Beteckning:________________
Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap
Källsortering!
Är detta något för förskolan?
Erika Eklund Ht-2008
15hp C-nivå
Lärarprogrammet 210hp
Examinator: Christina Hultgren Handledare: Björn Ansnes
Sammanfattning:
Såg detta som ett självklart ämne när jag skulle välja vad jag skulle skiva om. I dagens slit och släng samhälle ligger det i tiden att lära barn om källsorteringens vikt. De behöver också se att saker går att använda om igen. För att göra detta ville jag använda mig av barn och testa dem i vad de kan och hur intresserade de kan bli. Använde mig då av ett för- och eftertest och däremellan ett mindre temaarbete på en av de två förskolorna. På den andra förskolan genomförde jag endast för- och eftertestet. Detta för att jag ska kunna utvärdera mitt temaarbete så rättvist som möjligt. Det som var mest intressant i mitt resultat var att antalet rätt, vid eftertestet med de barn som jag hade genomfört temaarbetet med, var betydligt bättre än vid förtestet. Mitt arbete med det aktiva lärandet gav utslag.
Nyckelord: inlärning, källsortering, naturkunskap, spel
Innehållsförteckning
1 INLEDNING... 1
1.1 Syfte ... 1
1.2 Bakgrund ... 1
1.3 Litteraturgenomgång... 2
1.4 Frågeställningar ... 4
2 METOD ... 5
2.1 Urval ... 5
2.2 Datainsamlingsmetoder... 5
2.3 Procedur ... 5
3 RESULTAT ... 8
4 DISKUSSION ...11
4.1 Tillförlitligheten...14
4.2 Vidare forskning ...14
REFERENSER ...15
BILAGOR...16
1 INLEDNING
Jag kommer i denna uppsats presentera mitt material som kan användas i arbetet med barn och källsortering, samt att ge er några teorier om hur barn lär på bästa sätt. Anledningen till varför jag tittar även på inlärningen är för att det är av intresse när jag lägger upp mina temaveckor. Jag vill ju ha så goda förutsättningar som möjligt i mitt arbete med barnen för att de ska lyckas.
Enligt författarna Sträng & Persson (2003) så behöver barn tidigt få sina rutiner så de senare i livet tar dom som självklara. Mina erfarenheter från förskolan är att barn har ett stort intresse av att sortera och skulle lära sig detta på ett kick om dom bara fick tillfälle till det. Det finns ju också ett tryck på oss pedagoger då det står med i läroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, Lpfö 98). Många kommuner har en miljöpolicy som vi också har ett ansvar att följa. Jag tycker inte att man behöver se detta som något tungjobbat temaarbete utan detta bör genomsyra hela verksamheten och det ska bli någon självklart för personalen och barnen.
1.1 Syfte
Varför jag valde att skriva detta arbete var för att jag ville få igång en diskussion, med i första hand barnen men också med pedagogerna och mellan pedagogerna, om hur viktigt det är att vi spar på naturens energi. Jag tror också att med dagen slit och släng samhälle mår barnen bra av att lära sig att man kan ge något tillbaka till naturen genom att återanvända gammalt material. Sortering är något barn ofta tycker är roligt och detta bör vi ta till vara på inom förskolan. Jag hoppas att det här ger barnen en rutin och att de i framtiden kommer att kännas självklart för dem att sortera sina sopor.
1.2 Bakgrund
Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, Lpfö98) är ett dokument som alla förskolor skall jobba utifrån och i läroplanen kan man hitta många punkter som hör ihop med natur- och miljöfrågor, men också som har med inlärning att göra.
Förskolan skall:
• Ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverkar miljön.
• Ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet…
• Utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturen kretslopp…
Vidare skall förskolan:
• … lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor.
• Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolornas verksamhet.
• Förskolan skall medverka till att barn tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstå sin delaktighet i naturens kretslopp.
• Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och framtid.
Detta tycker jag säger en hel del om att vårt arbete tillsammans med barnen om natur- och miljöfrågor är viktigt.
Vidare kan man läsa detta om inlärning.
Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet…
Förskolan skall sträva efter att varje barn:
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.
• utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur.
Arbetslaget skall ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen:
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker.
• ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färsigheter, erfarenheter och kunskaper.
• ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan.
1.3 Litteraturgenomgång
I den litteratur som jag har hittat står det överlag att barn behöver använda flera sinnen för att lära. Ett exempel av detta tar författaren Imsen (1999) upp där det står att barnen behöver vara aktiva i sitt lärande för då används flera sinnen. Även Pramling-Samuelsson och Asplund- Carlsson (2003) skriver om hur Fröbel förespråkade ett aktivt lärande för att barnen skulle utvecklas. Strandberg (2006) tar också upp om att barn gör som vi vuxna gör och inte som vi säger. Man ska helt enkelt leva som man lär. Sedan kan man läsa om hur Britton (1994) skriver om hur viktiga sinnena är för upptäckter. I boken förklarar författaren att barn lär sig vad vatten är genom att de får känna på vatten. De upptäcker då också skillnaden mellan kallt och varmt. Det hörs ju också på namnet av boken att barn behöver leken för att lära sig nya saker. Vidare innehåller den ett bra citat som beskriver vad montessori teorin är: ”Alla barn lär sig genom att delta aktivt, genom att involveras i det praktiska vardagslivet och få försöka själva med sina händer.” Även här är det det aktiva lärandet som står i fokus. Kvinnan som ordet montessori kommer ifrån tycker det är viktigt för oss vuxna att vi leker och spelar spel tillsammans med barnen. Claesdotter (2008) skriver i sin artikel att Solveig Hägglund tror på den grundidé som förskolan har ”att barn lär med hela sig och alla sina sinnen”. Detta tycker hon att man ska utnyttja i sitt arbete tillsammans med barnen när man jobbar med hållbar utveckling. Karlsson (2008) skriver i sin text att barnen en gång hade frågat om hur man får kött till att bli köttbullar. Pedagogen Lena hade då tagit med sig barnen till affären och köpt kött och sedan gått tillbaka till förskolan där de malde köttet och gjorde köttbullar. På detta sätt ger de barnen en tydlig bild i hur det fungerar och tar till vara på deras egna funderingar.
De stärker också barnen i att våga fråga.
Vad är då lärarens uppgift i det hela enligt litteraturen? Pramling-Samuelsson m.fl. (2003) menar att pedagogens uppgift i lärandet är att skapa ett intresse hos barnen, ge dem tid i att arbeta och samtala med barnen om vad de har gjort och lärt sig så att barnen bli medvetna om sitt lärande. Marton och Booth (2000) menar att vi måste ta reda på hur ett barn lär sig för att vi på bästa sätt ska kunna skapa förutsättningarna vid inlärning. Barn och vuxna lär sig på olika sätt och vet vi hur varje barn lär sig nya saker så ger vi dem också möjligheterna att lära sig på bästa sätt. De får större chans att utveckla sitt kunnande enligt Marton m.fl. (2000).
Jag ville också titta lite på hur det såg ut förr med inlärning. Andersson (2000) skriver att barnen förr fick hjälpa till tidigt med jordbruket. Detta för att då få känna sig nyttiga och behövda, men framför allt för att tillsammans med de vuxna lära sig naturligt hur allt fungerar. Vidare skriver han att det i dagens samhälle finns många som barn växer upp i storstäder och mister samspelet mellan vuxna och barn och att man faktiskt behöver lära sig
av varandra. Även Strandberg (2006) tar upp hur viktigt det är att vi lär oss av varandra och att vi vågar ställa frågor för att utvecklas.
Sträng & Persson (2003) tar upp att man ska göra saker alldagliga. Gör något till en vana och det blir inte så jobbigt och krångligt, utan då flyter det bara på och det är inte konstigt att t.ex.
sortera sina sopor. Författaren till denna bok har också kommit fram till att ”lärarens eget förhållningssätt” påverkar hur intresserade barn blir av naturvetenskap. Även Claesdotter (2008) skriver att Solveig Hägglund vill att barnen inte bara skall lära sig att ta hand om naturen utan också att vi ska lära dem att vi kan förändra den. Vidare skriver Claesdotter att Hägglund tycker att vi ska utnyttja vårt samarbete med föräldrarna. Hon skriver att förskolan jämfört med skolan har ett bättre och närmare samarbete och att detta borde användas.
Claesdotter (2008) skriver att Solveig Hägglund tror att hållbar utveckling hade varit ett av de övergripande målen om läroplanen hade skrivits om idag. Vidare säger Solveig i artikeln att hon tillsammans med Ingrid Pramling Samuelsson och Ingegerd Tallberg Broman har startat ett projekt som heter ”Förskolan och utbildning för hållbar utveckling”. Detta projekt går ut på att försöka ta reda på hur förskolan kan jobba med hållbar utveckling. De vill också försöka att ”se hållbar utveckling utifrån förskolans och förskolebarnets perspektiv”.
Kennedy (2008) ställer i sin text en bra och viktig fråga. ”Hur gör vi idag för att morgondagens vuxna kännetecknas av en större känslighet för naturen?” Vi måste få våra barn att inse vikten av naturen och dess resurser, men på ett hoppfullt sätt. Vi måste lära barnen att allt hör ihop. Vi kan inte, enligt Kennedy, lära barnen om löven utan att lära dem om stammen, grenen och roten. Barn måste lära sig förstå att allt hör ihop. ”Vi är ömsesidigt beroende och det är min förhoppning inför framtiden.” Det är viktigt att vi får barnen att förstå att det finns hopp om vi gör något åt vår situation, Björkman (2008). Hon skriver också att Barbro Tyrberg tycker att pedagogerna bör ha bra kunskaper som är relevanta och att dom kan se möjligheterna med dessa. Persson, Sjöström och Johnsson (2007) poängterar varför vi ska sortera våra sopor. Genom att bara återvinna metallen så spar vi 20 gånger mer energi jämfört med om man ska skapa nytt från aluminium. Många anser också enligt Persson m.fl.
(2007) att det vore mer skadligt för miljön om vi sorterar eftersom vi då ska skölja ur våra förpackningar och köra bil till återvinningsstationen. Men du kan sortera smart genom att skölja förpackningarna när du ändå diskar och åka till återvinningsstationen när du ändå ska ut med bilen, enligt författarna. Många kommuner sorterar även sina hushållsavfall i olika påsar, så som matavfall, blomavfall, kaffesump, tuggummi m.m. i gröna påsar eller blöjor, diskborstar, gummi, kattsand, keramik m.m. i röda påsar. De avfallen som sorteras i röda påsar förbränns och energin tas tillvara på och används för elproduktion och värme. 2006 gav dessa avfall energi som motsvarar värmeförsörjningen av 3 800 villor under ett år. De gröna påsarna gav samma år biogas som motsvarar 765 000 liter bensin och 6 000 ton biogödsel.
Några bra rader som slutord för detta kapitel i boken är. ”Nu behöver du knappast mer argument för att förstå att det lönar sig för alla att ta hand om våra sopor. Tack vare dig gör miljön en stor vinst, du hjälper också till att bromsa växthuseffekten. Du vinner varje gång du återvinner”.
Johansson (2006) skriver i sin uppsats att ”allt vi använder blir till slut avfall” men om vi återvinner och återanvänder så spar vi på naturens resurser. EU hittar också hela tiden på nya lagar som gör det dyrare för oss att kasta våra sopor på fel plats. ”Avfall på fel plats kostar både miljö och pengar.” Hon skriver också att 50 % av våra hushållsavfall går att sortera.
1.4 Frågeställningar
1. Är källsortering verkligen viktigt att börja med redan i förskolan?
2. Finner barn källsortering som något roligt och viktigt att lära sig?
3. Lär sig barn mer om källsortering om man jobbar temainriktat än om man bara låter det ingå utan att prata om?
4. Vad säger litteraturen om barn och dess inlärning?
2 METOD
I mitt arbete har jag valt att göra ett eget spel samt föra diskussioner med barnen och att de praktiskt ska få prova på att sortera sopor samt att tillverka eget papper. Jag ville också med hjälp av arbete väcka pedagogernas intresse för dessa frågor. Anledningen till varför jag valde att använda mig av dessa metoder var för att jag själv gärna ville göra något praktiskt med barnen. Jag är inte så mycket för att läsa böcker och valde istället att jobba på detta sätt och det passade mig bättre. Redan i ett tidigt skede visste jag hur jag ville gå till väga men det som tog tid var att formulera frågorna.
2.1 Urval
I min C uppsats har jag valt ut två olika förskolor, den ena jobbar jag på och den andra gjorde jag min VFU på. En ligger centralt och har tre avdelningar, en med yngre barn och två med äldre barn medan den andra, ligger en bit utanför centrum och har en grupp på barn mellan ett och fem år gamla. Förskolorna jobbar inte med källsortering tillsammans med barnen och passar därför för mitt arbete. Det som var lite synd med den centrala förskolan var att endast 2 deltog på förtestet och eftertestet. På byförskolan deltog 4st vid förtestet, men under temaveckorna cirkulerade 7 barn vid olika tillfällen beroende på deras scheman. På eftertestet deltog 4st.
Innan jag påbörjade mitt ”projekt” delade jag ut ett brev till de föräldrar det gällde. Eftersom jag inte skulle göra samma saker på de två förskolorna så bestämde jag mig för att skriva två olika brev, se bilaga 1. I detta brev fick också föräldrar eller vårdnadshavare skriva under sitt medgivande.
2.2 Datainsamlingsmetoder
Under förtestet och eftertestet använde jag mig av observationer, det som var mest intressant var resultaten efter de fyra testerna och dessa noterades. Gjorde också små anteckningar om hur barnen agerade och vad som hände för att ha med mig detta till diskussionen i arbetet.
Efter eftertestet gjorde jag en mindre intervju med de barn som hade temaveckorna. Gjorde bara intervjun med dessa barn för att jag skulle ha lite information vad barnen tyckte om mitt arbete och detta skulle också hjälpa mig när jag gjorde min utvärdering.
2.3 Procedur
I mitt arbete har jag valt att göra ett spel samt jobba temainriktat för att hjälpa barnen att förstå källsortering. Spelet är ett komplement till diskussioner och att praktiskt få hjälpa till att källsortera. För att jag skulle kunna analysera resultatet av mitt spel och temaarbetet så valde jag först ut två förskolor som idag inte aktivt arbetar med källsortering. På de två förskolorna fick barnen som var fem år gamla göra ett källsorteringstest, detta för att jag skulle se hur mycket förkunskaper barnen hade. Med mig hade jag en påse med sopor som lades ut på golvet och skolådor med bilder från återvinningsstationen på. Sedan valdes ett antal sopor ut som användes vid varje test. Här är en tabell på de sopor som barnen fick sortera.
MATERIAL ANTAL
Hårdplast 5
Metall 4
Papperskorg 2
Batteri 2
Tidningar 2
Kartong 5
Glas (färgat och ofärgat) 2
Nu fick barnen tillsammans i grupp sortera soporna i de olika lådorna endast utifrån bilderna.
Valde att ge barnen en enkel förklaring på vad de skulle göra och sedan höll jag mig utanför.
Skrev under tiden de sorterade några noteringar om vad som hände för att kunna använda mig av detta i diskussionen.
Dessa material valdes, metall, hård plast, papper, kartong, glas och batterier, bara för att de är de vanligaste vid återvinningsstation i vår kommun. Istället för en låda hade jag en bamse holk till batterierna och givetvis fanns också en helt vanlig papperskorg med vid testet.
Efter testerna skrev jag upp vad som hade lagts vart för att kunna jämföra detta med testet som gjordes efter temaveckorna. Detta gjorde att jag på ett enkelt sätt kunde se om de lärt sig något av mitt arbete. När jag sedan besökte förskolorna igen för att göra eftertestet så sa jag till dem att de kunde fråga någon av sina kompisar om de själva var osäkra på vad som skulle kastas vart.
På den ena förskolan genomfördes under två veckor ett temaarbete om källsortering, efter det först källsorteringstestet. Innan temaarbetet började så satte jag mig ner och gjorde en planering för dessa två veckor och så här såg den ut.
Temavecka 1
Mån: Källsorteringstest med observation och räkning av soporna.
Tis: Introduktion av spelet och samtal kring de olika materialen.
Ons: Spelar vi spelet.
Tor: Spelar vi spelet.
Temavecka 2
Mån: Spelar vi spelet.
Tis: Plockar ihop lite sopor och går till återvinningsstationen.
Ons: Spelar vi spelet.
Tor: Tillverkar vi eget papper av gamla tidningar.
Fre: Barnen får rita på sina egna papper.
På den första dagen genomfördes det första testet, på båda förskolorna. Dagen efter testen introducerades barnen på förskola nr1 för spelet och då fanns olika sopor med för att barnen skulle få känna och se att det är materialet som är det viktiga när man sorterar. Detta gav också barnen en liten introduktion i källsortering. Spelet fungerar som ett bingo, alltså varje spelare har varsin spelplan och ska samla på ett av dessa material, metall, vanliga sopor som kastas i papperskorgen, glas, kartong och hårdplast. Brickorna som innehåller bilder på olika material ligger upp och ner på bordet. Barnen ska nu turas om att vända på en bricka i taget.
Hittar de en som tillhör sin egen spelplan lägger de den i en av rutorna och får försöka igen.
Hittar någon fel vänds den tillbaka och det blir nästa spelares tur. När någon har fått sin spelplan full med ”sina” sopor så har denne fått bingo och vunnit spelet. Man kan sedan fortsätta spelet tills alla har fått full spelplan. Brickorna kommer jag att rita egna bilder på som föreställer olika sopor. Spelplanen kommer att bestå av fyra rutor som alltså kräver fyra brickor för att man ska vinna spelet, se bilaga 2. Allt kommer att göras i papper och sedan plastar jag in allt med hjälp av en laminator. För att inga delar ska komma bort till spelet så
har jag valt att sy en påse, se bilaga 3. Spelet fanns tillgängligt för barnen och de andra i personalen under dessa två veckor och lämnades sedan kvar på förskolan.
I början av vecka två var vi tillsammans till återvinningsstationen och sorterade sopor, då följde också en till pedagog med. Väl där gick vi tillsammans igenom soporna som vi hade med oss och barnen fick en i taget gå och kasta skräpet där det skulle vara.
Vi tillverkade också eget papper av gamla tidningar som vi sedan ritade på. Detta valde jag att göra för att det på ett enkelt sätt visar vad källsortering handlar om.
Jag valde också att göra några få intervjufrågor till barnen på den förskola där jag genomförde temaarbetet. Detta för att se om de själva tyckte att de hade lärt sig något och vad de uppfattade som roligast, se bilaga 4. Tyvärr så var det endast fyra som deltog på intervjuerna då det var sjukdomar vid tillfället.
På den andra förskolan jobbade personalen på som vanligt under dessa två veckor. Sedan gjorde jag om samma källsorteringstest igen med samma sopor för att nu se om det är någon skillnad på kunskapen om källsortering mellan barnen på de två förskolorna. Efter detta kunde jag analysera mitt spel och mitt temaarbete.
Efter varje avslutat test satte jag mig och skev ner vad det var jag hade sett. Detta för att jag på ett enklare sätt skulle kunna jämföra deras förkunskaper med efterkunskaper.
3 RESULTAT
För att besvara på frågorna 1 och 2 tänker jag använda mig av litteraturen som jag har läst.
Sammanfattningsvis är det viktigt att börja lära barnen om källsortering redan i förskolan. Det räcker om man läser läroplanen (Lpfö98) för att förstå detta. I läroplanen finns massor av punkter som tar upp att vi har en skyldighet att lära barnen om deras miljö och hur vi kan påverka den samt varför det är viktigt att vi gör det just nu. En punkt som beskriver detta är att förskolan ska ”lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor”. Sedan kan man också läsa om att ”förskolans barnsyn, kunskapssyn och helhetsbetonande syn på utbildning är en resurs i arbetet för hållbar utveckling” enligt Claesdotter (2008). Vidare skriver Claesdotter att om läroplanen hade skrivits idag så tror Hägglund att hållbar utveckling skulle vara ett av de övergripande målen. Sträng m.fl. (2003) menar också att barn tidigt behöver få sina vanor för att det ska bli till något som är självklart och lätt. Detta visar att det är viktigt att vi redan i förskolan bör arbeta med källsortering och andra naturvårdsfrågor.
Barn tycker om att få göra saker, Imsen (1999), och då behöver inte arbetet med källsortering bli något tråkigt. Det är vi pedagoger som bestämmer upplägget och barn gör som vi gör och inte som vi säger, Strandberg (2006). Detta bevisar hur mycket vi faktiskt kan lära barnen bara vi är tillräckligt positiva.
Efter att jag hade genomfört mina temaveckor och mina för- och eftertest satte jag mig ner och jämförde resultaten. Hade verkligen barnen på förskola nr1 lärt sig mer än barnen på förskola nr2? För att på ett enkelt sätt redovisa detta valde jag att göra två diagram. Den blå stapeln representerar förtestet och den lila stapeln eftertestet och så här vart resultatet av sopsorteringstestet.
Förskola nr1
0 1 2 3 4
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Serie1 Serie2
Figur 1. Här visas antalet sopor på rätt plats vid för- och eftertesten på förskola nr1.
Detta är jämförelserna mellan förtestet och eftertestet på förskola nr1, alltså där jag genomförde mitt temaarbete under två veckor. Den blå stapeln visar resultatet efter förtestet och den lila stapeln eftertestet. Resultatet visar att barnen vid förtestet inte alls hade många rätt, medan eftertestet har betydligt högre staplar på rätt plats. Den stora skillnaden här är vad barnen kunde innan och efter temaveckorna.
Utifrån mina observationer under dessa test visades dessutom att koncentrationen, samarbetsviljan och kunskapen om vad som skulle göras vid eftertestet var betydligt större än vid förtestet. Detta gav barnen på förskola nr1 en trygghet i arbetsuppgiften.
Förskola nr2
0 1 2 3 4
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Serie1 Serie2
Figur 2. Här visas antalet sopor på rätt plats vid för- och eftertesten på förskola nr2.
Denna figur visar hur barnen på förskola nr2 sorterade sina sopor vid förtestet och eftertestet.
Fortfarande visar den blå stapeln resultatet vid förtestet och den lila stapeln eftertestet. Trots att det var samma två barn som gjorde de båda testen vart resultaten bättre på förtestet än på eftertestet. Utifrån mina observationer så var barnen otrygga i uppgiften och gjorde den istället till en tävling.
Efter varje avslutat test satte jag mig och skev ner vad det var jag hade sett. Var det verkligen så stor skillnad i vad barnen gjorde på de olika testerna? De stora skillnaderna som jag kom fram till var att barnen på förskola nr1 vid förtestet jämförde bilderna med formen på soporna som låg på golvet och att de vid eftertestet istället letade rätt låda för soporna som de höll i handen och beroende på vad det var för material. Barnen blev vid eftertestet mer medvetna om att soporna skulle i rätt låda och att det faktiskt fanns ett facit. Vid några tillfällen frågade barnen mig om de gjorde rätt, då talade jag om för barnet att de fick vända sig till sina kompisar för att få hjälp. Denna skillnad såg jag också mellan de två förskolorna vid eftertestet. På förskola nr2 var det aldrig någon som frågade om det de höll på med var rätt.
Barnen på förskola nr1 hade fått den insikten eftersom de jobbat med detta under två veckors tid. Den enda stora skillnaden jag såg på förskola nr2 vid testerna var att de också kände igen situationen men de visste ändå inte vid eftertestet vad som förväntades av dem. Barnen på förskola nr2 valde också att titta på bilderna på kartongerna för att avgöra vad som skulle kastas vart. Dessa två barn var vid eftertestet mer säkra på vad de skulle göra och därför gick det också snabbare vilken resulterade i fler fel än vid förtestet. Nu roffade de två barnen åt sig så många sopor som möjligt och måste också göra sig av med dessa så fort som möjligt för att kunna roffa åt sig flera sopor. Barnen på förskola nr1 hade lättare att samarbeta vid eftertestet än vad barnen på förskola nr2 hade, trots samma instruktioner. Jag hade talat om för barnen att de kunde fråga en kompis om hjälp om dom själva var osäker på vart skräpet skulle kastas.
Detta utnyttjade barnen på förskola nr1 och samarbetet var toppen jämfört med på förskola nr2.
När vi gick till återvinningsstationen så var barnen väldigt fokuserade och lyssnade på varandra. De plockade även upp sopor som låg runt containern och frågade vart dom skulle kastas. Det var nästan svårt att få barnen därifrån för de hittade hela tiden fler och fler sopor.
Vidare visade också mina intervjufrågor, se bilaga 4, att barnen hade svårt att svara på fråga ett som var om de visste vad källsortering betydde. De gav luddiga svar och verkade ha svårt att förstå frågan. Men på den andra frågan: Vet du varför det är bra att källsortera? Här hade de flesta ett bra svar. Det som barnen mest kom ihåg var att det inte var bra att slänga batterier i naturen för då hände det lite olika saker. En tjej svarade där. ”Ja, typ man får inte slänga batteri. Om älgen äter batteri och vi äter älgen då kan vi bli sjuka eller dö.” På nästa fråga, som var vad de hade tyckt om att lära sig att källsortera, så gav alla ett positivt svar och tyckte att det hade varit roligt eller kul. Fyra av fem svarade på följdfrågan att de tyckte att det roligaste med temaarbetet var att få sortera soporna vid återvinningsstationen. Barnen svarade dock detta på lite olika vis. En sa: ”Att man fick plocka och slänga”, medan en annan svarade:
”Att slänga som i den stora.”
4 DISKUSSION
Det som jag har kommit fram till i resultatet är att barn lär sig mer och effektivare om dom får göra saker och diskutera sig fram till vad som är rätt. Även Imsen (1999) tycker att barn ska vara aktiva i sitt lärande. Det är inte alltid rätt att vi som pedagoger ger dem svaren utan de kan själva behöva använda sin fantasi och nyfikenhet för att komma på det. Barn är heller inte ointresserade av att lära sig, det är bara upp till oss vuxna att bibehålla deras intresse av ett ämne. Tycker personalen att något är viktigt så visar vi också oftast detta på ett positivt och intressant sätt som fångar barnen. Men är vi osäkra och känner oss otrygga i ämnet så blir inte heller lärandesituationen så givande för barnen. Björkman (2008) skriver också om detta i sin artikel där Barbro Tyrberg intervjuas. Hon tycker att vi pedagoger bör ha bra kunskaper i ämnet för att utnyttja dem på bästa sätt när vi ska lära barnen nya saker. Vi måste hitta glädjen i att arbeta med nya saker och inte skrämmas av att inte kunna. Jag tycker att man faktiskt kan lära sig tillsammans med barnen. Resultatet visade också att barnen har lättare att samarbeta och vara seriösa om dom vet vad som förväntas av dem. Även barn behöver känna sig trygga i sin uppgift för att prestera på bästa sätt. Vidare visade resultatet att det lönar sig i att jobba medvetet med vissa ämnen för att skapa en lärandesituation där barnen utvecklas på ett positivt sätt.
Det som jag tar med mig från arbetet och litteraturen är att vi som pedagoger har ett stort ansvar i att lära barn mer om naturen och dess resurser. Det räcker att läsa läroplanen (Utbildningsdepartementet, Lpfö98) för att inse detta. Läroplanen talar om hur viktigt det är att vi lär barnen om miljö- och naturfrågor. Det finns också många roliga sätt att lära barn nya saker och detta ska vi i förskolan ta till vara på och utnyttja i vårt arbete, inte bara när det gäller källsortering och läran om naturen, utan i allt.
Barn lär med alla sina sinnen, Imsen (1999) och behöver göra för att lära. Britton (1994) skriver om hur viktiga sinnena är för upptäckter i barnen värld. Jämför jag förskola nr1 med nr2 så visar resultaten att det faktiskt ger bättre resultat av att jobba aktivt inriktat med ett ämne där man diskuterar och hela tiden för en öppen dialog tillsammans med barnen. Detta stärks när jag läser Pramlin-Samuelsson m.fl. (2003) där de skriver att barn behöver vara aktiva i sitt lärande för att utvecklas. Vidare menar Claesdotter (2008) att barnen också behöver använda hela sin kropp när de lär sig nya saker och att vi ska använda oss av det när vi jobbar med hållbar utveckling. Ett bra exempel på detta skriver Karlsson (2008) om i sin artikel. Där undrade barnen på förskolan hur köttbullar blir till och pedagogen visade detta för barnen på ett väldigt tydligt sätt. Genom att gå till affären och hem igen, väl hemma på förskolan så maldes köttet och man rullade köttbullarna. Här fick barnen delta aktivt samt tillfälle att stilla sin nyfikenhet på ett bra sätt. Barnen får också ett intryck i att det är helt okej att vara nyfiken. Detta utnyttjade även jag i mitt arbete då jag ville få igång diskussionen med barnen och få dom att våga ställa frågor. Frågar man inget så får man inget veta. Jag tror också att det är viktigt att vi tar tillvara på barnens egen nyfikenhet och ger dom utrymme i sitt arbete med att ta reda på svaren de har.
Barn gör som vi gör och inte som vi säger, Strandberg (2006). Därför är det viktigt att vi pedagoger har en medvetenhet i det vi gör, Björkman (2008), och att vi kan utnyttja det i vårt arbete med barnen. Detta, tycker jag, att alla som jobbar inom förskolan och skolan kan använda sig av vid sitt arbete med naturfrågor på ett enkelt sätt genom att i början diskutera och att sedan göra det till en vardag och något självklart. Sträng m.fl. (2003) menar att om vi gör något till en vana så blir det inte krångligt eller jobbigt. På så vis, tror jag, att det också blir till en vana i hemmet och när barnen själva är vuxna. Pedagogernas uppgift blir då enligt
Pramling-Samuelsson m.fl. (2003) att skapa ett intresse hos barnen, ge dem tid till arbetet och att samtala om vad de ha gjort och vad de har lärt sig av det. Vi måste göra deras inlärning synlig. Om vi, pedagoger, dessutom lär oss att se hur varje barn lär sig och använder oss av det så skapar vi också förutsättningarna för att dom ska lära sig på bästa sätt och på så vis ha lättare att ta in nya saker, Marton m.fl. (2000). Jag tror att vi fångar upp fler barn om vi skapar lärandesituationer utifrån barnens sätt att lära sig.
Jag tittade också på hur det var förr i tiden, då naturen var en självklarhet för överlevnad.
Andersson (2000) skriver om hur barnen förr alltid fick hjälpa till med jordbruket på gården.
Detta var dels för att de skulle få känna sig nyttiga och behövda men också för att de skulle lära sig, tillsammans med de vuxna, om hur allt fungerar. Det var ju trotts allt barnen som skulle ta över jordbruket så småningom. Detta självklara sätt att föra vidare sina kunskaper om naturen till nästa generation, tycker jag har försvunnit eftersom det inte längre finns så många jordbruk kvar och barnen vet knappt var mjölken kommer ifrån. Så jag tycker det är extra viktigt att vi ger barnen denna kunskap på ett annat sätt för att inte vår jord ska bli förstörd. Strandberg (2006) menar också att det är viktigt att vi lär oss av varandra och att vi vågar vara nyfikna för att vi ska kunna utvecklas.
Efter att ha läst en del litteratur om ämnet så har jag förstått att vårt arbete med naturen och barnen är super viktigt. Vi pedagoger har ett stort ansvar i att ge barnen framtidstro och hopp.
Detta tror jag att vi lättast ger dem om vi arbetar mycket med hållbar utveckling och dess fördelar. Utifrån mitt arbete så har jag sett att det skapar samarbete mellan barnen och detta, tror jag, är viktigt för att lära barnen att ta till vara på naturen, för då måste man tänka på någon annat än sig själv. Som Claesdotter (2008) skriver i sin artikel så ska vi inte bara lära barnen om naturen utan också om att vi kan förändra den. Hon skriver också om att vi borde ta med oss föräldrarna i detta arbete. Jämför man förskolan med skolan så har vi mer kontakt med föräldrarna och borde utnyttja detta mer. Claesdotter skriver vidare att enligt Hägglund så skulle hållbar utveckling vara ett av de övergripande målen om läroplanen skulle ha skrivits om idag. Kennedy (2008) menar att vi pedagoger måste lära våra barn att naturen är viktig och att allt i den hör ihop. Hon skriver att vi inte bara kan lära dem om löven utan måste också prata om stammen, grenarna och rötterna för att dom ska få en helhet. Detta använde jag mig mycket av i mitt arbete med källsortering. T.ex. när jag introducerade spelet för dom. Det är svårt att göra det utan att visa de olika materialen för barnen. Så enligt litteraturen så gav jag dem en helhet i spelet och vad källsortering innebär. Björkman (2008) tycker också att det är viktigt att vi lär dem att det finns hopp om framtiden bara vi gör något åt vår situation nu. Claesdotter (2008) förklarar att Hägglund tillsammans med Pramling- Samuelsson och Tallberg-Broman har startat ett projekt där dom vill ta reda på hur förskolan kan jobba med hållbar utveckling.
Vad finns det för anledning till att källsortera sina sopor? Persson m.fl. (2007) skriver att om vi bara återvinner metallen så sparar vi 20 gånger mer energi än om vi skulle tillverka nytt av aluminium. Sedan sparas det ju ännu mer på miljön ju fler material som återvinns. Dessa författare tar också död på myten om att det gör mer skada än nytta i att skölja ur våra förpackningar och att man tar bilen till återvinningsstationen. De menar att vi måste lära oss att tänka smart när vi sorterar. Om förpackningarna sköljs ur samtidigt som vi diskar så går det inte åt speciellt mycket mer vatten och om vi tar med oss soporna i bilen när bilen ändå ska ut så släpper vi inte ut mer avgaser än nödvändigt. I samma bok tas det också upp exempel på hur mycket det ger att sortera även sina hushållsavfall. Vissa kommuner i landet sorterar matavfall, blomavfall, kaffesump, tuggummi m.m. i gröna påsar. Dessa hushållsavfall gav år 2006 biogas som motsvara 765 000 liter bensin och 6 000 ton biogödsel. De andra hushållsavfallen som sorteras i röda påsar, t.ex. blöjor, diskborstar, gummi, kattsand, keramik
m.m. gav samma år energi som motsvarar värmeförsörjningen av 3 800 villor under ett år.
Dessa exempel tycker jag är exemplariska och att fler kommuner borde följa. Jag tycker också att det visar att vi har ett ansvar att ta och detta gör vi på ett ganska så enkelt sätt genom att sortera våra sopor smart. Vidare så skriver även Johansson (2006) att man genom att återvinna och återanvända spar på miljön och på pengarna. EU kommer hela tiden på nya lagar som gör det dyrare att kasta sopor på fel ställe. Hon skriver också att det finns många människor som inte vet av problemen med miljön, men det är sant att jorden tar skada av våra sopberg som hela tiden växer. Jag tycker att det är dags att vi informerar om detta problem och en bra början är att starta med våra barn för det där ju dom som är vår framtid. Kom ihåg att enligt Persson m.fl. (2007) så vinner du varje gång du återvinner. Detta tycker jag visar hur viktigt det är att vi sorterar våra sopor och att vi kan bli bättre i fler kommuner.
Anledningen till varför barnen på förskola nr2 hade så svårt att samarbeta och gjorde det till en tävling istället, tror jag beror på att de inte visste vad som förväntades av dem. Barnen på förskolan nr1 hade jobbat med detta och visste vad sortering var och dom visste vad det var jag ville att de skulle göra, eftersom situationen var känd. Detta tycker jag bevisar att arbetet med källsortering, eller vad som helst, ger barnen en trygghet i sig själva och de känner att de klarar av det och att det inte är något konstigt att fråga om de inte vet. Barnen på förskola nr1 hade förstått att det var något viktigt med sorteringen och det var inte längre bara en sorteringsövning. Tycker också att resultatet visar att det var slumpen eller koncentrationen som gjorde att de två barnen på förskola nr2 fick bättre resultat på förtestet än på eftertestet.
Det var också så det kändes när jag observerade dem under sorteringen.
Synd att endast två deltog på förskola nr2. Detta hade kunnat undvikas om jag i ett tidigare skede även bjudit in några fem åringar från den andra storbarns avdelningen på förskolan.
Spelet blev inte riktigt som jag hade tänkt mig eftersom det var tänkt som ett bingo. Första gången jag spelade det med barnen såg vi att det lyste igenom så att man kunde räkna ut vad det var för bild på kortet. Jag rev då upp lamineringen och bytte ut bakgrunds pappret mot ett svart papper. Detta hjälpte dock inte och då ändrade jag spelreglerna istället. De som spelade fick nu istället sträcka ner handen i påsen där alla brickor låg och utan att se plocka upp en bricka. Passade den ”min” spelplan fick jag göra en gång till men tillhörde den någon annans spelplan så fick jag ge brickan till den som den tillhörde och turen gick till nästa spelare.
Denna justering var både bra och dålig. Det som var positivt var att nu måste ju barnen hålla reda på vad de andra hade för att kunna ge brickan till rätt person och de fick öva på alla material istället för på bara sitt. Varje gång barnen tog upp ett kort frågade jag vad det var på och vad det var gjort av för material. På detta sätt vart det en typ av repetition som gör att man lättare kommer ihåg till nästa gång. Det som var dåligt var att det blev svårare att hålla upp påsen och plocka kort om det bara var barn som vill spela, nu krävdes det att en vuxen deltog eller hjälpte till.
Tyvärr så tror jag inte att det spelades ofta utan min delaktighet, de andra pedagogerna informerades i hur spelet fungerade men det blev inte av att de använde det. Vad detta beror på har jag ingen förklaring till, utan det kanske bara hade behövts mer tid till introduktion bland personalgruppen. Men efter mitt arbete sa personalen direkt att detta var något dom måste hålla i och fortsätta med. Roligt att även pedagogerna insåg vikten i mitt arbete och var positiva i att fortsätta där jag lämnade det. Hoppas bara att de verkligen gör det.
Det jag kände efter att jag börjat med arbetet var att man skulle ha gjort intervju även med barnen på förskola nr2, men eftersom jag inte skrivit om detta i informationen med
föräldrarna så kunde jag inte plocka in det i efterhand. Den informationen hade gett mer till diskussionen om hur mycket de faktiskt hade lärt sig av mitt temaarbete.
Efter att ha genomfört intervjun på förskola nr1 funderade jag på varför barnen hade svårt att svara på fråga ett. Det som jag kom fram till var att det är svårt att beskriva något och att det är lättare att istället tala om varför.
Jag tycker att resultaten från mina tester tydligt visar att mitt arbete under två veckor på förskola nr1 har gett positiva resultat. Det är dock lite missvisande eftersom här inte visas vad som hamnade på fel plats, men jag valde att fokusera på det positiva och det visar en tydlig skillnad, för fullständig information från sorteringarna se bilaga 5.
Det som jag tycker är det viktigaste att ta med sig från barnens intervjuer var att de flesta tyckte att själva sorterandet vad det roligaste. Detta tycker jag bevisar att barnen tycker om att sortera och att pedagoger och föräldrar borde ta till vara på detta bättre. För barn är inte detta något betungande och jobbigt utan det stimulerar barnen på ett positivt sätt. Jag tycker att vi i förskolan borde bli bättre på att se vad det är barnen tycker är roligt och vidareutveckla det, istället för att oftast göra det som vi pedagoger tycker är roligt.
4.1 Tillförlitligheten
Det känns som om mitt för- och eftertest gav en rättvis bild om att arbetet med källsortering ger bättre resultat än att inte göra något alls tillsammans med barnen. Tror också att jag skulle ha fått samma resultat om jag hade valt två andra förskolor under förutsättning att de inte heller jobbade något speciellt med källsortering. Det som skulle kunna ha stärkt mitt resultat ytterligare vore att använda sig av fler förskolor.
4.2 Vidare forskning
För vidare forskning eller om jag hade haft mer tid till att skriva så skulle det ha varit intressant att se om det skiljer sig mellan flickor och pojkar när det gäller källsortering och deras kunskaper eller vilja att lära sig. Man skulle också kunna jämföra fler förskolor där man gav barnen olika instruktioner vid sorteringstillfällena. En annan intressant aspekt att titta på är hur pedagogernas syn på källsortering är i förskolan? Vad har dom för föreställningar o.s.v.
REFERENSER
Andersson, L. (2000). Naturen och människan. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Britton, L.
(1994). Montessori -Lära genom lek. B Wahlströms: Stockholm.Björkman, K. (2008 nr3). Hållbar utveckling –obligatoriskt i lärarutbildningen.
Förskolan, sid 41.
Claesdotter, A (2008 nr3). Hållbart även i framtiden. Förskolan, sid 23-25.
Imsen, G. (1999). Lärarens värld. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, M. (2006). Källsortering En studie av bostadsrättsföreningar. Luleå tekniska universitet, Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå.
Karlsson, H. (2008 nr3). Ingenting försvinner –allt finns kvar. Förskolan, sid 46-48.
Kennedy, B. (2008 nr3). Ömsesidigt beroende. Förskolan, sid 49.
Marton, F & Booth, S (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Persson, M & Sjöström, B & Johnsson, P (2007). Klimatsmart –Din guide till en
miljövänligare vardag. Stockholm: Alfabeta bokförlag AB.Pramling-Samuelsson, I & Asplund-Carlsson, M (2003). Det lekande lärande barnet i
en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Sträng H, M och Persson, Siv. (2003). Småbarns stigar i omvärlden. Lund:
Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för förskolan. Lpfö98. Stockholm:
Skolverket/Fritzes.
BILAGOR
Bilaga 1.
Till förskola nr 1.
Till föräldrar!
Undrar nu om ni vill, genom era barn, hjälpa mig med en undersökning om källsortering. Jag har som examensarbete på Högskolan i Gävle valt att göra ett material för att lära barnen om källsortering. Och för att kunna använda mig av detta material behöver jag testa barnens förkunskaper och efterkunskaper i ämnet.
Det som kommer att göras under arbetet är att jag observerar barnen i grupp medan de tillsammans ska lösa ett sorteringsproblem och sedan kommer vi att använda oss av mitt material, mitt material består i egentillverkade spel men vi kommer också att uppsöka källsorteringsstationen. Efter ca två veckor kommer jag att testa av deras efterkunskaper för att kunna utvärdera om mitt material har fungerat. För att svaret ska bli så korrekt som möjligt är det viktigt att just ditt barn deltar. Allt material som samlas in under tiden jag skriver kommer att behandlas konfidentiellt och sparas på Högskolan.
□ Ja, mitt barn får medverka.
□ Nej, mitt barn får inte medverka.
---
Underskrift
Till förskola nr 2.
Till föräldrar/vårdnadshavare!
Undrar nu om ni vill, genom ert barn, hjälpa mig med en undersökning om källsortering. Jag har som examensarbete på Högskolan i Gävle valt att göra ett material för att lära barnen om källsortering. Det som jag nu vill göra med ert barn är att i grupp observera hur de tillsammans löser ett källsorteringsproblem.
För att det ska bli ett så korrekt svar som möjligt är det viktigt att just ditt barn deltar. Allt material som samlas in under tiden jag skriver kommer att behandlas konfidentiellt och sparas på Högskolan.
□ Ja, mitt barn får medverka.
□ Nej, mitt barn får inte medverka.
--- Underskrift
Bilaga 2.
Detta är några av bilderna som används som brickor. På dessa visas en plastkasse, syltflaska, glasflaska, konserv, och ett flingpaket.
Här har jag knäppt kort på en bricka för att det ska synas bättre. Detta är en senapsflaska (hårdplast).
Så här såg spelplanen ut. Fyra rutor där brickorna ska läggas för att man ska få bingo.
Bilaga 3.
Här är en bild på påsen som jag sydde. I den samlade man alla delarna till spelet.
Bilaga 4.
Intervju med barn om källsortering för examensarbetet hösten 08.
1) Vad är källsortering?
2) Vet du varför det är bra att källsortera?
3) Hur tyckte du att det var att lära sig om källsortering?
- Vad har varit roligast?
Bilaga 5.
Förskola nr1. Förtest 081027
PAPPERSKORG
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 1. Antalet sopor kastade i papperskorgen.
KARTONG
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 2. Antalet sopor kastade i kartonginsamlingen.
METALL
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 3. Antalet sopor kastade i metallinsamlingen.
GLAS
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 4. Antalet sopor kastade i glasinsamlingen.
Förskola nr2. Förtest 081027 GLAS
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 5. Antalet sopor kastade i glasinsamlingen.
HÅRDPLAST
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 6. Antalet sopor kastade i hårdplastinsamlingen.
TIDNINGAR
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 7. Antalet sopor kastade i tidningsinsamlingen.
PAPPERSKORG
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 8. Antalet sopor kastade i papperskorgen.
BATTERI
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast metall
papperskorg batteri
tidningar kartong
glas
Antal
Figur 9. Antalet sopor kastade i batteriholken.
Förskola nr1. Eftertest 081111 BATTERI
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 10. Antalet sopor kastade i batteriholken.
GLAS
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 11. Antalet sopor kastade i glasinsamlingen.
HÅRDPLAST
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 12. Antalet sopor kastade i hårdplastinsamlingen.
KARTONG
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 13. Antalet sopor kastade i kartonginsamlingen.
METALL
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 14. Antalet sopor kastade i metallinsamlingen.
TIDNINGAR
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 15. Antalet sopor kastade i tidningsinsamlingen.
Förskola nr2. Eftertest 081112
KARTONG
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 16. Antalet sopor kastade i kartonginsamlingen.
PAPPERSKORG
0 1 2 3 4 5 6 7
hårdplats
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 17. Antalet sopor kastade i papperskorgen.
BATTERI
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 18. Antalet sopor kastade i batteriholken.
TIDNINGAR
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 19. Antalet sopor kastade i tidningsinsamlingen.
GLAS
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 20. Antalet sopor kastade i glasinsamlingen.
HÅRDPLAST
0 1 2 3 4 5 6
hårdplast
metall
papperskorg
batteri
tidningar
kartong
glas
Antal
Figur 21. Antalet sopor kastade i hårdplastinsamlingen.
