Kandidatexamen i Designteknik Textilhögskolan
2020-06-10
Rapportnr 2020.17.08
Hål är inte hållbart
- En studie om granskning och produktutveckling av kasserade arbetsbyxor
Sammanfattning
Ett problem inom klädindustrin är att kläder kasseras på grund av att defekter uppstår. Defekter på kläder granskas oftast under produktionen men inte lika ofta efter användning. Denna studie fyller delvis detta gap då karaktär, placering och klassificering av defekter undersöks på kasserade arbetsbyxor. Studien har fokuserat på defekter som klassats som mycket allvarliga, vilket visat att defekterna främst uppstår i form av hål på tyg på framsidan och därefter som nötning vid grenen. Det utvecklades lösningar för de två vanligaste
förekommande defekterna som klassificeras som mycket allvarliga. Gällande defekter med hål på framsidan utvecklades en åtgärd i form av ett informationsblad med skötselråd och förslag på ändring av material. För att minska uppkomsten av defekten nötning i grenen skapades olika konstruktionslösningar i form av två olika grenkilar och en justering av
grensömmen. För att validera resultatet skapades en enkät som personer inom textilbranschen svarade på. Angående lösningarna för tyghål framkom det av enkätsvaren att endast
materialbyte eller det i kombination med informationsblad om skötsel skulle kunna minska uppkomsten av defekten. Av enkäten framkom även att grenkilarna var den lösning som respondenterna ansåg var mest effektiv för att lösa problemet med nötning i grenen.
Nyckelord
Defekter, inspektion, kvalitet, arbetsbyxor, produktutveckling
Abstract
An existing problem in the clothing industry are garments discarded due to defects. These defects are usually examined in production and not as often after the garments have been worn. This study fills this gap partially by investigating the nature, placement and
classification of defects on discarded working trousers. The compiled data showed that the most common critical defects were fabric holes at the front and abrasion at the crotch. After identifying the most common critical defects solutions were developed. Regarding the fabric holes two solutions were created, one was an information sheet on how to handle the garment and another one was a suggestion of change of fabric. Suggested solutions for critical abrasion at the crotch were two different gussets and adjustment of the back rise curve. A survey was conducted to validate and receive comments from the textile industry on the studies results. Regarding the fabric holes, the survey showed that change of fabric as a separate solution or in combination with information about the maintenance of the trousers were the most
effective solutions. The survey also showed that gussets were the solutions that was considered the most effective in solving the problem of abrasion at the crotch.
Keywords
Innehållsförteckning
1. Inledning ...9
2. Tidigare undersökningar och litteraturgenomgång ... 10
2.1 Inspektion ... 10
2.2 Produktutveckling ... 10
2.3 Problemformulering ... 11
3. Syfte och frågeställningar ... 12
3.1 Syfte ... 12
3.2 Frågeställningar... 12
3.3 Avgränsningar ... 12
4. Litteratur och teoriöversikt... 13
4.1 Defekter ... 13
4.2 Inspektion ... 13
4.3 Reparationer ... 14
4.4 Kvalitet ... 14
4.5 Brist inom litteraturen ... 14
5. Metod och material ... 15
5.1 Aktionsforskning ... 15
5.2 Insamling av data ... 15
5.3 Analys av insamlad data ... 17
5.4 Personlig kommunikation ... 17
5.5 Orsak och lösning... 18
5.6 Enkätundersökning ... 18 5.7 Källkritiska aspekter ... 19 5.7.1 Relevans ... 19 5.7.2 Tillförlitlighet ... 19 5.7.3 Etik ... 19 5.7.4 Hållbarhet ... 19 6. Resultat ... 20 6.1 Redovisning av data ... 20 6.2 Personlig kommunikation ... 22
6.3 Orsaker och samband tyghål ... 22
6.4 Orsaker och samband nötning... 24
6.5 Enkätsvar om orsakerna till tyghål... 25
6.7 Reparationslösning ... 26 6.8 Lösning för tyghål ... 26 6.9 Lösningar för nötning ... 26 6.10 Enkätsvar lösningar ... 27 6.10.1 Tyghål ... 27 6.10.2 Nötning ... 28 7. Diskussion ... 30 7.1 Metoddiskussion ... 30
7.2 Resultatdiskussion data hål i tyg ... 30
7.3 Resultatdiskussion data nötning ... 31
7.4 Diskussion reparationslösning ... 31
7.5 Diskussion lösningar för tyghål på framsidan ... 31
7.6 Diskussion lösningar för nötning i grenen... 32
8. Slutsats ... 34
9. Slutord ... 35
10. Källförteckning: ... 36
Bilagor ...1
Bilaga 1 - Bedömningsformulär ...1
Bilaga 2 - Klassificering av defekter ...2
Bilaga 3 - Datablad ...7
Bilaga 4 - Personlig kommunikation ...8
Bilaga 5 - Enkätupplägg ...9
Bilaga 6 - Sömnadsordning för grenkil ... 16
Figurförteckning
Figur 1 Stegen i aktionsforskning ... 15
Figur 2 Bedömningszoner vid granskning av byxorna 100–152 ... 16
Figur 3 Bedömningszoner vid sammanställning av studiernas data ... 17
Figur 4 Fiskbensdiagram ... 18
Figur 5 Diagram över klassificering av de funna defekterna ... 20
Figur 6 Placering av tyghål klassificerade som mycket allvarliga ... 20
Figur 7 Placering av tyghål klassificerade som mycket allvarliga på byxorna 100–152 ... 21
Figur 8 Placering av nötning klassificerad som mycket allvarlig ... 21
Figur 9 Fiskbensdiagram över orsaker till tyghål på framsidan... 22
Figur 10 Materialkomposition för byxorna med mycket allvarliga tyghål på framsidan ... 23
Figur 11 Andel byxor som är flambyxor eller inte ... 23
Figur 12 Fiskbensdiagram över orsaker till nötning i grenen ... 24
Figur 13 Materialkomposition för byxorna med mycket allvarlig nötning i grenen ... 24
Figur 14 Fördelning av olika modeller för byxorna med mycket allvarlig nötning i grenen ... 25
Figur 15 Fördelning av olika storlekar för modell D ... 25
Figur 16 Informationsblad om skötsel av flambyxor ... 26
Figur 17 3D-avprovning för grenkil ... 27
Förord
Denna studie genomfördes för att få en djupare förståelse kring defekter på kasserade
Terminologi
Defekter - Avvikelser från en produkts avsedda kvalitetsnivå.
Grenkil - Mönsterdel som placeras i grenen på byxor för att skapa vidd som inte går att skapa endast på grundmönster.
Grensöm - Söm som går från mitt fram midja genom grenen till mitt bak midja. Snittritningar - Tvärsnitt på nålgenomträngningen och tygets placering i en söm. Flambyxa - Byxa som skyddar mot hetta och flamma.
Paretodiagram – Stapeldiagram som används för att ta reda på vad som är det största problemet inom ett område.
Fiskbensdiagram - Orsak-verkan diagram där potentiella orsaker för ett problem redovisas. Kvalitet - Bedömning i vilken grad en produkt uppfyller de planerade kraven för funktion och prestanda men även deras upplevda värde och nytta för kunden.
9
1. Inledning
Ett problem inom klädindustrin är att kläder kasseras på grund av att defekter uppstår. Det finns olika orsaker till att defekter uppstår, till exempel fel skötsel av användaren samt brister i klädernas kvalitet. Kläder som får defekter riskerar att förlora sin funktion och i värsta fall kompromissa med bärarens säkerhet. Detta kan leda till kunders framtida misstro mot
klädföretagens kompetens. Samtidigt påverkas klädföretagens kostnader av att vissa kläder får defekter som kan leda till att dem måste kasseras tidigare än planerat eller att de reklameras. När ett företag hyr ut kläder är det därför viktigt för företaget att beräkna hållbarheten så de håller under hela kontraktstiden för att det ska vara lönsamt för företaget som hyr ut (Hearle et al., 1998). Kläder som måste kasseras påverkar även miljön negativt eftersom ytterligare kläder måste tillverkas för att möta kundens efterfråga. Textilier och kläder som blir till avfall efter de förlorat sin funktion, fallit ur mode eller slitits ut är ett problem inom hela
klädindustrin. Ett exempel på detta är att det i USA och Europa slängs runt 10 miljoner ton textilavfall under ett år, vilket påverkar både miljön och ekonomin negativt (Bryson & McCann 2009).
Denna studie har sitt fokus på arbetskläder som är ett samlingsord för olika typer av kläder som har i syfte att uppfylla olika funktioner och krav för att underlätta eller möjliggöra utförandet av användarens arbete. Därför ställs oftare andra krav på arbetskläder än vardagskläder. Utöver dessa krav finns det även olika certifieringar som kan sättas på arbetskläder som behöver uppfylla vissa specifika krav. Detta för att säkerhetsställa trygga arbetsförhållanden och arbetsmiljö för användaren, exempel på sådan certifiering är flamskydd, ljusbåge och synbarhet.
Studien utförs i samarbete med ett företag som tillverkar arbetskläder, med syfte att hitta lösningar till vanligt förekommande defekter som uppstår på dessa kläder. Under tiden arbetskläderna är i bruk tvättas de på industritvätterier som använder sig av datasystem som möjliggör sammanställning av information om plaggen med hjälp av chip som är insydda i kläderna och kod tryckt på insidan av kläderna. Informationen kan till exempel visa hur många gånger kläderna har tvättats, deras planerade livslängd och eventuella defekter. Detta har gjort det möjligt att i denna studie samla in information om företagets arbetsbyxor.
10
2. Tidigare undersökningar och litteraturgenomgång
2.1 Inspektion
I studien Analysis of garment manufacturing defects in x clothing manufacturing company studerade Musioł & Stolarczyk (2012) defekter som uppstår i produktion samt hur
granskningen av kläder utförs och hur dessa påverkar slutresultatet under produktionens gång. Musioł & Stolarczyk (ibid) har samlat in data från olika klädföretag under fem års tid där de har olika stationer för olika kvalitetskontroller. Defekterna som upptäcktes dokumenterades i olika kategorier och var i produktionen de uppstått. Musioł & Stolarczyk (ibid) presenterade sitt resultat genom att skapa Paretodiagram där det presenterades vilka defekter som var mest förekommande. För att sedan dra slutsatser till varför dessa defekter uppstått använde de sig av ett fiskbensdiagram. I sin studie kom de fram till att de vanligaste defekterna uppstår i slutet av produktionen och upptäcks därför i sista kvalitetskontrollen. I sitt resultat menade Musioł & Stolarczyk (ibid) även att den mänskliga faktorn är den största orsaken till att defekter uppkommer.
I en studie om statistisk kvalitetskontroll i klädindustrin inspekterade Brad & Brad (2010) defekter på byxor som uppstår under produktion. De olika defekter som upptäckes
sammanställdes i ett Paretodiagram för att se vilken typ av defekt som orsakade flest problem. Därefter analyserades den vanligaste förekommande defekten i ett fiskbensdiagram. Denna typ av analys är en grund till vidare arbete med förebyggande åtgärder för att defekten inte ska uppstå igen och utveckling inom kvalitet (Brad & Brad, 2010). För att lösa problemet med defekter inom produktionen sattes en ny kontroll upp efter de sömnadsmoment där flest defekter uppstod. Under studiens gång kom även Brad & Brad (ibid) fram till slutsatsen att den första kontrollen utav fyra inte fyllde lika stor funktion som de 3 senare, då 55% av defekterna rapporterades i senare steg och inte vid den första kontrollen. Genom att använda sig av statistiska verktyg för att identifiera var defekter uppstod inom produktionen lyckades Brad & Brad (ibid) genom sin studie öka kvaliteten för de byxor som granskats.
2.2 Produktutveckling
I studien Produktutveckling av hantverkarbyxor – Arbetskläder inriktade mot byggbranschen undersöker Eklund (2015) hur en hantverksbyxa för byggbranschen kan uppgraderas med fokus på funktionerna i kläder Eklund (ibid) konstaterade att arbeten inom olika yrken orsakar slitage på hantverksbyxor på olika sätt. På grund av olika rörelsemönster inom olika
arbetsuppgifter slits material på olika ställen. Ett exempel som tas upp i studien är
11
2.3 Problemformulering
12
3. Syfte och frågeställningar
3.1 Syfte
Studiens syfte är att granska kasserade arbetsbyxor för att identifiera vilka defekter som uppstått, placeringen av dessa och i vilken grad de påverkar byxorna. Genom att utvärdera den insamlade datan om de kasserade arbetsbyxorna är syftet även att utveckla förslag på åtgärder inom de två områdena med flest defekter som klassificeras som mycket allvarliga. Detta för att förbättra framtida byxors kvalitet och bidra till att färre byxor kasseras.
3.2 Frågeställningar
1. Vilka är och var uppstår de flest förekommande defekterna som klassificeras som mycket allvarliga på arbetsbyxor som kasseras?
2. Vilka förebyggande åtgärder kan minska uppkomsten av de defekterna som klassificeras som mycket allvarliga på de kasserade arbetsbyxorna?
3.3 Avgränsningar
Fokusområdet för denna rapport är defekter inom arbetsbyxor. Insamlingen avgränsades till 3 dagar vilket resulterade i 53 insamlade arbetsbyxor. Sammanlagt omfattar studien 91
arbetsbyxor då det även tillkom information från 38 arbetsbyxor från en tidigare påbörjad insamling. Ingen information har sammanställts om rörelsemönster och skötsel av
13
4. Litteratur och teoriöversikt
4.1 Defekter
Defekter är ett vanligt förekommande ord i textilbranschen vid inspektion av kvalitet. Enligt standarden SS-EN ISO 9000:2015, som beskriver principer och terminologi som används vid arbete med kvalitetsledning, definieras begreppet defekt som en avvikelse relaterad till en avsedd eller specificerad användning. En avvikelse definieras som icke-uppfyllande av ett krav (SIS 2015). När detta appliceras på en produkt betyder det att avvikelser har uppstått från de ställda kraven på produkten (Kadolph, 2007).
Ett tillvägagångssätt vid bedömning av defekter är att bedöma efter tre faktorer: karaktär, placering och klassificering (Kadolph, 2007). Exempel på defekters karaktär är till exempel nötning, hål i tyg och trasig dragkedja. Gällande klassificering av defekter används i stor utsträckning de internationella termerna minor, major och critical. I den svenska standarden SS 020130 Statistisk acceptanskontroll - Metoder och provtagningsplaner för attributkontroll benämns dessa termer som: mindre allvarligt fel, allvarligt fel och mycket allvarligt fel. Mycket allvarliga fel är sådana som kommer resultera i en risk för användarens säkerhet eller som kommer påverka funktionen för produkten. Allvarligt fel innebär att det påverkar
funktionen eller användbarheten av en produkt. Mindre allvarliga fel definieras som fel som inte påverkar produkten nämnvärt när det gäller dess användbarhet och funktion eller som är en mindre avvikelse från specifikationer. (SIS 1980)
Exempel på denna typ av klassificering vid inspektion av kläder och produkter i produktion är att en mycket allvarlig defekt kan vara ett hål i en latexhandske som ska skydda bäraren mot skador och därmed utsätter bäraren för risker. En defekt som definieras som allvarlig kan exempelvis vara en trasig dragkedja eller trasiga sömmar. Ett exempel på en mindre allvarligt defekt är oklippta trådar eller sömsmåner som inte är nedklippta. (Keist, 2015)
4.2 Inspektion
Kvalitet kan kontrolleras inom klädindustrin i olika stadier och på många olika sätt. Inom klädbranschen används specifikationer för att inspektera kläder under och efter produktion. Syftet med detta är att identifiera defekter som uppstår på kläderna. Det är därför av vikt att företagen har uppfört dessa typer av specifikationer för att kunna upprätthålla en viss kvalitet på sina kläder. Men det är även viktigt att de som inspekterar är insatta inom området eller kläderna som granskas. (Kadolph, 2007)
Kvalitetsinspektioner av klädesplagg kan utföras på olika sätt utifrån olika standarder och bestämmelser inom klädföretag. En vedertagen metod är statistisk provtagning som är en systematisk statistisk metod uppförd enligt den internationella standarden SIS-ISO/TR
10017:2005 vägledning om statistiska metoder för ISO 9001:2000. Denna används i syfte att samla in data kring någon karakteristisk egenskap hos produkter genom att man studerar ett stickprov av alla produkter som produceras. (SIS 2005)
Provtagningen kan ske på olika sätt beroende på tillämpningsområde, men kan förenklat delas upp i två olika metoder: acceptansprovtagning och statistisk undersökning. Metodvalet
bestäms av syftet med provningen och de villkor som gäller under utförandet.
14 upprätthåller den planerade kvaliteten eller inte för att sedan acceptera eller avvisa ordern (Bubonia, 2014).
Statistisk undersökning används för att uppskatta antal när det gäller värdet på en eller flera egenskaper hos exempelvis en population, eller för att få en uppskattning av hur dessa egenskaper är fördelade inom populationen. Men statistisk undersökning kan även användas vid datainsamling vid till exempel produktion för att göra en analys av processduglighet. Fördelar med statistisk provtagning är att det anses vara ett tids- och kostnadseffektivt sätt att samla in preliminär data om värdet eller fördelningen av en specifik egenskap, till exempel i en population eller samling av produkter, utan att behöva kontrollera 100% av populationen eller de producerade produkterna. Statistiska metoder kan sammanfattningsvis beskrivas som fördelaktiga vid insamling och användning av data som hjälp vid beslutsfattanden och kan på så sätt vara ett verktyg som bidrar till att öka kvaliteten på produkter för att uppnå
kundtillfredsställelse. (SIS 2005)
Vid kvalitetsinspektioner är det även vanligt att kläder delas in i olika zoner. Detta på grund av att vissa delar av produkten är mer synliga för kunder och därmed ställs det högre krav på synliga defekter vid dessa zoner. Då företag själva bestämmer dessa zoner kan de skilja sig åt från företag till företag. (Keist, 2015 s. 413)
4.3 Reparationer
Trasiga kläder har alltid varit ett problem i samhället både i industri och i vardagsbruk därför har det alltid funnits behov av att laga kläder och lära sig olika lagningstekniker. Esselström (2019) beskriver och redogör i en artikel hur trasiga och utslitna delar av jeansen kan lagas genom att ett annat tyg läggs ovanpå eller under och fästs på orginaltyget med sömmar.
4.4 Kvalitet
För att kläder ska hålla hög kvalitet är det viktigt att göra olika tester på kläderna och materialet under framtagningsprocessen, för att säkerhetsställa klädernas hållbarhet vid användning samt fastställa rätt skötsel och tvättråd. När testerna utförs är det viktigt att materialets hållbarhet stämmer överens med klädernas tilltänkta hållbarhet. För att kontrollera att kläderna håller den standard som önskas kan man utgå från tre grundkategorier. Den första kategorin är fysiska fel som exempelvis konstruktions- och slutbehandlingsfel, som en expert kan upptäcka utan hjälpmedel. Den andra kategorin är prestandaegenskaper som exempel färghärdighet mot ljus, dimensionsstabilitet fel eller förändringar som kräver tester för att upptäcka. När prestandaegenskaper testas utförs detta med standardiserade tester med färdiga bedömningsskalor. Den tredje kategorin är synliga fel, som alla kan se utan tester. (Geršak, 2013)
4.5 Brist inom litteraturen
15
5. Metod och material
5.1 Aktionsforskning
Studien utfördes genom en forskningsmetod som kallas aktionsforskning som går ut på att arbeta i olika steg i cykler för att bidra till förändringar som kan leda till en positiv utveckling kring ett upplevt problem. Genom att arbeta med hjälp av metoden kan undersökningen fortlöpa i cykler tills ett tillfredsställande resultat uppnås, se figur 1. Metoden kräver ett socialt samspel mellan de som utför undersökningen och andra medverkande i
undersökningen för att komma närmare ett tillfredsställande resultat. (Somekh, 2005)
Figur 1 Stegen i aktionsforskning
I studien användes aktionsforskning enligt följande: data samlades in genom att granska insamlade byxor, därefter analyserades datan för att identifiera de vanligaste förekommande defekterna och hitta olika samband och orsaker till att de uppkommit. Sedan planerades och utfördes aktioner i form av framtagning av lösningar som därefter bedömdes och utvärderades av kunniga personer inom branschen genom en enkätundersökning. Mer utförlig beskrivning av alla stegen ges under rubrikerna insamling av data, analys av insamlad data, personlig kommunikation, orsak och lösning och enkätundersökning.
5.2 Insamling av data
Studien påbörjades genom att alla företagets arbetsbyxor som kasserats under en period på tre dagar samlades in på företagets tvätteri, vilket resulterade i 53 insamlade arbetsbyxor.
Därefter undersöktes arbetsbyxorna för att identifiera defekter, placering av dessa och i hur stor grad defekten påverkat byxorna. Detta dokumenterades i ett formulär som uppförts under en tidigare påbörjad insamling av arbetsbyxor, se bilaga 1. I dokumentet registrerades
arbetsbyxorna med löpnummer 100–152 för att urskilja dessa från de arbetsbyxor som samlats in tidigare och som registrerats med löpnummer 1–38. Defekter listades i dokumentet och begreppen som användes för att klassificera i vilken grad defekterna påverkade arbetsbyxorna baserades på standarden SS 020130 Statistisk acceptanskontroll - Metoder och
provtagningsplaner för attributkontroll. Defekterna klassificerades som mindre allvarliga, allvarliga eller mycket allvarliga beroende på vilken grad defekterna påverkade
arbetsbyxornas funktion och utseende. För att utföra en konsekvent bedömning vid
16 För att underlätta vid sammanställning av defekternas placering delades arbetsbyxorna upp i olika zoner som användes vid dokumenteringen, se figur 2
Figur 2 Bedömningszoner vid granskning av byxorna 100–152
17
5.3 Analys av insamlad data
Utifrån den insamlade datan skapades diagram med den mest relevanta informationen för studien. Analysen innefattar även den insamlade datan från en tidigare påbörjad studie av kasserade arbetsbyxor på samma företag, dessa med löpnummer 1–38. För att möjliggöra en sammanställning av båda studiernas data behövde zonerna som användes vid dokumentering av byxorna med löpnummer 100–152 korrigeras för att stämma överens med de zonerna som den tidigare studien använde sig av, se figur 3.
Figur 3 Bedömningszoner vid sammanställning av studiernas data
Ett diagram utformades sedan med den sammanställda datan för att visa på förekomsten av de olika defekterna och i vilken grad dessa påverkat byxorna. Enligt standarden SS 020130 anses mycket allvarliga fel påverka produkter i högst grad jämfört med mindre allvarliga fel och allvarliga fel. Därför granskades de två defekterna med högst andel inom mycket allvarliga fel och dess placering vidare genom att det skapades två diagram. Denna data redovisades i två pareto diagram som används specifikt för att ta reda på vad som är det största problemet inom ett område (Bergman & Klefsjö, 2002). Genom att studera dessa kunde information utläsas kring var de mycket allvarliga defekterna uppstod på arbetsbyxorna. Utifrån den insamlade data valdes särskilda fokusområden ut, med syftet att utveckla förslag på lösningar till dessa.
5.4 Personlig kommunikation
18
5.5 Orsak och lösning
Efter identifiering av de vanligaste förekommande defekterna som klassificerades som mycket allvarliga och dess placeringar skapades två olika fiskbensdiagram, se figur 4. Vilket är ett hjälpmedel för att identifiera orsakerna som påverkar defekternas uppkomst (Kadolph, 2007).
Figur 4 Fiskbensdiagram
Efter framtagningen av fiskbensdiagrammet studerades specifika faktorer som
materialkomposition, modell, certifieringar och storlekar för att identifiera samband mellan dessa och orsakerna till att de defekterna på mycket allvarlig nivå har uppkommit.
Cirkeldiagram uppfördes sedan över de sambanden som hittades för att få en tydligare överblick över dessa. Informationen som framkom av diagrammen användes för att utveckla lämpliga lösningar för arbetsbyxorna i syfte att undvika uppkomsten av defekter i framtiden. Vid utveckling av åtgärder användes Lectras programvara Modaris för att göra
mönsterförändringar i 2D och avprovningar av dessa i 3D. Ritningsprogrammet Adobe Illustrator användes för att skapa skisser på åtgärder och snittritningar. Standarderna SS-ISO 4915 Textil - Stygntyper - Klassificering och terminologi och SS-ISO 4916 Textil - Sömtyper - Klassificering och terminologi användes för att definiera stygnstyperna och sömtyperna för snittritningarna i specifikationerna som skapades i Microsoft Excel (SIS 1995a, SIS 1995b).
5.6 Enkätundersökning
Enkätundersökningen följde ett semistrukturerat upplägg och skickades till företaget som undersökningen skedde i samarbete med för att få svar från personer med kunskaper inom textilbranschen. I enkäten gavs information om resultatet från den insamlade datan och
19
5.7 Källkritiska aspekter
J
5.7.1 Relevans
Denna studie är relevant för klädbranschen då dess syfte är att hitta lösningar som kan bidra till en reducering av reklamationer för säljande företag och reducering av kasserade kläder för klädföretag som hyr ut kläder. Studien är även utförd på ett sätt som bidrar till att vidare forskning kan utföras med denna studie som grund för att undersöka defekter på använda kläder.
5.7.2 Tillförlitlighet
Studien utförs enligt beprövade forskningsmetoder och har tydliga tillvägagångssätt som motverkar att personliga åsikter ligger till grund för resultatet. Den personliga
kommunikationen och enkätundersökningen har utförts med kunniga inom området som undersöks, vilket stärker resultatets tillförlitlighet. Eftersom 91 arbetsbyxor användes vid insamlingen av data och granskningen av defekter, bidrar det till att resultatet är representativt och inte missvisande.
5.7.3 Etik
För att anonymisera företaget som studien sker i samarbete med nämns inte dess namn. Deltagarna i enkätundersökning och i den personliga kommunikationen är anonymiserade i enkätsvaren och rapporten.
5.7.4 Hållbarhet
20
6. Resultat
6.1 Redovisning av data
I diagrammet över de olika defekterna som hittats på de granskade arbetsbyxorna går det tydligt att avläsa att tyghål är den kategori med flest defekter som är mycket allvarliga, se figur 5.
Figur 5 Diagram över klassificering av de funna defekterna
Utifrån diagrammet över placeringen av mycket allvarliga tyghål på arbetsbyxorna går det att utläsa att det vanligaste stället för defekten är på framsidan av byxorna, se figur 6.
Figur 6 Placering av tyghål klassificerade som mycket allvarliga
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Tyghå
l
Fl
äck
D
ra
gke
dj
a
N
opp
ror
Tr
ådbr
ot
t
Re
va
Ba
nd a
v
sa
de
lgj
or
ds
vä
v
Ref
lex
Tr
åd
br
ott i ty
g
N
öt
ni
ng
In
ge
n d
ef
ekt
K
na
pp
21 Det sammanställda diagrammet över byxorna med löpnummer 100–152 ger en klarare bild över placeringen av tyghålen. Diagrammet visar att hålen fram är utspridda på gylf, lår och under knä, där majoriteten av mycket allvarliga hål är på framsida lår, se figur 7.
Figur 7 Placering av tyghål klassificerade som mycket allvarliga på byxorna 100–152
I den sammanställda datan går det att se att den näst största defekten på de granskade arbetsbyxorna är nötning, se figur 5. Det går tydligt att utläsa i diagrammet för nötningens placering att grenen är det mest utsatta området, se figur 8.Vid ytterligare granskning av nötning i grenen framgår det att det i 100 procent av fallen är specifikt på bakstycket.
22
6.2 Personlig kommunikation
I personliga kommunikationen framkommer det att utmaningen ofta ligger i att skapa rätt kläder till rätt arbetsuppgifter som användaren utför och även att få bäraren av plagget att använda de kläder som rekommenderas i rätt arbetsmiljö, se bilaga 4. Oftast är det kostnaden som styr kunden att välja ett annat klädesplagg än det rekommenderade vilket leder till att kläderna går sönder lättare och behöver kasseras tidigare än det hade behövts. Det
framkommer även i den personliga kommunikationen att defekter på arbetskläder som har någon typ av certifiering bedöms på ett annat sätt än de kläderna som inte har någon certifiering. När det gäller reparation av defekter på certifierade kläder behövs även den specifika certifieringens krav efterföljas.
6.3 Orsaker och samband tyghål
I fiskbensdiagrammet går det att utläsa olika påverkande faktorer som gör att hål uppstår på framsidan av byxor, se figur 9.
23 När materialet i de granskade byxorna jämförs går det tydligt att se att de flesta byxorna består av majoriteten bomull, se figur 10.
Figur 10 Materialkomposition för byxorna med mycket allvarliga tyghål på framsidan
Vid undersökning av samband mellan byxorna med mycket allvarliga arbetsbyxor på framsidan av byxorna framkommer det att 61% av byxorna är klassade som flambyxor, se figur 11.
Figur 11 Andel byxor som är flambyxor eller inte
13% 15% 2% 3% 3% 15% 5% 3% 20% 3% 18%
CO 100% Main fabric CO 100% Reinforcment PA 100% CO 84% PA 15% ANTISTATIC 1% CO 75% PES 24% ANTISTATIC 1% CO 65% PES 34% STATIC CONTROL 1% CO 65% PES 34% ANTISTATIC 1% CO 64% PES 35% STATIC CONTROL 1% CO 60% PES 40%
CO 60% PES 39% ANTISTATIC 1% PES 60% CO 40% PES 65% CO 35%
39% 61%
24
6.4 Orsaker och samband nötning
Nötning i grenen kan uppstå och påverkas av många olika faktorer. Modellen och användaren är de största kategorierna där flest orsaksfaktorer finns, se figur 12.
Figur 12 Fiskbensdiagram över orsaker till nötning i grenen
Vid granskning av material i byxorna med mycket allvarlig nötning i grenen går det tydligt att se att 71% består av majoriteten bomull, varav 29% av dessa består av 100% bomull, se figur 13.
Figur 13 Materialkomposition för byxorna med mycket allvarlig nötning i grenen 29% 18% 6% 12% 6% 29% CO 100% CO 65% PES 34% ANTISTATIC 1% CO 64% PES 35% STATIC CONROL 1% CO 60% PES 40%
25 Vid granskning av modellsamband framgår det tydligt i cirkeldiagrammet att modell D utgör 70 procent av byxorna med nötning i grenen, se figur 14.
Figur 14 Fördelning av olika modeller för byxorna med mycket allvarlig nötning i grenen
För ytterligare samband granskas även storlekarna på de kasserade byxmodellerna D med nötning i grenen. Där det går att utläsa att storlek 52 är den vanligaste storleken där defekten uppkommer och därefter är storlekarna spridda, se figur 15.
Figur 15 Fördelning av olika storlekar för modell D
6.5 Enkätsvar om orsakerna till tyghål
I enkäten framkommer det att orsakerna som nämns i fiskbensdiagrammet, se figur 9 sida 22, över hål på framsidan anses rimliga av tre av de åtta som svarat. Fyra personer svarade inte och en respondent anser att tvätta hemma inte är en grundorsak och kan därför bortses i fiskbensdiagrammet. Det framkommer även att respondenterna saknar orsaker som passformen på byxan, att bäraren väljer fel storlek, och kemikaliestänk. Även att byxan lämnas in på tvätteriet för sent vilket kan göra att hålet inte kan lagas, men även att byxan används efter att fått ex olja på sig och sedan används vid kapning eller svetsning och då kan oljan börja brinna och skapa hål.
6.6 Enkätsvar om orsakerna till nötning
I enkäten angående orsaker till nötningens uppkomst svarade respondenterna på frågan om de ansåg att någon av de nämnda orsakerna i fiskbensdiagrammet, se figur 12 sida 24, inte påverkar nötningen i grenen. En person svarade då att den ansåg att alla orsaker var rimliga medan en annan person var tveksam till att graderingen är en orsak. Fem personer svarade
26 inte. En respondent svarade med att ge ett förslag på hur man kan lösa problemet med
nötning. I frågan om de saknar någon orsak som kan påverka uppkomsten av nötning i grenen gavs det olika svar. Dels nämndes det att typ av stol som bäraren sitter på exempel en
sadelstol eller en sträv yta kan vara en orsak. Det framkom även i enkäten att en orsak som bör läggas till är att användaren kan vara kobent eller hjulbent. Två svarade att ingen orsak saknas och fyra personer svarade inte på frågan.
6.7 Reparationslösning
Byxor där defekterna redan uppkommit kan lagas genom att lägga en tygbit under hålet och sy fram och tillbaka över och bredvid hålet för att fästa tygbiten. Denna lösning går att applicera på både hål i tyg och nötning.
6.8 Lösning för tyghål
De flesta orsakerna som går att utläsa beror på användaren och dess arbetsuppgifter, se figur 9 sida 22. För att minska problem med hål på framsidan är ett förslag att ändra materialet på hela byxan eller bara det utsatta området. Ett annat alternativ är att skicka med ett
informationsblad med skötselråd till användaren av flambyxorna, se figur 16.
Figur 16 Informationsblad om skötsel av flambyxor
6.9 Lösningar för nötning
27 Figur 17 3D-avprovning för grenkil
En annan liknande lösning är att skapa en grenkil som endast är på bakstycket, se bilaga 7. Detta då det framkommer att nötningen vid grenen uppstått på bakstycket på alla de
granskade byxorna. Denna lösning möjliggör även byte av material vid det utsatta området, se figur 18.
Figur 18 3D-avprovning för grenkil endast på bakstycke
Modell D utgör en majoritet vid granskning av samband mellan modeller och nötning i grenen, se figur 14 sida 25. Detta kan bero på problem med passform över stussen, därför lades ett förslag på åtgärd för detta i from av en justering av grensömmens kurva bak eller en förlängning av grensömmen bak. Ett annat alternativ är att se över graderingen för modell D då storlek 52 är den vanligaste storleken där mycket allvarlig nötning uppkommer inom denna modell, se figur 15 sida 25.
6.10 Enkätsvar lösningar
6.10.1 TyghålI enkätsvaren anser sju av åtta respondenter att ett informationsblad är en bra lösning. En av de som svarade ger även förslag på textändring till “flame retardant properties might become decreased”. En annan kommentar var att risken med ett sådant informationsblad är att den kommer behövas tryckas på många olika språk och då kan lappen bli väldigt stor. Av svaren som kom in var det en som tyckte att skötselrådsbladet inte var en bra idé, då personen i fråga anser att tvätta hemma inte är den största orsaken till att defekten uppstår. En av
respondenterna som tycker att det är en bra idé skriver att placeringen av ett sådant blad är viktig att ha i åtanke så den syns väl men inte klipps bort för att den irriterar mot huden. Ytterligare en av de som ställde sig positiv till informationsbladet skrev att företaget använder en liknande etikett på vissa kläder idag.
28 Fyra av de åtta respondenterna nämner dock att pris är viktigt att ha i åtanke när det gäller eventuellt byte av material. Två av respondenterna anser även att komfort är en komponent som också bör vägas in om ett material ska bytas ut och en svarar att materialet bör vara anpassat till bäraren och därmed hålla. En av de som svarade föreslår att använda sig av ett bärartest i denna fråga för att se om det blir bättre eller inte.
Av de två lösningarna anser två av de sex respondenter att en kombination av lösningarna hade varit den bästa lösningen. Tre anser att byte av material är den bästa lösningen och två tycker att lösningen med informationsbladet är den bästa, där en av de motiverar med att det är det snabbaste alternativet men att respondenten har svårt att tro att lösningen kan avhjälpa problemet helt. En av respondenterna ansåg att mer kunskap kring material behövdes för att kunna uttala sig om bästa lösningen.
6.10.2 Nötning
När det gäller lösningen i form av en större grenkil för att motverka uppkomsten av nötning, anser fem av åtta respondenter att det är en bra lösning. En kommentar av dessa var att det kan vara en bra idé om det innebär bättre ergonomi eller att grenkilen är av ett mer slitstarkt material. En annan respondent svarade att de haft en liknande lösning tidigare som togs bort då den ansågs omodern och användaren kanske inte förstod syftet av den. Samtidigt tyckte denna respondent att det var svårt att säga om det var en bra lösning eller inte då det beror på exakt hur konstruktionen utformas. En respondent var tveksam till lösningen och ansåg att det kanske kunde vara en bra lösning om designförändringen kunde accepteras.
Fyra av åtta respondenter ansåg att den mindre grenkilen som endast satt på bakstycket var en bra lösning för problemet med nötning i grenen. En av dessa ansåg att det är av vikt att
grenkilen är i ett annat material och att den inte får vara för liten då det är sömmarnas nötning emot varandra som även orsakar problem. Två av respondenterna ställde sig tveksam till denna lösning. Den ena på grund av att den såg mindre flexibel ut rörelsemässigt jämfört med den tidigare grenkilen. Den andra ansåg att om designförändringen accepteras kan den kanske vara en bra lösning. En av respondenterna kommenterade att denne inte kunde välja mellan de två lösningarna i form av två olika grenkilar innan ett bärartest utförts. Då även passform och komfort bör tas hänsyn till och inte endast nötning. Det var även en respondent som inte kunde avgöra om grenkilarna var en bra lösning då denne ville ha en förklaring till varför denna lösning skulle vara en bra åtgärd, som till exempel om de skulle ge mer rörelsefrihet eller om de skulle vara i ett mer nötningståligt material.
Två av åtta respondenter ansåg att en justering av grenens kurva bak var en bra lösning för problemet med nötning i grenen. En av dessa sa att detta kan bero på vem som bär
arbetsbyxorna. Två respondenter ansåg att det inte var en bra lösning då den ena var tveksam till hur detta skulle kunna lösa problemet och den andra ansåg att det aldrig kan lösa
29 designen. Grenkilen gjordes då i ett förstärkt material i jämförelse med yta tyget som varit i ett stretchmaterial. En fördel med denna metod var att förstärkningsmaterialet tål mer
nötningen, men det fanns även en fördel i att åtgången av förstärkningsmaterialet blev större. Detta är ett material som endast används på extra utsatta delar av byxorna och dess detaljer. Då många producenter oftast har ett krav på en minimum kvantitet som krävs vid
beställningar är det därför fördelaktigt att få upp åtgången av just detta material. Den andra respondenten som valde den större grenkilen som förstahandsval valde denna då den täcker ett större område vilket ansågs vara fördelaktigt gällande problemet med nötning. Den
30
7. Diskussion
7.1 Metoddiskussion
Något som tagits upp tidigare i rapporten är att tidigare forskning och litteratur fokuserar på kvalitetsinspektioner vid produktion. Efter att studien utförts med liknande metod som
används vid produktion i form av statistik provtagning, anses detta tillvägagångssätt även vara applicerbart vid inspektion av kasserade kläder. Denna metod anses även i detta fall vara tidseffektiv då studien kunnat utföras under den utsatta tidsramen. För insamling av preliminär data angående defekter på kasserade kläder anses denna metod även var fördelaktig. Detta då den redovisade statistiken möjliggjort utveckling av åtgärder för de defekter som var de mest förekommande och påverkar kläderna i allra högst grad.
Vid insamling av information till denna studie användes en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa metoden har bidragit till en gedigen insamling och sammanställning av information kring byxorna. Vilket även underlättar vid undersökningen av orsaker och samband kopplade till defekter och legat till grund för utvecklingen av lösningarna. Den kvalitativa insamlingen av information gav en djupare förståelse kring de områden och defekter som undersökts och idéer kring lösningarna. En kombination av dessa metodansatser har därför varit fördelaktig vid insamling olika information till denna studie. Kadolph (2007) poängterar att det är viktigt att de som inspekterar har en god uppfattning kring klassificeringen av defekter och även certifieringar i detta fall. Vilket i denna studie även visat sig vara viktigt då vissa arbetsbyxor var certifierade vilket ger de specifika krav för att vara funktionsdugliga. Då de som inspekterar inte haft kunskap kring detta sedan tidigare har kommunikationen med kontaktpersonen varit viktig för att kunna klassificera defekter enligt de krav som ställs av certifieringarna på byxorna.
Likt tidigare studier utförda av Musioł och Stolarczyk (2012) men även Brad och Brad (2010) användes diagram för att tydligt redovisa resultatet. Tillämpningen av paretodiagram,
fiskbensdiagram för att därefter utveckla åtgärder för de största problemen visar tydligt studiens utveckling. Det möjliggör även att samma metoder kan appliceras vid andra undersökningar.
Aktionssforskning har varit en fördelaktig forskningsmetod då upplägget med de olika stegen fört studien framåt i rätt riktning för att hitta åtgärder för problemet med de kasserade
arbetsbyxorna och dess defekter. Kommunikationen som skett i olika steg med företaget har även varit av stor vikt för denna studie för utvärdering av resultatet. I denna studie har endast en cykel utförts på grund av tidsramen. Fortsatt forskning möjliggörs dock i en eller flera nya cykler.
7.2 Resultatdiskussion data hål i tyg
Resultatet visar att hål i tyget är den defekt med högst andel klassificerade som mycket allvarliga och att dessa framförallt uppstår på flambyxor. Detta resultat har troligtvis påverkats av att hål på flambyxor klassificeras som allvarligare jämfört med hål på andra arbetsbyxor med lägre krav. Vid den personliga kommunikationen framkommer att certifieringar påverkar bedömningen av defekter och därför är detta något som inte kan bortses vid granskningen av arbetsbyxorna.
31 var rimliga. Vilket visar på att det är en bra grund att utgå ifrån. En respondent ställer sig dock tveksam till att “användaren tvätta hemma” är en grundorsak.Vilket måste granskas med en undersökning kring användaren och dess beteende för att kunna säkerställas. En sådan undersökning hade också möjliggjort att granska de mänskliga faktorerna till defekternas uppkomst. Detta även då det i studien utförd av Musioł & Stolarczyk (2012) framkom att den mänskliga faktorn är en stor orsak till att defekter uppstår under produktion. Klädföretag bör därför i detta avseende studera men även hålla god kommunikation med användarna kring deras användning och skötsel av kläder.
7.3 Resultatdiskussion data nötning
Nötning i grenen var den defekt som visade sig vara det näst största problemet gällande defekter på arbetsbyxorna. Ett samband som gick att se bland arbetsbyxorna med dessa defekter var att majoriteten var av modell D. Vilket tyder på att en orsak till nötningen kan vara passformen på denna modell. Detta kan vara att grensömmens kurva bak inte är rätt utformad på modellen vilket gör att byxans passform inte är korrekt. När storlekarna även granskades för modell D var storlek 52 den som problemet förekommer mest på. Vilket tyder på att graderingen av denna storlek skulle kunna vara orsaken till att problemet uppstår. Graderingen är dock en orsak som en respondent i enkäten ställer sig tveksam till, vilket styrker valet av att inte välja denna orsak som utgångspunkt för de framtagna lösningarna i denna studie. Orsaken till att storlek 52 är i majoritet skulle även kunna bero på att
majoriteten av användarna har den och därför blir denna även i majoritet vid undersökning av samband mellan storlekar.
Angående orsaker till uppkomsten av nötningen som listades i fiskbensdiagrammet framkom det i enkätundersökningen att en respondent ansåg att även sittytan som bäraren sitter på under arbetstiden är viktig att lägga till och en annan respondent kommenterade även att personens kroppsform påverkar nötningen. Dessa är orsaker som bör läggas till i
fiskbensdiagrammet.
7.4 Diskussion reparationslösning
Utförande av reparation är en vanlig lösning för kläder och ges som förslag som åtgärd, vilket liknar den Esselström (2019) föreslår för jeans. Något som framkommer i den personliga kommunikationen är att det är viktigt att veta vid en sådan reparation vilka certifieringskrav arbetsbyxorna har. Då det kräver kunskap från de som reparerar kläderna att reparera enligt certifieringskraven. Detta är en åtgärd som redan praktiseras inom företaget och även av andra klädföretag och privatpersoner vilket är ett bra steg i rätt riktning för en mer hållbar framtid. Detta eftersom kläderna kan användas längre och färre kläder behöver kasseras.
7.5 Diskussion lösningar för tyghål på framsidan
Åtgärden i form av ett informationsblad med skötselråd ger användaren en tydligare
32 Den andra lösningen att byta material kan bidra till att byxan håller längre om man byter till ett mer slitstarkt material än det nuvarande. Av enkätsvaren framkommer dock att detta kan leda till att byxans komfort påverkas negativt vilket i sin tur kan leda till att bäraren inte kan utföra sitt arbete lika bra. Byte av material kan även innebära en extra kostnad för kunden och det tillverkande företag enligt vissa respondenter. Vilket även påverkar om åtgärden med materialbyte är lämplig eller inte. Skulle bytet av material ske på en flambyxa krävs dock kunskap inom området då inte alla material kan användas nära eld eller värme eftersom de smälter istället för brinner vilket kan innebära en fara för användaren. Detta är säkerligen skälet till att majoriteten av byxor innehåller en materialkomposition med majoriteten bomull. Byte av material kan även vara ett alternativ för andra byxor än flambyxor och av det som framkommer i denna studie hade det varit av fördel att byta ut materialet på låren då hålen uppstod där i högst grad.
En majoritet av svaren från enkäten om de olika lösningarna var positiva gensvar vilket visar på att lösningarna är användbara. I enkäten framkommer det att tre respondenter tycker att lösningen med materialbyte är det alternativ som de skulle använda sig av i första hand, medan två skriver att användning av informationsbladet med skötselråd är det som de vill använda sig av i första hand. Två andra respondenter skriver att en kombination av båda hade varit den bästa åtgärden. Eftersom det sistnämnda inte gavs som förslag hade kanske även de andra som bara valt ett alternativ även valt båda i kombination av varandra om de hade haft det som alternativ.
7.6 Diskussion lösningar för nötning i grenen
Utav de lösningar som tagits fram för att minska uppkomsten av nötning, fastslogs det av enkätsvaren att lösningarna med grenkil vid det utsatta området var det som ansågs vara mest effektivt för att åtgärda problemet med nötning i grenen. Saker som enligt respondenterna bör hållas i åtanke var att grenkilen inte får vara för liten då detta kan kompromissa med
rörelsefriheten, därav kan den större grenkilen vara ett bättre alternativ. Ytterligare en
kommentar var att grenkilar gjorda i förstärkt material är något företaget arbetat med tidigare och att om denna typ åtgärd skulle implementeras bör dessa vara i ett material med högre nötningshärdighet. Detta är något som validerar lösningarna med grenkilar eftersom samma tanke fanns vid framtagningen av dessa. Användningen av förstärkning och grenkil är även något som är fördelaktigt på arbetsbyxor enligt Eklund (2015) vilket ytterligare styrker att denna typ av åtgärd kan förebygga uppkomsten av nötning.
Eftersom de flesta byxorna består av majoriteten bomull kan ett intressant område att undersöka vara hur bomullens egenskaper och andra material för att välja det bästa alternativet för användarnas arbetsuppgifter i kombination med mönsterförändring på byxorna. Viktiga faktorer vid implementering av en grenkil i arbetsbyxor är passform och komfort enligt en respondent. Enligt Eklund (2015) påverkar även rörelsemönster inom olika arbetsuppgifterna slitning på arbetskläder. Passform, komfort och rörelsemönster skulle kunna undersökas vid ett bärartest, något som en respondent även ger förslag på och skulle vara av vikt att utföra innan man kan utvärdera en sådan åtgärd fullt ut. Det bör även utföras tester för nötningshärdighet på materialet, något som även kan styrkas av Geršak (2013) som nämner att test av prestanda egenskaper är viktigt för att säkerhetsställa kvalitet på kläder.
34
8. Slutsats
I denna del besvaras forskningsfrågorna.
1. Vilka är och var uppstår de flest förekommande defekterna som klassificeras som mycket allvarliga på arbetsbyxor som kasseras?
Den mest förekommande defekterna som klassas som mycket allvarlig är hål på tyg och vanligaste placeringen för denna defekt är på framsidan byxan. Defekten som är näst vanligast förekommande som klassificeras som mycket allvarlig är nötning och vanligaste placeringen för denna är i grenen på bakstycket.
2. Vilka förebyggande åtgärder kan minska uppkomsten av de defekterna som klassificeras som mycket allvarliga på de kasserade arbetsbyxorna?
För att förebygga hål på framsidan kan ett informationsblad om skötsel användas i
kombination med att materialet i byxan ändras. Bytet av material kan antingen ske endast på det utsatta området eller hela byxa. För att minska nötning i grenen är implementering av en grenkil i ett förstärkt material något att rekommendera, antingen en som är på både fram- och bakstycke eller endast en på bakstycket. Justering av grensömskurvan bak kräver mer
35
9. Slutord
36
10.
Källförteckning
:
Bergman, B & Klefsjö, B. (2002) Kvalitet i alla led. Lund: Studentlitteratur
Brad, R., & Brad, R. (2010). Statistical quality control practices in clothing industry. DAAAM International.
Bryson, D. & McCann, J. (2009) Smart Clothes and Wearable Technology: Woodhead publishing in textiles no. 83. [Online]. Woodhead Publishing Ltd. s. 320
Bubonia, J. E. (2014) Apparel quality: a guide to evaluating sewn products. New York: Fairchild Books. s. 302, s. 325,
Eklund B. (2015) Produktutveckling av hantverkarbyxor – Arbetskläder inriktade mot byggbranschen. Kandidatexamen, Textilhögskolani Borås. Borås
Esselström, L. (2019) Lär dig reparera hål i jeans - bra för både plånboken och miljön https://svenska.yle.fi/artikel/2015/12/30/lar-dig-reparera-hal-i-jeans-bra-for-bade-planboken-och-miljon [2020-05-15]
Geršak, J. (2013). Design of clothing manufacturing processes: a systematic approach to planning, scheduling and control. Philadelphia: Woodhead Publications
Hearle, J. W. S. et al. (1998) Atlas of fibre fracture and damage to textiles. 2. ed. Cambridge: Woodhead Publ. https://doi.org/10.1533/9781845691271.6.295 s. 295
Kadolph, S. J. (2007) Quality assurance for textiles and apparel . 2nd. ed. New York: Fairchild Publications. ss. 364-366, s. 471, s533
Keist, C. . (2015) ‘16 - Quality control and quality assurance in the apparel industry’, in Garment Manufacturing Technology. Elsevier Ltd. ss. 405–426.
Musioł, T., & Stolarczyk, J. (2012). Analysis of garment manufacturing defects in x clothing manufacturing company. Systemy Wspomagania w Inżynierii Produkcji.
Somekh, B. (2005) Action Research A Methodology for Change and Development. Maidenhead: McGraw-Hill Education
Svenska Institutet för Standarder (SIS) (2015). SS-EN ISO 9000:2015 Ledningssystem för kvalitet - Principer och terminologi. Stockholm: SIS.
Svenska Institutet för Standarder (SIS) (2005). SIS-ISO/TR 100017:2005 Vägledning om statistiska metoder för ISO 9001:2000. Stockholm: SIS.
Svenska Institutet för Standarder (SIS) (1980). SS 020130 Statistisk acceptanskontroll - Metoder och provtagningsplaner för attributkontroll. Stockholm: SIS.
Svenska Institutet för Standarder (SIS) (1995a). SS-ISO 4915 Textil - Stygntyper - Klassificering och terminologi. Stockholm: SIS.
Bilagor
2
7
8
Bilaga 4 - Personlig kommunikation
1. Hur ser processen ut kring kassering av byxor?
Om ett plagg är slitet eller på något sätt skadat till en grad där det inte kan repareras tas detta ur cirkulation, kasseras
När beslut tas om kassering tittar men på följande: Generellt skick
Omfattning av reparation
Var är plagget i ”livscykeln”, hur många gånger är det tvättat och hur länge har det cirkulerat.
Kategorispecifika krav som t.ex. reflexernas funktion för High Visabilaty-plagg tas också hänsyn till. Ett fåtal komponenter separeras i vissa fall och sedan bränns plagget.
2. Kan du berätta om tidigare problem som företaget haft när det gäller defekter på byxor och vilka lösningar inom produktutveckling som tagits fram för att minska uppkomsten av dessa?
För att optimera plaggets livslängd gäller det att i första hand säkerställa att bäraren har rätt plagg. Om bäraren arbetar i en miljö som plagget inte är avsett för eller om hen bär fel storlek är risken större att det måste kasseras. Där ligger ofta utmaningen.
3. a. Hur jobbar ni med reparationer?
Alla plagg som tvättas går igenom en lina där de synas, repareras eller ersätts. Kunden lämnar också i vissa fall kommentarer för vad som ska göras med plagget.
3b.Vilka byxmodeller kan detta utföras på eller inte och varför?
I de allra flesta fall kan plaggen lagas men det finns en del undantag där certifieringar kopplade till PPE (personal protective equipment) reglerar vad som får göras. Det kan t.ex. vara att komponenterna som krävs för lagningen inte korrelerar med
certifieringen eller att plaggets ytor inte får penetreras.
3c. Hur tänker företaget när det gäller lagningar kontra hur många tvättar plagget har kvar/den kvarvarande beräknade livslängden på byxan? När väljer man att laga eller inte?
Se 1.
3d. Hur tänker ni tidsmässigt och kostnadsmässigt kring reparationer?
Reparationer måste gå väldigt fort vilket inneburit att vi konstruerar våra plagg på ett sätt som underlättar för reparationer.
4. Hur skiljer sig klassificering av defekter på byxor med certifieringar som till exempel flambyxor från byxor utan dessa? Hur ser det ut med krav från
certifieringar exempelvis när det gäller hål, färgfläckar, antal tvättar, slitningar etc
Certifieringen reglerar i grunden vilka skyddande nivåer plagget måste uppfylla. Det kan ha med flamsäkerhet att göra men också andra saker som hur plagget är
konstruerat.
9
Bilaga 5 - Enkätupplägg
Hål är inte hållbart
I vår studie har vi granskat och sammanställt data av kasserade arbetsbyxor och dess defekter. Vi har granskat var defekterna är placerade och i vilken grad defekten påverkar byxan. Nedan följer frågor om de två största defekterna och dess vanligaste placering. Du kan gå fram och tillbaka mellan frågorna. När vi redovisar svaren i vår rapport kommer svaren vara anonyma.
Om dig som svarar
Nedan följer några frågor om dig som svara på den här enkäten. Alla svar är anonyma och är bara för att vi som gör undersökningen ska kunna få en lite klarare bild av var ditt
expertområde ligger inom. När svaren redovisas i vår rapport kommer dessa svar i detta avsnitt bara att presenteras för att läsaren ska få en inblick i kunskapen av de som svarar. 1. Vad har du utbildat dig inom?
Svar:
2. Vad jobbar du med idag? Svar:
3. Hur länge har du jobbat med det du gör idag? Svar:
4. Har du någon annan erfarenhet inom textil som inte framkommer från din utbildning eller jobb?
10
Hål på kasserade byxor
I vår studie framkommer det att hål är det vanligaste problemet på arbetsbyxorna vi
granskade. Den vanligaste placeringen för denna defekt är på framsidan av byxorna. I studien framkommer det även att det största sambandet mellan dessa byxor är att de är flambyxor. 5. I bilden nedan visas olika orsaker som kan påverka uppkomsten av hål på framsidan av arbetsbyxor. Är det någon av dessa orsaker som du anser inte påverkar uppkomsten av hål på framsidan?
Svar:
6. I bilden ovan är det någon orsak som du tycker saknas som kan påverka uppkomsten av hål på framsidan?
11
Lösning för kritiska hål på framsidan
Nedan kommer frågor om två lösningar för att minska uppkomsten av kritiska hål på framsidan.
7. För att minska kritiska hål på framsidan på flambyxor har en informationslapp tagits fram för att upplysa bäraren om vikten av att inte tvätta hemma och vad det kan innebära om inte skötselråden följs, se bild nedan. Anser du att detta är en bra lösning? Kryssa i ja eller nej och förklara gärna varför eller varför inte på övrigt raden.
Ja Nej Övrigt:
8. Ett annat alternativ är att byta ut materialet, lägga till eller ändra flamskyddsbeläggningen. Anser du att detta är en bra lösning? Kryssa i ja eller nej och förklara gärna varför eller varför inte på övrigt raden.
Ja Nej Övrigt:
12
Nötning
I vår studie framkommer det att nötning är det näst vanligaste problemet på arbetsbyxorna vi granskade. Den vanligaste placeringen för denna defekt är i grenen på arbetsbyxorna. De största sambanden mellan byxorna kunde hittas i en viss typ av modell och även att materialsammansättningen bestod av majoriteten bomull.
10. I bilden nedan visas olika orsaker som kan påverka uppkomsten av nötning i grenen. Är det någon av dessa orsaker som du anser inte är något som påverkar uppkomsten av nötning i grenen?
Svar:
11. I bilden ovan är det någon orsak som du tycker saknas som kan påverka uppkomsten av nötning i grenen?
13
Lösning för nötning i grenen
Nedan kommer tre olika lösningar för att minska nötning i grenen att presenteras.
12. Första lösningen är en grenkil enligt bilden nedan. Anser du att detta är en bra lösning? Kryssa i ja eller nej och förklara gärna varför eller varför inte på övrigt raden.
Ja Nej Övrigt:
14 Ja
15 14. Den tredje lösningen är att ändra grens kurva bak. Anser du att detta är en bra lösning? Kryssa i ja eller nej och förklara gärna varför eller varför inte på övrigt raden.
Ja Nej Övrigt:
15. Av de tre lösningarna ovan vilken skulle du använda dig av i första-, andra- och tredje hand?
Förstahandsval Andrahandsval Tredjehandsval Grenkil
Grenkil endast på bakstycket Justera grenkurva
16. Förklara gärna varför du valde att lista lösningarna i den ordningen i frågan ovan. Svar:
17. Tack för du svarat på dessa ovanstående frågor. Är det något du skulle vilja tilläga utöver de frågorna du svarat på?
16
17
