Nutida abortmotstånd i Sverige

111  Download (0)

Full text

(1)

Teologiska institutionen

Vårterminen 2019  

Examensarbete för masterexamen i mänskliga rättigheter

30 högskolepoäng  

Nutida abortmotstånd i Sverige

En ideologianalys av inom- och utomparlamentariska aktörer

(2)

Sammanfattning  

I uppsatsen görs en kritisk ideologianalys av det nutida svenska abortmotståndet utifrån ett feministiskt perspektiv. Med hjälp av Carol Lee Bacchis metod ”Vilket är det framställda problemet?” synliggörs hur Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, olika kristna och högerextrema abortmotståndare, samt aktörer i de svenska rättsprocesserna om

”samvetsfrihet” för barnmorskor, framställer problemen med abort. Analysen fortsätter sedan med att belysa vilka kulturellt tillgängliga kommunikationsramar som finns för svenska abortmotståndare, samt synliggör vilka manifesta, respektive latenta ideologier som finns närvarande. I uppsatsen används feministiska teorier om rättigheter samt om nation och reproduktion för att tolka materialet.

Resultatet visar att det inom det svenska nutida abortmotståndet finns ett flertal olika framställda problem som kan inrymmas i kommunikationsramar om abort som ett hot mot kvinnor, abort som hot mot människovärdet och de mänskliga rättigheterna, samt abort som ett uttryck för genusideologin och som ett hot mot nationen. I den sista

kommunikationsramen finns exempel på latenta ideologier. Det finns inslag av det som brukar benämnas som anti-genusideologi i delar av det svenska abortmotståndet.

Nyckelord  

Abort, abortmotstånd, reproduktiva rättigheter, samvetsfrihet, vårdvägran, feminism, anti-genusideologi, Sverige, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Kristna Värdepartiet, Människorätt för ofödda, Människovärde, Respekt, Livsval, Skandinaviska

(3)

Tack  

Jag är mycket tacksam för den hjälp jag har fått från flera olika personer under mitt arbete med uppsatsen. I första hand vill jag tacka min handledare Andreas Gottardis som varit mycket entusiastisk inför mitt projekt och hjälpt mig framåt med klargörande frågor och förslag på litteratur och perspektiv. Hans flexibilitet vad gäller mötestider var också mycket viktig för att uppsatsen skulle vara möjlig att färdigställa.

Jag har också fått avgörande hjälp från Jonathan Leman, researcher på Expo, som hjälpte mig att söka igenom Expos mycket omfattande arkiv och på så sätt hitta de relevanta texterna för mig bland de högerextrema, vit makt-orienterade aktörerna. Sara Bäckström, förbundsjurist på RFSU, har varit till lika stor hjälp med sitt perspektiv på aktörerna i de svenska

rättsprocesserna och tillhandahållande av relevant material.

Flera andra personer har hjälpt mig med snabba svar på frågor eller på annat sätt underlättat processen. Neil Datta på European Parliamentary Forum on Population and Development har flera gånger tagit sig tid för att ge mig relevanta perspektiv och uppdaterad kunskap. Ov Cristian Norocel gav mig generöst sin avhandling om ett näraliggande ämne, bidrog med intressanta perspektiv och uppmuntrade projektet. David Paternotte och Maud Eduards har båda svarat snabbt på frågor per mejl på ett sätt som varit mycket hjälpsamt.

Jag är också mycket glad för att min nya arbetsgivare RFSU och mina arbetskamrater där visat förståelse för mitt tidvis bristande fokus under våren och på så sätt gjort det möjligt för mig att slutföra arbetet med uppsatsen.

Sist men inte minst: Cat och Alex, tack för stöd och kärlek.

(4)

Innehållsförteckning    

Sammanfattning  ...  2   Nyckelord  ...  2   Tack  ...  3   Innehållsförteckning  ...  4   Inledning  ...  6  

Syfte  och  frågeställning  ...  7  

Bakgrund  och  sammanhang  ...  8  

Aborträtt  och  abortvård  i  Sverige  idag  ...  8  

Striden  om  rättigheterna  ...  9  

Teori  och  tidigare  forskning  ...  14  

Feministisk  teori  om  rättigheter,  reproduktion  och  nation  ...  14  

Tidigare  forskning  ...  17  

Svenskt  nutida  abortmotstånd  ...  17  

Ett  nytt  organiserat  motstånd  mot  abort?  Anti-­‐genusrörelsen  och  den  nationalistiska   rörelsen  i  Europa  ...  18  

Metod  och  material  ...  20  

Kritisk  ideologianalys  med  diskursanalytiska  analysverktyg  ...  20  

Material,  urval,  avgränsningar  och  självreflexivitet  ...  23  

Resultat:  Hur  framställs  problemet?  ...  26  

Kristdemokraterna  ...  26  

Foster  med  funktionsnedsättningar  riskerar  att  aborteras/Flickfoster  aborteras  ...  26  

Sjukvårdspersonal  tvingas  utföra  aborter  mot  sitt  samvete  ...  29  

Det  görs  inte  tillräckligt  för  att  förebygga  aborter  ...  31  

Kvinnor  gör  abort  –  och  liv  släcks  ...  33  

Livsdugliga  (långt  gångna)  foster  riskerar  att  aborteras  ...  35  

Barn  gör  abort  ...  36  

Sverigedemokraterna  ...  37  

Misshandel  av  en  gravid  kvinna  räknas  bara  som  våld  mot  en  person/foster  räknas  inte   som  brottsoffer  ...  37  

Aborter  görs  för  sent  och  för  lite  vikt  läggs  vid  fosters  rättigheter  vid  aborter  ...  39  

Det  görs  för  lite  för  att  minska  antalet  aborter  och  för  att  erbjuda  alternativ  till  abort  ...  41  

Sjukvårdspersonalen  tvingas  utföra  aborter  mot  sitt  samvete  ...  43  

Vissa  foster,  särskilt  flickor,  sorteras  bort  ...  44  

Svensk  utrikespolitik  fokuserar  för  lite  på  att  minska  antalet  aborter  –  särskilt  av  flickor  .  45   Sex-­‐  och  samlevnadsundervisningen  är  för  dålig  ...  47  

Kristna  aktörer  ...  48  

Ofödda  människors  rätt  till  liv  och  deras  människovärde  respekteras  inte  ...  49  

Det  är  för  mycket  fokus  på  kvinnors  rättigheter  och  reproduktiv  hälsa  ...  50  

Barn  och  gravida  kvinnor  ses  som  problem  ...  51  

Ofödda  barn  straffas  för  vad  deras  far  har  gjort  ...  52  

Sjuka,  skadade  och  oönskade  foster  dödas/Gränsen  för  livsduglighet  är  godtycklig  ...  53  

Det  är  orimligt  att  fokusera  på  situationer  när  graviditeten  hotar  kvinnans  liv  ...  54  

Aborter  skadar  kvinnor  och  kvinnor  tvingas  till  abort  ...  55  

Vårdpersonal  tvingas  beröva  mänskliga  varelser  livet/Sverige  har  inte  samvetsfrihet  ...  57  

Kvinnor  gör  abort  fast  Bibeln  är  emot  abort  och  abort  är  ett  moraliskt  ont  ...  57  

Svensk  utrikespolitik  försvarar  inte  rätten  till  liv  /  Utländska  kvinnor  kommer  till  Sverige   och  gör  abort  ...  58  

(5)

Aktörer  i  de  svenska  rättsprocesserna  ...  59  

Abortvägrande  barnmorskors  samvets-­‐,  religions-­‐,  tanke-­‐,  åsikts-­‐  och  yttrandefrihet  kränks   och  de  utsätts  för  diskriminering  ...  59  

Sverige  gör  oproportionerliga  inskränkningar  i  religionsfriheten  ...  61  

Sverige  ställer  samvetsfrihet  mot  schemaläggningsproblem/abort  är  inte  en  rättighet  ...  62  

Sverige  saknar  rättighetsskydd  vad  gäller  rätten  till  samvetsfrihet  ...  64  

Kvinnors  hälsa  och  patientsäkerheten  hotas  ...  65  

Högerextrema,  vit  makt-­‐orienterade  aktörer  ...  65  

Abort  är  mord,  massmord  och  folkmord  ...  66  

Vår  demokrati  har  dåliga  värderingar  ...  67  

RFSU ordnar abortfilmsfestival  ...  67  

Den nationella rörelsen är för svag i abortfrågan  ...  68  

Barn  med  Downs  syndrom  aborteras  och  det  är  värre  än  T4-­‐programmet  ...  68  

Barnmorskor  har  inte  rätt  till  samvetsfrihet  ...  69  

Svenskar  aborterar  sina  barn,  andra  har  stora  familjer  ...  69  

Analys:  det  latenta  och  de  kulturellt  tillgängliga  ramarna  ...  70  

Abort  som  hot  mot  kvinnors  liv  och  hälsa  ...  71  

Abort  som  hot  mot  människovärdet  och  de  mänskliga  rättigheterna  ...  74  

Abort  som  uttryck  för  genusideologin  och  som  hot  mot  nationen  ...  79  

Slutsatser  ...  86  

Källförteckning  ...  88  

Litteratur  och  tryckta  källor  ...  88  

Elektroniska  källor  ...  90  

Material  från  rättsprocesserna  ...  94  

Högerextrema  aktörer/material  från  Expos  arkiv  ...  95  

Praxis  inom  folkrätten  ...  95  

Riksdagstryck  ...  96    

(6)

Inledning    

I juni 2017 lämnade Skandinaviska människorättsjuristerna in ett klagomål mot Sverige till Europadomstolen.1 Klagomålet gällde fallen med två svenska barnmorskor som nekats anställning som barnmorskor eftersom de inte vill genomföra abortvård, av religiösa skäl. I skrivande stund är det fortfarande oklart om Europadomstolen kommer att behandla fallen och i så fall när. Barnmorskorna och deras företrädare representerar en del av det svenska nutida abortmotståndet och en sorts strategi, strategisk processföring. Samtidigt har vi under våren, bland annat i samband med valrörelsen till Europaparlamentet, uppmärksammats på svenska politiker som också motsätter sig abort och agerar på andra arenor.2 I mars hölls också en manifestation mot abort i Stockholm, organiserad av några av de

utomparlamentariska abortmotståndarna.3 Det svenska abortmotståndet är alltså i allra högsta grad närvarande, även om genomslaget för ståndpunkterna ännu inte är så stort.

Skandinaviska människorättsjuristerna använder sig av Europakonventionen och vill få Europadomstolen att rättsligt pröva bland annat om barnmorskornas religions- och samvetsfrihet har kränkts. Andra aktörer argumenterar för sina ståndpunkter med andra argument. På europeisk nivå har rörelsen för bland annat reproduktiva rättigheter

uppmärksammat aktörer som drivs av ett samlat motstånd mot såväl reproduktiva rättigheter, som rättigheter för hbtqi-personer och arbete för jämställdhet generellt. Ibland finns en koppling till någon form av nationalism. Det dessa aktörer gör brukar kallas för

anti-genuskampanjer (”anti-gender campaigns” på engelska) och de vänder sig mot något som de kallar för ”genusideologi” (”gender ideology”). På europeisk nivå pågår forskning om detta sedan några år tillbaka, ofta med ett fokus på hur dessa kampanjer hänger ihop med andra rörelser. I bland annat ett temanummer av Politics and Governance med titeln ”The Feminist Project under Threat in Europe” skriver författarna om att anti-genus-kampanjerna och

högerpopulismen är två sidor av samma mynt och att kunskapen om hur de förenas och skiljer sig åt måste öka.4

                                                                                                               

1  Skandinaviska människorättsjuristerna, ”Barnmorskemålen till Europadomstolen”, tillgänglig på:

https://manniskorattsjuristerna.se/barnmorskemalen-till-europadomstolen/  

2 Melchior, Sigrid, ”Adaktussons facit i EU – röstade emot abort 22 gånger”, dn.se, tillgänglig på:

https://www.dn.se/nyheter/politik/adaktussons-facit-i-eu-rostade-emot-abort-22-ganger/

3  Lundgren, Joakim, Här är Sveriges största anti-abortorganisationer, dagen.se, 2019-03-26.  

https://www.dagen.se/nyheter/har-ar-sveriges-storsta-anti-abortorganisationer-1.1455552?paywall=true  

(7)

Existensen av dessa aktörer har ännu inte uppmärksammats så mycket i Sverige, men i april i år skrev till exempel tidningen ETC att det förekommit ett flertal kontakter mellan

amerikanska organisationer som tydligt företräder en anti-genusideologi och svenska kristdemokrater.5

Med anledning av allt detta började jag fundera över det svenska abortmotståndets ideologier. Hur framställer de olika representanterna de uppfattade problemen med abort? Feministisk teoribildning om reproduktiva rättigheter och motståndet mot detsamma har bland annat identifierat en koppling mellan synen på moderskap och reproduktion, och synen på

nationen.6 Finns det något spår av en sådan inramning i det svenska abortmotståndet? Och har de europeiska anti-genuskampanjerna kommit hit?

Syfte  och  frågeställning    

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att studera det svenska nutida abortmotståndet, dess sammanhang och de ideologier som motståndet har sin grund i.Jag studerar abortmotståndet i bred bemärkelse och inkluderar både de som arbetar för att helt förbjuda abortvård och de som vill förbjuda vissa typer av aborter. Ett delsyfte är också att utreda huruvida

anti-genusrörelsens föreställningar har fått genomslag i Sverige, eller om den tydliga etablering av denna ideologi som har synts i flera andra europeiska länder inte har någon motsvarighet här. Mitt val av ämne handlar inte om att jag tror att abortmotståndet är särskilt utbrett i Sverige, eller att vi nödvändigtvis kommer att få se en liknande utveckling som flera andra europeiska länder har sett. Det är dock tydligt så att frågan har återaktualiserats också här i och med till exempel de svenska rättsprocesserna om barnmorskors möjlighet att vårdvägra, och

existensen av ett flertal organisationer och två riksdagspartier som på olika sätt driver frågan. Mina forskningsfrågor är:

- Hur framställs problemet med abort, vilka anses orsakerna vara och vilka lösningar presenteras av de olika aktörerna?

- Vilka är de framställda problemens sammanhang, vilka är ramarna för det kommunicerade budskapet?

                                                                                                               

5Söderin, Eigil och Linderoth, Sam. ”KD-politiker i nära kontakt med mäktig extremgrupp”, ETC.se, 2019-04-16.

https://www.etc.se/nyheter/kd-politiker-i-nara-kontakt-med-maktig-extremgrupp.

6 Se till exempel Yuval-Davis, Nira, Gender & Nation, (9:e upplagan). London: Sage, 2008.

(8)

- Hur förhåller sig det kommunicerade budskapet till kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter i stort?

- Syns en koppling till, till exempel, nationalistisk ideologi, eller anti-genusideologi? - Finns något underliggande, latent, budskap i motståndet?

Bakgrund  och  sammanhang    

I det följande avsnittet redogör jag för svensk lagstiftning på området, samt aspekter av mänskliga rättigheter som aktualiseras i uppsatsen. Syftet med uppsatsen är inte att analysera rättsläget gällande abort, vare sig i Sverige eller internationellt, men detta utgör en bakgrund på så sätt att de olika aktörerna förhåller sig till det jag här redogör för i sin kommunikation.

Aborträtt  och  abortvård  i  Sverige  idag    

Av den svenska abortlagen (1974:595) framgår av 1§ att en gravid kvinna själv kan begära att en abort ska utföras ”om åtgärden vidtas före utgången av artonde havandeskapsveckan”. Efter artonde veckan får abort endast utföras om Socialstyrelsen gett sitt tillstånd, och detta får enligt 3§ ”lämnas endast om synnerliga skäl föreligger”. Tillstånd får ej lämnas ”om det finns anledning antaga att fostret är livsdugligt”. Om graviditeten ”medför allvarlig fara” för kvinnans liv eller hälsa, får den enligt 6§ avbrytas oavsett hur långt den framskridit.

Under 2018 och 2019 har flera dokument tagits fram till följd av medial uppmärksamhet av sena aborter. Socialstyrelsen skrev i november 2018 ett svar till JO som bett myndigheten att redovisa sin uppfattning gällande om det behövdes ytterligare vägledning om abortlagens tillämpning.7 Socialstyrelsen menar i skrivelsen att det inte behövs ytterligare vägledning om lagens tillämpning, bland annat för att de inblandade professionsorganisationerna tagit fram ett konsensusdokument om sena aborter. I skrivelsen redovisades också Rättsliga rådets uppfattning att det inte fanns anledning att ändra den generella gränsen för livsduglighet.8 I konsensusdokumentet skrivs bland annat att abort och prematur förlossning är ”två helt olika vårdprocesser som inte ska sammanblandas”.9 Organisationerna skriver i korthet att de förstår begreppet ”livsduglighet” som något ett foster har om det kan överleva födelsen utan att några                                                                                                                

7 Socialstyrelsens yttrande över JO:s ärende Dnr 7035-2017, 2018-11-16. 8 Ibid, s 6.

9 Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG), Svenska Barnmorskeförbundet (SBF), Svenska

Neonatalföreningen, Handläggning av sena aborter efter V18+0, 2018-05-29, tillgängligt på:

(9)

åtgärder vidtas för att förbättra chanserna och att ”/k/vinnan som fått tillstånd till abort har genom sin ansökan om abort redan tagit ställning till att sådana åtgärder inte ska vidtas”. Statens Medicinsk-etiska råd, Smer, publicerade i februari 2019 rapporten Livstecken efter sen

abort, där de menade att det borde utredas om livsduglighetsgränsen ska ersättas med en fast

veckogräns, samt om ”feticid” (en åtgärd som dödar fostret inne i livmodern innan aborten inleds) borde erbjudas i samband med sena aborter.10 Detta för att undvika att foster som föds fram visar livstecken. Om ett foster som aborterats visar livstecken menade Smer, till skillnad från professionen, att en bedömning bör göras om livsuppehållande vård ska sättas in. Detta då ett sådant barn omfattas av ”rätten till liv” och av ”människovärdesprincipen”, eftersom det fötts.11 Smer menade inte att det var en lösning att sänka gränsen för sen abort, utan istället borde åtgärder vidtas för att minska antalet aborter som ligger nära gränsen på 22+0 veckor. En utgångspunkt för rapporten var att ”det kan finnas etiska skäl som talar för att kunna få en abort beviljad nära den nuvarande gränsen för sen abort”.12

Striden  om  rättigheterna  

I Women’s Human Rights framhåller Susan Deller Ross att ingen internationell konvention som behandlar mänskliga rättigheter explicit nämner abort. Däremot, fortsätter Ross, finns olika rättigheter i olika konventioner som kan användas för att argumentera för aborträtten, men också för staternas rätt att begränsa denna för att skydda fostrets rätt till liv13. Det är CEDAW, Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination against Women, Kvinnokonventionen, som är tydligast vad gäller familjeplanering. I konventionens artikel 16 står det att män och kvinnor ska ha ”lika rätt att fritt och under ansvar bestämma om antalet barn och tidsrymden mellan havandeskapen samt att få tillgång till upplysning och utbildning liksom till de medel som erfordras för att kunna utöva denna rätt”.14 I en allmän kommentar av kommittén för kvinnokonventionen från 1999 finns en del något mer explicita skrivningar, konstaterar Deller Ross. Bland annat står att det är diskriminerande om en stat vägrar att ge laglig tillgång till ”vissa reproduktiva vårdtjänster för kvinnor”.15

                                                                                                               

10 Statens medicinsk-etiska råd, Livstecken efter sen abort. Smer rapport 2019:1, s 20 11 Ibid, s 16, 12.

12 Ibid, s 17f, 12.

13 Deller Ross, Susan, Women’s Human Rights. The International and Comparative Law Casebook, Philadelphia, USA:

University of Pennsylvania Press, 2008, s 589.

14 Ibid, s 594.

(10)

2005 kom det första beslutet från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter rörande tillgång till abort, under International Covenant on Civil and Political Rights, ICCPR, Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, redovisar Deller Ross.16 Då ansåg kommittén att Peru kränkt en gravid tonårings rättigheter, bland annat rätten till privatliv, artikel 17, när hon inte fått avsluta graviditeten med ett dödligt sjukt foster, trots att peruansk lag medgav abort under omständigheter som hennes. 2004 kom en mycket relevant dom från Europadomstolen, i fallet Vo v. France, som rörde rätten till liv. Fallet gällde en läkare som av misstag dödat ett sexmånaders foster. Center for Reproductive Rights skickade in en skriftlig kommentar där de argumenterade emot att det skulle finnas någon rättspraxis inom det europeiska mänskliga rättigheter-systemet för att foster skulle innefattas av rätten till liv i artikel 2 i

Europakonventionen, EKMR. Det skulle ju öppna dörren för ett abortförbud. Domstolen menade att det inte var önskvärt eller möjligt att utreda om foster omfattas av artikel 2, men ansåg oavsett inte att Frankrike gjort sig skyldiga till någon kränkning av rättigheter.17

Women’s Human Rights publicerades 2008. Sedan dess har bland annat två fall gällande

Irland avgjorts i Europadomstolens Grand Chamber respektive FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.18 Europadomstolen menade att det inte förekommit någon kränkning av rättigheter i enlighet med artikel 8 (rätt till skydd för privat- och familjeliv) i EKMR vad gällde två av de klagande, trots den icke-existerande tillgången till abort i deras fall. Den tredje klagande hade fått sina rättigheter kränkta eftersom hon inte hade kunnat få tag i information om sina

rättigheter gällande tillgång till abort i en särskild situation. FN-kommittén menade att den klagandes rättigheter enligt bland annat ICCPR artikel 7 (frihet från tortyr och annan omänsklig behandling) och artikel 17 (rätten till privatliv) hade kränkts, när hon inte kunde abortera ett dödligt sjukt foster på Irland utan fick söka sig till Storbritannien.

Andra relevanta dokument som kan nämnas i sammanhanget är en kommentar från CEDAW-kommittén från 2014, där CEDAW-kommittén beskrev lagar som generellt kriminaliserar abort som diskriminerande och ett hinder för kvinnors tillgång till sjukvård. Liknande skrivningar finns i ett dokument om ”ICPD beyond 2014”, det vill säga uppdaterade uttalanden baserade på handlingsplanen från International Conference on Population and Development, ICPD, ”Kairokonferensen”, 1994. Här rekommenderas bland annat att stater inte ska straffa kvinnor som genomfört abort och att de i alla fall borde tillåta abort under vissa omständigheter, som                                                                                                                

16 Human Rights Committee, K. L. v. Peru, CCPR/C/85/D/1153/2003 (2005), också i Deller Ross, s 589ff. 17 Deller Ross, s 609ff.

18 ECtHR, A, B och C v. Irland (Application no 25579/05), publicerad 2010; respektive Human rights Committee,

(11)

vid våldtäkt, incest, allvarliga fosterskador och hot mot moderns hälsa.19 En sammanställning finns i ett faktablad från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.20

Det finns flera dokument som klargör att det innebär en kränkning av rätten till hälsa,

privatliv och, i vissa fall, rätten att inte utsättas för tortyr och annan omänsklig behandling, att neka kvinnor rätten till abort när hennes liv eller hälsa hotas eller graviditeten är ett resultat av våldtäkt eller incest. Utöver det ovan nämnda beslutet från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter förekommer liknande skrivningar i bland annat ytterligare ett dokument från samma kommitté och i ett från CEDAW-kommittén.21 Både dokumentet gällande Peru från 2003 och det gällande Argentina från 2007 klargör att ”hälsa” också ska förstås som

inkluderande psykisk hälsa. I en sammanställning utgiven av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter påpekas också att staterna måste säkerställa att om personal inom hälso- och sjukvården vill utöva sin samvetsfrihet och vägra utföra vissa uppgifter, får detta inte hindra tillgången till vård.22 Liknande skrivningar finns i dokument från FN:s kommitté för kvinnokonventionen och FN:s kommitté för barnets rättigheter.23

När det gäller möjligheterna för vårdpersonal att vägra utföra abortvård, används ofta hänvisningar till religionsfrihet och/eller samvetsfrihet, som återfinns i artikel 18 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och i artikel 9 i Europakonventionen. Victoria Enkvist menar i sin avhandling Religionsfrihetens rättsliga ramar att det är ett mönster i Europadomstolens senare avgöranden att denna fokuserar sina bedömningar i mål som gäller artikel 9 på vilka inskränkningar som är legitima enligt 9 (2), det vill säga staternas tolkningsmarginal och möjlighet att begränsa tillgången till en rättighet. Tidigare låg fokus mer på vad som ansågs vara nödvändiga krav enligt en viss religion, menar Enkvist. 24 Enkvist konstaterar också att staterna generellt i mål som rör artikel 9 har ansetts ha en

                                                                                                               

19 Committee on the Elimination of Discrimination Against Women, Concluding Observations on Peru,

CEDAW/C/PER/CO/7-8, 2014; Committee on the Elimination of Discrimination Against Women, Fifty-seventh session,

Statement of the Committee on the Elimination of Discrimination Against Women on sexual and reproductive health and rights: Beyond 2014 ICPD Review, 2014, tillgängligt på:

https://www.ohchr.org/Documents/HRBodies/CEDAW/Statements/SRHR26Feb2014.pdf.

20 Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, Abortion, tillgänglig på:

https://www.ohchr.org/Documents/Issues/Women/WRGS/SexualHealth/INFO_Abortion_WEB.pdf

21 Committee on the Elimination of Discrimination Against Women, L.C. v. Peru, CEDAW/C/50/D/22/2009, para. 8.15;

Human Rights Committee, V.D.A. v. Argentina, CCPR/C/101/D/1608/2007, para. 9.3.

22 Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, Practices in adopting a human rights-based approach to the eliminate preventable maternal mortality and morbidity, A/HRC/18/27 (2011), para. 30.

23 Office of the High Commissioner for Human Rights, Women and health: 02/02/99. CEDAW General Recom. 24. (General Comments) (Article 12, Twentieth session, 1999), Contained in docment A/54/38/Rev.1, chapter I.  

; respektive Committee on the Rights of the Child, General Comment 15, (2013), CRC/C/GC/15.

(12)

betydande tolkningsmarginal25 Samtidigt, menar Enkvist, har det skett en utveckling mot att kopplingen mellan den inre tron och manifestationen av den inte längre behöver vara så tydlig. I ett mål från 2005 ansåg domstolen att det räckte att utövandet var inspirerat av tron.26 I en sammanställning från Europadomstolen över fall som rört ”Conscientious objection”, samvetsvägran, handlar samtliga om personer som vägrat göra militärtjänst.27 Bland annat redogörs för fallet Bayatyan v Armenien från 2011, där domstolen för första gången prövade om artikel 9 kunde appliceras på fall där personer vägrat göra värnplikt och hänvisat till samvetsfrihet. Domstolen ansåg att Bayatyans rättigheter kränkts bland annat eftersom de flesta andra europeiska stater erbjöd alternativ för dem som inte ville göra väpnad värnplikt. I sin avhandling Hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet. En

rättsvetenskaplig studie om samvetsgrundad vägran och kravet på god vård, skriver Kavot

Zillén om det rättsliga utrymmet för hälso- och sjukvårdspersonal att handla i enlighet med sin religion28 Zillén redogör för några fall som har handlat om vårdvägran av religiösa skäl, bland annat fallet Pichon och Sajous mot Frankrike från 2001 där domstolen inte ansåg att deras rätt till religionsfrihet hade kränkts när de dömts i fransk domstol för att som

farmaceuter ha vägrat att sälja preventivmedel till tre kvinnor, bland annat för att anställningsavtalet varit frivilligt och det var möjligt att säga upp sig.29

2010 antogs en resolution om samvetsvägran inom vården av Europarådets parlamentariska församling, PACE. I resolutionen, 1763 (2010) The right to conscientious objection in lawful

medical care, står bland annat att staterna uppmanas att utveckla reglering av möjligheter till

samvetsfrihet för personal inom sjukvården, samtidigt som patienternas tillgång till lämplig laglig vård ska säkerställas. Resolutionen antogs med mycket jämna röstsiffror, 56 – 51.30 Zillén poängterar att Europarådets resolutioner inte är bindande, men att Europadomstolen skulle kunna använda dem för att tolka religionsfrihetens innebörd. Resolutionen kan också tolkas som ett uttryck för att PACE ändrat inställning i fråga om möjligheten till vårdvägran.31                                                                                                                

25 Enkvist, s 117f. 26 Enkvist, s 113ff.

27 ECtHR, Factsheet – Conscientious objection, tillgänglig på:

https://www.echr.coe.int/Documents/FS_Conscientious_objection_ENG.pdf

28 Zillén, Kavot, Hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet. En rättsvetenskaplig studie om samvetsgrundad vägran och kravet på god vård. Uppsala: Juridiska institutionen, Uppsala universitet, 2016, s 34.  

29  Zillén, s 238ff.    

30 PACE, Resolution 1763 (2010). The right to conscientious objection in lawful medical care, tillgänglig på:

http://assembly.coe.int/nw/xml/XRef/Xref-DocDetails-en.asp?FileID=17909&lang=en.

31 Ett tecken på det, nämner Zillén, är en annan resolution som antogs 2013, om religionsfrihet mer allmänt, men som också

(13)

Europadomstolens praxis väger dock tyngre än en resolution från PACE, poängterar Zillén, och konstaterar också att Sverige efter det att resolutionen antogs beslutade att (också fortsatt) inte införa några bestämmelser om samvetsklausuler.32

Zillén slutsats gällande Sveriges skyldigheter är att det ”inte kan uteslutas” att vårdgivare skulle kunna tillgodose personals önskemål om att befrias från vissa arbetsuppgifter, men ändå samtidigt leva upp till kraven som ställs utifrån rätten till hälsa.33 Däremot är det enligt Zillén oklart om vårdvägran kan sägas omfattas av skyddet för religionsfriheten, vare sig i regeringsformen eller Europakonventionen. Samvetsfriheten är inte skyddad i

regeringsformen, och i EKMR tillför regleringen inte något särskilt skydd, utöver skyddet för religionsutövning, menar Zillén.34 Zillén menar att Europadomstolen hittills varit försiktig med att uttala sig om huruvida staterna bör införa reglerad rätt till vårdvägran eller ej, snarare har domstolen betonat att om en sådan reglering finns ska staterna kunna säkerställa att patienter får tillgång till vård som ska erbjudas.35

Zillén menar också att vare sig den svenska diskrimineringslagen eller EKMR:s

diskrimineringsförbud innebär att det finns någon skyldighet för arbetsgivare att låta anställda slippa utföra vissa arbetsuppgifter av religiösa skäl.36 Inte heller finns i den svenska

abortlagen, dess förarbeten eller Socialstyrelsens föreskrifter om abort någon rätt till vårdvägran, menar Zillén. Förarbetenas skrivning om att önskemål om att slippa medverka bör ”tillgodoses i den utsträckning det är möjligt” innebär ingen skyldighet.37 Zillén menar att den principiella frågan om vårdvägran, eller rätten att av samvetsskäl befrias från att utföra viss vård, bör avgöras av lagstiftaren och inte av enskilda arbetsgivare. En förnyad diskussion är motiverad bland annat med anledning av de två resolutionerna från Europarådet och att allt fler länder inom Europa har infört samvetsklausuler.38

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         

protecting religious communities from violence, tillgänglig på:

http://assembly.coe.int/nw/xml/XRef/Xref-XML2HTML-en.asp?fileid=19695; Zillén, s 244f.

32 Zillén, 246 f. Zillén konstaterar samtidigt att det finns andra uppfattningar här, som hon inte håller med om. Reinhold

Fahlbeck har gett uttryck för detta i en artikel i Juridisk Tidskrift, där han menar att resolutionens innehåll ger samvetsfriheten ett ”oförbehållsamt stöd”.

(14)

Teori  och  tidigare  forskning    

Feministisk  teori  om  rättigheter,  reproduktion  och  nation    

Mitt teoretiska ramverk består av två relativt närbesläktade spår som båda har sitt ursprung i feministisk teoribildning. De kan beskrivas som rättighetsspåret och reproduktions- och nationsspåret. Jag redogör här för min teoretiska grund, och i metodavsnittet beskrivs uppsatsens tillämpning av teorin med hjälp av den valda metoden.

Susan Moller Okin skriver i sin välkända essä ”Is Multiculturalism Bad for Women?” om konflikten mellan individuella rättigheter och grupprättigheter. Denna kan uppstå på grund av ”krav från minoritetskulturer eller religioner” som krockar med ”normen om jämställdhet” som ”liberala stater” åtminstone ”formellt stödjer”, även om mycket återstår i praktiken. Okins tes är att det finns en hög sannolikhet för anspänning mellan ett liberalt feministiskt stöd för individuella rättigheter och ett ”multikulturellt” engagemang i grupprättigheter för minoritetskulturer. ”Grupprättigheter” förstås alltså som särskilda rättigheter för medlemmar av en särskild minoritetsgrupp, för att en viss praktik kan sägas vara en del av gruppens kultur och för att dessa rättigheter därför inte skyddas tillräckligt bara genom att alla medlemmar i gruppen har tillgång till sina individuella rättigheter.39 Okin påpekar att de som argumenterar för grupprättigheter inte tar tillräcklig hänsyn till interna skillnader inom grupper, till exempel mellan män och kvinnor, eller till den privata sfären och den centrala roll som denna har inom de flesta kulturer, samt kvinnors särskilda roll i denna sfär. Eftersom många av de särskilda rättigheter som kan komma på tal handlar om den privata sfären kommer kvinnors liv att påverkas mer än mäns. Dessutom har de flesta kulturer som ”ett av sina främsta mål” att män ska kunna kontrollera kvinnor.40 Särskilt gäller kontrollen sexualitet och reproduktion.41 Okins text utgör i huvudsak ett argument emot grupprättigheter, men kan också förstås som ett självklart ställningstagande för att kvinnors situation kan förbättras med hjälp av bevarad och förbättrad tillgång till individuella rättigheter. Maud Eduards problematiserar i

Kroppspolitik – om moder Svea och andra kvinnor från 2007 den analysen.42 Eduards belyser hur ett individuellt rättighetstänkande som grund för aborträtten kan leda till att andras

rättigheter, framförallt fostrets, lyfts fram på bekostnad av kvinnans. Enligt Eduards är det                                                                                                                

39  Okin, Susan Moller, ”Is Multiculturalism Bad for Women?”, i Cohen, Joshua med flera (red.) Is Multiculturalism Bad for Women. New Jersey, USA: Princeton University Press, 1999, s 2f. Tillgänglig som e-bok:

http://ebookcentral.proquest.com/lib/uu/detail.action?docID=768539. Utan sidnumrering, numreringen är min.  

40  Ibid, s 4.     41  Ibid, s 6.    

(15)

framförallt inom en ”kristen och högerorienterad retorik” som sådana idéer har framförts i Sverige. Eduards menar också att ”fosterrättslobbyn” har ”vunnit i legitimitet” för att talet om ”rätten till liv framstår som mer rättfärdigt än den liberala valfrihetsprincipen”.

”Rättighetsteorin” är därför problematisk för feminister eftersom den kan missbrukas av antiabortlobbyn. 43 Eduards argumenterar för att det snarare är kvinnors kroppsliga integritet som ska värnas av det offentliga, vilket ju är något annat än en ”individuell eller

moralisk/naturaliserad mänsklig rättighet som delas ut”. Detta innebär att det är den

”okränkbara kroppen” som sätts i första rummet, vilket enligt Eduards skulle innebära att en kvinna blir friare vad gäller att fatta beslut om vad hon vill göra med sin kropp. Kvinnor blir då politiska subjekt, fjärran från modersgestalten.44

Nira Yuval-Davis ger i Gender and Nation, ursprungligen från 1997, ytterligare perspektiv på kvinnors reproduktiva rättigheter i relation till nationen.45 Yuval-Davis konstaterar att

reproduktiva rättigheter för många har setts som ett slags feministiskt grundkrav, men att många av diskussionerna om detta har relaterat till kvinnor som individer och hur till exempel kvinnors hälsa påverkas av närvaron eller frånvaron av dessa rättigheter. Men, påpekar Yuval-Davis, pressen på kvinnor att få, eller inte få, barn, relaterar också till deras nationella

tillhörighet och denna aspekt måste tas med alla diskussioner om kvinnors reproduktiva rättigheter. Det har funnits olika ”nationella projekt” med olika krav på kvinnor: vissa, eller alla, kvinnor i fertil ålder, har uppmanats eller tvingats att få fler eller färre barn, eller barn av ett visst kön. Dessa projekt kan delas in i tre olika typer: ”folket som makt” (att utöka

befolkningen ses som centralt för nationens intressen); den ”Malthusiska diskursen” (där det istället ses som viktigt att minska antalet barn för att förhindra nationella katastrofer); och den ”rashygieniska” (där syftet är att ”förbättra befolkningen” genom att uppmuntra rätt personer att skaffa fler barn och avskräcka andra).46

I Eduards historieskrivning finns i ett långt perspektiv ”tre grundtankar om kvinnors

reproduktiva förmåga i relation till den svenska nationen.”47 Den första, ”höger/familj”, går ut på att nationalstaten gör anspråk på kvinnor som mödrar. Den traditionella familjen står i centrum och abort är förbjudet. Den andra, ”vänster/välfärd/klass”, betraktar också kvinnor i                                                                                                                

43  Ibid, s 119.     44  Ibid, s 125f.    

45 Yuval-Davis, Nira, Gender & Nation, (9:e upplagan). London: Sage, 2008.    

46  Ibid, s 22, 29.  Termen ”Malthusisk” (”Malthusian”) kommer från Thomas Malthus, en brittisk ekonom som på 1700-talet

menade att vår planet snart inte längre skulle kunna föda den växande befolkningen. Som exempel på den ”Malthusiska diskursen” nämner Yuval-Davis bland annat Kinas ett-barns-politik.    

(16)

första hand som mödrar, men vill skapa folkhem med hjälp av familjepolitiska reformer där kvinnor vill göra det som är naturligt för dem och bli mödrar. Den tredje är rättighetsbaserad, ”feministisk/kön”, kvinnor ska slippa föda barn om de inte vill.48 Enligt Eduards har debatten förändrats, också i Sverige, under det senaste decenniet (vilket ju alltså syftar på tiden från mitten av 90-talet och framåt), på så sätt att ”antiabortrörelsen” påverkat språket så att foster benämns som ofödda barn och individer med rättigheter. Fostret och kvinnan framställs allt oftare som likvärdiga, menar Eduards. Abortmotståndarna ser aborter som ett moraliskt problem som inte har med kön eller kroppslig integritet att göra: ”Om positionerna skalas av står familj, moderskap och nation mot demokrati och ökat handlingsutrymme.”49

Yuval-Davis menar vidare att det religiösa motståndet mot kvinnors reproduktiva rättigheter verkar handla om att religiösa ledare ser kvinnors kontroll över sin egen reproduktiva förmåga som ett direkt hot mot deras auktoritet. Men, det finns inga ”essentiella” religiösa krav på det här området. Religiös auktoritet används bara för att legitimera olika (motstridiga)

positioner.50 Det är nödvändigt att hålla flera perspektiv i huvudet samtidigt när det gäller kvinnors reproduktiva rättigheter, betonar Yuval-Davis, i en argumentation som här är snarlik Okins. Kvinnor är både individer och medlemmar av olika kollektiv, vilket påverkar deras positioner och rättigheter. Att förbjuda aborter signalerar att kvinnor kan behandlas som ”statens egendom”. Och nationalistiska och religiösa fundamentalister som motsätter sig alla internationella dokument om reproduktiva rättigheter använder sig ofta av argument om kollektiva mänskliga rättigheter, och rätten att följa ”kultur och tradition”.51

Lisa Smyth skriver i Abortion and Nation om abortfrågan på Irland, med utgångspunkt i det välkända fallet med ”X”, en våldtagen 14-årig flicka som 1992 förbjöds resa från Irland för att göra abort. Boken publicerades första gången 2005 och tillkom alltså före de senaste årens rörelser för förändring och folkomröstningen 2018.52

Debatten i abortfrågan på Irland har inte ramats in av en rättighetsdiskurs, utan av värderingar och intressen som nationen, som familj, antas ha, beskriver Smyth. När de som motsätter sig abort ändå har mobiliserat runt en rättighetsdiskurs har det ytterst varit beroende av en politik som vilar på påståenden om autenticitet, värderingar och ”folkets vilja”. Detta har påverkat                                                                                                                

48  Ibid, s 115f.     49  Ibid, s 104f.     50  Yuval-Davis, s 35f.     51  Ibid, s 37f.    

52  Smyth, Lisa, Abortion and Nation. The Politics of Reproduction in Contemporary Ireland. London och New York:

(17)

både lagar och medicinsk praktik. För feministisk politik har konsekvensen av ovanstående varit, menar Smyth, att de som försökt försvara kvinnors reproduktiva rättigheter har utvecklat pragmatiska argument som till exempel har ramats in i termer som familjers, och därmed i förlängningen nationens, behov. Krav på erkännande av kvinnors reproduktiva rättigheter har varit marginella i debatten, vilket har varit nödvändigt för att alls tas på allvar.53

Smyth är kritisk till feministiska perspektiv på abort som endast förhåller sig till frågan som om den handlar om kvinnors privatliv och kvinnors rätt att välja när och om de vill bli

mödrar.54 Effekten av detta är att föreställningen att alla kvinnor kan ”välja” oberoende av till exempel socio-ekonomisk status förstärks och urholkningen av tillgången till abort

underlättas, menar Smyth. Perspektivet tillför inte heller något när det gäller att utmana abortmotståndares konstruktion av kvinnor som personer med bristande moralisk kapacitet.55 Ett alternativt, och enligt Smyth bättre, feministiskt perspektiv, placerar abortpolitik i en bredare kontext av reproduktion och den politiserade konstruktionen av kvinnors kroppar. Detta perspektiv betonar bland annat hur olika grupper av kvinnor definieras olika, särskilt i relation till en moralisk diskurs som legitimerar den ojämna fördelningen av reproduktiv frihet. Med detta perspektiv synliggörs att abortmotstånd handlar om att göra moraliska konstruktioner av kön och sexualitet.56

Smyth konstaterar vidare att många feministiska forskare, bland andra Nira Yuval-Davis, har påpekat hur nationella identiteter är beroende av en diskurs om kön och sexualitet. Detta förklarar, menar Smyth, varför frågor som handlar om kvinnors reproduktiva förmåga är så centrala för nationalistiska projekt. Sådana nationalistiska diskurser är, skriver Smyth, ofta i första hand beroende av att den patriarkala heterosexuella familjen görs till källan till och berättigandet av en hegemonisk ”nationell” kultur.57

Tidigare  forskning    

Svenskt  nutida  abortmotstånd    

Forskningen om det nutida svenska abortmotståndet är begränsat. Maud Eduards bok

Kroppspolitik – om moder Svea och andra kvinnor, behandlar, som framgick i teoriavsnittet,

(18)

som hastigast det svenska abortmotståndet. Boken publicerades dock redan 2007 och många av de nu aktuella aktörerna på området hade då inte formerat sig. Analyserna som görs av Eduards har ändå varit relevanta för mig.

Utöver Eduards bok har jag hittat en artikel av Heli Askola, publicerad 2018, i Women´s

Studies International Forum.58 Artikeln studerar abortmotstånd i Sverige, Norge och Finland och använder sig delvis av samma svenska material som jag, dock i mindre skala. Askolas slutsats är att även om utvecklingen med ett allt mer närvarande abortmotstånd inte fått så stora omedelbara konsekvenser, så kan det kanske vara ett tecken på att en kamp om allmänhetens stöd för fri abort kommer att växa fram. Utöver denna artikel har jag endast hittat några studentuppsatser. Ingen av uppsatserna jag har hittat berör både politiska partier och organisationer, utan studierna har avgränsats till det ena eller det andra. Några berör samvetsfrihet som ”det nya abortmotståndet”.59

Ett  nytt  organiserat  motstånd  mot  abort?  Anti-­‐genusrörelsen  och  den  nationalistiska   rörelsen  i  Europa    

Jag har inte heller kunnat hitta någon studie som analyserat huruvida anti-genusrörelsens ideologi har letat sig till Sverige. Här finns dock en del studier med fokus på andra europeiska länder som jag vill nämna. I det temanummer av tidskriften Politics and Governance med titeln ”The Feminist Project under Threat in Europe” som jag nämnde i inledningen skriver David Paternotte och Roman Kuhar i ”Disentangling and Locating the ’Global Right’: Anti-Gender Campaigns in Europe” om utvecklingen av anti-genuskampanjer i Europa och konstaterar att dessa startade som ett katolskt projekt som var en reaktion på

FN-konferenserna om kvinnors rättigheter och reproduktiva rättigheter i Kairo och Beijing på 90-talet. Sedan har aktörerna på området utvecklats vidare, inte minst sedan de fått sällskap av högerpopulistiska aktörer. Paternotte och Kuhar argumenterar för att anti-genus-kampanjerna och högerpopulismen är två sidor av samma mynt och att kunskapen om hur de förenas och skiljer sig åt måste öka.60 Paternotte och Kuhar identifierar fem olika områden där anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  anti-genus-  

58 Askola, Heli, ”Dropping the ball or holdning the line? Challenges to abortion laws in the Nordic countries”, i Women´s

Studies International Forum 66, 25-32; Monash University Faculty of Law Legal Studies Research Paper No. 2018-3. Tillgänglig på: http://ssrn.com/abstract=3108201.

59  Några exempel är: Hunger, Elin, Abort/Motstånd. En diskursanalytisk studie av de svenska abortkritiska organisationerna Ja till livet och Människorätt för ofödda, 2012, Uppsala universitet (kandidatuppsats); Larsson, Stina, Samvetsfrihet – Det nya abortmotståndet? En motivanalys av samvetsfrihet inom barnmorskeyrket, 2017, Linnéuniversitetet, (kandidatuppsats);

Nyström, Malin, Den svenska abortdebatten. En textanalytisk studie av nationalistiska influenser i riksdagsdebatten om

abort, 2015, Uppsala universitet, (kandidatuppsats); Roos, Amanda, Det svenska abortmotståndet: en analys av den samtida abortkritiska diskursen i Sverige, 2017, Södertörns högskola, (kandidatuppsats).  

60 Paternotte, David och Kuhar, Roman, ”Disentangling and Locating the ’Global Right’: Anti-Gender Campaigns in

(19)

aktörerna är verksamma: Frågan om samkönade äktenskap och samkönade pars

familjebildning generellt; reproduktiva rättigheter; undervisning om kön och sexualitet i skolor; själva konceptet ”genus”, till exempel vad gäller genusvetenskap; yttrandefrihet och demokrati – där aktörerna hävdar att de står för försvaret av dessa, mot de antidemokratiska genusideologerna som till exempel vill tvinga katoliker att agera mot sitt samvete.61

I antologin Anti-gender Campaigns in Europe från 2017 samlas beskrivningar och analyser av ett antal exempel på anti-genus-kampanjer från olika europeiska länder. I inledningskapitlet skriver David Paternotte och Roman Kuhar om att forskningen i Europa länge har varit begränsad, till skillnad från akademiska studier med fokus på liknande aktörer i till exempel USA; vilket kan förklaras av att anti-genusrörelserna har uppträtt senare här, men också av att såväl aktivister för utökade hbtqi- och srhr-rättigheter62, som akademiker, felaktigt har antagit att den här typen av motstånd inte skulle kunna uppstå här.63

I en genomgång av de europeiska anti-genusrörelserna skriver Paternotte och Kuhar i samma bok, att Spanien verkar vara det tidigaste exemplet på den här sortens rörelser i Europa. De sätter rörelsens startår till 2004 och protester mot samkönade äktenskap. I de flesta länder där en anti-genus-rörelse kan identifieras verkar mobiliseringen ha tagit verklig fart runt 2012. Frågor som abort, preventivmedel och behandlingstekniker för assisterad befruktning fortsätter att vara i centrum för engagemanget, vilket märkts under senare år i till exempel Spanien, Polen och Slovenien. Dock har aktivismen mot hbtqi-rättigheter ofta engagerat fler personer. 64

Bristen på forskning om det svenska nutida abortmotståndet och den samtidiga bristen på studier om anti-genusrörelsens eventuella intåg i Sverige är orsakerna till mitt val av ämne för min mastersuppsats.

                                                                                                               

61 Paternotte och Kuhar, s 9f.

62 Hbtqi är en av de vanligare förekommande förkortningarna på svenska för att beskriva gruppen homosexuella, bisexuella,

transpersoner, queera och personer med intersexvariationer. Srhr är den etablerade förkortningen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

63 Kuhar, Roman och Paternotte, David, ”Introduction”, i Kuhar, Roman och Paternotte, David, (red.). Anti-gender Campaigns in Europe. Mobilizing Against Equality. New York: Rowman & Littlefield International, 2017, s 2f. 64 Kuhar, Roman och Paternotte, David, ”The anti-gender movement in comparative perspective”, i Kuhar, Roman och

(20)

Metod  och  material  

Kritisk  ideologianalys  med  diskursanalytiska  analysverktyg    

Metoden för uppsatsen är kritisk ideologianalys, med lånade diskursanalytiska analysverktyg. Göran Bergström och Kristina Boréus redogör i Textens mening och makt. Metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys bland annat för olika former av idé- och

ideologianalys.65 Den kritiska ideologianalysen, eller ideologikritiken, exemplifierar Bergström och Boréus bland annat med Sven-Eric Liedman och hans bok Surdeg. En

personlig bok om idéer och ideologier från 1980. Här menar Liedman, skriver Bergström och

Boréus, att en ideologi inte kan analyseras bara genom att den synliga ytan studeras. Analysen måste också omfatta en undersökning av textens sammanhang.66

Liedman kallar de ”klart formulerade åskådningarna” för ”manifesta ideologier”, som han liknar vid toppen på isberget som syns över ytan. Som exempel på var dessa hittas nämner han partiprogram, intervjuer och pamfletter.67 Under ytan finns de ”latenta ideologierna”, som enligt Liedman måste analyseras för att finna nyckeln till de ideologier som syns och hörs. De manifesta ideologierna, menar Liedman, är formulerade för att bemöta eller övertyga en meningsmotståndare, medan de latenta är de som det råder tyst enighet om inom en viss krets – och som det kanske pekas på i förbigående.68 Till hjälp för min analys om de latenta

ideologierna använder jag också en metod där frekvensen av ord analyseras. Metoden är inspirerad av Norman Faircloughs analys av New Labour, New Labour, New Language från 2000, så som den presenteras av Bergström och Boréus.69

Ett av de diskursanalytiska analysverktyg som jag vill låna till min kritiska ideologianalys, är Carol Lee Bacchis ”What´s the problem represented to be?”. Verktyget är presenterat och använt i flera av Bacchis böcker, bland annat Women, Policy and Politics, ursprungligen från 1999. Bacchi beskriver sin metod som användbar för vilket ”policyområde” som helst. 70 Jag tolkar innebörden av ordet ”policy” i det här sammanhanget som att det syftar på ett politiskt                                                                                                                

65 Bergström, Göran och Boréus, Kristina, Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur, 2012.

66 Ibid, s 148f.

67 Liedman, Sven-Eric, Surdeg. En personlig bok om idéer och ideologier.

Stockholm: Författarförlaget, 1980, s 72.

68 Ibid.

69  Faircloughs studie beskrivs i Bergström och Boréus, s 391ff. Faircloughs studie är en kritisk diskursanalys och inleds med

att Fairclough söker efter nyckelord och sedan analyserar ordens förekomst, relation till andra ord och i vilket sammanhang orden förekommer. Här har jag bara studerat frekvensen av de ord som jag under arbetet med uppsatsen använt som sökord i materialet.    

70 Bacchi, Carol Lee, Women, Policy and Politics. The Construction of Policy Problems,(6:e upplagan). London: Sage

(21)

förslag, i bred bemärkelse. Bacchis metod är ett verktyg för att belysa bland annat hur förslag med nödvändighet innehåller en representation, en framställning, av problemet som förslaget försöker adressera och hur dessa framställningar ofta innehåller antaganden och

förutsättningar som inte analyseras.Bacchi visar hur en analys bland annat kan innehålla svar på frågor som ”vem gynnas av detta” och ”hur skulle svaren på problemet förändras om problemet presenterades annorlunda”.71

I min uppsats har jag valt att använda Bacchis metod för att sortera mitt material efter svaret på frågan ”hur framställs problemet?”. Jag har också tillämpat hennes metod på hela mitt material, trots att delar av det inte är renodlade politiska förslag, utan ibland snarare (bara) en beskrivning av ett antaget problem. På så sätt blir det möjligt att tydliggöra likheter och skillnader i de idéer som presenteras i det studerade materialet.

Bacchi betonar att hennes modell baserar sig på analysen att politiska förslag inte enbart kan analyseras som försök till lösningar på problem, utan måste förstås som att de utgör

konkurrerande tolkningar eller framställningar av politiska frågor.72 Samtidigt framhåller Bacchi också att hennes metod inte ska tolkas som att hon menar att problem inte finns i verkligheten, bara att det inte är möjligt att prata om problem utan att göra framställningar av dem, vilka formar problemen och dessutom antyder vilka lösningar som kan vara möjliga. Med Bacchis metod kan forskaren locka fram de olika förutsättningar och antaganden som utgör bakgrunden till olika konkurrerande tolkningar.73 Metoden kräver att forskaren också utvärderar olika konkurrerande framställningar av problem, menar Bacchi. En sådan

utvärdering kommer självklart att påverkas av värderingarna och antagandena och så vidare hos den person som gör utvärderingen, men Bacchi menar att andra sorters analyser också påverkas på samma sätt av forskarens värderingar och att det är bättre att göra dessa kända.74 Ett närbesläktat verktyg är analysen av användandet av ”frames”, ramar, och ”framing”, inramning.I artikeln ”Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm” tydliggör Robert M. Entman hur teorin bakom ”inramning” kan förstås och användas i olika forskningsdiscipliner, även om den från början hör hemma inom

kommunikationsvetenskapen.75 Att använda sig av ”inramning” som verktyg i en analys kan                                                                                                                

71 Ibid. 72 Ibid, s 1f. 73 Ibid, s 9. 74 Ibid, s 10.  

75  Entman, Robert M., ”Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm”, i Journal of Communication, 43:4 (1993:

(22)

göras på många olika sätt, men handlar alltid om beskriva styrkan i en kommunicerad text.76 Inramning består framförallt av ”selection”, urval, och ”salience”, betoning, det vill säga att välja vad ur verkligheten som ska tas med och ges en framträdande plats, skriver Entman.77 Entman menar att ramarna ”definierar problem”, ”diagnosticerar orsaker”, ”gör moraliska bedömningar” och ”föreslår bot” för de definierade problemen. Ramarna finns på minst fyra ställen i en kommunikationsprocess, fortsätter Entman, hos den som kommunicerar – som väljer hur budskapet ska ramas in, påverkad av de ramar som styr dennes föreställningsvärld; i texten – där ramarna manifesteras av närvaro respektive frånvaro av till exempel vissa nyckelord och källor; hos mottagaren – där ramarna kan vara samma eller andra som kommunikatörens och textens, vilket också påverkar hur texten tas emot; och i den omgivande kulturen – som utgörs av de ramar som ofta används just där och märks hos människor i ett visst sammanhang.78

Andra forskare som bidragit med för mig intressanta perspektiv på metoden att analysera inramning är Dennis Chong och James N. Druckman som i artikeln ”Framing Theory” beskriver hur en människas ställningstagande i en viss fråga påverkas av olika ”dimensioner” eller ”värderingar” som tillsammans utgör personens ”frame in thought”, tankeram. Det är existensen av dessa tankeramar som ligger till grund för olika försök från till exempel politiker att använda sig av olika ”frames in communication”, kommunikationsramar, för att förpacka sina budskap.79 Ramarna identifieras genom att till exempel studera vilka som produceras av olika aktörer i frågan i till exempel dessas publikationer. Dessa ramar utgör den så kallade ”elitdiskursen”. På så sätt hittas de ”kulturellt tillgängliga ramarna”.80 Chong och Druckman betonar att forskare som studerar hur ramar produceras måste ta hänsyn till det faktum att de är valda med tanke på sin publik, även om kommunikatörerna är ”elitaktörer” som politiker och andra opinionsbildare. Publikens preferenser kommer med andra ord att påverka elitens val av positioner och ramar, det sker alltid i ett samspel.81

Som framkom i bland annat Entmans beskrivning av vad ramar gör, finns stora likheter mellan denna metod och Bacchis beskrivning av sin metod om hur ett problem framställs, och hur till exempel orsaken och lösningen framställs. Jag förstår dock Bacchi som något mer                                                                                                                

76  Ibid, s 51.     77  Ibid, s 52.   78  Ibid, s 52f.  

79  Chong, Dennis och Druckman, James N., ”Framing Theory”,

i Annual Review of Political Science, 2007, 10:103 – 26, s 104ff.  

(23)

inriktad på produktionen av texten, och vilka antaganden som finns hos den som framställer ett problem på ett visst sätt. Eftersom analysen av ramar har sitt ursprung i

kommunikationsvetenskap finns i den metoden en större betoning av relationen mellan skaparen och mottagaren av texten, och också på textens effekt på mottagaren. Jag tar i min uppsats hjälp av verktyg från båda metoderna. Jag förstår och använder

kommunikationsramar som något som ”föregår” och inringar problemframställningar. Inom en viss kulturellt tillgänglig ram finns utrymme för flera olika framställda problem.

Min uppsats analyserar därför materialet i två steg. I resultatkapitlet i uppsatsen ställer jag frågor till materialet om hur problemet framställs, vilken orsaken anses vara och vilken lösning som presenteras, i de fall då detta är något som finns i materialet. Materialet är sorterat efter de framställda problemen. I det följande analyskapitlet fortsätter jag analysen och identifierar kulturellt tillgängliga ramar i de olika sammanhang där de olika typerna av material existerar. Här resonerar jag också kring manifesta och latenta ideologier.

De två spåren i mitt teoretiska ramverk, rättighetsspåret och reproduktions- och nationsspåret, används för att identifiera kulturellt tillgängliga ramar och framställda problem och ställa analysfrågor till materialet: Framställs problemen utifrån ett rättighetsperspektiv? Vems rättigheter? Framställs problemen utifrån ett grupprättighetsperspektiv och/eller ett

individrättighetsperspektiv? Framställs problemen utifrån ett perspektiv med utgångspunkt i nationens intressen, eller utifrån någon religions intressen? Finns det en skillnad vad gäller vad som är explicit, manifest, respektive mer underliggande, latent, utifrån de två teoretiska spåren?

Som jag nämnde i mitt avsnitt om tidigare forskning är forskningen om det nutida svenska abortmotståndet begränsad. Jag har därför också intresserat mig för forskning om

abortmotstånd i andra länder, särskilt med koppling till så kallade anti-genusrörelser. Utifrån detta vill jag alltså också ställa frågan till materialet om det finns exempel på

problemframställningar och inramningar som har likheter med dem som synts i andra länder?

Material,  urval,  avgränsningar  och  självreflexivitet    

Syftet med uppsatsen är alltså att göra en ideologianalys av det nutida svenska

(24)

urval till de aktörer som har en mer framskjuten position.82 I genomgången inkluderas riksdagsmotioner (i förekommande fall), partiprogram och andra liknande styrdokument och texter som ger uttryck för ställningstaganden som partiet eller organisationen själva

tillhandahåller på sin webbplats. Jag har inte inkluderat till exempel texter av nyhetskaraktär som finns på några aktörers webbplatser, endast valt ut dem som explicit ger uttryck för aktörens ställningstaganden. Jag har inte heller inkluderat till exempel motioner från lokal eller regional nivå, i partiernas fall. Vid en djupare studie av just partiernas politik, eller hur förhållningssättet till abort tar sig uttryck då partiet är med och styr landsting, skulle detta naturligtvis också ha varit relevant. Jag synliggör, då det är möjligt, hur vanligt det är att framställa ett visst problem, och om det endast är enskilda representanter som framställer problemet, eller om det framställts centralt av partiet eller organisationen. Syftet är dock inte att göra en bedömning av hur sannolikt det är att en viss idé får eller har fått genomslag, utan endast att göra en ideologianalys av de ställningstaganden som finns representerade inom det svenska abortmotståndet. Alla aktörers material analyseras och presenteras därför enligt samma metod, oavsett om det är ett riksdagsparti eller en mindre aktör som framställt det. Från de två riksdagspartierna har jag analyserat motioner, interpellationer och skriftliga frågor från 2010 till 2018, samt nu gällande partiprogram och liknande där den studerade frågan berörs. År 2010 som avgränsning bakåt är valt i huvudsak för att det är året då

Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. På partiernas webbplatser finns också exempel på material inom mitt studerade område som är ungefär lika gammalt och fortfarande gällande. Det finns många kristna aktörer på området. I mitt urval har jag bland annat tagit hänsyn till en kartläggning som den kristna tidningen Dagen gjorde i mars i år.83 Där listas Livsval, grundad 2017 av Malin Schelin som tidigare var informatör på Ja till livet; Föreningen Människovärde, som bildades efter en sammanslagning mellan föreningen Ja till livet och stiftelsen Provita 2017; Människorätt för ofödda, vars grundare Mats Selander även ligger bakom Kristna Värdepartiet; samt Respekt.

                                                                                                               

82  Jag har haft kontakt med RFSU:s förbundsjurist Sara Bäckström och fått information av henne om relevanta aktörer. Jag

har också fått tillgång till visst material, framförallt det som hör till rättsprocesserna, genom henne.  Jag har också haft kontakt med Expo:s researcher Jonathan Leman, som dels gett mig sin bild av vilka aktörer inom den högerextrema rörelsen som är mest relevanta att studera och dels gett mig tillgång till Expo:s arkiv.  

83  Lundgren, Joakim, ”Här är Sveriges största anti-abortorganisationer”, dagen.se, 2019-03-26.  

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :