• No results found

Det ska vara lätt att göra rätt: Sjuksköterskans handhavande av infusionspump

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Det ska vara lätt att göra rätt: Sjuksköterskans handhavande av infusionspump"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Det ska vara lätt att göra rätt

Sjuksköterskans handhavande av infusionspump

It has to be simple to make it right

Nurse’s handling of infusion pump

Carolina Davidsson Malin Johansson

Birgitta Trevik

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad 61-90 hp

Ht 2008

Sektionen för hälsa och samhälle Box 823

(2)

Titel

Det ska vara lätt att göra rätt

Sjuksköterskans handhavande av infusionspump

Författare

Carolina Davidsson, Malin Johansson, Birgitta Trevik

Sektion

Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad

Handledare

Jeanette Källstrand Ericson, Universitetsadjunkt

Examinator

Barbro Boström, Universitetslektor

Tid

Höstterminen 2008

Sidantal

14

Nyckelord

Handhavande, infusionspump, risk, sjuksköterskor, säkerhet

Sammanfattning

Hälso- och sjukvård kan idag ses som en högteknologisk verksamhet, i vilken de medicintekniska produkterna är av stor betydelse för behandling och diagnostisering.

Infusionspumpen är en produkt som är utvecklad för att säkerställa patientsäkerheten, men trots att lagar och förordningar reglerar handhavandet sker återkommande avvikelser. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans handhavande av

infusionspumpar. Resultatet visar att handhavandet av infusionspumpar påverkas av produktens design, produktfel, arbetsmiljö samt övning och utbildning. Det är många orsaker som påverkar handhavandet och det räcker inte att åtgärda endast en av dem. Innan antalet inträffade avvikelser kan reduceras, krävs en förändring av synen på såväl

avvikelsehantering som patientsäkerhet i hela vårdkedjan, från vårdgivare till sjuksköterskor. Ett lagförslag som ligger hos regeringen innehåller en förändring i synen på

avvikelser, där fokus ligger på vad som orsakat avvikelsen och inte på vem. Av stor vikt är därför fortsatt forskning om förändring i antalet rapporterade avvikelser i handhavandet av infusionspumpar. Dessutom bör forskning ske på vad som rapporteras och sjuksköterskans syn på avvikelsehantering och säkerhetsarbete.

(3)

Title

It has to be simple to make it right Nurse’s handling of infusion pump

Author

Carolina Davidsson, Malin Johansson, Birgitta Trevik

Department

School of Social and Health Sciences, Halmstad University, Box 823, 301 18 Halmstad, Sweden

Supervisor

Jeanette Källstrand Ericson, Lecturer

Examiner

Barbro Boström, Senior Lecturer

Period

Autumn 2008

Pages

14

Keywords

Handling, infusion pump, nurses, risk, safety

Abstract

Healthcare today is a high-technological business, in which the medical devices are of great importance for treatment and diagnosing. The infusion pump is a product developed to ensure patient safety, even though laws and regulations are controlling the use of it repeated incidents are reported. The purpose of this literature study was to highlight factors affecting nurses’ handling of infusion pumps. The result shows that the handling in the infusion pump is affected of the products design, product error, working environment or practice and education. There several of causes affecting the handling and it is not enough to eliminate just one of the causes. Before the number of handling errors can be reduced, the whole approach to how incidents are reported and also patient safety in healthcare, from healthcare institutions to nurses, needs to be changed. A law proposal laying at the government includes a change in the look upon incidents, where the focus should be placed on what caused the incident, not whom. Continued research is of most importance regarding reported incidents in handling of infusion pumps. Furthermore research ought to do of what is reported, and nurses’ views of incident reporting and safety work.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning 1

Bakgrund 1

Syfte 4

Metod 4

Datainsamling 4

Databearbetning 5

Resultat 6

Risker i handhavandet 6

Säkerhet i handhavandet 7

Prevention i handhavandet 8

Diskussion 9

Metoddiskussion 9

Resultatdiskussion 10

Konklusion 13

Implikation 14

Referenser

Bilagor

Bilaga I:I-II Sökhistoria Bilaga II:I-XIV Artikelöversikt

(5)

Inledning

Hälso- och sjukvård kan idag ses som en högteknologisk verksamhet. De

medicintekniska produkterna ökar i sjukvården och får allt större betydelse i samband med behandling och diagnostisering (Läkemedelsverket, 2006a). Idag är det inte bara vid de högteknologiska avdelningarna, utan även vid olika vårdavdelningar samt i hemsjukvård, som sjuksköterskor kommer i kontakt med dessa produkter (Andersson, 2008). Det beräknas idag finnas mer än 500 000 olika produkter inom hälso- och sjukvård som tillhör gruppen medicinsk teknik (Swedish Medtech, 2006-2008).

Tekniken är under ständig utveckling. Mer avancerad teknik kräver kompetent personal samt ett ökat ansvar, och en vedertagen regel är att den medicintekniska utrustningen inte får göra mer skada än nytta (Jacobson, 1998). Det är små skillnader mellan behandling och livshotande tillstånd om något fel skulle ske i samband med handhavandet av de avancerade medicintekniska produkterna.

Infusionspumpen är en vanligt förekommande medicinteknisk produkt som varje sjuksköterska kommer i kontakt med. Den är också en av de produkter det sker många rapporterade avvikelser på (Thomas & Galvin, 2008; Jacobsson, 1998). För att belysa hur patientsäkerheten avseende dessa produkter ska upprätthållas, krävs att

sjuksköterskor har kunskap om handhavande, risker och säkerhetsåtgärder. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården organiseras så att en hög kvalitet tillgodoses (Svensk författningssamling [SFS] 1982:763). Om alla avvikelser anmäls och analyseras leder det till att förändringar och förbättringar enklare kommer till stånd.

Därmed kan säkerheten öka. Detta kan ske genom att de lagar och förordningar som finns följs.

I samband med den verksamhetsförlagda utbildningen inom sjuksköterskeprogrammet har det tydligt framkommit att det finns en rädsla och okunskap hos sjuksköterskor för medicinteknisk utrustning, och framförallt vid handhavandet av infusionspumpar. Det är med bakgrund av dessa erfarenheter som intresset för ämnet väckts.

Bakgrund

Efter andra världskriget tog den medicintekniska utvecklingen ett stort kliv framåt (Erlöv & Petersson, 1998). Under 1950-60 talet kom teknikanvändningens stora genombrott och det medicintekniska arbetet blev mer omfattande. På 1960-talet ökade välståndet i Sverige och det satsades på hälso- och sjukvården och den medicinska tekniken. Det innebar att patienter kom i kontakt med den nya tekniken och sjuksköterskor fick ta över vissa tekniska uppgifter av läkaren, som att övervaka respiratorer och kuvöser. Sjuksköterskor fick ännu ett ansvarsområde, den medicintekniska utrustningens handhavande och säkerhet.

Medicintekniska produkter är ett omfattande begrepp och är enligt Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584, 2§), en produkt som enligt tillverkaren används i angivna syften. Dessa syften kan vara att påvisa, förebygga, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en sjukdom, en skada eller ett funktionshinder. I

(6)

fysiologisk process, eller för att kontrollera befruktning. Det är många produkter inom hälso- och sjukvården som är klassificerade som medicintekniska. Dessa produkter är allt från plåster till högteknologiska apparater, där effekten inte huvudsakligen är farmakologisk, immunologisk eller metabolisk (Liedström, 2002). De medicintekniska produkterna är klassificerade i fyra olika produktklasser efter hur riskbenägna

produkterna är i konstruktionen, tillverkningen och användandet. Läkemedelsverket är den myndighet som ansvarar för kontroll och godkännande av produkten, vilket regleras av olika lagar (Läkemedelsverket, 2007). En annan av Läkemedelsverkets uppgifter är att se till att patienterna och vården nås av säkra och effektiva medicintekniska

produkter, samt att de används kostnadseffektivt och ändamålsenligt.

Tillverkaren är den fysiska eller juridiska person som har ansvar för produktens väg från konstruktion till paketering och märkning (SFS 1993:584, 2§). Ansvaret innebär att de föreskrifter, lagar (Läkemedelsverket, 2008) och standarder (Jacobson, 1998) som finns för medicintekniska produkter följs. Tillverkaren har det totala ansvaret för att

produkten ska få användas inom hälso- och sjukvård, men tillsynen över att gällande lagar och föreskrifter följs sköts av Läkemedelsverket (Läkemedelsverket, 2008).

Klassificering av riskbenägenhet är tillverkaren skyldig att utföra (Liedström, 2002). I klass I finns det största antalet medicintekniska produkterna och där finns även de som är minst riskfyllda. I klass IIa och IIb och i klass III finns det en ökad risk, vilket kräver en bedömning av ett så kallat anmält organ. Ett anmält organ är en oberoende och opartisk organisation som har kompetens att utföra en tredjepartsbedömning över att de medicintekniska direktiven uppfylls (Läkemedelsverket, 2006b). När bedömningen är gjord får produkten ett nummer tillsammans med CE-märkningen för att kunna spåras (Liedström, 2002).

CE-märkningen (Communitas Europea, latinska benämningen av Europeiska Gemenskapen (Konsumentverket, 2008)) är ett bevis på att den medicintekniska produkten uppfyller det väsentliga i de standarder som finns för medicintekniska produkter inom Europeiska Unionen (Liedström, 2002; Jacobson, 1998). En CE-märkt produkt ska användas enligt tillverkarens anvisningar. Den ska ej användas ihop med utrustning som inte är avsedd för produkten, då upphör CE-märkningen. Detta sker till exempel om ett annat infusionsaggregat än det tillverkaren rekommenderar används.

Därför är det viktigt att tillverkaren skriver tydliga föreskrifter kring den specifika användningen (Liedström, 2002). Alla medicintekniska produkter som används ska vara CE-märkta, utom de som är egentillverkade eller specialanpassade. Däremot måste även de uppfylla Läkemedelsverkets krav för medicintekniska produkter.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (Socialstyrelsens författningssamling [SOSFS] 2008:1) är det vårdgivaren, det vill säga landsting, kommun och den privata sektorn, som har det övergripande ansvaret för de medicintekniska produkterna. Dessa medicintekniska produkter ska kontrolleras och installeras enligt instruktioner samt vid behov tas ur bruk. Vårdgivaren är skyldig att se till att endast säkra och medicinskt lämpliga produkter används och numreras så att de kan spåras. De ansvarar även för att berörd personal får adekvat information från tillverkare och myndigheter, rörande de

medicintekniska produkterna. Dessutom är vårdgivaren ansvarig för att hälso- och sjukvårdspersonal fortlöpande får tillgång till utbildning och att de har kompetens att använda de medicintekniska produkterna enligt tillverkarens föreskrifter.

(7)

Vårdgivaren ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) upprätta ett ledningssystem för patientsäkerhet och kvalitet. Ledningssystemet ska utarbeta rutiner och riktlinjer för riskbedömning och avvikelsehantering, samt se till att de följs av kompetent personal.

En avvikelse är, enligt de nämnda föreskrifterna, en händelse som inte är förväntad och som medför eller kan medföra skada för patienten. I praktiken är det vanligt att

vårdgivaren delegerar ansvaret till verksamhetschefen (SOSFS 2008:1, 3 kap 4,6§) eller till medicinskt ansvarig sjuksköterska inom kommunen (Liedström, 2002).

All verksamhet inom hälso- och sjukvård ska ha tillgång till en medicinteknisk ingenjör (Liedström, 2002). På många större sjukhus finns en medicinteknisk avdelning och i annan verksamhet kan avtal med en medicinteknisk verksamhet skrivas. Denna verksamhet arbetar funktionsinriktat med fokus på medicinteknisk produktsäkerhet, både ur personal- och patientperspektiv (Landstinget Halland [LtH], 2008). Den medicintekniska verksamheten medverkar i hela kedjan från nyanskaffning till

utbildning av personal, genom funktionskontroller och säkerhetsbevakning samt anses vara en länk mellan tillverkare och användare (LtH, 2006). De medicintekniska ingenjörerna bistår med teknisk dokumentation och ansvarar för att bruksanvisningar finns tillgängliga för de apparater som kräver det (LtH, 2006; Jacobson, 1998).

Bruksanvisningarna ska vara lättförståliga och skrivna på svenska.

Viktigt är att den som ansvarar för inköpen av medicintekniska produkter redan från början är medveten om vad produkten har för användningsområden (Liedström, 2002).

Dessutom måste eventuell utbildning planeras vid införandet av ny produkt, samt en kontroll över att produkten fungerar ihop med den utrustning som finns sedan tidigare på den aktuella verksamheten. Här medverkar de medicintekniska ingenjörerna med sin kompetens inom området, genom att utvärdera funktionen och göra en teknisk

bedömning (LtH, 2006). När produkten väl levereras görs en ankomstkontroll och märkning. Innan produkten tas i bruk registreras den i en databas där all dokumentation om produkten lagras (Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik [MTF], 2005).

Infusionspumpen introducerades för drygt 30 år sedan (Reves, u.å.) och är en medicinteknisk produkt som anses ha en medelhög risk och tillhör därför klass IIb (Jacobson, 1998). Den kan infundera läkemedel alltifrån någon droppe till flera liter i timmen, vilket kan få katastrofala konsekvenser om något oförutsett skulle uppstå (Reves, u.å.). En nyare variant av infusionspump är smartpumpen. Den är, till skillnad från traditionell infusionspump, utrustad med en mjukvara som ska öka säkerheten och minimera risken för fel vid läkemedelsadministrering. Mjukvaran innehåller ett

läkemedelsbibliotek, där de vanligaste läkemedelskoncentrationerna, för den aktuella verksamheten, är förprogrammerade. I smartpumpens mjukvara finns också

inprogrammerade dos- och flödeshastighetsparametrar samt ett alarmsystem för när dessa överträds. Varje smartpump har en automatisk loggbok där data och händelser lagras, som vid behov kan tas fram och analyseras.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1, 3 kap 8§) har sjuksköterskor ett egenansvar vid användning av medicintekniska produkter. Det innebär att ha kunskap om produktens funktion, hantering, läsning av bruksanvisning, följa tillverkarens föreskrift samt göra funktionskontroll och riskbedömning. Riskbedömning innebär att risker kan förutses och förebyggas (SOSFS 2005:28, kap 6 1§). Allt för att minimera att

(8)

sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) ska sjuksköterskor ha förmågan att kritiskt reflektera över rutiner, ny kunskap, information, medverka i utvecklingsarbete samt ha förmåga att utbilda medarbetare. Dessutom ska också medverkan ske i det systematiska kvalitetsarbetet enligt ledningssystemet, genom att delta i risk- och avvikelsehantering (SOSFS 2005:12, 3 kap 3§). Enligt Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och

sjukvårdens område (SFS 1998:531, 2 kap 7§), ska avvikelser rapporteras till vårdgivaren. Är skadan av allvarlig karaktär ska avvikelsen vidarerapporteras till Socialstyrelsen, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om

anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28, 4 kap 1§; SFS 1998:531 6 kap 4§). Vårdgivaren ska utse någon till anmälningsansvarig enligt anmälningsskyldigheten (SOSFS 2005:28, 5 kap 1§). Den anmälningsansvarige har anmälningsplikt till

tillverkaren och läkemedelsverket samt är sedan skyldig att följa upp anmälningen och återföra resultatet till de berörda (SOSFS 2008:1, 6 kap). Vid avvikelser med

medicintekniska produkter ska en utredning samt bedömning av eventuella brister i verksamheten snarast påbörjas och därefter ska förbättringsåtgärder vidtas och dokumenteras.

Medicinteknisk utrustning som till exempel infusionspump, har utvecklats för att underlätta handhavandet vid administrering av läkemedel och minimera risker. Trots lagar och förordningar som reglerar handhavandet sker återkommande avvikelser. Det är därför av stor vikt att belysa och medvetandegöra sjuksköterskans handhavande av infusionspumpen.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans handhavande av infusionspumpar.

Metod

Litteraturstudien har genomförts enligt Fribergs (2006) beskrivning av hur en litteraturöversikt utförs.

Datainsamling

Utifrån problemformuleringen valdes lämpliga sökord och en pilotsökning gjordes. Där framkom att det fanns relevanta artiklar inom ämnet. Utifrån syftet omformades

sökorden, vilka redovisas i tabell 1. För att få fram vetenskapliga artiklar som svarar upp mot syftet gjordes sökningar i databaserna Cinahl, Samsök och PubMed. Sökorden gjordes om till Subject headings i Cinahl och till MeSH-termer i PubMed (tabell 1).

Därefter användes de i olika kombinationer för att få fram relevanta artiklar, tabell 2 (bilaga I).

(9)

Tabell 1 Sökord omgjorda för respektive databas

Cinahl Samsök PubMed

Sökord utifrån syftet

Subject headings

Fritext MeSH-termer

Sjuksköterskor Nurses Nurses

Handhavande Management Risk Management

Safety, Management

Säkerhet Safety Safety Safety

Utrustning och tillbehör

Intravenous Therapy Equipment and Supplies

Infusionspump Infusion Pumps Infusion Pumps Infusion Pumps Inklusionskriterierna för artiklarna var att de skulle vara publicerade på engelska, innehålla abstrakt, vara refereegranskade och publicerade mellan 2000 och 2008.

Den första sökningen gjordes i databasen Cinahl. Artiklarna var huvudsakligen

publicerade de senaste fem åren och mot bakgrund av detta var det relevant att begränsa sökningen i Samsök till fem år, och att i PubMed välja limit fem år istället för tio. I Samsök kunde inte inklusionskriterier väljas och bara två sökord kunde kombineras vilket gjorde att det blev många träffar. Det visade sig efter en manuell genomgång att ett fåtal artiklar var relevanta för syftet. Sökningarna i PubMed gav inga nya artiklar som svarade upp mot syfte och inklusionskriterier.

Abstrakt lästes i de artiklar vars titel och syfte uppfattades svara mot litteraturstudiens syfte. Även abstrakt till artiklar med otydlig titel genomläste. Med utgångspunkt från inklusionskriterierna gick 27 artiklar vidare till urval 1. Efterhand som alla artiklar erhölls genomlästes de och en sammanfattning skrevs. I samband med genomläsningen gjordes en granskning utifrån bedömningsmall för studier med kvantitativ respektive kvalitativ metod (Carlsson & Eiman, 2003). Mot bakgrund av sammanfattning och vetenskaplig granskning gick 15 vetenskapliga artiklar till urval 2 (tabell 2, bilaga I).

Tio artiklar bedömdes till grad I och fem artiklar till grad II.

Databearbetning

De utvalda resultatartiklarna lästes ett flertal gånger och analyserades. Artiklarna diskuterades och analyserades utifrån syftet och en artikelöversikt utfördes (tabell 3, bilaga II). Resultaten i samtliga artiklar och diskussionen i de kvantitativa artiklarna diskuterades för att finna gemensamma faktorer. Fem kategorier konstruerades, vilket med tiden utmynnade i tre resultatkategorier: risker i handhavandet, säkerhet i

handhavandet och prevention i handhavandet. Dessa belyste resultaten i artiklarna och tydliggjorde syftet med litteraturstudien.

(10)

Resultat

Risker i handhavandet

I studier av Rotschild, et al. (2005) och Johnson, et al. (2007) framkom att det ofta förekom avvikelser i samband med läkemedelsadministrering via infusionspumpar. Den största orsaken var den mänskliga faktorn (Johnson et al., 2007). Sjuksköterskor

upplevde att de själva var ansvariga till att avvikelser uppstod (Hicks, Becker & Chuo, 2007; Johnson et al., 2007). Ofta brast sjuksköterskor i handhavandet av smartpumpen, genom att de åsidosatte larm och kringgick riktlinjer för användandet av utrustningen (Rotschild et al., 2005). Enligt Hicks, et al. (2007) angav 42 % av sjuksköterskorna att de inte kunde ange någon orsak till varför avvikelsen uppstod. I två studier framkom att en vanlig orsak till att sjuksköterskor påverkades i handhavandet av infusionspumpar, var att de blev distraherade och avbrutna i sitt arbete (Hicks et al., 2007; Rotschild et al., 2005). Även en hög arbetsbelastning påverkade handhavandet som resulterade i att andelen avvikelser ökade. I en annan studie visade det sig att det sällan var

sjuksköterskor som var orsaken till att avvikelser uppstod, utan det var brister i

infusionspumpens funktion, såsom glapp i kontakter och/eller fel i mjukvaran (Hankin, Schein, Clark & Panchals, 2007). Enligt Hicks, et al. (2007) inträffade flest avvikelser på måndagar, dubbelt så många som andra dagar i veckan, medan det under lördagar och söndagar inträffade minst antal. När det gällde tid på dygnet inträffade flertalet avvikelser under kvällsskiftet mellan klockan 18 och 24. Det framkom också att skiftbyten var riskfyllda situationer, och avvikelserna var betydligt fler i samband med skiftbytet på kvällen (Hicks et al., 2007; Fanikos et al., 2006).

I flera studier gjordes jämförelser mellan infusionspump och smartpump, där framkom att ingen skillnad kunde ses i antalet avvikelser (Fanikos et al., 2006; Wetterneck et al., 2006; Rotschild et al., 2005). Det framkom däremot att avvikelser i samband med flödeshastighet och dosering minskade (Fanikos et al., 2007; Wetterneck et al., 2006), medan det uppstod andra svårigheter i handhavandet (Wetterneck et al., 2006). Flertalet studier visade att anledningen till att det inte var någon skillnad i antalet avvikelser, var en bristande följsamhet av riktlinjer och bruksanvisning som orsakade felaktig

användning (Hicks et al., 2007; Fanikos et al., 2006; Rotschild et al., 2005). De flesta avvikelser uppkom i den enkla manövreringen av smartpumpens mjukvara, som att ladda pumpen fel, vid ändring av dos och vid bekräftande av läkemedelsinställningar (Graham et al., 2004), samt att inställningen utfördes felaktigt, till exempel felplacering av decimalkommatecknet (Hicks et al., 2007). Enligt Rothschild, et al. (2005) fanns många olika ordinationsmissar som kunde leda till avvikelse vid handhavandet av infusionspumpar. De fel sjuksköterskor angav att de kunde se som mest allmänt förekommande, var att fel infusionshastighet och att felaktig dos ställdes in (Scroggs, 2008; Rotschild et al., 2005), samt att en felaktig administreringsteknik användes (Hicks et al., 2007).

Avvikelser som uppstod i handhavandet av infusionspumpar orsakades ofta av okunskap i hur larmanordningen fungerade och hur sjuksköterskor uppfattade och handskades med larmen (Ilan et al., 2008). Det fanns stora skillnader mellan olika modeller av infusionspumpar i tid till larm, det vill säga tiden från stopp till larm. Vid ocklusion kunde det dröja trettio minuter innan pumpen larmade. Här fanns en skillnad

(11)

på tjugo minuter mellan vissa modeller. Det var främst när läkemedel infunderades långsamt som problem uppstod, eftersom det tog lång tid innan pumpen larmade, vilket innebar en risk för patienten. Infusion med hög flödeshastighet larmade snabbt, vilket ledde till många larm. Detta medförde att larmen till viss del ignorerades och att sjuksköterskor dröjde innan de uppmärksammade larmen. Vid analys av loggbok framkom att larm oftast återställdes till en korrekt programmering, men det förekom att samma infusionspump tilläts larma flertalet gånger innan felen åtgärdades (Fanikos et al., 2006). En säkerhetsdesign i smartpumpens mjukvara var att loggrapport över handhavandet och dosvarningar kunde tas ut och avläsas (Jacobs, 2005). Genom att dessa analyserades kunde felaktigheter som uppstått identifieras. I loggrapporter kunde utläsas att det ofta förekom felaktigheter (Rothschild et al., 2005). Det var vanligt att larm åsidosattes, samt att dos- och läkemedelsinställningar kringgicks, även när smartpumpens mjukvara var installerad. Enligt Dunne, et al. (2000) saknade en del verksamheter specifika protokoll eller riktlinjer för användning och programmering av infusionspumpar, vilket försvårade ett korrekt handhavande.

Säkerhet i handhavandet

Upplevelsen av hur säker användaren kände sig i handhavandet av olika

infusionspumpar stämde inte alltid med hur säkert handhavandet var (Ginsburg, 2004). I en studie framkom att sjuksköterskor inte fick vara för säkra (Ginsburg, 2004), och i en annan studie att sjuksköterskor alltid skulle vara uppmärksamma och varsamma vid användandet av infusionspumpar (Johnson et al., 2007). Sjuksköterskor som använde sig av smartpumpen anklagade sig själva när avvikelser inträffade, även om de var medvetna om att den egentliga orsaken var fel i ledningssystemet. Sjuksköterskor var medvetna om att det inträffade fler avvikelser än vad som rapporterades (Bowcutt et al., 2008; Johnson et al., 2007), samtidigt upplevde sjuksköterskor att de rapporterade fler avvikelser sedan smartpumpen införts och de upplevde att andra också var mer ärliga i sina rapporteringar (Bowcutt et al., 2008; Rosenkoetter, Bowcutt, Khasanshina,

Chernecky & Wall, 2008).

Smartpumpens införande var av stor betydelse för sjuksköterskors arbete (Bowcutt et al., 2008). De upplevde att smartpumpen var designad för att öka säkerheten vid

läkemedelsadministrering och de kände sig trygga i handhavandet (Bowcutt et al., 2008;

Rosenkoetter et al., 2008). De flesta sjuksköterskor ansåg att smartpumpen introducerats i syfte att höja säkerheten för patienten (Scroggs, 2008). Vidare ansåg sjuksköterskor att smartpumpen ökade möjligheten att skapa en högre kvalitet och säkrare vård (Bowcutt et al., 2008). Införandet av smartpumpen gav sjuksköterskor möjlighet till mer

utbildning och de upplevde i samband med det en högre värdering av sitt arbete från ledning och övrig vårdpersonal. Utbildning och en högre värdering ledde till att

sjuksköterskor upplevde att de kunde ge en bättre och effektivare omvårdnad samt att de kände en större tillfredsställelse och trivsel med jobbet (Bowcutt et al., 2008;

Rosenkoetter et al., 2008). Sjuksköterskor ansåg att många fall av avvikelser var möjliga att förebygga (Rosenkoetter et al., 2008). I flertalet studier framkom att genom korrekt användning av smartpumpen med dess mjukvara, begränsades risken att göra fel (Rosenkoetter et al., 2008; Jacobs, 2005; Ginsburg, 2004).

(12)

Enligt Bowcutt, et al. (2008) ansåg inte sjuksköterskor att införandet av ny teknik, såsom smartpumpen, medförde att kontrollen över patient och utrustning minskade eller att oron över att göra fel försvann. Tekniken uppfattades som ett komplement och hjälpmedel (Ginsburg, 2004). Sjuksköterskor ansåg inte heller att de tekniska aspekterna tog över förmågan att fatta självständiga beslut (Bowcutt et al., 2008; Ginsburg, 2004).

Prevention i handhavandet

Hankin, et al. (2007) fann att majoriteten av avvikelserna kunde förebyggas. För att minska riskerna för fel skulle enhetliga pumpar användas (Hicks et al., 2007).

Produktdesignen var av stor betydelse för programvarans säkerhet (Graham et al., 2004). Utvärderingen visade att de största problemområdena omfattade inkonsekvens av färgkoder, layout, språk och operativa kommandon. Programvaran skulle vara utformad så att fel var omöjliga att göra, till exempel genom informativ feedback. Vid

införskaffning av ny utrustning var det ur säkerhetssynpunkt bättre att köpa

infusionspump av helt ny design istället för en som liknade den som skulle ersättas (Ginsburg, 2004). En infusionspump som liknade den tidigare var inte säkrare, även om personal upplevde det så.

Hicks, et al. (2007) fann att det på varje enhet borde finnas ett ledningssystem som ska utveckla planer för hela medicinhanteringen. Denna ledningsgrupp skulle också vara förberedd för att ordentligt undersöka och analysera avvikelser. Strategier till förbättring rekommenderades genom utbildning av personal, ändring av design eller byte av

befintlig utrustning, samt att uppmana personal vara försiktiga vid handhavande av infusionspumpar (Johnson et al., 2007). Med enkla medel skulle de vanligaste

handhavandefelen, som inställning av dos och flödeshastighet minimeras genom övning och utbildning (Jacobs, 2005). Enligt Vicente (2003) skulle utbildning och övning, genom sjuksköterskors kontinuerliga arbete med smartpumpen, öka patientsäkerheten.

Efter utbildning upplevde många sjuksköterskor en högre status på arbetsplatsen, som i sin tur ledde till ett bättre självförtroende. Bowcutt, et al. (2008) fann att ett bättre självförtroende medförde att de var mindre oroliga för att felmedicinera, att det var lättare att utföra ett säkrare jobb och att de upplevde sig mer nöjda med sitt arbete.

Smartpumparna påverkade även sjuksköterskors arbete genom att de kunde planera sin arbetstid och få bättre dagliga rutiner (Bowcutt et al., 2008; Rosenkoetter et al., 2008).

Detta ökade sjuksköterskors upplevelse av tillfredsställelse med arbetet.

Sjuksköterskor upplevde att övning i handhavandet av smartpump var viktigt för att få kunskap om att använda den på ett riktigt sätt (Rosenkoetter et al., 2008). En viktig del i övning och utbildning var att sjuksköterskor fick kunskap och medvetandegjordes om nödvändigheten att vara försiktig och uppmärksam vid handhavandet av smartpumpen och att det fanns risker i handhavandet av smartpumpen även om pumpen är utrustad med mjukvaran (Johnson et al., 2007; Graham et al., 2004). Många fel som användaren gjorde inträffade i mjukvarans primära funktioner, som att ladda pumpen, ändra dosen eller vid bekräftande av läkemedelsinställningar (Graham et al., 2004). I Johnson, et al.

(2007) framkom att den mänskliga faktorn ansågs vara den som orsakade flest fel, följt av problem med pumpen och brist på övning i användandet. Många sjuksköterskor ansåg att felaktigheter kunde ha förebyggts genom övning och utbildning, omdesign eller byte av infusionspumpar, samt att sjuksköterskor skulle vara försiktiga i

handhavandet. Dunne, et al. (2007) fann att sjuksköterskor måste få övning och

(13)

utbildning i användning av smartpumpar för att öka säkerheten. Enligt Johnson, et al.

(2007) ansåg flertalet sjuksköterskor som handhavde smartpumpen, att övning inte var en brist, medan sjuksköterskor som inte handhavde smartpumpen ansåg att det var en brist. Sjuksköterskor ansåg sig medvetna om att det fanns andra orsaker som kunde ligga bakom avvikelser, som hög arbetsbelastning, fel val av pump eller fel

läkemedelsordination. Sjuksköterskor angav även att det fanns problem i vårdkedjan, och genom att införa en ny säkerhetsanda i arbetet kunde det ske en förbättring. Det framkom ytterligare en orsak i vårdkedjan som kunde förebygga felaktigheter i samband med smartpumpen, och det var i hur upphandlingen av utrustning genomfördes

(Ginsburg, 2004). Det ansågs betydelsefullt att utgå ifrån användaren och dennes behov av utrustning (Johnson et al., 2007; Ginsburg, 2004). Användarna skulle ses som en teknisk resurs vid val av design på utrustning vid inköp av till exempel

infusionsutrustning som smartpumpen.

Diskussion

Metoddiskussion

I det ursprungliga syftet ingick patientsäkerhet. Patientsäkerhet visade sig ligga under säkerhet när MeSH-termer och Subject headings togs ut och därför valdes säkerhet som sökord. Risk var ett aktuellt sökord, vilket även det återfanns under säkerhet i

söktermerna, och blev därmed inget eget sökord. Under sökordet infusionspump fanns alla typer av infusionspumpar, som till exempel smartpump och sprutpump. Därför valdes endast infusionspump som sökord. Slutligen resulterade det i sökorden handhavande, infusionspump, sjuksköterskor och säkerhet.

Artiklarna var enligt inklusionskriterierna skrivna på engelska. Alla artiklar innehöll abstrakt vilket möjliggjorde en snabb bedömning av artiklarnas relevans för syftet och för den vetenskapliga kvaliteten. De skulle även vara refereegranskade. För att erhålla så aktuell forskning som möjligt valdes artiklar publicerade mellan 2000 och 2008 i Cinahl, samt artiklar publicerade mellan 2004 och 2008 i Samsök och Pubmed.

De första sökningarna i Cinahl visade sig vara snäva. Det var inte förrän sökningen breddades genom att de två mest övergripande sökorden, säkerhet och infusionspump, användes som ett större antal resultatartiklar erhölls. Sökningen i Cinahl visade sig slutligen ge flest relevanta artiklar. I Samsök kunde bara två sökord kombineras och inga exklusionskriterier kunde väljas. Detta gjorde att det blev många träffar som fick genomsökas manuellt. Detta kan ses som en svaghet eftersom det kan vara lätt att missa relevanta artiklar om antalet är stort. Sökningarna i PubMed gav träffar, men det

framkom inga nya resultatartiklar. Detta berodde på att de artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna redan framkommit i tidigare sökningar i Cinahl och Samsök.

Samma artiklar framkom i flera sökningar även vid olika sökordskombinationer, vilket styrker relevansen i sökord och kombinationer.

Sökningarna resulterade i 15 vetenskapliga artiklar relevanta för syftet. De vetenskapliga artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa vilket styrker

(14)

kvalitativ och kvantitativ synvinkel. Tretton av artiklarna är publicerade mellan 2004 och 2008, en artikel är publicerad 2000 och en 2003. Ett stort antal av artiklarna är publicerade under de senaste fem åren, varav tre artiklar 2008, vilket gör att litteraturstudien är grundad på aktuell forskning och stärker tillförlitligheten.

När relevanta artiklar valts ut kondenserades och kategoriserades resultaten vilket ledde till tre resultatkategorier: risker i handhavande, säkerhet i handhavande och prevention i handhavandet.

Övervägande antalet studier är genomförda i USA och andra västländer, inga artiklar med studier gjorda i Sverige påträffades. En önskan var att litteraturstudien präglats mer av den svenska hälso- och sjukvården. Det ses som en svaghet eftersom ingen direkt jämförelse var möjlig att göra med svenska sjuksköterskors handhavande. Det kan även ses som en styrka att studierna är gjorda i andra västländer med liknande standard som Sverige, vilket gör dem mer applicerbara i den svenska hälso- och sjukvården.

En svårighet i samband med översättningen, var att förstå vilken personalkategori som artiklarna beskrev. Flertalet av studierna är gjorda i USA där arbetsfördelningen är olik den som finns i Sverige. Inom den svenska hälso- och sjukvården är det främst

sjuksköterskor som handhar infusionspumpen och därför är de användare som nämns i artiklarna, översatta till sjuksköterskor i denna litteraturstudie.

I denna litteraturstudie görs skillnad mellan infusionspump och smartpump.

Smartpumpen är en infusionspump med mjukvara innehållande ett läkemedelsbibliotek, inprogrammerade dos- och flödeshastighetsparametrar samt ett alarmsystem för när dessa överträds.

Resultatdiskussion

De vetenskapliga artiklarna granskades enligt Carlsson och Eimans (2003)

bedömningsmall för kvantitativ respektive kvalitativ metod. Artiklarna graderades efter den vetenskapliga kvaliteten i grad I-III, där I representerar den högsta vetenskapliga graden och har alltså hög reliabilitet. Sammanlagt granskades 15 kvalitativa respektive kvantitativa artiklar varefter tio graderades i grad I, fem i grad II och ingen i grad III.

Tillförlitligheten var hög till följd av att en stor andel artiklar var av grad I. Artiklarna genomgick en första granskning direkt efter första genomläsning och sedan ytterligare en gång, vilket får ses som en styrka.

I handhavandet av infusionspumpar inträffar avvikelser av olika orsaker. I studier uppfattade sjuksköterskor sig själva som ansvariga för de inträffade avvikelserna som skett (Hicks et al., 2007; Johnson et al., 2007). Det kunde bero på att sjuksköterskor inte utfört handhavandet korrekt (Johnson et al., 2007). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (2008:1, 3 kap 8§) ska sjuksköterskan ha kunskap om hur produkten fungerar, läsa bruksanvisningen och följa tillverkarens anvisningar. Enligt Hankin et al. (2007) framkom en annan orsak till att avvikelser inträffade, och det var när tillverkaren bar ansvaret genom produktfel på infusionspumpen. Infusionspumpar med produktfel borde inte nå användaren, utan ska upptäckas vid ankomstkontroll av den medicintekniska verksamheten (MTF, 2005).

Även designen av infusionspumpen var en anledning till att avvikelser uppstod (Graham et al., 2004), vilket bör kunna undvikas genom att medvetandegöra tillverkaren om var i

(15)

designen avvikelserna uppkommer. En studie visade att de flesta anmälningar som gjordes var på grund av produktfel (Hankin et al., 2007). Detta kan bero på att det är lättare för enskilda sjuksköterskor att anmäla ett produktfel än att anmäla sig själva som ansvariga, trots att de är skyldiga att anmäla avvikelser till vårdgivaren (SFS 1998:531, 2 kap 7§). Flera studier visade att det skedde en underrapportering av avvikelser

(Bowcutt et al., 2008; Johnson et al., 2007). En orsak kan vara rädslan att utsättas för repressalier samt att känna sig okunnig både inför sig själv och inför andra. I Ödegårds (2006) avhandling framkom att andra orsaker kunde vara upplevd tidsbrist och upplevd brist av kunskap i nyttan av att rapportera avvikelser. Ytterligare en förklaring kan vara att sjuksköterskor vill osynliggöra avvikelser för att minimera anklagelser från kollegor.

Andra förklaringar till att avvikelser inte rapporteras kan vara avsaknad av klara rutiner och riktlinjer för hur en avvikelserapportering ska hanteras. Detta kan leda till att avvikelsehanteringen blir en mer komplicerad process och att det tar längre tid än nödvändigt och därför inte blir utfört. Det finns ett nytt lagförslag där fokus ligger på vad som orsakat avvikelsen och inte på vem (Regeringskansliet, 2008), sannolikt kommer rapporteringarna på avvikelser att öka. Detta gör att andra kan lära av misstagen och på så vis förebyggs att det händer igen.

En studie visade att 42 % av sjuksköterskorna inte kunde se någon orsak till

avvikelserna som skedde i handhavandet (Hicks et al., 2007). Däremot upplevde de att hög patienttillströmning, brist på erfarenhet, brister i arbetsmiljön, brister relaterade till arbetstider, brist i kommunikation och samverkan mellan professionella var stora riskfaktorer (Ödegård, 2006). De upplevde att de tvingades ta uppenbara risker och ge avkall på säkerheten. Detta kan ses som att en hög patienttillströmning leder till tidsbrist vilket kan medföra att sjuksköterskan blir stressad och okoncentrerad. Okunskap är en risk i handhavandet. Brist på erfarenhet gör att arbetet kan ta längre tid och

stressituationer kan lättare uppstå. Faktorer i arbetsmiljön kan göra att sjuksköterskan känner sig störd i arbetet eller att det är svårarbetat. Även arbetstider kan vara något som påverkar handhavandet. Övertidsarbete och oregelbundna arbetstider kan göra att riskerna ökar. Brister i kommunikation och samverkan kan leda till att avvikelser hemlighålls, istället för att delge sina kollegor så att alla kan lära av misstagen.

Björn, Garde och Pedersen (2007) fann i sin studie att nästan hälften av avvikelserna som inträffade orsakades av brister i handhavandet. De visade sig som

programmeringsfel, till exempel felplacering av decimalkommatecken (Hicks et al., 2007), programmering av fel dos och flödeshastighet (Scroggs, 2008; Björn et al., 2007). Genom en säker produktdesign bör dessa situationer vara möjliga att förebygga, med till exempel en säker produktdesign där säkerhetsåtgärderna inte ska kunna

förbigås. Här har den medicintekniska verksamheten en viktig funktion som en länk mellan tillverkare och användare. Den medicintekniska verksamheten bör utnyttjas i högre grad för att medvetandegöra tillverkaren om var bristerna i designen finns. Vet inte tillverkaren om dessa brister är det svårare att göra förbättringar på produktens design.

Björn, et al. (2007) kom fram till att mångfald av infusionspumpar utgjorde en

riskfaktor, liksom infusionspumpar som inte är användarvänliga. När det finns många olika modeller av infusionspumpar kan handhavandet försvåras. Är de dessutom komplicerade i sin design, kan programmeringen bli svår att utföra. Infusionspumparna visade sig vara inkonsekventa i sin design med avseende på färgkoder, språk, layout och

(16)

oklar och kunde ha olika betydelse. Dessa oklarheter kan leda till osäkerhet och förvirring. Vid utbyte av infusionspumpar visade studien att det inträffade färre

felaktigheter med helt ny design än med en design liknande den tidigare (Graham et al., 2004). Det kan tolkas som att det är lättare att lära in helt nytt än någon snarlik den föregående. Mot bakgrund av ovanstående kan det ses nödvändigt att inköp görs med enhetlighet och väldesignade produkter som är anpassade till användaren. Görs centrala beslut av inköp är det större chans att det görs inköp av enhetliga infusionspumpar (Björn et al., 2007). Det är lättare att lära sig hantera en specifik modell av

infusionspump ordentligt, vilket även leder till en minskad risk för förväxling av

tillbehör. Vid förväxling av tillbehör slutar CE-märkningen att gälla, produkten används inte enligt tillverkarens anvisningar och användaren är ensam ansvarig för avvikelsen (Liedström, 2002; Jacobson, 1998).

Avvikelserna varierade över veckan och var minst förekommande på helgen (Hicks et al., 2007; Fanikos et al., 2006). Detta kan bero på att vården är anpassad till att färre undersökningar sker under helgen och att många av patienterna får besök och då inte alltid kräver så mycket omvårdnad. Klimatet på avdelningarna kanske kan vara lugnare och sjuksköterskor får mer tid till för att kunna koncentrera sig på andra arbetsuppgifter.

Samtidigt sker flest avvikelser i samband med skiftbyte. Detta kan bero på att det inte finns någon tydlig ansvarsfördelning mellan personalen i själva skiftbytet. Förslagsvis bör arbetsfördelningen här vara tydligare så att alla vet vem som har ansvaret.

Larmen som förekom i samband med infusionsterapi visade sig uppstå och även handhas på olika vis (Ilan et al., 2008). En förlängd tid till larm var vanligt

förekommande vid intravenös tillförsel vid lågt flöde vilket i sin tur ledde till allvarliga konsekvenser för patienten. Läkemedel som gavs vid låg flödeshastighet var vanligtvis livsviktiga, eftersom det ofta gällde administrering av insulin, vasoaktiva- eller sedativa läkemedel. En ocklusion i samband med administreringen av dessa läkemedel kan leda till mycket allvarlig händelse. En av de vanligaste orsakerna till att detta inträffade var att infusionspumpen oavsiktligt kopplats ifrån eller att slangen klämts, med stopp i infusionen som följd (Björn et al., 2007). Det kräver regelbundna och noggranna kontroller av infusionen. När infusion gavs med högt flöde larmade infusionspumpen snabbt vilket ledde till att det blev många larm och att larmen därför ignorerades (Ilan et al., 2008). Sjuksköterskor bör vara medvetna om att dessa variationer förekommer vid olika flödeshastigheter och bland olika infusionsutrustningar, avseende

patientsäkerheten. Även här visar det på att det är viktigt att läsa tillverkarens

anvisningar. Det har visat sig att tillverkaren kan rekommendera ett läkemedel från en viss tillverkare (CardinalHealth, 2004-2006). Detta är ett allvarligt dilemma som personal bör vara medveten om vid behandling av viktiga läkemedel, speciellt de som ges med låga infusionsflöden. Studier visade att omprogrammering av den felaktigt angivna infusionen inte alltid genomfördes och i vissa fall kunde det dröja upp till nio gånger innan infusionen programmerades om (Fanikos et al., 2006). Larmfunktionen som egentligen ska ses som en säkerhetsdetalj kan i vissa fall vara en risk.

Vid införandet av smartpump var målet att öka säkerheten och minska administreringsfelaktigeter av läkemedel (Reves, u.å.). I olika studier gjordes

jämförelser där det framkom att sjuksköterskorna upplevde en större tillfredsställelse till arbetet, en större säkerhet vid läkemedelsadministreringen och att omvårdnaden blev säkrare sedan smartpumpen införts (Bowcutt et al., 2008; Rosenkoetter et al., 2008).

Däremot visade olika studier att det sammanlagda antalet avvikelser inte minskade trots

(17)

införandet av smartpumpen (Fanikos et al., 2007; Rothschild et al., 2005). Möjliga orsaker till att avvikelser sker trots införandet av en förbättrad och säkrare

infusionspump, som smartpumpen, kan vara att den är mer tekniskt avancerad,

otillräcklig utbildning och övning eller otydlig bruksanvisning. En annan orsak till att antalet avvikelser inte minskat är att sjuksköterskor inte utför följsamheten korrekt.

Istället kringgås smartpumpens säkerhetsfunktioner genom att inte använda sig av de befintliga läkemedelsbibliotek och dosgränssystem som är förprogrammerade.

Det framkom att övning var en del i preventionen mot att avvikelser uppstod (Johnson et al., 2007; Dunne et al., 2000). Samtidigt rådde delade meningar om det verkligen var otillräcklig övning som var orsaken när avvikelser uppstod (Johnson et al., 2007). Ett sätt att komma till rätta med avvikelser i samband med infusionsbehandling kan vara fortlöpande utbildning. Regelbunden övning genom användning av infusionspump visade sig påverka handhavandet och därmed en ökade patientsäkerheten (Vicente, 2003). Den personal som arbetar deltid får inte möjlighet till att handha produkten lika ofta som den som arbetar heltid. Om detta påverkar handhavandet kan inte påvisas men har troligtvis ett samband. Däremot ansågs den deltidsarbetande personalen vara

osäkrare på grund av ovana och brist på rutin (Vicente, 2003). Det kan leda till att handhavandet av infusionspumpen tar längre tid och blir mer komplicerat. Detta kan leda till mer stress som i sin tur kan medföra att det lättare uppstår avvikelser. Å andra sidan kanske den heltidsarbetande personalen arbetar mer slentrianmässigt och är därmed inte tillräckligt försiktig och uppmärksam. En annan studie visade att personal som genomgått speciellt utbildningsprogram fick en större medicinsk kunskap, men att det inte påverkade sjuksköterskors handhavande, i hänsyn till att avvikelser minskade eller att någon förändring i arbetssättet skedde (Dennison, 2007). I studien av Bowcutt, et al. (2008) framkom det att personalens självförtroende ökade vid utbildning, vilket ledde till en upplevd högre status och till att personalen värdesatte varandra. Dessutom ökade trivseln på arbetsplatsen och sjuksköterskor kände sig mer nöjda med sitt arbete.

Vid inköp skulle sjuksköterskors erfarenheter och kunskap om infusionspumpar tas tillvara och ses som en teknisk resurs (Johnson et al., 2007; Ginsburg, 2004). Detta styrks av Ödegårds (2006) studie, där det visade sig att sjuksköterskor är en resurs som kan tillföra mycket kunskap om vad som påverkar handhavandet och patientsäkerheten.

Det är märkligt att inte sjuksköterskor ses som en självklar resurs i svensk hälso- och sjukvård. Det är trots allt sjuksköterskan som står närmast patienten i vårdkedjan och vet bäst hur infusionspumpen fungerar i praktiken och var det brister.

Konklusion

De faktorer som påverkar sjuksköterskans handhavande är produktens design, som kan leda till programmeringssvårigheter. Produktfel är en annan orsak vilket kan vara glapp i kontakter och/eller fel i mjukvaran. Resultatet visar också på att brister i arbetsmiljön är en orsak, som till exempel hög arbetsbelastning, distraktion och trivsel, samt brist på övning och utbildning. Det är inte tillräckligt att åtgärda endast en av orsakerna, utan det är helheten som behöver ses över. Sjuksköterskors handhavande av infusionspump i hälso- och sjukvård har stor betydelse för patientsäkerheten. För att minimera risk för avvikelse är det av vikt att sjuksköterskor utför funktionskontroll och riskanalys samt är

(18)

Implikation

För att komma tillrätta med avvikelser i samband med infusionsbehandling är det sannolikt en förändring i vårdkedjan som kan skapa en säkrare vård. I vårdkedjan ska sjuksköterskor ses som en möjlig källa till information om tekniska problem. Designen på infusionspumpen bör förbättras så att de som handhar utrustningen inte ska kunna göra fel. Den traditionella synen på att det är användarens fel när avvikelse uppstår måste förändras. Alla i hela vårdkedjan ska jobba efter samma policy och

säkerhetssystem och aktivt arbeta för att förhindra att avvikelse uppstår. Många avvikelser kan förebyggas genom riskbedömning, där händelser kan förutses och förebyggas. Om avvikelse uppstått ska händelsen och händelseförloppet analyseras och uppmärksammas, så att alla kan ta del av misstagen och risken reduceras att det ska hända igen. Det gäller att reducera risken att göra fel, genom att ta bort så många orsaksfaktorer som möjligt. Det kan till exempel vara att åtgärda den höga arbetsbelastningen, distraktionen, mångfalden och de dåligt designade

infusionspumparna. Det är viktigt för sjuksköterskor att rapportera alla avvikelser för att en förändring och förbättring ska kunna ske. När det gäller förebyggande arbete behöver en databas på nationell nivå skapas, där alla berörda kan ta del av när, var, hur och vilka avvikelser som sker.

Ett lagförslag som ligger hos regeringen innehåller en förändring i synen på avvikelser, där fokus ligger på vad som orsakat avvikelsen och inte på vem. Av stor vikt är därför fortsatt forskning om förändring i antalet rapporterade avvikelser i handhavandet av infusionspumpar. Dessutom bör forskning ske på vad som rapporteras och

sjuksköterskans syn på avvikelsehantering och säkerhetsarbete.

(19)

Referenser

Andersson, Å. (2008). Vad sker i mötet mellan omvårdnad och teknik? Uppdukat, 3, 4- 8.

Björn, B., Garde, K., & Pedersen, B.L. (2007). Infusionspumper og patientsikkerhed.

[Electronic version]. Ugeskrift for Laeger, 169(4), 315-318. Hämtad 2008-11-30 från http://www.ugeskriftet.dk/portal/page/portal/LAEGERDK/UGESKRIFT_FOR_LAE GER/TIDLIGERE_NUMRE/2007/UFL_EKCMA_2007_4/UFL_EKCMA_2007_4_

48819

*Bowcutt, M., Rosenkoetter, M.M., Chernecky, C.C., Wall, J., Wynn, D., & Serrano, C.

(2008). Implementation of an intravenous medication infusion pump system:

implications for nursing. [Electronic version]. Journal of Nursing Management, 16, 188-197. Hämtad 2008-11-20 från databasen Cinahl.

CardinalHealth. (2004-2006). Alaris®PK syringe pump. Directions for use – English.

Rolle: Cardinal Health.

Carlsson, S., & Eimans, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Hämtad 2008-11-13 från http://dspace.mah.se/bitstream/2043/660/1/rapport_hs_05b.pdf

Dennison,R.D. (2007). A medication safety education program to reduce the risk of harm caused by medication errors. The Journal of Continuing Education in Nursing, 38(4), 176-184. Hämtad 2008-11-27 från databasen Cinahl.

*Dunne, K., Sullivan, K., Garvey, A., Kernohan, G, Diamond, A., Duffy, C., et al.

(2000). An audit of subcutaneous syringe drivers in a non-specialist hospital.

International Journal of Palliative Nursing, 6(5), 214-219. Hämtad 2008-11-27 från databasen Cinahl.

Erlöv, I., & Petersson, K. (1998). Från kall till akademi – ideologiska förändringar i sjuksköterskeutbildningen under 1900-talet. Lund: Studentlitteratur.

*Fanikos, J., Fiumara, K., Baroletti, S., Luppi, C., Saniuk, C., Mehta, A., et al. (2007).

Impact of Smart Infusion Technology on Administration of Anticoagulants.

[Electronic version]. The American Journal of Cardiology, 99, 1002-1005. Hämtad 2008-11-24 från databasen Samsök.

Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. Ingår i F. Friberg, (red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 115-124). Lund:

Studentlitteratur.

*Ginsburg, G. (2004). Human factors enigineering: A tool for medical device evaluation in hospital procurement decision-making. [Electronic version]. Journal of

Biomedical Informatics, 39, 213-219. Hämtad 2008-11-24 från databasen Samsök.

(20)

*Graham, M.J., Kubose, T.K., Jordan, D., Zhang, J., Johnson, T.R., & Patel, V. (2004).

Heuristic evaluation of infusion pumps: implications for patient safety in intensive care units. [Electronic version]. International Journal of Medical Informatics, 73.

771-779. Hämtad 2008-11-24 från databasen Samsök.

*Hankin, C.S., Schein, J., Clark, J.A., & Panchal, S. (2007). Adverse events involving intravenous patient-controlled analgesia. [Electronic version]. American Journal of Health-System Pharmacy, 64, 1492-1499. Hämtad 2008-11-27 från databasen Cinahl.

*Hicks, R.W., Becker, S.C., & Chuo. (2007). A summery of NICU fat emulsion medication errors and nursing services. Advances in Neonatal Care, 7(6), 299-310.

Hämtad 2008-11-20 från databasen Cinahl.

*Ilan, R., Fowler, R.A., Ferguson, N.D., Parshuram, C.S., Friedrich, J.O., Lapinsky, S.E., et al. (2008). Prolonged time to alarm in infusion devices operated at low flow rates. Critical Care Medicine, 36(10), 2763-2765. Hämtad 2008-11-27 från

databasen Cinahl.

*Jacobs, B. (2005). Pump away high-risk infusion errors. Nursing Management, 36(12), 40-44. Hämtad 2008-11-27 från databasen Cinahl.

Jacobson, B. (1998). Teknik i praktisk sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

*Johnson, T.R., Tang, X., Graham, M.J., Brixey, J., Turley, J.P., Zhang, J., et al. (2007).

Attitudes toward medical device use errors and the prevention of adverse events. The Joint Commission Journal on Quality and Patient Safety, 33(11), 689-694. Hämtad 2008-11-20 från databasen Cinahl.

Konsumentverket.(2008). Vanliga frågor. Hämtad 2008-12-18 från http://www.cemarkning.se/vanliga_fragor.html

Landstinget Halland, (2006). Medicinteknisk säkerhet. Hämtad 2008-12-18 från http://www.lthalland.se/lth_templates/UnitPage____8245.aspx

Landstinget Halland, (2008). Medicinsk teknik. Hämtad 2008-12-18 från http://www.lthalland.se/lth_templates/UnitPage____1739.aspx

Liedström, G. (2002). Medicinteknisk säkerhet. Lagkommentar och handbok.

Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Läkemedelsverket. (2006a). Introduktion till regelverket. Hämtad 2008-11-11 från http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/NormalPage____489.aspx

Läkemedelsverket. (2006b). Medicintekniska produkter. Hämtad 2008-11-11 från http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/NormalPage____66.aspx

Läkemedelsverket. (2007). Läkemedelsverkets verksamhet. Hämtad 2008-11-11 från http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/NormalPage____1342.aspx

(21)

Läkemedelsverket. (2008). Medicinteknik. Hämtad 2008-11-11 från http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/NormalPage____1426.aspx

Regeringskansliet. (2008). SOU 2008:117. Patientsäkerhet. Vad har gjorts? Vad behöver göras? Hämtad 2008-12-17 från

http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/77/64/77897c84.pdf

Reves, J.G. (u.å.). “Smart pump” technology reduces errors. Hämtad 2008-12-29 från http://www.apsf.org/resource_center/newsletter/2003/spring/smartpump.htm

*Rosenkoetter, M.M., Bowcutt, M., Khasanshina, E.V., Chernecky, C.C., & Wall, J.

(2008). Perceptions of the impact of ”smart pumps” on nurses and nursing care Provided. Journal of the association for vascular, 13(2), 60-69. Hämtad 2008-11-20 från Cinahl.

*Rothschild, J.M., Keohane, C.A., Cook, F., Orav, J., Burdick, E., Thomson, S., et al.

(2005) A controlled trial of smart infusion pumps to improve medication safety in critically ill patients. Critical Care Medicine, 33(3), 533-540. Hämtad 2008-11-27 från databasen Cinahl.

*Scroggs, J. (2008). Improving patient safety using clinical needs assessments in iv therapy. Brithish Journal of Nursing, 17(19), 22-28. Hämtad 2008-11-24 från databasen Samsök.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 2008-12-18 från http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763 SFS 1993:584. Lag om medicintekniska produkter. Hämtad 2008-11-18 från http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1993:584

SFS 1998:531. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Hämtad 2008-11-18 från

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:531 Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Hämtad 2007-12-11 från http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178- 0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf

SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Hämtad 2008-12-17 från

http://www.sos.se/sosfs/2005_12/2005_12.htm

SOSFS 2005:28. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Hämtad 2008-11-18 från http://www.sos.se/sosfs/2005_28/2005_28.pdf

SOSFS 2008:1. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvårde. Hämtad 2008-11-13 från

http://www.sos.se/sosfs/2008_1/2008_1.htm

(22)

Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik. (2005). Medicinteknisk verksamhet i sjukvården. Hämtad 2008-12-10 från http://server-2-41.udac.net/

Swedish Medtech. (2006-2008). Vad är medicinteknik? Hämtad 2008-11-11 från http://www.swedishmedtech.se/index.asp?pageno=12

Thomas, A.N., & Galvin, I. (2008). Patient safety incidents associated with equipment in critical care: a review of reports of UK national patient safety agency.

Anaesthesia, 63(11), 1193-1197. Hämtad 2009-01-01 från

http://www.medtek.ki.se/education/Kurshemsida_TIK2/Kursmaterial/TIKinfusionsH T.ppt#324,59,Handhavande

*Wetterneck, T.B., Skibinski, K.A., Roberts, T.L., Kleppin, S.M., Schroeder, M.E,.

Enloe, M., et al. (2006). Using failure mode and effects analysis to plan implementation of smart i.v. pump technology. [Electronic version]. American Journal of Health-System Pharmacy, 63, 1528-1538. Hämtad 2008-11-27 från databasen Cinahl.

*Vicente, K.J. (2003). What does it take? A case study of radical change toward patient safety. Joint Commission Journal on Quality and Safety, 29(11), 598-609. Hämtad 2008-11-27 från databasen Cinahl.

Ödegård, S. (2006). Säker vård- patientskador, rapportering och prevention. (Dr.avh.).

Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg.

(23)

Tabell 2 Sökhistoria Bilaga I:I

Databas Datum Sökord Antal

träffar

Genomlästa abstrakt

Urval 1

Urval 2 Cinahl 2008-

11-20 MH "Safety+" AND MH "Nurses+" AND MH "Management+"

AND MH "Infusion Pumps+"

2000-2008, Research Article, English

2 2 2 2

Cinahl 2008- 11-20

MH "Safety+" AND MH "Nurses+" AND MH "Management+"

AND MH

"Intravenous Therapy Equipment and Supplies+"

2000-2008, Research Article, English

3 (2)* 0

Cinahl 2008-

11-20 MH "Safety+" AND MH "Nurses+" AND MH "Intravenous Therapy Equipment and Supplies+"

2000-2008, Research Article, English

5(2)* 2 2 2

Cinahl 2008- 11-20

MH "Safety+" AND MH "Nurses+" AND MH "Infusion

Pumps+"

2000-2008, Research Article, English

4 (4)* 0

Cinahl 2008-

11-20 MH "Nurses+" AND MH "Management+"

AND MH "Infusion Pumps+"

2000-2008, Research Article, English

3 (2)* 0

(24)

Bilaga I:II

Databas Datum Sökord Antal

träffar

Genomlästa abstrakt

Urval 1

Urval 2 Cinahl 2008-

11-20 MH "Nurses+" AND MH "Management+"

AND MH

"Intravenous Therapy Equipment and Supplies+"

2000-2008, Research Article, English

17 (2)* 2 2 0

Samsök 2008-

11-24 Safety och Infusion pumps

2004-2008

96 (1)* 14 8 4

Cinahl 2008- 11-27

MH "Safety+" AND MH "Infusion Pumps+"

2000-2008, Research Article, English

29 (6)* 14 13 7

PubMed 2008- 12-01

(("Safety"[Mesh]

AND "Nurses"[Mesh]) AND ("Risk

Management"[Mesh]

OR "Safety

Management"[Mesh])) AND "Infusion

Pumps"[Mesh]

English

2 (1)* 0

PubMed 2008- 12-01

(("Safety"[Mesh]

AND "Nurses"[Mesh]) AND "Infusion

Pumps"[Mesh]

English

2 (2)* 0

PubMed 2008- 12-01

"Safety"[Mesh] AND

"Infusion Pumps"[Mesh]

Last 5 years, only items with abstracts, Humans, English

35 (6)* 13 0

* Siffran inom parantes betyder att artiklarna funnits i tidigare sökningar

(25)

Tabell 3 Artikelöversikt Bilaga II:I

Publiceringsår

Land Författare Titel Syfte Metod

Urval Slutsats

Veten- skaplig kvalitet 2008

USA

Bowcutt, M., Rosenkoetter , M.M., Chernecky, C. C., Wall, J., Wynn, D.,

& Serrano, C.

Implementa- tion of an intravenous medication infusion pump system:

implications for nursing.

Att bedöma sjuksköterskors uppfattning beträffande införandet av intravenöst infusionssystem och dess inverkan på omvårdnaden, med hänseende till

medicinerings- felaktigheter och tillfredsställelse med jobbet.

Kvantitativ metod.

Undersökning av 1056 sjuksköterskor anställda inom tertiary sjukhus som använder sig av ISPS, Infusion System Perception Scale. Ett frågeformulär där svar skulle ges utifrån en femgradig skala.

Frågeformulären utvärderades gällande giltighet och pålitlighet.

Det är viktigt att ta hänsyn till förhållandet mellan trivsel på jobbet, säker omvårdnad och vikten av uppskattning av

sjuksköterskor och ledning när infusions teknologi ska införas.

I

(26)

Tabell 3 Artikelöversikt Bilaga II:II

Publiceringsår

Land Författare Titel Syfte Metod

Urval Slutsats

Veten- skaplig kvalitet 2000

Nord Irland

Dunne, K., Sullivan, K., Garvey, A., Kernohan, G, Diamond, A., Duffy, C., &

Hutchinson, J.

An audit of subcutaneous syringe drivers in a non- specialist hospital.

Att upprätta en standard av det befintliga användandet av sprutpumpar.

Kvantitativ metod.

En retrospektiv studie av 13 fall finns presenterat.

Den kliniska

granskningen är utförd på ett allmänt sjukhus under en 6-månaders period och är utförd i de två delarna, sjukhusets policy och procedur och

patientspecifika detaljer.

På detta sjukhus var det vanligt med användning av sprutpumpar. Det fanns ingen policy som användes för uppstart, monitorering, service eller underhåll av sprutpumparna. Det fanns heller ingen policy för utbildning eller riktlinjer för att reducera felen som uppstår vid användning. I granskningens resultat kommer det fram nio olika punkter som riktlinjer för användandet av sprutpumpar.

I

(27)

Tabell 3 Artikelöversikt Bilaga II:III

Publiceringsår

Land Författare Titel Syfte Metod

Urval Slutsats

Veten- skaplig kvalitet 2007

USA

Fanikos, J., Fiumara, K., Baroletti, S., Luppi, C., Saniuk, C., Mehta, A., Silverman, J.

& Goldhaber, S.Z.

Impact of Smart Infusion Technology on

Administra- tion of Anticoagula- nts.

Att klargöra hypotesen om att smart

infusionsteknik som är utrustad med ett

medicinskt bibliotek med standardiserade tillsatser och mjukvaror som sätter gränser på hastigheten, volymen och dosen ska minska risken för

administrations- fel.

Kvantitativ metod.

Studien granskar 863 alarm på 355 personer som utlöses vid användning av

smartpump i samband med

antikoagulationsbehandlin g mellan oktober 2003 och januari 2005. I smartpumpens bibliotek programmerades

hastigheten in på en

”hård” gräns för det ofraktionerade heparinet och en ”mjuk” gräns för det övriga heparinet.

Genom att smartpumpen sparar all information av alarm utlösta av

överskridande av hård eller mjuk gräns och även händelsen som

användaren utfört efter alarm har granskningen utförts efter det.

Granskningen visar på att det oftare är användaren som bär ansvaret när alarm utlöses än att det skulle vara fel på utrustningen. De fel som uppstår beror mest på fel som malplacerade nollor och/eller decimaltecken. Det framkommer också att felen som sker oftast händer mellan klockan 14 och 16.

Felen är relativt konsekventa med felprogrammering som orsak och att användaren trots alarm repeterar samma okorrekta programmering.

II

(28)

Tabell 3 Artikelöversikt Bilaga II:IV

Publiceringsår

Land Författare Titel Syfte Metod

Urval Slutsats

Veten- skaplig kvalitet 2004

Kanada

Ginsburg, G. Human factors enigineering:

A tool for medical device evaluation in hospital procurement decision- making

Att med hjälp av verktyget:

Human Factors engineering (HFE), utvärdera vilken av de tre leverantörernas infusionspumps modell som var bäst för hela sjukhuset att köpa in ur ett patientsäkerhets perspektiv.

Kvalitativ metod i 2 faser.

Den första, en utvärdering av varje pumps design i fyra kategorier utifrån mänskliga faktorer, som tillexempel hur fel förebyggs, hur lätt varje infusionspump är att ladda och hur bra grafiken är. Den andra fasen, att observera deltagarna i själva handhavandet av de olika infusionspumparna.

Detta gjordes i realistiska kliniska situationer.

I studien deltog 14 sjuksköterskor från 4 olika avdelningar och 3 narkosläkare. Alla hade erfarenhet av liknande infusionspumpar.

Att de två faserna

kompletterar varandra och ger viktig information vid utvärdering av hur mänskliga faktorer påverkar

medicintekniska produkter.

Den första fasen ger information om olika

synvinklar på designen, som kan leda till fel eller

frustration. Däremot kan omfattningen av fel endast ses med hjälp av

användartester.

I

(29)

Tabell 3 Artikelöversikt Bilaga II:V

Publiceringsår

Land Författare Titel Syfte Metod

Urval Slutsats

Veten- skaplig kvalitet 2004

USA

Graham, M.J., Kubose, T.K., Jordan, D., Zhang, J., Johnson, T.R., &

Patel, V.

Heuristic evaluation of infusion pumps:

implications for patient safety in Intensive Care Units

Att med hjälp av en utvärderings- metod upptäcka brister i design och gränssnitt hos

infusionssystem på en

intensivvårds avdelning.

Kvalitativ metod.

3 personer med beteendevetenskaplig bakgrund (författarna) och en mycket erfaren sjuksköterska. Dessa utvärderade upplevelsen av pumparnas design och gränssnitt, utifrån 14 punkter (från tidigare forskning), till exempel konsekvens i språk, synlig information och feedback.

Att en utvärderingsmetod har ett enkelt och

kostnadseffektivt sätt att upptäcka brister som påverkar patientsäkerheten bland medicintekniska produkter. 231 brister framkom och framför allt fanns brister i inkonsekvens och språk. Minst brister fann man i dokumentationen.

I

References

Related documents

Om detta vänds till hur kommande arbetsgivare ska arbeta för att locka till sig dessa studenter, för arbete inom deras organisation, krävs ett gediget arbete kring att erbjuda en

This large population-based study using national quality registry data from childhood and adolescence and young adults shows a clear gender difference, with girls presenting poorer

kollegor.[23] En litteraturöversikt från 2010 som analyserar överrapportering mellan sjuksköterskor sammanfattar vanliga hinder i verbal kommunikation som att; information

• Sjuksköterska titrerar självständigt blodtryckssänkande läkemedel tills målvärde uppnåtts, och ansvarar för provtagning (kreatinin och kalium) vid dosökning av och

De symtom som orsakade mest problem för patienterna som beskrevs var oro, ångest och rädsla som förekom i sju artiklar (Bennett et al., 2000; Broström & Strömberg, 1997; Ekman

Patienters föreställningar om den manliga sjuksköterskan är enligt analysen av fundamental betydelse för den manliga sjuksköterskans självbild. Patienters uppfattningar om

Kontroller totalt Godkända Mindre allvarliga brister Allvarliga brister Utan allvarlig anm.. 262 31 127

Ett exempel var sjuksköterskor från en barn - och mödravårdsavdelning som ansåg att det var olämpligt att screena för våld i parrelationer i den miljön, eftersom det var en