Hur upplever patienter från etniska minoritetsgrupper bemötande inom akutsjukvård?

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård

Hur upplever patienter från etniska minoritetsgrupper

bemötande inom akutsjukvård?

- En litteraturöversikt

Författare:

Mia Torstensson

Examensarbete i vårdvetenskap 7,5hp

Inriktning mot intensivvård

2019

Handledare:

Ing-Marie Larsson

Examinator:

SAMMANFATTNING

En växande andel av Sveriges befolkning kommer från en annan etnisk bakgrund än den svenska. Detta, i kombination med den stress och påfrestning det innebär för individen att vårdas inom intensivvården, gör att upplevelsen av bemötandet under vårdtiden är relevant att undersöka. Litteraturstudien har som syfte att undersöka hur patienter från etniska eller religiösa minoritetsgrupper som vårdas inom akutsjukvård upplever bemötandet från vårdpersonal. Metoden som använts är litteraturöversikt, och artiklar har sökts i PubMed och Cinahl. Det fanns få artiklar som rör etniska minoritetspatienters upplevelser av bemötande specifikt inom intensivvården vilket var det område som ursprungligen var avsett att undersöka. I resultatet har nio artiklar granskats och analyserats. Resultatet visar att negativa upplevelser av bemötande innefattar kategorierna neglekt, brister i kommunikation, bristande kulturell

kompetens samt otrygghet. Positiva upplevelser av bemötande innefattar kategorierna empatiskt bemötande och kulturell kompetens.

Upplevelser av bemötande påverkas i stor utsträckning av kommunikation mellan patient och vårdpersonal samt hur patienterna upplever att deras kulturella och religiösa behov blir tillgodosedda. Det här är sannolikt giltigt även för patienter som vårdas inom intensivvården även om de inkluderade studierna inte specifikt berör den patientgruppen.

Nyckelord: bemötande, intensivvård, akutsjukvård, omvårdnad, litteraturöversikt

Keywords: nurse-patient relationship, critical care, emergency care, nursing care, literature

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

4

Kultur och kulturell kompetens

4

Att vårdas inom intensivvården

5

Bemötande

5

Bemötande inom intensivvården

6

Teoretiskt ramverk

7

7

7

METOD

8

8

8

9

9

Bearbetning och analys

10

Kvalitetsanalys

10

Resultatanalys

11

RESULTAT

11

Upplevelser av negativt bemötande

12

Upplevelser av positivt bemötande

14

4

INLEDNING

En växande andel av Sveriges befolkning består av människor från andra länder, och invandring är det som bidrar mest till folkökningen idag. År 2017 invandrade drygt 144 000 personer och idag är 19 procent av befolkningen i Sverige utlandsfödda. Det finns även många asylsökande i landet (SCB, 2018a; SCB, 2018b; SCB, 2018c).

Hälso- och sjukvårdslagen (2017) säger att alla har rätt till god och jämlik vård. I International Council of Nurses (ICN) etiska kod står att sjuksköterskan ska verka för en miljö där olika kulturella behov tillgodoses och att den information som ges är kulturellt anpassad (ICN, 2014).

Kultur och kulturell kompetens

Begreppet kultur är svårt att definiera och det finns ingen riktig enighet om vad det egentligen är. Begreppet kan sägas innehålla ”förståelse om de kunskaper, värderingar och handlingsmönster människor tillägnar sig som medlemmar av samfund” (Magelssen, 2008). Att tillhöra en specifik kultur kan innebära många olika saker. Tillhörigheten kan styras av till exempel religion, socioekonomisk status, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Inom hälso- och sjukvården används begreppet kultur främst för olika etniska grupper. Det är dock viktigt att tänka på att kultur aldrig är den enda faktorn som påverkar individen, även till exempel miljö och sociala faktorer måste tas i beaktande. Vårdpersonal bör sträva efter ett nyanserat förhållningssätt med kulturell kunskap utan att hamna i stereotypa förenklingar (Björngren Cuadra, 2010).

Begreppet kulturell kompetens innefattar empati, nyfikenhet och respekt i mötet med patienten och genom detta får vårdpersonalen en djupare förståelse för patientens sociala kontext (Kodjo, 2009). Hon menar vidare att kulturell kompetens är en pågående process och inget som vårdpersonal någonsin blir fullärd i. Betancourt, Green, Carrillo och Ananeh-Firempong (2003) definierar kulturell kompetens i mötet mellan patienten och vårdpersonalen som en balans mellan kulturella kunskaper om den specifika kultur patienten tillhör och god kommunikationsförmåga. För stort fokus på specifik kunskap om olika kulturer gör att vården riskerar att bli stereotyp.

5 utmaning att förstå och tillgodose behov på hälso- och sjukvårdsområdet med avseende på mångkultur.

Att vårdas inom intensivvården

Att behöva intensivvård innebär svår/kritisk sjukdom och svikt i någon eller några av kroppens vitala funktioner. Patienterna befinner sig i ett tillstånd av både fysisk och psykisk stress vilket gör att de har svårt att anpassa sig till situationen (Stubberud, 2009). Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) upplever bland annat existentiell ångest, känslor av att kroppens gränser försvunnit och att sinnena förvridits (Egerod, Bergbom, Lindahl, Henricson, Granberg-Axell & Storli, 2015). Det har beskrivits som att plötsligt vara helt beroende, och kontrollerad, av vårdpersonal i en främmande högteknologisk miljö. Patienterna upplevde att liten hänsyn togs till deras historia och erfarenheter (Almerud, Alapack, Fridlund & Ekebergh, 2007). Karlsson, Bergbom och Forsberg (2012) beskriver patienters känslor av maktlöshet och rädsla när de vårdats vakna i respirator. Patienterna upplevde panik av sin oförmåga att andas själva och av att de inte kunde kommunicera med vårdpersonalen.

Bemötande

I Svensk ordbok (2009) går att läsa om bemötande att det är ett uppträdande (mot någon eller något) eller ett svar (på något). Blennberger (2013) beskriver att bemötandet är en handling som uttrycker en attityd och ett förhållningssätt och att det alltid sker i en relation mellan individer. Vidare uppger han att det är möjligt att bedöma bemötande med hjälp av olika uttryck. Till exempel är visat intresse, bekräftelse, tydlighet och lugn uttryck för en positiv upplevelse av bemötande. Det som kan göra att bemötande upplevs som negativt är bland annat ointresse, distansering och ovänlighet.

6 I en studie av Harmsen, Bernsen, Bruijnzeels och Meeuwesen (2008) jämfördes upplevelsen av mötet med primärvårdsläkare mellan patienter från västländer och icke-västländer. På det stora hela upplevde patienterna mötet som positivt. Det som skilde sig åt mellan grupperna var bland annat synen på behandlingsupplägg och förklaring av medicinering där de icke-västerländska patienterna hade en mer negativ upplevelse. Studien visar även att patienternas kulturella bakgrund, språkbarriärer och ålder spelar större roll än den etniska bakgrunden som sådan.

I Statens offentliga utredningar (SOU)1997:51 står att bemötande är tätt sammankopplat med upplevelsen av kvaliteten på given omvårdnad och behandling. Hydén (2001) menar att patientens upplevelse av ett negativt bemötande kan vändas om vårdpersonalen lyckas förklara och ursäkta sitt handlande. Om patienten och personalen har olika kulturell och social grund kan det försvåra möjligheterna att vända den negativa upplevelsen.

Bemötande inom intensivvården

En central del av mötet mellan vårdpersonal och patienten är kommunikationen, både verbal och icke-verbal. Inom intensivvården kan kommunikationen försvåras av flera olika faktorer. Bland annat om patienterna är intuberade och/eller sederade eller om de har neurologiska skador. Även språkbarriärer spelar roll. Om kommunikationen inte fungerar kan patienterna uppleva känslor av fysiskt obehag, frustration och förlorad kontroll. Även vårdpersonalen upplever frustration och maktlöshet när de inte kan kommunicera med patienterna (Finke, Light & Kitko, 2008).

7

Teoretiskt ramverk

I sin omvårdnadsteori Cultural Care Diversity and Universality skriver Leininger (2006) om kulturkongruent (eng. culture congruent) omvårdnad. Kulturkongruent omvårdnad är målet och kan bara uppnås när patientens kulturella värderingar är kända för sjuksköterskan och när denna kunskap används på ett meningsfullt sätt. Detta innebär bland annat att sjuksköterskan är medveten om att denne och patienten har lika, och olika, sätt att uppfatta omgivningen. De omvårdnadsbeslut och -handlingar som görs måste uppfattas som meningsfulla för att patienten ska kunna uppnå välbefinnande och hälsa. Omvårdnaden ska ta avstamp i patientens kulturella värderingar och livsstil. För att uppnå detta krävs att sjuksköterskan har kännedom inte bara om patientens kulturella värderingar utan även sina egna. Leininger (2006) menar dock att patienten till viss del vägleder sjuksköterskan med avseende på sina omvårdnadsbehov. Om omvårdnaden inte upplevs kongruent med patientens uppfattningar och värderingar kommer det leda till konflikter, bristande compliance och stress (ibid.)

Den centrala domänen i Leiningers teori är kultur och vårdrelationer (eng. care relationships). Mötet mellan sjuksköterskan och patienten är en del av vårdrelationen. Det krävs kulturell kompetens (eng. cultural competency) hos sjuksköterskan för att kunna ge ett bra bemötande och god vård.

Då teorin bland annat fokuserar på mötet mellan sjuksköterskan och patienten gör det den till en användbar teoretisk grund för litteraturöversikten som ska göras.

Problemformulering

I samband med svår sjukdom och vård på intensivvårdsavdelning är alla patienter utsatta för stress och påfrestningar. Kanske särskilt patienter där mötet försvåras av att de inte har samma etniska/religiösa bakgrund och språk som de som vårdar. Det här är dessutom en växande patientgrupp då samhället har en ökande andel invånare med en annan etnisk bakgrund än den svenska. Hur de här patienterna upplever bemötandet de får inom intensivvården är ett relevant område att undersöka. Då inte tillräckligt många studier som specifikt rör intensivvården funnits att granska har även artiklar som rör akutsjukvård i stort inkluderats i resultatet.

Syfte

8

METOD

Design

Studien är genomförd som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Inom ramen för arbetet var det inte möjligt att göra en systematisk litteraturöversikt men så långt det varit möjligt har upplägget för en systematisk litteraturöversikt följts. Detta upplägg finns beskrivet av bland andra Bettany-Saltikov och McSherry (2016) samt Forsberg och Wengström (2016).

Sökstrategi

Sökning efter artiklar har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl då dessa ansågs ge en tillräcklig bredd på sökningarna (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). De sökord som användes var kombinationer av Professional-patient Relations, Nurse-patient Relations,

Critical Care, Emergency Care, Cultural Competency, Ethnic Group, Minority Group, Patient Satisfaction, Patient Experience och Qualitative. De första två termerna som användes är

förslag på engelska termer för bemötande enligt svenska MeSH (2019). Cultural Competency är ett centralt begrepp i den litteratur som studerats inför studiens genomförande och något som enligt denna krävs för att kunna ge ett bra bemötande. Därför inkluderades detta begrepp i sökningar. Söktermerna har använts som Major Headings vid sökningar i Cinahl. Vid vissa sökningar har närliggande söktermer använts enligt förslag från databasen. Se bilaga 1 för detaljerad sökhistorik. Söktermerna har använts både som MeSH-termer och fritext i sökningarna på PubMed.

För att begränsa sökningarna har de booleska sökoperatorerna ’AND’ och ’OR’ använts för att kombinera sökorden (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). Alla titlar som framkom vid sökningarna lästes och av de som bedömdes kunna svara mot syftet lästes även abstract. Det gjordes även manuella sökningar efter artiklar i referenslistor i litteraturöversikter som framkom vid sökningarna. En bibliotekarie var även behjälplig vid ett personligt möte för en mer exakt sökning.

9

Urval

I Forsberg och Wengström (2016) beskrivs vikten av ett beskrivet och motiverat urval.

Inklusionskriterier var att artiklarna hade publicerats från år 2000 eller senare. Det stora tidsspannet sattes för att ge större möjligheter att hitta tillräckligt många artiklar för att besvara syftet. Ytterligare inklusionskriterier var att artiklarna var skrivna på svenska, norska, danska eller engelska, samt att de hade en kvalitativ ansats. Alla designtyper av kvalitativa artiklar var möjliga att inkludera då det annars bedömdes svårt att hitta tillräckligt många för granskning. Artiklarna skulle studera upplevelserna hos patienter som tillhörde etniska eller religiösa minoriteter i de länder där studierna var utförda. För att det skulle vara möjligt att dra slutsatser applicerbara på svenska förhållanden var ett ytterligare inklusionskriterium att studierna var genomförda i Europa, Australien eller Nordamerika.

De inkluderade artiklarna var originalartiklar som gick att få tillgång till i fulltext via inloggning i Uppsala Universitetsbibliotek. Antalet inkluderade studier blev till slut nio stycken vilket var en färre än instruktionerna rörande arbetets omfattning men det bedömdes inte möjligt att hitta ytterligare artiklar inom avsatt tid. Då endast ett fåtal artiklar som rörde patienters upplevelser av bemötande specifikt inom intensivvård hittades har även artiklar som rör upplevelser av bemötande inom akutsjukvård i stort inkluderats. Artiklar som rör upplevelser av bemötande inom mödravård, primärvård samt de som ensidigt rör anhörigas eller sjukvårdspersonals upplevelser av bemötande har exkluderats. Några av de inkluderade artiklarna rör både uppfattningar från patienter och anhöriga/personal. Det har då fokuserats på de delar av resultaten som rör patienternas upplevelser.

Fyra artiklar är tagna från en referenslista i en systematisk litteraturöversikt gjord av Degrie och medarbetare (2017) som kom fram vid flera av de genomförda sökningarna. Av de 13 artiklar som initialt skrevs ut för granskning uteslöts fyra vid den första genomläsningen då det framkom att de rörde primärvård, äldreomsorg samt framtagande av intervjuguide.

Etiska överväganden

10 Artiklar som stödjer olika åsikter har tagits med om de uppfyllt de uppsatta inklusionskriterierna. Genom detta minskar risken för ett snedvridet resultat som enbart passar det uppsatta syftet (SBU, 2017). Det har även eftersträvats att inte förvränga eller göra orimliga tolkningar av de ingående artiklarnas resultat. Artiklarna har lästs flera gånger för att minska risken för missförstånd och feltolkningar.

Bearbetning och analys

De inkluderade artiklarna presenteras i en artikelmatris, se bilaga 2 (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016).

Kvalitetsanalys

De utvalda artiklarna har granskats med hjälp av en checklista för granskning av kvalitativa artiklar. Checklistan täcker in punkter som är viktiga att ta hänsyn till. Dessa är bland andra studiens syfte och design, hur urvalet har gjorts och om det är väl beskrivet, vilken datainsamlingsmetod som använts och hur data har analyserats och diskuterats (Forsberg & Wengström, 2016). Checklistan består bland annat av 16 ja- och nej-frågor. Ju fler ja-svar samt tydlighet i beskrivningar som efterfrågas desto högre kvalitet håller studien.

Då de inkluderade studierna har olika design och analysmetoder har litteratur om de olika tillvägagångssätten studerats i samband med granskningen för att kunna göra en så bra bedömning som möjligt av studiernas kvalitet (Henricson, 2017).

11

Resultatanalys

Sammanställning av artiklarna har gjorts i tabell, bilaga 2, där de inkluderade studiernas syfte, design och resultat summerats. Sammanställningen gör det lätt för läsaren att själv kunna jämföra studierna samt kontrastera dem mot varandra. Tabellen har kompletterats med en deskriptiv resultatdel med en summering av de ingående artiklarnas resultat samt viktiga skillnader och likheter. Det här tillvägagångssättet ger en överblick över de ingående studiernas resultat, övergripande teman och viktiga fynd men är inte en nytolkning av resultaten (Evans, 2002).

För att få fram övergripande teman lästes artiklarnas resultat igenom flera gånger, och de delar av resultaten som bedömdes röra studiens syfte sammanfattades i löpande text. Efter några genomläsningar av sammanfattningarna lästes artiklarnas resultat igen för att se om något saknades eller inte stämde överens. Detta gjordes för att få en djupare förståelse för materialet. De skrivna sammanfattningarna lästes sedan igenom och kodades genom att ord och meningar som rörde upplevelser av bemötande ströks under och klipptes ut. Koder slogs ihop till kategorier och sammanfattades i två teman (Forsberg & Wengström 2016). Exempel på koder och kategorier finns i tabell 1.

Tabell. 1. Exempel på kodning och kategorisering.

Koder Kategorier

Upplevelser av vänlighet Upplevelser av uppmuntran Upplevelser av att bli behandlad med respekt

Upplevelse av att inte uppmärksammas Att bli försummad

Empatiskt bemötande

Neglekt

RESULTAT

12 Australien. Av de inkluderade studierna är det en som svarar exakt mot den här studiens syfte, bemötande på intensivvårdsavdelning (Van Keer et. al., 2017). De övriga rör bemötande inom prehospital vård, akutsjukvård och inneliggande sjukvård.

Vid analys växte två övergripande teman fram: upplevelser av negativt bemötande och

upplevelser av positivt bemötande. Under det första temat finns fyra kategorier: neglekt, brister i kommunikation, bristande kulturell kompetens samt otrygghet. Under det andra temat finns

två kategorier: empatiskt bemötande och kulturell kompetens. Se tabell 2. Resultatet har illustrerats med citat från de inkluderade studierna för att ge läsaren ytterligare förståelse för deltagarnas upplevelser.

Tabell 2. Teman och kategorier

Kategorier Tema

Neglekt

Brister i kommunikation Bristande kulturell kompetens Otrygghet

Upplevelser av negativt bemötande

Empatiskt bemötande Kulturell kompetens

Upplevelser av positivt bemötande

Upplevelser av negativt bemötande

Under det här temat finns fyra kategorier som på olika sätt belyser informanternas upplevelser av att ha blivit negativt bemötta av vårdpersonal. Dessa beskrivs utförligare under respektive kategori.

Neglekt: I fem av de ingående studierna upplevde patienterna att de på något sätt försummats. Det här kunde till exempel yttra sig genom upplevelser av att bli ignorerade eller att sjuksköterskorna inte pratade med dem eller inte uppmärksammade dem (Arnaert & Schaack, 2005; Garrett et. al., 2008).

”I couldn’t talk because I had a tube down my throat and I didn’t want to wet my bed […] I pressed the buzzer and no one came to my assistance […] it took a long, long, long time until someone past (sic.) by my door” –

13 I en studie uttryckte deltagarna att sjuksköterskorna endast gjorde det som behövdes och inget mer (Cortis, 2000). I studien av Suurmond och medarbetare (2011) beskriver deltagare att de upplevde känslor av att inte bli lyssnad på. Detta beskrevs även av Van Keer och medarbetare (2017) där patienter upplever ett motstånd då de vill uttrycka negativa känslor.

Brister i kommunikation: Den här kategorin innefattar olika sätt där kommunikationen med vårdpersonal i vårdmötet lett till negativa känslor hos deltagarna. Det är bland annat känslor av att inte bli förstådd (Hamilton & Essat, 2008; Suurmond et. al., 2011) och upplevelser av att sjuksköterskorna inte försöker underlätta kommunikationen (Vydelingum, 2000).

”They can come any time of the day or night to talk to you and if you haven’t got somebody there you don’t understand” – studiedeltagare (Hamilton & Essat, 2008)

I två av studierna uppgav deltagarna att deras upplevelser var att sjuksköterskorna inte tycktes lägga så stor vikt vid de rutinmässiga bedömningssamtal som gjordes utan det var mest något som skulle genomföras. Det här upplevdes som negativt i kommunikationen (Cortis, 2000; Vydelingum, 2000). Även upplevelser av att kommunikationen var strikt medicinsk gav deltagarna en känsla av att sjuksköterskorna inte ville lära känna dem (Arnaert & Schaack, 2005; Cortis, 2000; Van Keer, 2017).

”I think that nurses and even doctors need to get to know you because they are supposed to help you, and how can they help if they do not want to bother with you” – studiedeltagare (Cortis, 2000)

De upplevde även ibland att de inte blev tagna på allvar eller att sjuksköterskornas försök att ingjuta hopp var missriktade (Alpers, 2018; Van Keer, 2017).

14 reprimander när de hade för många besökare, vilket de inhemska patienterna inte fick (Vydelingum, 2000).

”Sometimes I saw nurses talking to white patients and sitting on their beds but not mine. She just said are you all right? I just said yes ant that was it, this is not very good if she really wanted to know me but I know that she did

not want to bother with me” – studiedeltagare (Cortis, 2000)

Även Hamilton och Essat (2008) beskriver hur deltagare upplevt att det var skillnad mellan synen på deras besökare och inhemska patienters. Vidare skriver de att deltagare hade upplevt att vårdpersonal uppträtt okänsligt inför specifika kulturella eller religiösa karakteristika (Hamilton & Essat, 2008) och vissa upplevde att de mötts av rasism från vårdpersonal (Garrett et. al., 2008).

Otrygghet: I två studier uppgav deltagarna att de hade känslor av negativt bemötande som inte direkt kunde kopplas till kategorierna om kommunikation eller kulturell kompetens. De beskrev känslor av att uppleva sig som hatade av personalen och att bli mött av upptagenhet och avvisande (Alpers, 2018). I studien av Garrett och medarbetare (2008) beskrev deltagare upplevelser av fysiskt våldsamt bemötande, samt auktoritärt bemötande. Noteras kan att i studien av Alpers (2018) uppgav några deltagare att de föredrog en mer auktoritär framtoning från vårdpersonalen då detta var något de hade vana av från sina respektive hemländer.

Upplevelser av positivt bemötande:

Under det här temat växte två kategorier fram, empatiskt bemötande och kulturell kompetens. I flera av studierna framkom att deltagarna hade positiva upplevelser av möten med vårdpersonal men det här var inte något som utvecklades lika tydligt som deras negativa upplevelser. Två av studierna hade dessutom sin utgångspunkt i negativa upplevelser och misstro (Suurmond et. al., 2011; Alpers, 2018). Dock var studien av Alpers (2018) en av dem där en del positiva upplevelser av bemötande uttrycktes.

15

” ’Yes all is well, it will be ok,’ little encouragements like that… Because when you are poorly, a smile, a little pat on the back [means] quite a lot” – studiedeltagare (Alpers, 2018)

Kietzmann och medarbetare (2015) beskriver att deltagare upplevde det positivt när de fick hjälp av vårdpersonal att behålla lugnet i den akuta situationen.

Kulturell kompetens: I studien av Hamilton och Essat (2008) uttryckte deltagarna att de upplevde det som positivt när de fick hjälp med religiösa och kulturella behov. Detta var bland annat när sjuksköterskorna aktivt hjälpte dem att hålla reda på tid för bön. Att få information om att det var tillåtet att använda traditionell klädsel på avdelningen var också något deltagarna upplevde som positivt (Vydelingum, 2000).

DISKUSSION

Resultatdiskussion

Då studiens ursprungliga syfte var att undersöka upplevelser av bemötande inom intensivvården diskuteras resultatet framförallt med fokus på detta.

Negativa upplevelser av bemötande beror ofta på kommunikationssvårigheter och en känsla av att bli försummad. Det är också kopplat till deltagarnas kulturella och religiösa bakgrund och skillnad i hur de blir behandlade av vårdpersonalen jämfört med inhemska patienter. Att uppleva att de kulturella och religiösa behoven blir tillgodosedda är något som upplevs positivt i mötet med vårdpersonalen.

16 patienter, behöver avsätta tid för, och tydligt visa att de vill få till, en bra kommunikation med patienter som har en annan etnisk bakgrund.

Upplevelser av otrygghet och försummelse framkom i flera av de inkluderade studierna. Deltagare beskrev att de känt sig ignorerade och att de inte blivit lyssnade på. I studien av Almerud och medarbetare (2007) framkom att patienter inom intensivvården oavsett bakgrund hade liknande upplevelser då de beskrev att deras historia och erfarenheter inte gavs så stor vikt. Karlsson och medarbetare (2012) beskriver att personlig och professionell uppmärksamhet är viktig för patientens känsla av kontroll och oberoende under vårdtiden på IVA. Otrygghet kan enligt studien av Lykkegard och Delmar (2015) vid vård på IVA leda till att patienten inte ber om hjälp denne vill ha och behöver.

Resultatet visar även att deltagare i flera av de inkluderade studierna upplever att de bemöts annorlunda än inhemska patienter. Bland annat togs inte deras religiösa och kulturella behov i beaktande och de upplevde orättvisor när det kom till hur tillåtande personalen var med avseende på besökare. Det här är något som strider mot ICN:s etiska kod (2014) där det står att sjuksköterskan ska behandla alla med jämlikhet och respekt. Även i Hälso- och sjukvårdslagen (2017) står att alla har rätt till jämlik vård.

17 Resultatet visar även att upplevelser att bli bemött med vänlighet och respekt samt känslor av att kulturella behov togs i beaktande av vårdpersonalen upplevdes som positivt. Den här typen av bemötande beskrivs av Lykkegaard och Delmar (2015) som något som underlättar för patienten i den utsatta situation de befinner sig i i och med att de vårdas på IVA. Det här stämmer även överens med Leiningers (2006) omvårdnadsteori.

Metoddiskussion

Den valda metoden var litteraturöversikt. Så långt det var möjligt följdes stegen för en systematisk litteraturöversikt (Forsberg & Wengström, 2016).

Inklusions- och exklusionskriterier

Litteraturöversiktens resultat svarar inte helt mot det ursprungliga syftet. Detta då det vid litteratursökning visade sig finnas ett begränsat antal studier som rör etniska minoritetspatienters upplevelser av bemötande från vårdpersonalen inom just intensivvård. Inklusionskriterierna breddades från det som var tänkt initialt till att även innefatta studier som rör akutsjukvård i stort. Det här påverkar studiens överförbarhet till den kliniska verklighet som var avsedd att undersöka. Det som framkommer i resultatet är dock troligtvis relativt allmängiltigt och relevant för vårdpersonal på IVA att ta del av.

Exklusionskriterier som sattes upp var att studierna inte skulle behandla vårdpersonal eller anhörigas upplevelser av bemötande. I retrospekt hade det möjligen varit bättre att inkludera anhörigas upplevelser och att formulera om syftet till att inkludera även detta då det inom intensivvården ofta är anhöriga som möter personalen. Dock hade inklusion av anhörigas upplevelser framförallt gett ett resultat kopplat till neonatalvård och pediatrisk intensivvård vilket inte var fokus för den här studien.

Kvalitetsbedömning och resultatanalys

Granskningen av artiklarna genomfördes med hjälp av en färdig checklista vilket gör att den blev strukturerad och att alla artiklar granskades på samma sätt (Forsberg & Wengström, 2016). Kvalitetsbedömningen gjordes sedan med hjälp av en färdig tabell som visar på de punkter som är viktiga att ta i beaktande (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016).

18 svårigheterna att hitta artiklar för granskning. Det här påverkar naturligtvis giltigheten på arbetet i stort negativt. De tre artiklarnas resultat var dock liknande de övriga artiklarnas.

Validitet kan bli ett problem med det tillvägagångssätt som använts för att analysera och redovisa data. Det är svårt att vara tillräckligt objektiv i de beslut som genererar koder, kategorier och teman. Det gör att det blir svårt att veta om beskrivningen är tillräckligt rättvis (Evans, 2002). Framförallt i det här fallet då författaren ensam är den som gjort kvalitetsgranskning, sammanfattningar och analys. Att ha en medförfattare att analysera och diskutera resultatet med minskar risken för den här typen av problem. Så objektiva bedömningar som möjligt har gjorts vid kvalitetsgranskning och analys. Även den korta tiden för genomförandet kan ha påverkat resultatanalysen då själva sökningarna efter artiklar tog en betydande del av den avsatta tiden i anspråk.

Studien har, på grund av att resultatet inkluderar studier av låg kvalitet samt det faktum att endast en person genomfört kvalitetsgranskning och analys, ett lågt evidensvärde. Trots det ger den en möjlighet att väcka tankar kring bemötande av patienter som tillhör en etnisk eller religiös minoritet och som vårdas på intensivvårdsavdelning. Genom detta får vårdpersonalen större möjligheter att uppfylla kraven på en jämlik och kulturellt anpassad vård. Då det visade sig finnas väldigt få studier som tidigare undersökt upplevelser av bemötande inom intensivvården hos den här patientgruppen blir det tydligt att ytterligare studier med detta fokus är befogade.

SLUTSATS

19

REFERENSER

Almerud, S., Alapack, R. J., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2007). Of vigilance and invisibility – being a patient in technologically intense environments. Nursing in Critical Care, 12(3), 151-158. doi.10.1111/j.1478-5153.2007.00216.x

*Alpers, L-M. (2018). Distrust and patients in intercultural healthcare: a qualitative interview study. Nursing Ethics, 25(3), 313-323. doi: 10.1177/0969733016652449

*Arnaert, A. & Schaack, G. (2006). Cultural awareness of Inuit patients’ experiences with emergency nursing care. Accident and Emergency Nursing, 14(2), 97-103. doi: 10.1016/j.aaen.2006.01.002

Attree, M. (2001). Patients´ and relatives´ experiences and perspectives of ‘good’ and ‘not so good’ quality care. Journal of Advanced Nursing, 33(4), 456-466. doi: 10.1046/j.1365-2648.2001.01689.x

Betancourt, J. R., Green, A. R., Carrillo, J. E. & Ananeh-Firempong, O. (2003). Defining cultural competence: a practical framework for addressing racial/ethnic disparities in health and health care. Public Health Reports, 118(4), 293-302. doi: 10.1093/phr/118.4.293

Bettany-Saltikov, J. & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in

nursing: a step-by-step guide. (2. ed.) London: McGraw-Hill Education/Open University Press.

Björngren Cuadra, C. (red.) (2010). Omvårdnad i mångkulturella rum: frågor om kultur, etik

och reflektion. Lund: Studentlitteratur.

Blennberger, E. (2013). Bemötandets etik. Studentlitteratur: Lund

Bäärnhielm, S. (2013). Möten i den mångkulturella vården. I B. Fossum (Red.),

Kommunikation: samtal och bemötande i vården (2 uppl. s. 313 - 334). Lund: Studentlitteratur

*Cortis, J. D. (2000). Caring as experienced by minority ethnic patients. International Nursing

20 Doolen, J. & York, N.L. (2007). Cultural differences with end-of-life care in the critical care

unit. Dimensions of Critical Care Nursing, 26(5), 194-199. doi:

10.1097/01.DCC.0000286822.04238.df

Degrie, L., Gastmans, C., Mahieu, L., de Casterlé, B. D. & Denier, Y. (2017). How do ethnic minority patients experience the intercultural care encounter in hospitals? A systematic review of qualitative research. BMC Medical Ethics, 18(2), 1-17. doi: 10.1186/s12910-016-0163-8

Egerod, I., Bergbom, I., Lindahl, B., Henricson, M., Granberg-Axell, A. & Storli, S. L. (2015). The patient experience of intensive care: a meta-synthesis of nordic studies. International

Journal of Nursing Studies, 52(8), 1354-1361. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2015.04.017

Europarådet (Council of Europe). (2006) Recommendation of the Committee of Ministers to

member states on health services in a multicultural society. Bryssel: Europarådet. Hämtad 23

jan, 2019, från

https://search.coe.int/cm/Pages/result_details.aspx?ObjectID=09000016805d6f2e

Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26.

Finke, E. H., Light, J. & Kitko, L. (2008). A systematic review of the effectiveness of nurse communication with patients with complex communication needs with a focus on the use of augmentative and alternative communication. Journal of Clinical Nursing, 17(16), 2102-2115. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02373.x

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.

21 Greenhalgh, T. (2012). Att läsa vetenskapliga artiklar och rapporter: grunden för en

evidensbaserad vård. Lund: Studentlitteratur.

*Hamilton, M. & Essat, Z. (2008). Minority ethnic users experiences and expectations of nursing care. Journal of Research in Nursing, 13(2), 102-110. doi: 10.1177/1744987108088638

Harmsen, J.A.M., Bernsen, R.M.D., Bruijnzeels, M.A. & Meeuwesen, L. (2008). Patients’ evaluation of quality of care in general practice: what are the cultural and linguistic barriers?

Patient Education and Counseling, 72(1), 155-162. doi: 10.1016/j.pec.2008.03.018

Henricson, M. (red.), (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom

omvårdnad. (2. rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Hydén, L-C. (2001). Att bemöta och bemötas. I Socialstyrelsen, Utan fast punkt: Om

förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete (s. 48–63). Stockholm: Socialstyrelsen

Karlsson, V., Bergbom, I. & Forsberg, A. (2012). The lived experiences of adult intensive care patients who were conscious during mechanical ventilation: a phenomenological-hermeneutic study. Intensive and Critical Care Nursing, 28(1), 6-15. doi: 10.1016/j.iccn.2011.11.002

Karolinska Institutet. (2019). Svensk MeSH. Hämtat från https://mesh.kib.ki.se/

*Kietzmann, D., Hannig, C. & Schmidt, S. (2015). Migrants’ and professionals’ views on culturally sensitive pre-hospital emergency care. Social Science & Medicine, 138(aug2015), 234-240. doi: 10.1016/j.socscimed.2015.06.022

Leininger, M. M. (2006). Culture care diversity and universality theory and evolution of the ethnonursing method. In M. M. Leininger and M. R. McFarland (Eds.), Culture Care Diversity

and Universality: a Worldwide Nursing Theory (2d ed., pp. 1 - 41). Sudbury, Massachusetts:

Jones and Bartlett

Lykkegaard, K. & Delmar, C. (2015). Between violation and competent care – lived experiences of dependency on care in the ICU. International Journal of Qualitative Studies on

22 Magelssen, R. (2008). Kultursensitivitet: om å finne likhetene i forskjellene. Oslo: Akribe.

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

SOU 1997:51. (1997) Brister i omsorg – en fråga om bemötande av äldre. Stockholm: Socialdepartementet

*Suurmond, J., Uiters, E., de Bruijne, M. C., Stronks, K. & Essink-Bot, M-L. (2011). Negative health care experiences of immigrant patients: a qualitative study. BMC Health Services

Research, 11(10), 1–8. doi: 10.1186/1472-6963-11-10

Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i

hälso- och sjukvården: en handbok. (3. uppl.) Stockholm: Statens beredning för medicinsk

utvärdering (SBU). Hämtad från

https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf

Statistiska centralbyrån. (2018a). Invandring till Sverige. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB). Hämtad 28 jan, 2019, från

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/

Statistiska centralbyrån. (2018b). Utländska medborgare i Sverige. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB). Hämtad 23 jan, 2019, från

23 Statistiska centralbyrån. (2018c). Utrikes födda i Sverige. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB). Hämtad 28 jan, 2019, från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/

Stubberud, D. (2009). Intensivvårdssjuksköterskans målgrupp och arbetsplats. I T. Gulbrandsen och D.G. Stubberud (red.), Intensivvård: avancerad omvårdnad och behandling. (s. 19 – 23). Lund: Studentlitteratur

Svenska akademien, Lexikaliska institutet (2009). Svensk ordbok: utgiven av Svenska

Akademien. (1. uppl.) Stockholm: Norstedt

*Van Keer, R. L., Deschepper, R., Huyghens, L. & Bilsen, J. (2017). Mental well-being of patients from ethnic minority groups during critical care: a qualitative ethnographic study. BMJ

Open, 7(9), 1-8. doi: 10.1136/bmjopen-2016-014075

*Vydelingum, V. (2000) South Asian patients’ lived experience of acute care in an English hospital: a phenomenological study. Journal of Advanced Nursing, 32(1), 100-107

doi: 10.1046/j.1365-2648.2000.01415.x

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad:

Bilaga 1.

Sökning Databas Sökord Antal träffar

Antal lästa abstracts

Antal lästa i helhet

#1 Cinahl Nurse-patient relations (MH)

AND Ethnic Groups (MH)

112 1 0

# 2 Cinahl #1AND (Patient experiences OR

Perceptions OR Opinions OR Attitudes OR Views)

44 2 0

#3 Cinahl Nurse-patient relations (MH)

AND Minority Group

72 3 1*

#4 Cinahl (Nurse patient relationship (MH)

AND Cultural competence (MH)) AND (intensive care unit OR icu OR critical care OR critical care unit)

9 1 0

#5 Cinahl Cultural Competence (MH) AND

Critical care (MH)

7 0 0

#6 Cinahl Cultural Competence (MH) AND

Emergency Care (MH)

27 4 2

En utesluten efter första genomläsning pga fel fokus

#7 Cinahl (Cultural Competence (MH) AND

Minority Groups (MH)) AND Critical Care

8 1 0

#1 PubMed Cultural competence AND Nurse

patient relation

202 7 1

Utesluten efter första genomläsning pga fel fokus

#2 PubMed #1 AND Critical care 2 0 0

#3 PubMed Cultural competence AND

professional patient relation AND qualitative

135 10 2

En utesluten efter första genomläsning pga fel fokus

#4 PubMed #3 AND Critical Care 2 0 0

#5 PubMed Cultural competence AND critical

care

*Sökning #3 i Cinahl genererade en titel som var en kommentar till en tidigare publicerad artikel. Ursprungsartikeln letades upp då resultatet bedömdes kunna svara mot studiens syfte.

#6 PubMed Cultural competence AND

Emergency care

42 2 0

#7 PubMed Cultural Competence AND

Patient Satisfaction

180 17 0

#8 PubMed (Cultural competence AND

(ethnic groups OR minority groups)) AND qualitative

179 6 0

#9 PubMed Critical care AND (ethnic groups

OR minority groups)

98 6 1

#10 PubMed (Emergency care AND AND

(ethnic groups OR minority groups)) AND qualitative

25 0 0

#11 PubMed ((ethnic groups OR minority

groups)) AND patient satisfaction) AND qualitative

130 5 2

En utesluten efter första genomläsning pga fel fokus

Referenslista How do ethnic minority patients

experience the intercultural care encounter in hospitals? A systematic review of qualitative research

Bilaga 2.

Författare År Land

Syfte Design Deltagare Resultat Kvalitet

Kommentar Hamilton, M. & Essat, Z., 2008, Storbritannien Att undersöka om etniska minoritetsgrupper upplevt att den vård de fått var känslig för deras behov. Kvalitativ design med fokus-grupper

Sex fokusgrupper med mellan 8 och 15 deltagare. Åldern på

deltagarna var 26–80 år.

Grupperna bestod av deltagare från olika etniska minoriteter i det lokala samhället. Både kvinnor och män.

Deltagarna uttryckte en önskan att sjuksköterskorna skulle ha kunskap om deras religion och traditioner. De upplevde att de blivit okänsligt bemötta vid flera tillfällen, bland annat med avseende på deras klädsel. De upplevde även att de blev annorlunda behandlade än inhemska patienter. Att få hjälp att komma ihåg tid för bön samt att ges möjlighet att bära

huvudbonad var saker som upplevdes positivt.

Språksvårigheter lyftes fram som något som ofta gav upphov till missförstånd och isolering.

Låg Kietzman, D., Hanning, C. & Schmidt, S., 2015, Tyskland Att utforska migranters och sjukvårdspersonals syn på kultursensitiv prehospital akutsjukvård. Kvalitativ design med enskilda intervjuer och fokus-grupper 41 migranter, äldre än 18 år,

som upplevt prehospital

sjukvård de senaste fem åren.

Flera deltagare la vikt vid sjukvårdspersonalens

sociala/emotionella kompetens. De uppgav att empati, uppmärksamhet och uppmuntran hjälpte dem att hålla lugnet. Språkbarriärer var ett problem liksom upplevelsen att sjukvårdspersonalen inte hade kunskaper om specifika kulturella karakteristika.

Att få information om olika steg i behandlingen som gavs upplevdes som positivt.

Alpers, L-M., 2016, Norge

Att undersöka vilka

faktorer som

bygger tillit eller genererar misstro i möten mellan sjukvårdspersonal och etniska minoritetspatienter. Kvalitativ design med intervjuer

Tio första generationens

invandrare. Ålder 32–85 år. Sex kvinnor och fyra män. Deltagarna hade bott i Norge 6–40 år och hade ursprung i Asien eller Afrikanska länder söder om Sahara.

Vissa deltagare uppskattade ett jämlikt bemötande från sjukvårdspersonalen medan andra önskade ett mer auktoritärt förhållande. Deltagarna ansåg generellt att det var positivt att bli inkluderade i diskussion kring behandling även om de var vana att anhöriga var de som brukade få information. Personalens sätt att kommunicera kunde leda till missförstånd då det var annorlunda från vad deltagarna var vana vid. Att personalen uppträder varsamt, artigt och vänligt beskrevs som positivt. Hög Van Keer, R. L., Deschepper, R., Huyghens, L. & Bilsen, J., 2017, Belgien

Att undersöka det mentala välbefinnandet hos patienter från etniska minoritetsgrupper och eventuella riskfaktorer för att utveckla mentala hälsoproblem hos patientgruppen när de vårdas inom intensivvården. Etnografisk studie

10 patienter och deras närstående inkluderades. Patienterna var 40–82 år gamla och kom ursprungligen från Marocko, Algeriet, Turkiet, Kongo och Portugal. Sex män och fyra kvinnor.

Patienternas önskan och försök att kommunicera med vårdpersonalen möttes ofta av tidsbrist eller fokus på medicinska uppgifter. Deras försök till icke-verbal kommunikation blev ibland inte uppmärksammade eller möttes av neglekt. Språklig kommunikation var en källa till missförstånd vid flera tillfällen.

När patienter uttryckte känslor av hopplöshet möttes det ofta av tystnad från vårdpersonalen.

Arnaert, A. & Schaack, G., 2006, Kanada Att undersöka inuiters upplevelser av akutsjukvård för att få en bild av bästa holistiska omvårdnad för att möta specifika kulturella behov. Kvalitativ design med intervjuer Fyra patienter. 19–74 år. Två män och två kvinnor. Inuiter från Nunavik som vårdas i Montreal.

Deltagarna upplevde inledningsvis negativa känslor, bland annat på grund av att sjuksköterskorna var upptagna och inte hade tid med dem. Under tiden på akutmottagningen fick de mer förståelse för situationen och upplevde längre fram att de blev väl omhändertagna. Att sjuksköterskorna gav adekvat information upplevdes positivt och som att sjuksköterskorna visade kulturell respekt. På det stora hela var patienterna nöjda med bemötande och omhändertagande.

Låg Cortis, J. D., 2000, Storbritannien Att få en beskrivning av patienters uppfattning av omvårdnad och få deras kommentarer på egna upplevelser av omvårdnad de fått från sjuksköterskor på sjukhus. Kvalitativ design med intervjuer

38 muslimska deltagare mellan

44 och 66 år gamla.

Ursprungligen kom de från Pakistan. De hade varit inlagda på sjukhus de senaste 6–12 månaderna.

Deltagarna hade upplevelser av att sjuksköterskorna var mekaniskt och tekniskt inriktade och att de saknade känslor och empati. De upplevde att de blev ignorerade och att sjuksköterskorna inte brydde sig. Sjuksköterskorna upplevdes inte ha förståelse och respekt för deras specifika kulturella behov. Deltagarna upplevde att de blev annorlunda bemötta än inhemska patienter. Något som upplevdes som positivt var när sjuksköterskorna informerade om vad som hände.

Garrett, P. W, Dickson, H. G., Young, L., Klinken, A. W. & Forero, R., 2008, Australien Att få en uppfattning av kulturell kompetens så som den upplevts av akut sjuka patienter. Kvalitativ design med fokus-grupper.

49 patienter och tio vårdare

med icke engelskspråkig

bakgrund (arabiska, italienska,

vietnamesiska, kinesiska,

kroatiska, serbiska och

spanska). Patienterna hade

vårdats inneliggande på

sjukhus under 2004.

Det som upplevdes som positivt bemötande var engagemang, konsultation och information från vårdpersonalen. Negativt bemötande var neglekt, auktoritärt eller rasistiskt beteende. Deltagarna uppgav att de upplevt kommunikationsproblem på grund av språksvårigheter. Att inte kunna kommunicera gav känslor av ångest och beroende. Det ledde även till missförstånd som gav svårigheter i omvårdnaden. Tvåspråkig personal sågs som något positivt men några deltagare upplevde att den personalen inte ville prata deras modersmål.

Hög Suurmond, J., Uiters, E., de Bruijne, M. C., Stronks, K. & Essink-Bot, M-L., 2011, Nederländerna Att identifiera situationer där invandrade patienter drabbades av negativa händelser vid sjukhusvistelse och behandlnig. Kvalitativ design med enskilda intervjuer och fokus-grupper

22 deltagare från olika etniska grupper (Turkiet, Kina, Italien, Portugal).

Deltagarna hade negativa känslor/upplevelser på grund av att de upplevde att de blivit diskriminerade och att deras beskrivning av symptom inte togs på allvar. Språksvårigheter kopplades till negativa upplevelser av informationsutbyte. Språksvårigheter gjorde även att de inte kände att vårdpersonalen lyssnade på dem.

Hög

Vydelingum, V., 2000, Storbritannien

Att undersöka hur sydasiatiska patienter och deras

vårdare uppfattar

och beskriver sina

erfarenheter av omvårdnad de fått på sjukhus. Kvalitativ design med intervjuer

16 deltagare, tio patienter och sex anhöriga. 13 kvinnor och tre män. Fem hinduer, sex muslimer och fem sikher.

Överlag var patienterna nöjda med hur sjuksköterskorna varit mot dem. Dock uttryckte de att sjuksköterskorna hade bristande kunskaper om t.ex. deras religiösa behov. De fick inte heller hjälp att få dessa tillgodosedda. På grund av kommunikationssvårigheter upplevde de isolering och ensamhet. Svårigheterna förvärrades av sjuksköterskornas brist på engagemang och ovilja att ta reda på hur de kan underlätta kommunikationen.