Författarinna, aktivisten och rösträttmotståndaren: Augusta Wästfelt den nationalistiska skribenten som glömdes bort av eftervärlden, 1887-1898

(1)

Författarinna, aktivisten och rösträttmotståndaren

Augusta Wästfelt den nationalistiska skribenten som glömdes bort av eftervärlden, 1887-1898

Augusta Wästfelt: Author, activist and suffrage opponent

Emma Danielsson

Fakultet för humaniora och samhällsvetenskap Historia II med didaktisk inriktning 10,5 hp 10,5 hp

Martin Åberg

Examinator Anders forsel VT21

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning ………....1

1.1 Problemformulering och syfte………....2

1.2 Forskningsläge ……….. 3

1.3 Undersökningsfrågor ………....…. 6

1.4 Teori, metod och begrepp ………...7

1.5. Källmaterial……… ………...8

1.6 Avgränsningar ……….…....8

1.7 Bakgrund ………..…….. 8

2. Analys av Historien och sagoverlden vid brasan ………... 10

2.1 Namnlös inledande dikt ………...11

2.2 Herr Knut och herr ”Smäll” …...………... 11

2.3 Flyktingen ……….12

2.4 Erik i Gråmunkegränd ………...13

2.5 Danmarks Gissel ……….. 14

2.6 Herr Johan och fru Anna ………...15

2.7 Olle Beck ………...16

2.8 Lars Johan ………. 17

2.9 Mammas qvällsvisa ………18

2.10 En loftdag ………. 18

2.11 Sammanfattande analys ………...….. 19

3. Textanalys av I långa vinterkvällar berättelser och sagor……… 20

3.1 Från Lusse till Jul ……… 20

3.2 Walle-Erik ………... 21

3.3 Ljusbilder ……….22

3.4 Några minnen ur en sparbössas lif ………..…… 23

3.5 Morgon och Afton ………..………..24

3.6 Sammanfattande analys ………... 25

4. Avslutande analys ... 25

5. Sammanfattning ... 27 6. Kjäll och litteraturförteckning

(3)

1

1.Inledning

Denna studies målsättning är att undersöka närmare kring hur en historisk författarinna, som var en stark anhängare av sin tids nationalistiska samhällssyn, tenderade att påverkas av sin tids rådande genussyn. Studien har valt att riktar in sig på perioden mellan år 1887 till 1898, med anledning av att Augusta Wästfelt under denna period klassificerades som en av de viktigaste personerna inom Svenska qvinnoförbundet för fosterlandets försvar (som var det största kvinnoförbundet under slutet av 1800-talet) samtidigt som hon skrev ett flertal skönlitterära noveller, många med nationalistisk betoning.¹

Eftersom detta nationalistiska kvinnoförbund var det största under sin tid så kommer denna studie att undersöka närmre hur hennes författarskap påverkades utav hennes starka engagemang i föreningen, men studien kommer även att granska närmre om hon försökte nyttja sitt

kändisskap och sin skrivfärdighet för att sprida sin version av genusrollerna utifrån ett nationalistiskt synsätt.²

Undersökningsdelen i detta arbete sker i form av en textanalys, som granskar hur Wästfelts skönlitterära verk påverkades av hennes starka intresse för fosterlandets försvar och regim samt hur denna ideologi påverkades utav sin tids rådande genussyn. Denna undersökning kommer även granskar närmre om hennes skönlitterära verk framställer den normativa synen på genus- och nationalism utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv. Samt hur denna författarinna gick till väga för att påverka sina läsare att inta samma ideologiska synsätt som hon själv. Ty även om Wästfelt i sin nationalistiska syn ofta kunde klassificeras som konservativ, så tenderade hon vissa gånger att bryta mot sin tids rådande genussyn, och som författarinna fick hon

möjligheten att även forma en framtida generation att inta samma ideologiska syn som henne själv. Därför kan man genom att analysera Wästfelts verk få en inblick dels i hur kvinnorna under denna tid kunde påverkas av populära ideologier, dels över hur dem gick till väga för att sprida denna ideologi. Dock framkommer det i den empiriska delen (se forskningsläge 1.2) att även om Wästfelt hade en viss maktposition som gav henne en möjlighet att påverka tusentals människor i Sverige, på grund av sin roll som författare och som sekreterare i SKFF, men samtidigt så var även hon begränsad och påverkad utav sin tids rådande genusnormer.

Dock framkommer det i den tidigare forskningen (se bakgrund 1.7) att Wästfelt till skillnad från många andra av hennes medsystrar under denna period, som vågade sticka ut näsan i den offentliga sfären, så blev hon inte i samma höga grad förlöjligad och hånad av media som privatperson, vilket troligen berodde på att hon som privatperson ofta lyckades hålla sig strax under det som accepterades av de rådande könsnormerna angående vad som ansågs lämpligt för en kvinna att yttra sig om. Dock fick hon uppleva vissa hånfyllda ord riktat mot sig på grund av sitt arrangemang i SKFF, ty denna förening som hon höll så starkt om hjärtat, överskred vissa gånger denna tids rådande könsnormer (se bakgrund 1.7).

1 Sundevall, F., ”Försvarsfinansiärer utan anspråk på rösträtt: Svenska kvinnoföreningen för fosterlandetsförsvar under åren 1883-1929”, Personhistorisk tidskrift, 2020:2, Årgång 116, s.94-95.

2 Hur hennes syn på nationalismen framträdde undersöks i textanalysen av de litterära verken Historien och sagoverlden vid brasan och I långa vinterkvällar berättelser och sagor, detta sammanställs sedani slutanalysen på 4.Avsluttning.

(4)

2

1.1 Problemformulering och syfte

Ett stort problem med den moderna historieforskningen enligt Sundevall (2020) är idag att många forskare tendera att främst visa fram nationalismen under slutet av 1800-talet som en ideologi som endast praktiserades av män.³ Vilket ger en felaktig bild av historien, ty det

framkom i denna studies empiriska del att nationalismen under denna period även växte sig stark bland kvinnor världen över (se forskningsläge 1.2).

En bristande genusbild över historien kan ses som en paradox till att läroplanen för gymnasiet 2011 framhåller vikten av att dagens historieundervisning ska ge eleverna en god förutsättning för att utveckla ett brett historiemedvetande, med anledning av att skolverket anser att om eleverna får möjlighet att se historien utifrån ett bredare perspektiv så får eleverna lättare att förstå sin egen samtid.⁴ För att genomföra denna form av undervisning så krävs det att

undervisningen visar fram historien utifrån olika vinklar, och låter eleverna resonera kring varför historien ser ut som den gör och hur relationen såg ut mellan man och kvinna samt varför denna relation yttrade sig på detta vis.⁵ Därför är det viktigt att lyfta fram även de nationalistiska kvinnorna i historien.

Enligt forskaren och historie-docenten Sundevall (2020) studie så ger sällan den moderna forskningen, angående nationalismen under slutet av 1800-talet, en fullvärdig bild av hur

kvinnorna yttrade sig och kom till tals under denna tidsperiod.⁶ Hon hävdar att de historiker som valt att undersöka denna tidsperiod främst valt att visa fram en bild av att i västvärlden så

existerade det enbart två sorters kvinnor, antingen som ett undergivet offer som passivt valde att följa sin tids rådande genusnorm, eller som en fredsälskande feminist som gjorde uppror

gentemot denna tids rådande genussyn. Sundevall (2020) hävdar i motsats till dessa forskare att verkligheten inte var så enkel att alla kvinnor föll inom dessa två stereotypiska kvinnoroller, utan hon hävdar att många gånger bröt kvinnorna mot vissa av denna tidens genusnormer, samtidigt som samma kvinnor kunde vara starkt konservativa i andra sammanhang.⁷ Även om

Sundevall(2020) inte själv gav exempel på forskare som antagit detta perspektiv, så går detta bland annat att se i historikerna Barbera Caine och Glenda Slugas litterära verk Europas historia 1780-1920 ett genusperspektiv (2009), eftersom även om de nämner att det fanns en liten grupp kvinnor som kallade sig för amazoner som försökte tränga sig in i det militära så som soldater, så nämner de inget om hur den nationalistiska ideologin även ökade bland kvinnorna i stora delar av västvärlden och Asien.⁸

Detta osynlighetsgörande av de kvinnor som bröt mot de två stereotypiska kvinnobilderna kan man idag se i och med att många svenskar idag varken känner till vem Augusta Wästfelt var eller har hört talas som SKFF, som var Sveriges största kvinnoförbund mellan slutet av 1800-talet

3 Sundevall, F., ”Försvarsfinansiärer utan anspråk på rösträtt: Svenska kvinnoföreningen för fosterlandetsförsvar under åren 1883-1929”, Personhistorisk tidskrift, 2020:2, Årgång 116, s.89.

4 Läroplanen för gymnasiet 2011. (2011). Stockholm; Skolverket, s.4.

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for- gymnasieskolan

5 Nordgren, K., ”Historiemedvetande och undervisningen” i M. Stolare och J. Wendell (ed), Historiedidaktik i praktiken, ss.41-42.

6 Sundevall, F., ”Försvarsfinansiärer utan anspråk på rösträtt: Svenska kvinnoföreningen för fosterlandetsförsvar under åren 1883-1929”, Personhistorisk tidskrift, 2020:2, Årgång 116, s.89.

8 Blom, I,. ”Gender and Nation in international Comparison”, Ida Blom, Karean Hagmann och Catherine Hall (red), ss.8-9.

(5)

3

fram till 1920.⁹ Hur ska dagens historieelever kunna få ett tillräckligt brett historieperspektiv om forskarna och historielärarna döljer en sådan signifikant grupp som de nationalistiska kvinnorna under denna tidpunkt var? Ty trots att även Fredrika Bremer förbundet bildades år 1884, så tog det över 35 år innan detta förbund lyckades få fler medlemmar än SKFF, och detta

kvinnoförbund är betydligt mer omnämnd av våra moderna historiker än SKFF och deras anhängare.¹⁰

Det fanns under slutet av 1800-talet flera nationalistiska kvinnor som var kända under sin tid som idag glömts bort, men jag valde att granska Wästfelt, eftersom hon utifrån sin roll som en av grundarna till SKFF och som skönlitterär författare fick möjlighet att sprida sin nationalistiska ideologi till tusentals människor runt om i Sverige. Eftersom hennes skönlitterära verk främst riktade in sig till barn och ungdomar, hade hon en möjlighet att påverka dessa invånare redan i tidig ålder. För att få svar på hur Wästfelt nationalistiska ideologi yttrade sig, hur den påverkades av sin tids rådande genussyn samt vilka retoretiska modeller hon använde sig av för att sprida sin syn på genus och nationalism så kommer denna studie att rikta in sig på att besvara två viktiga huvudfrågor:

1. Vilken syn hade Wästfelt på genus och nationalismen mellan åren 1887 och 1898?

2. Vilka retoretiska modeller använde sig författarinnan av för att sprida sin syn kring genus och nationalism?

Med anledning av att flertal historiker idag valt att inte lyfta fram dessa nationalistiska kvinnor, så är syftet med denna studie att få svar på hur de rådande genusnormerna under slutet på 1800-talet tenderade att yttra sig inom den nationalistiska ideologin samt kring hur kvinnliga skribenter likt Augusta Wästfelt kunde använda sig av retoretiska modeller för att försöka påverka sina läsare att anta hennes syn på genus och nationalism. Det är viktigt att lyfta fram att det inte bara var de fredsälskande feministerna och de konservativa kvinnorna som aldrig bröt mot sin tids rådande genusnormer, som nyttjade möjligheten att genom sitt offentliga skrivande kunna sprida sina ideologiska åsikter.

1.2 Forskningsläge

För att kunna göra en textanalys angående om Wästfelts nationalistiska texter påverkades utav sin tids rådande genussyn, samt hur hon gick till väga för att försöka få sina läsare att inta samma ideologiska synsätt som hon själv, så kommer detta forskningsläge att granska den tidigare forskningen kring hur nationalismen yttrade sig under denna period, och hur genussynen under denna tid påverkade den nationalistiska ideologin utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv samt vilka möjligheter och begränsningar en kvinnligförfattare hade under slutet av 1800-talet.

Denna studie fann ingen tidigare forskning som valt att analysera Augusta Wästfelts

skönlitterära verk, vilket tyder på att denna form av forskning är bristfällig och därmed finns det ett behov av denna form av forskning. Denna studie går ändå att genomföra ty det finns empiriskt underlag över hur den rådande genussynen såg ut inom den nationalistiska ideologin, samt hur

10 Österberg, K.,” Krig och fred i svensk kvinnorörelse”, Christina Florin, Lena Sommestad och Ulla Wikander (red), Kvinnor mot kvinnor, ss.207-208 ; Blom ,I., ”Gender and Nation in international Comparison”, Ida Blom, Karean Hagmann och Catherine Hall (red), s.15 ; Sundeval, F.,” Försvarsfinansiärer utan anspråk på rösträtt: Svenska kvinnoföreningen för fosterlandetsförsvar under åren 1883-1929”, s.89.

(6)

4

kvinnorna begränsades att skriva offentliga texter under denna period.

För att få en trovärdig textanalys har denna studie valt ut den empiriska delen utifrån litteraturvetaren Maria Nikolajeva(2002) perspektiv, där hon framhåller vikten av att en

genusstyrd forskning inte få vara för enkelriktad för blir den det riskera studien att missar viktiga perspektiv som kan påverka forskarens slutsatser.¹¹ Därför är detta forskningsläge utformat för att ge forskaren ett tillräckligt brett helhetsintryck av den genus- och nationalistiska syn som rådde i Wästfelts närhet, och därmed kan ha påverkat hennes sätt att skriva sina skönlitterära verk mellan åren 1887-1898.

Därför har detta forskningsläge valt att använda sig av rapporter, artiklar, avhandlingar och litterära verk, dessa verk är; artikel ” Gender and Nation in international Comparison” (2000) skriven av den norska historiken Ida Blom som specialiserat sig på könsrollerna och

nationalismen under det långa 1800-talets, artikeln ” Försvarsfinansiärer utan anspråk på rösträtt:

Svenska kvinnoföreningen för fosterlandets försvar under åren 1882-1920” (2020) och

avhandlingen Det sista manliga yrkesmonopolet (2011) av Fia Sundevall svensk forskare och docent i ekonomi historia, artikeln ” Svenska ”kanonkvinnor”” i Kvinnor och våld (2005) skriven av filosofi doktorn i historia Sif Bokholm, artikeln ”kvinnor emellan” av historiken Maria

Sjöberg i Kvinnor mot kvinnor (1999), Genus- om det stabilas förandliga form skriven av historiken och genusforskaren Yvonne Hirdman (2003), Europas historia 1780-1929 ett genusperspektiv (2009) skriven av historikerna Barbara Caine och Glenda Sluga, samt artikeln

”Whose state? The discourse of Nation-State in European feminist perspectives in the late nineteenth and early twentieth centuries” skriven av kultur-sociologen Hsinchao Wu.

Detta forskningsläge börja med att undersöka närmare kring hur genussynen såg ut inom den nationalistiska ideologin som rådde under slutet av 1800-talet. Här framkom det att det rådde en stark maktbalans mellan de båda könen. Ty både Caine och Sluga (2009) och Hirdman (2003) lyfte fram i sina studier att under 1800-talet var genussynen fortfarande stark påverkad av

Rousseaus (1712-1778) teoretiska syn, där han menade att kvinnan och mannen var skilda väsen, med olika fysiska och själsliga egenskaper. Kvinnan utifrån detta synsätt framställdes som både fysiskt och själsligt underlägsen mannen.¹² Eftersom denna filosofi gav bilden av män och kvinnor som skilda varelse med olika egenskaper så lede detta till att genussynen angående kvinnan hindrade henne från att träda in i den militära verksamheten. Då det framkom tydligt både i Sundevall (2011, 2020), Sjöberg(1999) och Bloms (2000) studier att kvinnan ansågs som allt för svag och sårbar för att ens kunna försvara sig själva om dem hamnade i en utsatt position, vilket därför gjorden det otänkbart att hon skulle kunna försvara någon annan.¹³

Men trots att samtliga studie i detta empiriska läge visade fram att kvinnan inte skulle förknippas med den militära verksamheten, så framkom det i Sundevall (2011) studie att

kvinnorna ändå var delaktiga i verksamheten, men dock endast inom vissa yrkeskategorier. ¹⁴ För även om det militära försökte förknippas med en manlig värld så menar Sundevall (2011) att redan under första halvan av 1800-talet så fans det kvinnor som arbetade inom det militära både

11 Nikolajeva, M., barnbokens byggklossar, 2017, s.43.

12 Hirdman, Y., Genus- om det stabilas förandliga form, s.36; Caine, B - Sluga, G., Europas historia 1780-1920 ett genusperspektiv, ss.131-135.

13 (Sundevall,2011 s.24); Sundevall, F., ”Försvarsfinasiärer utan anspråk på rösträtt: Svenska kvinnoföreningen för

fosterlandets försvar under åren 1882-1920”, Personliga tidskrifter, 2020:2, utgåva 116, ss.104-107; Sjöberg, M,. ”Kvinnor emellan”. Christina Florin, Lena Sommestad och Ulla Wikander (red), Kvinnor mot kvinnor, ss.207-208: Blom, I,. ”Gender and Nation in international Comparison”, Ida Blom, Karean Hagmann och Catherine Hall (red), s.15.

14 (Sundevall, 2011 s.36).

(7)

5

ideellt och som löntagare som sjuksköterskor, kokerskor, sömmerskor och tvätterskor, och under andra halvan av 1800-talet började man även acceptera kvinnor inom krut och patron hantering.

15Var en nationalistisk kvinna intresserad av sjukvården, ansågs detta inte vara något problem, eftersom den delen av militära verksamheten handlade om omhändertagande därav så

klassificerades den del ändå som feminin.¹⁶ Ty ett vanligt synsätt som förekom både nationellt- och internationellt sätt under denna period var att kvinnan hade en inbyggd modersinstinkt redan från födseln, vilket ansågs göra henne extra lämpad för att fostra och ta hand om de behövande.¹⁷ Men vissa gånger kunde gränserna mellan var kvinnan rekommenderades att göra och vad som ansågs olämpligt för henne vara hårfin, eftersom enligt både Sundevall (2020) och Bokholm (2005) studier så ansågs det lämpligt för kvinnorna inom de övre samhällskiken att idka

välgörenhet, men på samma sätt som vi såg att det var viktigt inom vilka delar av det militära som kvinnan fick vistas i så gällde samma sak när hon idkade välgörenhet, eftersom det ansågs lämpligt att hon idkade välgörenhet för att samla in pengar till omhändertagande projekt, likt de män som skadat sig i krig , men det ansågs olämpligt om dessa kvinnor ordnade insamlingar i syfte att hjälpa försvaret med pengar för krigsrelaterade ting som ammunition och fästningar.¹⁸ Detta visar att det accepterades att kvinnan engagerade sig i fosterlandets försvar i de delar som ansågs feminina, men det blev skamligt om hon försökte tränga in i den manliga världen vilket de krigsrelaterade tingen ansågs vara.

Enligt Bokholm(2005) var främsta anledningen till att media var lika kritiska till de kvinnor som engagerade sig i fosterlandets försvar likt SKFF var att de likt dem pacifistiska feministerna tenderade att tränga in på den manliga sfären. Detta berodde på att under slutet av 1800-talet så ansågs det olämpligt för kvinnorna att träda in i männens värld, oavsett om det handlade om rätten till rösträtt eller att dem engagerade sig i fosterlandetsförsvar, eftersom både politiken och försvaret ansågs enbart tillfalla den manliga befolkningen.¹⁹

Men även om Bokholm(2005) hävdar att media kunde kritisera dessa kvinnor som klev in i den manliga sfären så hävdar hon i sin studie att dess kvinnor sällan blev motarbetade av media under denna period, utan att dem istället kunde bli respektlöst bemötta genom att de blev

sexualiserade, och vissa gånger kunde media likt Nya Dagliga Allehandla till och med visa fram en positiv bild av SKFFs engagemang under de tidigare åren.²⁰ Samma bild ger dock inte

SKFF:s egna medlemsrapport Svenska Qvinnoföreningen för fosterlandets försvar dess uppkomst och verksamhet (1890) ty förbundet själva hävdade att förbundet mötes av hån och blev

förlöjligade av media redan från starten, men att detta sedan började avta något, och att det dröjde fram till år 1890, alltså sex år efter föreningen grundades innan media började bemöta dem med en mer positiv syn.²¹

Medan den tidigare forskningen är bristfällig angående om hur pass mycket kvinnorna hade möjlighet att vara delaktiga inom det militära, så finns det mer forskning kring hur genussynen inom nationalismen förändrades under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Vilket framkommer i denna empiriska del i och med att både Wu (2003), Sundevall (2011) och

15 (Sundevall,2011 s.36).

18 Bokholm, S., ” Svenska ”kanonkvinnorna””, Eva Österberg och Marie Lindstedr Cronberg (red), Kvinnor och våld, ss.179-181; (Sundevall, 2011, s.45).

19 Bokholm, S.,” Svenska ”kanonkvinnorna””, ss.179-181.

20 Bokholm, S., ” Svenska ”kanonkvinnorna””, ss.175-176.

21 (Svenska Qvinnoförbundet för fosterlandets försvar, 1890, ss.42-43).

(8)

6

Bloms(2000) valt att granska detta fenomen närmare, där samtliga av dessa studier visade fram samma bild över att samtidigt som kvinnan både nationellt och internationellt under denna period fick ett ökat värde samtidigt som hon blev ännu mer begränsad innanför hemmets väggar, vilket framkom i och med att hennes värde ökade på grund av att rollen som modern som skulle

producera och fostra en kommande generations soldater värderades betydligt högre än förut, men i och med rollen som fosterlandets moder blev hon mer isolerade innanför hemmet väggar än förut.²² Men även om kvinnans värde ökade i och med rollen som moder så uppnådde hon ändå inte samma värde som en manlig soldat, vilket tydligt framkom när forskarna studerade

rösträttsdebatten som var aktiv mellan slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Att detta forskningsläge nämner röstningsdebatten beror på att både Blom (2000) och Sundevall (2011) forskning menar att det finns en nära och viktig relation mellan försvaret och rösträtten, både i Sverige och internationellt, vilket i sin tur lede till att genussynen inom nationalismen påverkades utav dessa debatter.²³ Dessa debatter kretsade under denna period ofta kring att den man som är bered att offra sitt liv för sitt land borde även ha rätten att få rösta. Detta argument blev ännu vanligare i och med att den allmänna manliga värnplikten infördes 1901.²⁴ Även om de flesta nationalisterna i västvärlden var eniga om att kvinnornas värde som moder skulle se som värdefullt, så var man mellan olika nationer oeniga om hur mycket rollen som moder skulle värderas, denna klyfta går att se i att inom vissa nationer värderades kvinnans unika roll som fosterlandets moder som en tillräcklig anledning till att få kliva in i den politiska värden under början på 1900-talet, medan andra länder likt Japan ansåg att rollen som moder inte var tillräcklig för att få kliva in i den politiska värden likt i Japan vars kvinnor inte fick allmän rösträtt fören 1945, medan i Finland fick kvinnorna rösträtt redan 1906.²⁵

Detta forskningsläge avslutas med att studera empirin kring kvinnans möjlighet att skriva offentliga verk, ty detta är även en viktig aspekt för att förstå vilka förutsättningar Wästfelt hade att kunna sprida sitt budskap som kvinnlig skribent. Både Caine och Sluga(2009) och

Nikolajeva(2017) valde även i sina studier att granska över vilka möjligheter kvinnorna hade under slutet av 1800-talet till att skriva offentliga verk. I båda dessa studier framkommer det att samhället 1800-talet accepterade att kvinnan var skribent eller författare, men bara inom vissa ämnen. Men likt de begräsningar vi såg inom den militära världen och för de kvinnor som idkade välgörenhet i Sundevall (2011, 2020) studie , så begränsades även kvinnans möjlighet att skriva offentligt. Ty likt synen över att kvinnan enbart borde syssla med insamlingar för ”feminina”

ändamål, så ansåg man att kvinnan enbart borde syssla med viss form av offentligt skrivande, utifrån specifika genrer, det var acceptabelt att kvinnan skrev i tidningar, skönlitterära verk i form av romantisk litteratur eller i form av barn- och ungdomslitteratur. Denna begräsning gjordes utifrån att man ansåg att kvinnan inte hade intellektet nog att skriva utifrån samtliga ämnen, vilket man ansåg att männen hade.²⁶

22 Wu Hsinchao, Who state? The discourse of Nation-Satate in European feminist perspectives in the late nineteenth and early twentieth centuries, I Journal of Women`s history, volym 15, numer 3, autumn 2003, s.149; (Sundevall,2 011 ss.40-41,80);

Blom ,I., ”Gender and Nation in international Comparison”, Ida Blom, Karean Hagmann och Catherine Hall (red), ss.8-10.

23 Blom ,I., ”Gender and Nation in international Comparison”, Ida Blom, Karean Hagmann och Catherine Hall (red), ss.8-11;

(Sundevall,2011 ss.25-26).

24 (Sundevall,2011 s.8-10).

25 Blom ,I.,”Gender and Nation in international Comparison”, Ida Blom, Karean Hagmann och Catherine Hall (red), ss.9-10;

(Riksarkivet, u.å.).

26 Nikolajeva, M., barnbokens byggklossar, s.13-14; Caine, B., & Sluga, G., Europas historia 1780-1920 ett genusperspektiv, ss.50-51.

(9)

7

1.3 Undersökningsfrågor

Uppsatsens uppgift är att besvara de två huvudfrågorna Vilken syn hade Wästfelt på genus och nationalismen mellan åren 1887 och 1898? Och Vilka retoretiska modeller använde sig författarinnan av för att sprida sin syn kring genus och nationalism? Men för att kunna göra denna analys så krävs det att den empiriska delen av detta arbete besvara vissa frågeställningar, som hur såg genussynen ut inom den nationalistiska ideologin under denna period? Samt vilka möjligheter och hinder hade man som kvinnligförfattare under denna period?

Men för att genomföra denna form av studie krävs sedan att man undersöker vissa

frågeställningar i de texter man väljer att analysera. I varje text som analyseras i denna studies undersökningsdel så kommer följande frågeställningar att försöka besvaras; Hur framträder den nationalistiska ideologin i berättelsen? Hur såg genussynen ut i berättelsen? Överstämde berättelsens genussyn med den genussyn som rådde i Sverige under slutet av 1800-talet, varför eller varför inte stämde den överens? Hur framträder kvinnorna inom militära sammanhang?

Hur har Wästfelt använt sig av de retoretiska modellerna logos, ethos och pathos för att påverka sina läsare, och hur framkommer detta i texten? Samt är det någon av de retoretiska modellerna som författarinnan föredra att använda sig lite mer av än de andra två modellerna, hur yttrar detta sig i så fall?

1.4 Teori, metod och begrepp

Denna forskningsstudie utgår ifrån ett genusperspektiv, med målsättningen att undersöka närmre kring hur en viss tids genussyn även kan påverka sin tids rådande ideologier. Uppsatsens

teoretiska ramverk utgår ifrån Yvonne Hirdmans teoretiska syn angående vad genus innebär, där hon hävdar att könet är kulturellt betingat, ty hon menar att människan födds inte till ett kön, utan människans könsbild skapas utav det sociala mötet hen får med sin omgivning. Vilket innebär att det är det sociala mötet som skapar könet och inte vilket biologiskt kön hen har, där hon hävdar att det sociala mötet börja redan i samband med att barnet födds.²⁷ Hon hävdar kvinnorna redan från födseln möts utifrån sämre villkor än männen.²⁸

Denna studie kommer undersök närmre hur genussynen under slutet av 1800-talet påverkade Wästfelts nationalistiska syn, detta sker genom en kvalitativ undersökning som genomförs i form av en textanalys av hennes skönlitterära verk. De berättelse som granskas i denna studie är de berättelser som antar en nationalistisk syn i hennes samlade verk Historien och sagoverlden vid brasan(1890) och I långa vinterkvällar , berättelser och sagor(1898). Målet med denna form av analys är att den ska kunna besvara huvudfrågorna

Vilken syn hade Wästfelt på genus och nationalismen mellan åren 1887 och 1898? och Vilka retoretiska modeller använde sig författarinnan av för att sprida sin syn kring genus och

nationalism?

För att skapa givande frågeställningar, som ska kunna besvara dessa huvudfrågor så har jag valt att utforma mina frågor utifrån det ramverk som framkom i boken Textens mening och makt (2018) skriven av författarna Kristina Borèus och Göran Bergström, som beskriver hur man ställer kritiska frågor för att analysera olika maktförhållanden i samhället.

Men för att analysen inte bara ska se hur hon påverkades av sin tids syn på genus och

27 Hirdman, Y., Genussystemet-reflexioner kring kvinnors sociala underordning. I Tidskrift för Genusvetenskap (tidigare kallad . Kvinnovetenskaplig tidskrift! )Volym nr 3,1988, ss.53-54.

28 Hirdman, Y., Genussystemet-reflexioner kring kvinnors sociala underordning. I Tidskrift för Genusvetenskap (tidigare kallad . Kvinnovetenskaplig tidskrift! )Volym nr 3,1988, s.48.

(10)

8

nationalism, utan även se hur hon försökte få sina läsare att inta samma perspektiv som hon själv angående synen på vad som hon ansåg som manligt och kvinnligt, har jag valt att undersöka närmre om hur hon skrivit utifrån ett logos, ethos eller pathos perspektiv för att påverka sina läsare, och om hon prioriterade att använda sig av en eller flera av dessa modeller, eller om hon att använde samtliga av dessa tre retoriska modeller för att påverka sina läsare lika mycket.

Enligt Borèus och Bergström (2018) så innebär logos att författaren försöker påverka läsaren genom att lyfta fram ett förnuftigt eller logiskt perspektiv, ethos är när författaren lyfter fram sig själv eller någon annan auktoritär person som en pålitlig källa över att vissa karaktärs drag är önskvärda eller icke önskvärda (när dessa verk analyseras i denna studiers analys, så använder hon sig själv som en trovärdig auktoritär källa), och pathos innebär att författaren försöker genom känsloargument påverka sina läsare.²⁹

1.5 Källmaterial

Källmaterialet i denna studie är första utgåvorna Historien och sagoverlden vid brasan och I långa vinterkvällar , berättelser och sagor som Wästfelt skrev mellan år 1887 till1898. Dessa verk finns att tillgå via Kungliga biblioteket.

1.6 Avgränsningar

Denna uppsats är avgränsad mellan 1887 till 1898, ty mellan denna period var Wästfelt aktiv både som författare och som sekreterare i SKFF. Tanke bakom denna inramning är att hennes nationalistiska bakgrund och hennes starka engagemang i SKFF kan ha påverkat hennes sätt att skriva sina skönlitterära verk. Därför kan denna form av är inramningen ge denna studie en möjlighet att se hur en viss tids genussyn kan påverka en person med starka ideologiska åsikter.

1.7 Bakgrund

Men vem var Augusta Wästfelt, och vilka ideologier i hennes närhet kan ha påverkat hennes sätt att skriva? Denna bakgrunds beskrivning kommer försöka ge läsaren svaret på båda dessa frågor.

Eftersom det behövs en god bakgrundsbild av två viktiga anledningar. För det första för att kunna rama in vilken tidigare forskning denna studies forskningsläge behövde fokusera på, samt för att ge forskaren ett tillräckligt brett perspektiv över de faktorer som kan ha påverkat hennes sätt att skriva. För det andra kan en god bakgrunds bild över vem Wästfelt var ger forskaren en ökad förståelse över vem hon var, vilket därmed underlättar för att forskaren ska kunna göra

textanalysen mer effektiv och trovärdig, eftersom om den som granska Wästfelt kan förstå vem hon var som person så blir det tydligare att se vilket budskap det var som hon ville nå ut med.

För att ge denna studie en god bild över vem Augusta Wästfelt var så kommer denna

bakgrundsdel först diskutera författarinnans uppväxt, för att sedan granska föreningen SKFF mer ingående. För att få svar på vilka som var förbundets hjärtefrågor och om hon tenderade att bli påverkad av dem eller om Wästfelt själv som rollen som sekreterare kan ha påverka vilka som blev föreningens hjärtefrågor.

Augusta Wästfelt födes den 18 juni 1950 på en gård i Åstergården i Västergötland. Familjen ägde inte gården, utan hennes far som vid denna tidpunkt arbetade som kapten vid Västergöteska regementet arrenderade gården. Gården låg 10 mil från Karlsborgsfästning som var den fästning som hon och hennes kvinnoförening SKFF samlade in pengar för att rusta upp i början på 1880-

29 Borèus, K.,- Bergström, G.,, Textens mening och makt, ss. 93-94.

(11)

9

talet.³⁰ På denna gård växte hon upp tillsammans med sin far, mor och yngre broder. Fadern var mån om att både barnen skulle bilda ett intresse för deras fosterland och dess historia, vilket lede till att hon växte upp till en kvinna som likt sin fader som älskade sitt fosterland, och dess

historia.³¹ Under hennes barndom blev hon särskilt lycklig de stunder fadern hade högläsning för henne och brodern ur Anders Fryxells verk Berättelser ur den svenska historian.³²

År 1865 valde hennes familj att flytta till Stockholm. Där Wästfelt sedan i vuxen ålder

började undervisa på några av Stockholms finare skolor.³³ Det var även i denna stad som hon och några andra kvinnor beslutade sig för den 9 april år1884 att bilda SKFF. Hon framhöll i en interljuv i kvinnotidningen Idun 1892, att det var rätt tufft första tiden både för henne och föreningen, vilket yttrade sig i att hon upplevde att både hon och föreningen fick mottaga ett antal hån- och glåpord. Men trots dessa hånfyllda ord så ansåg hon det vara värt att engagera sig i föreningen, ty dess syfte ansåg hon vara viktigare än om hon blev kränkt som individ.³⁴ Dock tenderade hon att minska endel förakt direkt riktad mot sig själv genom att hon under slutet av 1800-talet att hålla sig anonym de gånger hon yttrade sig medialt i frågor som handlade om nationens försvar eller varför kvinnor inte skulle ha rätten att rösta.³⁵

Hon ansåg att denna förening var så pass viktig att hon arbetade som sekreterare hos dem i närmare 35 år, vilket troligen kan ha påverkat hennes sätt att skriva sina skönlitterära verk.³⁶ En av SKFF viktigaste mål var att få Sveriges kvinnor att inse vikten av att fosterlandet måste ha ett bra försvar, vilket även ledde till flertal insamlingar i förmån till upprustningen av svenska fästningar och ammunition till landets soldater.³⁷ Förbundet växte snabbt i medlemsantal och redan första året kom dem upp i 4 000 medlemmar och växte sig sedan större och blev där med Sveriges största kvinnoförbund, vilket dem förblev ända fram till 1920-talet då Fredrika Bremer förbundet för första gången fick ett högre medlemsantal än dem.³⁸

Sensmoralen i SKFF var att i alla lägen sätta fosterlandet i första hand, denna syn ansåg dem gälla för både män och kvinnor, familjen ansåg de som viktig men inte lika viktig som landets försvar. För dem ansåg att är landets nations försvar försvagat och fienderna går till anfall så riskera både vår nation och våra familjer att förstöras.³⁹ De ansåg att en av kvinnornas främsta uppgifter var att föda och fostra söner som sedan skulle växa upp och vara beredda att dö för sitt fosterland. Eftersom kvinnan var en känslig varelse så ansåg man det acceptabelt att fälla många tårar om ens son, bror eller make for ut på fält och riskerade att dö för sitt land, men de ansåg samtidigt att det var viktigt att man som kvinna samtidigt skulle var stolta över dessa män och aldrig försöka hindra dem att fara.⁴⁰ Men föreningen ansåg inte bara att man skulle uppmuntra sina män att välja soldat yrket, utan att man som kvinna även var skyldig att försöka trygga

30 (Sundevall,2011 s.91-91, 94-95).

31 ”Augusta Wästfelt” (1892), s.377.

32 Sundevall, F., ”Försvarsfinansiärer utan anspråk på rösträtt: Svenska kvinnoföreningen för fosterlandets försvar under åren 1882-1920”, Personliga tidskrifter, 2020:2, utgåva 116, ss.94-95.

33 ”Augusta Wästfelt” (1892), s.378; Idun, 1892,s.378; (Sundevall,2011 ss.94-95).

34 ”Augusta Wästfelt” (1892), s.378.

35 Sundevall, F., ”Försvarsfinansiärer utan anspråk på rösträtt: Svenska kvinnoföreningen för fosterlandets försvar under åren 1882-1920”, Personliga tidskrifter, 2020:2, utgåva 116, s.95.

37 Sundevall, F., ” Försvarsfinansiärer utan anspråk på rösträtt: Svenska kvinnoföreningen för fosterlandets försvar under åren 1882-1920”, Personliga tidskrifter, 2020:2, utgåva 116, ss.87-88.

38 Östberg Kjell, ”Krig och fred i svenska kvinnorörelsen”, i Christina Florin, Lena Sommestad och Ulla Wikander (red) Kvinnor mot Kvinnor. s.17.

39 Svenska Qvinnoföreningen för fosterlandets försvar, Dess uppkomst och verksamhet, 1890, s.17-18

(12)

10

tillvaron för dem män som va ute på fält, vilket var den främsta anledningen till samtliga av föreningens insamlingar.⁴¹

Även om föreningen främst drog till sig överklass kvinnor till sina högre positioner och större insamlingar, var de måna om att försöka få med sig kvinnor till föreningen utifrån alla

samhällsklasser, eftersom dem hävdade att alla oavsett samhällsklass behövde måna om sin nation, och varje slant hur liten den än var kunde göra stor nytta för att skydda vårt land från fienden.⁴²

SKFF gav ut broschyrer och litterära rapporter där dem på ett propaganda liknade sett förde fram vikten av att det svenska fosterlandet var i starkt behov av upprustning.⁴³ Och på samma sätt förde dem fram att om alla i vårt svenska samhälle ska kunna leva i frihet oavsett

samhällsklass, kön och ålder måste vi alla hjälpas åt, och varje krona kan ge skillnad.⁴⁴ Wästfelt var eniga i föreningens åsikter kring att kvinnorna inte skulle beblanda sig inom politiken. Även om debatten först kom igång på allvar i början på 1900-talet, så gick Wästfelt ut redan 1883 i media med att kvinnor inte skulle hålla på med politik, några år senare kom SKFF ut med samma budskap, vilket jag tolkar som ett tecken på att det troligen inte enbart var Wästfelt som påverkades av partiet, utan att hon redan på denna tid hade makten att kunna påverka denna tidens största svenska kvinnoförbund.⁴⁵

Men det fanns enligt Sundevall(2020) en viktig skillnad mellan Wästfelt och de flesta andra som var motståndare till kvinnligröstrött, ty Wästfelts främsta anledning handlade inte likt många andra motståndare som hävdade att kvinnans lägre intellekt skulle vara anledningen till att hon inte skulle få rösta, utan hon ansåg istället att om alla kvinnor skulle få rösträtt i Sverige så skulle detta drabba männen i samhället negativt, eftersom vårt land hade ett överskott av kvinnor i förhållande till män, vilket därmed skulle leda till att den politiska möjligheten för de män som riskerade sina liv för vårt land skull fick försämrade politiska möjligheter om kvinnorna erbjöds inträde in i politiken.⁴⁶

2. Analys av Historien och sagoverlden vid brasan

Denna samling av barn- och ungdomsnoveller utkom 1890. Augusta Wästfelt har i detta samlade verk sammanställt 17 noveller och en inledande dikt. Jag har valt att analysera de berättelse som hon själv skrivit i denna bok som även gestaltar hennes nationalistiska synsätt, för att sedan analysera dem utifrån ett genusperspektiv. Eftersom denna samling är en första utgåva från 1890 kan stavningen i novellernas namn se lite annorlunda ut än vad det görs numera, ty vissa ord stavas inte på samma sätt idag som det gjorde under denna period. Varje novell inleds med hur berättelsen kan anses vara nationalistisk, sedan får läsaren reda på om författarinnan tagit inspiration från någon historisk händelse, tidigare berättelse eller från en sägen. Sedan ges en

42 Bokholm, S., ” Svenska ”kanonkvinnorna” ”i Eva Österberg och Marie Lindstedr Cronberg (red), Kvinnor och våld, s. 171;

Sundevall, F., ” Försvarsfinansiärer utan anspråk på rösträtt: Svenska kvinnoföreningen för fosterlandets försvar under åren 1882-1920”, Personliga tidskrifter, 2020:2, utgåva 116, s.102.

44 Svenska Qvinnoföreningen för fosterlandets försvar, Dess uppkomst och verksamhet, s.3-4.

45 Sundevall, F., ” Försvarsfinansiärer utan anspråk på rösträtt: Svenska kvinnoföreningen för fosterlandets försvar under åren 1882-1920”, Personliga tidskrifter, 2020:2, utgåva 116, s.108.

46 Sundevall, F., ” Försvarsfinansiärer utan anspråk på rösträtt: Svenska kvinnoföreningen för fosterlandets försvar under åren 1882-1920”, Personliga tidskrifter, 2020:2, utgåva 116, s.109.

(13)

11

kortfattat sammanfattning av novellen för att läsaren ska få en bild av vad det är för historia som analyseras, därefter sker en genusanalys av berättelsen och analysen avslutas sedan med att det sker en textanalys utav vilken eller vilka av de retorisk modell logos, ethos (i dessa texter sätter hon sig själv som den auktoritära och pålitliga källan som gestaltar karaktärsdragen bland karaktärerna i berättelsen) eller pathos som främst framträder i berättelsen, men även hur de andre retoriska argumenten förekommer i texten för att Wästfelt så effektivt som möjligt försökt att sprida sitt nationalistiska budskap.

2.1 Namnlös inledande dikt⁴⁷

Den dikt som inleder denna samling för en uppenbar patriotisk och nationalistisk anda, eftersom hela dikten bygger på hur vackert vårt land är och hur tacksamma vi bör vara för de män som brukat vår jord och försvarat vårt land. Wästfelt försöker uppmana sina läsare att aldrig glömma det våra förfäder gjort för oss och vår natur, ty de har lämnat efter sig detta vackra fosterland till vår generation. Dikten är inte bara en hyllning till dem som försvarat vår nation, utan även till de män som brukat vår jord och sett till att naturen fortsatt förbli så vacker och frodig även till nästa generation, och berättelsen ger där med en tydlig bild över att författaren är stolt över vårt

fosterland och de män som beskyddat och tagit hand om vårt land.⁴⁸

I denna berättelse kan man se en klar bild över Hirdman(1988) genusteori i form av att samhället valt att lyfta fram mannen, på bekostnad av kvinnan, vilket gestaltas av att Wästfelt gett en bild av att läsaren bör hylla den svenska mannen oavsett hans samhällsklass, men

ingenstans nämner hon att kvinnan skulle ha betydelse, vilket utifrån hirdmans syn kan förklaras av att kvinnan förväntades att vara i männens skugga och därmed döljs för allmänheten.⁴⁹ Borèus och Bergström (2018) studie visar dessutom fram att just osynlighetsgörande av en individ eller grupp är ett sätt att föra makt över dem, vilket stärker bilden ytterligare av att i den patriotiska filosofin ska männen enligt Wästfelt berättelse prioriteras.⁵⁰

Författaren använder i första hand sig av logos modellen, där hon försöker utifrån läsarnas förnuft få dem att inse att vi svenskar bör uppskatta vår nation och prioritera våra män, eftersom det var dem som byggt vårt land och utan dem hade vi inte haft vårt land. Vilket hon framhäver genom att berätta hur de plogade vår jord, vårdade vår natur och försvarade vårt land och dess heder.

Men hon använder sig även av den pathos modellen sitt skrivande för att förstärka

karaktärsdragen , ty genom att romantisera vår nation och dem som byggt upp den så försöker hon via känslomässiga argument förstärka att även vår generation måste fortsätta försvara, vårda och hedra vår nation.

Ethos modellen är inte lika framträdande i berättelsen, men går att skymta i hennes sätt att skriva genom att hon i en av sina verser karakterisera att de som bidra till nationen är hedervärda, medan dem som inte gör detta för skam med sig.⁵¹

47 Wästfelt, A., Historien och sagoverlden vid brasan, ss.3-4.

48 Wästfelt, A., Historien och sagoverlden vid brasan, s.4.

49 Hirdman, Y., Genussystemet-reflexioner kring kvinnors sociala underordning. I Tidskrift för Genusvetenskap (tidigare kallad . Kvinnovetenskaplig tidskrift! )Volym nr 3,1988, s.48.

50 Boréus , K – Bergström, G., Textens mening och makt, s..80.

51 Wästfelt, A., Historien och sagoverlden vid brasan, s.4 [framkommer i första versen på denna sida].

(14)

12

2.2 Herr Knut och herr ”Smäll”⁵²

I denna nationalistiska saga har Wästfelt tagit inspiration utifrån en sägen som handla om ”Knut Jönsson Posse och Wiborgska smällen”. För att underlätta för läsaren har författaren via en fotnot gett en bakgrundsinformation angående vem Posse var och att den händelse som denna berättelse baseras på utspelade sig kring den 30 november 1495.⁵³ Berättelsen handla om hur Posse och en av sina närmsta män herr ”Smäll” lyckades fördriva ryssarna med hjälp av trolldom från

Brunkeberg. Men även om herr Posse och herr ”Smäll” innehavda vissa magiska färdigheter så ansågs det i berättelsen att det inte var accepterat av samhället att nyttja dess färdigheter, därav så bad dem om riksföreståndaren Sten Stures godkännande innan herr Posse brukade sin

trolldomskraft.⁵⁴

Även om berättelsen skall föreställa sig utspela sig i slutet av 1400-talet, så kan man se att texten är påverkad utifrån den genussyn som rådde när Wästfelt skrev berättelsen. Vilket

framkommer i denna berättelse genom att Wästfelt återigen väljer att osynlighetsgöra kvinnorna, ty berättelsen utgårenbart från en manligvärld, samtidigt som berättelsen lyfter fram vikten av att en soldat ska vara tapper, modig, och prioritera sitt fosterland, var vanligt förekommande

genussyn inom den nationalistiska ideologin vid denna tidpunkt då Wästfelt skrev ner berättelsen (se forskningsläge 1.2)

Sagodikten är nationalistiskt tendenserna, vilket kommer fram i och med att berättelsen ger en tydlig bild av att läsaren bör sätta fosterlandets säkerhet före allt annat, därför kan det vissa gånger kräva att man bryter vissa normer och regler som normalt inte accepteras av samhället, vilket i detta fall skedde i form av att herr Knut brukade trolldom för att jaga iväg ryssarna.

Författaren skriver denna berättelse främst ur ett logos perspektiv, där hon beskriver

händelsen som att detta var den enda förnuftiga vägen för att herr Knut och herr ”Smäll” skulle kunna jaga i ut ryssarna från svenskterritorium, eftersom rikets säkerhet var hotat framhöll hon därmed att detta var den rätta vägen att gå. Ty dessa soldater hade till och med frågat landets styrande om lov innan herr Knut brukade trolldom i kampen mot ryssarna.

Men de andra modellerna går även i viss mån se i författarens sätt att skriva i och med att hon genom pathos modellen lyfte fram en känslomässig bild över hur framför allt hur herr Knut och hans soldater var beredda att offra sina liv för vår nations säkerhets skull, när dem tappert stred mot ryssarna. Medan ethos modellen framträder i och med att hon lyfte fram de goda

karaktärsdragen både hos herr Knut och herr Smäll, så som tappra, modiga och lyhörda för vad deras överordnade beordra dem till att göra. Därmed går det se att Wästfelt använt sig av samtliga tre modeller för att lyfta fram hur viktigt det är för läsaren att man värde sätter sin nation och är beredd att dö för den.

2.3 Flyktingen⁵⁵

I denna berättelse berättar författarinnan om hur en tysk man av enkel börd, blev tillfånga tagen av svenskarna vid striden i Juteberg 1644. Han valde sedan att gå med i den svenska armén, han blev en god soldat, som steg i graderna och fick under sina sista år i livet även en adlig titel på grund av att han varit en sådan god soldat i svenska armén.

Berättelsen är tydligt nationalistisk då hon romantisera bilden av vår nation, där ingen man

(15)

13

någonsin kan bli så ädel som om han riskera att dö för sitt fosterlands skull. Men det intressanta i denna text angående det nationalistiska perspektivet är att hon ger en bild av att man inte behöver föddas som svensk för att värderas som en ädel svensk riddare, utan här för hon fram att

svenskheten inte sitter i generna utan i hur man anamma den svenska kulturen. Detta

framkommer i och med att hon inte framställer den svenska hjälten utifrån hans etnicitet utan i stället utifrån hans val att prioritera den svenska nationen i första hand samt att han även är beredd att dö för att vidhålla vår nations heder. Vilket påminner om Hirdman(1988) syn på det kulturella könet, där hon hävda att det inte är det biologiska könet som avgör din könstillhörighet utan det avgörs vem du blir i det sociala mötet, på samma sätt ger Wästfelt en bild av att du inte måste föddas som svensk utan du blir det när du värdesätter den svenska kultur i första hand.⁵⁶ För att förenkla för läsaren så har Wästfelt gjort en fotnots kopplad till novellens huvudrubrik, i denna fotnot ger hon en kort information över vem huvudkaraktären Kock von Crimstein var, samt att hon har tagit inspiration utifrån sagor av Afzelius verk Svenska Folkets Sagohäfder (u.å) när hon skrev denna berättelse.⁵⁷

På samma sätt som i de tidigare novellerna så osynlighetsgöra författarinnan kvinnorna i denna berättelse, eftersom berättelsen är helt utformat efter ett patriotiskt perspektiv, och denna likt den förra berättelsen om ”herr Knut och herr ”Smäll”” så utgår även denna ifrån det militära perspektivet vilket man under slutet av 1800-talet försökte stänga kvinnorna ute ifrån (se

forskningsläge 1.2).

Men medan Wästfelt osynlighets gjorde kvinnorna i denna berättelse så hade hon inga problem med att lyfta fram det manliga idealet, vilken går att se i hur hon framställer Crimstein utifrån de manliga idealen i den nationalistiska ideologin under slutet av 1800-talet, eftersom han var tapper, modig och beredd att dö för Sverige skull.

I denna berättelse använder Wästfelt sig främst utav en kombination av ethos och pathos modellen för att påverka sina läsare, eftersom hon ger en bild av att alla män som är tappra, starka och beredda att dö försitt land, kan bli hyllade som hjältar oavsett dess samhällsklass eller etnicitet. Utifrån en ethos modell för hon fram de karaktärsdrag som gör Crimstein till en svensk nationshjälte, och genom att visa fram hans kamp för att besvara och bygga Sverige mäktigare så försöker hon i form av pathos modellen väcka läsarens känslor över att han riskera sitt liv för vår svenska nationens skull. Därför så tolkar jag det som att Wästfelt försöker ge en vink till läsaren om att är hen en man så kan han själv blir hjälte och som kvinna kan hennes son, bror eller make bli en svensk hjälte om de tappra, modiga och alltid sätter sitt fosterlands heder och försvar i fösta hand.

Men Wästfelt använder sig även till viss del av logos modellen i och med att hon lyfter fram att det är förnuftigt av Crimstein att bli soldat, ty han har de rätta egenskaperna för denna roll, så som tapper, modig och duktig i strid. Därav tolkar jag det som hon försöker påverka sina läsare att känna efter vilka egenskaper dem har som kan gynna vår nation.

2.4 Erik i Gråmunkegränd⁵⁸

Även denna berättelse är av nationalistisk art eftersom den framhåller att det är viktigare att se nationen före individen, och att det är viktigt att vi värna om vår nation antingen som soldat eller som en duktig skribent som skriver ner till eftervärlden de storheter vår svenska armé och dess

56 Hirdman, Genussystemet-reflexioner kring kvinnors sociala underordning.s.52.

58 Wästfelt, A., Historien och sagoverlden vid brasan, s.16-21.

(16)

14

tappra soldater gjort för oss.

Även i denna berättelse så inspireras Wästfelt av några verkliga personer och händelse som skett runt mitten av 1600-talet, vilket hon tydligt markerat via fotnoter.⁵⁹ I denna saga berättar hon om en ung pojke vid namn Erik som redan i sin tidiga ungdom blev föräldralös, och därför väljer redan som 13 årig att dra följe med svenska armén. Men inte som soldat utan för att han är en duktig skrivare som kan dokumentera om soldaternas mod i de olika krig som de deltagit i.⁶⁰ Likt de tidigare berättelserna som jag analyserat som handla om det militära livet så väljer återigen författarinnan att osynlighets göra det kvinnliga könet. Men en viktig skillnad från denna berättelse och de tidigare är att hon i denna berättelsen inte bara frammanar att alla män måste bli soldater, utan även för fram att de dem som är duktiga att skriva, vissa gånger istället bör bli dem som dokumentera de storheter som svenska armén gjort istället för att själva delta i krigen, så de hjältar som riskerat sina liv för nationens skull blir ihågkomna.

I denna berättelse försöker hon främst påverka sina läsare att se utifrån nationens bästa utifrån logos modellen, detta speglas i hur Wästfelt lyfter fram utifrån ett logiskt perspektiv att även om soldaterna behövs, så behövs det även någon som skriver ner viktiga händelser och personer för att inte låta de historiska hjältedåden bli bortglömda av kommande generationer, därför ska de som är duktiga på att skriva likt den unga pojken i berättelsen ägna sitt liv åt att dokumentera dessa storheter till nästkommande generationer. Vilket jag tolkar som att hon anser att varje person bör se hur dem är bäst lämpade för att gynna vår nation.

Därför man kan man se att Wästfelt lyfte fram genom logos modellen att det enda förnuftiga var att Erik skulle skriva om svenska arméns soldater och dess stordåd, men att hon även använder sig i viss mån utifrån ethos modellen för beskriva hans färdigheter och utifrån pathos modellen för att förklara utifrån känslomässiga argument varför det är viktigt att göra det man är duktig på. Där med använder hon samtliga argument för att få läsarna att inse att man bör välja det yrke man är bäst lämpad för.

2.5 Danmarks Gissel⁶¹

I denna berättelse framkommer en nationalistisk ton, som speglas av att författaren framställer att samhällets hjältar är de soldater som modigt och tappet är beredda att kämpa fram till sin död för att utestänga fienderna från att inta vårt land, och bevara Sveriges heder. Berättelsen handla om hur tappra krigare, likt Åke Johansson Natt och Dag var beredda att dö för sitt fosterland, medan högt uppsatta män likt Sten Sture valde att svika sin nation och fly fältet. Denna berättelse utgår från en person som existerat i verkligheten och utifrån en verklig händelse som denna soldat varit med om, men sedan ger författaren sin bild av händelsen, som är starkt tendensbaserad av hennes nationalistiska syn. För att ge läsaren en kortbakgrundsinformation angående viktiga karaktärer och under vilket år vissa händelse skedde, så har hon satt en fotnot i början på berättelsen.⁶² Detta verk följer tydligt den genusbild som Hirdman (2003) lyfter fram, att kvinnorna under denna tid skulle döljas i skuggan medan männen absolut inte fick visa fram några fega drag, ty detta sågs som kvinnligt och där med opassande för en man.⁶³ Detta gestaltades genom att kvinnan åter igen osynlighets gjordes, likt att hon inte existerat, medan hon ger tydliga

59Wästfelt, A., Historien och sagoverlden vid brasan, ss.17-18.

60Wästfelt, A., Historien och sagoverlden vid brasan, ss. 17.

61Wästfelt, A., Historien och sagoverlden vid brasan, ss. 29-33.

63 Hirdman,Y., Genus- om det stabilas förandliga form, s.66.