SAMHÄLLE–KULTUR–
IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåVarför lyssnar de inte mer på oss?
Uppfattningar om möjligheter, hinder och stödbehov bland åtta
ungdomar som tillhör UVAS-gruppen
Why don´t they listen more to us?
Perceived opportunities, barriers, and support needs amongst eight youths in the NEET-group.
Sophia Sjölin
Anna Willén
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Niklas Gustafson
2
3
Sammanfattning
Syftet med vår studie är att lyfta fram hur personer som tillhör eller under de senaste 12 månaderna har tillhört UVAS-gruppen ser på möjligheter och hinder för att komma vidare till arbete eller studier samt deras upplevda stödbehov i förhållande till det stöd de idag upplever att de får. Våra frågeställningar har behandlat möjligheter, hinder och informanternas upplevda stödbehov i förhållande till det stöd som de i dagsläget upplever att de får från de verksamheter de deltar i. Studien är gjord genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts och som teoretiskt perspektiv valdes Hodkinson och Sparkes (1997) Careership teori. I vår tidigare forskning redogörs för svensk och internationell forskning kring vilka hinder och möjligheter som finns för att stötta UVAS-gruppen samt vilka insatser gruppen behöver för att komma vidare till arbete eller studier.
Vår analys av resultaten visar god samstämmighet med tidigare forskning om vikten av individanpassade insatser och samverkan mellan olika aktörer. Det individuella samtalet lyfts av informanterna fram som särskilt betydelsefullt. Informanternas begränsade sociala kapital och en brist hos ungdomarna i förståelsen av betydelsen av ett socialt nätverk framkommer också liksom pandemins påverkan på möjligheten att stärka sina kulturella och sociala kapital. Dessa resultat samt betydelsen av tidig samverkan för att förhindra gymnasieavhopp lyfts till diskussion i diskussionskapitlet.
4
Förord
Vi har båda varit delaktiga i skrivandet av uppsatsens alla delar, men har delat upp huvudansvaret mellan oss. Båda har varit huvudansvariga för kapitel Tidigare forskning, Analys och Diskussion. Sophia har varit huvudansvarig för kapitel: Inledning, Metod och Resultat kring frågeställning 3. Medan Anna har varit huvudansvarig för kapitel: Teori och Resultat kring frågeställning 1 och 2. Intervjuerna och transkriberingen av intervjuerna fördelades jämt mellan oss.
5
Innehållsförteckning
1.Inledning ...71.1Syfte och frågeställningar ...8
1.2 Uppsatsens disposition ...8
2. Bakgrund och tidigare forskning ...9
2.1Begreppsdefinitioner ...9
2.2 Ungdomsarbetslöshet ...10
2.3 Vilka är de unga individerna inom UVAS? ...11
2.4 Vad kan det få för konsekvenser att vara UVAS? ...12
2.5 Hinder ...13
2.6 Vilket stöd behöver målgruppen för att kunna komma ut i arbete eller studier? ...15
2.7 Sammanfattning tidigare forskning ...17
3.Teori ...18
3.1 Handlingshorisont och kapital ...18
3.2 Pragmatiskt rationella beslut ...19
4. Metod ...21
4.1 Metodval och metoddiskussion ...21
4.2 Urval och undersökningsenheter ...22
4.3 Datainsamling ...23 4.4 Analysmetod ...24 4.5 Etiska överväganden ...25 5. Resultat ...26 5.1 Möjligheter ...26 5.2 Hinder ...31
5.3 Informanternas upplevda behov av stöd ...36
6. Analys ...40
6.1 Handlingshorisont och pragmatiskt rationella beslut ...40
6.1.1 Möjliga vägar och informanternas stödbehov ...40
6
6.2.1 Möjliga vägar och hinder ...42
6.2.2 Informanternas upplevda stödbehov ...43
7
1 Inledning
Longitudinella studier gjorda under de senaste 5 åren, visar att ungdomar som stått utan både arbete och studier i åldern 16–19 år och därmed tillhört UVAS gruppen, 13 år senare fortsatt kan lida av effekterna i form av sämre hälsa, sämre ställning på arbetsmarknaden, sämre ekonomiska förutsättningar och lägre utbildningsnivå än sina jämnåriga som inte har tillhört gruppen (MUCF 2020a, Forslund och Liljeberg 2020 och The Scottish Government 2015).
I Sverige finns i dagsläget 150 000 unga mellan 16–29 år som tillhör UVAS. I en debattartikel i Sydsvenskan (2021-03-10) belyser Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF, ungdomars ojämlika möjligheter i skenet av rådande coronapandemi. Om vikten av att främja ungdomars inträde och etablering på arbetsmarknaden skriver Nyberg:
Att främja ungas inträde och etablering på arbetsmarknaden är i första hand en fråga om att ge unga möjlighet till egen försörjning och ett självständigt liv. Samtidigt behövs unga på arbetsmarknaden. Ungdomstiden är en viktig tid då unga tar många avgörande steg från att vara barn till att ta del i samhället som vuxna. Alla unga måste få den möjligheten.
Som blivande studie- och yrkesvägledare ser vi ett stort behov av kunskap om hur denna grupp kan stöttas. Genom att i denna studie lyfta UVAS-ungdomars upplevelser vill vi komplettera den existerande forskningen inom området och skapa en ökad förståelse kring hur insatserna kan stötta ungdomarna.
8
Ungas inflytande i utformningen av handlingsplaner och verksamheter har också betonats (Olofsson 2014a, 33–35). Trots det, visar svenska studier att i forskningen kring ungdomar som varken arbetar eller studerar, får tjänstemännens perspektiv det största utrymmet (Se exempelvis Skolinspektionen 2018 och SOU 2018:11). Ungdomarnas uppfattning om sina möjligheter, hinder och stödbehov är med andra ord en del av forskningen som behöver belysas mer än vad den gör idag.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att belysa hur personer som tillhör eller under de senaste 12 månaderna har tillhört UVAS-gruppen ser på möjligheter och hinder för att komma vidare till arbete eller studier samt deras upplevda behov av insatser i förhållande till de insatser de idag upplever att de får.
Frågeställningarna vi har valt är följande:
• Vilka möjliga vägar för att komma vidare till arbete eller studier ser informanterna? • Vilka hinder ser informanterna för att komma vidare till arbete eller studier?
• Anser informanterna att de får eller har fått ett tillfredsställande stöd via de insatser som de deltar i eller har deltagit i eller borde insatserna förändras för att informanterna lättare ska komma vidare till arbete eller studier?
1.2 Uppsatsens disposition
9
2 Bakgrund och tidigare
forskning
I det här avsnittet kommer vi att lyfta begreppsdefinitioner samt bakgrundsfakta kring ungdomsarbetslöshet och UVAS. Detta åtföljs av en redogörelse för tidigare forskning kring möjligheter, hinder och vilket stöd UVAS-gruppen behöver för att komma vidare till arbete eller studier.
Vi har valt att ta utgångspunkt i flertal studier och rapporter gjorda av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (hädanefter förkortat MUCF). MUCF är en statlig myndighet vars uppdrag det är att skapa och sprida kunskap om ungas levnadsvillkor och det civila samhällets förutsättningar och ansågs därför vara en passande utgångspunkt för detta kapitel.
2.1 Begreppsdefinitioner
Med begreppet deltagare syftar vi i det här arbetet på de som är inskrivna i de respektive verksamheterna och som tillhör UVAS-gruppen och därmed erhåller stöd på något sätt för att komma vidare till antingen arbete eller studier.
Begreppet NEET står för Not in Employment, Education or Training medan den svenska benämningen av unga som varken arbetar eller studerar förkortas UVAS. En viktig skillnad, är att i UVAS-begreppet finns en inkomstgräns där unga mellan 16–29 år inte får ha tjänat över ett prisbasbelopp eller haft studiemedel under ett kalenderår. Under 2020 låg prisbasbeloppet på 47 600kr. De får heller inte ha varit registrerade på någon utbildning eller studerat vid SFI mer än 60 timmar (MUCF 2020a). I det här arbetet väljer vi att utgå från UVAS-begreppet men vid redogörelserna för de internationella studierna används NEET-begreppet eftersom dessa studier utgår från detta begrepp.
10
2.2 Ungdomsarbetslöshet
Andelen öppet arbetslösa ungdomar mellan 16–24 år steg från 8,4% 2019 till 11,2% 2020 efter en långvarig nedgång. Siffrorna syftar på inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen i förhållande till den registrerade arbetskraften. Med begreppet registrerad arbetskraft menas det sammanlagda antalet i grupperna förvärvsarbetande i befolkningen, andelen öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen samt antalet personer i program med aktivitetsstöd. Uppgången i arbetslöshetssiffrorna ses ha skett oavsett kön, födelseland eller åldersgrupp i likhet med den tidigare nedgången (MUCF 2021a, 27).
Fram tills 1970-talets industrikris var arbetslöshetstalen låga. För ungdomar var emellertid arbetslöshetstalen större än för medelålders och äldre. Efter industrikrisen sjönk sedan arbetslöshetstalen igen på 1980-talet men i början på 1990-talet kom den åter att mångdubblas. I diagram 1 nedan visas utvecklingen av arbetslöshetstalen mellan 1997–2015 (Olofsson 2014b, 76).
Diagram 1: Andelen öppet arbetslösa i befolkningen samt i åldersgrupperna 20–24 år och 25– 34 år.
Källa: Olofsson (2014b, 76)
11
ungdomar. Även när det inte råder en finanskris har ungdomar svårare än äldre att etablera sig på arbetsmarknaden. Wadensjö (2014, 41–43) lyfter fram två anledningar som kan ligga bakom. För det första, finns det inte någon automatisk övergång mellan skola och arbete och för det andra saknar unga arbetserfarenhet i förhållande till de jobb de söker. Två undantag nämns: ungdomar med föräldrar som driver eget företag där de kan få sin första anställning och ungdomar som får arbete på tidigare lärlings- eller praktikplatser eller där de tidigare arbetat extra.
Det sätt som man mäter arbetslöshet på kan enligt Olofsson (2014c, 23) missgynna Sverige i och med att studerande som söker arbete räknas in i arbetslöshetsstatistiken. I flertalet länder som har ett utbrett lärlingssystem, ses även lärlingselever som anställda och därmed sysselsatta.
2.3 Vilka är de unga individerna inom UVAS?
Totalt finns cirka 150 000 individer mellan 16–29 år i Sverige år 2020 som varken arbetar eller studerar. Generellt sett finns små skillnader i andelen som tillhör UVAS sett till kön, men de senaste 20 åren, går det att se att en liten större andel är män än kvinnor. Var tredje kvinna i åldern 16–25 år inom UVAS har visat sig ha barn men studier visar att kvinnor med barn löper mindre risk att vara UVAS under längre tid, det vill säga 5 år eller längre. Samma effekt ses inte bland männen som blir pappor i tidig ålder.
I nedanstående tabell visas på hur fördelningen mellan kvinnor och män samt mellan inrikes och utrikesfödda män respektive kvinnor såg ut i Sverige år 2018.
Tabell 1: UVAS i Sverige år 2018 fördelat på härkomst och kön
16–24 år 25–29 år Antal Andel Antal Andel
Kvinnor Inrikes född 18 613 4,6 % 24 169 8,7 % Kvinnor Utrikes född 11 736 12,8 % 18 157 22,3 % Män Inrikes född 24 239 5,7 % 26 442 9,0 % Män Utrikes född 13 507 11,4 % 14 443 16,8 %
12
Som tabellen ovan visar är utrikes födda i betydligt högre grad representerade inom UVAS än inrikes födda. Detta ses kunna bero på faktorer såsom utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet, språkkunskaper och fysisk och psykisk hälsa. Denna grupp är också ofta längre inom UVAS än svenskfödda. Andra grupper som har en hög representation inom UVAS är personer med funktionsnedsättningar, personer som lider av psykisk ohälsa samt unga som bor i socioekonomiskt utsatta områden (MUCF 2020a, 28–32).
Forslund & Liljeberg (2020, 23–24) visar i sin kartläggning att hälften av de som varken arbetar eller studerar och som är mellan 20–25 år enbart har en avslutad grundskoleexamen medan samma siffra för de som inte tillhör UVAS ligger på 11 procent. En skyddande faktor som skolans studie och yrkesvägledning kan erbjuda visar Maguire och Rennison (2005, 197– 199) i sin internationellt genomförda longitudinella studie där de undersökt vad som händer på två års sikt med ungdomar som vid 16 års ålder står utan både arbete och studier. Studien visar att bland de som gått vidare till ytterligare studier eller arbete har över 90% deltagit i studie- och yrkesvägledning. Bland de inom NEET-gruppen som ses som ekonomiskt aktiva har 74,4% deltagit och bland de ekonomiskt inaktiva ligger siffran på 72,4%.
2.4 Vad kan det få för konsekvenser att vara UVAS?
MUCF (2020a, 16 och 21) visar att hälften av de som år 2004 var mellan 16–19 år och tillhörde UVAS, efter 13 år fortsatt står utan arbete eller studier och att enbart knappt en tredjedel vid denna tidpunkt är etablerade på arbetsmarknaden. Detta innebär att de har en sysselsättning, och en inkomst över ett basbelopp. De har heller inte under någon del av året varit studerande. Ungefär var femte person har vid denna tidpunkt en osäker eller svag etablering på arbetsmarknaden, vilket innebär att de inte har en tillräckligt hög inkomst eller har varit arbetslösa under någon period under året.
13
tidpunkt. En skillnad som kvarstår över tid ses även i hur många som mottar försörjningsstöd. Efter 15 år ligger denna skillnad på 21 procent.
En NEET-status i unga år kan även få konsekvenser för hälsan visar en studie gjord i Skottland. Som exempel ges en ökad risk för långtidssjukskrivningar, att bli inlagd på sjukhus på grund av fysiska skador och/eller självskadebeteende, depressioner och droganvändning. Risken för att drabbas av en fysisk åkomma ses öka med 1,6–2,5% beroende på åkomma, medan risken att drabbas av depression eller ångest anges till 50% (The Scottish Government 2015, 3–4).
2.5 Hinder
Den tidigare forskningen i detta avsnitt är kopplat till vår frågeställning: Vilka hinder ser informanterna för att komma vidare till arbete eller studier?
Skolinspektionen (2018, 19–34) pekar i sin uppföljande granskning av det kommunala aktivitetsansvaret på brister i tidiga insatser som framför allt ses bero på brister i system och arbetssätt som gör att identifieringen av ungdomarna fördröjs. Detta bekräftas även av MUCF (2020c, 5) som i sin rapport som bygger på kommunträffar under hösten 2019, lyfter fram
bristen på fokus vad gäller förebyggande insatser för att underlätta ungas etablering. Skolinspektionen (2018, 19–34) pekar vidare på brister i utbudet av insatser, särskilt gällande
olika utbildningsalternativ och i dokumentation, uppföljning och utvärdering av individanpassade åtgärder. Detta får till följd att ungdomar fastnar i insatser som inte gynnar dem. Att göra ungdomar delaktiga i utformningen av insatser ses därför som viktigt. Emellertid avgränsas ungdomarnas perspektiv bort i denna granskning.
14
som det är upprepade omorganisationer. Vidare finns det tydliga glapp och kritiska faser vid olika övergångar exempelvis från högstadiet till gymnasiet, från gymnasieavhopp till kommunens aktivitetsansvar och från kommunens aktivitetsansvar till efter 20 års ålder. Det kommunala aktivitetsansvaret slutar när individen är 20 år. Glappen beror på att det både saknas rutiner och funktioner vid olika övergångar. Rapporten pekar också på att det finns ett oöverskådligt antal insatser och att de insatser som finns för dessa unga inte alltid utgår från individuella behov. Det framgår också i rapporten att det inte finns någon aktör som har ansvar för hälsoförebyggande åtgärder för unga inom det kommunala aktivitetsansvaret. Utbildningsdepartementet (2015, 4) skriver i strategin för arbetet med unga som varken arbetar eller studerar, som regeringen beslutade 2015, att det finns flera faktorer som påverkar de ungas möjlighet att etablera sig i arbetslivet och i samhällslivet. Till dem hör utbildning eller brist på utbildning, ohälsa och ekonomiska svårigheter. Denna bild bekräftas av Osberg Ose och Jensens (2017) internationellt publicerade vetenskapliga tidskriftsartikel där NEET-ungdomar i en enkätundersökning bland annat uppgav fysiska och psykiska hälsoproblem och låg utbildning som hinder för att komma vidare till arbete eller studier. Detta är en norsk studie där både tjänstemän och deltagare fick komma till tals. Den insamlade empirin i den här studien analyserades genom att viktiga teman togs fram direkt från textdatan utan att en teori användes i processens början.
Under coronapandemin har arbetsmarknaden för unga blivit särskilt påverkad. Nästan hälften av de arbetssökande mellan 16–24 år, år 2020, uppger att det har blivit svårare att hitta arbete samtidigt som en fjärdedel av de som har haft ett arbete under året uppger att de har fått gå ner i eller ska gå ner i arbetstid. Serviceyrken såsom handel, hotell och restaurang, besöksnäring och kultur har blivit särskilt drabbade. Andelen killar som är arbetslösa under längre tid är något högre än bland tjejer och har så varit under lång tid. Den största skillnaden finns emellertid mellan inrikes och utrikes födda unga där 24,8 % av de utrikes födda respektive 8,6% av de inrikes födda var inskrivna som arbetslösa under 2020. Andelen i åldern 16–24 år som är arbetslösa i mer än tre månader har även den minskat under längre tid för att åter öka under föregående år. Under 2019 var andelen 5,1 % vilket ökade till 6,3% 2020 (MUCF 2021a, 27–29).
15
2.6 Vilket stöd behöver målgruppen för att kunna komma ut i
arbete eller studier?
Den tidigare forskningen i detta avsnitt är kopplat till vår frågeställning: Anser informanterna att de får eller har fått ett tillfredsställande stöd via de insatser som de deltar i eller har deltagit i eller borde insatserna förändras för att informanterna lättare ska komma vidare till arbete eller studier? Vi har också kopplat detta till vår frågeställning: Vilka möjliga vägar för att komma vidare till arbete eller studier ser informanterna?
Vårt gemensamma ansvar - för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11, 14– 16) visar på en diskrepans mellan syftet för det kommunala aktivitetsansvaret som i första hand är att motivera till att påbörja eller avsluta en utbildning och det som en majoritet av ungdomarna vill vilket är att börja arbeta eller komma ut på praktik. I en ungdomsenkät framkom att det ungdomarna framför allt har ett behov av för att kunna delta i arbete eller studier är stöd från sitt nätverk av familj, vänner eller närstående samt stöd från professionella som de hade förtroende för. Även Andersson (2020, 1–4) lyfter i sin internationellt publicerade vetenskapliga tidskriftsartikel, vikten av ett nätverk. Denna studie bygger på en svensk undersökning bland unga 19–23 år som är på väg in på, eller just har kommit in på, arbetsmarknaden. Svaren är sedan kopplade till uppgifter från skatteregister om inkomster. Studien använder sig av teorin socialt kapital för att förstå hur sociala nätverk tillför ojämlikhet på arbetsmarknaden. Socialt kapital definieras som ett omfattande socialt nätverk genom att räkna antalet yrkespositioner där personen känner någon. Studien menar på att unga som har ett stort socialt nätverk får information om nya jobb genom dessa kontakter och söker genom dessa jobb hos arbetsgivarna. De föredrar att söka jobb på detta sätt i stället för via offentliga arbetsförmedlingen. För de unga som däremot inte har något socialt nätverk tar det längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden och den unge måste sätta sin tillit till offentliga arbetsförmedlingar. Hen skriver att genom denna studie kan ojämlikheten som finns på arbetsmarknaden förstås (Röhlander 2021).
16
kunskapsutveckling ses i utredningen i att ta vara på ungdomarnas erfarenheter. Rapporten är skriven ur ett ungdomsperspektiv och har ett intersektionellt angreppssätt (SOU 2018:11, 41). Utbildningsdepartementet (2015,4) skriver även de om behovet av individanpassade åtgärder i form av olika vägar till utbildning och behovet av socialt stöd. Vidare beskrivs vikten av samverkan mellan de aktörer som är involverade i arbetet med ungdomen och av mer kunskap om unga som varken arbetar eller studerar. Insatser som är direkt riktade mot målgruppen efterfrågas också enligt denna strategi som regeringen beslutade om 2015. Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) (2020) har regeringens uppdrag att arbeta för samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen och att det utvecklas nya samverkansformer som har till syfte att effektivisera ungas och nyanländas etablering i arbetslivet.
MUCF (2020b, 47) skriver att konjunkturläget har försämrats på kort tid och att många unga har blivit arbetslösa De skriver att ungas möjligheter att få en fullständig gymnasieutbildning har försvårats. De har i denna rapport följt 70 000 som var utanför arbete och studier år 2004 till att de fyllde 29 år. Resultaten visar hur viktigt det är att förebygga tidiga skolavhopp och av att det finns behov av tidiga insatser. Det visar att nu när konjunkturen har försämrats finns det behov av ytterligare insatser för de yngre inom UVAS. Om inte detta görs finns risk för att dessa unga fortsätter att befinna sig i utanförskap lång tid framöver. Löfström (2014, 101–103) lyfter i sin tur en annan aspekt av utbildningens roll för att förebygga att ungdomen blir UVAS. Å ena sidan ses att fler väljer att läsa vidare på universitet eller högskola kunna leda till att arbetslöshetssiffran bland högutbildade stiger om inte utbudet av kvalificerade jobb ökar i samma takt. De högutbildade kan då genom att ta mer lågkvalificerade arbeten, tränga undan dem med kortare utbildning. Å andra sidan visar statistik att arbetslösheten bland högutbildade är lägre än bland de med lägre utbildning. För att bryta ungas utanförskap är en av de mest förekommande och mest framgångsrika åtgärderna praktik på företag och arbetsplatsträning (MUCF 2021b).
17
kommunal nivå för att underlätta övergången ut i vuxenlivet för ungdomen. Resultaten visar på att programmet ledde till en minskad andel som riskerade att hamna inom NEET från 17,1% till 12,5% samt en ökad vilja att söka jobb. Datainsamlingsmetoden var enkätundersökningar med ungdomar som deltog i programmet samt en kontrollgrupp bestående av ungdomar som inte deltog i åldrarna 14–24 år. I programmet som genomfördes i Storbritannien, visar resultaten av en intervjustudie gjord med 14 ungdomar som deltagit i det så kallade Prince’s trust programme att deltagarna hade fått ökat självförtroende och hjälp att plocka fram sina inneboende resurser för att nå sina framtidsmål. Programmet bestod dels av träning av färdigheter i jobbsökande och kommunikation, dels av gästföreläsare och praktik. Stöd erbjöds även efter programmets slut. Varje vecka hade olika innehåll med grupparbete som en röd tråd genom programmet. I denna studie antog forskaren vad hen kallar the ”capability approach” vars fokus är att ekonomin existerar för att serva människor och möjliggöra deras önskade levnadssätt.
2.7 Sammanfattning tidigare forskning
18
3 Teori
I detta kapitel presenteras Hodkinson och Sparkes teori Careership. Begreppen som vi kommer att använda i analysen av det empiriska materialet är: handlingshorisont, kapital, fält och pragmatiskt rationella beslut. Vi har valt denna teori därför att den underlättar analysen av empirin i relation till våra frågeställningar. Samtliga utvalda teoretiska begrepp tillför en ytterligare dimension i förståelsen av resultatet, det vill säga informanternas svar. De utvalda teoretiska begreppen gör att svaren på våra frågeställningar sätts i en förståelseram.
3.1 Handlingshorisont och kapital
Hodkinson och Sparkes (1997, 34–35) teori går ut på att en individs karriärmöjligheter och karriärval begränsas av dennes handlingshorisont. Med handlingshorisont menar de den arena inom vilken individen kan ta beslut och vidta åtgärder. Det är den möjlighetssfär som individen ser och reflekterar kring och som är acceptabla för hen. En individs handlingshorisont både begränsar och visar hen vilka möjligheter som finns. Handlingshorisonten är segmenterad, för ingen ser hela utbudet av möjliga utbildningar eller alla möjligheter som finns på arbetsmarknaden. Varje individ kan påverka sina handlingshorisonter.
19
sociala grupper anses som värdefullt och ges ett värde. Hodkinson (2009, 8) skriver att det är viktigt att komma ihåg att kapitalet är relaterat till det fältet som det används på. Som exempelvis en person som saknar det sociala eller kulturella kapitalet för att kunna bli bilreparatör eller lantbrukare.
Kapitalen har alla personer med sig in på fältet (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). De skriver att Bourdieu pratar om fält som ett socialt spel och ibland som en marknad. Kapitalen värderas av de andra på fältet. Kapitalen ger personen, spelaren möjligheter i beslutsprocesser och handlingar på fältet. Inom fältet har personerna olika resurser och makt, vilket bygger relationerna på fältet. Kapitalet ger också personen tillträde till makten att påverka reglerna i spelet. Hodkinson och Sparkes (1997, 37) skriver att ofta äger andra spelare, personer mer kapital och kan utöva mer makt än de unga spelarna, personerna. Men kapitalen kan förändras och utvecklas. Hodkinson (2009, 10) skriver om en manlig student som hade gått på en prestigefull privat skola vilket hade gett hen socialt kapital, sociala nätverk. Genom detta sociala nätverk fick hen jobberbjudanden.
Hodkinson och Sparkes (1997) teori använder Bourdieus begrepp habitus. Begreppet innefattar de sätt på vilket en persons föreställningar, idéer och preferenser blir till (Hodkinson och Sparkes 1997, 33). De är individuella och subjektiva men de påverkas också av de sociala nätverk och kulturella traditioner som en person lever i. De skriver att Bourdieu beskriver habitus som den strategiskapande princip som möjliggör för personer att klara av oförutsedda och ständigt förändrade situationer. En persons föreställningar och agerande är alltid socialt och kulturellt kopplat.
3.2 Pragmatiskt rationella beslut
20
beslut utifrån sin egen ståndpunkt och utifrån sina mål. Enligt deras teori fattas karriärbeslut alltid genom beslut som är pragmatiskt rationella.
De skriver att för unga människor som inte har något arbete, är det främsta målet att få ett arbete (Hodkinson och Sparkes 1997, 36–37). För arbetsgivare är det främsta målet att hitta människor som uppfyller deras krav på arbetskraft så att de kan driva sin verksamhet med god lönsamhet. Detta resulterar i konflikter, avtal och förhandlingar. De menar att karriärbeslut ska ses som en del av sådana interaktioner mellan olika spelare, människor på fältet. Så karriärvalen måste ändras som ett resultat av interaktionerna med andra spelare, människor på fältet. De skriver att ibland övervägs karriärval av en person, på grund av att de blir tillgängliga för personen på fältet. Hodkinson (2009, 11) menar att enligt deras teori är att göra karriärval inte bara en kognitiv och individuell process, utan det hänger också samman med den personens position på fältet.
21
4 Metod
I det här avsnittet kommer vi att presentera och diskutera vår valda metod, redogöra för urval och urvalenheter, datainsamling, analysmetod och de etiska överväganden som studien har medfört.
4.1 Metodval och metoddiskussion
22
huvudfrågor, formulerade underfrågor för att tydliggöra vad vi ville få ut av våra huvudfrågor. Med en semistrukturerad intervjuguide kan vi ställa följdfrågor och be respondenterna att utveckla sina svar när detta är nödvändigt vilket vi anser vara en förutsättning för att intervjuerna skulle lyckas så bra som möjligt med målgruppen.
4.2 Urval och undersökningsenheter
23
i en studie benämner Larsen (2018, 125) som självselektion. Könsfördelningen blev tre män och fem kvinnor vilket inte återspeglar hur fördelningen av UVAS-gruppen ser ut mellan könen. Med självselektion följde också att studien enbart återspeglar de relativt starka inom UVAS-gruppen och inte de som vi ser kan ha störst svårigheter att ta sig vidare till arbete eller studier.
4.3 Datainsamling
Som datainsamlingsmetod valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Kvale och Brinkmann (2014, 17) menar att den kvalitativa forskningsintervjun syftar till att förstå en företeelse ur undersökningspersonens synvinkel. Med andra ord lämpar sig den kvalitativa intervjun väl för den här studiens syfte. Som beskrivits under metodval och metoddiskussion, valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer. Med denna intervjuform utformas en flexibel intervjuguide som innebär att intervjufrågorna är färdigformulerade men att det finns en flexibilitet i ordningsföljd och att följdfrågor kan ställas när det upplevs som nödvändigt till exempel för att för att få mer utvecklade eller förtydligande svar från informanten (Larsen 2018, 140).
Kvale och Brinkmann (2014, 173) skriver att forskaren vid utformningen av en intervjuguide bör tänka både tematiskt och dynamiskt. I en intervjuguide bör hänsyn tas till det kommande analysstadiet och principen skjuta framåt bör användas. Med detta menas att forskaren redan i utformandet av intervjufrågorna tar hänsyn till den kommande analysen. Vår intervjuguide formulerades därför tematiskt utifrån studiens valda frågeställningar med underfrågor som ämnade klargöra vad vi som forskare ville ha ut av våra huvudfrågor.
24
till att skapa ett positivt samtal, få flyt i samtalet och få respondenten att öppna upp sig och berätta om sina upplevelser och tankar (ibid. 2014, 174).
Intervjuerna tog mellan 22–50 minuter och transkriberades i nära anslutning till deras genomförande. På så sätt ville vi vara så effektiva som möjligt då vi såg det som att vi kunde utnyttja att vi hade dem färskt i minnet. Att intervjuerna tog olika lång tid berodde dels på att några av respondenterna behövde få förtydliganden av frågornas innebörder, dels på att några av respondenterna hade tillhört UVAS-gruppen under en längre tid och därmed hade mer att tillföra i svaren.
Att ha en flexibilitet och kunna anpassa intervjufrågorna och finjustera syfte och frågeställningar ses kunna bidra till en ökad validitet, det vill säga att intervjufrågorna bidrar till att besvara studiens frågeställningar (Kvale och Brinkmann 2014, 296). Med detta i åtanke justerade vi dessa delar efterhand som nya tankar väcktes under genomförandet av datainsamlingen.
4.4 Analysmetod
25
Som tidigare nämnts, hade vi redan vid utformningen av intervjuguiden tagit hänsyn till kommande analys och använt oss av metoden skjuta framåt. Detta innebar att det blev enkelt att koda intervjuerna i teman och att sammanställa de mest relevanta svaren.
4.5 Etiska överväganden
I den här studien har vi utgått från Vetenskapsrådets (2002, 7–14) forskningsetiska principer. Dessa principer är: informationskravet som innebär att forskaren ska informera informanten om studiens syfte, samtyckeskravet som innebär att informanten ska ge sitt godkännande för att delta i undersökningen, konfidentialitetskravet som innebär att informanten skall ges största möjliga konfidentialiet och att personuppgifter ska förvaras så att ingen obehörig kan få tillgång till dem samt nyttjandekravet som innebär att den insamlade empirin enbart får användas till forskningsändamål. För att uppfylla dessa krav, utformades ett missivbrev som skickades ut till de insatser som tillfrågats om hjälp med att hitta informanter. De ombads även att skicka detta brev vidare till presumtiva informanter. För att säkerställa att informanterna var införstådda med kraven, gicks de också igenom i början av varje intervju och de fick möjlighet att ställa frågor.
26
5 Resultat
I det här kapitlet kommer resultaten från de åtta genomförda och transkriberade intervjuerna att presenteras. De åtta informanterna som vi har intervjuat, har alla tilldelats fingerade namn. Dessa är: Peter, Lisa, Tanja, Erik, Sophie, Tuva, Terese och Johan. Det empiriska materialet presenteras i teman utifrån våra tre frågeställningar.
5.1 Möjligheter
Informanterna ser olika möjliga vägar för att komma vidare till arbete eller studier. Peters mål är att få arbete som bibliotekarie, vilken hen är utbildad till. Hen menar också att det sociala nätverket är av betydelse och kan användas mer än vad det gör idag. Peter ser sig också ha ett behov av att börja söka jobb utanför platsbanken. I sitt sociala nätverk ingår några bibliotekschefer som Peter träffade då hen arbetade som bokuppsättare på ett stadsbibliotek. En annan möjlig väg som Peter ser eventuellt skulle kunna hjälpa hen till att få arbete som bibliotekarie, är att få en praktikplats på ett bibliotek via den insatsen hen nu är med i. Hen menar också att möjligheter finns till att kunna studera mer inom samma område, till exempel att läsa till arkivarie. Utbildningen skulle kunna kompensera för bristen på erfarenhet, som hen anser sig ha.
27
är lediga skickar de ansökan till henne. Lisa menar, vad det gäller hur samarbetet fungerar mellan den insatsen som hen är med i och med hennes socialsekreterare, att det fungerar bra. De har ibland möte tillsammans.
Tanja vill hellre få ett arbete än att börja studera. Hen säger: “Ett sätt kanske skulle kunna vara att söka jobb som telefonförsäljare. Kanske inte är min grej egentligen men har hört att typ alla som söker får det jobbet”. Hen säger att hen inte vet vad det mer finns för arbeten där det inte krävs att man har gymnasieexamen och som det är lätt att få arbete inom. Sedan säger hen: “Kanske, jag vet inte om det är ett sätt, men jag kunde kanske plugga men jag vet inte om jag vågar igen när jag redan misslyckats flera gånger. Jag är rädd att de ska skratta åt mig om jag försöker igen.” Hen berättar om en barndomsdröm som är att arbeta på förskola och att hon genom verksamheten hon är med i, har fått veta att hen kanske kan gå en yrkeskurs inom detta. Hen ser det kanske som en möjlig väg för att sedan kunna arbeta på förskola. Tanja säger också att hen har fått reda på den hårda vägen att det är svårt att få ett arbete när man inte har gått klart gymnasiet vilket ökat motivationen till att läsa in gymnasiet. Hen behöver hjälp med att hitta en skola där hen kan få mycket stöd för att fixa det. En annan möjlig väg som Tanja ser för att öka sina chanser för att komma vidare till arbete är att ta en praktikanställning. Hen säger: ”Kanske att jag får lära mig nya saker och lära känna nytt folk. Sen hoppas jag också att om jag blir duktig på det så kanske de erbjuder mig jobb där.”
Erik säger att det kanske skulle vara en möjlighet att få arbete på McDonalds eller att dela ut tidningar. Men att hen tror att man nästan inte tjänar några pengar inom de arbetena. Hen skulle vilja studera på folkhögskola, men har inte åldern inne i nuläget. Det är särskilt en folkhögskola som lockar, beroende på att det ser så fint ut där på fotografier som hen har sett på internet. Erik säger också detta apropå folkhögskolor:
Sen berättade mamma att hon gått på folkhögskola för inte så många år sen och att man jobbade mycket med att rita och måla och lite med fotografi även i typ svenska och engelska och sådana svåra ämnen. Jag hatar att bara sitta och läsa och skriva och lyssna så tyckte det lät bra.
28
är små klasser vilket hen känner fungerar bra. Erik skulle vilja arbeta inom hotell i framtiden. Hen har en släkting som äger ett hotell i en storstad. Hen säger:
Han är min stora idol och jag vill en dag kunna jobba med honom. Han har berättat för mig allt han vet om hotell och vad jag behöver för att få jobb där. Det sporrade mig att gå tillbaka till skolan för att jag vet att annars kommer jag aldrig att nå min dröm om att jobba med honom.
Erik säger att hen bara måste tvinga sig igenom de här åren på gymnasiet för att kunna få arbete.
Sophies dröm är att få arbeta på en stor internationell organisation som FN eller EU. Hen har en universitetsutbildning, freds- och konfliktvetenskap, men berättar att det är svårt att få dessa arbeten. Det är väldigt många som vill ha de jobben och hen har märkt att arbetsgivare inte vet vad denna utbildning innebär. Men hen ser som en möjlig väg för att kunna få arbete inom detta, att skaffa kontakter på de ställen där hen skulle vilja arbeta. Hen säger: “Det är kanske ett sätt att typ lära känna fler och se om de jobbar någonstans där man själv vill jobba och så kanske de kan prata med sin chef om det finns jobb.” Sophie tänker att hen kan höra med hjälporganisationer här i Sverige om de behöver anställaochatt hen sedan kan arbeta sig uppåt därifrån. Hens pappa sa en gång att det alltid är lättare att få ett arbete om man redan har ett, att hen inte vet varför det är så, men att det kan vara ett sätt att till slut nå sin dröm.
29
sidan Sverige.” Sophie ser att en möjlig väg för att komma vidare till arbete, inom det som hen är utbildad till, skulle kunna vara att åka utomlands och arbeta och försöka få kontakter där. Hen säger: “Tror att mer erfarenhet av att jobba utomlands faktiskt kan hjälpa mig då jag vill jobba utomlands i slutändan men det är ju ett väldigt stort steg att ta och packa allt och lämna allt man känner till för att flytta någonstans där jag inte känner någon.”
Tuva har varit utan både arbete och studier i snart två månader. Hen vill först och främst hitta ett arbete och söker arbeten hela tiden. Hen ser via den nya insatsen, som hen snart ska börja i, möjligheter att där få mer stöd i att hitta ett arbete. Hen säger: “Det finns mycket jag vill jobba inom, jag är social, så något där jag träffar människor. Jag är öppen för de arbeten som finns att få.” Tuva berättar att hen får mycket stöd av sin familj för att komma vidare till arbete. När de ser en ledig tjänst som de tror skulle kunna passa, skickar de den ansökan till hen. På frågan hur hen ser på att ta en praktikanställning för att på så sätt öka sina chanser till att få en anställning, svarar Tuva att om det hade blivit aktuellt hade hen gärna tagit en praktikanställning. Hen tycker om att prova på nya saker. Om Tuva tittar längre fram funderar hen på att studera till sjuksköterska. Hen har arbetat på äldreboende, som timanställd och som ett sommarvikariat. Tuva har också arbetat inom hemtjänsten. För att kunna studera till sjuksköterska är den möjliga vägen för henne till detta att först läsa till ämnen på komvux som hen inte läste på gymnasiet. Detta ser Tuva som fullt möjligt, hen berättar att det är fem veckors heltidsstudier på komvux. Hen säger att när hen sedan är utbildad sjuksköterska finns det gott om arbeten.
30
du kommer att klara detta, det kommer att gå bra, de liksom ger mig peppning hela tiden, jag kommer att lyckas i livet typ.” På frågan hur hen ser att samarbetet har fungerat mellan Arbetsförmedlingen och insatsen som hen är med i på en folkhögskola, svarar Terese att hen inte vet om de har något samarbete. Hen berättar att hen fortfarande har kontakt med sin handläggare på Arbetsförmedlingen som ringer och frågar hur det går.
31
tidigare) och folkhögskolan (där hen nu är med i en insats), svarar Johan att det har fungerat bra. Hen säger: ”Var lite rädd att jag skulle behöva dra hela min långa historia en gång till när jag kom hit fast jag redan dragit den många gånger på KAA. Men de hade fått mina papper därifrån så det behövdes inte. Så himla skönt!”
Sammanfattningsvis vad informanterna ser för möjliga vägar för att komma vidare till arbete eller studier är att flera av dem pratar om betydelsen av att ha ett stort socialt nätverk, att genom detta kan man få arbete. Det kan vara bra att utöka det sociala nätverket om kontakterna inte finns inom områden som man vill eller kan arbeta inom. De tar också upp betydelsen av att marknadsföra sig själv inför potentiella arbetsgivare, att det ökar möjligheterna till att få ett arbete om man gör detta på rätt sätt. Flera av informanterna är positiva till att ta en praktikanställning för att öka möjligheterna för att komma vidare till arbete. I deras svar framkommer också hur viktigt stödet från familj och vänner är. Några får stöd i att hitta lediga tjänster. Stödet från familjen kan också bestå av att någon i familjen är en förebild och inspiration för vad man själv vill arbeta med i framtiden, vilket motiverar till studier inom detta. Möjliga ställen att studera vidare på, som tas upp av informanterna är komvux, folkhögskola och universitet/högskola.
5.2 Hinder
Informanterna ser olika hinder för att komma vidare till arbete eller studier.
32
stadsbibliotek och jag skulle säga att ett sådant stort bibliotek arbetar ju säkerligen helt annorlunda än de mindre biblioteken.”
Lisa ser sin yrkesbehörighet från gymnasiet som ett hinder för att kunna få ett arbete. Därför studerar hen nu på komvux dels för att lättare kunna få ett arbete, dels för att sedan kunna läsa vidare på högskola, universitet. Hen säger också att det är svårt att få jobb nu på grund av coronapandemin, för det är många som söker jobb. Lisa berättar: “Det är många som har blivit arbetslösa. Det finns många som kanske är mer utbildade än jag som söker jobben och som har jobbat inom yrken längre. Det är stor konkurrens nu om jobben.”
Tanja hoppade av gymnasiet i första årskursen och ser sina avbrutna gymnasiestudier som ett hinder när hen ska försöka hitta ett arbete. Tanja berättar att hen förutom telefonförsäljare, inte vet vad det mer finns för arbeten där det inte krävs att man har gymnasieexamen och som det är lätt att få arbete inom. Hen berättar om sin upplevt dåliga kunskap kring olika utbildningsvägar som finns och kring hur arbetsmarknaden ser ut. Att hen behöver hjälp med att ta reda på var det finns många jobb och var hen kan hitta fler lediga tjänster. Hen känner också att hen skulle behöva ha någon som pushade hen att våga prova andra sätt att söka arbete. Tanja berättar att hen inte är en person som tar kontakt med vem som helst och börjar prata. Hen berättar:
Jag vet ju till exempel att några fått jobb genom att gå in i butiker eller restauranger och bara frågat om de kan få börja jobba där. Vet inte om jag någonsin skulle våga göra det för jag är så rädd för att de ska säga nej och så står man där och skäms. Så kanske någon som varit bra på att pusha mig till att göra det hade varit bra.
33
Erik är 17 år och säger: “Arbete tycker jag är svårt. Jag är ju bara 17 år så tror att många vill
ha de som är äldre. Varje gång jag sökt ett jobb så har de sagt nej för att jag är för ung och typ inte får stå i kassan eller servera alkohol.” Erik hoppade som har nämnts av gymnasiet men har nu återupptagit studierna där sedan i februari och läser på halvtid. Om hen hade fått välja hade hen i stället arbetat nu, men hen har märkt att det inte finns några arbeten att få när hen inte har gått ut gymnasiet. Hen berättar att innan hen återupptog studierna sågs bristen på vuxna förebilder som klarat av gymnasiet som ett hinder. Erik säger: ”Hade velat ha någon som sa att typ jag vet att det är tufft men detta klarar du för det gjorde jag!” Erik berättar att hen fick det då hen kom med i nuvarande insats, att någon sa att det inte var kört, att hen kunde klara detta. Hen säger också att: “Men mitt största hinder är nog att jag inte tidigare känt att jag vill. Har innan hamnat fel med kompisar på min klass och var rädd att göra samma sak igen. Tänk om jag misslyckats en gång till, då är det verkligen kört för mig!” Erik berättar vidare: “Visste ju typ ingenting om skolor här i Skåne om vad som var bra och vad som var dåligt. Sådant tänkte jag på och då vågade jag först inte gå gymnasiet igen.” På frågan hur coronapandemin har påverkat, svarar hen att det gjorde det svårare att välja skola. För det var inga öppna hus och ingen som kunde komma ut och berätta hur det är att gå på skolorna. Men den skolan som hen till slut valde där kunde hen prata med dem via MEET och där fick hen också prata med en elev som gick där. Om hur samarbetet fungerar mellan socialen och gymnasiet som hen går på, svarar Erik att hen verkligen hade önskat att det vore bättre än vad det är.
34
Hen ser inte heller att en praktikanställning inom vad som helst skulle kunna öka hennes chanser till att få en anställning. I så fall skulle det vara praktik inom det som hen vill arbeta inom. Sophie säger att om hen ska göra praktik någonstans, ska det vara för någon hjälporganisation, det hade gett henne mer tror hen. På frågan om hur coronapandemin har påverkat hennes möjligheter att komma vidare till arbete svarar hen att det inte är någon som anställer nu inom de arbetena som hen skulle vilja ha. Det senaste året har Sophie sökt 104 arbeten och av dem blev hen kallad till två intervjuer, men fick inte något av de arbetena. Hen berättar vidare: “Tyckte det var skitsvårt att göra intervju över internet, visste liksom inte var jag skulle titta eller så och kände att jag inte fick någon bra kontakt med honom som intervjuade.” Vad det gäller hur hen tycker att samarbetet fungerar mellan de insatserna som Sophie är med i, svarar hen att det fungerar rätt så bra mellan stöd- och matchning och den verksamheten som hjälper henne med funktionshindret. Men att det inte fungerar mellan de verksamheterna och Försäkringskassan.
Tuva ser coronapandemin som ett hinder för henne att komma vidare till arbete. Hen säger: ”Många ställen är väldigt försiktiga med att ta in nytt folk och oftast vill de ha videointervjuer vilket kan bli väldigt fel, för man är ju inte samma person i verkligheten som i en video.
Vilket gör att de kan få fel uppfattning av personen.” Som hinder för att komma vidare till studier ser hen att det möjligen kan bli svårt att komma in på universitetet för att läsa till sjuksköterska. Hen berättar att i och med coronapandemin har ansökningarna ökat med 13% till sjuksköterskeutbildningen.
Terese har som nämnts, sökt in till komvux för att läsa till undersköterska. Ett hinder för att hen ska kunna komma vidare till studier är om hen inte skulle komma in på den utbildningen. Hen berättar: ”Jag fick inte hjälp i grundskolan med matte, svenska och engelska så jag har inte godkänt i de ämnena.”
35
mobbad i många år och till slut mådde jag så dåligt att jag bara var hemma i stället. På gymnasiet hamnade jag med flera av de som mobbat mig innan så de fortsatte och då stannade jag hemma igen.” Hen berättar vidare att de som mobbade några gånger försökte att komma och hämta hen, men att hen vägrade att följa med. Sen hoppade hen av gymnasiet. Johan säger: ”Tror jag blivit rätt avskräckt efter högstadiet och min korta tid på gymnasiet. Det har varit svårt för mig att se att jag faktiskt kan lyckas med mina studier. Jag är rädd att gå tillbaka till att vara hemmasittare om jag inte känner att jag kan lita på folket i min klass.” Johan har som nämnts tidigare, planer på att bli kock. Hen berättar vidare kring vilka hinder hen ser för att komma vidare till studier inom det: “Sen, eftersom jag inte ens är klar med högstadiet så känns det som att det är en väldigt lång väg till kock och att jag inte vet så mycket om hur man pluggar så jag känner att det liksom är som en lång uppförsbacke som jag liksom inte kan se slutet på.” Johan berättar att det är bara det senaste året som hen har känt att hen har vågat sig lite tillbaka till skolan genom den kursen som hen nu går på folkhögskola. Hen har också en väldig rädsla för att bli deppig igen, så det hindrar hen också från att våga återuppta studierna. Johan berättar att hen hade behövt få mer stöttning av sina föräldrar och sina vänner i detta. På frågan vilket stöd hen hade velat ha från sin omgivning, svarar hen: “Jag hade nog velat ha fler runt mig som har lyckats, som har en utbildning och som kanske en gång varit i min sits. Känner mig väldigt ensam just nu och typ som den enda jag känner som nu vill utbilda mig.” Hen berättar vidare: “De andra söker jobb eller är typ inte intresserade av att vilja studera eller jobba utan tycker väl det är skönare att göra ingenting. Det blir liksom svårt att få någon pushning då för alla tittar liksom bara konstigt på en och undrar varför jag inte bara jobbar i stället.” Hen avslutar med att säga att det ju inte finns några jobb nu som hen kan få.
Sammanfattningsvis ser informanterna olika hinder för att komma vidare till arbete eller studier. Att inte ha avslutat sina gymnasiestudier är ett hinder som flera av informanterna ser för att komma vidare till arbete. Coronapandemin ses också av flera göra det svårare att få ett arbete. Andra hinder som tas upp för att få ett arbete, är att en längre tid av arbetslöshet gör det svårare och att potentiella arbetsgivare inte vet vad ens utbildning innebär.
36
5.3 Informanternas upplevda behov av stöd
För Johan är det viktigaste stödet hen får från den verksamhet hen är inskriven i, stödet från sin mentor. Genom hen får Johan hjälp med att lösa problem och även med kontakten med andra lärare. Johan säger: ” I förra veckan när jag var ledsen för att några av de andra lärarna inte förstod mig så hjälpte hen mig att prata med de andra […] Känns skönt att liksom inte behöva ta precis alla kontakter själv.” Johan får också stöd av de andra i klassen som hen ser sitter i samma båt och de hjälper varandra med självförtroendet. Hen har även haft två individuella samtal med skolans studie- och yrkesvägledare som även varit ute i klassen och informerat om studier, jobb och motivation. Det ökade självförtroendet har också gjort att Johans vyer har vidgats och att hen fått en ökad tilltro till sin studieförmåga. Johan kommer inte på något som hen ser skulle kunna göras bättre i verksamheten hen är deltagare i.
För Tuva har deltagandet i stöd och matchning inneburit stöttning i att matcha sin personlighet med jobb. Hen berättar:
Just då var jag så inne på att jag skulle arbeta inom hemvården, vilket min handledare sa: Ja men du har inte funderat på att jobba som receptionist? Att söka jobb i affär? Så hon kom med förslag på arbeten som jag själv inte såg för jag var så inrutad på en sak. […]
Genom stöd och matchning ser sig Tuva ha fått ett individbaserat stöd vilket hen känner sig nöjd med i kontrast till det stöd hen känner sig ha fått från Arbetsförmedlingen där hen har känt sig misstrodd och ifrågasatt.
37
föreläsning i självledarskap samt att de har pratat om styrkor, stress och motivation. Genom detta har hen fått lära sig hur hen ska koppla sina egenskaper till det sökta jobbet. Sophie har träffat en studie- och yrkesvägledare en gång vilken hen anser är för lite eftersom den hjälpen hen fick, var till stor hjälp. Sophie, som har en förvärvad fysisk funktionsvariation, säger om det vägledningssamtalet hen fått i kombination med den arbetsträning hen erhållit att:
Innan har jag alltid sett mig som en idrottstjej men sen olyckan så känns det som att jag inte har riktigt samma styrkor längre. Han hjälpte mig att se att jag har många av mina gamla styrkor men också att jag fick se att jag lärt mig nya saker sen olyckan. […] det har varit en jättebra kombination [med arbetsträningen, vår kommentar] då jag typ fått testa mina styrkor och även jobba med det jag inte är så bra på.
38
möjlighet till idag. Erik nämner att de ibland fått fylla i enkätundersökningar men att dessa eftersom de delats ut i slutet av ett pass, fyllts i slarvigt och utan kommentarer. Erik säger: ”Om de säger att de vill veta vad som är bra och dåligt och menar det på riktigt så måste de väl ändå behöva veta mer än att jag tyckte typ att gruppträffen var bra eller att jag lärt mig något av någon föreläsning.” I stället för enkäter framförs ett önskemål om att få diskutera och prata med andra för att utvärdera olika insatser.
Tanja har fått stöd genom att delta i gruppträffar där fokus legat på att skriva CV och personliga brev. Hen har också fått träffa en SYV och pratat om vad hen vill göra och om hens styrkor. Tanja nämner dessa enskilda samtal som särskilt givande och säger: ”Det har varit så skönt att någon lyssnat och försökt hjälpa just mig. […] Hon är typ den enda som har lyssnat när jag sagt att jag vill plugga och inte tagit förgivet att jag som är så här gammal ska skaffa jobb.” Genom sitt deltagande ser sig Tanja ha fått ett vidgat perspektiv i tron om att studier är en möjlighet och att det inte är kört trots att hen saknar gymnasieexamen. Tanja önskar att få fler enskilda samtal eftersom de har gett hen mest. En jämförelse görs även mellan hur stödet såg ut före och under coronapandemin och hen nämner att det hen saknar nu är möten och diskussioner ansikte mot ansikte samt möjligheten till studiebesök.
Peter nämner att hen har fått delta på föreläsningar där hen varit delaktig. Syftet med dessa har varit att deltagarna genom gruppövningar ska hitta sig själva och på så sätt få en push till att stärka det inre. Hen har även deltagit i tre coachingtillfällen, där hen fått enskild hjälp som hen tyckte var bra. Peter har även fått stöd i CV- och personligt brev-skrivandet. Genom dessa insatser känner hen att självförtroendet till att söka jobb har ökat. Peter är även inskriven i stöd och matchning. Emellertid känner hen att stödet därifrån är samma som hen får från den andra verksamheten. Genom sitt deltagande i de olika insatserna ser sig hen ha fått ett vidgat perspektiv kring vad hen kan arbeta med. Ett stöd som hen saknar är stöttning till att hitta en praktikplats.
39
arbetsmarknaden. Det hen har saknat i coronapandemin är att verksamheten tidigare fått in jobbförfrågningar vilket har varit svårt i pandemin.
40
6 Analys
I detta kapitel kommer vi att analysera vårt empiriska material från intervjuerna med hjälp av Hodkinson och Sparkes teori Careership. Vi kommer att använda oss av följande begrepp från teorin: handlingshorisont, pragmatiskt rationella beslut, kapital och fält. Vi har valt denna teori därför att den underlättar analysen av empirin i relation till våra frågeställningar. Samtliga utvalda teoretiska begrepp tillför en ytterligare dimension i förståelsen av resultatet, det vill säga informanternas svar. De utvalda teoretiska begreppen gör att svaren på våra frågeställningar sätts i en förståelseram.
6.1 Handlingshorisont och pragmatiskt rationella beslut
6.1.1 Möjliga vägar och informanternas stödbehov
41
läsa några kurser som handlar om det och inte en massa svenska, engelska och sånt”. Terese berättar också att hen med hjälp av sin mamma fick vidgat sin handlingshorisont. Terese berättar: “Min mamma som är undersköterska sa att det behövs väldigt mycket undersköterskor överallt så ta utbildningen så är du 100 % utbildad undersköterska, du kan få jobb hur lätt som helst.” Hen säger att det är tack vara sin mamma som hen nu har tagit beslutet och sökt in till komvux för att läsa till undersköterska. Johan berättar att praktiken som hen gjorde på en restaurang fick hen att bli intresserad av att bli kock. Hen berättar att innan praktiken trodde hen inte att hen skulle passa på en restaurang. Så praktiken vidgade Johans handlingshorisont. Johan säger att hen nu tror att hen har bestämt sig för att bli kock. Inom sin handlingshorisont ser informanterna studier på komvux och folkhögskola. Några av dem ser också studier, eller vidare studier för dem som redan har en sådan utbildning, på högskola/universitet som en möjlighet.
Hodkinson och Sparkes (1997, 33) skriver kring pragmatiskt rationella beslut att beslutet är grundat på partiell information från det bekanta och kända. Vidare menar de att karriärbeslut tas utifrån sammanhanget och att de inte kan skiljas från personens familjebakgrund, livshistoria och kultur. De menar också att karriärbeslut är anpassliga och att de baseras på tillfälliga sociala kontakter och erfarenheter. Karriärbeslut är också reaktioner på de möjligheter som kommer upp. Detta kan ses i Terese och Johans karriärbeslut och pragmatiskt rationella beslut ovan. Det kan också ses i Eriks pragmatiskt rationella beslut att återuppta gymnasiestudierna eftersom han vill kunna arbeta på sin släktings hotell i framtiden.
42
Andra informanter berättar också att de via insatserna får ökade kunskaper kring utbildningsvägar, vilket kan också vidga deras handlingshorisont. Genom grupp- och enskild vägledning vidgas också deltagarnas handlingshorisonter genom att det får syn på hur deras styrkor och egenskaper passar in på arbeten de inte själva har tänkt på. Tuva berättar att hen själv bara var inne på att hen skulle söka arbeten inom hemvården, men att hens handledare sa: “Men du har inte funderat på att jobba som receptionist? Att söka jobb i affär?”
6.2 Kapital och fält
6.2.1 Möjliga vägar och hinder
Flera av informanterna tar upp betydelsen av att ha ett stort socialt nätverk när de pratar om vilka möjliga vägar de ser för att komma vidare till arbete. Detta kan kopplas till begreppet socialt kapital som består av bland annat sociala kontakter (Bourdieu 1986, 242). Kapitalen har alla personer med sig in på fältet, där de värderas av de andra (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). Kapitalen ger personen möjligheter i beslutsprocesser och handlingar på fältet. Detta kan kopplas till vad Peter säger, vars mål är att få arbete som bibliotekarie. Hen menar att hen måste använda sitt sociala nätverk mer än vad hen har gjort hitintills för att hitta ett arbete inom detta. I hens sociala nätverk ingår några bibliotekschefer som Peter träffade då hen arbetade som bokuppsättare på ett stadsbibliotek. Några av informanterna berättar att deras vänner hjälper dem att hitta och tipsa dem om lediga tjänster. Informanterna säger också att en möjlig väg för att komma vidare till arbete är att utöka det sociala nätverket, utöka sitt sociala kapital, om kontakterna inte finns inom områden som man vill eller kan arbeta inom. Som Hodkinson och Sparkes (1997, 37) säger att kapitalen kan förändras och utvecklas. Flera av informanterna ser att en praktikanställning skulle kunna öka möjligheterna för att komma vidare till arbete. Att de på så sätt utökar sitt sociala kapital. Dock ser flera av informanterna inte någon nytta med att ha en praktikplats inom ett område som de inte vill arbeta inom.
43
kulturellt kapital som kan vara i form av utbildningskvalifikationer (Bourdieu 1986, 242). Informanterna ser också att studera kan öka deras chanser till att få ett arbete, vilket motiverar dem till att börja med detta. Genom att studera utökas deras kulturella kapital vilket ger dem ökade möjligheter i handlingar på fältet (Hodkinson och Sparkes 1997, 36).
Informanterna ser olika hinder för att komma vidare till arbete eller studier. Att inte ha avslutat sina gymnasiestudier är ett hinder som flera av informanterna ser för att komma vidare till arbete. Detta kan kopplas till att de inte har tillräckligt med kulturellt kapital som behövs på fältet. Coronapandemin ses också av flera av informanterna göra det svårare att få ett arbete, för det är många som söker jobb. Lisa berättar: “Det är många som har blivit arbetslösa. Det finns många som kanske är mer utbildade än jag som söker jobben och som har jobbat inom yrken längre. Det är stor konkurrens nu om jobben.” Detta kan kopplas till det Hodkinson och Sparkes (1997, 36–37) skriver att inom fältet har personerna olika resurser och makt, vilket bygger relationerna på fältet. De menar att ofta äger andra spelare, personer mer kapital och kan utöva mer makt än de unga spelarna, personerna. Hinder som tas upp för att komma vidare till studier är brist på vuxna förebilder som har gått på gymnasiet, att inte komma in på den utbildningen som man vill läsa, bristande motivation, tidigare misslyckanden och jobbiga upplevelser i skolan. Detta kan kopplas till att det påverkar ens handlingshorisont om man inte har någon förebild som har lyckats studera. Att inte komma in på den utbildningen som man vill, kan kopplas till brist i det kulturella kapitalet. Coronapandemin kan också tolkas som ett hinder för ungdomarna att utöka sitt kapital och därmed sina chanser till att komma vidare till arbete eller studier. Detta i och med att möjligheterna att hitta ett arbete eller en praktikplats samt att möjligheterna att besöka olika skolor är begränsade under rådande restriktioner.
6.2.2 Informanternas upplevda stödbehov
I resultatet kring informanternas upplevda stödbehov framkommer att de genom verksamheterna får stöd i att skriva CV och personligt brev. De ökade kunskaperna i detta kan kopplas till att de bättre kan visa för arbetsgivare vilket kulturellt kapital de har.
44
45
7 Diskussion
I det här kapitlet kommer vi att diskutera vårt resultat, vår metod och vår teori i förhållande till vårt syfte. Detta är att belysa hur personer som tillhör eller under de senaste 12 månaderna har tillhört UVAS-gruppen ser på möjligheter och hinder för att komma vidare till arbete eller studier samt deras upplevda behov av insatser förhållande till de insatser de idag upplever att de får.
7.1 Resultatdiskussion
Vår analys visar samstämmighet med vår tidigare forskning. Som vi visar i tidigare forskning är ett ökat individperspektiv viktigt för att underlätta för UVAS- gruppen att komma vidare till arbete eller studier. Detta visar sig också i vår studie, där flera informanter påpekar att de inte ser att detta görs tillräckligt i verksamheterna i nuläget. I arbetet med att individanpassa insatserna ser vi att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll. Detta visar också vår analys eftersom informanterna lyfter de individuella samtalen som särskilt betydelsefulla för att få ett vidgat perspektiv och en vidgad handlingshorisont. De individuella samtalen visar sig också kunna bidra till ökat självförtroende och motivation samt känslan av att bli lyssnad på. Informanterna känner även att de får en ökad känsla av att kunna lyckas. Insatserna som sker i grupp ses av informanterna kunna ge liknande resultat men att det finns önskemål från några att gruppaktiviteterna hade behövts individanpassas. Ett sätt att få till en bättre individanpassning ser vi finns i det som informanterna tar upp som önskemål att bli mer delaktiga i utformandet av verksamheterna och de erbjudna aktiviteterna.
46
i form av referenser och arbetslivskontakter. De ser vikten av kontakter inom sin egen bransch men inte de kontakter som finns utanför denna. Här ser vi ett behov av att medvetandegöra dem om detta genom att till exempel bjuda in representanter från rekryteringsföretag, som berättar hur de tänker kring rekrytering. På så sätt får deltagarna höra fleras perspektiv på hur de kan göra sig attraktiva på arbetsmarknaden och ges en ökad inblick i hur de bör tänka kring jobbsökande under rådande pandemi.
Vårt arbete visar också att genom informanternas sociala nätverk får de tips och inspiration kring möjliga studievägar. Vår upplevelse av informanternas svar är att verksamheterna fokuserar på att få ut deltagarna till arbete, det vill säga aktiveringspolitiken är den som är det dominerande. Med hänsyn till informanternas begränsade sociala nätverk ser vi ett ökat behov från verksamheterna att hjälpa deltagarna se möjligheterna med de utbildningsvägar som finns. I det långa loppet ser vi att studier kommer kunna gynna individerna trots att det blir en tillfälligt ökad kostnad för samhället.
Som tidigare forskning och vår analys visar spelar avslutade gymnasiestudier en stor roll för individens möjligheter att komma vidare till arbete eller studier. Vi ser därför ett behov av tidiga insatser och snabb identifiering av ungdomar i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Genom ett ökat samarbete mellan gymnasieskolorna och verksamheter som arbetar med UVAS-gruppen kan detta förbättras. Vi ser även att ett ökat samarbete mellan alla verksamheter som är involverade i arbetet med UVAS-gruppen hade gynnat både individerna och samhället i stort. Ett förslag på fortsatt forskning är en utvärdering av verksamheter som har ett utvecklat samarbete för att stötta UVAS-gruppen för att på så sätt kunna lyfta goda exempel och underlätta för verksamheter att finna förbättrade arbetssätt.
7.2 Metoddiskussion
47
ser vi inte att ett jämnare urval skulle bidra till att resultaten av studien skulle gå att generalisera till en bredare population. Vi valde därför att prioritera tryggheten för deltagarna att själva få anmäla sitt intresse för att delta i studien framför en jämn ålders- och könsfördelning.
Vi valde även att genomföra intervjuerna var för sig vilket kan ses minska studiens reliabilitet, det vill säga dess tillförlitlighet i och med att vi inte hade möjlighet att jämföra vår upplevelse av intervjun (Larsen 2018, 295). För att öka reliabiliteten valde vi därför att vara noggranna i vår intervjuguide med att förtydliga med hjälp av underfrågor vad vi ville ha ut av våra huvudfrågor. På så sätt ville vi så långt som möjligt säkerställa att vi båda var överens om innehållet i våra huvudfrågor och därmed kunde leda respektive intervju i samma rikning. En av oss har sedan tidigare kunskap om den ena verksamheten som vi har hämtat våra respondenter från och därmed såg vi en risk för bias i studien. Med hänsyn till detta, valde vi att den andra skribenten tog dessa intervjuer.
