• No results found

Där du går.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Där du går."

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Där du går. Info

Anders Hagberg & Johannes Landgren, Där du går / Where you go

We are two musicians from different musical backgrounds who both use improvisation as an expressive tool. For this album, we chose music with foundational, archetypal melodies:

Swedish folk chorales, Gregorian chant and simple ballads. Our collaboration is characterized by exploratory encounters: between traditions, genres, approaches to improvisation, and instrumental timbres, which we combine within unexpected melodic contexts. Anders Hagberg’s artistic research on musical states, sound and silence has influenced our music. In particular, the tension between silence and sound became a central feature of this project.

Music breathes—in space.

Anders Hagberg – flute, bass flute, contrabass flute, soprano saxophone, Offerdalspipa (traditional whistle), Matusi flute (membrane flute inspired by the Chinese dizi).

Johannes Landgren – French Romantic organ, chest organ, Bjurum organ (seventeenth- century with meantone tuning), piano.

Recorded in Ohlin Hall at the Academy of Music and Drama, University of Gothenburg, December 21–22, 2016 by Johannes Lundberg.

Mixed and mastered at Studio Epidemin by Johannes Lundberg.

Producers: Hagberg & Landgren Executive producer: Stephan Jansson Swedish Society/Naxos

Photo: Anders Hagberg

With support from the University of Gothenburg Academy of Music and Drama and the Swedish Arts Council.

1. Vara ingenting. (Elisabet Hermodsson)

Hermodsson’s pure melody, with its text about being nothing yet still part of the universe, has for us an existential quality. The introduction is on a pentatonic scale that in Indian music is called Hamsadhwani.

2. I hoppet sig min frälsta själ förnöjer. (trad. arr. Anders Hagberg, Johannes Landgren) Folk chorale transcribed from Skinnar Asta Larsson in Malung, ca. 1900.

3. Sänd ditt ljus. (trad. arr. Anders Hagberg, Johannes Landgren)

Two different improvisatory approaches based on the modal Gregorian melody “Terribilis est.” The saxophone uses the northern Indian raga Purvi, which is said to have a mystic character.

4. Gi∂∂a. (trad. arr. Anders Hagberg)

A pentatonic north Sami jojk after Iga Jusso. Gi∂∂a means “Spring.”

5. Där du går. (Elisabet Hermodsson)

(2)

The first stanza of Hermodsson’s text begins “Like a wind,” which is sometimes given as an alternate title.

6. Du som. (Anders Hagberg, Johannes Landgren)

Improvisation in sound based on a twelve-tone melody by S. E. Bäck.

7. Ljus. (Anders Hagberg, Johannes Landgren) Tonal colored ribbons of light.

8. Hjärtdjur. (Anders Hagberg)

The title of Herta Müller’s novel (published in English as “The Land of Green Plums”) literally means “heart animal” and illustrates the deep sighs of the contrabass flute.

9. Gammal fäbodpsalm. (Oskar Lindberg)

An interpretation that highlights the modal, Oriental characteristics of this well-known piece, a traditional hymn from the upland pastures. An inquiry into how such a pastoral hymn might sound in the Sweden of today.

10. Vara. (Anders Hagberg, Johannes Landgren)

Improvisation based on the raga Purvi, in a Western context.

11. Bjurum improvisus (Anders Hagberg, Johannes Landgren)

A musical conversation between the seventeenth-century, meantone-tuned Bjurum organ and the Matusi and contrabass flutes, two recent innovations.

12. Ack min själ. (trad. arr. Anders Hagberg, Johannes Landgren)

Forming a counterpart to the modern flutes in the previous piece, this folk chorale is performed on a traditional Offerdalspipa, a folk whistle used in Swedish pastoral music.

Transcribed from Nils Petter Nilsson in Västerbotten (West Bothnia).

13. Jesu meine Freude. (Johann Crüger)

A seventeenth-century German chorale. This improvisation is based on J. S. Bach’s harmonization from the motet of the same name.

14. Du som gick före oss. (Sven-Erik Bäck)

A twelve-tone hymn. Begins with an exploration of the twelve-tone series, followed by the hymn itself, with the flute improvising over the chords.

15. Vara ingenting. (Elisabet Hermodsson) ----

Samtidigt som vi förberedde och genomförde inspelningen arbetade jag med konstnärlig forskning om tonala tillstånd, klang och tystnad samt det konstnärliga utvecklingsarbetet Inre och yttre rum. Musiken jag skapat tillsammans med Johannes Landgren är präglad av

erfarenheter från detta utforskande. I samband med våra konserter kommer vi till olika rum, oftast kyrkor med helt olika akustiska förutsättningar och (vad gäller orgeln) även nya

instrument och hur de är placerade (koret, läktaren, stämning m.m.). Detta gäller i allra högsta

(3)

grad de konserter vi gjorde i augusti och september där Kristine Kyrka i Falun sticker ut med sin storlek och enorma efterklang. Vår repertoar utgår i hög grad från melodier med en slags arketypisk kvalitet av tidlöshet som t.ex. gregorianik och folkliga koraler. Utifrån dessa improviserar vi klangligt och melodiskt och lämnar mycket utrymme för stundens och rummets impulser till oss och musiken. När vi inspelade albumet så var vi i Ohlinsalen på Högskolan för Scen & Musik, Göteborgs Universitet, ett rum med ganska mycket efterklang och vi använde flera olika orglar och blåsinstrument. (Mer info om inspelningen i separat dokument ”texter till booklet”).

För att ge en fördjupad förståelse för frågeställningarna som funnits som en fond under inspelning och konserter följer nedan en sammanfattning ur min rapport för KU-projektet Inre och yttre rum (2017 - 18).

Inre och yttre rum.

Ett konstnärligt utvecklingsprojekt i musikalisk gestaltning, improvisation.

Anders Hagberg, Högskolan för Scen & Musik, Göteborgs Universitet.

ABSTRACT

Med utgångspunkt i musikalisk improvisation och med speciell inriktning mot musiker som spelar blåsinstrument undersöker detta projekt inre rum av medveten närvaro och klang samt yttre rum av tonernas modus och det reflekterande rummets akustik.

För att undersöka detta har två huvudspår använts; klanglig meditation över ljud, inspirerat av Zenbuddhistisk Suizen (blåsande Zen) samt modalitet som musikalisk begränsning. Metoden har varit konstnärlig och pedagogisk praktik kombinerat med studier av relevant litteratur.

Projektet har undersökt möjliga verktyg för en musiker att kunna utveckla sin klang, sin musikaliska närvaro och sina studier av modalitet. Med en ökad medvetenhet av kroppen som ett inre rum av resonans verkar en musiker förbättra sin klang på instrumentet och klangens projektion ut i rummet. Med större medveten närvaro i sinnet förefaller musikern få kontakt med en kvalitet som påverkar det musikaliska resultatet och gör det mer uttrycksfullt.

Användandet av begränsningar genom olika modi förstärker de närvarande och lyssnande kvaliteterna hos musikern och därigenom den klingande musiken. Modala begränsningar tränar dessutom samtidigt såväl kreativitet, instrumental färdighet som teoretisk förståelse.

Projektet visar att kombinationen av medveten andning och improvisation (flödesspel) förstärker en känsla av lugn och koncentration där såväl hjärta som hjärna påverkas på ett positivt sätt. Sammantaget föreslås att användandet av ovan nämnda verktyg kan öka sannolikheten för att en musiker ska hamna i ett tillstånd av flow. Dessa insikter kan

implementeras i såväl musikalisk gestaltning i konstnärlig praktik som i instrumentala studier av musikalisk improvisation. Genom att medvetandegöra ett rums akustiska egenskaper och efterklang och dess betydelse för den spelade musiken kan den improviserande musikern göra rummet till sin medspelare och till en aktiv del av verket.

Nyckelord:

(4)

andning, avspändhet, medveten närvaro, klang, akustik, flow, improvisation, modus INLEDNING

Incitamentet till Inre och yttre rum är den konstnärliga forskning jag bedrivit som en del i min tjänst under 2015 – 2017, i ett projekt som reflekterade över klang, musikaliska tillstånd och tystnadens betydelse i musiken. Utgångspunkten var modal improvisation utifrån

perspektiven arabisk maqam, indisk raga och nordisk jazz/folkmusik.

Genom detta arbete öppnades dörrar till nya perspektiv och världar att utforska mer och jag upptäckte kraftfulla verktyg för att skapa närvaro, lyssnande och djup i musiken, något som i hög grad påverkade mitt musikaliska uttryck. Ett inre rum av närvaro.

Jag är blåsare och spelar flöjter och sopransaxofon. När jag själv, eller med mina studenter arbetar med klang, dynamik och intonation visualiserar jag ett kroppsligt inre rum där bröst, strupe och huvud resonerar, på samma sätt som en sångare gör med sin röst. Skillnaden i kvalitet och projektion är mycket påtaglig. Ett inre rum av klang.

Genom att använda definierade modus skapas en värld av toner med särskilda karakteristika.

Maqam betyder ordagrant en ”betydelsefull plats”, raga att ”färga något eller skönhet” och modus ”, begränsning eller mått”. Ett yttre rum av toner.

Tonerna vi spelar klingar ut i rummet som reflekterar ljudet utifrån sin akustik som påverkas av storlek, material och form. Improvisation betyder ”oförutsedd” och vi vet inte ett rums klang förrän vi spelar i det. Ett yttre rum som medspelare.

---

References

Related documents

Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro och om detta användande

avspegla stora delar av samhället och allmänheten. Det stora utrymme som kritikerna får idag bär också med sig ett stort ansvar: ett ansvar som varken kritikerna själva eller

Jag har tidigare haft en del svårigheter med att lära mig tekniken i framför allt sista satsen, men efter att jag satt mig ner och verkligen funderat, brutit ner komplexa passager

Sjuksköterskor beskrev en brist på riktlinjer eller protokoll att följa gällande närståendes närvaro under hjärt-lungräddning och andra invasiva situationer,

Genom att undersöka både vilka handlingserbjudanden unga musiker uppfattar och hur de ramar in och uttrycker vem de är, synliggör studien att spelaktiviteten varken är

Denna studie fokuserar på hur samspelet mellan spelare och spelmiljön i Guitar Hero och Rock Band formar spelaktiviteten, det vill säga vilka affordanser unga musiker ser

Genom att utnyttja både den ekologiska psykologin (Gibson, 1986) med dess fokus på affordanser (handlingserbjudande) och teorier om inramningar och positioner i situerade

forskningsperson eller utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt, forskning som innebär behandling avkänsliga personuppgifter