• No results found

Processbarhetsteorin i praktisk tillämpning Kandidatuppsats Examensarbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Processbarhetsteorin i praktisk tillämpning Kandidatuppsats Examensarbete"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Examensarbete

Kandidatuppsats

Processbarhetsteorin i praktisk tillämpning

En studie av muntlig grammatisk utveckling hos fyra

nyan-lända missionärer

Författare: Robert Yngve Handledare: Eva Lindström Examinator: Åsa Wedin

Ämne/huvudområde: Svenska som andraspråk Kurskod:SS2007

Poäng: 15

Examinationsdatum: 2020-06-03

(2)

Abstract:

In this essay, the focus is on the grammatical development of four Swedish as a second language learners and how the former can be explained by using Manfred Pienemanns processability theory. In the study, three questions are posed. Firstly, on what levels of the processability theory are the participants processing morphology and syntactical structures? Secondly, how automated are the processing of morphology and syntactical structures? Lastly, how can processability theory be used to outline the grammatical de-velopment in relation to the participants’ formal education in Swedish and how long time they have been exposed to the second language? The empiric material is based upon two sets of semi-structured interviews with the participants in pairs. Furthermore, as I am reusing the material collected in a previous study, the participants have given their written consent for me to do so. The results of the study indicate that Pienemann’s theory can be used to outline the grammatical development of the four participants. The

emergence criterion can be used to measure whether the participants has acquired a level of

grammatical processing, in regard to PT. In three cases of four, the criteria of 50 and 80 percent in correctness is used to analyse the extent of the participants’ grammatical de-velopment.

(3)

Innehåll

1. Inledning... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 2

3. Bakgrund ... 2

3.1 Vuxna andraspråksinlärare ... 2

3.1.1 Ordföljd ... 2

3.1.2 Adjektivkongruens inom nominalfraser ... 3

3.2 Kognitiva teorier om andraspråksinlärning ... 3

4. Teori ... 4

4.1 Kopplingar till Levelts talmodell ... 4

4.1.1 LFG och enade drag ... 5

4.2 Processbarhetsteorin ... 6

4.2.1 Uppträdandekriteriet, 50- och 80-procentskriterierna ... 7

4.2.2 Kritik mot PT ... 8

5. Forskningsöverblick... 9

5.1 Nordiska språk ... 9

6. Metod ... 11

6.1 Urval av deltagare ... 11

6.2 Material och genomförande av intervjuer ... 11

6.3 Urval och avgränsningar av grammatiska strukturer ... 12

6.4 Analysmodell och genomförande ... 13

6.4.1 Kvantitativ innehållsanalys ... 13

6.4.2 Kvantitativ innehållsanalys utifrån uppträdandekriteriet ... 13

6.4.3 Kvantitativ innehållsanalys utifrån 50- och 80-procentskriterierna ... 14

6.4.4 Kvalitativ innehållsanalys av utbildnings- och exponeringstid ... 15

6.5 Forskningsetiska överväganden ... 15

6.6 Pilotstudie ... 16

7. Resultat och analys ... 16

7.1 Processning och automatisering av morfologi ... 17

7.1.1 Anna ... 18

7.1.2 Beatrice ... 18

7.1.3 Carl ... 19

7.1.4 David ... 19

7.2 Processning och automatisering av syntax ... 19

7.2.1 Anna ... 21

7.2.2 Beatrice ... 21

(4)

7.2.4 David ... 23

7.3 Utbildning- och exponeringstid ... 23

8. Diskussion ... 25

8.1 Morfologiska nivåer i PT... 25

8.2 Syntaktiska nivåer i PT ... 26

8.3 Nivåer i PT utifrån utbildnings- och exponeringstid ... 28

8.4 Metoddiskussion ... 29

9. Sammanfattning och slutsatser... 30

9.1 Vidare forskning ... 31

10. Referenslista ... 32

(5)

1

1. Inledning

Som blivande och på samma gång verksam lärare möter jag kontinuerligt i min under-visning människor med andra modersmål än svenska språket och med varierande kun-skaper i talad svenska. Ofta förundras jag över hur verbal språkutveckling mellan män-niskor skiljer sig åt och utvecklas olika snabbt. Under hösten 2019 skrev jag ett exa-mensarbete i ämnet religionsvetenskap där möjlighetens gavs att intervjua fyra nyan-lända andraspråksinlärare, varav 2 var kvinnor och 2 var män i åldrarna 18 till 20 år (Yngve 2020). Det handlar dock inte om Skolverkets definition av nyanlända1 i

be-märkelsen av elever som har tillgodogjort sig utbildning utomlands och börjat i svensk skola. De fyra personerna var missionärer och befann sig i Sverige under en viss tid för att bedriva mission för en kyrkas räkning. Bland inlärarna återfanns engelska och tyska språket som modersmål. Den kortaste tiden någon av dem hade varit i Sverige var 6 veckor och den längsta tiden var 14 månader. Andraspråksinlärarnas muntliga produktion kommer i den här studien undersökas utifrån Manfred Pienemanns Pro-cessbarhetsteori (PT) för att synliggöra grammatisk utveckling.

Teorin som tillämpas utgörs av en hierarkisk modell över 5 steg, som innefattar morfologiska och syntaktiska strukturer en inlärare processar vid andraspråksinlär-ning. Stegen utgörs delvis av olika grammatiska strukturer beroende på vilket språk teorin har applicerats på. Grundtanken är dock att alla andraspråksinlärare inkremen-tellt följer de olika stegen2 (Pienemann 1998:13). Vid undersökningar där PT tillämpas

utgörs metoden i vissa fall av kliniska tester3 där deltagare vägleds att producera

gram-matiska strukturer. Det kan leda till att testpersoner medvetet förbättrar sitt tal. För att undkomma problemet att andraspråksinlärare försöker prata bättre än vad de kan har jag valt att undersöka ett spontanproducerat material. Det betyder inte att delta-garna inte skärpte sitt talade språk under intervjuerna, men det är föga troligt då syftet inte var att analysera grammatiken (Eklund-Heinonen 2008:62–63, Yngve 2020:1).

Det finns olika studier där grammatisk utveckling vid andraspråksinlärning har un-dersökts utifrån strukturerna som förutsägs i PT. I nordiska studier har resultat bland annat visat att PT kan tillämpas och synliggöra nivåer hos godkända och underkända provdeltagare på Tisus (Eklund-Heinonen 2009). Resultat har även visat att andra-språksinlärare av svenska, norska och danska språket, som hade tillägnat sig negat-ionen placering i bisatser, även hade tillägnat sig kongruensböjning av attributiva ad-jektiv och predikativ. Det bekräftar den specifika inlärningsordningen av de morfolo-giska och syntaktiska strukturer (Glahn, Håkansson, Hammarberg, Holmen, Hvenekilde & Lund 2001). Tillämpningen av PT har synliggjort utveckling av gram-matisk komplexitet hos andraspråksinlärare (Norrby & Håkansson 2007).

Andra resultat har visat att PT kan användas för att synliggöra vilka grammatiska strukturer flerspråkiga barn med och utan språkstörning kan producera, i relation till tiden de har exponerats för svenska språket (Håkansson, Eva- Salameh & Nettelbladt 2003). Forskning om spontanproducerat tal finns inte i någon större omfattning, vilket framhåller betydelsen av den här studien (Eklund-Heinonen 2009:11). En central upp-gift för lärare i svenska som andraspråk är att kunna anpassa undervisning individuellt efter elever, men för att kunna göra det är kunskaper om inlärningsordning av struk-turer i andraspråk en förutsättning (Flyman Mattsson 2017:57).

1 En elev är nyanländ under fyra år om denna tidigare har bott utomlands och påbörjat sin utbildning i

den svenska skolan efter höstterminen det kalenderår som personen fyller 7 år (Skolverket 2016:8).

2 Det är inte möjligt för en andraspråksinlärare att hoppa över något av stegen, utan processandet av de

olika stegen sker stegvis utifrån inlärarens egen inlärningstakt (Pienemann 1998: 6).

3 Det innebär att testerna är utformade för att stimulera deltagaren att använda strukturer om denna

(6)

2

2. Syfte och frågeställningar

Syftet är att i en deskriptiv studie undersöka hur Processbarhetsteorin (PT) synliggör grammatisk utvecklingsnivå i muntlig produktion hos fyra nyanlända andraspråksinlä-rare, som tillfälligt befinner sig i Sverige. Syftet är även att synliggöra grammatisk ut-vecklingsnivå hos deltagarna i relation till deras varierande språkinlärningsbakgrunder samt exponeringstid för svenska språket. Frågeställningarna som undersökningen syf-tar till att besvara är följande:

1. På vilka morfologiska nivåer processas respektive automatiseras strukturerna? 2. På vilka syntaktiska nivåer processas respektive automatiseras strukturerna?

3. Hur ser kopplingen ut mellan de uppnådda nivåerna i PT och inlärarnas utbildnings- och exponeringstid för svenska språket i Sverige?

3. Bakgrund

I detta kapitel beskrivs först perspektiv på vuxna andraspråksinlärares inlärning av svenska språket. Sedan följer en genomgång av grammatiska strukturer som PT är tillämpbar på och dessa utgörs av ordföljden i svenskan, samt kongruens inom nomi-nal- och adjektivfraser. Slutligen beskrivs utvecklingen av kognitiva andraspråksteorier om inlärningsgång vid inlärningen av ett andraspråk och bakgrunden till PT som har betydelse vid förståelse av teorin.

3.1 Vuxna andraspråksinlärare

Oavsett om en andraspråksinlärare har en hög eller låg utbildningsbakgrund har det ingen betydelse för vilken ordning inlärningen av svenska språket sker, eftersom det inte är möjligt att undvika något av de 5 stegen i PT (Håkansson 2013:152–153). Språkutveckling kan däremot ta olika lång tid beroende på hur snabbt de morfologiska och syntaktiska strukturerna processas (Håkansson 2013:152). Hur snabbt processan-det går beror även på vilka förutsättningar en andraspråksinlärare har att exponeras för svenska språket. Cummins (2017:52) skiljer mellan vardagsspråk och kunskapsspråk, varav det sistnämnda utvecklas i utbildningsrelaterade sammanhang. Vardagsspråk är betydligt enklare för en andraspråksinlärare av svenska språket att tillägna sig än kun-skapsspråk. Det beror bland annat på att det främst kännetecknas av högfrekventa som exempelvis jag, läsa, alltid, i kväll. För behärskandet av ett vardagsspråk krävs kun-skap om drygt 2000 ord (Cummins 2017:53). Barn har vanligtvis lättare än vuxna att utveckla flytande tal av ett andraspråk, eftersom det ställs lägre krav på barns kun-skapsspråk i skolan än på vuxnas (Cummins 2017:67). För vuxna tar det i genomsnitt 5 år att hinna ikapp kunskapsmässigt på andraspråket, även om de till skillnad från barn ofta har utvecklats mer kognitivt gällande läsförståelse, skrivande och tänkande (Cummins 2017:68, Flyman Mattsson 2017:84). Vid inlärning av svenska språket så finns det några saker som kan vara svåra att tillägna sig för en andraspråksinlärare. Detta är bland annat ordföljd och kongruens inom nominal- och adjektivfraser, vilket redogörs för i avsnitt 3.1.1 och 3.1.2.

3.1.1 Ordföljd

(7)

3

Till skillnad från vissa andra språk har svenskan även ett tydligt särskiljande vad gäller ordföljden mellan huvudsatser och bisatser vilket främst synliggörs vid placeringen av satsadverbialet (Källström 2012:136), som i exemplet jag vill inte äta om jag inte får en glass först. Rak ordföljd är det enda som förekommer i bisatser. Det kan försvåra för

inlärare av svenska språket, eftersom det är en ytterligare skillnad gentemot huvudsat-ser. De grammatiska reglerna om negationens placering i huvudsats såväl som bisats kan leda till svårigheter för andraspråksinlärare, eftersom det finns språk där det inte görs någon skillnad mellan huvudsats och bisats. Om något annat än subjektet fyller positionen i meningen som utgör fundamentet medan verbet är på andra plats och subjektet på tredje plats, så kallas det för inversion (omvänd ordföljd), som i exemplet

igår åt jag glass efter maten. Inversionen är något som tar tid att lära sig och särskilt om

det inte finns i inlärarens eget modersmål (Källström 2012:136–137, Flyman Mattsson 2017:84).

3.1.2 Adjektivkongruens inom nominalfraser

Kongruens inom nominalfraser styrs av genus, numerus, kasus och bestämdhet. Svenska språket har 2 genus och dessa är utrum (en-ord) och neutrum (ett-ord). Det finns inte några tydliga regler om vilka substantiv som ska användas tillsammans med utrum och vilka som ska användas tillsammans med neutrum. Det i sig kräver att andraspråksin-lärare lär sig genus för varje enskilt substantiv (Håkansson 2013:153, Glahn m.fl. 2001:412). I numerus kan ett substantiv böjas i singular eller plural och detta markeras vanligtvis med hjälp av ändelser. Förutom i de fallen där substantivet är i samma form oavsett om det är i singular eller plural, som i exemplen ett barn – flera barn, ett hus –

flera hus.

Kasus utgörs både av grundform och genitiv, som genom en ändelse (-s) markerar någon form av ägande: Roberts bil. (Bolander 2012:115–116). Bestämdhet kan delas

upp i bestämd och obestämd form där den obestämda formen markeras utifrån utrum eller neutrum i singular med hjälp av artikeln en eller ett. Bestämd form markeras dels av en artikel (den/det/de), dels av ett avledningssuffix, som i exemplen de husen, det trädet, den bilen (Bolander 2012:116–117).

I svenska språket kongruerar adjektiven efter substantiven både utifrån numerus, genus, och bestämdhet (Bolander 2012:121). I exempelmeningen: den gröna bilen är

adjektivet kongruensböjt efter substantivet genus (utrum), numerus (bil) och bestämd-het (den). Kongruensböjning av adjektiv efter substantiv är inget särskilt utmärkande för svenskan, men däremot kan det vara svårt att lära sig. Det beror på att andraspråk-sinläraren behöver lära sig genus samt tillhörande avledningssuffix för varje enskilt substantiv (Källström 2012:52–53, Håkansson 2013:153).

3.2 Kognitiva teorier om andraspråksinlärning

Flera lingvister utvecklade modeller om andraspråksinlärning som Processbarhetsteo-rin har kopplingar till. En av dem var Selinker som i slutet av 1960-talet utvecklade interimspråksteorin om hur andraspråksinlärning sker (Håkansson 2013:152). Enligt teorin finns det en norm att andraspråksinlärare strävar efter att tala målspråket (övers.

Target Language) såsom modersmåltalare gör. I och med att så inte sker vid

(8)

4

språkinlärning och andraspråkskommunikation vilket leder till ett stadie av övergene-ralisering av språkliga strukturer inom målspråket. Därefter sker överföring av språk-liga strukturer från andraspråksinlärarens eget modersmål till målspråket. Slutligen sker det en fossilisering där de inlärda språkliga strukturerna i interrimspråket inte ut-vecklas mer (Selinker 1972:215–217).

En annan lingvist som undersökte andraspråksinlärning var Krashen som utveck-lade en modell om inlärningsordningar. Den så kalutveck-lade monitormodellen var upp-byggd på 5 hypoteser, varav den tredje hypotesen är intressant för den här studien (Abrahamsson 2009:118). Den tredje av de 5 hypoteserna kallas för hypotesen om

inlär-ningsordning och innebär att inlärningsgången av ett andraspråk är lika för alla

andra-språksinlärare, oavsett modersmål (Abrahamsson 2009:116–120). Den största svag-heten med Krashens tredje hypotes var att han inte kunde förklara hur inlärnings-gången gick till. Det saknades även studier över andraspråksinlärning av morfem och syntax. När Pienemann utvecklade sin teori försökte han i sin tur förklara inlärnings-ordningen som hade föreslagits i Krashens tredje hypotes (Abrahamsson 2009:123). En tredje modell som utvecklades var Levelts talmodell, som byggde på att talet i större omfattning är automatiserat. Antagandet byggde på att yttranden och nya be-greppsbildningar måste ske löpande sida vid sida för att talhastigheten ska fungera nor-malt. En begränsning med teorin var faktumet att den var formad efter en vuxen mo-dersmålstalare och inte efter en andraspråkstalare (Hammarberg 2013:52–54). Piene-manns teori utgick från delen av Levelts modell som behandlade förmågan att kognitiv kunna processa grammatiska strukturer (Hammarberg 2013:54).

4. Teori

I detta kapitel beskrivs den kognitivlingvistiska teorin om inlärningsordning av gram-matiska strukturer för andraspråkstalare som tillämpas i den här studien, nämligen Processbarhetsteorin (PT). Det finns andra teorier som också hade kunnat användas för att analysera det aktuella materialet, men utifrån syftet att undersöka hur gramma-tisk utveckling kan synliggöras är den valda teorin lämplig för ändamålet. Det är möj-ligt att Krashens monitormodell hade kunnat fungera som ett komplement. Den är dock svår att använda för att analysera resultaten som framkommer i den här studien.

4.1 Kopplingar till Levelts talmodell

PT:s koppling till Levelts talmodell utgörs av fyra gemensamma premisser, samt av delarna i modellen som innefattar formulatorn och lexikonet (Pienemann 2005:3–6). Först redogörs översiktligt för premisserna och sedan Levelts talmodell. Den första premissen utgörs av att processande beståndsdelar till stor del opererar självständigt och automatiskt. Om så inte hade varit fallet utan det istället hade varit en central enhet som styrde de processade beståndsdelarna hade talprocessen tagit lång tid.

(9)

5

Figur 1: Levelts talmodell, efter Hammarberg (2013:53)

I figur 1 återges Levelts talmodell för att synliggöra PT:s koppling till den. Modellen handlar om talproduktionen hos vuxna modersmålstalare som har ett fullt utvecklat talsystem (Hammarberg 2013:52–53). Modellen utgörs av begreppsbildare, formulator och

artikulator. Det finns ytterligare komponenter som beskriver hur yttrandet tas emot av

mottagaren och hur ett nytt yttrande formuleras. Modersmålstalaren hämtar inform-ation i begreppsbildaren från en annan del där kunskap om den aktuella diskursen finns lagrad. Sedan skickas ett preverbalt meddelande till formulatorn som utgörs av in-tentionen av att yttra något. I formulatorn inhämtas information från lexikonet och sedan kodas yttrandet morfologisk, semantiskt och fonologiskt. Därefter skickas ytt-randet till artikulatorn där det produceras (Hammarberg 2013:52–53). Pienemann (1998:54–55) är i sin teori fokuserad på formulatorn och lexikonets roll, för att ta reda på hur morfologiska och syntaktiska strukturer i ett yttrande kan processas från det att talaren avser att säga något till att yttrandet har formulerats.

4.1.1 LFG och enade drag

För att kunna använda Levelts talmodell till att tolka andraspråksinlärares inlärnings-gång inom olika språk använde sig Pienemann (1998:6) av Bresnans teori Lexical

Functional Grammar (LFG) som ett ramverk. LFG beskrivs som att den inte innehåller

någon hierarkisk struktur över vilka inlärningssteg som sker först (Bresnan m.fl. 2001:41). Istället finns det enheter som behöver matcha varandra för att regler om grammatiska strukturer ska kunna formas. Dessa utgörs av konstituentstrukturen (c-strukturen), ett lexikon och den funktionella strukturen (f-strukturen). Syntax påverkar inte lexikonet utan detta är självständigt och varje ordböjning lärs in separat (Bresnan m.fl. 2001:41–42). Det innebär att alla former av ordet bil lärs in separat som bilar,

bilen, bilarna, bilens och bilarnas. I c-strukturen kategoriseras ord i syntaktiska

frasstruk-turer, som exempelvis verbfraser och nominalfraser. I f-strukturen kategoriseras ord efter grammatiska egenskaper (features) och grammatiska relationer i satser såsom sub-jekt, predikat, objekt och adverbial (Bresnan m.fl. 2001:42–43). Mellan strukturerna och lexikonet överförs grammatisk information. Det benämns som enade drag, (övers.

feature unification) och är en central del i LFG. Enade drag använde Pienemann (2005:11–

(10)

6

information utbyts. Enligt Pienemann (2005:11) kan en andraspråksinlärare inte nyttja sitt modersmål till att överföra strukturer till ett andraspråk. Det beror bland annat på att lexikonet inte kan bearbeta överföringen av information från modersmålet. Mo-dersmålets syntaktiska strukturer är inte heller utvecklade för att förvara och nyttja överförd information från ett andraspråk. Det leder inte till att enade drag uppstår (Pienemann 2005:11). Det gemensamma draget mellan PT, LFG och formulatorn i Levelts modell utgörs av att det sker samspel mellan morfem och ord, genom att pro-cessen för enade drag begränsas. Detta sker för att olika delar i en fras eller mening ska kunna hänga samman (Pienemann 2005:15–18). Exempel på enade drag är kongru-ensböjning av adjektiv: en svart katt - flera svarta katter. I den första frasen behöver

adjektivet och substantivet vara i singular och obestämd form för att enade drag ska uppstå. I den andra frasen är det istället pluralformen som måste överensstämma mel-lan adjektivet och substantivet (Flyman Mattsson 2017:51).

4.2 Processbarhetsteorin

Det huvudsakliga syftet med Pienemanns processbarhetsteori (PT) är att kunna för-utsäga och även förklara andraspråksinlärares grammatiska utvecklingar i spontanpro-ducerat tal. Försiktighet bör dock iakttas om att dra slutsatser om en inlärares förmåga att processa grammatiska strukturer vid tillämpning av teorin. Även om det inte finns belägg för en viss grammatisk struktur innebär det inte att en inlärare inte kan processa och producera strukturen. Däremot är utgångspunkten i teorin att förmågan att kunna processa och producera strukturer på en nivå öppnar för möjligheten att kunna göra detsamma på högre nivåer. Det sker steg för steg i den takten inläraren själv klarar av och inget steg kan undvikas (Pienemann 1998:13). Teorins kärna utgörs av 5 hierar-kiska nivåer. På varje nivå processar andraspråksinlärare kognitivt olika grammatiska strukturer på morfologisk och syntaktiskt nivå. Processandet uppvisas genom för-mågan att i muntlig produktion producera strukturerna (Eklund-Heinonen 2009:28). De olika nivåerna är universella, men innehållet på nivåerna anpassas efter målspråket de används på och detta görs genom att använda LFG (Pienemann 1998:14). I tabell 1 presenteras modellen som är anpassad för svenska språket och det är den som till-lämpas på empirin i den här undersökningen.

Figur 2: Nivåer i PT, efter Håkansson & Pienemann (1999:404)

(11)

7

inte. Inlärare som i sin grammatiska utveckling befinner sig på den första nivån

pro-cessar inga böjningar som särskiljer singular och plural åt gällande substantiv eller böj-ningar som särskiljer olika verbtempus åt (Pienemann & Håkansson 1999:404–405). Det sker först på den andra nivån där andraspråksinläraren bland annat kan processa bestämd och obestämd form, genus samt singular och plural genom att använda av-ledningssuffix. Enligt teorin tillägnar sig en andraspråksinlärare av svenska språket singular och pluralböjningar före genus. Processandet av genus kräver att information överförs till lexikonet för varje substantiv, medan numerus formas i c-strukturen (Pienemann 1998:11).

På den andra nivån kan inläraren även särskilja böjningar för verbformerna presens och preteritum. På den tredje morfologiska nivån kan en inlärare processa attributiv kongruens. Det innebär att adjektiv som attribut kan processas före-, efter- och/eller inom nominalfraser, som i exemplen: de svarta katterna, det glada barnet. Inläraren

kan på den fjärde morfologiska nivån processa information mellan fraser genom pre-dikativ kongruens. Det innebär att information från subjektet överförs till andra satser med ett verb som avskiljare, som i exemplen: jag är trött och vi är trötta.

På den första syntaktiska nivån processar inläraren enstaka konstituenter, vilket är ord eller hela fraser som fungerar tillsammans. På den andra syntaktiska nivån lär sig en inlärare att särskilja ordklasser åt genom exempelvis böjningar, vilket är en förut-sättning för att någon grammatisk utveckling på satsnivå ska ske (Pienemann 1998:182–183). Inläraren kan även processa rak ordföljd (SV). Som tidigare nämnt innebär det att subjektet utgör fundamentet medan verbet kommer på andra plats: jag

går, jag cyklar, han springer. Processandet av spetsställda adverbial och spetsställda

objekt med efterföljande rak ordföljd sker först på den tredje syntaktiska nivån: nu jag kör bil och bil jag kör nu (Pienemann & Håkansson 1999:404–405).

På den fjärde nivån är det möjligt att processa rak och omvänd ordföljd (inversion) där subjektet fyller den tredje positionen i meningen, medan någon annan satsdel fyller fundamentets plats: nu kör jag bil och bil kör jag nu. Slutligen på den femte och sista

nivån överförs ingen ny morfologisk information, utan det sker enbart syntaktiskt. Inläraren kan förutom ord och fraser även särskilja huvudsatser och bisatser genom att negationen placeras efter finit verb i en huvudsats och före finit verb i en bisats:

jag kan inte diska om jag inte får hjälp att torka (Pienemann & Håkansson 1999:408). 4.2.1 Uppträdandekriteriet, 50- och 80-procentskriterierna

Processning och automatisering är centrala begrepp som används för att beskriva i vilken omfattning en andraspråksinlärare har tillägnat sig en morfologisk eller syntak-tisk struktur. Utifrån PT antas processning ske när att en morfologisk eller syntaksyntak-tisk struktur yttras. Språkbehärskningen synliggörs med andra ord genom tal (Eklund-He-inonen 2009:28). Automatisering innefattar i vilken grad en morfologisk eller syntak-tisk struktur behärskas av en andraspråksinlärare (Eklund-Heinonen 2009:28). En av de fyra premisserna som processbarhetsteorin utgår från är att inläraren har tillgång till ett slags grammatiskt korttidsminne där information om ord förvaras (Pienemann & Håkansson 1999:387, Pienemann 2005:6).

(12)

8

Några sätt att mäta om en morfologisk eller syntaktisk struktur kan anses processas eller vara automatiserad i en inlärares produktion är att utgå från dess uppkomst eller i vilken grad strukturen produceras grammatisk korrekt.

Uppträdandekriteriet (övers. the emergence criterion) bygger på premissen att det räcker

att en grammatisk struktur produceras vid ett tillfälle för att strukturen ska anses vara processad (Håkansson 2013:152). Det är dock ett problematiskt antagande eftersom ett yttrande med korrekt placering av negationen efter det finita verbet kan utgöra en oanalyserad helfras. Såvida personen inte processar andra strukturer med negationen efter huvudverbet i en huvudsats. Därför behöver det finnas produktiva exempel på en struktur innan det kan antas att en andraspråksinlärare har nått till en viss nivå inom PT (Pienemann 1998:149–150, Håkansson 2013:152–153).

Ett produktivt exempel innebär att det måste finnas en kontrast i ytterligare ett producerat yttrande med exempelvis samma ord för att de ska anses vara processat. Även om en inlärare kan producera singularformen en gul bil så behövs en kontrast produceras för att de ska anses vara processade utifrån uppträdandekriteriet, exempelvis pluralformen flera gula bilar (Eklund-Heinonen 2009:76). Vid tillämpandet av uppträ-dandekriteriet finns inga krav på grammatisk korrekthet i de strukturer som produceras

av andraspråksinlärare. Medan uppträdandekriteriet synliggör processning av nivåer i PT hos inlärare kan 50- och 80-procentskriterierna tillämpas för att mäta automatisering av de processade strukturerna.

50- och 80-procentskriterierna utvecklades med utgångspunkt i kritik mot att uppträ-dandekriteriet inte synliggjorde en bredare omfattning i vilka grammatiska strukturer en

andraspråksinlärare hade tillägnat sig, genom att endast visa på enstaka exempel (Glahn m.fl. 2001:398, Eklund-Heinonen 2009:77). Kriteriet för 50 procents korrekt-het innebär att hälften av alla producerade förekomster av en viss grammatisk struktur ska vara grammatiska korrekta. Kriteriet för 80 procents korrekthet innebär att 80 procent bland alla förekomster av en viss grammatisk struktur ska vara korrekta (Eklund-Heinonen 2009:77–78).

4.2.2 Kritik mot PT

Ett problem med PT som har kritiserats är faktumet att teorin inte tar hänsyn till meddelandeavsikten med ett yttrande utan endast yttrandets konstruktion. Teorin tar heller inte hänsyn till utomspråkliga kunskaper en inlärare har tillgång till (Hammar-berg 2013:56). En annan kritik som har riktats är mot uppträdandekriteriet. Kriteriet har beskrivits som opålitligt eftersom en person inte kan anses ha processat en struktur genom endast ett uppvisat tillfälle. Kritiker menar att det behöver uppvisas flera gånger för att slutsatser om processning ska kunna dras (Glahn m.fl. 2001:402).

Det är också en av anledningarna till att Glahn m.fl. (2001) och Eklund-Heinonen (2009) tillämpade 50- och 80-procentskriterierna för att mäta automatisering av proces-sade nivåer. Kritiken är tydlig, eftersom enbart tillämpning av uppträdandekriteriet leder till svårigheter att upptäcka skillnader i grammatisk utveckling mellan olika andra-språksinlärare. Min uppfattning är dock inte att kriteriet är opålitligt. Det handlar inte enbart om att strukturer ska produceras en gång för att en viss nivå ska anses uppnådd. Istället behöver varje producerad kontext undersökas i sitt sammanhang innan slut-satser kan dras om huruvida en viss struktur kan anses vara processad eller inte (Piene-mann 1998:149, Håkansson 2013:152–153). Den kritik som har riktats mot PT gäl-lande uppträdandekriteriet har främst beaktats genom att även 50- och

80-procentskriteri-erna tillämpades. Det berodde främst på att jag utifrån materialets omfattning inte

(13)

9

meddelandeavsikten eller utomspråkliga kunskaper så är det inget som påverkar den här studien. Syftet är endast att undersöka processandet av språkliga konstruktioner och inte kontexter i vilka yttrandena produceras.

5. Forskningsöverblick

I detta kapitel redogörs för tidigare forskning där grammatisk utveckling vid andra-språksinlärning har undersökts utifrån PT. Forskning har medvetet valts bort där PT enbart tillämpas på skriftligt språk, eftersom fokus i den här studien är på talat språk. Sannolikt finns det forskning som inte redogörs för här. Det som presenteras ger en inblick i vad som synliggjorts gällande muntlig språkfärdighet vid tillämpning av PT, i svenska språket och andra nordiska språk.

5.1 Nordiska språk

Undersökning av grammatisk utveckling vid inlärning av ett andraspråk utifrån PT har gjorts av flera forskare. I en svensk kontext undersöktes deltagares godkända och un-derkända resultat på Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier) munt-liga del (Eklund-Heinonen 2009). Syftet var att ta reda på vilka nivåer i PT som god-kända deltagare på Tisus muntliga del uppnådde, i relation till undergod-kända deltagare. Den muntliga språkfärdigheten mättes inte bara utifrån grammatiska kriterier utan även innehållsliga. Det handlade bland annat om deltagarnas förmåga att kunna be-rätta, beskriva och argumentera (Eklund-Heinonen 2009:15). Bland de godkända del-tagarna återfinns 33 personer med 12 olika modersmål och bland de underkända åter-finns 33 män med 18 olika modersmål. I studien undersöktes både processandet av morfologiska och syntaktiska strukturer hos deltagarna utifrån uppträdandekriteriet, samt graden av automatisering utifrån 50- och 80-procentskritereirna.

Några resultat som framkom var att de godkända deltagarna på Tisus hade uppnått den fjärde nivån eller högre inom PT och det gällde även utifrån 80-procentskriteriet. De flesta underkända hade uppnått den tredje nivån vad gäller både morfologiskt och syntaktiskt processade strukturer. Bland alla utom en av de godkända deltagarna åter-fanns bland annat förmågan att processa predikativ kongruens och inversion. Utifrån resultatet drogs bland annat slutsatserna att kriterierna för 50 och 80 procent korrekt-het i de undersökta strukturerna bättre återspeglar de inlärare som fick godkänt på provet. De inlärare som blev godkända befann sig på högre nivåer i PT än de som blev underkända. Deltagarna som blev godkända hade i nästan samtliga undersökta fall även högre resultat utifrån de övriga bedömningskriterierna i Tisus. Resultaten synliggör att grammatisk utveckling sker parallellt med utveckling av andra språkliga förmågor som läsning och skrivande (Eklund-Heinonen 2009:187–189).

I likhet med Eklund-Heinonen (2009) finns även andra studier där applicering av PT gjordes på muntligt material. I en undersökning om tillägnandet av skandinaviska språk4 för andraspråksinlärare tillämpades PT för att ta reda på om deltagarna nådde

de olika stegen och om resultaten således kan bekräfta inlärningsordningen som fast-ställs genom de olika nivåerna i PT (Glahn m.fl. 2001:389). För att kunna jämföra språken med varandra undersöktes förenande strukturer. Det handlade bland annat om adjektiv som attribut i nominalfraser och som predikativ, samt negationens place-ring i bisatser (Glahn m.fl. 2001:393).

(14)

10

Deltagarna i studien utgjordes av 47 personer från Sverige, Norge och Danmark och dessa fick genomföra olika tester med färgkort där informanterna skulle stimule-ras till att i muntliga produktioner använda adjektiv. För att testa negationens placering användes ett Lotto-spel. I analysen av materialet tillämpades dels uppträdandekriteriet, dels 50- och 80 procentskriterierna (Glahn m.fl. 2001:398). Några av resultaten som fram-kom var bland annat att deltagarna följde inlärningsordningen för numerus- och ge-nuskongruens utifrån att deltagarna i de flesta fallen producerade fler numeruskon-struktioner än genuskonnumeruskon-struktioner (Glahn m.fl. 2001:400).

Automatiseringen kunde fastställas med hjälp av 50 och 80-procentskriterierna, medan

uppträdandekriteriet inte särskilde inlärarnas processande nämnvärt. I relation till de 50-

och 80-procentskriterierna framgick det att personer som kunde processa korrekt place-ring av negation i bisats, även kunde processa attributiv och predikativ kongruens (Glahn m.fl. 2001:400). Utifrån resultatet drogs slutsatser att tillämpningen av PT be-kräftade inlärningsordningen, men också att uppträdandekriteriet var problematiskt och inte tillräckligt för att dra några slutsatser om variationer mellan inlärarna. Det kunde däremot synliggöras utifrån tillämpandet av 50- och 80-procentskriterierna (Glahn m.fl. 2001:413).

Tillämpningen av PT på svenska språket gjordes även i en studie av hur grammatisk komplexitet utvecklades hos fyra studenter. Samtliga undersökningspersoner hade engelska språket som modersmål och studerade svenska som främmande språk vid ett universitet i Australien (Norrby & Håkansson 2007:50). Det som undersöktes var bland annat meningslängder och skillnader i användningen av huvudsatser och bisat-ser i skriftligt språk i relation till talat språk. Materialet utgörs därför både av muntliga och skriftliga produktioner. Insamlingsmetoden för det muntliga materialet utgjordes i likhet med Glahn m.fl. (2001) av eliciterande övningar. Dessa syftade till att stimulera användning av adjektiv som attribut i nominalfraser, samt användning av negation i bisats (Norrby & Håkansson 2007:51). När det gällde den skriftliga produktionen fick deltagarna både skriva 2 uppsatser utan särskilda instruktioner gällande ämne och översätta texter.

Några av slutsatserna som drogs utifrån resultaten av datan var att PT kunde an-vändas för att synliggöra den grammatiska komplexiteten i deltagarnas tal samt upp-nådda morfologiska och syntaktiska nivåer. Deltagarnas grammatiska utveckling kate-goriserades i relation till inlärningsprofilerna: risktagaren, den försiktige och grundlige och

återvinnaren (Norrby & Håkansson 2007:19–20). Medan risktagaren hade en hög nivå av

komplexitet i både talat och skrivet språk och befann sig på en låg nivå inom PT, så befann sig den försiktige och grundlige på samma nivå beträffande komplexitet och PT-nivå. Återvinnaren kännetecknas av en hög nivå inom PT, men har låg komplexitet. Inlärningsprofilerna synliggjorde komplexiteten vid inlärning av svenska som andra-språk. Vid tillägnandet av grammatiska strukturer är komplexiteten viktigt att ta hän-syn till när PT tillämpas (Norrby & Håkansson 2007:20).

(15)

11

femte syntaktiska nivån. Detta gjordes efter drygt 1 år och 6 månaders exponering för svenska språket i skolan (Håkansson, Salameh & Nettelbladt 2003:280–281). Hur länge barnen med språkstörningar hade varit i miljöer där svenska språket talades ver-kade inte spela någon roll för språkutvecklingen.

6. Metod

I den här studien genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av fyra vuxna andra-språksinlärares muntliga produktion med fokus på några utvalda grammatiska struk-turer. Det genomfördes även en kvalitativ innehållsanalys med fokus på att undersöka kopplingar mellan uppnådda nivåer i PT och deltagarnas utbildnings- och expone-ringstid för svenska språket i Sverige. Först räknades förekomsten av samtliga morfo-logiska och syntaktiska strukturer som ingick i urvalet. Därefter analyserades deltagar-nas förmåga att processa dessa strukturer utifrån uppträdandekriteriet. Sedan analysera-des automatiseringen i form av korrekthetsgraden av samma morfologiska och syn-taktiska strukturer hos de fyra deltagarna utifrån 50- och 80-procentskriterierna. Slutligen analyserades de uppnådda nivåerna enligt processbarhetsteorin i relation till den tid som deltagarna hade utbildats i svenska språket och exponerats för det i Sverige. I detta kapitel redogörs för urval av deltagare, material och genomförande av intervjuer, urval och avgränsningar av grammatiska strukturer, analysmodell och genomförande, forskningsetiska överväganden och slutligen en pilotstudie som genomfördes inför denna studies genomförande.

6.1 Urval av deltagare

I den här studien utgörs deltagarna av fyra nyanlända andraspråksinlärare i åldrarna 18 till 20 som tillfälligt befann sig i Sverige. Deltagarna är resultat av ett bekvämlighets-urval som gjordes vid tillfället för den ursprungliga undersökningen (Yngve 2020). Anna, Carl och David hade engelska språket som modersmål och kom från USA, där de före avresan hade studerat på high school och college. Beatrice hade tyska språket som modersmål och var från Tyskland, men hade växt upp i Österrike. Hon hade slutat gymnasiet före avresan till Sverige och i likhet med de övriga planerade hon att studera på universitet vid hemkomsten. Innan deltagarna reste till Sverige fick de genomgå en intensivkurs på 6 veckor i svenska språket. Målet var enligt deras utsago främst att utveckla ett grundläggande språk så att de kunde kommunicera om tro, kyrkan och religiösa skrifter. Väl i Sverige studerade de inte svenska språket vid någon formell utbildning, men de använde svenskan i daglig kontakt med människor de aktivt sökte upp under vistelsen. När intervjuerna genomfördes hade deltagarna varit i Sverige un-der olika långa perioun-der.

Anna och Carl hade varit i Sverige under cirka 12 månader, medan Beatrice hade varit i Sverige cirka 7 månader och David 6 veckor. Det finns enligt min uppfattning fördelar med att deltagarna inte är homogena andraspråkstalare, eftersom det är skill-naderna mellan deras språkliga kunskaper i relation till tiden de har utbildats och talat svenska språket som är intressant för den här studien. Deltagarnas relativt heterogena utbildningsmässiga bakgrund samt faktumet att de alla genomgått en utbildning i svenska språket på 6 veckor gör det möjligt att relatera det till utvecklingsnivåerna i PT, vilket utgör en del av syftet med den här studien.

(16)

12

I den här studien utgörs materialet av 2 inspelade parintervjuer på en timme och fem-ton minuter vardera. I intervjuerna samtalar 3 personer, inklusive mig själv, om giösa tillhörigheter, bakgrunder, syn på livet och vad som fick deltagarna att bli reli-giösa och ansluta sig till ett trossamfund. I bilaga 1 återfinns frågorna som ställdes under intervjuerna. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att frågorna hade låg grad av strukturering och främst var formulerade utifrån teman (Patel & Da-vidsson 2019:104–105).

Genomförandet av intervjuerna var präglat av en låg grad av strukturering, förutom inledningsvis där frågorna i en större omfattning ställdes utifrån ordningen de följde i formuläret. Detta gjordes för att leda deltagarna till huvudämnet. Intervjuerna inleddes med att deltagarna fick berätta om sig själva och därefter övergick de till att handla om de mer ämnesspecifika frågorna. Utifrån vad deltagarna berättade följde även följdfrå-gor, som inte på förhand var formulerade. Följdfrågorna har därför utelämnats i bilaga 1, eftersom de formulerades under intervjuernas genomförande och inte är relevanta för den här studien.

Att genomföra parintervjuer är något som bör undvikas eftersom det blir svårare att överblicka intervjun för den som leder samtalet. Samtidigt är det viktigt att en del-tagare i en intervju ska känna sig bekväma med situationen personen befinner sig (Krag Jacobsen 1993:11, 157). I det här fallet var deltagarna inte tillåtna utifrån kyrkans föreskrifter att lämna varandra ensamma och därför var det enda alternativet parinter-vjuer. Det fick dock konsekvenser för hur mycket talutrymme deltagarna tilldelades, vilket diskuteras vidare i avsnitt 8.3.

6.3 Urval och avgränsningar av grammatiska strukturer

I den kvantitativa innehållsanalysen undersöktes morfologiska strukturer från nivå 2 till 4 och syntaktiska strukturer från nivå 2 till 5. Valet att utelämna den första morfo-logiska nivån berodde på att det framgick i ett inledande skede av analysen att det fanns grammatiska strukturer på de högre nivåerna i PT. På den femte morfologiska nivån sker inget processande i svenskan varefter den utelämnades (Pienemann & Hå-kansson 1999:22). Samtliga utvalda morfologiska och syntaktiska strukturer räknades först i de 2 transkriberingarna och kodades i datorprogrammet NVivo12. De efter-sökta morfologiska och syntaktiska strukturerna utgjorde koderna. Under kodnings-processen separerades grammatiskt korrekta strukturer från grammatiskt inkorrekta. Detta gjordes för att senare kunna undersöka processandet av strukturer utifrån

upp-trädandekriteriet och graden av automatisering utifrån 50- och 80-procentskriterierna.

(17)

13

samtliga yttranden där engelska språket förekom, eftersom det var deltagarnas proces-sande på svenska språket som undersöktes. Däremot förekom det ibland enstaka ord inom en fras och då fick de vara kvar. I Davids fall ledde avgränsningarna gällande engelska språket till att materialet som blev kvar är i betydligt mindre omfattning än i de övriga deltagarnas fall.

6.4 Analysmodell och genomförande

Då den här studien syftar till att besvara 3 frågeställningar är de olika analyserna riktade mot att synliggöra olika resultat. Förekomsten av morfologiska strukturer syftar till att besvara den första frågan om vilka nivåer deltagarna har processat och automatiserat och återfinns under avsnitt 7.1 i resultatkapitlet. I avsnitt 7.2 återfinns förekomsten av syntaktiska strukturer som syftar till att besvara den andra frågan om vilka syntaktiska strukturer som deltagarna har processat och automatiserat. Resultaten som syftar till att besvara den tredje frågan återfinns under avsnitt 7.3 och utgörs av en sammanställ-ning av processade och automatiserade morfologiska och syntaktiska strukturer, där uppgifter om deltagarnas exponeringstid har lagts till.

6.4.1 Kvantitativ innehållsanalys

Det första som excerperades i innehållsanalysen är processandet av syntaktiska struk-turer såsom ordföljden, som återfinns på den andra nivån i PT. Eftersom SVO-ordföljd är relativt enkel för en andraspråksinlärare att förvärva undersöks den först i materialet. (Pienemann 1998:190). Sedan excerperades huvudsatser inledda med icke-subjekt i spetsställning utan inversion, vilket inläraren processar på nivå 3 (Pienemann 1998:182). Därefter excerperades huvudsatser inledda med icke-subjekt i spetsställ-ning med inversion. Spetsställspetsställ-ning med inversion i en mespetsställ-ning som: Ibland är jag mer aktiv i evangeliet är en företeelse som inläraren processar på nivå fyra i PT. Slutligen

undersöktes placeringen av negation i huvudsats och bisats. Placering av negation efter finit verb i huvudsats processas på den tredje nivån och i bisats först på den femte nivån (Pienemann 1998:182). Det var inte enbart satsadverbialet inte utan även alltid och aldrig som kodades, eftersom resultatet av pilotstudien visade att sådana förekom i materialet.

Bland de morfologiska strukturerna undersöktes pluralböjningar på substantiv, be-stämd och obebe-stämd form samt presens och preteritumformer av verb. Dessa struk-turer processar en inlärare av svenska språket på den andra nivån i PT (Pienemann & Håkansson 1999:22). Sedan undersöktes attributiv kongruens i nominalfraser som ex-empelvis en stor skillnad, den här byggnaden. Attributiv kongruens är signifikant för den

tredje nivån PT där en inlärare kan processa information inom fraser. På den fjärde nivån undersöktes hur information processas mellan fraser. Fokuset var på predikativ kongruens. Även om det finns flera verb som kan användas för att beskriva predikativ undersöktes följande verb i infinita och finita former, förutom imperativ: vara, bliva,

heta och verka (Bolander 2012:184).

6.4.2 Kvantitativ innehållsanalys utifrån uppträdandekriteriet

När samtliga morfologiska och syntaktiska strukturerna var excerperade undersöktes vilka nivåer i PT som deltagarna hade processat utifrån uppträdandekriteriet. Enligt

upp-trädandekriteriet krävs ett produktivt exempel för att en viss morfologisk eller syntaktisk

(18)

14

att det förekommer en kontrast gentemot den struktur som antas vara uppnådd även om exemplet inte behöver vara grammatiskt korrekt (Håkansson 2013:152, Eklund-Heinonen 2009:66). Under analysen av bland annat attributiv kongruens och predika-tiv kongruens kodades sådana strukturer som uppnådda utifrån uppträdandekriteriet, om det i material förekom minst 3 exempel på adjektivkongruens i singular och plural.

Det behövde inte vara samma adjektiv, utan det var endast förekomsten av ad-jektivkongruens som excerperades. I spontanproducerat material kan det nämligen vara svårt att urskilja en systematisk tillämpning av samma adjektiv i olika former. Det till skillnad från en klinisk studie där deltagare kan stimuleras att tillämpa olika kon-gruensböjningar av samma adjektiv (Eklund-Heinonen 2009:76–77).

Uppträdandekrite-riet prövades mot de undersökta morfologiska strukturerna på nivå 2 till 4 och mot de

syntaktiska strukturerna på nivå 2 till 5 i PT. Den första syntaktiska nivån utelämnades eftersom det tidigt i analysen framgick att deltagarna producerade strukturer på högre nivåer. Resultaten från undersökningarna sammanställdes i implikationsskalor, ef-tersom sådana är lämpliga för att redovisa större mängder data som ska jämföras med varandra (Hyltenstam 1977:391–394).

6.4.3 Kvantitativ innehållsanalys utifrån 50- och 80-procentskriterierna

Efter att analysen var färdig kring vilka nivåer och strukturer som deltagarna hade uppnått med utgångspunkt i uppträdandekriteriet övergick analysen till att handla om deltagarnas grad av automatisering. Analysen av morfologiska och syntaktiska struk-turer som deltagarna hade automatiserat gjordes utifrån 50- och 80-procentskriterierna (Glahn m.fl. 2001:398, Eklund-Heinonen 2009:78). För att ta reda på graden av auto-matisering delades antalet grammatiskt korrekta exempel med den sammanlagda före-komsten av en viss grammatisk struktur. Utifrån det framträdde procentsatsen som sedan ställdes gentemot de 2 kriterierna. Det uppstod en viss problematik vid tilläm-pandet av 50- och 80-procentskriterierna på några av de undersökta morfologiska och syntaktiska strukturerna, eftersom det ibland utgjordes av få exempel. Det synliggörs främst i ett fall när David producerade fyra av korrekta exempel på icke-subjekt i spetsställning utan inversion. Att dra slutsatsen att han hade automatiserat den syn-taktiska strukturen till 80 procent var därmed missvisande.

För att säkerställa en korrekt bedömning av automatiseringsgraden behövde därför en deltagare producera minst 20 exempel på varje morfologisk och syntaktisk struktur för att 50- och 80-procentskriterierna ska tillämpas. Kravet var dock inte att det skulle röra sig om unika exempel. Om samma förekomst producerades vid 2 tillfällen så excerperas båda tillfällena som unika. För att uppnå kriteriet för 50 procents korrekt-het krävdes 50 procent grammatiskt korrekta exempel av den sammanlagda förekoms-ten (Eklund-Heinonen 2009:78). När det gäller 80-procentskriteriet var det 80 procent korrekta exempel av den sammanlagda förekomsten som behövde produceras, för att deltagarna skulle antas ha automatiserat en viss grammatisk struktur. Valet av minst 20 förekomster för att mäta 50- och 80-procentskriterierna var en tolkning som gjordes utifrån materialets omfattning. Hade materialet utgjorts av fler intervjuer hade det varit rimligt att även höja kravet på antalet korrekt producerade exempel. 50- och

80-pro-centskriterierna prövades gentemot den tredje och fjärde morfologiska nivån och den

tredje till den femte syntaktiska nivån. Det gjordes enbart bland de strukturer där det återfinns minst 20 förekomster.

(19)

15

med och utan inversion, samt satsadverbialets placering i huvud- och bisats. Vid kod-ningen av information som processas inom fraser återfanns exempel där kongru-ensböjningen av adjektivet var inkorrekt utifrån huvudordets genus eller numerus. När det förekom, som i en stort sak, kodades den attributiva kongruensen som inkorrekt.

Däremot kodades en sak som en korrekt singularform, eftersom det även var en

mor-fologisk struktur som undersöktes. Att koda underliggande korrekta eller inkorrekta strukturer gjordes även i undersökningen av syntaktiska strukturer. I undersökning av bland annat icke-subjekt i spetsställning utan inversion innebär det att exemplet: varje veckor vi hade unga man eller scouts aktiviteter har kodats som korrekt för nivå tre, men

inte för nivå fyra i PT. Kongruensböjningen av varje veckor och unga man kodades

därmed som inkorrekta substantiv i bestämd form. Under kodningsarbetet påträffades inga exempel där det uppstod svårigheter i att tolka vilken struktur det gällde eller om den var grammatiskt korrekt eller inte.

6.4.4 Kvalitativ innehållsanalys av utbildnings- och exponeringstid

När den kvantitativa analysen var genomförd analyserades de processade och auto-matiserade nivåerna kvalitativt i relation till deltagarnas utbildningstid och expone-ringstid i Sverige. Med utbildningstid avses 6 veckor som deltagarna hade utbildats i svenska språket innan de kom till Sverige. Med exponeringstid avses tiden deltagarna hade talat svenska med modersmålstalare. Eftersom anledningen till att deltagarna be-fann sig i Sverige var att socialisera sig med lokalbefolkning kom de dagligen i kontakt med modersmålstalare av svenska. Därför användes begreppet exponeringstid för att synliggöra eventuella samband mellan nivåer i PT och tiden deltagarna utbildades och sedan exponerades för svenska språket före intervjuerna.

Det som undersöktes var om det kvantitativa resultaten synliggjorde kopplingar mellan morfologiska och syntaktiska nivåer deltagarna hade uppnått, utifrån tiden de hade utbildats och exponerats för svenska språket. Detta analyserades utifrån en tabell. Först gjordes en sammanställning över variationen av morfologiska och syntaktiska strukturer som deltagarna hade processat och automatiserat. Därefter sammanställdes det sammanlagda antalet morfologiska och syntaktiska förekomster som fanns i materialet, eftersom det tydligare synliggjorde omfattningen på deltagarnas produkt-ion. Slutligen sammanställdes uppgifter över utbildnings- och exponeringstid för svenska språket i Sverige.

6.5 Forskningsetiska överväganden

Inför genomförandet beaktades etiska aspekter och studien genomfördes i enlighet med Vetenskapsrådets (2017:13–14) rekommendationer för god forskningssed. De fyra krav som beaktades är informationskravet, samtyckeskravet, anonymitetskravet och

nytt-jandekravet. Som tidigare nämnt utgörs materialet av inspelade intervjuer från ett annat

forskningsprojekt, där deltagarnas muntliga medgivande inhämtades av mig med av-sikten att i en senare studie få analysera språket i intervjuerna.

(20)

16

in, eftersom personen inte längre bodde kvar i Sverige. Deltagarna på inspelningarna är anonymiserade sedan tidigare, vilket även var en av förutsättningar från dem för att materialet skulle få användas. Namnen (Anna, Beatrice, Carl och David) som återfinns i undersökningen är därför fingerade. En eventuell skada som en grammatisk analys av deltagarnas muntliga produktion kan åsamka bedömdes som nästintill obefintligt. Samtliga deltagare var över 18 år vid genomförandet av intervjuerna och således kräv-des heller inget inhämtat medgivande från eventuella målsmän.

Intervjuerna samlades in för att undersöka deltagarnas religiösa övertygelse samt engagemang och utgör således känsliga personuppgifter. Vid kontakt med FEN (forskningsetiska nämnden) vid Högskolan Dalarna bedömdes det inte utgöra något problem i att analysera det språket och grammatiken, eftersom deltagarnas medgi-vande inhämtades. Materialet finns även publicerat i en annan uppsats (Yngve 2020). Ingen av deltagarna har hört av sig i efterhand för att dra tillbaka sina medverkan eller få uppgifter ändrade efter att uppsatsen publicerades och de fick ta del av den. Ända-målet med den här uppsatsen är trots allt inte att diskutera innehållet i vad som har sagts, utan enbart att analysera grammatiska strukturer. En fördel med att använda ett redan befintligt material är att det inte har skapats för undersökningens syfte och så-ledes kan framställas som autentiskt. Sammanhanget det skapades för påverkade dock autenciteten, eftersom deltagarna visste att de deltog i en studie (Eklund-Heinonen 2009:68).

6.6 Pilotstudie

När intervjuer genomfördes under hösten 2019 fanns en känsla av att deltagarna be-fann sig på olika språkliga nivåer. Anna och Carl kunde tala utan några svårigheter medan Beatrice och framför allt David hade lite större svårigheter att formulera sig på svenska. Det fick till följd att intervjun med en av deltagarna (David) fick föras till största del på det engelska språket, eftersom ändamålet med intervjuerna var att ta reda på information om deltagarnas religiösa tillhörighet. Ur varje intervju valdes 5 minuter ut för att pröva huruvida den här studien hade någon giltighet och om det skulle vara möjligt att ta reda på något om deltagarnas grammatiska processande. Ur de 5 minuterna undersöktes förekomsten av en morfologiska och syntaktisk struktur. Den morfologiska strukturerna som undersöktes utgjordes av adjektivkongruens och den syntaktiska strukturen utgjordes av negationens placering i bisats (Pienemann & Håkansson 1999:22).

Eftersom materialet redan var transkriberat fanns en viss föraning om att det skulle finnas processade strukturer inom både nivåerna, vilket det också gjorde. En intressant företeelse som resultatet synliggjorde var att en person i varje par talade betydligt mer än den andra. Det fick mig att reflektera över vilka slutsatser som egentligen kunde dras om de 2 personerna, eftersom förutsättningarna för talutrymmet uppenbarligen inte var lika. Samtidigt hade hela materialet behövt undersökas för att kunna ta reda på huruvida någon ojämn fördelning förelåg eller om det endast var under de 5 un-dersökta minuterna. Det är dock inte syftet att undersöka talutrymmet i den här stu-dien.

7. Resultat och analys

(21)

17

för analysen av de uppnådda nivåerna i förhållande till informanternas språkinlär-ningsbakgrund. I avsnitt 7.1 redogörs för de morfologiska nivåerna deltagarna pro-cessade (tabell 2) och graden av automatisering (tabell 3). I tabell 3 är både antalet förekomster på de undersökta nivåerna och det totala antalet producerade morfolo-giska strukturer excerperade. I den löpande texten exemplifieras de producerade mor-fologiska strukturerna hos varje enskild deltagare. I avsnitt 7.2 redogörs för de syntak-tiska nivåerna deltagarna processade (tabell 4) och graden av automatisering (tabell 5). I tabell 5 är både antalet förekomster på de undersökta nivåerna och det totala antalet producerade syntaktiska strukturer excerperade. I den löpande texten exemplifieras de producerade syntaktiska strukturerna hos varje enskild deltagare. I avsnitt 7.3 redogörs för samtliga morfologiska och syntaktiska nivåer deltagarna hade processat och auto-matiserat tillsammans med utbildnings- och exponeringstid (tabell 6). Avsnitten följer frågeställningarna där resultaten utifrån fråga 1, 2 och 3 redogörs för under avsnitten 7.1, 7.2 och 7.3.

7.1 Processning och automatisering av morfologi

I tabellerna används några symboler för att markera vad resultaten innebär. Ett plus-tecken + betyder att en grammatisk struktur har producerats. Ett minusplus-tecken - bety-der att strukturen inte är uppnådd utifrån kravet om ett produktivt exempel om det gäller uppträdandekriteriet (Eklund-Heinonen 2009:102). När det gäller de övriga 2 kri-terierna så används samma symbol om deltagarna inte nådde upp till kravet om minst 20 förekomster. Förkortningarna som återfinns i tabell 2 och 3 betyder följande: SOP (singular- och pluralböjningar), OBF (obestämd form), BF (bestämd form), P (pre-sens), PRET (preteritum), ABK (attributiv kongruens), PK (predikativ kongruens). I tabell 3 återfinns även förkortningar AF (Antal förekomster) och SAF (Sammanlagt antal förekomster).

Tabell 2: Processning av morfologi utifrån uppträdandekriteriet

Deltagare 2 SOP 2 OBF, BF 2 P 2 PRET 3 ABK 4 PK

Anna + + + + + +

Beatrice + + + + + +

Carl + + + + + +

David + + + + + +

I tabell 2 redovisas de morfologiska strukturerna deltagarna hade processat mellan nivå 2 och 4 i PT utifrån uppträdandekriteriet. Som framgår processade samtliga delta-gare nivå 2 utifrån uppträdandekriteriet genom att producera substantiv med singular- och pluralböjningar i obestämd och bestämd form, samt verb i presens och preteri-tum. Attributiv kongruens och även predikativ kongruens processades utifrån

uppträ-dandekriteriet, eftersom Anna, Beatrice, Carl och David producerade fler än ett

produk-tivt exempel av de undersökta morfologiska strukturerna.

Tabell 3: Automatisering av morfologi utifrån 50- och 80-procentskriterierna

Deltagare 3 ABK AF % 4 PK AF % SAF

Anna + 103/108 95 + 47/55 85 163

(22)

18

Carl + 52/56 93 + 43/45 95 101

David - 5/11 45 - 1/4 25 15

I tabell 3 redovisas automatiseringen hos deltagarna av attributiv och predikativ kon-gruens utifrån 50- och 80-procentskriterierna. Som framgår hade Anna, Beatrice och Carl automatiserat de 2 morfologiska strukturerna utifrån 50- och 80-procentskriteriet, medan David inte hade producerat tillräckligt med förekomster för att graden av automatise-ring skulle kunna mätas. Anna och Carl producerade ett högre antal förekomster (108 respektive 56) än vad Beatrice och David producerade (26 respektive 11). I avsnitt 7.1.1 till 7.1.4 redogörs för varje enskild deltagares resultat, samt exempel på produ-cerade strukturer.

7.1.1 Anna

Utifrån tabell 2 framgår att Anna hade processat morfologiska strukturer som singu-lar- och pluralböjningar, obestämd form och bestämd form, samt verbtempusen pre-sens och preteritum utifrån uppträdandekriteriet. När det gäller attributiv kongruens hade Anna automatiserat strukturen utifrån 50- och 80-procentskriterierna (tabell 3) ge-nom att 108 exempel producerades varav 103 grammatiskt korrekta. Bland de 5 inkor-rekta strukturerna återfinns inkorrekt överförande av information mellan artikeln till huvudordet och efterföljande adjektiv: en stor perspektiv, ingen krav, stor intryck. Det

återfinns även inkorrekt överförande av information mellan huvudordets bestämdhet och det kongruerande adjektivet: den viktigaste grej i livet och varje terminen.

Bland de 103 korrekta strukturerna återfinns: en stor skillnad, ett fast vittnesbörd, jättemånga olika församlingar, den här byggnaden och tillräckligt många upplevelser.

Slut-ligen hade Anna automatiserat predikativ kongruens utifrån 50- och

80-procentskriteri-erna genom att 54 exempel producerades varav 46 grammatisk korrekta. Bland

före-komsterna där korrekt informationen mellan subjektet och adjektivet inte överfördes utifrån genus, kasus och bestämdhet återfinns: den är viktigt, det är ganska cool, dom är lite självklart och dom var gravid. Bland de strukturerna där korrekt informationen

överfördes återfinns: det var roligt, jag var yngre, det är rätt intressant och dom var alltid snälla.

7.1.2 Beatrice

Utifrån tabell 2 framgår att Beatrice hade processat morfologiska strukturer som sin-gular- och pluralböjningar, obestämd form och bestämd form, samt verbtempusen presens och preteritum utifrån uppträdandekriteriet. När det gäller attributiv kongruens hade Beatrice automatiserat strukturen utifrån 50- och 80-procentskriterierna (tabell 3) genom att 26 exempel producerades varav 23 grammatiskt korrekta. Bland de inkor-rekta strukturerna återfinns inkorrekt artikel, vilket leder till inkorrekt kongruensböj-ning av adjektiv och huvudord som: en stor perspektiv. Det återfinns även inkorrekt

överförande av information mellan huvudordets bestämdhet och det kongruerande adjektivet som: samma kyrkan.

Bland strukturerna där korrekt information överfördes mellan artikel och huvud-ordet och där adjektivet kongruensböjdes korrekt utifrån huvudhuvud-ordet återfinns:

många underbara upplevelser, den första gången, den heliga anden, inga bra betyg och alla andliga saker. Slutligen hade Beatrice automatiserat predikativ kongruens utifrån 50-

(23)

19

korrekta. Bland förekomsterna där korrekt information mellan subjektet och adjekti-vet inte överfördes återfinns: det var alltid liksom förvänt. Bland de korrekta

struk-turerna återfinns: det är väldigt intressant, han var inte så aktiv, han var döpt, det är omöjligt

och det är svårt. 7.1.3 Carl

Utifrån tabell 2 framgår att Carl hade processat morfologiska strukturer som singular- och pluralböjningar, obestämd form och bestämd form, samt verbtempusen presens och preteritum utifrån uppträdandekriteriet. När det gäller attributiv kongruens hade Carl automatiserat strukturen utifrån 50- och 80-procentskriterierna (tabell 3) genom att 56 exempel producerades, varav 52 var grammatiskt korrekta. Bland de inkorrekta struk-turerna återfinns främst inkorrekt användning av bestämd och obestämd form: dom jobbigare stunder, den samma känsla, dom jobbiga stunder och andra kyrka. Det som inte

processades i de 3 första exemplen var informationen mellan den bestämda artikeln och huvudordet, men däremot kongruensböjdes adjektivet efter huvudordets nume-rus. I det fjärde exemplet där det inte finns någon artikel är det adjektivets böjning som inte processades i relation till substantivets numerus.

Bland de korrekta strukturerna återfinns: en speciell upplevelse, en dålig dag, olika uppfattningar, en jättebra sak och en varm och fridfull känsla. Vid det första, andra, fjärde

och femte exemplet skedde processandet genom att korrekt information mellan arti-keln och huvudordet överfördes. I det tredje exemplet är det istället korrekt inform-ation mellan adjektivets pluralböjning och huvudordets pluralböjning som processa-des. Slutligen hade Carl automatiserat predikativ kongruens utifrån 50- och

80-procent-skriterierna genom att 45 exempel producerades, varav 43 var grammatisk korrekta.

Bland förekomsterna där korrekt information mellan subjektet och adjektiv inte över-fördes återfinns: dom verkade glad och det är mer lik rugby är riktig football. Bland de

korrekta strukturerna återfinns: vissa var religiösa, det är en jättebra sak, du är fem år gammal och mitt liv är mycket bättre nu.

7.1.4 David

Utifrån tabell 2 framgår att David hade processat morfologiska strukturer som singu-lar- och pluralböjningar, obestämd form och bestämd form, samt verbtempusen pre-sens och preteritum utifrån uppträdandekriteriet. David producerade färre än 20 exempel på attributiv kongruens vilket gjorde att graden av automatiseringen utifrån 50- och

80-procentskriterierna inte gick att mäta. Bland de 6 grammatiska inkorrekta

förekoms-terna återfinns främst inkorrekt artikel, vilket leder till en inkorrekt kongruensböjning, samt inkorrekt användning av bestämd och obestämd form: personligen upplevelser, varje människor, en stort sak och religiös saker. Bland de korrekta strukturerna återfinns: många gånger, vissa gränser, en äldste bror, många vänner och varje dag. När det gäller

predikativ kongruens så producerade David 4 exempel varav 1 var korrekt: vi är glada.

Bland de felaktiga återfinns: mormor och morfar är religiös. David hade utifrån

re-sultat processat strukturerna utifrån uppträdandekriteriet, men inte automatiserat dem utifrån 50- och 80-procentskriterierna.

7.2 Processning och automatisering av syntax

(24)

20

Ett snedstreck / markerar att det inte finns någon struktur som deltagarna produce-rade och således inte kunnat mätas. Förkortningarna som återfinns i tabell 4 och 5 är: K (kanonisk), SVO (rak ordföljd), ISSP-UI (Inledda icke-subjekt i spetsställning utan inversion), ISSP-MI (Inledda icke-subjekt i spetsställning med inversion), INV (in-version), SH (satsadverbial i huvudsats), SB (satsadverbial i bisats). I tabell 5 återfinns även förkortningar AF (Antal förekomster) och SAF (Sammanlagt antal förekomster). Tabell 4: Processning av syntax utifrån uppträdandekriteriet

Deltagare 2 K 2 SVO 3 SH 3 ISSP-UI 4 ISSP-MI 5 SB

Anna + + + + + +

Beatrice + + + + + +

Carl + + + + + +

David + + + + - /

Som framgår av tabell 4 hade samtliga deltagare processat strukturer på nivå 2 till 3 utifrån uppträdandekriteriet. På den tredje nivån hade samtliga processat strukturer där satsadverbialet placerades efter huvudverbet. På den fjärde nivån fanns inte tillräckligt många producerade förekomster av David för att uppträdandekriteriet skulle gå att till-lämpa, men det fanns det hos Anna, Beatrice och Carl. Anna, Beatrice och Carl hade även processat särskiljandet av huvud- och bisatser genom placering av satsadverbialet i bisatser. Hos David återfanns inga sådana förekomster varpå det inte gick att dra slutsatser om att han hade processat den strukturen.

Tabell 5: Automatisering av syntax utifrån 50- och 80-procentskriterierna Delta-gare 3 ISSP-UI AF % 3 SH AF % 4 ISSP-MI AF % 5 SB AF % SAF Anna + 20/46 43 + 53/56 95 + 26/46 57 + 7/9 78 111 Bea-trice - 4/16 25 - 17/19 95 - 12/16 75 - 1/4 25 39 Carl + 17/40 42 + 40/44 91 + 23/40 58 + 5/8 63 92 David - 4/5 80 - 6/8 75 - 1/5 20 / 0 0 13

I tabell 5 redovisas graden av automatisering utifrån 50- och 80-procentskriterierna. Som framgår producerade Beatrice och David huvudsatser inledda av icke-subjekt i spets-ställning med inversion i enlighet med 50- och 80-procentskriterierna. Resultaten är dock missvisande, eftersom de inte uppnådde kraven om minst 20 förekomster. För Anna och Carl gav 50-procentskriteriet utslag för automatisering av icke-subjekt i spetsställning med inversion. Skillnaderna mellan Anna och Carl är inte stora genom att de båda producerar nästan lika många förekomster och befinner sig nära varandra med 57 procents korrekthet respektive 58 procents korrekthet.

References

Related documents

Kunskapen hos chefer kan höjas genom till exempel utbildning, forum för erfarenhetsutbyte och organisatoriskt stöd samt att kommunen bör hitta strukturer för att förebygga

Vilket öppnar upp för möjligheter till att i filmpedagogiska sammanhang både ta fasta på teman som värdegrund genom filmens innehåll eller tolkning av de

Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen har enligt Skandia inte påverkats som en följd av koden utan kommer att fortsätta vara kontrollerad genom

används för att byta bildutsnitt, till exempel så börjar bild 5 som en extrem närbild som sedan zoomas ut och blir en halvbild.. Detta gör det enkelt att följa med i

I filmen tycks slöjan representera det hotet som vampyren utgör för de andra karaktärerna då vi får se henne dra upp den när hon närmar sig sina offer, men också första gången

Slutligen visar studien betydelsen av HR-funktionen som en nyckelroll i organisationen, dels genom att stödja de rekryterande cheferna i deras arbete men också för

Resultatet av Hartwigs (2013) studie visar att större svenska företag är bättre på att följa IAS 36, medan Drott och Ströms (2012) resultat visar att mindre företag skriver ned

Ett tillfälle då man skulle låta eleverna planera sina modeller och göra en skiss, ett annat tillfälle för att skapa sina ritningar och välja material, ett tredje tillfälle för