Rapport
181967
UDK 662.63
697.325:662.63
E,L-DNING
MED INHEMSKA
BRANSLEN
Firíng of
Furnaces
wíth Domestic Fuels
Antalet
centraluppvärmda lägenheteruppgår
i
vårtland för närvarande
till i
runt tal 2,5
miljoner. Därav erhållerca 1,8
miljoner lägenheter sin värmefrån
olje_ eldade centraler (ca 1,2 miljoneri
flerfamiljshus och ca 0,6 miljoneri
småhus).Enär de beredskapsproblem som här behandlas
i första
handgäller små
och medelstora värmeanläggningar, ärdet av intresse
att
konstatera,att ca 75 Vo av
antalet oljeeldade bostadslägenheterär anslutna
till
sådana vär_ mecentraler, medan ca 25 Tofår
sin värmefrån
block_ centraler eller värmeverk.Den allmänna övergången under senare
år från
fasta bränslentill eldningsolja
har
successivt medförtatt
små och medelstora pannorpå ett
mera driftekonomisk sätt än tidigare är anpassadeför oljeeldning. Detta
förhållan_ de medför också att pannorna intei
samma grad som ti_ digare är lämpadeför
t ex magasinseldning med ved vid en eventuell bränslekris. Dessutomhar pannrum
och bränsleutrymmen ofta utformats enbart med tanke på ol_ jeeldning.I
syfteatt
åstadkomma en fö¡bättrad beredskap inom uppvärmningsområdethar byggnadsstyrelsen
i
publika_tioner 1964:3
och meddelanden 1964:4 samti
Tillämp-ning av
byggnadsstyrelsens meddelanden 1964:4 (aktt_ elltfrån BS
1965:1) behandtat pannrums utformningför
eldning med inhemska bränslen.Av anvisningarna
fram_ gåratt
dessaär
avseddaatt tillämpas
för
,'värmeanlägg_ ningi
permanent byggnad som under den kalla årstiden stadigvarande utnyttjas som bostad, sjukhus, vårdhem,hotell
od
eller som kontor".f
meddelandet sägs också bland annat:"I
sådan byggnadskall
värmeanläggning,som ej normalt
är
avseddför
eldning med
inhemskt bränsle,jämte tillhörande utrymmen utformas så, att
omställningtill eldning med helved
lätt
kan genomföras.Härvid må
planeringför
eldningmed
annat inhemskt bränsle än helved godtagas, om det med hänsyntill
den lokala tillgångenpå
sådant bränslefinns förutsättningar
Eldning
med
inhemska bränslen
lngenjör OLOV LAFSSON, Statens inst¡rut för byggnadsforskning, Stockholm
för
eldning därmed underen bränsleförsörjningskris".
Vidare anges
i
meddelandet:"I
sådantfall då
upp_ värmning normalt sker med specialpannorför
import_ bränsle eller annat bränsle, vars framställning är baserad på importbränsle t. ex. olja, stadsgas, gasol e. d. och pan_ norna är så konstruerade att de ej kan ändras eller kom_ pletterasför
eldning med
inhemskt bränslemå
dock pannanläggningen godtagas, om lämpligt utrymme finnsinom
fastighetenför kompletterande panninstallation".
Anvisningen
gäller
för värmeanläggningar
för
vilka ansökan om byggnadslov inlämnats efter utgången av år 1964.Ett
undantagutgör
el-uppvärmda bygenader.I
Till_lämpning
av
byggnadsstyrelsens meddelanden 1964:4 säges:"Ehuru
eluppvärmning tekniskt sett kan anses ha lämnat experimentstadiet, måste dock huvuddelen av de hus, somnu byggs för enbart eluppvärmning,
betraktas som experimenti ekonomiskt
avseende. Med hänsyn delshärtill dels
till
att helt
elvärmda byggnader ännu utgör en ringa del av nyproduktionen och elenerginför
bygg_ nadsuppvärmning är en obetydlig andel av den totala el_produktionen, medgiver byggnadsstyrelsen
att
elupp_ värmda byggnadertills
vidare må undantagasfrån
före_ skrifternai
byggnadsstyrelsens meddelande 1,964:4',.Med ovanstående bakgrund måste det anses
i
hög grad angeläget att särskilt granska och närmare diskutera vis-sa problem som blir oundvikligai samband med eventuell
eldning med inhemska bränslen.Vilka ersättningsbränslen kan ifrågakomma?
Vid
produktion av ersättningsbränslen med utnyttjande av inhemska råvarutillgångar torde det under de närmas-te decenniernai
första hand vara skogen och torvmossar-na som erbjuder de största möjlighetertorvmossar-na, även om vär-meenergiför
bostadsuppvärmningi
allt
större utsträck-ning kommeratt
kunna levererasfrån
vattenkraftverk och kärnkraftsanläggningar.Vår största
inhemska bräns-letillgångi avseende
på organisk råvara är torv. Mängden torrsubstanshar
beräknatstill
6 000miljoner ton
eller c;a7
ggr större än den växande skogens. Produktionsni-vånför torv är
emellertid mycket låg och med tanke på de tekniskaoch
ekonomiska svårigheter som föreliggerför att
erhålla ett praktiskt användbart bränsle, speciellt gäller detta awattningsfrågan, måste man räkna med att långtid
åtgår innan en produktion av någon betydenhet kan åstadkommas.Liksom tidigare
är
det därförtills
vidareur skogen
vivid en
avspärrning snabbastkan
täcka det nödvändiga bränslebehovetför
uppvärmningi
våra bostäder.
Av meddelandet 1964;4 framgår att huvudsakligen hel-ved torde komma
i
fråga som ersättningsbränslevid
en bränslekris. Bränsleflis tordei
början enbart kunna distri-buerastill
orter
i
närheten av massaindustrier ellersåg-verk. Fliseldningens många fördelar, bland annat möjlig-heter
till
automatiseraddrift,
talar dockför en
mera all-män övergångtill
fliseldningvid
en längre avspärrnings-period. Värmecentralernabör
därför,där
såär
möjligt, redanfrån
början planeras med tankepå
eventuell eld-ning medflis,
men samtidigt skall, under en övergångs-period,praktiska
möjligheter finnasför
eldning med
helvedi
de anläggningar som intefrån
börjanhar
möj-ligheteratt
använda annat inhemsktbränsle
och
som dessutomkan bedömas
ha tillgångtill
detta bränsle vid en krissituation.Helved
Det vanligaste vedsortimentet har tidigare under kris-situationer varit helved eller s. k. pannved
i
enmetersläng-der. För små pannor har det varit nödvändigt att anpassa vedlängdenefter
eldstadensstorlek
genom ytterligare kapning. Den vanligaste brännveden är barrved som ut-görs av gran ellertall. De
viktigaste lövvedssorterna är björk,al
och aspved.För olika
sorters brännvedfinns
fastställdakvalitets-föìeskrifter
från Kungl. Skogsstyrelsen.
Avgörandeför
vedens volymvärmevärde och därmedi
hög gradför
eld-ningsresultatet är vedens fuktighetshalt, somför
eldningi
värineledningspannor helst inte bör överstiga c:a 3O Vo. ökad fuktighet försvårar antändning av de b¡ännbara ga-serna och ökar därigenom riskernaför
vatten- ochtjärut-4
fällning
i
panna och skorsten. Dessutom sjunker vedens effektiva värmevärde med stigande vattenhalt. S.k.skogs-torr
ved som varit upplagdi
detfria
en sommar beräk-nas hålla en fukthalt avca25
%. överslagsvärden av vedens värmeinnehåll(effektivt
värmevärde)vid
olika fukthalter visasi
tabell 1.Tabell
l.
Tall Gran BjörkAI
Asp Bok och ek 1 300 1 140 1400tt70
1 100 1560t230
1080t320
1 100 1040 t460 1090 950tt70
970 910 1280 Om vedenär
lämplig som ersättningsbränsleär
dess-utom
beroendeav
rakhet, kvistning,klyvning,
grovlek, barkning och eventuella rötskador.Bränslef lis
För att
kunna erhålla en mer eller mindre långt dri-ven automatisering av eldningen kan veden som tidigare nämnts, sönderdelasoch bibringas
en
för
mekaniska transport- och matarapparater passandeform
och storlek (kubb, gengasved, flis och spån). Vanlig bränsleflis utgörs som regel av skogsflis eller sågverksflis. Skogsflisen kantill
stor del erhållas från gallringsved o. d. som annars är praktiskt taget oanvändbart.Nedanstående tabell (tabell 2) visar ungefär volymvikt och torrsubstansvikt hos
flis
av olika ursprungsmaterial. Tabell 2.Ursprungsmaterial
Ribbved med mycket bark
Normal ribb och bakaved samt skogs-barrved Blandlångved
Löwed
300 350 400<
150150-170
170-t90
>
190överslagsvärden
av
bärnsleflisens värmeinnehåIl vid olika fukthalter framgår av tabell 3.Eldning med helved
Det ojämförligt största antalet av de i landet förekom-mande värmeledningspannorna
är
små eller medelstora pannor, gjutna sektionspannor eller svetsadestålplåtspan-nor
avseddaför
koks, stokerkol eller eldningsolja1-3.
De
största pannenheternaär
som regel stålplåtspannor avsedda att eldas med stenkol eller tjockare eldningsoljor.Den
praktiska erfarenhetenhar
visatatt om
lämplig ved kan erhållas kan också, med någorlunda god skötsel, samtliga kokspannorutan allt
för
stora driftsvårigheter eldas med ved. Bränntiden vid t.ex. sträng kyla kanemel-lertid
minskafrån
t.ex.
8 timmar vid
kokseldningtill
c:a
2
timmarvid
eldning med ved.Förutom
denofta korta
bränntidenmedför
eldning med helved andra nackdelar som gör sig gällandei
allas. k. magasinspannor. Genom vedklamparnas oregelbund-na
form
blir
fyren betydligt glesare än vid t. ex. kokseld-ning. Detta tillsammans med vedensrelativt
högafukt-halt bidrar
till
att
fyrtemperaturenblir
för
lågi
börjanav förbränningsförloppet. Den glesa
fyren
medför dess-utomatt
eldenlätt
sprider sigtill
hela bränslemagasinetvilket
i
sintur
medför alltför
hastig avgasning ochofull-ständig förbränning.
I
ogynnsammafalt
utfätls obrändatjärprodukter
i
panna och skorsten.Av
stor betydelsei
dettafall
är panntemperaturen, som bör hållasvid
minst75"
C
(shuntkoppling).Resultaten
från olika
provningar visaratt
verknings-gradenvid
eldning med helved försämrasvid
sjunkande pannbelastning och minskande pannstorlek þanneffekt).I
stora pannor somär
speciellt lämpadeför vedeldning
kan verkningsgraden vid full-last ligga vid c:a 80 Vo, me-dan motsvarancle värdeför
småpannor knappastöversti-ger 55 7o.
Yid
t.ex. l/4Jast är
verkningsgradeni
bådafallen
15-20
Vo lágre.Eldning med helved under en övergångsperiod
är
ge-nomförbar
i de
flesta förekommande panntyper och stor-leksordningar.I vissa
fall
fordras emellertid jämförelsevis omfattande ändringsarbeten av pannorna samtiordnings-ställande
av
transportanordningaroch
erforderliga ut-rymmenför
lagring
av vedbränsle.För
stora värmean-läggningar medför eldningsarbetet en avsevärd ökning av personalbehovet.Då
det gäller
småoch
medelstora anläggningar ärofta
ändringenav
pannorna, demonteringav
oljebrän-nare, inmurning och kontrollorgan etc. samt montering av dragregulatorer och eventuellt roster m. m. relativtbil-liga åtgärder som snabbt kan genomföras. Svårare torde det
i
mångafall
bli
att erhålla erforderligt utrymmmeför
vedenslagring och tillräckligt
"svängrum"för
det
ma-nuella eldningsarbetet.Eldning med flis
Våra vanligaste värmeledningspannor av olika storleks-ordningar kan oftast, efter komplettering med stoker eller
förugn, med gott resultat eldas med flis.
Stokeleldning med
flis fordrar
som regelatt
pannanfrån början är avsedd
för
stokermontage. Förugnför
flis-eldning kan med mindre ändringar monteraspå
så gott som samtliga värmeledningspannor.Vid
eldning medför-ugn tjänstgör pannan som konvektionsparti och förugnen
blir
en del av den nya pannenheten.Det
störstaproble-met torde
bli
det ofta otillräckliga utrymmetför
flisugn samt lagring av flis.I
vissafall
kan flisen eldas direkt på rosten genom s.k.övermatning eller genom matning med en eller flera s. k. kastapparater. Detta senare eldningssätt
kan
knappast komma ifråga annat än i därför särskilt lämpliga pannor och fordrar en väl utbyggd automatik.Avgasningsförloppet
vid rätt
anordnad fliseldning kanlättare behärskas än då det gäller eldning med helved i magasinspannor.
Utförda provningar
visar
också att bränsletsfukthalt
inte påverkar förbränningeni
samma grad som vid eldning med helved. Resultatetblir
enbätt-re
bränsleekonomi samten
säkrareoch mindre
arbets-krävande skötsel. Förutsättningarna är emellertid att vär-meanläggningeni
sin hethetär rätt
konstruerad och attinstallationen
är
noggrantutförd. Med
ökad
fukthaltökar
rökgasmängdenoch
därmed även strömningsmot-ståndeti
panna och skorsten. Om drageti
skorstenen ärlågt
sker därför en påtaglig minskningav
ugnensmaxi-mala kapacitet.
En
mycketviktig faktor, när
det gällerförugnar,
är att
ugnen dimensionerasför
anläggningensfaktiska behov och
inte
enbartefter
panneffekten.Är
ugnen något underdimensionerad
i
förhållandetill
pan-nan
har
den bättre regleringsegenskaper och riskenför
kokning
blir
mindrevid
varierande värmebehov. Sådanrisk
uppkommerlätt
vid vanlig
magasinseldning medgasrika bränslen t.
ex.
helved,briketter,
torv m.
fl.
Utförda
fältundersökningari
praktisk
drift
har
visat överraskande goda resultat då det gäller fliseldningi
för-ugn. Detta bekräftas av en laboratorieundersökning som
ntförts
av
SHI
196212/.Vid
verkningsgradsundersök-ning av en mindre förugn som sköttes manuellt var verk-ningsgraden praktiskt taget konstant, c:a 72 Vo,
obetoen-de
av
belastningen.I
en något större mekaniserad ugn uppmättes verkningsgraden vidfull-last
till
77 Vo ochvid
3O Vo belastningtill
65 Vo.De
nämnda förugnarna varvid
försöken anslutnatill
gjutna sektionspannor med 8respektive 15 mz eldyta.
Prov utfö¡des även med en något mindre specialpanna
för flis
med ugnoch
pannai
en
enhet.Den
angivnaeffekten
varieradesmellan
8.000
och
26.000
kcaVh. Verkningsgraden uppmättestill
67 Vo.Motsvarande
provningar borde
från
beredskapssyn-punkt
även utföras på moderna villapannor somi
förstahand
är
avsedda för oljeeldningoch
som utrustats med lämpliga förugnar. Principiellt bör fliseldning med enså-dan
kombinationvara
en
tillfredsställandelösning
av vedeldningsproblemeti
småhusvid
en eventuell bränsle-kris.I
ton stoke¡kolt
hl
koks-
11,5 ms flis
=
0,5 ms flis
En tänkbar
menför
värmeledningspannor ännu inte realiserad lösning kani
speciellafall vara
genererìng av gasfrån
vedbränslei
en särskild gasgenerator (gengas_ ugn),skild från
själva värmecentralen. pannornai
vär_ mecentralen måste följaktligeni
dettafall
förses med speciella gasbrännare och anläggningeni
sin helhet
ut_rustat med
därtill anpassade säkerhets_
och
kontrollor_ gan.Den
termiska verkningsgraden bordebli
hög enär gaseninte
behöver kylas, som t. ex.vid
gengasdrift av bilar.Ekvivalenstal
Som praktiskt användbara överslagsvärden vid bedöm_
ning av
nyttiggjord värmetorde
man
för
bränsteflis,med
vanlig
torrsubstansvikt(150-170
kg/ms¡
och med normalfukthalt
(45-55
Vo), ktnna räkna med attI
ma eldningsolja- 16
ms flishögt tryck genom tangentiellt riktade dysor. Gasmassan
får härigenom en
roterande turbulent rörelse som under-lättar en effektiv slutförbränning.Kastapparater
För automatisk beskickning direkt
till
pannans eldstad hari vissa fall
olika typer av s.k. kastapparater
kommittill användning.
Apparaten utgörsi
princip av eni
pan-nansfront
eller sida inmonterad spridare som utgörs av en holisontell, snabbt roterande vals försedd med axiel_la kammar.
Spridarenär kompletterad med en
cellma-tare, som med ett stö¡trör är anslutentill
inmatningsöpp_ ningen. Kastapparater som inmonteras en eller flera på samma panna, beroende på panneffekten,är avsedd för
större enheter och förusätter bland annatatt automati_
ken är helt genomförd och noggrant utprovad.Eldningssättet motsvarar manuell rosteldning och ford_
rar god spridning
och tunn
fyrbädd. Detta förhållande ökar kraven på att flisen har en jämn styckestorlek. FörugnarOm erforderligt utryrrrme finns tillgängligt är det från flera synpunkter fördelaktigt
att
elda inhemskt bränsle iform
av bränsleflisi
enfrån
pannan skild förbrännings-ugn s.k.
förugn.I
praktiken varierar förugnarnas konstruktioni stor
ut-sträckning. Storaförugnar har vanligen okytt
förbrän-ningsrum av eldfast sten. Förbränningen ske¡ medluft-underskott och gaserna slutbrännes
i
pannans eldstad ge-nom tillsättning av sekundärluft (s.k. halvgasugnar)
Ge-nom att förbränningsrummet är okylt kan flis av relativt hög fukthalt eldas med gott resultat. Nackdelen med den okylda ugnen är att ökade strålningsförluster av storleks-ordningen 5 à 10 verkningsgradsprocent är svåra attund-vika, trots
god isolering.I
vissafall
minskas värmeför-lusterrra genomatt värmet från inmurningen
delvis an-vändstill
förvärmningav
förbränningsluften.I
därför lämpligapannor (stora magasinsutrymmen)
kan flisugnen inbyggasi
pannan och kompletteras med särskild mataranordning, uppifrån ellerfrån sidan.
Mindre förugnar består
ofta av
en välisolerad eldstad tutrustad med rosterav olika konstruktioner
samt meden
bränslebehållare, vanligen av plåt, vars volym mot_ svarar omkring en påfyllningper
dygnvid normal drift_
belastning. Bland små och medelstora förugnar förekom_ mer även sådana som är vattenkylda. De mindre ugnar_ na är oftast avsedda för manuell skötsel medan flertalet av de medelstora och samtliga större förugnar är utrus_ tade medmer eller mindre omfattande utrustning
för
automatisk frammatningfrån
bränsleförråd, styrning avtillförd primär- och sekundärluft,
termostatreglerad an_passning av panneffekten etc.
Utrymmesbehov och ínterna transpoËer
Några generella mått för utrymmesbehovet
för
fliseld-ningsanordningar är svåraatt ange.
Valet av eldningsap-Motsvarande värdenför
pannved med enfukthalt av
c:a
30
Vo och med en kubikmetervikt av c:a 330kg är:
1
ma eldningsolja- 10
mr pannved
I
tonstokerkol
-
1,2 mt
t
hl
koks-
0,3
ma
,,
Som
framgår av ovanstående
motsvaras överslagsvis 1 m3 pannved av 1,6 ms flis.Vanliga anordningar vid eldning med flis Flisstokers
Vanliga kolstokers
i medelstora
anläggningar kan som regel inte, utan vissa utbyten eller ändringar av ingåen_ de delar, användas för fliseldning, bland annat på grundav att
den inmatade bränslevolymen måste 6_10_dubb-lasför att
panneffekten skall kunna utnyttjas.Eventuella kolförrådsfickor måste
vid
övergångtill
eldning med flis
försesmed någon
form
av
vibrator,enär valvbildning
lätt
kan
uppståi
flisför¡ådet.Det finns inom
landet specialstokrarför
flis
med ka_ paciteter upptill
19 ¡¡B per timme, motsvarande en till_förd
värmemängdav c:a 6 500 Mcal/h.
För
att
säker-ställa en
oavbruten nedmatningav
flisen
till
skruvenfinns på vissa
fabrikati
flisbehållarens nedre del ett avskruven drivet
tandathjul
som bryter ned eventuella
valvbildningar över
skruven.Mellan
drivmotorn och
skruven fordras en flerstegsväxeleller kontinuerlig
va_riator, styrd av
panntermostaten, med varshjälp skru_
vensva¡vtal och lufttiilförsel
reglerasefte¡ det
aktuella värmebehovet.En
typ
av
stokeranordning som använtsi
högtrycks-ångpannorär
den s.k.
Axon-cyklonen. Själva cyklonen bestårav
enupptill
öppen cylinderav stampmassa med
indragenkant. Botten
utgöresav en stokerretorter med
omgivande roster genomvilken primärluften
tillsätts.I
parat
är beroende
avett flertal
lokalafaktorer
och ut-föringsformerna växlarför
olika typer och fabrikat. Eld-ningsanordning och transportsystemför
en anläggning
måste
därför
i
varje särskiltfall
bedömas och anpassasefter såväl pannans konstruktion som efter befintliga ut-rymmen
i pannanläggningen,
inklusive lagringsutrymmenför bränsle.
I vissa
fall
kan eldning med helvedi
förugn avtrans-port-, utrymmes- eller andra skäl ställa sig fördelaktigare
än fliseldning. Sådana ugnar har emellertid
hittills endast
förekommit
i
mycket begränsad omfattning.Erforderliga lagringsutrymmen för helved och flis
F'ör
att i
den mån det ärmöjligt
minskatransportin-tensiteten
till anläggningen måste
man, vid eventuellöver-gång
till
inhemska bränslen, räkna medatt
sombränsle-rum utnyttja
invändiga utrvmmen som garage, förråds-rum, vissa källarutrymmen etc. samt där så erfordrasan-vända utvändiga lagringsplatser, förgårdar, planteringar
etc.
För att vid eldning med vedbränslen erhålla bästa
möj-liga
bränsleekonomi samtundvika
driftsvårigheterge-nom tjäravsättningar m. m. fordras
att
bränsletfår goda
möjligheter
till
uttorkning under lagringstiden. Som regelär
eldningsresultatet, såväl ekonomiskt som tekniskt, di_rekt be¡oende av vedbränslets
fukthalt. Det
är även från denna synpunkt önskvärtatt
lagerutrymmenför
ved-bränslen
blir så
storasom möjligt och
att
utvändigabränsleupplag förses med någon
form av skyddstak.
Vid
jämförelseav
erforderligt
platsbehovför
olikabränsleslag
kan
som ungefärligariktvärden
anges atttravad helved upptar c:a
3
ggr så storvolym
som Èoks, c:.a 5 ggr såstor som
stokerkoloch
c:al0
ggr
så storsom eldningsolja.
Eldningsflis upptar
i
sintur
c:a 1,6ggr
större volym àn travad helved,Som riktvärde
för
det totala bränslelagrets storlekför
värmeanläggningar anges
i
KBS meddelande 1964:4 attl/6
ellerc:a 77 Vo
av
den beräknade årsförbrukningenbör
kunna lagrasi
anslutningtill
panncentralen.Lagringsutrymmet inomhus
bör
enligt samma medde_ .andevara
l!25
eller4 Vo av
årsförbrukningen.Transportanordn jngar för fliseldning
Vid
val av
automatiska anordningarför
den interna transportenav flis
t. ex.från förråd eller silo
till
ugneller
pannakan
väljas band-, kedje-eller
elevatortrans-poitörer,
skruvar, pneumatiska anordningar samtstört-rör.
Transportanläggningens utformningoch
omfattningmåste avvägas med hänsyn
till
olika lokala faktorer. An-ordningarna måstemed and¡a
ord
mer eller
mindre "skräddarsys"fö¡
den
enskilda värmecentralen. Ofta förekommer kombinationerav
nämnda system.För
attundvika
valvbildningi
flisfickor ooh
förråd användes
dessutom
vid
utmatning t.ex. vibrator,
roterande bot-tenskiva, roterande axel med skrapanordningar etc.Småhusens värmeproblem vid eventuell bränslekris Den
i
ochför'sig glädjande
utvecklingen under senareår, med en bättre anpassning
till
oljeeldning ochdärige-nom högre verkningsgrader, har speciellt
för
småanlägg-ningar medfört att svårigheterna
vid övergång till
eldning med helvedi
mångafall blir
mer markantaän då det
gäller ä[dre, tidigare kokseldade pannor.
En annan
viktig faktor
i
detta sammanhang, somsär-skilt gör sig märkbar
i småhus,
är otillräckliga utrymmenför
lagring av inhemskt bränsleför eventuell
installation av förugn ochför
manuellt eldningsarbete.Tidsintervallet mellan varje påfyllning Helved
För den
enskilde småhusägaren to¡de tidsintervallet mellan varje påfyllning av vedbränslet samt denungefär-liga
temperatursänkningen inomhusvid
uppehålli
eld-ningen under natten vara frågor av särskilt intresse. Häraktualiseras också
det
eventuella behovet av stödvärme med annat bränsle-
i
den mån sådant bränsle finns atttillgå,
Den
maximala
panneffektenvid eldning med
ved-bränslen
i
relationtill
oljeeldningär
beroende av flerafakto¡er
sompå förhand
är
svåraatt
bestämma. För självdragspannor räknas emellertidi
genomsnittatt c:a
75 Vo av maximieffekten
vid
oljeeldning kan utnyttjas, Småpannor avsedda för oljeeldning är som regel över-dimensionerade,varför
det vid vedeldning normalt borde vara möjligt att upprätthålla vanlig rumstemperatur, ävenvid maximalt värmebehov.
Den väsentligaste
orsakentill
nämndaöverdimensio-nering av panneffekten
är att
de minstatryckoljemun-stycken av standardtyp som av driftsäkerhetsskäl kan
an-vândas motsvarar
en
tillförd
värmemängdav
mellan 16 000 och 19 000 kcal/h. Pannans effekt måste följakt-ligen, även om det beräknade värmebehovet är betydligt mindre, anpassas efter nämnda fö¡hållande.För den väsentliga delen av våra minsta typer av villa-pannor (ca 50 st.) kan den uppgivna maximieffekten vid oljeeldning
i
medeltal beräknastill 18.500
kcal/h. Bräns-lemagasinets volymvid
eldning med koks ärför samma
pannor
i
medeltal 35I
(minimivärde 23l,
maximivärde 48l).
Det finns dessutom några specialpannor av sammastorleksordning vars bränslemagasin rymmer
70-80
LVid
eldning med helvedkan eldstadsvolymen
inte ut-nyttjaslika effektivt
somvid
kokseldning,varför
vedvo-lymen, med en för
eldstadslängdenlämpligt
avpassadvedlängd och normal noggrannhet
vid
påfyllningen, kan uppskattastill
i
medeltal 30 l.Vid
vedeldningi
villapannorkan
nred hänsyntill
ut-förda
prov och tidigare
erfarenheter verkningsgradenapproximativt
i
medeltal bedömastill.
Vid l/l-last
ca
6O Vo3/4'
,, ,,
55
Vol/2-
,, ,,
50
Vol/4-
,, ,,
45
VoMed ovanstående förutsättningar och
ett
antaget vär-mevärdeför pannved
av
1 000 000 kcal/m3 är det nyt_ tiggjorda värmeinnehålletför
varje påfyllning.Vid l/llast
ca 18.000 kcal/påfyllning
3/4-
,, ,, 16.500
,,l/2-
,, ,, 15.500
,,l/4-,, ,, 13.500
,,Som utgångspunkt
fö¡
en approximativ bedömning av påfyllningsintervallerna tageser
genomsnittsviilai
Stock-holmstrakten som antagesha ett
maximalt värmebehovav
10 000 kcal/h, vilket per normalår motsvarar ett vär-mebehov av c:a 22 000 Mcal exklusivevarmvattenbered-ning, eller en
oljeförbrukningav c:a 3
700liter Eo
1för
enba¡t uppvärmning(om
verkningsgraden antagestill70
o/o).Pannans medeleffekt
blir
vid l/llast
ca 10.000 kcal/h
Vid
l/llast
ca
10 ggr3/4-
,, ,,
7r/2-
,, ,,
5r/4-
,, ,,
3(Se
fie.
1)Enär eldning med ved fordrar en
"frisk" fyr,
om tjär-bildning och vattenutfällning skall kunna undvikas,blir
pannbelastningen förhållandevis hög oct' brinnt idernabe-tydligt kortare än ovan
angivna påfyllningsintervaller, specielltvid låglast.
Detta medför också att rumstempe-ratureninte kan hållas
lika jämn som
vid
eldning med t. ex. olja, koks eller flis.Flis
Medelverkningsgraden
vid
fliseldningi förugn
avak-tuell
storleksordningkan uppskattas
till
657o
samL flî-sens värmeinnehålltill
600.000 kcal,/ma.Med ovanstående förutsättningar och med samma vär-mebehov som tidigare samt
med en
flisbehållare som rymmer 200 l, utgör den nyttiggjorda värmemängden vid varje påfyllning c:a 78 000 kcal.Tidsintervallet mellan varje påfvllning
blir då för
flis-eldningi förugn
vid l/l-last
ca lt
JQrn3/4-
,, ,,
lQr
JJnil/2- ,, ,, lJr
lJrn7/4-
,, ,,
31r
lomFör
att minska tillsynen mellan påfyllningarna och be-gränsa riskenför
valvbildningi flisbehållaren
börför
de minsta typerna av flispannor eller flisugnar endast fin-huggenflis
användas.Temperatursänkning vid uppehåll i eldningen under natten
Vid
eldning med helved har den sista påfyllningen ti-digare antagits skekl.
22.00.Unde¡
de tidsintervaller
(Pt) som beräknats vid olika värmebehov kommer
i sto¡t
sett normal rumstemperatur att bibehållas. Därefter sker en snabbare, successiv utkylningtill
kl. 06.00,
då enligt förutsättningarnany påfyllning
sker. Uppvärmningspe-riodens längd kani
detta sammanhang lämnas utan av-seende (sefig.
2).Ett uttryck
för
byggnadens värmetröghetär
tidskon-stantenq,
somhär
antagestill
30 timmar.
(Antagbartför byggnader med
lätt byggnadsmaterial.)
Temperatur-sänkningenvid
olika värmebehovför den aktuella
villan inom Stockholms-området har med hjälp av formelnZ-:a'lrÛo
t9o
beräknats till
vid 1/l-last
Ar:
ca
7,5o C7500
5.000
2.5OO
,,Tidsintervallet mellan varje
påfyllning blir
dåvid l/lJast
g¿lc
JQrn3/4_
,, ,,
2h l0rll/2-
,, ,,
3t
00mll4-
,, ,,
5t
LJm (Sefig,
1)Förutsättes att uppehåll
i eldningen
endast sker natte_tid
mellankl.
22.00och
06.00 måsteför
att
normal rumstemperatur (antagentill 20o
C) skall kunna upprätt_ hållas följande antal påfyllningar utföras under dagen.Lho trdsrntervatL me-t[an var¡e
på-fyLtn. (P1) mrn.
300 1/1- tasl
Urg antaL påfyttn from kt 06 00 tom 2200 10
I
s 7 6 5 t 3 2 1 0 0r-+2O+10 +5
0
-5
-10 -15
-19 "CFig. 1. Ungefärligt påfyllningsinteryall samt antal påfyllningar vid eld-ning med helved i småpannor (medeltal).
3/4-
,,
A/
:
,,
5,5" Cl/2-
,,
At
:
,,
3,0o Cl/4'
,,
^r
:
,,
1,0o CKr 22 00 Kl 0600
Fig.2. Rumslultens temperaturuariâtioner vld uppehåll í eldningen. a
q= K = tidskonstant
= den del av byggnadens vã¡me som frigörs vid lo C tem-peratursänkning
: byggnadens värmeförluster vid 1" C temperaturskillnad mel. lan ute- och ¡nnetemperatu¡
= päfyllningslnteruall
= utkylningsperiod
= uppvärmningsperiod = rumstempetatur = utetemperatu¡
: fumsluftens övertemperatur över utetemperatur = övedemperatur vid utkylningsperiodens slut
= rumsluftens temperatursãnkning
För
envilla med större
värmebehovblir
temperatur-sänkningarna större än de ovan beräknade. Orsakenhär-till
är att
eldstadsvolymen och därmed denvid
varjepå-fyllning
tillförda
värmemängdenär ungefär
densamma även om värmebehovet är betydligt större äni
det valda exemplet. (Vid t. ex, ett maximalt värmebehov av 14 000kcal/h
blir
rumstemperatursänkningen(Àl)
12"C
vid 1/1-last.) Temperatursänkningenblir följaktligen
också störrei
småhus belägnai
kallare temperaturzoner, medan denblir
mindrei
de södra delarnaav landet, om
tids-konstanten(q) antages
vara
densamma.Vid
uppehålli
eldningen under ett bestämt antaltim-mar kan den approximativa temperatursänkningen
gene-rellt avläsas
i figur 3.
Förutsättningenär att
rumstem-peraturen(t,.),
dimensionerande utetemperatur (DUT) samt tidsfaktorn (4) är desamma som angesi
diagram-met.Har byggnaden en annan
tidskonstant än vad som-här antagits,t. ex. qb kan
med god approximation den änd-rade utkylningstiden Z or ber àknas:Zo7:
Zo'
Qt qVäljs samma utkylningstider
i de
båda f.allen(Zo:
Zot),kan
också med tillräcklig noggrannhet temperatursänk-ningenÀh beräknas
enligt formelna¡r:
Lt
'
q;
(förutsättningenär att
Zo(
q). qrI
defall samtliga boende
i
småhushar fö¡värvsarbete
utom hemmet och eldningen sker med helved, tordeun-der den kallare årstiden kännbara temperatursänkningar
bli
oundvikliga även under dagen,om
annan uppvärm-ningsform ej är tillgänglig som extra värmetillskott. Begränsning av temperatursänkningen inomhusFörutsätts att rumstemperatursänkningen begränsas
till
3" C, måste
vid
uppehålli
vedeldningen någonform
av extravärme tillföras.Vi
utgårhär
från
att
denna stijd-värme endast behövertillföras under natten.
En ny utkylningstid
(Zol
màstedå
be¡äknasför ett
Af av 3o C.
Dä¡efter kan tidsperiodenför
konstant tem-peraturbegränsning (Z¡) bestämmas.Zr:480-(P¡IZoò
Vid l/lJast
blir
Z¡:
3t 54m och vid 3/4-last/t
J$m. Detta fö¡utsätter att sista vedpåfyllningen skerkt. 22.00
Kt22û KL06 00
Fig.4. Variationerna av rumsluftens temperatur vid uppehåll i eld. n¡ngen, om
^r tilláts sjunka exempelvis 3'C.
:
påfyllningsintervall:
utkylningsperlod = tidsperlod med konstant^t
= uppvärmningsperiod = rumstemperatur:
utetemperatur= rumsluÍtens övertemperatua öve¡ utetempetatuf
= övertemperatur vld utkylningspe¡iodens slut = rumsluftens temperatursãnkning
och
att tillskottsvärmen automatiskt
inkopplas då Â/
uppgårtill
30 C. (Se fig. 4.)Det
erforderliga värmebehovetunde¡ tiden
Z¡ kan
beräknasfill ca
9.230kcal/h vid 1/1last och ca 6.725
kcal/h vid 3/4-Iast..l a P t
z
oz
u t ¡ t u % 9¡ A t Temp-sànkn troc Ât oc200
19
1182
1't
3164
155
'14
6137
128
11
9 10 10Fig. 3. Temperatu¡sänkning inomhus vid uppehåll
värmetillskott).
y'4
1/1-tasl Utetemp oC i eldningen (utan P tz
a Zrz
u tî
t u .9 0.v AtI
Rumstemb antaoes tiLL
Påbörias
tillförseln av
extravärmedå
rumstempera_turen börjar
sjunka under 20oC
efter
sista vedpåfyll_ningen (alternativ
l,
fig.
5) upprätthålles stödvârmen un-der tiden Zoz.yid
l/l-last
utgör dennatid
6,3 tirnmarenligt förutsättningarna.
Vid
en viss
utetemperatur(/rr),
somkan
beräknasenligt nedan, kommer inomhustemperaturen under den angivna utkylningsperiod.en (Zoz) att ha sjunkit 3o
C
vidden tidpunkt (06.00) då
vedeldningen återupptas. (Sefig. s.)
.q-Zuz
:
q
.ln !;
d'àr Zoz:
6,3
fim.tr,l
' '9or:
20.-
trt
t9¡:77
-tu1)n_
6,3:30 .ln "v-t,t
l7
_
tatt¡ : I4,2"
CDet
nya värmebehovet(eù
blir
dåvid
1/1_last:Q, _ 4,2-(-19)
9.230
17 _ (_tÐQt:
5.950 kcal/hoch vid 3/4-last ca 4.335 kcal/h.
- tu1 =+¿,2oC
ooc
F¡9.5. Temperaturförhållanden om extravärme inkopplas då rumstem-peraturen underst¡ger 20. C och t: 3. C uppnås kl. 06.00.
Om man av praktiska skäl i stället
för
vedpåfyllningkl.
22.00inför
påeldning eller inkoppling av extravärmevid
dennatidpunkt
(alternativZ,
fig. 5),blir
den totala utkylningstiden (Pr*
Zoz)
:
8
timmar. Antages
att inomhustemperaturen äveni
dettafall får
sjunka30 C
till
kl.
06.00, erhålls en be¡äknad utetemperatur (tlf2) avca +7,4" C.
Den erforderliga extra värmetillförseln vidl/l-last
blir
då
ca
6.770
kcal/h och
vid 3/4_last
ca4.930 kcaUh.
De
bränslen
i mån
av tillgångvid
en bränsle_kris
-
kan kommai
fråga som extravärmeeller
stöd_värme
är
eldningsolja, koks samt el-vìirme.Eldningsolja som extrabränsle
I
många av våra moderna småpannor kan eldning medhelved och
olja
användas växelvis elleri
vissafall
sam_tidigt
(dubbla eldstäder).10
Om eldningsolja kan ti[handahållas
för
eldning natte_tid
i
det tidigare förutsatta fallet och det antages att olje_eldningen inkopplas
kl.
Z2.OO,åtgår
det
vid l/l_last
ca 9,0liter Eo
1 ochvid
3/4_last ca 6,5liter för
varjeåttatimmarsperiod. Förbrukningen
för
heta
eldnings_säsongen (normalår) uppgår
i
deuafall
tirtca
300 ríterEo
1 om eldningen avser enbart extravärme nattetid vidvärnrebehov som motsvar
ar
l/2_l
/ | _last.Koks som extrabränsle
Som regel kan koks användas
i
såväl äldre som meramoderna småpannor. Lämpligheten
från
praktisk
syn_ punkt blir, liksom faller är vid eldning med helved,i
höggrad beroende av eldstadens volym.
Det
förutsättes,liksom tidigare,
att
eldstadsvolymenvid
kokseldningär 35 liter. Det kan
ocksåi
dettafall
anses realistiskt
att utgå
från att
vedpåfyllningen om_kring
kl.
22.000 bortfaller. Dessutom kan man förutsättaatt
bränslemagasinet påfyllsi
det närmaste helt.Med
ett
antageteffektivt
värmevärdeav
329 00Okcal/hl
koks och med en medelverkningsgradav
70 Voblir
den vid varje påfyllning nyttiggjorda värmemängdenc:a 80 000 kcal. Brinntiden
blir vid
l/lJast
c:a g,5 tim_mar
ochvid
3/4-lastca
12timmar. Den
för
hela eld_ningssäsongen erforderliga koksmängden
blir
med ovan_ stående förutsättningar högre än tidigare beräknadolje_
förbrukning eller c:a 20 hl.
Extra uppvärmning med el
Om
el-värme användes som extravärme fö¡utsättesi
dettafall
att
befintlig pannadirekt
eller
indirekt
upp_ värrns med elpatroner.I
det senarefallet
antages pan_nan kopplad
till
en el-uppvärmd genomströmningsappa_rat.
Antages pannans isoleringsförlusteroch
luftgenom_ strömningsförluste¡till
ca 900kcal/h
(genomsnittsvärde)blir
verkningsgradernavid
el-uppvärmningvid
l/lJast
ca
93
Vo ochvid
3/4-last ca 9O Vo.Om man utgår
från
alternativI
eller2
enligtfigur
5erhålls
en
beräknad installeradeffekt
av
7,5
respek_tive
8,4 kW. Dessa värden på installerad el_effekt måste ansesför
höga, med hänsyntill
att
installationen enbartavser extravärme, företrädesvis
nattetid
vid uppehåll
i
vedeldningen.
Om man istället dimensionerar den erforderliga el_ef_
fekten så
att
temperatursänkningeninomhus
blir
c:a3"
C vid
en
utetemperaturav
-9"
C
(3/4last)
ochaccepterar en högre temperatursänkning
vid
utetempera_turer unde¡
dennanivå,
blir
erforderlig
installeradel-effekt
ca 4,5 kW. Det förutsättes dåatt
el_vä¡menauto-matiskt inkopplas
när
temperaturenbörjar
sjunka efter sista vedpåfyllningenkl.
22.00. Varaktighetenför
tem_peraturer an¿l¿¡
-)o
C
ärfö¡
normalåreti
Stockholms_t¡akten ca 10 dygn.
Erforderlig el-energi
för
extravärrne under ett normal_Genom
direkt
el-uppvärmning, begränsadtill
byggna_dens
mest "vitala"
utrymmen,kan
givetvis såväl el_ef_fekt
som
el-förbrukning ytterligare recluceras.Leveransplan
övergång
till
eldning med inhemska bränslen medföruppenbart, speciellt
i
tättbebyggda områden, avsevärtstörre transportproblem än vid oljeeldning. Det är därför av största betydelse
att
bränsleleveransernas storlek och leveransintensiteten under olika tidsperioder med godsä-kerhet
kan
beräknasför
den enskilde förbrukaren.Därmed
kan
också upplagring och leveranser lättaresamordnas
för
större eller mindre distributionsom¡åden. Anläggningens utrymmeför
inhemska bränslen har,som
tidigare
angivits,i
medeltal antagitstill
17 Vo av den årliga bränsleförbrukningen. Antages vidare att4
Vo av årsförbrukningen utgör s.k.
buffertlager, kan den påen
gång levererade kvantitetenutgöra
högst 13 %.För att
erhålla en generellt användbar metodför
be_ räkningav
erforderliga leveranskvantiteter och lämpligaintervaller mellan varje period har normalårets värmebe_
hov
för tre
orter,
östersund, Stockholmoch
Malmö,uppdelats
i
delvärmebehov vardera omfattande 13 Vo avtotala
årsvärmebehovet.Det
visade sighärvid
att
tids_perioderna som
motsvarar
det
relativa
värmebehovet(13
Voav
årsbehovet)i
stort
settär lika
långa underhela eldningsperioden, oberoende
av
ortens geografiskalage.
Som utgångspunkt
för
approximativa beräkningar hardärför
värmebehovets fördelningper
månadför
43
or_ter lagts
till
grundför
konstruktionen av en medelvärme-behovskurva (se fig. 6).Genom planimetrering
har
det
årliga
värmebehovetuppdelats
i
ett
antal delvärmebehov som vardera utgör13 Vo
av
det totala, utomi
periodVIII
där värmebeho_vet
utgör
13-4:9
%,
men den levererade kvantite_ten med hänsyn
till
lagerhållningen beräkn atstill
73 % .Härigenom e¡hålls generella leveransperioder
(I_VIII)
med
i
stort
sett samma relativa värmebehov (bränslebe_Varmebehovet fôr
resp månad j
procent av ârs -varmebehovet
hov), men med individuella
krav på
antal delleveranserunder de
olika
perioderna,Antalet
leveranse¡är
bero-ende
av
årsförbrukningoch
bränsleutrymme samt avlastkapaciteten
vid
varje leverans.Med ovanstående förutsättningar
omfattar
tidsperio-dernaI-VIII
följande antal dagar.Perioder med ungefär samma bränsleförbrukning
un-der ett normalår.
Period
I
aug.,, II
5
nov.,, III
7
dec.,, IV
2
jan,,, V
24
jan.,, VI
19 febr.', VII
18 mars,,
VIII
18 april-
4
nov. :96
dagar-
6
dec. :32
-
1
jan.
:26
-23
jan.
:23
-
18
febr. : 25
,,-
17
mars :27
-
17
april : 31
,,nov. :64
Från
antalet dagari
varje period skall frånräknas dedagar då leverans
ej
kan påräknas (sön- och helgdagar etc.).Vid
övergångfrån
oljeeldningtill
eldning med vedeller bränsleflis
kan
erforderligt bränsleutrymme beräk_nas.
Om
så erfordras utökasom möjligt det
befintliga lagerutrymmettill
minst
denna volym.vt : Q.K.
O,t1VL :
Lagerutrymmeför
helved respektiveflis
(me¡O :
Årlig
oljeförbrukningför
vÌirme(mt
F;o)K :
Omräkningstalved:
10bränsleflis
:
16Vid
beräkning av leveransernas storlek bör man räknamed
ett
buffertlager motsvarandeca
4
Voav
förbruk-ninsen (0,04 .
Q.
¡(
m3).Den bränslevolym som då maximalt kan levereras vid
varje transport
(Vfi
blir:
vn:Q'K'0,13
Tidsintervallet mellan
varje
transport (?¿) blir:Do'
Ln ,i:
-"vB
där
T¿ :
Tidsintervall mellan varje transport, uttryckti
dagar ellerdel
av dag under en visstids-period
(I-VIII)
:
Antal
dagar under en viss period(I-VIII)
minskat
med de
dagardå
leve¡ansernor-malt ej kan beräknas.
:
Fordonets lastningskapacitetvid
varjetrans-port
(ms).
(För
mindre
anläggningar därZ¡
är
störreän
Ve uppges den senarevoly-men
vid
beställningen.) DpFig. 6. Värmebehovets fördelning i medeltal för 43 orter, där b¡ånsle-förbruknlngen under varie tidsper¡od utgör ca 13 ls av den totala för-brukningen. Denna kvant¡tet motsvarar också det normala lagerut¡ym_
met, exkl. ca 4 %, som utgõr s, k. buffertlager,
Ovanstående beräkningar
kan
ocksålätt
angesi
eftnomogram varigenom
Vt,
Vn och ?¿ direkt kan avläsasmed ledning av
e
octr L6.Om
anläggningens lagerutrymme(Z¿)
respektive denvolym
somkan
mottagasvid
varje
transport(V)
àrstörre eller eventuellt mindre
än ovan
törutsalta17
Vorespektive 13 Vo av årets bränsleförbrukning
för
värme,insättes d,et verkliga värdet
på
l(¡
vid
beräkningav
?¿.Beräkningarna är
i
första hand tillämpligaför
den en_skilde
förbrukaren,men
metodenkan
även användasvid
planeringav
bränsleledistributionenför bostadsom_
råden med ett större eller mindre antal förbrukare.
Antalet leveranser under angivna tidsperioder fördelas
enligt planen med jämna mellanrum under varje period.
Leveranserna
kan
emellertid också,där
så anses lämp_ligt,
koncentrerastill
periodens början.Det
interna buf_fertlagret som
vid
slutet av varje periodär
beräknattill
4
Vo av totalföibrukningen utgör entillräcklig
säkerhets-marginal
vid tillfällìg
extremkyla
även då transporternafördelas jämnt under perioderna.
Slutord
Ovanstående san.ìmanfattning samt bearbetning av vis_
sa problemställningar då det gäller övergång
till
eklningmed
inhemska bränslen avseratt
i
någonmån
belysade
möjligheter somfinns
för
att
upprätthållaen
godvärmestandard
vid
en
eventuell bränslekrisav
längrevaraktighet. Dessa
och
mångaandra frågor med
av_ seendepå
platsbehov,pannval, förugnar,
flisstokers, interna transportanordningar, tiltbyggnader m.m.
måstef¡ån
beredskapssynpunkt förberedasvid
projektering aven
värmeanläggning, oberoendeav
storlek.Det
gäller ocksåför
den enskilde husägarenatt
i
tid "seom sitt hus"
och,i
defall
det inte
redanär
gjort,vidta
erforderliga åtgärdereller
planerade
komplette_rande åtgärder som sägs
i
byggnadsstyrelsens meddelan_de
1964:4.Litteratu r
1.
Pannans utformningför
eldning med inhemska bräns_len. Kungl. byggnadsstyrelsens publikationer 1964:3.
2.
Utformning
av
värmeanläggningarför
byggnader.Kungl.
byggnadsstyrelsens Meddelande 1964:4. Med tillämpning: Aktuellt från byggnadsstyrelsen 1965, dell.
3.
Försök med fliseldningvid Statens hantverksinstitut.
P. Rasmussen och J. Hovland,, 1962.4. Bränslebesparing
genom intermittent uppvärmning avbyggnader. VVS, september 1942, J. Rydberg.
5.
a) Fliseldningur
bredskapssynpunkt.N.
G. Danielsson.b) Flisen och skogen. Lars Beijbom.
c)
Eldningstekniska synpunkter på bränsleflis. B. Nord_ ström.d)
Är
det lönande att elda med flis?K. A.
Garff. Särtryck ur VVS nr 4/1959.6.
Rapport angående utredningom
fliseldningvid
vissastatliga anläggningar. Riksnämnden
för
ekonomisk för_ svarsberedskap, juni 1959.7. Bränsleförsörjningen
i
atomåldern. Sammanfattning avbetänkande med förslag
från
bränsleutredningen 1961.Statens Upplysningsbyrå.
8.
Dimensionerande utetemperatur.B.
Adamson, G.Brown och
E.
Hovmöller. Statens byggnadsbesparings_utredning 1957.
9.
Bränsletekniskt meddelande: Möjligheternatill förbärt_
ring av
förekommande värmepannorför
ved. Ingen_jörsvetenskapsakademien och
KTH.
Meddelandenr
17/1949.
10.
Ekvivalenstabellerför
bränsleflis. Försvarefs Intenden_turverk, U6 1965.
11.
Redogörelseför
försöksverksamhet rörande fliseldning. Riksnämndenför
ekonomisk försvarsberedskap, febru_ari 1959.
12.
Bränsletekniskt Meddelande: Forskníngsproblem inom Sveriges bränsleförsörjning.IVA:s
Meddelandenr
19/1950.
13.
Vedbränslets förädling. IVA:s Meddelandenr
2/1940.14.
Dimensionering av panneffekteni
små och medelstoravärmeanläggningar
-
ett diskussionsinlägg, O. Larsson. Byggforskningen, rapport 2l /65.15.
Torvlaboratoriets Meddelanden.IVA:s
Meddelande nr18/1950.