Från Afghanistan till Sverige -

Anna Toivonen

Examensarbete

Från Afghanistan till Sverige

- En kvalitativ studie om att vara kvinna i olika

världar

Författare: Anna Toivonen Handledare: Barzoo Eliassi Examinator: Jan Petersson Termin: VT15

Anna Toivonen

Abstract

Author: Anna Toivonen

Title: From Afghanistan to Sweden – a qualitiative study about being a woman in two different worlds.

Supervisor: Barzoo Eliassi Assessor: Jan Petersson

This study aims at finding out how it is to be a woman in two different realities. I have met adult women who were raised in Afghanistan and came to Sweden as refugees with their families.

The aim is to see similarities and differences between being a woman in the two countries. Part of the aim is to see how the role as a female is reconstructed out of the influence from both Afghanistan and Sweden.

To help me understand the result I used an intersectional perspective. I investigated into the hierarchy between men and women in the society and how the construction of gender and power can effect each other.

The most outstanding result was how women took control over and stood up for themselves when they moved to Sweden.

Innehåll

1.Inledning____________________________________________________________5

2.Problembakgrund____________________________________________________6

3.Problemformulering__________________________________________________8

3.1 Syfte och frågeställningar_____________________________________________9 3.2 Avgränsning_______________________________________________________ 9 3.3 Disposition________________________________________________________ 9

4.Tidigare forskning__________________________________________________10

4.1 Vad innebär det att vara flykting och migrationsprocessen?__________________10 4.2 Svensk forskning om muslimska kvinnor________________________________11 4.3 Den västerländska synen på tredje världens kvinna________________________12 4.4 Vem är förtryckt?__________________________________________________13 4.5 Förändringar i familjebilden___________________________________________13

5. Teori_____________________________________________________________15

5.1 Teoretiskt perspektiv________________________________________________15 5.2 Teoretiska begrepp_________________________________________________ 16

6. Metod och metodologi______________________________________________ 18

7. Resultat__________________________________________________________25

1. Inledning

Under min tid som verksam på en integrationsenhet har jag blivit intresserad av de stora förändringar som sker i en persons liv i samband med migration till Sverige. En av dessa förändringar som jag har intresserat mig lite extra för är förändringar som sker hos familjemedlemmarna och familjerelationerna då jag sett både mer och mindre tydliga förändringar i möten med familjerna. Afghanistan är ett land som i media framställs ha många olika religioner, klaner, samhörigheter och kulturer. Det som alla grupper och provinser haft gemensamt är könsmaktsordningen, mannen är högre än kvinnan i samhället. Denna hierarki finns mer eller mindre i alla samhällen, men enligt svensk media finns den tydligt i Afghanistan. Jag har blivit tvungen att reflektera över detta då jag i arbetet med afghaner sett olika relationer mellan mannen och kvinnan. Det finns familjer där kvinnan inte talar med män om hon inte blir tilltalad, det finns även de där mannen är tydligt överordnad kvinnan och de där kvinnan är överordnad mannen. Det finns även familjer som enligt svenska normer skulle kallas jämställda. Det jag då har frågat mig själv är om det alltid varit så och om skillnaderna endast beror på i vilken provins en person är uppväxt i eller om förändringen kommit i och med flytten till Sverige. Jag har även funderat över hur dessa roller och relationer påverkar inkluderingen i det svenska samhället när det kommer till de sociala relationerna.

syftar därför till att minska denna kunskapslucka vad gäller afghanska kvinnor i Sverige.

Studien blir viktig för socialt arbete då personer som möter dessa individer kan ges en bild av hur afghanska kvinnor kan ha behandlats i hemlandet och hur de anpassar sig till det svenska samhällets normer. Utan en förståelse för personers bakgrund kan yrkesverksamma personer ha svårare att bemöta en person och komma åt denne på ett sätt som gör det möjligt att hjälpa på bästa sätt. I Sverige finns ett etableringsprogram för nyanläda där målet är att personerna så snabbt som möjligt ska studera och få ett arbete, detta är inte möjligt för alla och för att förstå olika personers möjligheter och begränsningar måste det finnas en förkunskap om möjliga bakgrunder och faktorer såsom påtryckningar från hemlandet som kan påverka framtiden i Sverige. Hur afghanska kvinnor i Sverige ser på sin situation, både utifrån hemlandets och svenska normer är viktigt att ha med i tankarna då det kan underlätta anpassningen in i det svenska samhället.

2. Problembakgrund

Ur ett diakroniskt perspektiv har Kvinnosynen i Afghanistan formellt förändrats med start på 1920-talet. Kungen förbjöd tvångsgifte, minskade mannens juridiska rätt och rätt till månggifte samt minskade mullors makt i familjefrågor. Kvinnorna fick under 50 och 60-talen rösträtt, arvsrätt och i övrigt lika rättigheter som män samt att slöja och burka var ett frivilligt plagg. Kvinnorna hade även rätt till utbildning och arbete. Formellt ser det ut som en positiv förändring, men enligt Brieger (2005) finns inte denna förändring i verkliga livet för alla kvinnor utan den gäller medelklassens kvinnor i städerna. På landsbygden kvarstår talibanernas kvinnosyn och i vissa provinser har kvinnosynen stärkts ytterligare. Detta innebär att kvinnorna till exempel inte får lämna hemmet utan en manlig släkting, studera och arbeta eller visa sig utanför hemmet utan burka (Brieger, 2005).

kvinnor visar sig utan burka, men på övriga platser och i mindre städer kvarstår traditionen med burka. Kvinnor i Afghanistan är ofta gifta (57% innan de är 16 år) och i äktenskapet ingår ofta en kontroll av kvinnan. Detta innebär i många fall även viss misshandel av kvinnan och om hon anmäler detta finns stor chans att hon anklagas för Zina (hedersbrott) som gör att hon sätts i fängelse, antingen med förklaringen att hon bör skyddas eller på grund av Zina. Misshandeln kan enligt mannen hänföras till kvinnans bristande respekt för honom. Misshandeln kan även handla om ett sätt att visa vem som har mest makt inom familjen. Det finns möjligheter för kvinnan att ta ut skilsmässa på vissa grunder, men få gör det på grund av ekonomiska skäl. (Brieger, 2005).

Fram till 2001 har talibanerna kunnat regera i Afghanistan. Sedan USA förde krigsföring mot talibanerna har de inte längre samma makt utan befinner sig i opposition. De senaste åren har Utrikespolitiska institutet (2015) sett tendenser till att talibanerna växer sig starkare och väntar på att få mer makt. På grund av att talibanerna befinner sig i opposition försöker de få tillbaka makten genom till exempel bombattacker, eldstrider och så vidare som även påverkar civila personer. Det förekommer även husrannsakningar och kroppsvisiteringar, allt detta är enligt Kristiansson & Schönmeyr (2005) en orsak för kvinnor att hållas isolerade då det uppfattas som kränkande. Författarna menar även att den västerländska och amerikanska kulturen inte bara påverkar krigssituationen i Afghanistan utan även det vardagliga livet. På grund av oroligheterna är det många som flyr från landet och vissa av dem kommer till Sverige. I Afghanistan finns det olika traditioner i olika delar av landet, men de flesta innebär att kvinnan jobbar i hemmet och mannen är den som försörjer familjen och har även en större försörjningsskyldighet. Detta förklaras av författaren med att män inte alltid anser det vara passande att en bortlovad kvinna vistas på arbetsplatser tillsammans med män (Brieger, 2005).

Mänskliga rättigheter i Afghanistan

Afghanistan har valt att göra vissa reservationer i lagarna för det som går emot till exempel Sharialagen och andra rådande lokala lagar. På grund av personers ställning i samhället kan straffrihet eller mildring göras, detta leder enligt regeringens rapport till att många fall av övergrepp eller omänsklig behandling inte utreds då de utförs av exempelvis polis. Ofta är det kvinnor som faller offer för dessa handlingar (Regeringen, 2014).

På arbetsmarknaden är det inte jämställt mellan könen. Enligt svenska Regeringens rapport (ibid.) har kvinnor inte samma möjlighet som män att utbilda sig samt att de ofta diskrimineras på arbetsmarknaden. Detta har enligt ovanstående rapport lett till att ca 15 % av de arbetsföra kvinnorna jobbade år 2013. Även landets dåliga säkerhetsläge pekas ut i rapporten som menar på en minskad rörlighet, framförallt för kvinnor och kan ses som en orsak till denna situation.

3. Problemformulering

rekonstrueras. Vad händer då när olika normer och kulturer möts i en och samma person?

3.1 Syfte och frågeställningar

Syftet är att se hur afghanska kvinnor i Sverige beskriver sin situation i Afghanistan och i Sverige samt hur kvinnan rekonstrueras utifrån detta. Delsyftet är att se likheter och skillander i att vara kvinna i det afghanska respektive det svenska samhället.

- Hur påverkas identiteten som kvinna av influenser från Afghanistan och Sverige?

- Hur upplevs den personliga inkluderingen i det svenska sociala samhället? - Hur beskriver kvinnorna de olika länderna?

- Finns det skillnader i rekonstruktionen beroende på varifrån i Afghanistan kvinnorna kommer?

3.2 Avgränsning

För att avgränsa min studie har jag valt att endast rikta in mig på afghanska kvinnor som kommit till Sverige som flyktingar. Jag har valt att fokusera på kvinnorna då det finns mer material att hämta om dem vad gäller mitt problemområde.

3.3 Disposition

att användas i min analys, kapitel åtta där datan kommer att behandlas. I det avslutande nionde kapitlet förs en slutdiskussion och slutsatser görs.

4. Tidigare forskning

I detta kapitel redovisas tidigare forskning i ämnet. Kapitlet syftar till att ge en bild av studiens ämne och ge bakgrund till den. Forskningen jag har valt att granska berör inte bara Afghanistans historia utan även den resa som en flykting genomgår, från sitt hemland till Sverige. Kapitlet berör även den västerländska synen på muslimska kvinnor och den syn som förmedlas till många svenskar, bland annat via media och läsning. Just dessa studier som jag har granskat är viktiga för att få en helhetsbild, från att en kvinna flyr från Afghanistan tills att hon kommer till Sverige och påbörjar det som i Sverige kallas för integrationsarbetet. Kapitlet berör även hur det kan vara att leva i Afghanistan idag.

4.1 Vad innebär det att vara flykting och migrationsprocessen

Spännar (2001) skriver i sin avhandling om hur det sociala sammanhanget försvinner i samband med flykten till ett nytt land. Hon menar att man måste bygga upp en ny identitet i relation till nya människor och en ny omgivning. Spännar (2001) menar att de nyanlända behöver bygga upp ett nytt socialt nätverk och det sociala sammanhanget uppstår genom så kallade brobyggare, det kan vara till exempel ett gemensamt intresse eller barnen som hittar vänner i skolan och genom detta kan föräldrarna lära känna varandra. Brobyggarna kan även vara landsmän som funnits i Sverige tidigare och kan hjälpa de nyaste med det som behövs, till exempel kontakter med myndigheter eller vardagliga saker som är olika de i hemlandet.

4.2 Svensk forskning om muslimska kvinnor

4.3 Den västerländska synen på tredje världens kvinna

Mohanty (1984) skriver att den typiska västerländska synen på tredje världens kvinna är att de i allmänhet är förtryckta och lever ett begränsat liv. Ofta är uppfattningen att kvinnan är ignorerad, jobbar i hemmet, fattig, obildad och utsatt. Föreställningen är att hon är bunden till landets traditioner och ska vara familjebunden. Författaren menar att bilden av tredje världens kvinnor står i kontrast mot uppfattningen av kvinnan själv i den egna västerländska kulturen där hon är fri att göra vad hon vill med sin kropp, sitt liv och hon är även utbildad (ibid.).

Otterbeck (2005) skriver om hur Islam framstår i svenska läroböcker. Han visar på hur muslimer framstår som aggressiva fanatiker som är bakåtsträvande och kvinnoförtryckande. Otterbeck (2005) menar att enligt västvärlden kunde Islam under en viss tid vara synonym med kvinnoförtryck.

Hessami (2013) har gjort en studie som bland annat berör hur muslimer anser sig bli betraktade av svenskar. Intervjupersonerna i studien menade på att svensk media ger en snedvriden bild av den islamiska verkligheten. De menar att det finns en politik bakom till exempel terrorattacker, inte att det är Islam och muslimer som ligger bakom. En av kvinnorna i studien menade att det enligt media framställs som muslimer som utför handlingar och därmed beskyller religionen istället för att tala om politiken som lett till handlingar. I övrigt i studien redovisas även för hur media skapar en uppfattning av muslimer, såsom att alla muslimer är terrorister efter 11 september. Detta kan i sin tur enligt författaren utlösa fientlighet mot muslimer och konsekvensen kan bli rasistiska handlingar såsom att muslimer attackeras på grund av sin slöja eller liknande.

4.4 Vem är förtryckt?

Till skillnad från tidigare nämnd forskning som tyder på kvinnligt förtryck har Husemann (1999) i sin uppsats skrivit att det är mannen som är förtyckt under sina plikter. Den typiske muslimska mannen är den som ska skydda och försörja familjen och ibland andra kvinnliga ogifta släktingar. Husemann (1999) menar även att det är en uppfattning i västvärlden att kvinnan är förtryckt trots att kvinnorna själva anser att ett jobb utanför hemmet inte kan hanteras då hemarbetet redan är på heltid. Husemann (1999) skriver även att det är kvinnans eget val att bära slöja eller burka och att det av kvinnorna själva inte ses som förtryck utan som en rättighet. Kvinnorna har i studien jämfört sin klädsel med de kristna nunnornas. De anser att klädseln är ett aktivt val man gör och att det kan vara format av omgivningen och tidpunkten.

4.5 Förändringar i familjebilden

omgivningen på ett annat sätt än pappan. Riyadh (1998) menar att de familjer som beskrivits ovan är de som försöker hålla fast vid en patriarkal familjebild. Det finns även den integrerade och den assimilerande familjen. Den integrerade familjen är den som försöker anpassa familjen efter omgivningens krav men fortfarande har vissa bitar kvar av hur familjen såg ut i hemlandet. Detta kan innebära kontakter med landsmän och att de håller sig inom de ramar som de är vana vid från hemlandet. Den assimilerande familjen är den som helt bryter med sin gamla kultur och anpassar sig till den nya dominerande kulturen (ibid.) Detta är enligt Riyadh (1998) problematiskt då de till en början inte passar in någonstans. De passar inte in hos sina landsmän då de avsagt sig den kulturen men de passar inte heller in i den nya kulturen eftersom de inte kunnat hitta sin nya identitet direkt. Omgivningens bemötande har stor betydelse för identitetsfinnandet i den nya kulturen då bemötandet kan vara öppet eller frånstötande. Spännar (2001) skriver om samspelet mellan protest och tvång där hon nämner en ung kvinna vars pappa inte ville att hon skulle gå i gymnasiet utan istället vara hemma och förbereda sig för äktenskap. Kvinnan protesterade mot tvångsgiftet och lyckades skjuta upp det tills hon var 25 år gammal. Spännar (2001) behandlar även svårigheten i att ta ställning till saker då främst ungdomar befinner sig emellan två kulturer. De vill inte gå emot någon kultur eftersom detta kan ge dåligt samvete, å ena sidan gå emot föräldrarna och å andra sidan gå emot normen i det nya landet. Dock skriver författaren att föräldrarna ofta förlorar sin auktoritet då de blir beroende av barnen som ofta lär sig språket snabbare.

De ovan nämnda studierna förstärks ytterligare i Kristal-Anderssons (2001) avhandling. Författaren menar att det kan finnas ett främlingsskap hos en nyanländ. Det som innan har varit självklart måste nu rekonstrueras för att fungera i den nya miljön. Det är även ett nytt språk och det kan vara svårt att passa in om det finns stora skillnader mellan hemlandet och det nya landet.

Allt detta påverkar hur man formas i det nya landet och författaren skriver även att de nya normerna, värderingarna och den nya kulturen kan få en person att ifrågasätta sina eller familjens värderingar. Dessa tvivel eller ifrågasättningar kan få en familj eller individ att påbörja de faser som Riyadh (1998) framförde.

5. Teori

I detta kapitel kommer jag redogöra för studiens teoretiska perspektiv. Detta perspektiv kommer sedan att användas för att förstå den data jag samlar in. Nedan beskrivs ett intersektionellt perspektiv och även könsmaktsordningen som en del i detta. Efter att det övergripande teoretiska perspektivet har presenterats följer några begrepp som har betydelse för min studie.

5.1 Intersektionellt perspektiv

att verkligheten är socialt konstruerad och detta styrker Mattsson (2010) när hon säger att olika faktorer, såsom kön och etnicitet påverkar varandra och skapar maktstrukturer som en verklighet. De los Reyes & Mulinari (2005) redogör för Frasers (2002) teori om hur genus och kön grundar sig i arbetsdelningen där män utgör den privilegierade kategorin över kvinnan. Författarna skriver även om Balibar och Wallerstein som menar att kön, klass och etnicitet utgör en grund för exkludering från samhället. Exkluderingen hindrar även en individ från att bli inflytelserik och få makt. Balibar menar även att kön och etnicitet hela tiden reproduceras och skapar ojämlikhet i samhället. Balibar och Wallerstein (i De los Reyes & Mulinari, 2005) diskuterar ras och etnicitet samt rasism och menar att de legitimerar och neutraliserar sociala hierarkier, såsom könsmaktsordningen. Balibar antyder här att ras är föränderligt och måste sättas i perspektiv till historia och nuvarande samhälle. Det finns klasskillnader enligt författarna. Dessa klasser hjälper människor att kategorisera och differentiera personer från till exempel olika städer eller länder. Krekula, Närvänen & Näsman (2005) menar att inte bara kön, etnicitet och klass är en grund för maktförhållande, även ålder är det. Författarna menar att ålder kan utgöra makt åt båda håll, beroende på kontexten. Det kan alltså vara både fördel och nackdel med att vara både ung och gammal. De los Reyes & Mulinari (2005) menar att generationsskillnader och ålder förändras över tid. Från att vara barn och inte ha lika mycket makt till att som vuxen ha mer makt för att till slut vara gammal och inte ha lika mycket makt igen. De menar här att en äldre i många fall har mer makt än den yngre personen. De los Reyes & Mulinari (2005) vill säga att sociala hierarkier och maktstrukturer är föränderliga och att det är viktigt att sätta dem i perspektiv till samhället där de utövas.

5.2 Teoretiska begrepp

behöver jag använda dessa begrepp som hjälpmedel för att förstå vilka faktorer och familjerelationer som kan spela in i medverkandet.

Inklusion betyder enligt psykologilexikonet (psykologiguiden.se) att alla känner sig involverade och tillhörande sitt sammanhang. Inklusion innebär även att alla individer har samma rättigheter i ett samhälle. Nilholm och Göransson (2013) menar att inkludering i skolans värld ygger på fem delar. Gemenskap, demokrati, att olikheter ses som en tillgång, att elever är delaktiga och att det bara finns en skola är de fem aspekter som Nilholm och Göransson (2013) lyfter upp. Författarna (ibid.) diskuterar detta utifrån skolans värld, men de kan även överföras till övriga samhället. Dessa aspekter kan sammanfattas i att alla ska få ha en åsikt, ingen ska ses som betyngande för samhället utan att de istället ska ses som en styrka. Det innebär också att vi alla jobbar för samma samhälle, det finns bara en skola, det finns bara ett samhälle. Trots att det i samhället finns olika delar så ska alla gemensamt sträva mot ett och samma samhälle.

Identitet och spegeljag är två begrepp som berör individen i min studie. Spegeljaget är ett begrepp som Cooley satte i bruk i början på 1900-talet. Det innebär att individen uppfattar sig själv i omgivningens attityder och beteende gentemot individen (psykologiguiden.se). Enligt Cooley (i Jenkins, 2008) existerar samhället utifrån individens sinne. Det innebär att individen skapar samhället utifrån sig själv och andra i sin omgivning. Cooley menar, enligt Jenkins (2008) att individen ser sig själv och anpassar sig enligt andras handlingar. Identiteten skapas därmed utifrån andra personer i individens omgivning och kan förändras i olika omgivningar och sällskap. Cooley delar upp begreppet i tre delar, föreställning av intryck individen ger åt andra personer, föreställningen av vilka förutfattade meningar andra har om det intryck individen ger och slutligen utvecklar personen en känsla inför det hon tror att andra tror, exempelvis glädje eller förödmjukelse.

6. Metod och metodologi

I detta kapitel presenteras den metod som använts för att samla in data. Här presenteras även urval, tillvägagångssätt och bearbetning av intervju, generaliserbarhet, tillförlitlighet och trovärdighet. För att avsluta denna del förs en diskussion kring forskningsetiska överväganden.

6.1 Metod

inte behöver gallra bort något på grund av att de inte kan orden på svenska eller engelska. Kvinnorna jag har intervjuat har till stor del kunnat svenska och jag har inte behövt använda någon tolk. De få ord de inte har kunnat har de kunnat slå upp eller förklara för att jag ska förstå. Vissa av kvinnorna har inte lärt sig någon svenska vilket gjorde att jag använde mig av en telefontolk. Det finns vissa risker i och med detta, tolken ska vara opartisk och uppdraget är att översätta allt som sägs. Detta kan aldrig garanteras eftersom varken jag eller intervjupersonen kan den andres språk och kan därmed inte upptäcka om tolken översätter det som den andre faktiskt säger. Då det är ett känsligt ämne att diskutera för vissa personer funderade jag över relevansen av tolkens kön. Jag valde sedan att använda endast kvinnliga tolkar för att minska risken att en manlig tolk förskönar den manliga afghanen som kvinnan ombeds beskriva. Jag övervägde även att en kvinna kan våga berätta mer öppet om en kvinna var tolk då det kan finnas en viss samhörighet kvinnorna emellan trots att de inte känner varandra. Jag använde tolk på telefon för att öka anonymiteten hos intervjupersonen, den ökades ytterligare då jag använde mig av en tolk som inte bor i samma län som intervjupersonen.

6.2 Urval

Svensson (2011) påpekar även att de bästa intervjupersonerna är de som är kunniga och kan tala från egna erfarenheter. Intervjupersonerna har jag fått kontakt med via introduktionshandläggare i olika kommuner. Jag vill även tala om min roll som studieledare. Jag har tagit upp några dilemman men jag vill vidare diskutera de faktorer som kan ha påverkat resultatet ytterligare. För att få kontakt med kvinnorna vände jag mig till kollegor som kunde sammanföra mig med gamla klienter. Vissa av dessa klienter visste vem jag var och vissa intervjupersoner visste jag en del om då kollegor berättade om dem. De visste vem jag var på grund av att jag valde att berätta hur jag hittat dem och hur jag fått kontaktuppgifter, de visste därför att jag hade en professionell roll som handläggare i en kommun. Jag försökte vara tydlig med att jag framställdes som student i intervjuerna men det kunde i vissa fall vara svårt då jag pratat en del med intervjupersonerna innan intervjun började.

6.3 Tillvägagångssätt vid intervju

För att genomföra intervjuerna valdes en specifik intervjumetod, nämligen semistrukturerad intervju som leder kvinnorna in på de ämnen jag behöver höra om för att uppfylla frågeställningarna. Då det är öppna frågor ges utrymme för kvinnorna att berätta sin livshistoria. Kvale och Brinkmann (2009) menar att denna metod ger utrymme för öppna frågor och möjlighet till följdfrågor. Eftersom mina intervjupersoner berättar om sin livshistoria är det viktigt att kunna ställa öppna frågor på det som berättas för att ha möjlighet att komma tillbaka till det som kan anses viktigt för studien. På grund av den begränsade tiden och endast ett tillfälle till varje intervju valde jag att göra livshistorieintervju i kombination med semistrukturerad för att begränsa mängden information samt för att ha möjlighet att få svar på mina frågeställningar. Utöver detta fick kvinnorna möjlighet att berätta fritt även om saker jag inte frågat om. Detta gjorde att jag kunde hämta in extra information som kunnat vara användbar.

Innan intervjun börjat har jag frågat varje person om de vill ha tolk på telefon, detta för att förhindra språkliga missförstånd eller att information utelämnas på grund av språksvårigheter. Jag har även frågat var personerna vill träffas för att de ska känna sig trygga men jag har också bett dem välja en plats där vi kan prata ostört. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2011) menar att det är viktigt att kunna prata ostört för att intervjupersonen inte ska ta en roll som till exempel mamma om barnen är med vid intervjun. Majoriteten av intervjuerna skedde i ett rum på ett bibliotek för att inte väcka känslor hos intervjupersonen (ibid.). Intervjupersonerna har fritt fått berätta om de ämnen jag valt att skapa frågorna kring och även fått möjlighet att berätta andra saker som jag inte tagit upp. Innan intevjun startade delgav jag ytterligare en gång syftet med studien och vi diskuterade lite kort vad som kommer att tas upp. Jag påpekade även att alla kommer vara anonyma och det endast är jag som vet vem som har sagt vad då det är ett känsligt ämne och studien inte innehåller fler än fem personer. Jag vill inte att någon ska känna sig utpekad i min text. Då dessa personer har berättat saker som kan få negativa konsekvenser för både dem själva men även den afghanska gruppen i stort har jag valt att hålla allt så anonymt som möjligt. Öberg (2011) menar här att det är viktigt att tillgodose intervjupersonens bästa då det kan framkomma berättelser som tidigare inte berättats för någon. Jag anser därför att anonymiteten är en viktig aspekt i intervjun och bearbetningen av dem. Vid intervjuerna spelade jag in samtalen på mobiltelefon. Intervjupersonerna gav i enlighet med Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2011) godkännande på att jag spelade in samtalen. Jag förde även lite anteckningar med nyckelord under intervjuerna. Namnen på filerna och anteckningarna fingerades för att igen öka anonymiteten.

6.4 Bearbetning av intervjuerna

från intervjuerna. Jag har valt att tematisera min data för att kunna plocka ut relevant information. De teman som valts återkommer i både resultat och analys. Dessa teman har valts utifrån frågeställningarna och studiens syfte. Temana är; familj och äktenskap, rättigheter, social inkludering samt identitet. Dessa teman hade valts redan innan intevjuerna gjordes då min intervjuguide är skapad utifrån dessa. Jag valde dessa teman redan i början av uppsatsen då det är i dessa områden som jag själv sett förändringar hos personer från andra länder.

6.5 Generaliserbarhet, tillförlitighet och trovärdighet

Generaliserbarhet innebär att studiens resultat kan överföras till en större grupp eller andra situationer (Kvale och Brinkmann, 2009). Min studie är gjord i liten utsträckning och kan därför inte bekraktas som generaliserbar. Då min studie i stor utsträckning baseras mycket på enskilda upplevelser är det omöjligt att överföra resultaten till alla afghanska kvinnor. Afghanistan är ett land med många olika folkgrupper, traditioner och individer. Alla dessa individer påverkas även olika utifrån sin omgivning och vissa förändras mer eller mindre vid en flytt till Sverige. Resultaten kan även ha påverkats av mina egna tolkningar trots att jag under studiens gång försökt att lämna bort mina egna tankar och värderingar.

Tillförlitligheten handlar om att en person ska kunna göra om en liknande studie och kunna få samma resultat som denna (Kvale och Brinkmann, 2009). Eftersom jag gjort intervjuer med privatpersoner byggs svaren och resultaten på deras subjektiva upplevelser. Det är därför tvivelaktigt att säga att alla afghanska kvinnor skulle ge samma resultat. Resultaten bygger på just dessa kvinnor och mina tolkningar av det som berättats, någon annan hade kanske inte tolkat eller fått fram samma svar som jag. I en så pass känslig stuide som jag har genomfört är det även viktigt att inge ett förtroende till intervjupersonen för att hon ska öppna sig och berätta. Olika personer utstrålar olika saker och därför kan jag inte garantera att olika personer skulle få samma svar från dessa personer.

samma resultat kan vara svårt, även om samma frågor ställdes kan inte samma resultat garanteras. Eftersom alla berättelser är subjektiva går det inte att generalisera på någon annan person trots liknande upplevelser.

6.6 Forskningsetiska överväganden

Enligt Vetenskapsrådet (VR, u.å.) finns fyra huvudkrav som bör tillämpas vid en studie. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialkravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att jag har en skyldighet att både skriftligt och muntligt informera om syftet med studien, att medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst. För att ge denna information skriftlig kommer jag att skicka ett informationsbrev till personer jag önskar intervjua för min studie. Information om när och var studien kommer att publiceras ska även ges till alla intervjupersoner när detta är fastställt. Samtyckeskravet innebär att alla intervjupersoner skriftligt ska samtycka till sin medverkan då dessa är klienter. Då jag endast använder klienter kommer jag att innan studiens start be om skriftligt samtycke från samtliga intervjupersoner. Det tredje kravet handlar om konfidentialitet. Detta innebär att om intervjupersonen kräver att vara anonym ska detta beaktas i största möjliga mån. Även intervjusvaren ska behandlas på sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem. Jag kommer att intervjua alla personer i enrum för att undvika att till exempel familjen hör då jag anser att detta kan göra att intervjupersonenen inte alltid talar sanning (till exempel vid kritik av maken). Jag kommer även att avidentifiera intervjupersonerna och endast skriva ut kön. Inte endast på grund av att till exempel namn inte har betydelse, men även på grund av att vissa kan ha skyddad identitet eller möjligtvis utsättas för hot till exempel på grund av sin bakgrund om informationen kommer i fel händer. Jag kommer även att förstöra informationen och radera ljudupptagningar då jag är klar med användningen av dessa. Det sista kravet är nyttjandekravet. Detta krav berör rättigheter av personuppgifter och information. Jag får inte använda den information jag fått i andra ändamål än denna uppsats utan medgivande från intervjupersonen.

erfarenheter och uppfattningar. Det som framkommer i intervjuerna kan därför inte anses vara uppfattningen av alla afghaner och bör därför inte spegla bilden av vad en stereotyp afghansk person är. Genom detta kan jag förhoppningsvis visa på en mer positiv bild efter denna studie. Jag är även öppen med att resultaten bygger endast på dessa kvinnor och inte kan överföras till alla afghaner. Jag kommer använda intervjupersoner som jag inte känner för att undvika att de ska svara så som de tror att jag förväntar mig. Eftersom denna studie endast bygger på afghaners egna svar vill jag undvika att generalisera för mycket då kollektivet är olika i olika delar av landet.

7. Resultat

I detta kapitel presenterar jag den data som samlats in från mina intervjupersomer. Jag börjar med att presentera dem genom att kortfattat och avidentifierat berätta vilka de är. För att inte urskilja de olika personerna har jag valt att presentera dem utan att numrera dem. Jag har valt att helt avstå från identifiering då vissa intervjupersoner bad om det, men även då de inte är representanter för någon verksamhet utan egna individer. Efter presentationen följer resultaten utifrån två teman; livet för kvinnan i Afghanistan, livet för kvinnan i Sverige och till slut en sammanfattning där jag ställer de två verkligheterna mot varandra. I de teman jag valt att presentera har jag sedan delat in texten utifrån mina frågeställningar.

7.1Presentation av intervjupersonerna

7.2 Livet enligt kvinnan i Afghanistan

ÄKTENSKAP OCH FAMILJ Under intervjuerna ställdes frågor om livet i Afghanistan. Kvinnorna berättade att de alla bott tillsammans med sina föräldrar innan de gifte sig. En av kvinnorna bodde även med sin familj även efter hon gift sig. Familjen bodde i vad vi i Sverige kan likna vid radhus, men att de olika husen satt ihop, man bodde alltså i samma hus.

”När jag gifte mig, under fem-sex dagar bodde jag hos min mans familj, det vill säga hos min svärfar. Sen, eftersom min man senare fick jobb där min familj bodde då levde jag tillsammans med min man, mina barn och min mor.”

Gemensamt för kvinnorna är att de inte själva fick välja vem de skulle gifta sig med utan detta låg på föräldrarna att avgöra, vilket är något som enligt intervjupersonerna är vanligt i Afghanistan. Trots att det är ovanligt är det två av kvinnorna som valt att lämna sina män och gifta sig med den man de valt av egen vilja.

”En man bara kommit för att be om hennes hand. Hon hade inte alls sett honom och hade ingen som helst information om den här mannen som hon skulle gifta sig med. De var som två främlingar. Att gifta sig av kärlek i Afghanistan händer väldigt sällan”

Kvinnorna frågades om äktenskap och jämställdheten i äktenskapet. Alla kvinnor valde öppet att berätta att de ofta blivit tillsagda vad de ska göra i Afghanistan. Det har varit mannens uppgift att jobba utanför hemmet och kvinnans uppgift att göra

En kvinna berättade hur hon alltid fått gå i skola och att hennes föräldrar såg värdet av utbildning, men när hon förlovade sig med sin man fick hon inte längre jobba enligt hans och hans familj:

”Under sju år blev jag tvungen att stanna hemma. Jag hade inte tillåtelse att gå jobba trots att innan jag förlovade mig med den här mannen kunde jag jobba. Men så fort jag blev förlovad sa han att jag inte får vara aktiv utanför hemmet. Då blev jag tvungen att sitta hemma. För att min mans familj skulle känna sig lugna.”

Alla kvinnor menade att det förekom stora påtryckningar från mannen och hans familj under tiden de bodde i Afghanistan. I intervjuerna berättades det även att det ofta var kvinnorna i mannens familj, främst hans mamma som fördelade arbetet på frun och tvingade henne att arbeta. En av kvinnorna i studien berättade att mannens mamma en gång hällt kokande vatten över henne då arbetet inte utfördes tillräckligt bra.

RÄTTIGHETER Kvinnorna berättade att de alla upplever att kvinnor i Afghanistan inte har samma rättigheter som män, speciellt inte inom äktenskapet. Att kvinnorna inte får visa sig utanför hemmet utan någon manlig person med sig var genomgående för alla.

”Det är så att afghanska folket inte ser bra på kvinnor som jobbar utanför hemmet (…) Dom säger att hennes man har ingen ära eller har ingen stolthet när man låter kvinnan eller frun göra såhär. Och man tänker om kvinnan går ut så kan hon få syn på andra män och det kan hända saker och ting”

”(…)den tryggheten som jag känner här den fanns inte där. Det är så att där är det ett patriarkaliskt samhälle, där har kvinnor ingen rätt till nånting. En kvinna får inte säga sina ord, en kvinna kan inte gå fritt utanför huset. Kvinnorna räknas inte.”

En annan kvinna hade en liknande historia, hon valde att lämna sin man som hon tvingats gifta sig med och för att kunna lämna honom tvingades hon även lämna landet. Hon bosatte sig därför i ett annat land men hon har än idag inte någon kontakt med familjen i hemlandet eftersom de anser att hon vanärat familjen. Kvinnans egen

spekulation i eventuella konsekvenser om hon återvände är att hennes familj skulle frysa ut henne och att mannen inte skulle låta henne gå ostraffad.

”Jag tvingades lämna min familj och gömma mig i en annan stad där det var svårt att lämna hemmet. Vi har inte haft kontakt sen dess.”

SOCIAL INKLUDERING Fyra kvinnor i min studie har berättat att de inte hade något egentligt socialt liv efter att de gift sig. En av kvinnorna hade möjlighet att gå i skola och där träffa andra, men i övrigt umgicks de mest med släkt och familj. En av kvinnorna tvingades gömma sig på grund av rädsla för sin familj då hon enligt dem hade begått ett brott, nämligen träffat en man utan familjens vetskap. Ingen av

kvinnorna ansåg sig ha någon social frihet, varken före eller efter äktenskap då de alltid varit kontrollerade av någon man. En kvinna berättade att den enda sociala egentiden hon hade var när hon kunde träffa och umgås med kvinnliga grannar en dag i veckan.

”Det var min syster och min mor som jag kunde prata med. Och när vi var lediga på fredagar, eller kanske någon dag i veckan brukade man träffa nån. Det är så traditionellt i Afghanistan att någon som har en ledig dag brukar gå hem till någon annan.”

IDENTITET

man kunde ha umgänge med andra och prata sitt eget språk så man kunde göra sig förstådd. Det kändes skönt.”

En kvinna menade på hur det var enkelt att veta sin identitet i Afghanistan. Hon visste hur det var att vara kvinna där, man hade sin plats i samhället. En av kvinnorna

berättade även om en skillnad mellan Afghanistan och Sverige vad gäller hur par visar kärlek offentligt men även i hushållet. Nedan beskrivs kvinnans bild av Afghanistan.

”Nej, de gör inte sånt alls utanför hemmet. Jag kan tänka mig när man är förlovad att man visar lite ömhet och respekt för kvinnan, men så fort man gifter sig är det borta. Vi hade besök av min mans kompis och frun började prata ut om hur det kändes. Hon behövde prata. Hon berättade att det kan gå två-tre veckor som hennes man inte pratar med henne, ens ett ord. Hon berättade saker jag inte vill gå igenom, men jag blev ledsen över allt hon var utsatt för. Mannen bryr sig inte alls om henne, de har ett litet barn men mannen bryr sig inte om att hjälpa till med barnet eller något hushållsarbete. Han visar inte intresse för sin fru.”

7.3 Livet enligt kvinnan i Sverige

ÄKTENSKAP OCH FAMILJ Vid frågor om påverkan från familjen i hemlandet blev svaren väldigt olika. Tre kvinnor har avsagt sig all kontakt med familjen, vissa på grund av att de känner sig dåligt behandlade och vissa för att de inte vill bli påverkade av deras åsikter och normer som de anser att inte passar i det nya livet i Sverige. Två kvinnor har fortfarande kontakt med sina familjer och de menar att mannens familj ofta försöker påverka dem. En av kvinnorna berättade att kvinnan är mannens och hans familjs ansvar efter att de är gifta, innan var det den egna familjens män som bar ansvaret för kvinnan. Kvinnan menade därmed att det inte var hennes bröder som försökte påverka henne utan det var mannens familj.

försöka tänka på vad du har för klädsel och sånt. (…) De är verkligen oroliga över vad jag gör här.”

RÄTTIGHETER Alla kvinnor berättar att de känner en lättnad och trygghet i Sverige. De menar att här är kvinnorna skyddade på ett annat sätt, dels genom lagar och regler men också enligt normer. Här ses inte snett på en kvinna som arbetar utanför hemmet. En av kvinnorna uttryckte en trygghet i att här kan hon gå med barnen till dagis och gå och handla själv. Hon är fri att ta en promenad själv och någon har även tagit körkort sedan de kom till Sverige. Sammanfattningsvis så kände sig alla trygga i och de kunde få tillåtelse att gå ut på stan utan en man. Kvinnorna menar även att det är en trygghet i att de kan känna sig lugna i att lämna barnen på dagis eller i skolan, de vet att det är en säkrare vardag då bilbomber och attentat inte sker i samma utsträckning i Sverige. Kvinnorna berättade vidare om hur de känner sig skyddade i Sverige. Det finns lagar som förbjuder misshandel av kvinnor och några ansåg att det har förändrat deras landsmän.

”De [männen] vet att det är olagligt att slå någon i Sverige. Det är nog det som gör att de inte slår sin fru. Men jag tror att det krävs mer än lagar för att de ska förändra attityden de själva är uppväxta i.”

Två kvinnor uttryckte även trygghet i att tjäna egna pengar. Även om de inte har jobb på får de barnbidrag, föräldrapenning, etableringsersättning med mera och de menar att de kan köpa vad de vill utan att behöva mannens välsignelse.

Det var dock inte alla som kände att de var friare i Sverige, de kände sig tryggare men en kvinna uttryckte sig såhär angående om det är bättre vad gäller rättigheter att vara kvinna i Sverige:

Sverige. Jag kan lämna barnen på dagis och jag kan gå handla och såna saker. Han har inte med de sakerna att göra, men han vill inte att jag ska jobba.”

SOCIAL INKLUDERING Efter att kvinnorna i studien kommit till Sverige anser de att de har fått ökad social frihet och därmed kunnat ta sig in i samhället på ett bra sätt. Alla kvinnor jag har intervjuat har barn och de har haft möjlighet att till exempel hämtat och lämnat på dagis som i sin tur har kunnat leda till kontakt med svenska personer, både personal och andra föräldrar.

”Egentligen vill jag mycket gärna uttrycka mig på svenska, att jag kunde prata med dem och ha ett umgänge med dem, grannar eller mina barns dagispersonal när jag går och lämnar dem. Jag känner starkt att jag vill prata med dem men det blir svårt när jag inte kan. Jag vill bjuda dem på te eller mat hemma hos mig.”

Kvinnorna fick frågor som behandlade hur de blivit bemötta i det svenska samhället och hur de tror att svenskar ser på dem som kvinnor från Afghanistan. Alla kvinnor menade att de övervägande har fått ett gott bemötande. Ingen har upplevt att någon skulle vara fördömande eller se dem som mindre värda. De är dock medvetna om den svenska politiken och är därför glada att de har fått ett gott intryck. Någon kvinna sa att hon och familjen gärna skulle umgås mer med svenska familjer men att det är svårt att få kontakt då många är upptagna med sina egna liv.

IDENTITET

”Jag ska säga så att under de här månaderna som jag har varit

mammaledig, jag har verkligen blivit påverkad. Mina nerver egentligen är det värsta. Jag känner att det här har skapat depression och ångest. Jag känner mig sjuk på något sätt. Jag känner ont i hela kroppen och ibland blir ångesten stark. Jag försöker

sysselsätta mig med data, internet eller prata med min syster i telefon. Men det minskar inte mina bekymmer jag har inombords, att jag är missnöjd eller så.”

medans de i Sverige ska hitta en ny identitet. Den nya identiteten gäller både kultur, traditioner och normer.

”Om jag ska vara ärlig, så att jämt och ständigt ha den här sjalen och täcka sig, det har blivit en vanesak för mig. Nu känner jag att jag har blivit så van, så även om ingen tvingar mig att bära den känner jag mig rädd att tappa bort den eller glömma den. Det känns som att jag blir ledsen och saknar något, jag känner mig naken utan den.

Egentligen i jämförelse med andra, när det gäller till exempel min svärmor och andra, här har jag byxor, vilket inte alla har, jag känner mig mycket modernare än alla andra. Därför att de tar såna byxor som är mycket långa och stora, eller breda. Ungefär sånt som punjabi-folket har på sig. Kläder som är jättestora för att man inte ska synas på nåt sätt. Men här känner jag mig mycket modern.”

Kvinnorna fick frågan hur de tror att de upplevs i en svensk persons ögon, en av kvinnorna uppmärksammade en normskillnad mellan Afghanistan och Sverige:

”(…)jag har märkt att de har lärt sig att man ska respektera alla människor och jag tror att de har respekt för oss.”

En kvinna uttryckte att hon fått ett negativt bemötande av svenskar, hon vet inte själv om det beror på att hon är från Afghanistan. Hennes tanke är att media i Sverige har visat endast det negativa som finns i Afghanistan eller att det hänt något negativt i Sverige, till exempel kvinnormisshandel där en afghansk man varit gärningsman. Hon vet hur Afghanistan framställs i bland annat media och uttrycker en skam över att säga att hon är agfhan. Hon tycker själv inte att hennes familj är den som media framställer som afghansk.

Tre av kvinnorna uttrycker en längtan efter att vara som svenska kvinnor. De kan se svenska kvinnor och känna att de lever i motsats mot dem, något som kan skapa

svårigheter i identietsskapandet. De vill vara som de svenska kvinnor de möter och ser, men har samtidigt den afghanska identiteten kvar.

”Jag tycker verkligen att det måste vara en bra kultur där man gör såhär, att man känner varandra så väl. Mannen öppnar dörren för en kvinna eller bildörren för att hon ska sätta sig. Eller när en kvinna handlar tar han påsen för att hon inte ska behöva bära. Såna saker har jag sett och njutit.”

7.4 Sammanfattning

ÄKTENSKAP OCH FAMILJ Alla kvinnor ser att det har skett en förändring i

äktenskapet och familjen sedan flytten till Sverige. Flera kvinnor sa att mannen hjälper till hemma, vissa hjälpte till även i hemlandet men inte alla. Kvinnorna menade att det beror på att båda föräldrarna nu går i skola och att det därför inte kan vara som det har varit innan. Kvinnorna menar också att männen förändrats sedan familjerna kom till Sverige. Flera nämner att de lagar som finns till skydd för bland andra kvinnorna har påverkat många av männen. De menar att de vet att det är olagligt att slå sina barn eller sin fru, och de är också ofta medvetna om att skola och dagis har anmälningsskyldighet om misstankar finns. Detta gör enligt kvinnorna att misshandel inte förekommer i samma utsträckning, en av kvinnorna berättade att mannen kan hota med våld men inte utföra det. Vid frågan om hur hon ser på en förändring av detta menade hon att det krävs mer än lagar för att förändra ett helt beteende. Hon menade att det krävs mycket för att förändra något beteende som man lärt sig sedan barnsben, men att efter några år i Sverige kanske det finns möjlighet till förändringar. Kvinnorna menade på att det är lättare att se skillnader än likheter mellan livet i de olika länderna. De berättade dock att en stor likhet är närheten i familjen, de umgås fortfarande mycket inom familjen.

hemma själv alternativt på jobbet eller i skolan. Mannen kan inte övervaka på samma sätt som i Afghanistan och eftersom de i större utsträckning är ensamma hemma finns inte någon familjemedlem som kan övervaka kvinnans arbete i hemmet. Kvinnorna känner även att de kan få stöd i regler och normer som i Sverige ger kvinnan större rättigheter än i Afghanistan. Som ett exempel har det nämnts att till exempel

handläggare på kommunen velat ha egna möten med kvinnan och mannen har då inte haft möjlighet att höra vad som sägs. Inom detta område kunde kvinnorna inte se några likheter förutom att vissa har män som fortfarande försöker kontrollera deras fritid. Någon kvinna berättade även om en bekant som blir misshandlad ofta av sin man då hon inte lyder honom, trots att de bor i Sverige och inte i Afghanistan.

SOCIAL INKLUDERING Kvinnorna berättade att det inte fanns mycket tid över till att ha ett socialt liv i Afghanistan och om man umgicks med någon så var det ofta

släktingar. De menar att i Sverige kan de träffa vänner genom skolan, barnens vänner och fritidsintressen. Många är måna om att sina barn ska ha fritidsintressen vilket gav mig bilden av att det inte finns samma möjligheter till det i Afghanistan. I Sverige menar kvinnorna att de är fria till att umgås med vänner och vissa av kvinnorna har även börjat umgås med svenskar hellre än afghaner på grund av att de vill lära sig och förstå det svenska samhällets normer och traditioner. Likheter mellan länderna handlar mest om vänner enligt mina intervjupersoner. Vissa umgås en del med afghanska familjer, men då är det ofta männen som varit vänner först för att sedan börja umgås i hela familjerna.

blir det i början av livet i Sverige då individerna inte har något umgänge förutom eventuell familj.

Citaten som valts i resultatdelen beskriver det som många fördomar säger, kvinnor är underställda männen. Men det som inte syns i orden är att flera av dessa kvinnor inte tar åt sig av till exempel hemlandets regler på samma sätt som om de var i Afghanistan. Några kvinnor säger att de använder sjal endast på grund av att det är så det har varit större delen av tiden och att de skulle känna sig nakna utan den, helt enkelt en vanesak. Det jag kunde se är att alla kvinnor klädde sig i tighta kläder istället för att ha löst åtsittande som det beskrevs i den tidigare forskningen.

8. Analys

I detta avsnitt har jag behandlat mitt resultat genom att sätta det i relation till den tidigare forskningen, intersektionellt perspektiv samt de teoretiska begreppen inkludering, exkludering samt spegeljag och identitet.

diskuterar en studie som gjorts bland irakiska muslimska kvinnor och män i Sverige. Det som framkommit i min insamlade data kan förklaras genom hur tidigare nämnda författare diskuterar mannens makt över kvinnan inom Islam. Författarna beskriver hur skilsmässa är stigmatiserande och skapar ekonomiska svårigheter för kvinnorna. Några av mina intervjupersoner har trots detta lämnat sin man, dock med följden att de tvingats lämna hela sin familj. Några har lämnat landet och några lämnade staden för att kunna leva i trygghet efter uppbrottet från mannen. Otterbeck (2005) beskriver att svenska läroböcker förmedlar en bild av muslimer som våldsamma och kvinnoförtryckande. Den data jag samlat in kan i vissa fall förmedla samma bild, inte alltid. Mannen hade tydligt mer makt i mina intervjupersoners liv än vad de själva haft i Afghanistan. Som Otterbeck (2005) skrev så är det muslimer som beskrivs som förtryckare, inte bara män utan även kvinnor. Men det var även äldre kvinnor som hade makt vad gällde till exempel hushållsarbetet. Detta är något som stöds i intersektionalitetsteorin där De los Reyes & Mulinari (2005) menar att äldre personer har ett maktövertag gentemot yngre personer. Detta syntes tydligt hos den intervjuperson som sa att hennes svärmor kunde berätta för henne vad som skulle göras och hur det skulle göras, om hon inte gjorde rätt kunde svärmor slå henne för att visa sitt maktövertag. Denna information sägs emot i Husemanns (1999) forskning som menar att det är mannen och inte kvinnan som är förtyckt av samhällets struktur. Forskningen stöds inte enligt mina intervjupersoner då de menar att mannen är det som har makt och kan därför inte se honom som förtryckt.

bärandet av slöja är något som är hårt förankrat hos kvinnorna. Den kvinna som uttryckte att hon skulle känna sig naken utan slöjan är även den som till störtsta del umgås endast med andra afghaner. Att hon då vill bära slöja kan ses i relation till att hon av andra afghanska kvinnor ses endast som en afghansk kvinna, inte svensk. Hon vill då bära slöja eftersom det är så hon uppfattas att hon blir sedd av sin omgivning.

Mohanty (1984) har gjort en studie som tillskriver de muslimska kvinnorna egenskaper som förtyckta, obildade, fattiga och begränsade av mannen. De beskrivs även som bundna till hemlandets traditioner och ovilliga att stå upp för sina rättigheter. Mohanty (1984) beskriver det som Spännar (2001) tar upp som problematik för individens identitet. Det kan vara svårt att stå emot något man vuxit upp i, till exempel en stark kultur. I min studie kan vi dock se hur det finns kvinnor som står emot genom skilsmässor och relationer utanför familjens kontroll. Kvinnorna som genomgått skilsmässa är även de som inte längre har kontakt med sina familjer i Afghanistan. De kan därför lättare anpassa sig till den svenska kulturen och se sig själv som svenska. Även om de fortfarande har kontakt med afghanska personer, till exempel via skolan så känner dig sig mer fria än de kvinnor som har kontakt med sina familjer i hemlandet. De kvinnor som skiljt sig från sina män kan skapa en identitet tillsammans med andra som genomgått skilsmässa, i de flesta fall svenska kvinnor. De kan förstå svenska normer på ett annat sätt, det är inte tabu att skilja sig och de kan enligt Cooleys teori skapa sin identitet i en omgivning där de inte uppfattas som medias bild av typiska afghanska kvinnor. I sin omgivning kan de uppfattas som närmare den svenska normen i sitt tankesätt och de kan också skapa sin identitet utifrån denna uppfattning som andra har av dem.

Han visar även makt genom att ha kontroll över sin kvinna, det är hon som tar ansvar för hushållet och barnen. I Sverige är det tvärtom enligt kvinnorna, det kan fortfarande vara kvinnan som har det största ansvaret för barnen och hämtar och lämnar på dagis. Men detta ansvar kan även vara avgörande i inflytande och makt gentemot mannen. Om kvinnan kommer i kontakt med svenska föräldrar genom till exempel dagis så har hon en möjlighet att starta upp ett socialt nätverk på ett annat sätt än mannen som kanske ofta umgås med andra familjer från samma land. Könsmaktsordningen är något som diskuteras inom det intersektionella perspektivet. Det innebär att det manliga könet har mer makt än det kvinnliga, vilket också är fallet med afghanerna är det mannen som står högre upp i den sociala hierarkin. Detta syns bland annat hos kvinnan vars man inte bryr sig om att hon går ut för att handla eller hämta barnen, detta hör till hushållsarbetet. Han vill dock inte att hon ska arbeta utanför hemmet, vilket är ett tecken på att han fortfarande vill ha makten över arbete och ekonomi och därmed befinna sig högre upp i den sociala hierarkin. Fraser (2002) menade att arbetsdelningen har gjort att mannen är högre ställd och mer privilegiad än kvinnan. Balibar och Wallerstein (i De los Reyes & Mulinari, 2005) diskuterar ras och etnicitet samt rasism och menar att de legitimerar och neutraliserar sociala hierarkier, såsom könsmaktsordningen. Detta syns i mitt resultat där kvinnorna berättar att männen hade mer makt i Afghanistan än i Sverige, till exempel på grund av skillnader i lagtexter. I Sverige har de inte samma makt, och även männen blir exkluderade på grund av att de inte tillhör normen i Sverige, de befinner sig i minoritet på grund av sin etnicitet.

kontrollerar sina kvinnor utanför hemmet där andra ser, men att de kontrollerar dem hemma. Detta handlar om Cooleys spegeljag, där man kan förändra sitt beteende utifrån de föreställningar man tror att omgivningen har om en. Identiteten påverkas därmed både utifrån de svenska normerna men även utifrån den påverkan som sker från till exempel familjen i Afghanistan, samt de afghanska umgänget i Sverige. Hur identieten påverkas kan till exempel synas i att en kvinna bär slöja, som en del i den afghnska kulturen och hon bär tighta kläder som en del i den svenska identiteten.

Inkludering och exkludering är två begrepp som jag jobbat med i min studie. Dessa är några som behöver relateras till resultatet.

Inkludering har skett för dessa kvinnor, de har gärna tagit till sig det svenska samhället och några har även läst på om sina rättigheter och skyldigheter. De menade också att de fått mycket information om dessa genom samhällsorientering och diskussioner i skolan. De påpekade flera gånger hur trygga de kan känna sig i att gå ut i samhället och träffa personer då de känt sig välkomna av andra i samhället. Kvinnorna menar också att det skett en förändring i familjen, barnen har fått vänner på dagis och skola och föräldrarna har kunnat få kontakt med dessa familjer.

9. Slutdiskussion

Under studiens gång har jag lärt mig mer om afghanska kvinnor och män. Jag har lärt mig mer om hur deras uppväxt kan ha varit och kan därmed bemöta och förstå dessa personer ur ett nytt perspektiv.

Utifrån mina frågeställningar har jag sammanfattat de viktigaste resultaten. Den bild som västerländsk media har kunnat utmanas till viss del, familjerna har kunnat förändrats då de sett och lärt sig hur familjenormen ser ut i Sverige.

Kvinnorna i min studie har i flera fall avsagt sig kontakt med familjen i hemlandet vilket har gjort att de inte kunnat påverkas av dem. En del har dock vänner från samma land som kan vara påverkade av hemlandets influenser. Flera av kvinnorna har tagit till sig den svenska kulturen och normerna på ett sätt som de ansett varit önskvärt. Jag har kunnat se en koppling mellan hur de inkluderas i det sociala livet och hur mycket de har kontakt med familjen i hemlandet. De som inte har kontakt med hemlandet har kunnat tillgodogöra sig de svenska influenserna mer och därmed blivit mer påverkade av dem. Detta kan även kopplas ihop med den sista frågeställningen, de kvinnor som subjektivt ser sig själva som mer svenska är de som inte har särskilt mycket kontakt med hemlandet.

De nyckelord jag tagit fram som gemensamt för alla kvinnor har varit trygghet, patriarkat och sociala kontakter. Alla kvinnor har upplevt förändringar i dessa aspekter, vissa mer och vissa mindre. Jag har även sett att vissa förändringar är mer eller mindre bra för dessa kvinnor. Någon berättade om den ångest och depression som uppstått på grund av att hon inte fått börja skolan och lära sig språket då hon varit föräldraledig hela sin tid i Sverige.

kvinnorna nämnde att de läst på om sina rättigheter i Sverige för att kunna stå till svars mot sina män.

Referenslista

Böcker och artiklar

Ahrne, G & Svensson, P (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber

Al-Baldawi, R (1998). I migrationens och exilens spår: psykosociala konsekvenser av en förändrad familjestruktur. Läkartidningen. vol. 95, nr 18 s. 2223-2231

Boréus, K (2011) Diskursanalys. I Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber

Brieger, N (2005). Bilden av kvinnan i Sundelin, A (2005). Afghanistan. S. 125-135. Stockholm: Premiss

Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. 1. uppl. Malmö: Liber

Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G (2011) Intervjuer. I Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber

Fernbrant, C. & Cantor-Graae, E. (2011) Att navigera mellan kontroll och självbestämmande

Holmertz, G (2005). Talibanerna i Sundelin, A (2005). Afghanistan. S. 56-67. Stockholm: Premiss

Husemann, T (1999). Är den muslimska kvinnan förtryckt?

Jenkins, Richard (2008). Social identity. 3. ed. London: Routledge

Jönhill, J (2012). Inklusion och exclusion – En distinction som gör skillnad i det mångkulturella

Krekula, Clary, Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabet (2005). Ålder i intersektionell analys. Kvinnovetenskaplig tidskrift. 2005(26):2/3, s. 81-94

Kristal-Andersson, B (2001). Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn: en psykologisk

modell. Lund: Studentlitteratur

Kristiansson, B & Schönmeyr (2005). Efter talibanerna i Sundelin, A (2005). Afghanistan. S. 69-80. Stockholm: Premiss

Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Mattsson, T (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Mohanty, C.T (1984) Under the western eyes: Feminist Scholarship and Coioniai Discourses

Otterbeck, J (2005) What is Reasonable to Demand? Islam in Swedish Textbooks. Journal of ethnic and migration studies 31:4

.

SOU 2005:56 Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige

Spännar, Christina (2001). Med främmande bagage: tankar och erfarenheter hos unga

människor med ursprung i en annan kultur eller Det postmoderna främlingskapet. Diss. Lund: Univ., 2001

Sundelin, A (red.) (2005). Afghanistan. Stockholm: Premiss

Öberg, P (2011) Livshistorieintervjuer. I Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber

Internetkällor

Hessami, A. (2013) Att vara muslim i Sverige

Nilholm, C och Göransson, Ke (2013) Inkluderande undervisning – vad kan man lära av

forskningen http://webb2.svedala.se/kvutis/wpcontent/uploads/2014/05/00458_tillganglig.pdf

Psykologiguiden http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=234&Psykologilexikon

Regeringen (2014). Mänskliga rättigheter i Afghanistan 2013

Sahlin, I och Machado, N (2008) Diskriminering och exkludering. En introduktion

http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrift/Artiklar/2008/ Diskriminering%20och%20exkludering,%20en%20introduktion%20av%20Ingrid%20Sahlin%2 0och%20Nora%20Machado.pdf Statistikdatabasen http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/Utrikes FoddaR/table/tableViewLayout1/?rxid=c6547048-abc8-41f7-a9bf-253b40b3e778 (hämtad 2015-02-02)

UNHCR http://www.unhcr.org/pages/49c3646c125.html (hämtad 2015-02-24)

http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Afghanistan/Fordjupning/ (hämtad 2015-09-01)

WHO http://www.who.int/social_determinants/themes/socialexclusion/en/

Övrigt

Bilaga 1

Hej,

Mitt namn är Anna Toivonen, jag studerar sjätte terminen på socionomprogrammet vid

Linnéuniversitetet i Kalmar. Jag håller just nu på med mitt examensarbete och har valt att skriva om afghanska kvinnor i Sverige. Mitt syfte med studien är att se skeendet av förändringar i afghanska kvinnors könsroller och relationer inom familjen i samband med migration. Delsyftet är att se hur inkludering och exkludering i det svenska samhället påverkas av könsrollerna från hemlandet. Därför undrar jag om du är intresserad av att låta mig intervjua dig till studien.

Jag skulle helst se att intervjun görs vid ett personligt möte på en plats där det passar dig. Intervjun beräknas ta cirka en till två timmar. Jag kommer att förbereda frågor men tanken är att du ska få berätta öppet om ämnen som jag förberett, de flesta kring förändringar mellan livet i Afghanistan och här i Sverige. Intervjun kommer att spelas in för att försäkra om att min analys och tolkning blir tillförlitlig och den kommer sedan att transkriberas av mig.

Min studie tar stöd i Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Detta innebär att din medverkan är frivillig och att du när som kan avbryta din medverkan utan att behöva motivera varför och du kan även välja att avstå från att besvara vissa frågor under intervjuns gång. På din begäran kan även ditt namn att avidentifieras i uppsatsen. Ingen obehörig kommer att få tillgång till intervjuutskriften eller ljudfilen och det kommer att förstöras då uppgiften har godkänts av universitetets examinator, då den endast kommer användas för forskningsändamål.

Om intresse finns kommer du att kunna erhålla ett exemplar av den färdiga uppsatsen. Har du frågor kring studien eller om något känns oklart så kontakta gärna mig.

Anna Toivonen, telefon: 072-873 41 74, e-post at222gy@student.lnu.se

Det finns även möjlighet att kontakta min handledare Barzoo Eliassi, telefon: 0480- 44 6293 e-post: barzoo.eliassi@lnu.se

Bilaga 2

Samtycke till deltagande i intervju

Jag är informerad om syftet med intervjun och införstådd med att jag kan avsluta när som helst. Jag vet också om att min medverkan är frivillig. Jag godkänner att intervjun spelas in för att studien ska kunna göras på bästa sätt. Jag är medveten om att materialet kommer att raderas vid godkänd uppsats. Jag är även medveten om att jag kommer att vara anonym i uppsatsen.

Ort och datum

________________________

Underskrift

Bilaga 3

Intervjuguide

1. Hur länge har du varit i Sverige? 2. Valde du själv att komma till Sverige? 3. Vilka bor du med i Sverige och hur bor ni?

4. Vilka bodde du med i Afghanistan och hur bodde ni?

5. Kan du berätta om din familjesituation i Afghanistan och i Sverige? Vilka skillnader och likheter ser du?

6. Hur såg en vanlig dag ut för dig i Afghanistan och hur ser den ut i Sverige? 7. Anser du att din familj har förändrats sedan flytten till Sverige?

8. Vilka roller finns inom familjen idag och vilka fanns i Afghanistan? (t.ex. vem lämnar och hämtar på dagis mm?)

9. Hur ser situationen ut för dig med vänner och fritid osv? Finns det skillnader från tidigare?