Examensarbete inom huvudområdet Folkhälsovetenskap
Grundnivå
15 Högskolepoäng
Hösttermin/Vårtermin År 2020
Författare: Ellen Talus
Personers erfarenheter av
vårdpersonals bemötande och
omhändertagande vid bipolär
sjukdom
En litteraturstudie
People’s experience from
health professionals for care
and treatment of bipolar
disorder
SAMMANFATTNING
Titel: Personers erfarenheter av vårdpersonals bemötande och omhändertagande vid bipolär sjukdom – en litteraturstudie Författare: Talus, Ellen
Avdelning/Institution: Avdelningen för biomedicin och folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Folkhälsovetenskapligt program, Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E, 15 hp
Handledare: Müller, Jasmin Examinator: Stark Ekman, Diana
Sidor: 26
Nyckelord: bipolär diagnos, erfarenheter, psykisk ohälsa, vårdpersonal, bemötande
___________________________________________________________________________
Sammanfattning
Introduktion: Bipolär sjukdom är en av flera olika psykiatriska diagnoser som bidrar till en
psykisk ohälsa. Bipolär sjukdom kännetecknas av manier och depressioner som kan bli så allvarliga att det kan behövas vård på sjukhus. Bemötandet och omhändertagandet mellan vårdpersonal och personer med bipolär sjukdom är därför särskild viktig för att säkerställa att personer med bipolär sjukdom får den vård de behöver. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka personers erfarenheter av vårdpersonals bemötande och omhändertagande vid bipolär sjukdom inom både öppen- och slutenvård. Metod: En strukturerad litteraturstudie har använts, där kvalitativa artiklar har studerats och analyserats.
Resultat: Tio vetenskapliga artiklar inkluderades för analys och resulterade i fem olika
ABSTRACT
Title: People’s experience from health professionals for care and treatment of bipolar disorder - a literature review Author: Talus, Ellen
Dept./School: Department of Biomedicine and Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Bachelor Degree Project in Public Health Science G2E, 15 ECTS Supervisor: Müller, Jasmin
Examiner: Stark Ekman, Diana
Pages: 26
Keywords: bipolar disorder, experiences, mental illness, health professionals, health care
___________________________________________________________________________
Abstract
Introduction: Bipolar disorder is one of many other psychiatric diagnoses which contributes
to mental illness. Bipolar disorder is characterized by mania and depressions that can become so severe that hospitalizing might be needed. The care and treatment between health professionals and people with bipolar disorder are therefore particularly important to ensure that people with bipolar disorder receive the care they need. Purpose: The aim of this literature review was to investigate people’s experiences from health professionals for care and treatment of bipolar disorder in both open and closed care. Method: A structured literature study has been used, where qualitative articles have been studied and analyzed.
Results: Ten scientific articles were included for analysis and resulted in five different
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.INTRODUKTION ... 1
1.1 Bipolär sjukdom ... 1
1.2 Omhändertagande av personer med bipolär sjukdom ... 2
1.3 Bemötandet av personer med bipolär sjukdom ... 3
1.4 Folkhälsovetenskaplig relevans ... 4 1.5 Problemformulering ... 5 2.SYFTE ... 6 3.METOD... 7 3.1 Datainsamling ... 7 3.2 Urval ... 7 3.2.1 Söktabell ... 8 3.3 Analys ... 9
3.4 Etiska överväganden och kvalitetsbedömning ... 10
4.RESULTAT ... 11
4.1 Vikten av att vårdpersonal lyssnar på personer med bipolär sjukdom ... 11
4.2 Tidsbrist som hinder i omhändertagandet och bemötandet ... 12
4.3 Vikten av stöd och förståelse från vårdpersonalen ... 12
4.4 Behov av information för personer med bipolär sjukdom ... 14
4.5 Behov av personcentrerad vård till personer med bipolär sjukdom ... 15
5.DISKUSSION ... 16
5.1 Metoddiskussion ... 16
5.1.1 Etiska överväganden och kvalitetsbedömning ... 18
5.2 Resultatdiskussion ... 19
5.2.1 Vikten av att vårdpersonal lyssnar på personer med bipolär sjukdom ... 19
5.2.2 Tidsbrist som hinder i omhändertagandet och bemötandet... 20
5.2.3 Vikten av stöd och förståelse från vårdpersonalen ... 21
5.2.4 Behov av information för personer med bipolär sjukdom ... 23
5.2.5 Behov av personcentrerad vård till personer med bipolär sjukdom ... 24
5.2.6 Syftet och dess koppling till ovanstående teman ... 24
5.3 Slutsats ... 25
5.3.1 Förslag till utveckling av ämnet ... 25
REFERENSER ... 27
BILAGA1 ... 32
1
1. INTRODUKTION
Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem i samhället som enligt Folkhälsomyndigheten (2019a) ökar. Ett exempel på psykisk ohälsa är bipolär sjukdom. Bipolär sjukdom kännetecknas av manier och depressioner som kan bli så allvarliga att det krävs vård på sjukhus. Bemötandet och omhändertagandet mellan vårdpersonal och personer med bipolär sjukdom är därför särskild viktig för att säkerställa att personer med bipolär sjukdom får den vård de behöver. Deras erfarenheter behövs för att kunna utveckla vårdens bemötande respektive omhändertagande. Den här studien kommer att fokusera på personer med bipolär sjukdom inom både öppen- och slutenvård. Öppenvård avser all vård en person får utan att bli inlagd medan slutenvård innefattar vård när en person är inlagd på en sjukvårdsavdelning (1177 Vårdguiden, 2018a). Författaren använder sig även av begreppet ”personer” i studien och inte patienter då författaren anser att en egen tolkning av vad personer definieras som inte är korrekt. Begreppet vårdpersonal används i denna studie på grund av att de insamlade artiklarna på engelska beskriver sjukvårdspersonal som ”nursing staff” eller ”health professionals”. Förekommande begrepp ur studierna som deltagare även använder sig av är psykiatriker, sjuksköterska, sjukvårdspersonal, kliniker, terapeut eller läkare.
1.1 Bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom indelas i typ 1 och typ 2 (Svenska psykiatriska föreningen, [SPF], 2014). Bipolär sjukdom typ 1 innefattar kraftiga manier och svåra depressioner där tillstånden kan bli så pass allvarliga att det kan behövas vård på sjukhus. Manier kännetecknas av kraftigt förhöjt stämningsläge, psykotiska symptom och påverkar personens funktionsnivå (Öst, 2013). Bipolär sjukdom typ 2 innefattar depressioner men även perioder utav lindriga maniska symptom och kallas för hypomani, utan psykotiska tillstånd. Hypomanier är inte lika intensiva som manier och är svårare att upptäcka (1177 vårdguiden, 2018b). SPF (2014) beskriver även hur depressioner i bipolär sjukdom ofta kännetecknas av nedstämdhet, minskat intresse för saker eller händelser, sömnsvårigheter, förändrad aptit, koncentrationssvårigheter eller ökad irritation. Det finns även en ökad risk för självmord (SPF, 2014).
2
& Pfennig, 2005). Mellan 8–20 % av de personer drabbade av bipolär sjukdom tar förr eller senare livet av sig (Liberg & Adler, 2017).
1.2 Omhändertagande av personer med bipolär sjukdom
3
Ytterligare forskning som gjorts visar även att personer med bipolär sjukdom kan känna sig trygga genom vårdpersonalens kunskaper och att få ta del av olika strategier, behandlingar och vårdpersonals stöd verkar effektivt (Malhi et al., 2009). Att även diskutera diagnosen noggrant med personen väl involverad är avgörande för att lägga grunden för effektivt omhändertagande. Det kan också stärka personens motivation för förändring genom en process baserad på samarbete mellan personen med bipolär sjukdom och vårdpersonal (McCormick et al., 2015). SPF (2014) beskriver vikten av att ha ett nära och förtroendefullt samarbete med personen och eventuella anhöriga för att bemötande och omhändertagande ska underlätta samt undvika eventuella fel och missförstånd.
1.3 Bemötandet av personer med bipolär sjukdom
Bemötandet mellan personer inom vården skiljer sig en hel del och det finns olika sätt som vårdpersonal kan påverka bemötandet positivt för personer som sökt sig till vården. Socialstyrelsen (2015a) beskriver vikten av att kunna vara empatisk, bidra med ett lugn, lyssna, ge tid samt se personen bakom sjukdomen. Enligt Socialstyrelsen (2019b) är kommunikationen mellan person och vårdpersonal det viktigaste verktyget för att förhindra att missförstånd eller förvillelser. Kommunikationen utgör även en stor grund i hur bemötandet med personer kan komma att påverkas. Med detta menas exempelvis att vårdpersonal som är framåt och bjuder in personen i samtalet har större chans att påverka bemötandet positivt till skillnad från vårdpersonal som backar undan och inte bjuder in personen i samtalet. Vidare beskriver Socialstyrelsen (2019b) att vårdpersonal bör kommunicera utifrån personens förutsättning för att diagnostik och behandlingsval ska vara lättförståeligt samt att det är vårdpersonalens ansvar att se till att personen förstår informationen som ges. Det kan innebära att anpassa kommunikationen till personens språkliga bakgrund, ålder eller andra preferenser exempelvis genom text eller bild för att undvika vårdskador. Vårdskador kan exempelvis innebära att personen i fråga inte fått tillräcklig information om en viss medicinering som kan skapa misstag vid hantering eller läkemedelsbiverkningar (Socialstyrelsen, 2019b).
4
Därav är personcentrering en viktig faktor gällande både bemötande och vid omhändertagande. Utifrån tidigare forskning beskriver Massen et al., (2017) i deras studie att bemötandet mellan person och vårdpersonal spelar en avgörande roll för att personer ska få ett ökat förtroende och dela beslutsfattande och ansvar gällande sin diagnos.
Personer med bipolär sjukdom som hamnar i väldigt djupa depressioner, kraftiga manier eller psykoser kan uppfatta verkligheten annorlunda (1177 Vårdguiden, 2018b). För personer kan det även bli svårare att komma till insikt att behandling kan behövas. Personer med svår mani eller psykos kan tvingas till vård genom stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) om personen i fråga motsätter sig vård (Västra Götalandsregionen, 2019b). Det är däremot viktigt att vårdpersonal säkerställer att personen får tillgång till psykoedukation som syftar till att ge personen i fråga kännedom om tidiga tecken på återfall men också ytterligare samtalsstöd eller annan psykologisk behandling (1177 Vårdguiden, 2018b). Vårdpersonal kan också hjälpa till med hänvisning till en vuxenpsykiatri eller annan mottagning som är specialiserad på psykossjukdomar (Region Stockholm, u.å).
1.4 Folkhälsovetenskaplig relevans
Bipolär sjukdom är en allvarlig psykisk sjukdom som innebär att personer förr eller senare kommer behöva söka vård då sjukdomen gör att personer kan må väldigt dåligt (1177 Vårdguiden, 2018b). Utifrån ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är det viktigt att ta hänsyn till de individer som lider av bipolär sjukdom och säkerställa att alla har lika tillgång till vård. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) uppnås en god folkhälsa genom tillgänglighet av samhälleliga förutsättningar där personer ges möjlighet att ta kontroll över sin hälsa. Det är även av vikt att undersöka de påverkbara faktorerna som bidrar till hälsoklyftor inom en viss grupp och jobba emot att få bort dessa (Folkhälsomyndigheten, 2020). Vidare beskriver Folkhälsomyndigheten (2020) att personer med någon typ av funktionsnedsättning rapporterar sämre livsvillkor och sämre hälsa jämfört med personer utan funktionsnedsättning.
I Sverige görs stora satsningar för att främja psykisk hälsa tillsammans med regering, staten, kommuner och landsting. Detta i syfte att tidigt kunna möta psykisk ohälsa, ge trygg vård och stöd samt motverka att personer med psykiatrisk diagnos inte ska hamna mellan stolarna (Regeringskansliet, 2020).
5
utveckling handlar om att se till att människor har tillgång till sina grundläggande rättigheter såsom tillgång till hälso- och sjukvård, rent vatten, mat, läkemedel, ren luft och möjligheten till mänsklig utveckling samtidigt som ekosystemets funktioner upprätthålls (Globala målen, u.å).
1.5 Problemformulering
6
2. SYFTE
7
3. METOD
För den valda studien har strukturerad litteraturstudie använts, även kallad litteraturöversikt. En systematisk metod är användbar för att försöka värdera och välja ut högkvalitativt forskningsbevis i form av artiklar eller litteratur som är relevant för det syfte som undersöks (Backman, 2016). Efter sökningen analyseras och diskuteras resultatet som presenterats i artiklarna eller litteraturen för att kunna sammanställa all information till studien. Användning av litteraturgranskning är betydelsefullt då information bidrar med upplysningar samtidigt som det kan avslöja brister (Backman, 2016). Rekommendationer enligt PRISMA (2009) checklista har också följts då PRISMA innehåller 27 riktlinjer för hur litteraturstudier ska rapporteras. PRISMA (2009) är ett verktyg respektive studieprotokoll som syftar till att hjälpa författare att skriva systematiska studier och få med de delar som ett arbete ska innehålla.
3.1 Datainsamling
Data som samlats in till denna studie har skett genom systematiska sökningar i databasen PubMed med avsikt att hitta artiklar av god kvalité som besvarar studiens syfte. Databasen PubMed valdes då den även innehåller sökmotorn Medline och är världens största medicinska referensdatabas med innehåll av hälso- och vårdvetenskap. I PubMed finns också sökmotorn CINAHL som täcker hälso- och vårdvetenskaper (Backman, 2016). Sökorden som användes i sökprocessen skulle matcha studiens syfte d.v.s. bipolär sjukdom men också kopplat till erfarenheter, bemötande och omhändertagande. För att få fram bra sökningar användes även svensk MeSH, en ordbok på internet. Sökorden blev följande: Bipolar disorder, patient participation, experience, treatment, health care, patient attitudes och recovery.
Den booleska operatoren ”AND” har använts mellan orden för att kombinera olika söktermer och för att begränsa sökningen (Backman, 2016).
3.2 Urval
8
via Ulrichweb (2020) som är en stor sökningskälla med detaljerad information om tidskrifter. Att en artikel är ”peer-reviewed” innebär att vetenskapliga publikationer har granskats av ämnesexperter eller erfarna forskare inom ett visst ämnesområde och säkrar hög kvalité (Backman, 2016).
Artiklarna ska också vara av kvalitativ ansats och innehålla resultat där personer med bipolär sjukdom uttrycker erfarenheter från bemötandet eller omhändertagandet med vårdpersonal. Kvalitativa artiklar valdes ut på grund av att det finns lite forskning inom ämnet och studien syftar till att undersöka erfarenheter. Genom att använda kvalitativa artiklar är det även enklare att ta del av personliga beskrivelser, något som studien har som syfte att göra. Att inkludera kvantitativa artiklar ses som en nackdel då studien kan gå miste om just personliga beskrivelser. Studier från olika länder inkluderades med både kvinnor och män i olika åldrar för att få med så mycket erfarenheter som möjligt. Anledningen till att inkludera olika länder och inte begränsa urvalet till en viss kontinent beror på att forskning som gjorts inom detta ämne är utspritt i olika länder och det fanns inte tillräckligt med underlag till studien om en begränsning hade gjorts.
Exklusionskriterier var att inte involvera artiklar som fokuserade på vårdpersonals upplevelser eller som fokuserade på andra psykiatriska diagnoser än bipolär diagnos. Artiklar publicerade innan 2009 och artiklar med annat språk än engelska eller artiklar som författaren inte hade tillgång till inkluderades inte heller.
Urval av artiklarna kan ses i söktabell 1 nedan. Anledningen till att endast några abstrakt valdes ut ur antalet artikelträffar berodde främst på att rubrikerna var tilltalande och kunde potentiellt utgöra grunden till resultatet i studien. Om artiklarna inte valdes ut slutligen berodde detta på att abstraktet inte matchade studiens syfte. Antalet utvalda artiklar matchar studien syfte och därav sållades vissa artiklar bort. Antalet artiklar som inkluderades till studien är tio stycken.
En översiktstabell av artiklarna går att hitta i bilaga 1 längst ner i dokumentet.
3.2.1 Söktabell
Tabell 1. Litteratursökning i databaserna PubMed och CINAHL.
Datum Databas Sökord Sökkriterier Antal
9
2020-04-01
PubMed Bipolar disorder AND patient participation
2009–2020 123 10 3
2020-04-01
PubMed Bipolar disorder AND experience AND treatment
2009–2020 835 22 1
2020-04-01
CINAHL Bipolar disorder AND health care AND experience 2009–2020 Peer-Reviewed 102 5 1 2020-04-02
CINAHL Bipolar disorder AND treatment AND patients’ attitudes 2009–2020 Peer-Reviewed 76 4 1 2020-04-04
CINAHL Bipolar disorder AND recovery 2009–2020 Peer-Reviewed 337 10 2 2020-04-05
CINAHL Bipolar disorder AND health care
2009–2020 Peer-Reviewed
810 8 2
3.3 Analys
Vid analys av materialet utfördes en innehållsanalys med tematisk ansats. Bryman (2011) förklarar att vid en tematisk analys transkriberas först materialet för att kunna sortera ut meningsbärande enheter ur texten. De meningsbärande enheterna kondenseras därefter till mindre meningar och bildar en kod som underlättar skapandet av rubriker och ger vägledning i hur vilka teman som ska presenteras tillsammans eller var för sig (Bryman, 2011).
10
3.4 Etiska överväganden och kvalitetsbedömning
Studierna som valts har granskats för att se till att de bland annat följer informationskravet som innebär att deltagarna är informerade om syftet, utformningen av forskningen, har kontaktuppgifter till ansvarig och eventuella risker men också samtyckeskravet som antingen skett muntligt eller skriftligt (Hermerén, 2011).
Författaren har även följt granskningsprotokollet Critical Appraisal Skills Programme (2017) för kvalitativa studier och syftar till att underlätta ett kritiskt granskande och säkerställa kvalité i de vetenskapliga artiklar som valts ut. CASP (2017) valdes på grund av strukturerade och lättförståeliga frågor samt att checklistan var passande för alla artiklar som ingår i studien då den syftar till att bedöma artiklar av kvalitativt anspråk.
Författaren till denna studie tar även hänsyn till allmänna regler som presenteras av Vetenskapsrådet (2017) där det bland annat framgår att forskning ska presenteras och redovisas öppet, det som skrivs ska vara sanning och bedömning av andras forskning ska vara rättvis. Författaren har heller inte försökt att förvränga eller vinkla andra forskares studier för att det ska passa denna studies resultat.
Artiklar hämtade från andra länder än Sverige har även kontrollerats följa några av de viktigaste etiska principerna som framgår i Helsingforsdeklarationen. Helsingsforsdeklarationen är en samling av etiska principer som reglerar forskning på människor. Det framgår bland annat att forskare ska skydda personers hälsa, deltagare måste lämna informerat samtycke, utformningen av forskningen ska tydligt framgå så deltagare kan ta del av det samt att deltagare när som helst kan välja att dra sig ur pågående forskning (World Medical Association, 2018).
11
4. RESULTAT
Resultatet i denna litteraturstudie utgår ifrån tio vetenskapliga artiklar som valts ut. En tematisk analys har gjorts och de teman som framkom presenteras i olika rubriker nedan. Studien baseras utifrån ett internationellt perspektiv där länder som Australien, Irland, Mexiko, Nederländerna, Storbritannien, Sverige och USA ingår. Vidare framgår det inte exakt i de vetenskapliga artiklarna huruvida deltagare med bipolär sjukdom varit i kontakt med den öppna eller slutna vården. Det bidrar till att resultat som presenteras delvis kan appliceras på den öppna vården medan vissa resultat kan appliceras på den slutna vården.
4.1 Vikten av att vårdpersonal lyssnar på personer med bipolär
sjukdom
I en studie från Irland av Skelly et al., (2013) undersöktes 19 deltagare med bipolär sjukdom, där syftet var att ta reda på personers perspektiv av vårdkvalité vid bipolär sjukdom. Personer uttryckte vikten av att vårdpersonal lyssnar på personen för att kunna skapa meningsfulla interaktioner mellan varandra. Deltagarna i studien värderade även vårdpersonal som var noggranna och gjorde en helhjärtad insats för att förstå ett eventuellt problem. En deltagare i studien berättade särskilt om sitt bemötande med en vårdpersonal som hade satt sig ned och pratat och gav intrycket av att ha all tid i världen, något som uppskattades (Skelly et al., 2013). En annan person ur studien berättade om sitt bemötande med vårdpersonal som inte varit intresserad av att lyssna, vilket resulterade i en känsla av att vara en siffra i kösystemet än att ses som en unik individ vars livsdetaljer faktiskt betydde något. Personen beskriver hur vårdpersonalen vid första mötet glömde grundläggande detaljer om personens livsförhållanden och vid ett annat tillfälle där personen under en lång stund berättade om en situation som var besvärande svarade vårdpersonalen på ett sådant sätt som gav intryck av att inte ha lyssnat och att inte vara intresserad (Skelly et al., 2013).
He walked out in front of me and said, “If you aren’t feeling better, come back.” Like, he didn’t listen and walked out the door in front of me. He wrote something down, just took the pile [of medical charts] up and walked out, (Skelly et al., 2013, s. 1676).
12
4.2 Tidsbrist som hinder i omhändertagandet och bemötandet
I en studie från Australien av Fisher et al., (2018) deltog 28 personer med bipolär sjukdom. Forskare undersökte personers behandlingsbeslut vid bipolär sjukdom och forskare fann att personer med bipolär sjukdom önskade att vårdpersonal kunde ägna mer tid åt dem vid möten. En person beskrev att det kändes som att läkaren följde en mall respektive rutin som de går igenom med alla personer och varken lyssnar eller bedömer hur personen är just i stunden.
” …They've got their set routine that they go through with people and that's it (…) They didn’t take the time to really talk to me and find out whether there were other underlying issues,” (Fisher et al., 2018, s. 74).
En annan deltagare ur Cerimele et al., (2019) studie beskrev sin uppfattning av att vårdpersonal rusar in i mötesrummet för att snabbt ha ett samtal för att sedan kunna ta in nästa person som väntar.
” [The doctors] just seem to rush in to get you in and get you out so they can get the next one in,” (Cerimele et al., 2019, s. 35).
Likaväl rapporterade ytterligare deltagare ur studien att det bör finnas mer tid tillgodo (Cerimele et al., 2019).
I de fall där vårdpersonal inte gått efter klockan eller stressat med tiden har personer med bipolär sjukdom uttryckt bemötandet som positivt och tycker att vårdpersonal verkar förstående och intresserade i vad personen har att säga, visade flera studier. Personer värderar även en terapeutisk relation baserad på empati och respekt för varandra (Cerimele et al., 2019 & Fisher et al., 2018). En vårdpersonal som inte har tidsbegränsningar vid möten är mer benägna att upprätta en stark terapeutisk relation där personen också kan vara delaktig och få tid att berätta och förklara eventuella symptom eller problem. Vårdpersonal med tidsbegränsning vid möten uppfyller dock inte alla personers preferenser och är i många fall den ledande personen vid beslutsfattande och gör att personer med bipolär sjukdom får medverka mindre i sin egen vård (Fisher et al., 2018).
4.3 Vikten av stöd och förståelse från vårdpersonalen
13
återhämtningen för personer med bipolär sjukdom. Deltagare ur studien berättar att acceptans eller förståelse för sin sjukdom var ett viktigt steg för den personliga tillväxten som krävs för återhämtning. Personer rapporterade att kontakt med vårdpersonal genom rådgivning eller terapi gjorde det möjligt för dem att ändra sättet de tänkte på sitt beteende, och sedan kunna ta mer ansvar. I en studie från England av Todd et al., (2013) deltog 12 personer med bipolär sjukdom. I studien var syftet att också undersöka återhämtningen från personer med bipolär sjukdom och forskarna fann att fler personer med bipolär sjukdom utvecklar egna självhanteringsstrategier för att hantera sin sjukdom. Deltagare ur studien underströk att den främsta anledningen till självhanteringsstrategier berodde på en brist av återhämtningsfokus och stöd inom sjukvårdstjänster. Några av personerna ur studien uttryckte en önskan om stöd i att hitta sätt att hantera sin sjukdom och menar att negativitet och stigmatisering från både vårdpersonal och allmänheten försvårar sin egen återhämtning.
I just think they are holding me back and I don't think they even encourage self-management … my experience is such that I feel it erm has been detrimental to be engaged with them for over two decades … more or less constantly … I feel defiant, that I have to go out and do it myself if I am going to have any chance, (Todd et al., 2013, s. 119).
Personer i studien betonar behovet av vårdpersonal som har förståelse och inte dömer en på grund av sjukdom samt ett stöd som kan främja personlig utveckling (Todd et al., 2013). I en studie från Australien av Proudfoot et al., (2009) deltog 26 personer med bipolär sjukdom. I studien utforskades erfarenheter och svårigheter som personer med bipolär sjukdom möter efter att de har fått sin diagnos. I studien nämner personer likaså vikten av att ha tillgång till en hälso-eller sjukvårdspersonal som har god förståelse för sjukdomen och kan bidra med stöd. Detta hjälpte även att minska stigmatisering, känslan av sårbarhet och den sociala isoleringen i samband med sjukdomen.
14
“For the last four years that I’ve been seeing him [Psychiatrist], things have been going a lot better because I feel like it’s more individualised treatment,” (Fisher et al., 2018, s. 73).
Däremot rapporterade vissa personer med otillräcklig vårdkontinuitet en brist på stöd och avsaknaden av kunskap för att hantera sin sjukdom (Fisher et al., 2018). I en annan studie från England av Billsborough et al., (2014) deltog 16 personer med bipolär sjukdom. Det framgår likaså att stöd och förståelse från vårdpersonal kan hjälpa personer med bipolär sjukdom att känna sig hoppfulla och det är mer troligt att åtgärder vidtas för att ta itu med problem som kommer upp.
4.4 Behov av information för personer med bipolär sjukdom
I en studie från Mexico av Vargas-Huicochea et al., (2014) deltog 50 personer med bipolär sjukdom. Flera personer med bipolär sjukdom uppger en brist på information gällande biverkningar av medicin och förståelse av sin sjukdom. Några personer ur studien berättar att de fortfarande har många frågor och tvivel som ingen kan ge svar på. Personer uppger att de inte får information direkt från vårdpersonal utan vänder sig till böcker, broschyrer eller internet för att lära sig mer om sin sjukdom. En deltagare ur studien beskriver särskilt att det är svårt att förstå informationen från både vårdpersonal och internetet då det ofta innehåller medicinskt språk som kan vara svårare att förstå än vardagligt språk.
I have many doubts. I mean, I know what my diagnosis is, but there are many things I cannot understand, and even when I read on the internet or ask my doctor there are still many holes because it's like a different language!, (Vargas-Huicochea et al., 2014, s. 676).
15
2018). I studier av Massen et al., (2018) och Fisher et al., (2018) uppger fler personer med bipolär sjukdom att vårdpersonal sällan informerar om olika behandlingsalternativ och oftast presenteras endast en behandling utan alternativ.
I studien av Fisher et al., (2018) uppger några personer med bipolär sjukdom att internetforum med information om bipolär sjukdom främjade deras förståelse av sjukdomen, symptom och kompletterade medicinsk information. Andra personer uppger dock att information på nätet kan upplevas otrovärdiga och ha en negativ psykologisk påverkan. Personer med bipolär sjukdom som fått åtkomst till god information av vårdpersonal rapporterar att de känner sig mer kontrollerade och självsäkra i beslutsfattandet angående vilken behandlingsmetod som passar en själv bäst (Fisher et al., 2018).
4.5 Behov av personcentrerad vård till personer med bipolär sjukdom
I studien av Fisher et al., (2018) framgår det att personer med bipolär sjukdom föredrar ett delaktigt beslutsfattande tillsammans med vårdpersonal. När det föreligger ett positivt och förtroendefullt samarbete mellan vårdpersonal och person är det möjligt för personer med bipolär sjukdom att uppnå delaktighet. Personer med bipolär sjukdom i studien som upplevt en osäker terapeutisk relation med mindre delaktighet har rapporterat mindre preferensbaserade beslut och minskad självständighet. För att nå ett gott bemötande och kunna ge ett gott omhändertagande till personer med bipolär sjukdom är det även av vikt att vårdpersonal förstår personens preferenser, låter personen ha en aktiv roll och respektera personens önskemål (Fisher et al., 2018). Personer med bipolär sjukdom i en studie av Skelly et al., (2013) har likaså uppgett en önskan om att få utöva mer kontroll i vissa aspekter av sin vård och de personer som haft en personcenterad vård har därmed rapporterat sin vård mer effektiv och positiv. En deltagare ur studien uttrycker sin frustration över att personcentrerade vårdmodeller inte alltid implementerats i vården och menar att vårdpersonal bör lyssna på personer med bipolär sjukdom och låta dem delta aktivt i sin egen vård:16
5. DISKUSSION
5.1 Metoddiskussion
Syftet med denna uppsats var att genom en strukturerad litteraturstudie undersöka hur personer med bipolär sjukdom upplever vårdens bemötande. Fördelen med att använda strukturerad litteraturstudie som studiedesign är tillgängligheten av tidigare forskning. Nackdelen med val av studiedesign är att författaren måste ägna mycket tid åt att granska valda studier då vetenskapliga studier ska vara trovärdiga och vetenskapligt prövade respektive granskade av etisk kommitté. För att få med de delar som ska vara med i en litteraturstudie användes PRISMA (2009) som studieprotokoll. Den positiva aspekten med att ta hjälp från PRISMA (2009) är att den fungerar som ett instrument respektive mall med olika steg för att se till så denna uppsats uppfyller kravet för en litteraturstudie.
I denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats använts då det passar bäst för studien vars syfte ska beskriva personliga upplevelser. Kvalitativa studier är av vikt att använda om syftet är att ta reda på personliga upplevelser, erfarenheter eller beskrivningar och därmed kunna få en djupare förståelse. Kvalitativa studier kan också bidra med nya perspektiv och upplysa eventuella brister inom ett givet område (Backman, 2016). Begränsningar inom kvalitativ forskning är att kvaliteten beror på forskarnas individuella färdigheter samt att resultaten kan riskera att spegla forskarens åsikt om vad som är viktigt. Det kan även vara svårt att replikera en kvalitativ undersökning då forskare själva väljer vad som ska observeras och registreras. Ytterligare begränsningar med kvalitativa studier är att resultaten kan vara svåra att generalisera om studiepopulationen är liten. Därav är det viktigt att forskare tydligt redovisar exempelvis sitt urval men även är transparenta i sitt skrivande för att resultat ska kunna redovisas på ett rätt sätt (Bryman, 2011).
17
Backman (2016) betonar betydelsen av att använda sig av relevanta databaser vid insamling av vetenskaplig litteratur. I denna studie har databaserna PubMed och CINAHL använts på grund av att deras innehåll främst täcker hälso- och vårdvetenskaper. Databaserna innehöll även tillräckligt många artiklar som kunde besvara denna studies syfte. Vid sökning efter litteratur i databasen användes en kombination av flera ord respektive termer som var relevanta för syftet. Detta kan ses som en fördel i denna studie då Backman (2016) förklarar att en kombination av flera ord respektive termer tillsammans med en boolesk operator, i detta fall ”AND”, kan vara till stor hjälp för att få ett mer precist och korrekt resultat i förhållande till det som ska undersökas respektive studeras. En möjlig nackdel är att artiklar som kunde vara intressanta och viktiga för att besvara syftet fick väljas bort då olika databaser förnekade åtkomst till dem eller så gick det inte att öppna vissa artiklar.
Efter datasökning och granskning av artiklarna som valts ut resulterade detta i tio artiklar som ansågs vara användbara för resultatdelen och samtidigt kunna besvara studiens syfte. De valda artiklarna granskades genom CASP (2017) som är ett verktyg med syfte att vetenskapliga artiklar kontrolleras och granskas utifrån dess kvalité genom tio olika frågor. Viktiga kriterier som CASP (2017) tar upp är bland annat om forskare klargjorde en redogörelse för målet av forskningen, om kvalitativ metodik var lämplig, om val av forskningsdesign var lämplig samt om etiska frågor har tagits hänsyn till. Dessa kriterier hjälpte författaren av denna studie att enklare behålla eller ta bort olika insamlade artiklar. Författaren har kontrollerat att artiklarna är etiskt prövade.
För att få teman till resultatet har artiklarna genomgått en tematisk analys i syfte att bryta ner texten och kunna sammanfatta viktiga delar i olika rubriker eller teman till denna studie. Backman (2016) beskriver att varje människa tolkar och bedömer data helt olika och därav kan artiklarna skilja i granskningen om någon annan skulle granska dessa. Därav vill författaren till denna studie lyfta att eventuella tolkningsfel kan förekomma då författarens modersmål är svenska och alla artiklar var skrivna på engelska.
18
studierna som inkluderats i denna uppsats har redogjort i sin diskussionsdel att deltagarna själva kunde bestämma vilka uppgifter de ville lämna och att därför eventuell viktig information kan ha undanhållits. Forskare i vissa studier föreslår därav till framtida forskning att det kan vara av vikt att göra en mer djupgående undersökning. Forskare som inte haft intervjuer ansikte mot ansikte utan genom exempelvis telefonsamtal beskriver det även som en möjlig fördel där personer kan vara mer villiga att avslöja information.
En annan möjlig nackdel med att inkludera perspektiv från olika länder kan bero på hur deras hälsosystem respektive vårdsystem är uppbyggt. Regeringskansliet (2002) beskriver i sin offentliga utredning om vårdsystem att många olika länder har problem med ett växande vårdbehov samtidigt som kritiken av vården är omfattande och att det inte endast beror på hur vården är organiserad. Däremot förklarar Regeringskansliet (2002) att personer som har råd med mer omfattande försäkringar, exempelvis i USA, också har rätt till mer avancerad vård. I exempelvis Nederländerna har invånarna obligatoriska försäkringar men högre inkomsttagare hänvisas till privatförsäkringar och det påverkar inte förturen för vård. Dock kan personer med dyrare försäkring få bättre omvårdnad. I Sverige och Storbritannien styrs vårdfinansiering huvudsakligen av skattefinansiering men det finns också privata sjukvårdsförsäkringar (Regeringskansliet, 2002). Detta kan därav påverka att personer antingen svarat positivt eller negativt angående den vård och bemötande de fått av vårdpersonal beroende på i vilket vårdsystem de ingår i eller hur vården i olika länder prioriterar vårdbehov.
Studien syftar till att undersöka personer med bipolär sjukdoms upplevelser av vårdpersonals bemötande respektive omhändertagande och dessa personer kan befinna sig både inom öppen- och slutenvård. Detta kan ses som en fördel då studien inte heller har begränsningar avseende kön eller ålder för att få med så många perspektiv som möjligt. Nio av tio studier angett en ålder från 18 år och uppåt. Att inkludera olika åldrar ses till mestadels som en fördel på grund av en bredare grupp med erfarenheter men en potentiell nackdel kan vara att olika åldersgrupper har andra förväntningar på vårdpersonal vilket likaså kan påverka resultaten.
5.1.1 Etiska överväganden och kvalitetsbedömning
19
Gällande etiska aspekter har författaren till denna studie tagit hänsyn till allmänna regler av Vetenskapsrådet (2017) som innebär att forskningen presenteras och redovisas öppet samt att det som skrivs ska vara sanning. Författaren har heller inte förvrängt andra forskares resultat för att det ska passa denna studies resultat.
Bedömningskriterierna mättnad och reflexivitet ansågs även viktiga. En mättnad nås när inga nya resultat presenteras och teman eller kategorier blir överflödiga (Henricson, 2017). Forskare till artiklarna som valts ut till denna studie har på olika sätt redogjort för hur mättnad har uppnåtts. Alla forskare beskriver däremot att mättnaden nåddes när inga nya data presenterades eller att kvaliteten på den insamlade informationen värderades mer över kvantitet. Reflexivitet innebär att forskare ska reflektera kring huruvida deras förförståelse och eventuella hypoteser kan påverka studiens resultat, vilket ger läsare en möjlighet att analysera om forskare dragit egna slutsatser eller om slutsatserna speglar studieobjektets ontologi (Henricson, 2017). Forskare till studierna som inkluderats har redogjort sin förförståelse och hypoteser samtidigt som detta kontras till vetenskapliga bevis. I vissa studier har forskare även använt reflexiv samarbetsinriktning, vilket innebär att forskare gemensamt diskuterar förförståelsen utifrån egna erfarenheter för att stärka studiens pålitlighet.
5.2 Resultatdiskussion
5.2.1 Vikten av att vårdpersonal lyssnar på personer med bipolär
sjukdom
20
mikrobiologi och personcentrerad vård vilket bidrar till att personer som studerar till sjuksköterska får en bred kompetens att utgå ifrån (Göteborgs universitet, 2019). Det kan därigenom vara svårare för vårdpersonal med grundläggande sjuksköterskeutbildning att hjälpa en person med bipolär sjukdom då vårdpersonalen i fråga inte har tillräckligt med kunskap om den psykiatriska diagnosen. Det är därav viktigt att personer både i Sverige och andra länder fortsätter sin utbildning och specialiserar sig inom psykiatrisk vård. Författarens problematisering går att styrka då World Health Organization (2018) redovisar en global brist på personal som är utbildade inom den psykiatriska vården. Likaså påvisar Socialstyrelsen (2015a) en brist på specialistläkare och specialistsjuksköterskor inom psykiatrin i Sverige, något som kan bidra till att det blir en mer belastad press på vårdpersonal att tillgodose personers behov.
Det kan även vara möjligt att personerna ännu inte varit i kontakt med en specialistsjuksköterska inom ämnet bipolär sjukdom och endast träffat personal på en vårdcentral vars uppgift kan ha varit att ta reda på grundläggande information om personen för att sedan skriva en remiss till psykiatrin. I de fall där vårdpersonal inte har rätt kompetens kan det vara möjligt att vissa personer med bipolär sjukdom bildar en uppfattning av att vårdpersonal inte lyssnar när orsaken istället kan vara att vårdpersonal inte förstår. Detta kan hänvisas till Socialstyrelsen (2015a) som beskriver att hälso- och sjukvårdspersonal bör ha rätt kompetens för att kunna bemöta personer med olika diagnoser eller sjukdomar och hjälpa personer i fråga med remisser till specialistutbildad vårdpersonal inom ett visst ämne.
5.2.2 Tidsbrist som hinder i omhändertagandet och bemötandet
Resultatet visade även att personer med bipolär sjukdom önskar att vårdpersonal kan ägna mer tid åt att ha mer ingående diskussioner med personerna och bedöma dem i stunden (Fisher et al., 2018). Ytterligare fynd är att personer med bipolär sjukdom rapporterar att det känns som att vårdpersonal följer en rutin respektive mall för att sedan ta in nästa person och inte lämnar utrymme för eventuella frågor som personer med bipolär sjukdom önskar att fråga om (Cerimele et al., 2019). Enligt Fisher et al., (2018) kan även personers preferenser förbises om vårdpersonal har tidsbegränsningar vid möten och därmed blir vårdpersonal den ledande beslutsfattaren som gör att personer får medverka mindre i sin egen vård.
21
att öka sin finansiering för att kunna utbilda och anställa fler sjuksköterskor (World Health Organization, 2020). Dessa siffror kan tyckas som en oroande framtidsutveckling på området.
Vidare kan en brist på specialistläkare eller specialistsjuksköterskor kan leda till att vårdpersonal inte har lika mycket tid att lägga på personer med bipolär sjukdom eller personer med andra psykiatriska diagnoser överlag då vårdpersonal kan ha ett schema med flera bokningar under en dag och måste hålla sig inom en viss given tid för att kunna ta emot nästa person som är inbokad. Socialstyrelsen (2015b) förklarar att tillräckligt med tid bör prioriteras vid kommunikationen för att personers behov ska kunna tillgodoses, något som likaså stärker studiens resultat och ger en förklaring till varför personer rapporterar en känsla av att vårdpersonal inte har tid att lyssna och hur personerna inte får utrymme att ställa frågor.
Det framgår inte exakt i studierna varför personer med bipolär sjukdom inte har fått tillräckligt med tid att prata med vårdpersonal, vilket gör det till en tolkningsfråga. Beror det på att vårdpersonalen som personen har träffat helt enkelt inte har varit intresserad i att lyssna och reda ut eventuella problem? Beror det på att vårdpersonalen inte har rätt kompetens och är medveten om att hon eller han inte kan bidra med några svar som kommer gynna personen i fråga? Eller finns det helt enkelt för få vårdpersonal? En annan tolkning av detta är att det är verksamhetens ansvar att strukturera och planera extra tid åt anställd vårdpersonal och boka in färre personer under en dag. Det är en komplex fråga huruvida verksamheter inom hälso- och sjukvården ska ta in så många personer som möjligt eller färre personer och på så sätt kunna ägna mer tid om så skulle behövas. Kvantitet eller kvalitet? Att ge mer tid till personer som sökt sig till vården kanske kan påverka huruvida kvaliteten blir och kan bidra till att personen slipper söka vård på nytt? Kanske är det så att personer som får mindre tid även upplever mindre kvalité och bidrar till att personen i fråga söker sig till vården upprepande gånger i hopp om att få hjälp?
5.2.3 Vikten av stöd och förståelse från vårdpersonalen
22
Ett liknande resultat presenteras i en studie av Warwick et al., (2019) där forskare funnit att professionellt terapeutiskt stöd är av stor vikt hos personer med bipolär sjukdom. Personer ur studien hade också delade meningar gällande stöd och förståelse från vårdpersonal. Vissa personer upplevde att stödet från vårdpersonal baserades utifrån förbestämd väg och menade på att de behöver individuellt stöd och hjälp för att komma framåt i sin egen återhämtningsresa. Andra personer beskrev att vårdpersonal hjälpte personerna att hitta sitt eget jag, ändra tankemönster samt hjälpte personerna att hitta en egen unik återhämtningsväg.
Personer som söker stöd och förståelse från andra människor kan ofta bero på en viss stigmatisering kring psykisk ohälsa i samhället. Det kan också vara möjligt att personen i fråga är rädd för att familj eller vänner inte ska förstå vad bipolär diagnos egentligen innebär eller att anhöriga har för mycket fördomar om psykisk ohälsa. Folkhälsomyndigheten (2019b) förklarar att det är vanligt att människor har för liten kunskap om vad psykisk ohälsa innebär och fler fördomar som leder till stigmatisering. Det är därav viktigt att vårdpersonal kan bidra med stöd och förståelse till personer med bipolär sjukdom så att personer i fråga kan prata om sitt psykiska välmående och fortsätta söka hjälp från människor med kompetens och erfarenhet. En annan möjlig orsak till att personer med bipolär sjukdom uppger en avsaknad av stöd och förståelse från vårdpersonal kan bero på att vårdpersonalen inte har rätt kompetens. Det kan vara svårt att bidra med stöd om vårdpersonal inte har en tydlig förståelse för själva sjukdomen. Socialstyrelsen (2015b) stödjer även resultatet genom att förklara vikten av att personer får tillräckligt stöd från vårdpersonal för att kunna hantera sin hälsa.
23
5.2.4 Behov av information för personer med bipolär sjukdom
Det visade sig också att personer med bipolär sjukdom är i behov av mer specifik information från vårdpersonal gällande behandlingsval, biverkningar av mediciner och förståelsen av sjukdomen då personer ur studier känner sig otrygga med sig själva efter diagnosen eller har för lite kunskap gällande diagnosen (Maassen et al., 2018; Fisher et al., 2018). Resultatet liknar en tidigare studie av Sajatovic et al., (2011) där forskare undersökte varför personer med bipolär sjukdom inte följer den medicinska behandlingen som ges. Deras resultat visade på att en tredjedel av personerna som deltog i studien inte fått tydlig information om varken bipolär sjukdom eller dess behandling och var skeptiska till om medicinen fungerade eller inte. Resterande personer uppgav att de hade svårt att komma ihåg att ta sina mediciner eller inte trodde på att mediciner kunde ge någon effekt.
Informationsbehovet för personer med bipolär sjukdom kan skilja sig markant men det är fortfarande vårdpersonalens ansvar att se till att personer med bipolär sjukdom får tillräckligt med information. Detta kan hänvisas till Socialstyrelsen (2019b) som beskriver vikten av att den ansvariga vårdpersonalen följer upp att personen har uppfattat informationen korrekt samt att det även kan vara bra att låta patienten bekräfta informationen med egna ord. Resultatet ur denna studie visade också att personer letar efter kompletterande medicinsk information då de ibland inte förstår det medicinska språket som läkare eller vårdpersonal använder sig av och föredrar ett mer vardagligt språk. Personer ur studien söker i de fall själva efter information via internet, broschyrer eller böcker som handlar om bipolär sjukdom. (Vargas-Huicochea et al., 2014). Det framkom även i resultatet att tillräcklig information ifrån vårdpersonal angående exempelvis behandling eller medicinering kan göra att personer med bipolär sjukdom känner sig mer kontrollerade (Fisher et al., 2018).
24
5.2.5 Behov av personcentrerad vård till personer med bipolär
sjukdom
Ytterligare resultat visade att personer med bipolär sjukdom upplevde att de inte hade chansen att delta så mycket som de önskat i sin egen vård tillsammans med vårdpersonalen och uppgav en önskan om att få utöva mer kontroll i vissa aspekter av sin vård. Känslan av minskad delaktighet resulterade i mindre preferensbaserade beslut (Skelly et al., 2013). Vid möten där personer har haft ett förtroendefullt samarbete tillsammans med vårdpersonal har personer ur studierna lättare kunnat uppnå delaktighet (Skelly et al., 2013 & Fisher et al., 2018). I en tidigare studie av Joyce et al., (2017) undersökte forskare hur personer med bipolär sjukdom upplever en ny typ av kognitiv beteendeterapi som personerna deltog i. I studien redovisades ett resultat som presenterade att personer med bipolär sjukdom ur studien gillade hur terapin mötte deras individuella behov snarare än att följa en styv struktur. Likaså uppgav personer att det personcentrerade förhållningssättet som terapin utfördes på gav dem en känsla av kontroll. Personerna ur studien uppskattade även den nya formen av terapin som gav dem möjligheter att prata tillsammans med skickliga terapeuter och att det inte fanns någon press att sätta mål som personerna ska uppnå. Detta kan också jämföras med resultatet som denna studie kommit fram till, att personcentrerad vård spelar stor roll när det handlar om att tillgodose personers individuella behov samtidigt som de kan utöva mer kontroll eller makt i sin egen vård.
Vidare styrker även Naldemirci et al., (2020) denna studies resultat genom att påvisa hur viktigt ett personcentrerat fokus är för att möta personers olika behov. Behandlingsresultaten kan också förbättras genom att personer är centrerade i sin egen vård (Naldemirci et al., 2020). Socialstyrelsen (2015a) förklarar däremot att det finns brister gällande personcentrering inom vården och lägger vikt vid att förklara allvarligheten det medför om det uppstår svårigheter för personen att delta i sin vård. Socialstyrelsen (2015a) påvisar även utifrån resultat där personer varit centrerade i sin egen vård en ökning av bättre behandlingsresultat. I en tidigare studie av McCormick et al., (2015) beskrivs likaså vikten av personcentrerad vård och hur det kan stärka personers motivation för förändring med hjälp av ett samarbete tillsammans med vårdpersonal och stödjer därmed resultatet.
5.2.6 Syftet och dess koppling till ovanstående teman
25
appliceras på den öppna vården och vissa resultat på den slutna vården. De fem olika teman som presenteras i resultatdelen och resultatdiskussionen har störst betydelse, enligt de vetenskapliga artiklarna då dessa fem teman ofta var presenterade i flera olika studier. Tidigare studier har också lyft liknande problem och rapporter respektive källor från olika myndigheter har använts för att stärka studiens resultat. Syftet anses därmed kunna uppfyllas då studien har undersökt personers erfarenheter och funnit fem olika teman som anses spela stor roll vid bemötandet och omhändertagandet.
5.3 Slutsats
Denna studie ökar förståelsen av hur personer med bipolär sjukdom upplever vårdpersonalens bemötande och omhändertagande. Studiens resultat visar att personerna uppskattar vårdpersonal som ägnar tid åt dem och låter personer tala samtidigt som vårdpersonal visar ett intresse för att förstå vad personen behöver hjälp med. Personer som upplevt ett bemötande med vårdpersonal som inte lyssnar, verkar ointresserade eller inte har haft tillräckligt med tid har beskrivit en känsla av att vara en siffra i ett kösystem och att inte få chans till att medverka i sin vård. Vidare visar studiens resultat vikten av stöd och förståelse från vårdpersonal där personer beskriver stöd som en viktig del i sin återhämtningsprocess och vid hantering av sjukdomen. Stöd kan bidra med främjandet av personlig utveckling och vårdpersonal kan hjälpa personer med bipolär sjukdom och utveckla deras förståelse för sjukdomen och hitta lämpliga sätt att hantera den.
Studien belyser även vikten av god och tydlig information då personer har rapporterat en viss problematik i att förstå det medicinska språket som läkare respektive vårdpersonal ofta använder sig av och bidrar till att personer sitter och letar kompletterande information via internet, böcker eller broschyrer. God information är även av vikt när det handlar om att förklara vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga och vad de innebär eller vilka effekter olika läkemedel medför. Likaså tas även begreppet personcentrerad vård upp och handlar om att ha ett delaktigt beslutsfattande och vara involverad i sin egen vård tillsammans med vårdpersonal. Personer som upplevt mindre delaktighet i sitt omhändertagande har rapporterat mindre preferensbaserade beslut jämfört med personer som varit delaktiga i sin egen vård.
5.3.1 Förslag till utveckling av ämnet
26
27
REFERENSER
1177 Vårdguiden. (2018a). Patientlagen. Hämtad 2020-05-12 från:
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sa-fungerar-varden/lagar-och-bestammelser/lagar-i-varden/patientlagen/
1177 Vårdguiden. (2018b). Bipolär sjukdom. Hämtad 2019-11-07 från:
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/bipolar-sjukdom/
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur. ISBN 9789144097329.
Bauer, M. & Pfennig, A. (2005). Epidemiology of Bipolar Disorders. Epilepsia – Official Journal of the International Leauge Against Epilepsy. 46(4), 8-13. doi:
https://doi.org/10.1111/j.1528-1167.2005.463003.x
*Billsborough, J., Mailey, P., Hicks, A., Sayers, R., Smith, R., Clewett, N., Griffiths, C.A., & Larsen, J. (2014). 'Listen, empower us and take action now!': reflexive-collaborative exploration of support needs in bipolar disorder when 'going up' and 'going down'. Journal of Mental Health, 23(1), 9-14. doi:
http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.3109/09638237.2013.815331
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a uppl.) Stockholm: Liber. ISBN 9789147090686.
*Brämberg, E.B., Torgerson, J., Kjellström, A.N., Welin, P & Rusner, M. (2018). Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness: a qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BMC Family Practice, 19(1). doi: 10.1186/s12875-017-0687-0
28
*Fisher, A., Manicavasagar, V., Sharpe, L., Laidsaar-Powell, R., & Juraskova, I. (2018). A qualitative exploration of patient and family views and experiences of treatment decision-making in bipolar II disorder. Journal of Mental Health, 27(1), 66-79. doi: http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1080/09638237.2016.1276533
Folkhälsomyndigheten. (2019a). Statistik psykisk hälsa. Hämtad 2020-04-22 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (2019b). Att minska stigma kopplat till psykisk ohälsa. Hämtad 2020-05-09 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vuxna--psykisk-halsa/att-minska-stigma/
Folkhälsomyndigheten. (2020). Funktionsnedsättning. Hämtad 2020-05-15 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/funktionsnedsattning/
Globala målen. (u.å.). Hälsa och välbefinnande. Hämtad 2020-04-05 från: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/ Göteborgs universitet. (2019). Sjuksköterskeprogrammet. Hämtad 2020-05-16 från: https://utbildning.gu.se/program/program_detalj/?programid=V1SSP
Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur
Hermerén, G. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Joyce, E., Tai, S., Gebbia, P. & Mansell., W. (2017). What are People's Experiences of a Novel Cognitive Behavioural Therapy for Bipolar Disorders? A Qualitative Investigation with Participants on the TEAMS Trial. Clinical Psychology & Psychotherapy, 24(3), 712-726. doi: http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1002/cpp.2040
Larsson, I.E., Sahlsten, M.J., Sjöström, B., Lindencrona, C.S., & Plos, K.A. (2007). Patient participation in nursing care from a patient perspective: a Grounded Theory study.
29
Liberg, B., & Adler, M. (2017) Bipolär affektiv sjukdom. Hämtad 2019-11-07 från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1388
*Maassen, E.F., Regeer, B.J., Bunders, J.F.G., & Kupka, R.W. (2018). The challenges of living with bipolar disorder: a qualitative study of the implications for health care and research. International Journal of Bipolar Disorders, 6(23). doi: 10.1186/s40345-018-0131-y
Maassen, E.F., Schrevel, S.J.C., Dedding, C.W.M., Broerse, J.E.W., & Regeer, B.J. (2017). Comparing patients’ perspectives of “good care” in Dutch outpatient psychiatric services with academic perspectives of patient-centred care. Journal of Mental Health, 26(1), 84-94. doi: http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.3109/09638237.2016.1167848
Malhi, G.S., Adams, D., Lampe, L., Paton, M., O’Connor, N., Newton, L.A., Walter, G., Taylor, A., Porter, R., Mulder, R.T., & Berk, M. (2009). Clinical practice
recommendations for bipolar disorder. Acta Psychiatrica Scandinavica, 119(439), 27-46. doi: https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.2009.01383.x
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur. ISBN 9789144094984.
*Mansell, W., Powell, S., Pedley, R., Thomas, N., & Jones, S.A. (2010). The process of recovery from bipolar I disorder: a qualitative analysis of personal accounts in relation to an integrative cognitive model. British Journal of Clinical Psychology, 49(2), 193-215. doi: http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1348/014466509X451447
McCormick, U., Murray, B., & McNew, B. (2015). Diagnosis and treatment of patients with bipolar disorder: A review for advanced practice nurses. Journal of the American Association of Nurse Practitioners, 27(9) 530–542. Doi: 10.1002/2327-6924.12275 Naldemirci, Ö., Britten, N., Lloyd, H., & Wolf, A. (2020). The potential and pitfalls of narrative elicitation in person‐centred care. Health Expectations, 23(1), 238-246. doi: http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/hex.12998
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
30
*Proudfoot, JG., Parker, GB., Benoit, M., Manicavasagar, V., Smith, M., & Gayed, A. (2009). What happens after diagnosis? Understanding the experiences of patients with newly-diagnosed bipolar disorder. Health Expectations, 12(2), 120-129. doi:
10.1111/j.1369-7625.2009.00541.x
Psykiatristöd. (2017). Omvårdnad. Hämtad 2020-04-06 från:
https://psykiatristod.se/regionala-vardprogram/bipolar-sjukdom/omvardnad
Regeringskansliet. (2002). Vårdsystem i andra länder (SOU 2002:31). Stockholm: Statens offentliga utredningar. Hämtad 2020-05-06 från:
https://www.regeringen.se/49b6ba/contentassets/6e15ee7832c14088bebc86ad26c4c485/del -2-t.o.m.-kap.-3
Regeringskansliet. (2020). 1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa. Hämtad 2020-04-05 från: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/17-miljarder-for-att-framja-psykisk-halsa/
Region Stockholm. (u.å). Utökad utredning av psykossjukdom. Hämtad 2020-05-28 från: https://psykiatri.sll.se/om-oss/vart-arbetssatt/utokad-utredning/psykossjukdom/
Ritchie, H., & Roser, M. (2018). Mental Health. Hämtad 2019-11-07 från https://ourworldindata.org/mental-health
Sajatovic, M., Levin, J., Fuentes-Casiano, E., Cassidy, K.A., Tatsuoka, C. & Jenkins, J.H. (2011). Illness experience and reasons for nonadherence among individuals with bipolar disorder who are poorly adherent with medication. Comprehensive Psychiatry, 52(3), 280-287. Doi: https://doi.org/10.1016/j.comppsych.2010.07.002
*Skelly, N., Schmittger, R., Butterly, L., Frorath, C., Morgan, C., McLoughlim, D.M & Fearon, P. (2013). Quality of Care in Psychosis and Bipolar Disorder From the Service User Perspective. Qualitative Health Research, 23(12) 1672–1685. Doi:
10.1177/1049732313509896
Socialstyrelsen. (2015a). Att mötas i hälso- och sjukvård - Ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor. Falun: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2015b). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Hämtad 2020-05-12 från:
31
Socialstyrelsen. (2019a). Fortsatt personalbrist i hälso- och sjukvården. Hämtad 2020-04-04 från: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/fortsatt-personalbrist-i-halso--och-sjukvarden/
Socialstyrelsen. (2019b). Kommunikation och informationsöverföring. Hämtad 2020-04-04 från: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/kommunikation-och-informationshantering
Socialstyrelsen. (2020) Samverkan och kontinuitet. Hämtad 2020-05-14 från:
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/samverkan-och-kontinuitet/
Svenska psykiatriska föreningen. (2014). Bipolär sjukdom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Stockholm: Gothia Fortbildning
*Todd, N.J., Jones, S.H., & Lobban, F.A. (2012). 'Recovery' in bipolar disorder: How can service users be supported through a self-management intervention? A qualitative focus group study. Journal of Mental Health, 21(2), 99-103.
doi:http://dx.doi-org.libraryproxy.his.se/10.3109/09638237.2011.621471
Ulrichsweb. (2020). Global Serials Directory. Hämtad 2020-05-15 från: http://ulrichsweb.serialssolutions.com/login
*Vargas-Huicochea, I., Huicochea, L., Berlanga, C., & Fresán, A. (2014). Taking or not taking medications: psychiatric treatment perceptions in patients diagnosed with bipolar disorder. Journal of Clinical Pharmacy and Therapeutics, 39(6), 673-679. doi:
10.1111/jcpt.12210
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Västra Götalandsregionen. (2019a). Orsak. Hämtad 2020-04-06 från: https://www.vgregion.se/ov/bipolar/vad-ar-bipolar-sjukdom/orsak/ Västra Götalandsregionen. (2019b). Symptom. Hämtad 2020-05-28 från: https://www.vgregion.se/ov/bipolar/vad-ar-bipolar-sjukdom/symptom/
32
World Health Organization. (2011). WORLD REPORT ON DISABILITY. Hämtad 2020-05-12 från: https://www.who.int/disabilities/world_report/2011/report.pdf
World Health Organization. (2018). WHO's Mental Health Atlas 2017 highlights global shortage of health workers trained in mental health. Hämtad 2020-05-16 från:
https://www.who.int/hrh/news/2018/WHO-MentalHealthAtlas2017-highlights-HW-shortage/en/
World Health Organization. (2020). WHO and partners call for urgent investment in nurses. Hämtad 2020-05-16 från: https://www.who.int/news-room/detail/07-04-2020-who-and-partners-call-for-urgent-investment-in-nurses
World Medical Association. (2018). WMA DECLARATION OF HELSINKI – ETHICAL PRINCIPLES FOR MEDICAL RESEARCH INVOLVING HUMAN SUBJECTS.
Hämtad 2020-05-29 från: https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Öst, Lars-Göran (2013). KBT inom psykiatrin. (3:e uppl.). Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.
BILAGA 1
Översiktstabell. Författare År Land35 in Swedish health care Skelly N., Schmittger, R., Butterly, L., Frorath, C., Morgan, C., McLoughli m, D.M & Fearon, P. 2013 Irland Quality of Care in Psychosis and Bipolar Disorder From the Service User Perspective Qualitativ e Health Research 29 deltagare. 10 deltagare med diagnos av psykotisk störning och 19 deltagare med bipolär diagnos. 25–75 år Kvalitativ studie Fokusgrupp Induktiv tematisk analys Resultat visar att personer med bipolär sjukdom uppskattar meningsfulla interaktioner med vårdpersonal och hur bemötandet ska ske för att patienter ska känna sig trygga, lyssnade till och få den information de behöver
BILAGA 2
Exempel på analysarbete.Meningsbärande enhet Kondensering Kod Kategori
Personer uttrycker vikten av att
vårdpersonal lyssnar på personen för att kunna skapa meningsfulla interaktioner mellan varandra
Viktig att vårdpersonal lyssnar på personer
Vikten av att lyssna Vikten av att
vårdpersonal lyssnar på personer med bipolär sjukdom
Personer som upplever att vårdpersonal inte lyssnar känner sig otrovärdiga och inte intressanta Känsla av otrovärdig och ej intressant när ingen lyssnar Känsla av ointresserad och otrovärdig Vikten av att vårdpersonal lyssnar på personer med bipolär sjukdom
Personer vill att vårdpersonal ägnar mer tid vid möten och känner att det finns en viss tidsbrist som gör att de inte får mycket tid över att prata om saker
Personer vill ha mer tid vid möten och känner av en tidsbrist som
försvårar kommunikation
Tidsbrist försvårar kommunikation
Tidsbrist som hinder i omhändertagandet och bemötandet
Personer i studien betonar behovet av vårdpersonal som har förståelse och inte dömer en på grund av sjukdom samt ett stöd
36
som kan främja personlig utveckling Personer uppger att de inte får information direkt från vårdpersonal utan vänder sig till böcker, broschyrer eller internet för att lära sig mer om sin sjukdom.
Personer behöver tydlig information från vårdpersonal Viktigt med information Behov av information för personer med bipolär sjukdom Personer uppger en utmaning kring att hitta behandlingsalternativ som inte är medicinering och vill att det ska presenteras på plats
Personer behöver information om olika behandlingsalternativ
Behov av information Behov av information för personer med bipolär sjukdom
Personer med mindre delaktighet i sin vård har rapporterat mindre preferensbaserade beslut och minskad
självständighet
