Arbetsskador vid uppsättning av gipsskivor
En studie om arbetsskador på grund av uppsättning av gipsskivor
A study of occupational injuries due to set of plasterboard
Hewa Hama Viktor Åhs
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik 22,5 hp
Handledare: Malin Olin Examinator: Asaad Almssad Datum: 2020-11-30
i
Sammanfattning
Enligt statistiken står belastningsskador för 23 % av alla anmälda arbetsolyckor i hela byggverksamheten. Uppsättning av gipsskivor är ett vanligt arbetsmoment inom byggnationer och kan leda till belastningsskador. Syftet med studien är att undersöka de faktorer som leder till arbetsrelaterade skador vid uppsättning av gipsskivor och därigenom diskutera förebyggande åtgärder.
Ett av de områdena som har störst betydelse är belastningsergonomi, vilket innefattar helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa tre områden diskuteras för att se i hur stor utsträckning de har betydelse för arbetsskador. Studien belyser fem olika faktorer som kan minska skador, nämligen arbetstyngd, statiskt muskelarbete, kroppsställning och kroppsform, verktyg samt kunskap och utbildning. Enkäter med
yrkesverksamma, intervju med en platschef samt arbetsplatsbesök genomfördes för att samla in kvalitativa och kvantitativa data. Resultaten styrker att faktorer som påverkar kroppens kapacitet vid uppsättning av gipsskivor är biologisk variation, helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamiskarbete, lätt och tung fysisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa faktorer kan orsaka
arbetsrelaterade skador och sjukdomar. När kroppen åldras, minskar exempelvis kroppens hållfasthet och muskelstyrka, vilket ökar risken för skador. Studien påvisar att majoriteten av yrkesarbetare som arbetar med uppsättning av gipsskivor önskar gå i pension tidigare än den förslagna pensionsåldern på grund av yrkesrelaterade skador och sjukdomar, i synnerhet förslitningsskador. Trots att arbetsplatser är välplanerade vad gäller utrustning och maskiner som ska främja arbetsmiljön och minska arbetsrelaterade skador, råder det kunskapsbrist hos yrkesarbetarna om ergonomi, vilket kan öka risken för fler skador. Därmed är det angeläget att arbetsgivaren erbjuder sin personal kontinuerlig utbildning i förebyggande syfte.
Riskfaktorer kopplat till arbete med olika storlekar på gipsskivor bör uppmärksammas mer.
ii
Abstract
This study was carried out to highlight injuries that occur due to physical strain when setting up plasterboard. The capacity of the body has a great impact on the
occupational injuries and strain diseases that individuals can develop as
professionals in the construction industry. The purpose of the study was to identify factors that lead to occupational injuries that occur when setting up gypsum boards, and the aim is to minimize these injuries by evaluating these factors. One of the areas that is most important is load ergonomics, which covers full body and local loads; static and dynamic loads; and fatigue and recovery. These three areas were addressed and reviewed to determine to what extent they are important for
occupational injuries. The study addressed five different factors that can reduce injuries in the event of extra thought: workload (lifting and carrying); static muscle work; posture; weight, shape and hand tools; and knowledge and education.
Questionnaires and interviews were used to strengthen the information found in the literature. A workplace visit was also conducted to assess whether the
comprehensibility and manageability is low or high for the professional workers. The factors that affect the body's capacity are biological variation; whole body and local load; static and dynamic work; light and heavy physical load; and fatigue and recovery. Injuries and diseases that can occur include herniated discs; fractures in the articular cartilage, the skeleton, ligaments and muscle tendons; tennis elbow; joint diseases; and injuries in the shoulders, neck and shoulder blades. The
consequences of physical exertion can be counteracted by lifting correctly; avoiding static muscle work; adopting the correct posture; using the correct weight, shape and hand tools; and applying knowledge and training. It was found that 1200-mm
lightweight disks have the least impact on the body when it comes to large projects such as hospitals and schools due to the advantage of having plenty of space, while 900-mm lightweight boards are better for smaller projects, such as residential
buildings. However, the latter has its disadvantages, which can lead to damage and wear problems in the long term.
iii
Tackord
Stort tack till de nedanstående personerna som har gjort detta examensarbete möjligt, samt alla yrkesarbetare på NCC och Skanska som har deltagit i enkäten.
Malin Olin, programledare på Karlstads universitet Asaad Almssad, docent på Karlstads universitet Karim Najar- Handledare på Karlstads universitet Martin Smederöd, projektchef på NCC
Philip Bjuresäter, arbetsledare på Skanska Robert Johansson, produktionschef på Skanska
iv Innehållsförteckning
Tackord ... iii
1. Inledning ... 1
1.2 Syfte ... 3
1.3 Mål ... 3
1.4 Frågeställning ... 3
1.5 Avgränsningar ... 3
2. Teori ... 4
2.1 Arbetsmiljö och hälsa ... 4
2.2 Biologisk variation- ålder och kön... 4
2.2.1 Ålder ... 4
2.2.2 Kön ... 5
2.3 Belastningsergonomi ... 5
2.3.1 Helkropps- och lokalbelastning ... 5
2.3.2 Statisk och dynamisk belastning ... 6
2.3.3 Trötthet och återhämtning ... 6
2.3.4 Påverkan av olika belastningar ... 7
2.4 Åtgärder ... 10
2.4.1 Arbetstyngd - lyft och bärande ... 10
2.4.2 Statiskt muskelarbete ... 11
2.4.3 Kroppsställning ... 11
2.4.4 Vikt, form och handverktyg ... 12
2.4.5 Kunskap, utbildning och planering ... 13
2.5 Exempel från en arbetsplats ... 14
3. Metod ... 16
3.1 Litteraturstudie ... 17
3.2 Arbetsplatsbesök... 17
3.3 Kvalitativ och kvantitativ undersökning ... 18
3.3.1 Kvalitativ metod – intervju med arbetsplatschef på NCC ... 18
3.3.2 Kvantitativ metod – enkät med yrkesarbetare... 20
3.4 Metoddiskussion ... 21
v
4. Resultat ... 24
4.1 Intervju med platschef ... 24
4.2 Enkät med yrkesarbetare ... 24
4.3 Vanliga faktorer till arbetsskador och arbetssjukdomar ... 26
4.4 Skaderisker för de undersökta gipsskivorna enligt teorin ... 26
5. Diskussion ... 28
5.1 Teoridiskussion ... 28
5.2 Metoddiskussion ... 28
5.3 Resultatdiskussion ... 29
6. Slutsats ... 31
7. Referenser ... 32
8. Bilagor ... 34
1
1. Inledning
Arbetsrelaterade skador och sjukdomar uppkommer av olika orsaker. Vissa kan vara mindre farliga, medan en del kan vara allvarliga. Då statistik oftast ger en överblick på hur allvarliga skadorna är, bör statistik studeras vid uppsättning av gipsskivor som leder till en fysisk ansträngning (Arbetsmiljöråd, 2020). Statistiken i figur (1) visar antal olyckor som uppstod i hela byggverksamheten1 under år 2018, vilka omfattar arbetssjukdomar, belastningsskador, arbetsskador som medförde minst en dags frånvaro samt dödsfall. Dessa siffror är antal anmälda arbetsskador, vilket innebär att sammanställningen därmed inte visar oanmälda. Enligt statistiken är belastningsproblemet störst i hela byggverksamheten, då den står för 23 % av alla arbetsolyckor, och uppsättning av gipsskivor hamnar i den kategorin.
Figur 1. Olyckor, hela byggverksamheten 2018 (Arbetsmiljöråd, 2020)
1 Med hela byggverksamheten menas bygg och anläggning, elinstallation, byggnadsplåtslageri, VVS, glasmästeri, måleri samt maskinentreprenad.
2
Belastningsfaktorer, sociala eller organisatoriska faktorer, kemiska eller biologiska ämnen/faktorer samt fysikaliska faktorer orsakar även arbetssjukdomar. Enligt figur (2) är belastningsfaktorn den största faktorn och står för 51 % av antal anmälda arbetssjukdomar.
Figur 2. Arbetssjukdomar, hela byggverksamheten 2018 (Arbetsmiljöråd, 2020)
Tabell 1 visar antal skador, olyckor och arbetssjukdomar i siffror.
Belastningsproblem är fortfarande ett rådande problem idag. Då uppsättning av gipsskivor hamnar i kategorin belastningsproblem bör riskerna studeras och åtgärdas för att minimera olycksfall och arbetsskador. För år 2017, 2016 och 2015, se bilaga 1–4.
Tabell 1. Antal olyckor i siffror (Arbetsmiljöråd, 2020)
3 1.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka de faktorer som leder till arbetsrelaterade skador vid uppsättning av gipsskivor och därigenom diskutera förebyggande åtgärder.
1.2 Mål
Målet med studien är att identifiera och minimera de belastningsskador och sjukdomar som uppstår vid uppsättning av gipsskivor.
1.3 Frågeställning
• Vilka är de vanligaste orsakerna till arbetsskador och arbetssjukdomar på grund av uppsättning av gipsskivor? Vilka förbättringsåtgärder finns det?
• Under de senaste åren har företagen gått från 1200 mm tunga gipsskivor till 1200 mm lätta och 900 mm. Hur ser skaderisken ut för dessa skivor utifrån ergonomi och kroppskapacitet?
1.4 Avgränsningar
Psykosocial arbetsmiljö, kemiska hälsorisker och fysikaliska faktorer presenteras i denna studie, men diskuteras inte djupgående eller inkluderas i resultatet. Studiens främsta avgränsning är att enbart arbetsskador vid uppsättning av gipsskivor på en byggarbetsplats diskuteras, och inte skador som kan uppkomma inne på ett kontor eller vid transporteringen av exempelvis material. Ytterligare avgränsningar innebär att fakta, intervjuer och enkäter hämtas från några få utvalda företag.
Studien undersöker följande gipsskivor:
1. 1200mm tunga skivor 2. 1200mm lätta skivor 3. 900 mm standard
4
2. Teori
2.1 Arbetsmiljö och hälsa
Varje arbetsplats bör ha en god och välplanerad arbetsmiljö, vilket innebär att personalen ska må bra och ha en god hälsa. Vid arbetsmiljöplaneringar bör alla risker tas hänsyn till. Dock kan det uppstå risker som inte har inkluderats vid planeringar, vilket kan leda till oväntad ohälsa hos personalen. Att kunna definiera begreppen hälsa och ohälsa är komplexet då de kan beröra och innehålla många olika individuella aspekter. Världshälsoorganisation (WHO), en av Förenta
nationernas fackorgan, definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom” (Eweson, 2019). Utifrån definitionen delas begreppet hälsa in i tre huvudområden: psykisk hälsa, psykosocial hälsa och fysisk hälsa. Vid psykisk hälsa ser individen exempelvis möjligheter och meningsfullhet i omgivningen och har energi för att utföra saker hen tycker om. Sociala hälsa kallas även för psykosocial hälsa och innefattar relationer till andra människor. Vänner och familj, det vill säga ens innersta nätverk, utgör en stor del av dessa relationer till andra (Eweson, 2019). Fysisk hälsa, vilken denna studie fokuserar på, fokuserar på hur kroppen mår. En individ bör inte uppleva smärta eller skador någonstans i kroppen för att ha en fysisk hälsa.
2.2 Biologisk variation- ålder och kön 2.2.1 Ålder
Vid 20–25 års åldern står människokroppen på sin topp rent fysiskt (Hägg, 2015). Efter denna åldersintervall försämras en stor del av kroppsfunktioner successivt, såsom syreupptagningsförmåga, muskelstyrka och skelettets hållfasthet. Detta beror huvudsakligen på att vävnader i hjärtat blir stelare samt att den maximala hjärtfrekvensen sjunker. Vid 60-årsåldern har den maximala kraften reducerat med cirka 45%. Personer som är över 60 år har cirka 50% lägre gräns för maximal axiell belastning, det vill säga belastningsförmågan utan risk för sjukdomar eller skador. Den tydligaste antropometriska effekten när människor åldras är att ryggradens mellankotsskivor trycks ihop, vilket medför att kroppslängden minskar och kroppsställningen ändras med åldern. Denna krympning ökar mest vid 40-årsåldern,
5
och är mycket större hos kvinnor än män. På grund av krympningen. I och med att muskelmassan minskar, kommer även den mekaniska hållfastheten att försämras i muskler, ben, senor, ligament och muskelfästen. Dessutom försämras även sinnesfunktioner som till exempel hörsel och syn (Hägg, 2015). Kroppsförändringar på grund av ålder innebär oftast att risken för arbetsrelaterade sjukdomar ökar med åldern. I Sverige är det relativt ovanligt att individer inom branschen med vissa tunga arbeten går i pension vid den beräknade åldersgränsen då sjukdomar eller skador oftast leder till förtidspension. Utöver förtidspensionerade på grund av värk och arbetssjukdomar slutar många arbeta frivilligt i tidig ålder då de inte orkar hålla ett högt arbetstempo (Christensen, 2018). Många arbetsföra som arbetad länge inom byggarbeten lider av den minskade fysiska kapaciteten. De har oftast en viktig roll i verksamheten samt mycket erfarenhet inom ett visst område, vilket betyder att företagen vill behålla de länge. Dock är det en utmaning för företagen att motverka åldersrelaterad fysisk ohälsa.
2.2.2 Kön
Fysisk prestationsförmåga innebär förmågan att utveckla uthållighet, hastighet, kraft och precision (Hultgren, 1995). Förmågan att utveckla dessa funktioner är högst individuell och kan till exempel bero på kroppsstorlek. En individ med mindre kroppsstorlek kan till exempel utföra vissa rörelser snabbare än en större individ.
Vidare kan en större individ utveckla större kraft än en mindre individ. Därmed syns även könsskillnader då kvinnor och män generellt har olika storlekar och dimensioner.
Kvinnor har oftast cirka 20 % lägre syreupptagningsförmåga samt cirka 50–80 % av maximal muskelstyrka än män (Hultgren, 1995). Detta kan innebära utmaningar för vissa kvinnor som jobbar inom byggbranschen, såsom snickare eller betongarbetare, då skillnaderna återfinns i de övre kroppsdelarna, såsom handgreppsstyrka. Vid samma muskelbelastning har kvinnor dock generellt längre muskulär uthållighet än män (Hägg, 2015).
2.3 Belastningsergonomi
2.3.1 Helkropps- och lokalbelastning
Helkropps- och lokalbelastning avser storlek och lokalisering av en fysisk belastning på kroppen. Det vill säga hur stor en belastning är, och vilken del av kroppen utsätts
6
för denna belastning. Helkroppsbelastning, som även kallas global belastning, innebär att hela kroppens muskulatur utsätts för en fysisk belastning och påverkas. Yrken som oftast utsätts för global belastning är exempelvis betongarbetare, snickare samt lastnings- och lossningsarbetare. Belastningar som utsätter en viss del eller avgränsade delar av kroppen benämns lokal belastning. De flesta yrkesarbetare såsom snickare, målare och betongarbetare faller inom lokal belastning. Alla fysiska belastningar som är utanför människans kapacitet kan medföra kroppsskador och slita på kroppens vävnader och organ. Vid hårt fysiskt arbete kan exempelvis en hög total fysisk belastning skada cirkulationsorganen. Däremot innebär en lokal belastning att endast det lokala verkningsområdet skadas om den utsätts för en större belastning än vad kroppsdelens kapacitet klarar av att hantera. Vid lyftning av tunga gipsskivor kan exempelvis tennisarmbåge uppstå som lokal belastningsskada då armen inte klarar av den stora belastningen (Arbetsmiljöverket, 2020).
2.3.2 Statisk och dynamisk belastning
Belastningar delas upp i två grupper: statisk och dynamisk belastning. Statisk belastning innefattar långvariga och kontinuerliga belastningar utan variation i kraft eller muskellängd. Dessa belastningar orsakar oftast trötthet och smärta i muskulaturen samt nedsatt blodcirkulation. Trots att det oftast inte uppstår akuta effekter vid låga statiska belastningar, kan låg statisk belastning under längre tid orsaka olika arbetssjukdomar och besvär i leder och muskulatur (Arbetsmiljöverket, 2012). Till skillnad från statisk belastning, sker olika rörelser vid dynamisk belastning, såsom att arbete med händerna där olika rörelser utförs framåt.
2.3.3 Trötthet och återhämtning
Det är en vanlig föreställning att arbetssjukdomar och arbetsskador beror på fysiska belastningar. Trötthet och återhämtning är dock två viktiga begrepp vid belastningsergonomi då de kan orsaka skador och sjukdomar (Arbetsmiljöverket, 2012). Då definitionen av trötthet är komplex, fokuserar denna studie på trötthet som förekommer på grund av fysiska belastningar som påverkar skador i muskler och olika kroppsdelar. I kombination med smärta kan trötthet utvecklas i olika organ och delar av kroppen. Smärta och trötthet är oftast en varning på att kroppens resurskapacitet börjar bli uttömda och därmed ökad risk för skador och sjukdomar (Hägg, 2015). Vid
7
smärta och trötthet uppstår obalanser i muskulaturen, och för att balansera musklerna igen behövs återhämtning. Återhämtning är en viktig process då den avlastar de olika fysiologiska systemen i kroppen, minskar tröttheten i de utsatta musklerna och återställer kroppskapaciteten. Hur länge en individ behöver återhämtning beror på vilken kroppsdel och vilket system som har belastats. Det kan behövas några minuter till några dagar för en kroppsdel att återhämta sig. Vid fysiskt tunga arbeten och när belastningen överstiger 35 % av individens maximala syreupptagningsförmåga (VO2max), kan cirkulatorisk trötthet uppkomma (Hergenroeder, 1987). Detta innebär att mjölksyreansamling sker i en specifik muskelgrupp eller muskel vid lokala trötthet.
Ett exempel på lokal trötthet är när en individ håller armarna rakt ut under en lång tid och efter några minuter upplever trötthet i musklerna. Om denna statiska belastning pågår under längre tid, utvecklas trötthet oftast till smärta och långvarig statisk kontraktion, vilket förekommer på en låg nivå i dagens arbetsliv. Långvarig statisk kontraktion orsaker inga akuta och allvarliga trötthetssymptom, men kan däremot utgöra risker för skador och sjukdomar på längre sikt.
2.3.4 Påverkan av olika belastningar
Kroppens olika funktioner måste vidmakthållas för att en individ ska uppleva hälsa.
Detta innebär att kroppen behöver såväl fysiska belastningar som vila. Kroppen är anpassad för lätta och tunga belastningar och kan snabbt anpassa sig till nya och omväxlande fysiska belastningsförhållanden om den får tid. Alla belastningar utöver människans kapacitet skadar dock kroppen och leder till olika konsekvenser. I detta avsnitt presenteras påverkan av olika belastningar.
2.3.4.1 Lätt fysiskt arbete
Idag har belastningsnivåerna minskat avsevärt jämfört med förr då de flesta arbeten var fysiskt krävande. Trots minskningen har förekomsten av besvär och antal skador ökat, vilket främst beror på att fysiskt lätta arbeten ökar risken för stora skador och sjukdomar i kroppen (Hägg, 2015). Arbeten på låga statiska belastningsnivåer, från 2–
5 % av kroppens maximala muskelstyrka, kan ge sjukliga förändringar i kroppen. En vanlig sådan skada sker i kappmuskeln, vilken har en stabiliserande funktion i skulderbladet, underarmsmuskler och nästan hela armen. Kroppsförändringarna syns oftast hos individer som redan upplever smärta, men kan även upptäckas vid smärtfria
8
yrkesarbetare. Kännetecken för de låga statiska belastningarna, som orsakar denna typ av muskelskador, är att själva arbetet eller rörelsen är konstant under hela arbetsdagen, till exempel vid uppsättning av gipsskivor, inskruvning och spacklingsarbeten. Detta innebär att ett och samma moment repeteras under en hel arbetsdag och tillfällen till muskelavslappning är få.
Det är komplext att förklara varför fysiskt lätta arbeten innebär skaderisker.
Askungehypotesen är en förklaringsmodell och beskriver de låga statiska belastningarna och dess skadliga påverkan på kroppen. Även om hypotesen inte är verifierad, använder många studier den som teori (Thorn, 2005). Hypotesen menar att aktivering eller rekrytering av motoriska enheter leder till kraftreglering i muskler. Det finns permanenta rekryteringsordningar av motoriska enheter när den utsätts för krafter, men även när den avlastas. Detta betyder att de motoriska enheterna som rekryteras först i början av belastningen blir aktiverade under längre tid än de andra, vilka kallas askungeenheter. Denna forskning belyser några faktorer som kan leda till smärta och sjukdom i områden runt skuldror och nacke. Arbetsställning är en viktig faktor, att lyfta armarna med böjd nacke ökar risken för smärta och sjukdom. Böjd rygg och långvarigt vriden leder under längre tid leder exempelvis till besvär och smärta i ländryggen. En annan faktor är att olika yrkesarbetare brukar olika lösningar för att lösa sina belastningsproblem, det vill säga arbetsteknik. Även faktorer såsom kroppsmått, ålder och kön kan öka risken för besvär då kraftinsatsen och kroppensförmågan att ta emot olika fysiska belastningar påverkas.
2.3.4.2 Tungt fysiskt arbete
Till skillnad från fysiskt lätta arbeten där muskelstyrkan inte har stor betydelse, har muskelstyrkan en effektiv och skyddande effekt mot besvär och sjukdom vid fysiskt tunga arbeten. Dock innebär oftast fysiskt tunga arbeten stora risker för skador och smärta i det muskuloskeletala systemet. En känd faktor som kännetecknar tunga arbeten är ryggbesvär. Varför ryggbesvär uppstår är komplext, men det är tydligt att tunga lyft och andra belastningar på ryggen riskfaktorer till smärtan. Ryggproblem uppstår oftast vid framböjda och vridna kroppsställningar vid tunga lyft, vilket kan leda till skador på diskarna eller mellankotskivorna. Ryggraden har ett geometriskt
9
förhållande samt en begränsad momentarm, vilket innebär att den inte alltid kan motverka höga krafter på diskarna vid belastningsmomentet (Hägg, 2015).
2.3.4.3 Skador och sjukdomar
När kroppen med dess rörelse- och stödjeorganen rör sig och utsätts för plötsliga överbelastningar uppstår frakturer i ledbrosk och skelettet, avslitna muskelsenor och ligament samt bristningar i vissa muskelfibrer. Dessa skador innebär oftast momentana överbelastningar med mekaniska vävnadsskador (Hägg, 2015). När ryggen utsätts för plötsliga och oväntade överbelastningar i oväntade riktningar uppstår oftast ryggskott, vilket innebär att ryggens stabiliserande muskler har otillräcklig beredskap som orsakas av små förskjutningar i ryggens kotor. Dessa förskjutningar förorsakar smärta i ryggen. Oftast innefattar de flesta ryggskador på ryggradens diskar. Epidemiologisk forskning påvisar att en vanlig riskfaktor för ryggbesvär är tunga lyft, vilka fördubblas när arbetsställningarna är sneda eller vridna.
Repetitiva belastningar ger samma skador som plötsliga belastningar. Ett vanligt exempel är senfästesinflammationer. Vid relativt kraftiga och upprepade belastningar på muskler kan inflammation och irritation i infästning i skelettet eller muskelsenornas ursprung uppkomma, vilket kallas tendiniter. Tennisarmbågen är en vanlig senfästsskada i arbetslivet och kan uppstå av arbeten som aktiverar handledsextensorna statiskt och repetitivt. Ett exempel är en snickare som måste hålla i och stabilisera en hammare under längre tid, vilket innebär en kraftinsats och stabilisering i handleden som kan leda till tennisarmbågen. Ju mer kraft och repetition, desto högre risk för skador. Om både riskerna uppkommer samtidigt, nämligen hög kraftinsats och repetitivitet, fördubblas riskerna för skador i handen och fingrarna då det har en negativ synergieffekt (Hägg, 2015).
Det är inte bara senfästen som kan drabbas av tendinit. Även senan kan drabbas av denna skada. Dessa skador är relativt vanliga i yrken som omfattar att armarna lyfts.
En vanlig punkt för tendinit är karpaltunneln, vilken är en trång kanal där alla stora krafter från senor till fingrarna löper genom. Utöver tendinit kan kronisk tryckstegring uppstå i de trånga utrymmena och är mest relaterad till yrkesarbetare. Stegringen drabbar inte endast senorna, utan även nerver som går genom kanalen kan drabbas.
10
Dessa nerver kallas medianusnerver och orsakar känselbortfall, domningar i handen samt kraftlöshet.
2.4 Åtgärder
2.4.1 Arbetstyngd - lyft och bärande
För att kunna lyfta – både med verktyg och manuellt – på ett korrekt sätt behövs tillräckligt med utrymme på en byggarbetsplats. Många olyckor uppstår på grund av att det inte finns tillräckligt med utrymme eller att det finns hinder i vägen (Mathiassen, 2007). Förutsatt att individer är medveten om hur ett lyft ska genomföras på ett bra sätt, kan skaderiskerna minimeras om flera personer hjälps åt. Dock skall detta ses som en provisorisk åtgärd då det inte är vanligt att flera personer hjälps åt vid lyft av samtliga föremål och verktyg på en byggarbetsplats. Dessutom blir det allt vanligare med lyftverktyg, såsom kranar eller lyftvagnar, vilka minimerar den fysiska belastningarna som kroppen annars utsätts för. I början av ett projekt är det viktigt att planera och ta fram de nödvändiga verktygen som ska användas, samt att kontrollera att verktygen fungerar och att yrkesarbetarna får en genomgång om hur de fungerar.
Vid hinder och problem är det viktigt att någon på byggarbetsplatsen har kompetens och kunskap om dessa verktyg för att undvika att arbetarna gör jobbet för hand. Då lyftverktyg syftar till att underlätta ett arbete och minimera fysiska belastningar, ska de tolkas som skyddsutrustning. Enligt 4 § kap 3 i arbetsmiljölagen är arbetstagaren skyldig att använda den skyddsutrustning som finns för att minimera hälsorisker (Arbetsmiljöverket, 2012). Dock kan lyftverktyg inte användas i alla situationer. Ibland måste arbetsuppgiften utföras manuellt då lyftverktyg inte kan användas på grund av föremålets tyngdpunkt eller utformning. När den manuella arbetsuppgiften inkluderar tunga lyft och fysisk ansträngning, ökar risken för skador och sjukdomar. Således är det av stor vikt att arbetare får träning i god lyftteknik för att lyfta objekt. I sin bok om ergonomi, menar Hultgren (2014) att ”allt arbete bör planeras att inga tunga lyft skall förekomma, men eftersom det inte alltid ligger inom möjligheternas gränser, återstår det bara att lära sig lyfta rätt”. Vidare menar Hultgren att objektets vikt och utformning bör beaktas först och främst. Hur tungt objektet är avgör hur lyftningen ska gå till. Om en hammare exempelvis ska lyftas är det inte så mycket att tänka på, men om objektet är en gipsskiva är det mer angeläget att tänka på en god lyftteknik. Innan objektet lyfts
11
ska alla halkningsrisker undanröjas och objektet bör vara på en lämplig höjd. Placering av yrkesarbetaren är ytterligare en faktor som har stor betydelse då det är lämpligt att vara nära objektet och i lyftriktning. Lyft ska ske med raka armar och vridningsrörelser bör undvikas. Föremålets tyngd ska fördelas lika på både armarna för att undvika obalanser.
2.4.2 Statiskt muskelarbete
När kroppen utsätts för statiska överbelastningar ökar risken för flera skador och sjukdomar. För att förebygga och minimera risker, behöver själva orsaken till att skadan uppstår uppmärksammas. Statiska överbelastningar kan förebyggas till stor grad om riskförebyggande åtgärder planeras i början av arbetet. De faktorer som leder till överbelastning i statiskt muskelarbete är bland annat felaktig arbetsavstånd och arbetshöjd, dåligt inlärningssystem, precisionsarbete och upprepat arbete utan rast samt brist på tid för återhämtning (Mathiassen, 2007). Dessa faktorer påverkas först och främst av kraftinsats, tidslängd och arbetsintensitet, vilka avgör bland annat musklernas återhämtningsförmåga och hur lång en paus bör vara. För att undvika repetitivt och upprepat arbete och därmed åtgärda risker för statisk överbelastning, är det viktigt att se över som arbetsupplägget inkluderar, såsom vad arbetsuppgiften innebär och hur den kan varieras. I Arbetsmiljöverkets (2019) föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi, 7 § om repetitivt arbete, beskrivs de tre vanligaste åtgärderna för mekanisk överbelastning. Den första åtgärden är arbetsrotation eller arbetsväxling, vilket bland annat innebär att arbetsuppgifter med likartat innehåll bör innefatta arbetsväxling med varierande belastningsgrad, vilket kan innebära att yrkesarbetare turas om med arbetsuppgiften. Den andra åtgärden är arbetsutvidgning, som betyder att yrkesarbetaren får olika uppgifter att göra. Den tredje åtgärden är arbetsberikning, vilket innebär att yrkesarbetaren får bredare arbetsuppgifter med olika kvalifikations- och skicklighetskrav.
2.4.3 Kroppsställning
Ytterligare en faktor till skador är kroppsställning. Kroppens dimensioner måste anpassas till arbetsplatsens utformning för att undvika skador. Kroppsställningar bestäms av hur mycket utrymme det finns för att utföra arbetsuppgifter. I sin bok om arbete och teknik på människans villkor, beskriver Hägg (2015) några enkla åtgärder
12
som kan motverka skador vilka orsakas av belastande kroppsställningar. För att undvika belastande kroppsställningar är det bland annat nödvändigt att variera kroppsställningar, om det finns möjlighet, så mycket som möjligt. Framåtlutande ställningar av kropp och huvud bör undvikas och överarmarna bör hållas intill kroppen.
Stundtals kan armarna behöva vara över axelhöjd för att utföra ett arbete, med då detta kan leda till smärta och skador bör genomförandet delas upp i olika moment och där armarna är över axelhöjd under en kort tidsperiod. Vid lyft bör osymmetriska och vridna kroppsställningar undvikas. Vidare delar Hägg (2015) in kroppsställningar i två olika delar, sittande och stående arbete, och ger rekommendationer för både. Sittande arbete är dock inte relevant för denna rapport då den fokuserar på uppsättning av gipsskivor. Vid stående arbete kan arbetshöjden ge upphov till skador och sjukdomar i kroppen. Om arbetshöjden är hög kan oönskade statiska belastningar uppstå, och därmed bör utrustning och verktyg användas vid höga arbetshöjder. Följande arbetshöjder rekommenderas:
• 50–100 mm under armbågshöjd vid lätt manuellt arbete
• 150–400 mm under armbågshöjd vid tungt arbete
• 50–100 mm under armbågshöjd vid precisionsarbete
• En stabil fotställning bör intas oavsett fall
2.4.4 Vikt, form och handverktyg
Vid användning av föremål och verktyg är det viktigt att beakta deras vikt, form och användning. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (2012) kan handhållna verktyg och maskiner till medföra belastningsbesvär i leder, händer, armar och skuldror. Ökad risk för skador och besvär beror bland annat på hur maskiner, verktyg och andra föremål används, men även på vibrationer. Även biologiska faktorer, såsom kön, kan ha betydelse om verktyg och handhållna maskiner inte är anpassade till individer med lägre muskelstyrka och mindre händer. Arbete med vissa föremål, maskiner och verktyg kräver oftast precision, vilket leder till statiska belastningar (Mathiassen, 2007). I sin strategi betonar Arbetsmiljöverket några viktiga åtgärder om hur risker kan motverkas och vad en arbetsgivare bör tänka på vid planering och beställning av vissa föremål och verktyg. En åtgärd är att en maskin, ett föremål eller
13
verktyg bör ha en bra fördelad greppkraft över hela handen, för att undvika olämpliga punkttryck. Dessutom bör maskin eller verktyg finnas i olika storlekar som passar alla oavsett handstorlek. Dessa maskiner och verktyg ska vara möjliga att användas både med vänster och höger hand och ska ge en neutral ställning i arm och handled.
Maskinerna eller verktygen ska underlätta arbetet genom att arbetaren kommer åt och ser det hen jobbar med. Eftersom vibrationer har påverkan vid statiska överbelastningar bör en maskin avge minst möjliga vibrationer. Utöver storlek och form är vikten en betydelsefull faktor, vilket innebär att ett verktyg bör vara lätt att bära och arbeta med för att undvika överbelastning. Baserad på studier rekommenderas en maximal vikt för ett precisionsverktyg på 1,75 kg, och 2,3 kg för andra handverktyg (Hägg, 2015).
2.4.5 Kunskap, utbildning och planering
Utöver de ovanstående faktorer har själva individen en avgörande betydelse gällande arbetsskador. Vilka färdigheter och kunskaper individen har påverkar det utförda arbetet, det vill säga hur och på vilket sätt arbetet utförs (Mathiassen, 2007). Om individen inte väljer att utföra sitt arbete på ett lämpligt sätt och med en bra arbetsteknik, kan arbetsbelastningar bli stora trots att det finns alla förutsättningar och verktyg för att undvika skador. Individåtgärder bör därmed undvikas och får inte ersätta de ergonomiska åtgärderna som Arbetsmiljöverket och andra studier belyser. För att kunna påverka sin arbetssituation, bör arbetstagare få grundläggande kunskaper och färdigheter. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att anordna utbildning samt ge arbetstagaren de kunskaper och färdigheter som krävs för att undvika risker för överbelastning och skador. Exempelvis bör arbetstagaren få praktiska och teoretiska kunskaper i ergonomi som inkluderar sambandet mellan produktion och arbete, instruktioner i rätt arbetsteknik samt vilka verktyg och hjälpmedel som finns, på vilket sätt och i vilka situationer de ska användas (Mathiassen, 2007). Det är även essentiellt att ge arbetstagaren inblick i verksamhetens policy vad gäller risker för skador och överbelastningsskador. För att utbilda medarbetare kan ett företag ta hjälp av lämpliga coacher som har intresse och är kunniga inom ergonomi. Många risker för arbetsskador kan förebyggas om arbetstagaren får en relevant utbildning i början.
Enligt arbetsmiljölagen ska en arbetstagare delta i genomförandet av olika åtgärder
14
som är föreslagna för att minimera risker för ohälsa och olycksfall (Arbetsmiljöverket, 2012).
Vidare har arbetsgivare ansvar för att göra riskbedömningar och hitta lösningar för att minimera arbetsskador så mycket som möjligt. Arbetsgivare kan till exempel ordna de verktyg och maskiner som krävs för att utföra arbetet samt se till att de fungerar som de ska. En arbetsgivare kan även ta hjälp av företagshälsovården och ha kontakt med en sakkunnig person för att ordna och planera arbeten på konstruktiva sätt (Mathiassen, 2007). Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas en byggarbetsmiljösamordnare BAS-P och en utförande BAS-U (Arbetsmiljöverket, 2020). Samordnaren ska planera och samordna projektet i god tid för att utrusta arbetsplatsen och därigenom minimera risker. Dessutom har BAS-U ansvar för att planeringar från BAS-P utförs och följs på rätt sätt.
2.5 Exempel från en arbetsplats
När gipsskivorna ankommer till arbetsplatsen, lyfts de av en truck och blir förflyttade till andra våningar med hjälp av teleporter och upp till en lastningsbrygga som är byggd utanpå byggnaden, se figur (3). Detta moment innefattar inga lyft för hand, vilket minimerar skaderisker.
För de gipsskivor som ska behållas på bottenplan används en truck vid förflyttning till ett förvaringsområde, vilket visas i figur (4).
Fördelen med förvaringsområdet är att skivorna inte står i vägen för någon eller något arbete.
Även här förekommer inga lyft för hand.
Figur 3. Avlastning av gipsskivor och förflyttning till olika våningar
15 Därefter används en vagn som åker in under skivorna och lyfter hela packningen. Vagnen kör gipsskivorna till en mellanlagring i samma rum där uppsättningen sker, se figur (5). Inga lyft utförs för hand.
Det är enkelt att komma in med en vagn och föra över skivorna utan att behöva lyfta dem, se figurer (6) och (7). Det krävs dock ett lyft i det senare skedet där gipsskivan ska lyftas från vagnen för uppsättning, se figur (7).
Vagnen används kontinuerligt för att underlätta arbetet för yrkesarbetarna och kan även användas som sågbord. Processen ändras lite vid andra sorters projekt, till exempel vid rotrenovering där möbler kan vara i vägen och ha andra faktorer som påverkar åtkomsten.
På byggarbetsplatsen används lyftmaskiner mestadels för att förflyta gipsskivorna, vilket innebär att skaderisker minimeras vid
förflyttningar. Då maskiner används under hela processen uppstår således de flesta skadorna och förslitningsproblemen i det sista steget i processen, där gipsskivorna lyfts för uppsättning. Vid uppsättning av tak används maskiner och lyftverktyg. Problem kan uppstå när skivan ska sitta rätt, skruvas in, spacklas och målas, då dessa arbeten sker över axelhöjd och därmed ökar risken för skador och förslitningsproblem.
Figur 4. Förvaringsområde
Figur 5. Mellanlagring av gipsskivor
Figur 6. Lyftvagn
Figur 7. Gipsskivan lyfts till uppsättning
16
3. Metod
Metoderna för denna studie beskrivs i detta kapitel. Studien genomfördes i tre delar:
litteraturstudie, arbetsplatsbesök samt kvalitativ undersökningsmetod baserad på intervju med en arbetsplatschef och kvantitativ undersökningsmetod baserad på en enkätundersökning med yrkesarbetare. Figur (8) illustrerar de olika delarna i denna studie.
En litteraturstudie genomfördes för att få djupare förståelse för teorier kring kroppskapacitet, belastningsskador och belastningssjukdomar.
Arbetsplatsbesök var essentiell för denna studie då arbeten med gipsskivorna observerades i verkligheten. Arbetsplatsbesöket möjliggjorde även för författarna att anteckna frågor och funderingar som kunde lyftas i enkätundersökningen och intervjun.
Figur 8. Flödesschemat över examensarbetet.
17
En intervju med en arbetsplatschef på NCC utfördes. Platschefen svarade på frågor kring belastningsskador och sjukdomar som uppstår på arbetsplatser. Syftet med intervjun var att undersöka hur en platschefs arbete för att minimera skaderisker kan se ut.
För att se belastningsskador och belastningssjukdomar ur yrkesarbetarnas perspektiv, genomfördes en enkätstudie. Syftet med enkätstudien var att belysa deras uppfattningar om belastningsproblem. Resultaten från enkäterna jämfördes och diskuterades med statistik och teorier om belastningsskador och belastningssjukdomar.
3.1 Litteraturstudie
För att skapa en djupare förståelse för hur kroppen påverkas i olika situationer vid uppsättning av de undersökta gipsskivorna, inhämtades relevant material från olika informationskällor gällande belastningsergonomi samt kroppensuppbyggnad.
Litteratur och vetenskapliga artiklar berörde främst kroppens uppbyggnad, var skador i kroppen kan uppstå vid olika rörelser, belastningsergonomi samt metoder för att utforma frågeformulär. Statisk hämtades från statliga Statistiska centralbyrån.
Informationskällorna hittades via bibliotek och universitetets biblioteks sökmotor
”onesearch”, vilket gav ett bredare utbud av akademiska källor än Googles sökmotor.
3.2 Arbetsplatsbesök
Ett arbetsplatsbesök genomfördes för att undersöka hur hanteringen och arbetet med de undersökta gipsskivorna gick till på en byggarbetsplats. Då ledningen utgår från särskilda uppsättningsmetoder och försöker förbättra arbetsmiljön utifrån dem, var det av vikt att observera om bruksanvisningen följdes vid uppsättningen av gipsskivor. Om de sattes upp andra sätt, skiftar nämligen ansvaret vid skador från projektledningen till den individuella medarbetaren.
För att observera arbetet i praktiken delades arbetsflödet vid arbetsplatsbesöket upp i olika steg. Olika kroppsrörelser och antal lyft som förekom var fokus för observationen.
Då åtskilliga lyft och olika kroppsrörelser kan leda till olika skador och förslitningar, analyserades de olika arbetsmomenten utifrån risker för skador och olycksfall.
Arbetsplatsen som undersöktes är en byggnation med två våningar nära Karlstads
18
flygplats. Då gipsskivor är tunga och breda krävs en bra logistik på byggarbetsplatsen.
Därmed kommer det första steget att undersöka byggarbetsplatsens logistik. Viktiga frågor kring logistiken berörde arbetsplatsens lager för att lagra gipsskivor, om gipsskivorna stod i vägen för någon eller om de förhindrade ett arbete. Därefter undersöktes avlastningen av gipsskivorna för att undersöka om det fanns plats för gipsskivorna innan de ankom till arbetsplatsen. Detta steg inkluderade även avlastning av gipsskivorna och transport till de olika lagringsutrymmen. Lastning och transport från leverantören observerades inte i denna studie. Därefter undersöktes hur gipsskivorna transporterades till de olika rummen samt om arbetet skedde för hand eller med hjälp av verktyg och maskiner. Då byggnaden var två våningar, analyserades även transporten till den andra våningen. Sista steget innefattade uppsättning av gipsskivorna, där metoder för hur gipsskivorna lyftes från det lagrade utrymmet till de olika väggarna som ska gipsas och hur arbetet vid gipsning av tak såg ut samt vilka maskiner och verktyg användes. Att dela upp observationen i olika moment vid uppsättningen möjliggjorde för beräkning av antal lyft samt analys hur lyften gick till.
3.3 Kvalitativ och kvantitativ undersökning
För att frågeställningarna ska besvaras genomförs ytterligare två olika undersökningsmetoder, kvalitativ och kvantitativ. I detta avsnitt redovisas hur de olika undersökningsmetoderna framställs och används. I slutet av avsnittet genomförs en gemensam metodkritik för både metoderna. Metodkritiken handlar om vad som kan gå fel, vad är viktigt att tänka på och hur det ska göras för att undvika felkällor och feltolkningar.
3.3.1 Kvalitativ metod – intervju med arbetsplatschef på NCC
Kvalitativa metod används i syfte att belysa eller beskriva fenomen såsom värderingar, ämnen, upplevelser eller specifika livssituationer. De vanligaste metoderna för kvalitativa undersökningar innefattar muntliga observationer och intervjuer. För denna studie genomfördes intervjumetoden för att samla in information som behövs. Antal intervjuer som genomförs i en studie beror på syftet med materialinhämtningen. Att intervjua en kunnig sägs vara bättre än att intervjua ett par okunniga. Därmed intervjuades enbart en kunnig arbetsplatschef för denna studie. För att värna om platschefens integritet, förblir hen anonym i denna studie.
19
Det finns främst tre olika typer av intervjuer i kvalitativa undersökningar: hel- eller halvstrukturerade intervjuer samt ostrukturerade intervjuer (Silverman, 2004).
Helstrukturerade och ostrukturerade intervjuer var inte relevanta för denna rapport.
Helstrukturerade intervjuer innefattar förbestämda frågor som inte hade möjliggjort för följdfrågor om platschefen berättade om något intressant som författarna ville veta mer om. Ostrukturerade intervjuer utgår inte från några förbestämda frågor och därmed oftast tar lång tid att genomföra. Då intervjupersonen för denna studie var en platschef med mycket ansvarsuppgifter, var intervjutiden begränsad. Intervjun bestod således halvstrukturerad där arbetsplatschefen svarade på förbestämda frågor samt följdfrågor om arbetsskador, arbetssjukdomar och andra intressanta områden som uppkom under intervjutiden (May, 1991).
Intervjufrågorna var uttänkta utifrån platschefens nivå och behandlade därmed ämnen som platschefen var insatt i och hade en bredd kunskap. Arbetsgivare har ett stort ansvar gällande arbetsskador vid uppsättning av gipsskivor. Därmed berörde frågorna hur företaget jobbade med att minska fysiska belastningar på arbetsplatser, vad platschefens roll är i denna process, vilka arbetsuppgifter hen fick från företaget samt hur hen uppfattade belastningsproblemen. Vidare ställdes frågor om verktyg och hjälpmedel, i synnerhet för att undersöka könsskillnader, som enligt teorier han en stor betydelse vid arbetsskador och -sjukdomar. Intervjun undersökte om det fanns ytterligare faktorer som påverkar belastningsproblemen, såsom företagets resurser situation för att investera i lämpliga verktyg och maskiner. Frågor om medarbetarnas kunskaper om användning av dessa verktyg och utrustningar ställdes även. Syftet var att undersöka om samtliga yrkesarbetare som sätter upp gipsskivor har kunskap och utbildning kring att använda de hjälpmedlen som de har tillgång till. Enligt litteraturen kan missanvändning av verktyg och hjälpmedel leda till allvarliga belastningsproblem.
Slutligen ställdes frågor kring utbildningar och medarbetarnas kunskaper.
Yrkesarbetarnas kunskaper är meningsfulla i denna studie och därmed belystes yrkesarbetarna kunskap om arbetsskador, hur mycket de vet om statiska samt dynamiska arbeten enligt platschefen.
20 3.3.2 Kvantitativ metod – enkät med yrkesarbetare
Kvantitativ metod används för att samla in och analysera numeriska data. Kvantitativa undersökningar genomförs oftast i form av enkäter med syftet att dra slutsatser om en större grupp. De vanligaste frågorna i en kvantitativ undersökning är hur många gånger har du arbetat med denna skiva? eller hur ofta arbetar du med denna sorts gipsskiva?
(Bryman, 2007). En enkätundersökning genomfördes för att samla in och analysera en mängd data från yrkesarbetarna som kan kopplas till syftet med denna studie.
För att undvika missförstånd kring frågorna bör enkäter konstrueras med ett enkelt språk. Inom ramen för denna studie testades enkätfrågorna på flera personer innan enkätundersökningen genomfördes på yrkesarbetarna. Detta för att undersöka rimligheten och samt kunna göra nödvändiga omformulering av vissa frågor. Enkäten delades ut till 50 personer på företagen NCC och Skanska, där målgruppen främst var snickare som sätter upp gipsskivor. Målet var att samla in minst 40 ifyllda enkäter, då det ansågs som ett rimligt antal deltagare för denna studie (Bryman, 2007). Andra yrkesarbetare som hade varit snickare innan fick även svara i enkäten.
För att underlätta för respondenterna var svarsalternativ förbestämda, vilket ledde till tydlighet kring vad författarna ville ha svar på samt färre tolkningsfel. Avsaknaden av information gällande respondentens kunskap om ämnet ledde till att frågorna innefattade attitydfrågor, upplevelsefrågor och hypotetiska frågor istället för faktafrågor, beteendefrågor och kunskapsfrågor. Enkäten bestod av två delar med en kort presentation av syftet med denna rapport högst upp på enkätpappret som gav respondenterna tydlig information om studiens syfte och deras deltagande. Deltagarna blev informerade om att enkäten var anonym.
Den första delen av enkäten bestod av elva teoretiska frågor samt information av kön, ålder och yrke. De angivna åldersintervallen var kopplade till teorier om kroppsförändringar, där kroppen rent fysiskt är på sin topp vid 20–30 årsåldern, medan i 51–60 årsåldern försämras kroppens hållfasthet avsevärt. Deltagarna fick därefter svara på arbetserfarenhet, där de olika svarsalternativen var förbestämda. Frågor gällande rimlig ålder för pension förekom för att verifiera teorin om att yrkesarbetare går i pension tidigare än den förslagna pensionsåldern. Enkäten var även tänkt att ge underlag för att diskutera hur utbildningsnivåer hos snickarna kan kopplas till
21
arbetsskador och ergonomi. Frågor kring arbetsskador och arbetssjukdomar inkluderades i enkäten för att kunna diskutera hur många som har drabbats samt om arbetslivserfarenhet, utbildning och ålder påverkar skaderisker. De sista frågorna i enkäten berörde olika sorters gipsskivor för att undersöka vad som används mest samt få en uppfattning om vilken skiva de föredrar att arbeta med.
3.4 Metoddiskussion
Det kan förekomma felkällor och feltolkningar vid kvalitativa och kvantitativa undersökningar (Silverman, 2004). Undersökningars validitet och reliabilitet bör därmed diskuteras. Validitet betyder att statistiken, undersökningen eller studien som mäts är relevant, medan reliabilitet belyser tillförlitlighet i mätningarna (Jansson, 2007).
Denna studie ämnade uppnå en hög validitet och reliabilitet för att slutsatsen ska anses trovärdig. Boken Som man frågar får man svar (Andersson, 1994) betonar några viktiga strategier vid kvalitativa och kvantitativa undersökningar för att undvika felkällor och feltolkningar och därmed uppnå en hög validitet och reliabilitet. Nedan beskrivs de viktigaste strategierna såsom värderingar och tolkningar, subjektiva och objektiva frågor samt att fånga respondenternas uppmärksamhet.
3.4.1 Värderingar och tolkningar
Frågor kring värderingar, upplevelser och tolkningar används för att skapa personliga samtal med möjlighet till långa resonemang. Under intervjun med NCC:s platschef, ställdes olika frågor kring minimering av arbetsskador och förslitningsproblem vid uppsättning av gipsskivor. Platschefen svarade på frågor om hur de ser på arbetsskador i helhet samt om verktyg, utrustning, utbildning och hjälpmedel. Syftet med frågorna var att få fånga platschefens värderingar och tolkningar för att få förståelse kring hur NCC arbetar för att undvika belastningsproblem vid uppsättning av gipsskivor.
3.4.2 Subjektiva och objektiva frågor
Beaktande av subjektiva och objektiva frågor ökar trovärdigheten av studiens resultat.
Yrkesarbetarna och platschefen svarade på olika typer av frågor, såsom:
22
• Faktafrågor
• Beteendefrågor
• Kunskapsfrågor
• Attitydfrågor
• Upplevelsefrågor
• Hypotetiska frågor
Fakta-, beteende- och kunskapsfrågor kan beskrivs som objektiva frågor, vilka inte påverkas av den svarande parten. I enkäten svarade respondenterna på faktafrågor för att diskutera de teorierna kring faktorer såsom ålder och kön kopplat till arbetsskador och -sjukdomar. Respondenterna svarade även kunskapsfrågor, såsom Vet du om att lätt fysiskt arbete leder till arbetsskador och arbetssjukdomar? vilket syftade till att undersöka deras kunskaper kopplat till utbildningsnivå. Attityd-, upplevelse- och hypotetiska frågor förklaras som subjektiva frågor, där platschefens och yrkesarbetarnas känslor och åsikter påverkade svaren. Om exempelvis vad en platschef tyckte om förtagets planer för att minimera risker vid uppsättning av gipsskivor. Det är viktigt att inte förväxla de objektiva svaren med de subjektiva svaren.
Om svaren förväxlas kan platschefens eller yrkesarbetarnas personliga intressen blandas med den planeringen som NCC har tagit fram, eller helt tvärtom.
3.4.3 Att få respondenternas uppmärksamhet
Förhållningssätt till frågorna kan ha en avgörande betydelse det som studien ämnar undersöka. Vid utformning av intervju- och enkätfrågorna togs detta i beaktande.
Det fanns en risk att yrkesarbetarna och platschefen upplevde studien som irrelevant eller svår att delta i. Intervju- och enkätfrågorna utformades därmed på sätt som krävde liten ansträngning av respondenterna. Enkäten bestod av korta och meningsfulla frågor som inte krävde mycket tid att svara på. Respondenterna fick dessutom svara på enkäten under ordinarie arbetstid och inte under deras rast.
Hänsyn togs till att frågeformuläret besvarades av andra yrkesgrupper än snickare.
Därmed formulerades specifika instruktioner i enkäten såsom ”Endast snickare får svara på denna fråga”. Vidare krävde enkätfrågorna ingen större kunskap för att kunna besvara. Intervjufrågorna var mer komplexa då intervjupersonen var en expert inom ämnet och besatt annan kunskap som studien efterfrågade.
23
Det finns risk för att respondenter fastnar i samma tankesätt när de svarar på enkät- och intervjufrågor. Detta undveks i denna studie genom att introduktioner av ett nytt avsnitt eller att respondenterna fick en paus. Enkäten delades upp i två olika delar, där den första handlade om arbetsskador och den andra om gipsskivor och dess mått. Under intervjun med platschefen handlade de sista frågorna om ett nytt ämne, det vill säga Arbetsmiljöverkets strategier.
24
4. Resultat
4.1 Intervju med platschef
Planering för att minska arbetsskador sker innan projektet påbörjas, det vill säga i samband med den övergripande planeringen för projektet. Då planeras användning av hjälpmedel för att ge understöd vid fysisk belastning, såsom teleporter vid lyftning av gipsskivor till olika våningar på byggnaden. En arbetsberedning utformas och går igenom hur de olika arbetsmomenten ska genomföras. När projekt innehåller faktorer som hindrar användning av de vanligaste hjälpmedlen, används istället en lättare variant av gipsskiva. Verktyg och maskiner finns anpassade till både män och kvinnor, samt till alla arbetsuppgifter i projektet. Yrkesarbetarna går utbildning och informeras om statistik gällande arbetsskador samt hur alla verktyg och hjälpmedel ska användas på ett optimalt sätt ur arbetsmiljösynpunkt. Den information yrkesarbetarna tar del av via utbildningarna ger därmed en viss kunskap om hur lätt och tungt fysiskt arbete påverkar kroppen. Vid större projekt då det förekommer konstant fysiskt tungt arbete, planeras det för varierande arbetsuppgifter för att undvika repetitiva arbeten samt minska den statiska överbelastningen i specifika muskelgrupper hos yrkesarbetarna.
De vanligaste skadorna uppkommer oftast i rygg, nacke, armbåge och axlar.
Diskbråck, senfästesinflammationer, förslitningar i nacke och axlar samt tennisarmbåge är andra skador som upplevs. Arbetsmiljöverkets strategi om ergonomi och fysisk belastning samt rekommendationer gällande rast följs konstant för att ge tid att återhämta sig mellan ansträngningar.
4.2 Enkät med yrkesarbetare
40 personer deltog i enkäten, varav 91% var män och 9 % var kvinnor. Majoriteten var i 51–60 årsåldern (36 %). Vad det gäller erfarenhet hade 55 % av respondenterna mer än 20 års erfarenhet. 77 % av respondenterna var snickare, men även plåtslagare och VVS-montörer svarade på enkäten.
77 % av de som deltog i enkäten önskade gå i pension tidigare än den föreslagna pensionsåldern. De flesta valde 61–63 år som en rimlig ålder för pension, medan några valde 56–60 år. Att respondenterna önskade gå i pension tidigare verkar bero på förekomsten av förslitningssjukdomar (59 %), se figur (9).
25
Figur 9. Svarsfördelning på fråga om varför de vill gå i pension tidigare än den förslagna pensionsåldern.
Majoriteten av respondenterna hade drabbats av minst en arbetsskada. 50 % hade skadat sig i början av arbetslivet och 43 % efter mer än 10 år, se figur (10).
Figur 10. Svarsfördelning på fråga om när arbetsskador uppstod.
De vanligaste skadorna är förslitningssjukdom och olycksfall, vilka är jämnt fördelade (50 % var), se figur (11).
Figur 11. Svarsfördelning på fråga om vanligaste typen av arbetsskada.
26
Ungefär 86 % av respondenterna önskade lättare arbete under en längre period.
Angående storlek på gipsskivor, arbetade 83 % med 900mm gipsskiva. De flesta föredrog 900 mm bredd på gipsskiva, medan ett fåtal ansåg att 1200 mm lätta skivor bör användas mer. Se bilaga (5) för fullständig enkät.
4.3 Vanliga faktorer till arbetsskador och arbetssjukdomar
De faktorer som påverkade kroppskapaciteten vid uppsättning av gipsskivor, som i sin tur kunde leda till arbetsskador och förslitningsproblem, inkluderade: biologisk variation, helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamiskarbete samt lätt och tungt fysiskt arbete.
Ju äldre respondenterna var, desto mindre styrka upplevde de att de hade. Detta tyder på att vikt, längd och bredd på gipsskivor är mer av betydelse vid högre åldrar. Kvinnor har bättre muskulär uthållighet, vilket innebär att kvinnor kan bära skivor under en längre tid än män. Uppsättning av gipsskivor ger lokala belastningar som kan orsaka skador och förslitningsproblem. De mest utsatta delarna är axlar, armar och armbågarna. Det förekommer även statiska och dynamiska belastningar beroende på vilken sorts skiva som används. Ju färre statiska och dynamiska arbeten, desto bättre.
Samma teori gäller för lätt och tungt fysiskt arbete. Lätta arbeten innebär mycket statiskt arbete, medan tunga arbeten innebär tunga lyft.
4.4 Skaderisker för de undersökta gipsskivorna enligt teorin
Vid byte av 1200 mm gipsskivor till 1200 mm lätta och 900 mm minskas vissa påfrestningar på individens kropp, beroende på dess tyngd och storlek. Vid 1200 mm tunga skivor har lokalbelastningen en stor betydelse på tennisarmbågen. Ytterligare en faktor, som kan ses som den mest betydelsefulla, är dynamisk och statisk belastning. Vid 1200 mm tunga gipsskivor förekommer dynamisk belastning och tungt fysiskt arbete mer än statisk belastning och lätt fysiskt arbete.
Vid 1200 mm lätta gipsskivor förekommer mindre lokalbelastning då dess tyngd är lättare. Dock förekommer inte samma dynamiska belastning som vid tunga gipsskivor.
Den statiska faktorn är lika stor för lätta som för tunga 1200 mm gipsskivor. Enligt förutsättningar om kroppskapacitet, anses 1200 mm lätta skivor vara bäst för kvinnor då de har lägre muskelstyrka än män. Då skivorna är lättare att bära, kräver inte lika
27
mycket styrka och innebär mindre statiskt arbete, kan de ses som mer lämpliga för kvinnor då de generellt har lägre handgreppsstyrka.
För 900 mm skivor blir det dynamiska arbetet större då det blir fler gipsskivor att hantera. Riskfaktorn tungt fysiskt arbete är ungefär lika stor som vid 1200 mm lätta skivor. Dock förbises oftast faktorer som blir större vid ändringar, såsom att statisk belastning och lätt fysiskt arbete ökar då mer arbete med spackling eller skruvning innebär att mer repetitivt arbete förekommer, vilket bör undvikas. Figur (12) illustrerar hur de olika skivorna påverkas av olika riskfaktorer.
Figur 12. Hur olika sorters gipsskivor påverkas av riskfaktorer (ju mörkare färg, desto mer risk).
28
5. Diskussion
5.1 Teoridiskussion
Statistik påvisar hur stora arbetsskadorna är inom byggbranschen, i synnerhet gällande skador och sjukdomar på grund av fysisk belastning vid uppsättning av gipsskivor. Trots de många moderna och avancerade hjälpmedel som finns för att underlätta yrkesarbetarnas arbete och minska deras fysiska ansträngningar, är antalet arbetsrelaterade skador och sjukdomar relativt höga. Dessutom visar statistiken enbart anmälda sjukdomar och skador, vilket innebär att antalet förmodligen är högre. Med mörkertal kan det bli svårt att hantera och åtgärda alla olyckor och sjukdomar då den statistiken inte speglar verkligheten.
5.2 Metoddiskussion
De valda metoderna anses som relevanta för att svara på studiens frågeställningar.
Litteraturstudien utformade teorin för studien, medan arbetsplatsbesök, intervjun med platschefen och enkätundersökningen gav data för resultaten. Dock uppstod en felkälla i enkäten då andra yrkesarbetare än snickare svarade på den. Enkäten tillät att andra som tidigare har varit snickare och jobbat med uppsättning av gipsskivor fick svara, men det är oklart om dessa yrkesarbetare har jobbat som snickare tidigare.
Således kan studiens validitet diskuteras. Dock var majoriteten av respondenterna snickare och svarens giltighet kunde diskuteras med hjälp av litteraturen och intervjun.
Även studiens reliabilitet och pålitlighet bör lyftas. Intervjun med platschefen gav en bättre förståelse om hur arbetet ser ut i verkligheten. En svaghet var dock att endast en platschef blev intervjuad. På grund av de rådande restriktioner under covid-19 pandemin kunde inte flera intervjuer med platschefer genomföras. Den intervjuade platschef var sakkunnig och besatt mycket erfarenhet inom området, men studiens resultat hade kunnat styrkas om fler hade intervjuats. Genom olika metodstrategier genomfördes en objektiv intervju, vilket ökar studiens validitet samt reliabilitet.
Arbetsplatsbesöket styrkte resultaten från intervjun med platschefen, vilket även tyder på trovärdiga slutsatser.
Litteraturstudien var ett lärorikt delmoment som gav en bättre förståelse av hur kroppskapacitet fungerar. En nackdel med litteraturstudien var att den till en början
29
blev väldigt detaljerad med fokus på hur de olika kroppsorganen är uppbyggda, snarare än på hur olika belastningarna påverkar kroppen. Detta problem löstes genom insamling av flera källor såsom litteratur, informationsmaterial och vetenskapliga artiklar.
5.3 Resultatdiskussion
På grund av arbetsrelaterade skador önskar majoriteten (77 %) av yrkesarbetare gå i pension tidigare än den föreslagna pensionsåldern. De flesta (58 %) av dessa uppger förslitningssjukdomar som främsta orsak. Detta resultat förstärker teorin om att många snickare tvingas gå i pension i förtid på grund av arbetsrelaterade sjukdomar och högt arbetstempo. När kroppen åldras, minskar kroppens hållfasthet och muskelstyrkan, vilket ökar risken för skador. Förtidspension kan därmed bero på att kroppen inte orkar längre. Enligt enkäten har de mellan 20–23 år inga svårigheter med att jobba med de undersökta gipsskivorna, vilket förmodligen beror på att deras kroppar är i maximal fysisk form.
Vidare kan brist på utbildning och kunskaper öka risken för arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Erfarenhet inom yrkesområdet är inte tillräckligt, utan yrkesarbetarna bör kontinuerligt få möjlighet att gå kurser och utbildningar om hur olika fysiska belastningar påverkar kroppen. Utifrån enkätresultaten kan det tolkas som att yrkesarbetarna inte är tillräckligt utbildade när det gäller ergonomi, då alla har förslitningssjukdomar och 85 % föredrar lätt fysiskt arbete under en längre period medan. De verkar inte vara medvetna om att lätt fysiskt arbete leder till statiskt arbete och därmed förslitningssjukdomar. Arbetsgivaren har därmed ansvaret att försäkra att yrkesarbetarna får den utbildning som behövs för att kunna utföra ett fysiskt arbete på ett sätt där ingen utsätter sin kropp för fara. Enligt intervjun med platschefen får yrkesarbetarna utbildningar varje år, men det är oklart vilka det är som får delta och vilka som verkligen deltar i utbildningen.
Utifrån observationerna under arbetsplatsbesöken planerar arbetsgivarna för att minska belastningsproblemen. På arbetsplatsen fanns all utrustning och maskiner som behövdes för att minimera kroppsbelastningar samt undvika tungt fysiskt arbete och även lätt fysiskt arbete under en längre period. Viktiga verktyg och hjälpmedel för att kunna undvika onödiga lyft fanns på arbetsplatsen. Således dras slutsatsen att
30
arbetsgivarna följer regleringarna från Arbetsmiljöverket och bidrar till en bättre och säkrare arbetsplats.
Vilken gipsskiva som yrkesarbetarna föredrar beror på projektets storlek. Vid stora projekt, då det är stora ytor som ska gipsas, föredrar arbetstagarna 1200 mm lätta gipsskivor. Vid mindre projekt såsom bostadshus föredrar nästan alla 900 mm gipsskivor på grund av trånga utrymmen, halkningsrisker och få möjligheter till arbetsväxling eller arbetsrotation. Detta ligger i linje med teorin om att dessa faktorer leder till statiska överbelastningar. En riskfaktor som förbises i sådana fall är dock att det ändå förekommer statiskt och repetitivt arbete, till exempel skruvning, spackling och målning av flera ytor.
31
6. Slutsats
De faktorer som påverkar kroppens kapacitet vid uppsättning av gipsskivor är biologisk variation, helkropps- och lokalbelastning, statisk och dynamiskarbete, lätt och tung fysisk belastning samt trötthet och återhämtning. Dessa faktorer kan orsaka arbetsrelaterade skador och sjukdomar. När kroppen åldras, minskar exempelvis kroppens hållfasthet och muskelstyrka, vilket ökar risken för skador. Denna studie påvisar att majoriteten av yrkesarbetare som arbetar med uppsättning av gipsskivor önskar gå i pension tidigare än den förslagna pensionsåldern på grund av yrkesrelaterade skador och sjukdomar, i synnerhet förslitningsskador. Trots att arbetsplatser är välplanerade vad gäller utrustning och maskiner som ska främja arbetsmiljön och minska arbetsrelaterade skador, råder det kunskapsbrist hos yrkesarbetarna om ergonomi, vilket kan öka risken för fler skador. Därmed är det angeläget att arbetsgivaren erbjuder sin personal kontinuerlig utbildning i förebyggande syfte. Måttändringen från 1200mm tunga till 1200mm lätta och 900mm gipsskivor har olika konsekvenser på olika sätt. 1200mm lätta skivor har minst påverkan på kroppen när det gäller stora projekt som sjukhus och skolor. Vid mindre projekt är 900mm skivorna mer intressanta på grund av dess storlek och vikt, dock har dessa skivor sina nackdelar under en längre tid då lätt fysiskt, dynamiskt och statiskt arbete förekommer mer än 1200mm tunga, som egentligen bör undvikas.
