatet ... 14
Diskussion ... 14
Metoddiskussion ... 14
Analys och resultatdiskussion ... 15
Inställning till arbetet med jämställdhet ... 16
Strategier för att nå jämställdhetsmålen ... 16
Påverkansfaktorer för att nå jämställdhetsmålen ... 18
Slutsats ... 19
Praktiska implikationer ... 20
Fortsatt forskning ... 20
Referenser ... 21
Bilaga 1 Intervjuguide ... 23
Bilaga 2 Operationalisering av intervjufrågor ... 24
Bilaga 3 Missivbrev ... 25
Bilaga 4 Hantering av personuppgifter ... 26
Inledning
Jämställdhet är en grundläggande statsrättslig norm och målsättningen i samhället är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma sitt eget liv samt samhället i stort. För att nå detta mål har regeringen formulerat sex jämställdhetsdelmål. De handlar om att kvinnor och män ska vara jämställda sett till ekonomi, makt och inflytande, utbildning, obetalt hem- och omsorgsarbete, fysisk integritet och hälsa (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Det övergripande jämställdhetsmålet ger uttryck för att ett demokratiskt och rättvist samhälle skapas när kvinnor och män delar på makten och inflytandet (Åström, 2017).
Enligt Riksidrottsförbundet (RF) (2020) innebär jämställdhet inom idrotten att män och kvinnor ska ha samma möjligheter att kunna forma idrotten och det egna deltagandet i den. De gör även skillnad på begreppen jämställdhet och jämlikhet och menar att jämställdhet enbart handlar om relationen mellan män och kvinnor. Begreppet jämställdhet är således inom idrotten ett normativt begrepp som bygger på en dualistisk könsförståelse (Svender & Nordensky, 2020). RF (2020) menar vidare att förutsättningen för en framgångsrik idrottsutveckling är en jämställd idrott. Idrottsrörelsen startades dock av män för män, och genomsyras än idag av manliga normer som främjar de befintliga maktstrukturerna. Att endast privilegiera män gynnar varken demokrati, rättvisa, effektivitet eller utveckling, vilket är några av de värden som den svenska idrottsrörelsen står för. Det är tydligt att varken idrotten eller samhället är jämställt, vilket innebär att idrotten måste arbeta både utifrån det rådande samhällsperspektivet och utifrån sin egen historia för att nå sina mål (Riksidrottsförbundet, 2020).
Adriaanse och Schofield (2014) framhåller att den kvinnliga representationen inom idrott har ökat under senare år, specifikt med 2012 års olympiska spel som utmärkande event där 44,3 procent av alla deltagare var kvinnor. Denna ökning bland kvinnor i antalet utövare återfinns inte i idrottsstyrelser och kvinnor är fortsatt markant underrepresenterade i ledande positioner inom den organiserade idrotten (Adriaanse & Schofield, 2014). Jämställdhet inom beslutsfattande organ inom idrott, menar Grahn (2017) spelar en avgörande roll för att både män och kvinnor ska kunna vara del av den demokratiska processen. Denna studie fokuserar därför på hur arbetet mot jämställda styrelser upplevs av styrelseledamöter i idrottsföreningar.
Övergripande jämställdhetsarbete inom idrotten
Den svenska idrottsrörelsen har sedan 1989 haft jämställdhetsmål, där de mål som rör könsfördelningen i beslutande organ och valberedningar varit oförändrade fram tills idag (Svender & Nordensky, 2017).
Målen specificerar att kvinnor och män ska vara representerade med minst 40 procent i beslutande organ och 50 procent i valberedningar (Riksidrottsförbundet, 2018). Trots att målen varit desamma i mer än trettio år visar statistik som togs fram 2017, att nästintill två av tre ledamöter i specialidrottsförbundens (SF) styrelser var män. Dessutom var 77 procent av alla ordföranden i styrelserna män. En jämförelse av statistiken över en tioårsperiod visar att det har blivit en jämnare könsfördelning bland både ledamöter och ordföranden, där männens överrepresentation har minskat med cirka tio procentenheter mellan 2005 och 2015. Riksidrottsförbundet ansåg utvecklingen som otillräcklig då den endast motsvarade 16 ledamöter och sju ordföranden (Svender & Nordensky, 2017).
Det medförde att RF-stämman 2017 antog en stadgeändring som innebär en formell reglering av könsammansättningen i alla SF:s styrelser (Riksidrottsförbundet, 2018). Den formella regleringen träder i kraft den första juni 2021 och specificerar att:
SF ska i sina stadgar föreskriva att styrelser och valberedningar ska bestå av kvinnor och män, att ettdera könet ska vara representerat med minst 40 procent av övriga ledamöter i styrelser, och med hälften av övriga ledamöter i valberedningar samt att i normalstadgar för SDF [svenska distriktsförbund] föreskriva att styrelser och valberedningar ska bestå av kvinnor och män (Riksidrottsförbundet, 2019a, 11 kap, 4 § 4).
Regleringen möjliggör för sanktioner mot de SF som inte uppfyller målen. Det som framgår av 10 kap.
5 § i RF:s stadgar är att den yttersta konsekvensen av att ett SF inte efterlever stadgarna, är uteslutning av förbundet ur RF (Riksidrottsförbundet, 2019a). Primärt är det ekonomiska konsekvenser, genom uteblivet organisationsstöd, som kan drabba specialidrottsförbunden om den nya formella regleringen i RF:s stadgar inte efterföljs (Riksidrottsförbundet, 2019b). Även om den formella regleringen endast gäller SF, berörs också föreningar, eftersom de jämställdhetsmål som antogs 1989 och fastställdes på nytt i RF-stämman 2017, anger att ”alla organ, på alla nivåer inom idrotten, ska år 2025 ha en könsfördelning där inget kön är representerat med mindre än 40 procent” (Riksidrottsförbundet, 2018, s. 5). En viktig skillnad att ta hänsyn till gällande könskvotering och mål om könssammansättning är att kvotering är obligatoriskt medan mål är en önskan, vilket gör det frivilligt (Adriaanse & Schofield, 2014).
Svender (2017) menar att den främsta anledningen till valet av 40/60 procent som fördelning i RF:s jämställdhetsmål är att viss forskning pekar på att 40 procent utgör en kritisk massa, vilket är nödvändigt för att förhindra marginalisering av den underrepresenterade gruppen. För att en underrepresenterad grupp ska ha möjlighet att påverka diskussionerna samt kulturen i styrelserummet behöver de utgöra en kritisk massa och ses som individer istället för symboler (Kanter, 1977). Det kan dock krävas fler åtgärder för att förändra den struktur och kultur som råder inom idrotten och på så sätt förändra den manliga överrepresentationen (Svender & Nordensky, 2017).
Jämställdhet inom Svenska brottningsförbundet
Brottning är en idrott som funnits sedan urminnes tider och det finns spår av brottning från de forntida sumererna som levde för över 5000 år sedan. Som tävlingsidrott återfinns brottning så tidigt som i de antika olympiska spelen från år 708 f.Kr. och sedan dess har brottningen utvecklats till den sport den är idag. Brottningen var dock länge ämnad endast för män och det var inte förrän 2004 som brottning för kvinnor erkändes som en olympisk disciplin, i samband med de Olympiska spelen i Aten (United World of Wrestling, 2020). I takt med att idrotten växt och utvecklats för kvinnor har tidigare uppfattningar om begränsade könsskillnader förändrats, samt synen på att olika idrotter är maskulina eller feminina.
Idag tränar och tävlar kvinnor från hela världen i brottning men för att idrotten ska fortsätta växa och utvecklas måste det som utgör hinder för kvinnors representation arbetas bort (Curby & Jomand, 2015).
Svenska brottningsförbundet (SBF) (2020a) grundades år 1909. Förbundets vision med jämställdhetsarbete är bland annat att förbundet ska präglas av jämställdhet och att talang och engagemang ska väga tyngre än vanor och tradition. Förbundets kärnvärden, som innefattar glädje, gemenskap, engagemang, demokrati, delaktighet, allas rätt att vara med samt rent spel, anses ge goda förutsättningar för utvecklingsresan mot ökad jämställdhet. Samtidigt anses förbundets förutsättningar vara påverkade av idrottens historia, eftersom män har brottats under en längre tid än kvinnor. Detta har medfört en överrepresentation av män inom idrotten och lett till en obalans i rekryteringsbasen, eftersom det än idag är fler män än kvinnor som utövar idrotten. Bland förbundets föreningar finns, trots det, en vilja till förändring och ett engagemang för att bli mer jämställda inom svensk brottning, både bland de aktiva, bland tränare och i styrelser (Svenska brottningsförbundet, 2018).
Som specialidrottsförbund var SBF 2017 ett av de 16 SF som ännu inte uppnått den föreskrivna könsfördelning som presenterats i RF:s jämställdhetsmål (Svender & Nordensky, 2017). SBF har idag 18 distriktsförbund och 165 brottningsföreningar under sig (Svenska brottningsförbundet, 2020b). I en undersökning bland svenska brottningsföreningar (N=74), som förbundet själva genomförde 2017, framgick det att 70 procent av alla styrelseledamöter och 82 procent av alla ordföranden var män.
Statistiken visar också att kvinnor var underrepresenterade bland tränare och utövare, där männen utgjorde 76 procent av tränarna och 70 procent av utövarna, vilket tyder på att brottningen i Sverige är mansdominerad. Det framgick även att endast 63,4 procent av de föreningar som deltagit i undersökningen aktivt arbetade med jämställdhet (Svenska brottningsförbundet, 2017).
Mot denna bakgrund anses förutsättningarna för att nå RF:s jämställdhetsmål inom SBF vara goda, men statistiken visar att målen ännu är långt ifrån uppfyllda bland förbundets föreningar. Föreliggande studie är gjord på uppdrag av SBF och intresserar sig för hur arbetet mot RF:s jämställdhetsmål upplevs i föreningsstyrelser.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur styrelseledamöter inom Svenska brottningsförbundets föreningar upplever arbetet med att nå Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål inom styrelsen.
Frågeställningarna är:
• Vilka inställningar finns till arbetet med jämställdhet?
• Vilka strategier beskrivs för att nå jämställdhetsmålen?
• Vad tycks påverka förutsättningarna för att nå jämställdhetsmålen?
Tidigare forskning
I avsnittet behandlas studier som berört inställningen till jämställdhet och hur det påverkar jämställdhetsarbetet, vilka strategier som används för att uppnå jämställdhet samt andra faktorer som kan påverka jämställdhetsarbetet. Avsnittet avslutas med en sammanfattning som motiverar studiens syfte och frågeställningar.
Inställning till jämställdhetsarbete
Att förstå idrottens historia är av vikt för att förstå frågor som handlar om idrott, rättvisa och kön. Detta presenterar Kempe-Bergman (2014) i sin avhandling om jämställdhet som bygger på intervjuer med manliga ledare. Studien handlar bland annat om hur de manliga ledarnas inställning till jämställdhet påverkade arbetet med frågan. Vidare menar Kempe-Bergman (2014) att idrotten är skapad av män för män, vilket har lett till att en naturlig överordning har skapats som är rådande än idag, där män har fler fördelar inom idrotten än kvinnor. Jämställdhetsarbetet inom idrotten har därmed kommit att nästan helt kretsa kring kvinnor, vilket kan få konsekvenser för jämställdhetsarbetet då det främst är män som har möjlighet att påverka att arbetet faktiskt genomförs, i och med deras maktposition inom idrotten.
Om de män som besitter makten inom idrottsorganisationerna har ett negativt förhållningssätt till det kvinnocentrerade jämställdhetsperspektivet finns det risk att arbetet inte utförs, eftersom en mer jämställd idrott kan ge männen mindre makt, inflytande och tillgänglighet (Kempe-Bergman, 2014).
Även Adriaanse och Schofield (2013) fann, i en jämförande fallstudie av könsdynamiken inom idrottens styrning, en tydlig könsordning där män dominerade. Studien fokuserade på könsregimer och genomfördes på australienska idrottsorganisationers styrelser. I studien identifierades tre könsregimer som påverkade inställningen till, och möjligheterna för, jämställhet mellan kvinnor och män:
hegemonisk maskulinitet, hegemonisk maskulinitet i förändring och pågående jämställdhetsintegrering (Adriaanse & Schofield, 2013). De organisationer som Adriaanse och Schofield (2013) beskriver som hegemoniskt maskulin och hegemoniskt maskulin i förändring, kan ses ha drag av det negativa förhållningssätt till det kvinnocentrerade jämställdhetsperspektiv som skildras av Kempe-Bergman (2014). Därtill hade männen, i den hegemoniskt maskulina organisationen, majoritet i styrelsen och hade de mest inflytelserika positionerna. Trots att vissa män var medvetna om organisationens maskulina kultur och obalans i könsfördelningen var de motvilliga att släppa sin makt. De ansåg att avsaknaden av kvinnor med kompetens och vilja att leda, samt kvinnors prioriteringar och individuella val, var anledningen till att kvinnorna inte hade en plats i styrelsen och därmed ansågs obalansen i könsfördelningen inte vara organisationens fel (Adriaanse & Schofield, 2013). På liknande sätt beskriver
Kempe-Bergman (2014) hur en del av de manliga ledarna som intervjuades distanserade sig, uttryckte missnöje, ointresse och motstånd till jämställdhetsfrågan.
Vidare fann Adriaanse och Schofield (2013) att i den hegemoniskt maskulina organisationen i förändring var styrelsen medveten om, och tog ansvar för, att de genom sin organisationskultur bidragit till kvinnors underrepresentation i styrelsen. I ett försök att påverka jämställdheten i organisationen hade en paragraf skrivits in i stadgarna om att minst två av varje kön skulle ha en plats i styrelsen. Denna kvotering möttes av motstånd eftersom det skulle kunna leda till att kön prioriterades över kompetens i valet av styrelseledamöter. Slutligen visar resultatet från Adriaanse och Schofields studie (2013) att organisationen som hade en pågående jämställdhetsintegrering utmärkte sig på så sätt att kvinnorna, trots sin underrepresentation i styrelsen, hade inflytande över organisationen. Kvinnorna var även aktivt stöttade av den manliga ordföranden och verkställande direktören. Organisationen Adriaanse och Schofield (2013) beskriver tycks ha en mer positiv inställning till jämställdhet. Denna inställning återfinns även i Kempe-Bermans (2014) intervjuer med de manliga ledarna. Där beskrevs jämställd idrott som något viktigt och det fanns ett intresse och engagemang för att förändra och utveckla jämställdheten inom idrotten.
Att det verkar finnas olika typer av inställningar till jämställdhetsfrågan visar även en artikel av Pfister (2010). De mest centrala frågorna i artikeln var varför det är så få kvinnor på ledande positioner inom idrotten och vad som kan eller måste göras för att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor på dessa positioner. Artikeln bygger på två olika studier, en kvantitativ studie med idrottsledare i Danmark samt en intervjustudie där individer som av olika skäl lämnat sina positioner inom olika idrottsorganisationer medverkade. Resultatet visar att inställningen till jämställdhetsfrågan utgjordes av tre kategorier:
positiv inställning, skeptisk till negativ inställning, samt osäker/ointresserad av frågan. De liknar de kategorier Kempe-Bergman (2014) presenterar i sin avhandling. Den positiva inställningen inkluderade uppfattningen att kvinnor skulle kunna bidra med nya idéer samt att deras värderingar skulle kunna gynna idrottsorganisationer (Pfister, 2010). Detta eftersom män och kvinnor kan bidra med olika perspektiv och olika tankesätt. Trots det upplevde flera informanter i studien att kvinnor inte aktivt sökte ledarpositioner. En del informanter argumenterade för att det fanns vissa idrotter som var traditionellt mansdominerade vilket kunde påverka vilka som hamnade i styrelsen. En annan anledning som gavs till kvinnors underrepresentation, var att kvinnor tenderar att ta ett större ansvar i hemmet, vilket enligt vissa informanter innebar att det var kvinnornas eget beslut att sätta familjen först (Pfister, 2010). Det är något som speglar den tidigare nämnda studien av Adriaanse och Schofield (2013), att kvinnors individuella val och prioriteringar ges som en förklaring till avsaknaden av kvinnor i styrelser.
Även en studie av Ottesen, Skirstad, Pfister och Habermann (2010) visar att kvinnor tenderade att prioritera familjen över ledarpositioner, vilket framkom i en kvantitativ enkätstudie genomförd i Sverige, Norge och Danmark. Där jämfördes inställningen till, samt erfarenheterna av, kvinnors underrepresentation. Studien riktade sig till ordföranden och styrelseledamöter från nationella och regionala idrottsförbund, samt från de nationella paraplyorganisationerna. Resultatet visar att två tredjedelar av informanterna från Sverige ansåg att lika möjligheter för män och kvinnor var viktigt. Till skillnad från männen, var kvinnorna generellt missnöjda med de rådande könsförhållandena i förbundsstyrelserna. Dessa förhållanden beskrevs bland annat som kvinnors frånvaro från ledande positioner, samt begränsningarna till lika möjligheter inom idrotten för kvinnor. Utöver kvinnornas val att prioritera familjen över ledarpositioner ansåg en del informanter att kvinnor saknade självförtroendet för att vara ledare (Ottesen et al., 2010). Mäns motvilja till att ge upp sina maktpositioner, vilket Adriaanse och Schofield (2013) framhöll i sin studie, återfanns även i studien av Ottesen et al. (2010).
Strategier för jämställdhetsarbete
Att använda sig av könskvotering som strategi kan vara ett sätt att säkerställa både kvinnors och mäns representation i styrelsen och på så sätt öka jämställdheten, det visar en jämförande fallstudie av
Adriaanse och Schofield (2014). Syftet med studien var undersöka hur könskvotering påverkar jämställdhet mellan kvinnor och män inom nationella idrottsorganisationer i Australien. I samband med kvotering och önskad könssammansättning, används ofta begreppet kritisk massa, vilket specificerar hur många individer av det underrepresenterade könet som krävs för att undvika en marginalisering av gruppen (Konrad, Kramer & Erkut, 2008). Vilket antal som utgör den kritiska massan finns det olika uppfattning om. Riksidrottsförbundet menar, utifrån sina jämställdhetsmål, att den kritiska massan utgörs av 40 procent (Riksidrottsförbundet, 2018). Konrad et al. (2008) hävdar att tre eller fler kvinnor utgör den kritiska massan och är det antal som krävs för att förändra dynamiken i en styrelse. Detta framhåller även Adriaanse och Schofield (2014), som menar att den kritiska massan inte kan specificeras och operationaliseras endast utifrån en procentuell andel av styrelsen. Vidare menar Adriaanse och Schofield (2014) att varje situation är unik och måste behandlas därefter, samt att kvoteringar som specificerar minst tre kvinnliga styrelseledamöter är centralt för att främja jämställdheten mellan kvinnor och män i styrelser. Slutligen framhåller Adriaanse och Schofield (2014) att könskvotering, som enskild åtgärd, inte är särskilt effektivt i praktiken. Däremot kan det tillsammans med fler åtgärder, exempelvis arbete med jämställdhet inom hela organisationen, öka möjligheterna för att uppnå en mer jämställd styrelse. Samtidigt visar artikeln av Ottesen et al. (2010) att kvotering som strategi inte hade särskilt mycket stöd av vare sig kvinnor eller män på de ledande posterna i de nordiska idrottsförbunden.
Ytterligare ett sätt att skapa en jämnare könsfördelning och därmed främja jämställdhet har visat sig vara då ledningen i en organisation ger uttalat stöd för jämställdhet, samt att organisationen använder sig av olika Human Resource Management verktyg. Det anför Moore, Parkhouse och Konrad (2000) i en kvantitativ studie med syfte att undersöka effekterna av hur dessa organisatoriska strategier kan bidra till fler kvinnor på ledande positioner inom idrotten. De exempel på verktyg som framgår i studien var jobbmässor för att rekrytera kvalificerade kvinnor, samt fastställande av organisatoriska anställningsmål med hänsyn till kvinnor. Resultatet från studien visar att de organisatoriska strategierna bidrog till en motivation att formulera och implementera strategier för jämställdhet längre ner i organisationen. Det innebar bland annat att väga in jämställdhetsaspekter i anställningsbesluten, vilket påverkade fördelningen mellan män och kvinnor i organisationen (Moore et al., 2000).
Påverkansfaktorer för jämställdhetsarbete
Brottning är en idrott som verkar uppfattas olika av män och kvinnor. Det framhåller Leng et al. (2012) i sin studie och menar att brottning länge setts som en maskulin idrott, vilket gör det relevant att förstå hur idrotten kan uppfattas olika, om målet är att öka kvinnors deltagande. Studien genomfördes i Singapore och bygger på en enkät som besvarades av 155 respondenter med medelåldern 19,8 år, varav 56 procent var kvinnor. Resultatet visar att brottning uppfattades mer som en våldsam underhållning än en idrott och att det fanns skillnader i hur män och kvinnor uppfattade idrotten. Kvinnor var mer benägna att se brottning som våldsamt och därför också se idrotten som mer lämpad för män. Leng et al. (2012) menar att en individ som är aktiv i en idrott kommer att få en annorlunda syn på idrottens karaktär och kan därmed bedöma den mer objektivt. Det ger även större möjligheter att se bortom könsstereotyper associerat till den specifika idrotten då individen kan få en annan bild av hur män och kvinnor verkar i idrotten. Eftersom kvinnorna ansåg att brottning inte passade för dem minskade möjligheten för dem att ändra sin uppfattning om idrotten. Avslutningsvis framhåller Leng et al. (2012) att brottningens ledning behöver vara medveten om detta för att kunna skapa möjligheter för kvinnor att uppleva idrotten och därmed påverka deras uppfattning om den, vilket således ökar den kvinnliga representationen (Leng et al., 2012).
Det är möjligt att det finns en skillnad i förhållningssättet till jämställdhet mellan nya och gamla idrotter.
Det indikerar åtminstone en studie av den ’nya’ idrotten triathlon, där ett positivt förhållningssätt till jämställdhet tycks genomsyra hela idrotten som organisation (Sotiriadoua & de Haan,2019). Studien genomfördes i Australien genom att intervjua styrelseledamöter från två nationella och ett internationellt triathlonförbund. Sotiriadoua och de Haan (2019) menar att nya idrottsorganisationer verkar sakna den könsstyrda tradition och historia som återfinns i äldre idrottsorganisationer, vilket har
gjort det lättare att komma med innovativa lösningar och skapa bra förutsättningar för jämställdhet inom idrotten redan från början. Anledningen till detta är att det har funnits män inom förbunden som kämpat för jämställdhet redan från början, samt att förbunden aktivt har engagerat sig i att söka och rekrytera kvinnliga styrelseledamöter (Sotiriadoua & de Haan, 2019). Att idrottens kultur därmed påverkar styrningen skulle enligt Sotiriadoua och de Haan (2019) kunna vara möjligt. Det är något som även Adriaanse och Schofield (2013) uppmärksammade i sin studie där den idrottsorganisation som hade kommit längst i arbetet med jämställdhet, omfattade en idrott som traditionellt hade en jämnare föreldning av kvinnor och män bland utövarna.
Sammanfattning tidigare forskning
Mycket av den tidigare forskning som rör jämställdhet i idrottsorganisationers styrelser är gjord utomlands (Adriaanse & Schofield, 2013; Adriaanse & Schofield, 2014; Leng et al., 2012; Moore et al., 2000; Pfister, 2010; Sotiriadoua & de Haan,2019). De flesta studier har även genomförts med nationella idrottsorganisationer eller idrottsförbund som utgångspunkt (Adriaanse & Schofield, 2013; Adriaanse
& Schofield, 2014; Sotiriadoua & de Haan,2019; Ottesen et al., 2010). Forskning om jämställdhet inom styrelser i idrottsorganisationer på gräsrotsnivå, det vill säga studier med föreningar som utgångspunkt, verkar saknas, vilket legitimerar behovet av föreliggande studie. Valet av studiens första frågeställning motiveras utifrån den tidigare forskning som visat att inställningen bland styrelseledamöter har stor påverkan på hur jämställdhetsarbetet upplevs och bedrivs (Kempe-Bergman, 2014; Adriaanse &
Schofield, 2013; Pfister, 2010; Ottesen et al, 2010). Vidare framgår det att kvotering verkar vara en vanlig strategi för att uppnå jämställdhet i styrelser (Adriaanse & Schofield, 2014; Ottesen et al., 2010).
Studiens andra frågeställning motiveras därför utifrån syftet att undersöka vilka typer av strategier som förekommer bland föreningsstyrelser. En viktig utgångspunkt för studien att ta hänsyn till är att de tvingande mål som RF satt upp gällande kvotering till minst 40 procent i idrottens styrande organ endast gäller SF. Föreningar omfattas fortfarande av RF:s jämställdhetsmål men är inte tvingade att uppfylla dessa inom en viss tid. Den tredje frågeställningen motiveras utifrån indikationen att idrottens historia och kultur kan påverka hur arbetet med jämställdhet inom styrelsen upplevs. Frågeställningen gör det möjligt att se vilka faktorer styrelseledamöterna upplever påverkar arbetet mot en mer jämställd styrelse.
Metod
I avsnittet behandlas val av metod, undersökningsinstrument samt urval för studien. Vidare följer en redovisning av studiens genomförande och hur datamaterialet analyserats. Avslutningsvis redogörs för studiens tillförlitlighet och hur de forskningsetiska principerna har beaktats.
Metodval
Studiens syfte fokuserade på hur informanterna uppfattade och tolkade sin sociala verklighet, därmed valdes en kvalitativ forskningsmetod. En kvalitativ ansats ämnar bidra till en djupare förståelse inom området och fokuserar på vikten av språk, vilket innebär att det är informanternas subjektiva upplevelser, tankar och egna uppfattningar som är av intresse att studera (Bryman, 2011).
Undersökningsinstrument
Valet av undersökningsinstrument för studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Eftersom studien ämnade undersöka upplevelser, vilket är något subjektivt, kunde undersökningsinstrumentet skapa goda förutsättningar att besvara studiens syfte och frågeställningar (Bryman, 2011). Kvalitativa intervjuer möjliggör för en djupare förståelse av informanters perspektiv, genom att tolka de fenomen som informanterna redogör för utifrån hur de även beskriver sin levda värld. Genom att använda sig av semistrukturerade intervjuer kunde intervjuerna genomföras likt ett vardagssamtal men likväl fokusera
på ett specifikt syfte (Kvale & Brinkmann, 2014).
Som underlag till intervjuerna togs elva intervjufrågor fram med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna. Intervjufrågorna sammanställdes sedan i en intervjuguide (Bilaga 1). Intervjuguiden gjorde det möjligt för oss att omformulera, precisera och byta ordning på frågorna samt ställa följdfrågor för att få ett så innehållsrikt svar som möjligt (Bryman, 2011). Operationationalisering av intervjufrågorna gjordes genom att ställa upp studiens frågeställningar var för sig och sedan diskutera och resonera om vilka frågor som skulle kunna ge svar på respektive frågeställning (Bilaga 2). För den första frågeställningen, som handlade om inställning, valdes frågor som fokuserade på att få informanten att prata om det nuvarande läget i föreningsstyrelsen, samt innebörden av jämställdhet och RF:s jämställdhetsmål. Syftet med frågorna var att höra hur informanterna resonerade kring jämställdhet, om begreppet lyftes som en viktig aspekt och att identifiera kunskapsnivån gällande jämställdhetsmålen, vilket därmed skulle kunna tydliggöra informanternas inställning till jämställdhetsarbetet.
För den andra frågeställningen som handlade om strategier valdes mer direkta intervjufrågor. Frågorna som valdes syftade till att identifiera vilka strategier som användes för att uppnå målen, vilka strategier som skulle kunna användas, samt vad informanten tyckte att styrelsen gjorde bra eller kunde göra bättre. Syftet med dessa frågor var att ta reda på vilka strategier som användes i föreningsstyrelser, både de som användes direkt men också de strategier som användes mer indirekt. Frågorna om vad informanterna ansåg styrelsen gjorde bra eller kunde göra bättre syftade till att få informanten att utveckla sina svar och prata mer om strategierna.
För den tredje frågeställningen som handlade om påverkansfaktorer gjordes valet att fokusera på intervjufrågor om vilka hinder och möjligheter informanterna upplevde för att nå jämställdhetsmålen.
Anledningen till valet var att svaret på frågorna skulle kunna grupperas under positiva och negativa påverkansfaktorer trots olika svar, från olika ledamöter. Det formulerades också en mer specifik fråga gällande hur representationen av pojkar respektive flickor bland föreningens utövare eventuellt speglade styrelsens könssammansättning. Frågan syftade till att undersöka om det fanns ett samband mellan utövarnas könssammansättning och den i styrelsen.
Urval
Eftersom studiens syfte och frågeställningar var riktat mot styrelseledamöter i svenska brottningsföreningar valdes ett målinriktat urval. Bryman (2011) menar att ett målinriktat urval är fördelaktigt när man ska undersöka en specifik grupp, organisation eller område, eftersom det ofta är av vikt för att säkerställa en viss variation i det urval som blir resultatet för studien. Vid ett målinriktat urval väljs informanterna ut för att de är relevanta för att förstå det som ämnas undersökas. Vidare menar Bryman (2011) att det måste finnas en medvetenhet om vilka kriterier som är av relevans för att en informant ska väljas eller inte.
De urvalskriterier som användes var att informanterna hade en aktiv roll i styrelsen, att informanterna representerade olika föreningsstyrelser, samt huruvida föreningsstyrelserna uppfyllde RF:s jämställdhetsmål eller inte. Valet av aktiva styrelseledamöter gjordes eftersom de förväntades vara insatta i styrelsens pågående arbete. Anledningen till att styrelseledamöterna valdes ut från olika föreningar var för att ge en bred bild av upplevelsen av arbetet mot jämställdhetsmålen i svenska brottningsföreningars styrelser. Genom att intervjua både ledamöter från styrelser som uppfyllde målen och från styrelser som inte uppfyllde målen, avsåg vi jämföra om upplevelserna av arbetet med jämställdhetsmålen skiljde sig åt.
Urvalet bestod av åtta styrelseledamöter, fem män och tre kvinnor. Könsfördelningen bland informanterna utgjorde dock inte ett av urvalskriterierna eftersom studien inte syftade jämföra
männens och kvinnornas upplevelser. Av de åtta styrelser som informanterna verkade i, uppfyllde fem styrelser RF:s jämställdhetsmål om minst 40 procents representation av varje kön i styrelsen.
Tabell 1. Beskrivning av informanter med informantbeteckning
Informant 1 2 3 4 5 6 7 8
Kön Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna
Måluppfyllelse Jämställd Ojämställd Ojämställd Ojämställd Jämställd Jämställd Jämställd Jämställd
Informantbeteckning 1J 2OJ 3OJ 4OJ 5J 6J 7J 8J
Tabellen visar en sammanställning av studiens informanter där de presenteras med en siffra, kön och om föreningen möter RF:s jämställdhetsmål eller inte. De föreningar som möter målen presenteras som jämställd, medan de som inte möter målen presenteras som ojämställd. Informantbeteckningen visar endast informantens siffra samt eventuell måluppfyllelse. Om föreningen är jämställd anges ett ’J’ efter informantens siffra. Om föreningen är ojämställd anges istället ett ’OJ’. Informantbeteckningarna användes i presentationen av studiens resultat för att möjliggöra för analys av resultatet i relation till tidigare forskning.
Genomförande
Innan datainsamlingen påbörjades genomfördes en pilotintervju för att ta reda på hur frågorna kunde upplevas och vilken typ av svar som kunde ges på frågorna. Pilotintervjun gjorde det möjligt att utveckla två av intervjufrågorna som upplevdes otydliga. Frågorna som ändrades var Hur tänker du kring er styrelsesammansättning? vilket ändrades till Hur skulle du beskriva din styrelse – hur den är sammansatt? samt Hur definierar du jämställdhet? vilket ändrades till Vad innebär jämställdhet för dig? Pilotintervjun möjliggjorde även att sonderande frågor kunde tas fram till varje intervjufråga, vilket bedömdes kunna vara till hjälp under den faktiska datainsamlingen. Under pilotintervjun testades ett förslag på ordning för frågorna, vilket utgjorde underlaget för ordningen som presenteras i intervjuguiden (Bilaga 1).
För datainsamlingen kontaktades inledningsvis åtta styrelseledamöter via e-post med hjälp av ett missivbrev (Bilaga 3). Missivbrevet innehöll information om studien och hur studien skulle förhålla sig till de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2017). De första åtta styrelseledamöterna som kontaktades valdes ut med hjälp av vår kontaktperson på SBF. Då endast fyra svarade, varav en inte önskade delta, söktes ytterligare styrelseledamöter upp genom att använda SBF:s hemsida med register över alla föreningar. Därefter skickades intervjuguiden ut till de styrelseledamöter som tackat ja till att delta i studien, det för att ge dem möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Vi genomförde sedan fyra intervjuer var, varav sju över telefon och en över videosamtal. Intervjuerna spelades även in med hjälp av en inspelningsapplikation på telefon eller dator för att sedan kunna transkribera och analysera intervjuerna i efterhand.
Databearbetning
Efter att intervjuerna genomförts transkriberades ljudinspelningarna och ett digitalt textmaterial skapades för varje intervju. Intervjuerna fick var sin siffra för att underlätta kodningen och göra informanterna anonyma. Alla intervjutranskripten lästes sedan igenom för att få en känsla av helheten i materialet (Kvale & Brinkmann, 2014). Därefter togs ett flertal kategorier fram utifrån studiens tre frågeställningar och de tillhörande intervjufrågorna, varje kategori fick också var sin färg. De kategorier som togs fram var: positiv inställning, negativ inställning, osäker/okunnig inställning,
arbetsinsatser/strategier, inställning till strategier, förslag på strategier, strategier för jämställdhet i hela föreningens arbete, möjligheter för att nå jämställdhetsmålen, hinder för att nå jämställdhetsmålen och andra påverkansfaktorer till jämställdhet. Sedan delades intervjutranskripten upp och vi färgkodade fyra var utifrån kategorierna. Därefter kodades intervjutranskripten genom att läsa igenom respektive intervjutransskript på nytt och placera in naturliga meningsenheter som uttryckte informantens upplevelse, vilket utgjorde koderna som sedan delades upp under passande kategori. Efter varje kod sattes en siffra i parantes för att tydliggöra från vilken intervju koden framkommit. Genom att använda siffror i slutet på koderna blev det även möjligt att använda samma kod för flera intervjutranskript om informanterna uttryckt sig på liknande sätt. Exempel på koder var visar intresse för jämställdhetsarbetet, positiv till representation av båda könen i styrelsen och uttrycker missnöje om idrottens mansdominans. Dessa exempel på koder placerades under kategorin positiv inställning. När kodningen var klar lästes samtliga intervjutranskript igenom igen, för att säkerställa att kodningen skett på liknande sätt, vilket visar på intrabedömarreliabilitet (Bryman, 2011).
Därefter analyserades och jämfördes de koder som framkommit och de koder som återfanns bland flera informanter lade grunden för studiens resultat. Resultatet redovisades sedan i löpande text och förtydligades med citat från informanterna.
Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
Tillförlitligheten i studien diskuteras utifrån studiens reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.
Reliabiliteten i en studie kan bedömas utifrån hur troligt det är att studien skulle generera samma resultat om den gjordes om vid ett annat tillfälle, av en annan forskare (Kvale & Brinkmann, 2014). I föreliggande studie valde vi att använda öppna frågor i intervjuerna. Dessa skulle kunna tolkas som ledande frågor men var en medveten del i intervjutekniken för att få informanterna att prata om frågor de annars kanske skulle ha undvikit. De öppna frågorna bedöms därmed inte ha inverkat på svaren eftersom informanterna gav liknande svar trots att frågan ställdes på olika sätt. För transkriberingen av intervjuerna kom vi överens om att vi skulle transkribera intervjuerna ordagrant, för att höja reliabiliteten i transkriberingarna (Kvale & Brinkmann, 2014). I metodavsnittet för studien återgav vi i detalj hur vi bearbetat och analyserat materialet, vilket höjer reliabiliteten, eftersom det innebär att samma tillvägagångssätt skulle kunna användas igen och generera liknande resultat om studien genomfördes med samma deltagare på nytt inom en snar framtid.
Validiteten i en studie bedöms utifrån huruvida studien undersöker det den syftar att undersöka (Kvale
& Brinkmann, 2014). I föreliggande studie har vi valt att på ett så grundligt sätt som möjligt redogöra för hela forskningsprocessen och de beslut som har tagits, för att öka studiens trovärdighet för den som tar del av studien. Även operationationaliseringen av studiens syfte och frågeställning, genom transparens i framtagandet av intervjufrågorna, anses öka validiteten i studien. I bedömningen av validiteten är det även viktigt att ta i beaktande om informanternas yttranden kan betraktas som sanna (Kvale & Brinkmann, 2014). För att öka chansen att informanterna talade öppet och ärligt om sina upplevelser klargjordes det för informanterna innan intervjuerna vad studien skulle användas till och hur deras deltagande skulle bidra till ett större perspektiv.
Utifrån den grad av reliabilitet och validitet som återfinns i resultatet, kan en bedömning av studiens generaliserbarhet göras utifrån huruvida resultatet är giltigt för andra situationer, kontexter och undersökningspersoner (Kvale & Brinkmann, 2014). Eftersom urvalet för studien var målstyrt kan vi inte dra slutsatsen att det utgjorde en representation av populationen, vilket Kvale och Brinkmann (2014) menar innebär att resultatet inte kan generaliseras statistiskt. Vidare menar Kvale och Brinkmann (2014) att generalisering av en intervjustudie är svårt. Föreliggande studie undersöker ett visst antal styrelseledamöters upplevelser vilket innebär att resultatet kan anses generaliserbart för just den gruppen som deltagit i studien. Huruvida resultatet kan generaliseras för ledamöternas respektive styrelse, kan däremot diskuteras. Det resultat som handlar om vilka strategier som används anses kunna generaliseras då dessa bedöms kräva insikt i arbetet från hela styrelsen, till skillnad från resultatet som
bygger på inställningar, åsikter och förslag, vilka är personliga uppfattningar.
Etiskt förhållningssätt
För att säkerställa upprätthållandet av god forskningsetik och moral, genomfördes studien utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som består utav fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017).
Informationskravet
Kravet innebär att deltagare i studien ska informeras om studiens syfte och villkor samt att deltagande är frivilligt och att de även har rätt att avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2017). Deltagarna i studien fick ta del av denna information genom missivbrevet (Bilaga 3), som skickades ut i samband med första kontakten och förfrågan om intervju.
Samtyckeskravet
Samtyckeskravet framhåller att deltagare själva ska få bestämma huruvida de vill delta i studien eller inte genom att ge sitt samtycke (Vetenskapsrådet, 2017). Samtycke till deltagande erhölls via kommunikation i samband med svar på missivbrevet (Bilaga 3).
Konfidentialitetskravet
Personuppgifter, samt alla andra uppgifter i studien, ska behandlas konfidentiellt och förvaras så att obehöriga ej har åtkomst till dem (Vetenskapsrådet, 2017). Deltagarna informerades i missivbrevet (Bilaga 3) att allt insamlat material skulle hållas konfidentiellt och att ljudinspelningar skulle raderas efter godkänt examensarbete. Även anonymitet utlovades till deltagarna vilket garanterades genom att avidentifiera informanterna i resultatet.
Nyttjandekravet
I enlighet med nyttjandekravet garanteras att all insamlad data endast kommer att användas för forskningsändamål och ej lämnas vidare till annan part (Vetenskapsrådet, 2017). Det framgick av missivbrevet (Bilaga 3) att allt material endast skulle användas till denna studie.
Resultat
I avsnittet presenteras resultatet från intervjuerna i tre övergripande teman som bygger på studiens frågeställningar. Till dessa teman har underrubriker skapats för att tydliggöra resultatet.
Underrubrikerna bygger på de kategorier som skapades under databearbetningen.
Inställning till arbetet med jämställdhet
Den första underrubriken presenterar en viktig upptäckt i intervjuerna sett till begreppet jämställdhet och RF:s jämställdhetsmål. Sedan redovisas den inställning till jämställdhetsarbetet som framgick av informanterna.
Osäkerhet/okunskap kring begreppet jämställdhet och jämställdhetsmålen
Resultatet visar att nästan alla informanter förstår begreppet jämställdhet på olika sätt. Informant 3OJ menar att jämställdhet i en styrelse innebär att den utgörs av lika många kvinnor som män medan informant 5J, 7J och 8J talar om jämställdhet som män och kvinnors lika förutsättning och värde.
Utöver denna definition, gör informant 5J skillnad på begreppen jämställdhet och jämlikhet:
”jämställdhet är mer kön tänker jag då och jämlikhet, mer som, ja, person kanske mer, eller hur man ska behandla människor jämlikt”. Denna skillnad görs inte bland resterande styrelseledamöter. En del förstår istället jämställdhet som ett bredare begrepp som handlar om mer än kön, vilket av informant 1J beskrivs på följande sätt:
…för dom flesta tänker att jämställdhet, det är alltså, det är kön, men för mig är det ett lite bredare begrepp och det är ju också att det, jamen man ska ha samma möjligheter oavsett ekonomi […] så att det ska finnas, ja men möjlighet för alla att vara med […] inte gör nån skillnad heller på om man är, lite grann som en del sa, ja men svenskar och invandrare, utan, för mig är det ett bredare begrepp.
Informant 1J uppger att jämställdhet, utöver kön, även innefattar etnicitet och socioekonomisk status.
Andra tecken på osäkerhet hos styrelseledamöterna kring begreppet framkommer då det beskrivs innebära att alla ska ha samma möjligheter, eller då det görs en direkt liknelse till begreppet jämlikhet.
Det finns även en övervägande osäkerhet och okunskap om vad RF:s jämställdhetsmål är och vad de innebär. Informant 2OJ och 4OJ har hört talas om målen och är medvetna om att kvinnor och män ska vara representerade till en viss procent, bland annat i styrelser. Informant 2OJ uttrycker dock en stark motvilja till att denna könsfördelning ska ske genom kvotering. Informanten menar att kvotering är orättvist mot den individ som kvoteras in, eftersom det kan leda till att individen får en permanent stämpel, oavsett kompetenser. Vidare talar Informant 1J om jämställdhetsmålen som ”att man ska ha samma förutsättningar om man är tjej eller kille, man eller kvinna”. Informanten medger dock att han har en osäkerhet kring målen och tänker utifrån ett bredare begrepp än endast kön. En annan tolkning av jämställdhetsmålen ges av informant 3OJ, som uppger att målen för styrelsen innebär att fördelningen mellan ledamöter ska vara 50/50 och att ordföranden räknas utöver det. Tre styrelseledamöter berättar att de inte alls vet vad jämställdhetsmålen innebär. Informant 7J uppger:
Tyvärr inte så mycket…. Jag vet att när jag själv blev tillsatt i styrelsen sa den ordförande då att det är jättebra för det är vad vi jobbar efter, att ha fler kvinnor i styrelsen, men inte mer än så…
I styrelsen där informant 7J verkar, upplevs det finnas en önskan att ha kvinnor i styrelsen, men det verkar inte ges någon förklaring till varför. Vidare uppger informant 6J att ”det visste jag ingenting om faktiskt innan det blev aktuellt med den här intervjun” och informant 8J svarar ”faktiskt ingenting” på frågan om vad de vet om jämställdhetsmålen.
Positiv inställning
Trots olika definition och kunskap om jämställdhet och jämställdhetsmålen talar samtliga styrelseledamöter om jämställdhet och arbetet för jämställdhet som något positivt. Informant 1J uttrycker att det inte är någon skillnad på män och kvinnor men att idrotten ligger efter i den aspekten.
Detta framgår även av informant 6J vars förening aktivt arbetar utifrån att idrotten ska vara tillgänglig för alla, oavsett kön, och att förutsättningarna inte ska påverkas av om man är flicka eller pojke. Även de informanter (7J; 8J) vars styrelser inte verkar arbeta aktivt med jämställdhetsmålen uppger att de efter intervjun vill driva frågan i deras styrelse.
Informant 4OJ betonar att en ”mix av människor” är bra då kvinnor och män kan bidra med olika synvinklar. Vilket är något som informant 5J också uttrycker är viktigt i en styrelse och betonar en jämn fördelning mellan könen som något bra. I de styrelser som har en jämställd fördelning mellan kvinnor och män använder informanterna uttryck som: ”det är ju bra fördelat” (6J), ”det är ju ganska bra” (7J) och ”det är väldigt jämnt” (8J), vilket styrker den positiva inställningen till mäns och kvinnors representation i styrelsen. Vidare poängterar informant 3OJ att det skulle vara ”fräscht” att ha en kvinna som ordförande i styrelsen.
Den positiva inställningen till arbetet med jämställdhetsmålen framgår också hos flera styrelseledamöter utifrån hur de talar om brottning som en traditionellt mansdominerad idrott.
Informant 1J beskriver mansdominansen som att ”män väljer oftast män” och att ”det är svårt att få en förändring om man inte bryter den [mansdominansen] stenhårt”. Informant 2OJ beskriver en önskan om att fler kvinnor ska representera hela idrottens organisation, allt ifrån tränare och domare till styrelsemedlemmar. Jämställdhetsarbetet får dock inte ta över för mycket i strävan mot jämställdhet, uppger informant 3OJ, som också anser att de som vill vara med borde få vara med, oavsett kön: ”det är
faktiskt så att om det finns kvinnor i närh…i föreningen som är mer drivande än männen så ska dom ju va med, och så vice versa”.
Strategier som beskrivs för att nå jämställdhetsmålen
De strategier som styrelseledamöterna beskriver presenteras i underrubrikerna strategier som används och förslag på strategier.
Strategier som används
De strategier som beskrivs av styrelseledamöterna i de olika föreningarna varierar. Informant 5J uppger att valberedningen i föreningen aktivt har arbetat för att få styrelsen jämställd, som en medveten strategi för att nå jämställdhetsmålen. I föreningen där informant 1J verkar har de istället använt sig av kvotering som strategi för att uppnå målen:
…ah men det är ju många män så att sista valet då gjorde vi så, att då, och det var ingen som hade nå emot det, utan då sa vi att nu kommer vi, det är två kvinnor som kommer väljas, så vi kvotera, och det tror jag, så kommer man vara tvungen att göra i idrottsrörelsen om man ska nå upp till det här målet.
Informant 1J uppger att de kvoterade in två kvinnor senast styrelsen skulle utse representanter och upplever att kvotering kan vara nödvändigt för att nå jämställdhetsmålen. Vidare beskriver informant 3OJ att de har arbetat fram en projektplan med en uttalad projektbeskrivning för att bli jämställd i hela föreningen och därmed också i styrelsen. Utöver dessa strategier visar resultatet att majoriteten av informanterna, istället för att beskriva strategier för att nå jämställdhetsmålen, beskriver hur de mer generellt arbetar med jämställdhet i föreningen. Informant 4OJ beskriver att deras förening lyfter jämställdhetsfrågan på styrelsemöten och pratar om jämställdhet mer generellt. De ser även till att aktivt rekrytera in kvinnor till kommittéer för att skapa förutsättningar till att få en mer jämställd styrelse i framtiden. En breddning av verksamheten med den nya träningsformen Wresfit, vilket beskrivs som fysträning med brottarinslag, uppger informant 2OJ har använts för att få in fler motionärer och därmed fler kvinnor till idrotten. Träningsformen uppges skapa möjligheten att få in andra än bara brottare i föreningen, vilket även framöver anses kunna öka chanserna till att hitta kvinnliga styrelsemedlemmar.
Vidare beskriver informant 6J att de arbetar för att behålla flickorna längre i föreningen, vilket åter igen upplevs kunna bidra till en mer jämställd styrelse i framtiden.
De som saknar strategier uppger istället förutsättningar som har påverkat huruvida de nått jämställdhetsmålen eller inte. En förutsättning som informant 8J beskriver sig uppleva i sin förening är att styrelsen har haft en öppenhet att ta in nytt folk som visat intresse för att vara med:
Jag tror mycket beror på just det här hur man väljer en styrelse… och hur aktiv man är… och hur öppna en styrelse är att ta in nytt folk […] att man har en öppenhet det tror jag är det som varit väldigt viktigt […] att man tagit in föräldrar och de som varit intresserade och vill... de som varit lite mer, mer vill, alltså intresse, att de har fått chansen att vara med och påverka…
Informant 8J upplever att styrelsens öppenhet har varit en viktig förutsättning för föreningens uppfyllelse av jämställdhetsmålen. Flera av styrelseledamöterna beskriver även andra förutsättningar som kan tolkas ha syftet att göra föreningen som helhet mer jämställd och därmed även styrelsen.
Hälften av informanterna (1J; 5J; 6J; 8J) lyfter att pojkar och flickor tränar tillsammans, vilket beskrivs ha som syfte att bidra till ett större jämställdhetstänk. Även att arbeta för att det finns ’tjejgrupper’, beskriver informant 2OJ och 5J, utgör en del av föreningens övergripande jämställdhetsarbete.
Informanterna verkar således uppleva att jämställdhet är något som är viktigt för hela föreningen, inte bara för styrelsen. Informant 8J uttrycker att ”jag tänker också att det ska generera ut i verksamheten än att det bara är i själva styrelsen…det ska liksom generera ut till mattan, till ledarna och tränarna och ska ju följa hela vägen”. Vidare uttrycker sig Informant 5J på liknande sätt: ”jag tror ju på nåt sätt att skulle vi få mer jämlika styrelser så kanske vi kan ju jobba för en mer jämlik, eller jämställd idrott också.
Så får man ju förståelser uppifrån och ner så att säga”.
Förslag på strategier
Informanterna uppger även flera förslag på strategier som skulle kunna användas för att nå jämställdhetsmålen. Några informanter (1J; 4OJ; 7J) beskriver vikten av att som styrelse vara tydlig med att styrelsen söker kvinnor (när det är den underrepresenterade gruppen) och aktivt fråga kvinnor.
Det kan exempelvis göras genom annonser och information via e-post, sms eller sociala medier. Det anses även viktigt av flera informanter (4OJ; 7J; 8J), att arbetet med jämställdhetsfrågan måste drivas aktivt och att frågan måste lyftas. En strategi som nämns av informant 6J, är att ha en valberedning som är medveten om jämställdhetsmålen och som arbetar för att det ska bli jämställt i styrelsen:
Jag tror det är väldigt viktigt att man har en valberedning som är väl medveten om de här målen… så att dom i sitt arbete arbetar för att hitta bra och dugligt folk till våran styrelse… som är både män och kvinnor för det berikar absolut… så jag tror det sitter mycket där… i valberedningens arbete…
Informant 6J upplever att valberedningens medvetenhet är väldigt viktig för att uppnå jämställdhetsmålen. Denna strategi har använts, som tidigare nämnt, i föreningen där informant 5J verkar. Även strategin som ges som förslag av informant 1J och 2OJ, att arbeta för att försöka behålla de flickor som riskerar att sluta med idrotten, är en strategi som redan används av föreningen där informant 6J verkar. Andra förslag som ges är att bygga upp en verksamhet för flickor i föreningen och ta hjälp av SISU (idrottsrörelsens studieförbund). Det upplevs också att tydligare information och krav från SBF samt RF skulle kunna bidra till mer jämställda styrelser genom att ”föra fram, att styrelserna ska va då 40/60 och varför dom ska vara det då” (5J) samt utifrån att ”man kanske skulle ha lite mer krav på en styrelse att jobba kring såna här frågor” (8J).
Vad som påverkar förutsättningarna för att nå jämställdhetsmålen
Något som upplevs öka förutsättningarna för att nå jämställdhetsmålen är att styrelsen träffas ofta, samt att de har en bra uppslutning på möten och därmed får en nära kontakt med varandra. Två informanter såg också möjligheter i att en ledamot inte måste kunna något om själva idrotten för att sitta i styrelsen:
”i en styrelse behöver du inte kunna något om brottning” (5J) ”att våga släppa in nytt och fräscht blod i styrelsen […] det behöver ju inte vara någon som hållt på med brottning heller” (8J). Informant 4OJ upplever att graden av information från RF kan påverka förutsättningarna då det kan bli lättare för föreningarna att fokusera och lyfta frågan om det får mycket information från RF.
Något som återkommande beskrivs påverka förutsättningarna för att nå jämställdhetsmålen är den historiska mansdominans/jargong/tuffhet som präglat brottningen. Idrotten beskrivs som
”mansdominerad i sig” (4OJ), ” lite bufflig” (2OJ) samt att ”brottning har räknats som en killsport” (6J).
Påverkansfaktorn beskrivs på olika sätt men upplevs ha med brottningens historia att göra, informant 8J uttrycker att:
Det är en väldigt mansdominerad sport så det är ju också väldigt mycket manskultur i sporten… så många är ju väldigt sådär…de går i sina gamla fotspår…och det är svårt kanske och tänka om, tänka nytt.
Historien och kulturen i brottningen upplevs av informant 8J som ett hinder för att förändra gamla vanor, eftersom det kan göra det svårt att tänka nytt. Att fler före detta brottare är män jämfört med kvinnor upplevs av informant 2OJ och 4OJ också påverka förutsättningarna för att få fler kvinnor till styrelserna. Utmaningen att över huvud taget få tag på engagerade människor som vill vara med i styrelsen, vare sig det är män eller kvinnor, uppges också som en påverkansfaktor från majoriteten av informanterna. Denna utmaning upplevs göra det svårare att fokusera på att ta jämställdhet i beaktande när det kommer till sammansättningen av styrelsen. Vidare upplever informant 7J att poster som kassör och sekreterare i styrelsen är ”kvinnomärkta” medan ordförandeposten är ”mansmärkt”, vilket därmed kan påverka arbetet med jämställdhet. Annat som anses påverka förutsättningarna att nå målen är att arbetet med jämställdhet, och därtill jämställdhetsmålen, inte hinns med, eller prioriteras (2OJ). I två föreningar uppger informanterna (7J; 8J) att varken jämställdhet eller jämställdhetsmålen diskuteras i styrelsen. Informant 4OJ verkar uppleva att förutsättningarna påverkas av att folk inte vågar fråga om
de får vara med i styrelsen samt att nystartade föreningar kan ha svårare att få en blandning av kvinnor och män, då de ofta får ta de individer som är tillgängliga (vilket upplevs vara män) och göra en styrelse av dem.
Andra påverkansfaktorer som resultatet visar är bland annat normer/fördomar om hur kvinnor är, vilket av flera informanter (1J; 2OJ; 7J) upplevs påverka förutsättningarna till att få in fler kvinnor i styrelser. De beskriver att kvinnor inte ”räcker upp handen” (1J), att kvinnor ”har vardan full” och ”gör mer av hemarbetet och liknande saker” (2OJ) samt ”vill ha mer på fötterna innan man tar den [styrelse]
posten” (7J). Något som också tycks påverka huruvida föreningen når jämställdhetsmålen eller inte är om utövarnas sammansättning speglar styrelsens. I tre av de fem föreningar som når jämställdhetsmålen upplever ledamöterna att utövarna speglar styrelsen, både sett till könsfördelningen men också andra faktorer, till exempel etnicitet.
Sammanfattning av resultatet
Resultatet visar att det verkar finnas olika definitioner och olika grad av kunskap vad gäller jämställdhet och RF:s jämställdhetsmål. Vissa styrelseledamöter blandar ihop jämställdhet med jämlikhet, medan andra beskriver att jämställdhet handlar om mer än kön. Majoriteten av informanterna är osäkra på exakt vad jämställdhetsmålen innebär och några vet ingenting om dem. Inställningen till jämställdhet och arbetet med jämställdhetsmålen är dock positiv bland styrelseledamöterna. Det anses viktigt att arbeta för att föreningsstyrelser ska utgöras av både kvinnor och män eftersom det kan bredda perspektivet i en styrelse.
De strategier som används för att nå jämställdhetsmålen varierar. En del informanter beskriver tydliga strategier som kvotering, en projektplan för jämställdhet eller en valberedning som målinriktat utser en jämställd styrelse. Andra beskriver hur de arbetar utifrån ett mer generellt jämställdhetstänk. Det arbetet handlar om att lyfta jämställdhetsfrågan i styrelsen, bredda verksamheten för att få in fler kvinnor i idrotten, få de kvinnor som redan är i idrotten att stanna kvar längre, samt att visa en öppenhet som styrelse och välkomna alla individer som visar ett intresse för att medverka. Resultatet visar att det finns mycket tankar om hur en styrelse kan arbeta för att nå jämställdhetsmålen, varav vissa förslag redan är etablerade tillvägagångssätt.
Det som uppges påverka förutsättningarna för att nå jämställdhetsmålen är frekventa möten och bra sammanhållning bland styrelsemedlemmarna, samt möjligheten att vara en del av styrelsen trots avsaknad av kunskap om idrotten. Påverkansfaktorer som beskrivs av de flesta informanter är den traditionellt mansdominerade kulturen inom brottning och svårigheten att få tag på engagerade människor som vill sitta i styrelsen. Andra faktorer som upplevs påverka är normer om hur kvinnor är och om föreningens utövare speglar styrelsen.
Diskussion
I avsnittet diskuteras studiens metod, följt av en analys och diskussion av resultatet med utgångspunkt i studiens frågeställningar. Diskussionen avslutas med slutsatser för studien, följt av praktiska implikationer. Avslutningsvis presenteras förslag på fortsatt forskning.
Metoddiskussion
Utifrån Kvale och Brinkmann (2014) ansågs det lämpligt att använda kvalitativt semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte, eftersom syftet handlade om upplevelser. Kvale och Brinkmann (2014) menar dock att det kan vara viktigt att ta hänsyn till att intervjuer endast förmedlar det informanterna själva väljer att ta upp, vilket kan vara svårt att verifiera. Till exempel så skulle den positiva inställning till jämställdhetsarbetet, som uttrycks av samtliga informanter, kunna vara missvisade, eftersom det är osannolikt att någon skulle uttrycka sig negativt till jämställdhetsarbete.
Innan intervjuerna genomfördes gjordes valet att skicka ut intervjuguiden till informanterna för att ge dem möjlighet att förbereda sig inför intervjun, vilket kan ha påverkat svaren som gavs och därmed resultatet. Å ena sidan kan det ha bidragit till att informanterna sökt information om exempelvis jämställdhetsmålen, för att de skulle kunna ge ett mer insiktsfullt svar på intervjufrågorna. Å andra sidan kan det ha bidragit till att informanterna givit mer informationsrika svar då de fick möjligheten att fundera över hur de skulle besvara frågorna. Kvale och Brinkmann (2014) menar att djupa och informationsrika svar, är en viktig del vid användandet av kvalitativa intervjuer.
Intervjuerna genomfördes till största del över telefon, men undantaget för en, som genomfördes över videosamtal. Telefonintervjuer, menar Bryman (2011), har flera fördelar gentemot intervjuer som sker ansikte mot ansikte. De är till exempel mindre tidskrävande och informanterna löper mindre risk att påverkas av exempelvis intervjuarens utseende, ålder eller etnicitet. Samtidigt kan telefonintervjuer inte pågå under lika lång tid som intervjuer som sker ansikte mot ansikte kan, om de ska anses effektiva. Vid en telefonintervju kan intervjuarna inte heller se informanterna, vilket gör det svårt för intervjuarna att uppmärksamma ansiktsuttryck, som indikerar på exempelvis osäkerhet (Bryman, 2011). Under intervjuerna för studien upplevdes osäkerheten vara återkommande då vi fick tolka tystnad eller upprepade uttryck, till exempel ”eeh”, som osäkerhet. Dessa uttryck skulle dock ha kunnat bero på att informanten endast försökte samla sina tankar innan hen svarade.
Det första förslaget på informanter till studien togs fram av studiens kontaktperson på SBF.
Kontaktpersonen hade fått information om vilka urvalskriterier som valts för studien, för att kunna välja ut informanter som ansågs relevanta för syftet och frågeställningarna (Bryman, 2011). Anledningen till att det initiala valet av informanter överläts till kontaktpersonen på SBF, var att kontaktpersonen ansågs ha mer kunskap om vilka informanter som bäst skulle kunna svara på studiens syfte och frågeställningar, samt bidra till en variation i resultatet. Sett till urvalet var även målet för studien att ha en helt jämn fördelning mellan de föreningar som uppfyllde RF:s jämställdhetsmål och de som inte uppfyllde dem. För att säkerställa denna fördelning användes föreningarnas respektive hemsida som källa till den aktuella styrelsesammansättningen. Under en av intervjuerna framkom det att den verkliga styrelsesammansättningen inte stämde överens med den sammansättning som presenterades på föreningens hemsida, vilket resulterade i en högre andel jämställda styrelser i relation till ojämställda.
Målet med den jämna fördelningen var att jämföra om upplevelserna av arbetet mot RF:s jämställdhetsmål skiljde sig åt mellan jämställda och ojämställda styrelser. Resultatet visar inte på någon skillnad, vilket innebär att fördelningen inte hade någon betydelse. Informanterna som representerade styrelserna skulle, utifrån fördelningen mellan kvinnor och män, däremot kunna anses ha påverkat resultatet. Studien ämnade inte undersöka skillnader i upplevelsen mellan kvinnor och män och därför tog studien inte hänsyn till informantens kön då urvalet gjordes, vilket resulterade i att de kvinnliga informanterna som intervjuades endast tillhörde jämställda styrelser. En fråga att ställa sig är därmed om resultatet hade sett annorlunda ut om kön hade varit ett av urvalskriterierna och om vi hade intervjuat kvinnor som verkade i ojämställda styrelser. Kvinnornas inställning till jämställdhetsmålen och de rådande könsförhållandena hade eventuellt kunnat vara annorlunda, eftersom deras uppfattning av omgivningen skulle kunna påverkas av huruvida de ses som en symbol eller som en fullvärdig representant i styrelsen.
Analys och resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka hur styrelseledamöter inom Svenska brottningsförbundets föreningar upplever arbetet med att nå RF:s jämställdhetsmål inom styrelsen. Syftet har besvarats utifrån vilka inställningar som finns till arbetet med jämställdhet, vilka strategier som kan användas för att nå jämställdhetsmålen och vad som tycks påverka arbetet för att nå jämställdhetsmålen. Resultatet visar att inställningen till jämställdhet bland samtliga styrelseledamöterna är positiv. Samtidigt uppfattas begreppet jämställdhet på olika sätt av styrelseledamöterna och det finns en osäkerhet kring vad jämställdhetsmålen innebär. Vidare visar resultatet att de strategier som finns innefattar tydliga strategier för att nå jämställdhetsmålen, men också mer generella strategier för att få en mer jämställd
