SAMMANFATTNING
Bakgrund Koffein, kreatin, beta-alanin, bikarbonat och nitrat tillhör de kosttillskott som har en vetenskapligt bevisad prestationsökning hos idrottare. Om kosttillskotten användes av idrottarna skulle det kunna få den enskilde individen i lagidrotten att prestera bättre.
Syfte Syftet med studien var att undersöka användningen av prestationshöjande kosttillskott bland seniora utövare av lagidrotterna fotboll, innebandy eller basket.
Metod Kvantitativ metod användes där en webbenkät delades på olika
Facebookgrupper som var relaterade till idrotterna och mejlades ut till olika idrottslag.
Sammanlagt 106 personer besvarade webbenkäten. Data bearbetades i IBM SPSS Statistics version 26,0 där de statistiska analyserna Mann-Whitney U test, Kruskal Wallis test, Independent sampel t-test och Anova test genomfördes. Signifikans-nivån sattes till p <0,05.
Resultat Majoriteten av respondenterna i studien (63%, n=67) konsumerade inte prestationshöjande kosttillskott. Det fanns ingen skillnad i konsumtionen mellan de tre idrotterna (p=0,215). Prestationshöjande kosttillskott användes i högre utsträckning av män än av kvinnor, av de som tränade fler timmar i veckan samt de som spelade på en högre nivå (p=0,001, p<0,001, p=0,035). Det vanligaste kosttillskottet var koffein, att bli pigg eller få energi var den största anledningen till att idrottarna tog kosttillskott utifrån webbenkäten.
Slutsats Dem flesta idrottarna konsumerade inte kosttillskott. Lagidrotterna liknar varandra i det fysiska utförandet och det skulle kunna vara en förklaring till att konsumtionen mellan idrotterna inte skilde sig åt något nämnvärt. Männen
konsumerade mer kosttillskott än kvinnorna i studien. Idrottare som satsade mer på sin idrott tog mer kosttillskott. Koffein var det vanligaste kosttillskottet och en möjlig anledning är att kaffe är en vanlig dryck.
Abstract
Background Caffeine, creatine, beta-alanine, bicarbonate and nitrate are some of the supplements that has a scientifically proven performance enhancing effect among athletes. If supplements were used by athletes then the individual athlete in the teamsport would perform better.
Objective The objective of this study was to examine the use of performance enhancing supplements among adults that played floorball, basketball or football.
Method A quantitative method was used where a web survey was shared on different Facebook-groups that were related to these sports and emailed to the different teams. A total of 106 people responded to the survey. The data was then processed in IBM SPSS Statistics version 26.0 where the statistical analysis was made with Mann-Whitney U test, Kruskal Wallis test, Independent sampel t-test and Anova test. Significance was determined at p<0.05.
Results Most of the athletes (63%, n=67) did not consume performance enhancing supplements. The supplement consumption did not differ between the three different sports (p=0.215). Performance enhancing supplements were more common among men than women, among those that trained more hours per week or played on a higher level (p=0.001, p<0.001, p=0.035). The most common supplement was caffeine, to get energy or be more alert was the main reason for the supplement consumption according to the web survey.
Conclusion Most of the athletes did not consume supplements. The sports are similar in their physical performance and that may be an explanation to why there was not a difference in the consumption of supplements between the sports. Men consumed more supplements than women in this study. Athletes that put more effort into their sport consumed more supplements. Caffeine was the most common supplement and that may be because coffee is a common beverage.
Innehållsförteckning
1. BAKGRUND ... 5
2. SYFTE ... 7
3. METOD ... 7
3.1 Datainsamling ... 7
3.2 Urval och rekrytering ... 7
3.3 Databearbetning och analys ... 8
3.4 Etiska aspekter ... 9
3.5 Förförståelse ... 9
4. RESULTAT ... 9
4.1 Deltagarna ... 9
4.2 Konsumtion av kosttillskott ... 10
4.3 Könsskillnader avseende idrottsutövning och kosttillskottskonsumtionen ... 12
4.4 Huvudanledningar till konsumtion av kosttillskott ... 12
4.6 Kommentarer från respondenter ... 5
5. DISKUSSION ... 6
5.1 Resultatdiskussion ... 6
5.2 Metoddiskussion ... 7
5.3 Samhällsrelevans... 9
6. Slutsats ... 10
7. FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET ... 11
8. TACK ... 11
9. REFERENSER ... 12
Bilaga 1 Prestationshöjande kosttillskott bland idrottare.
Bilaga 2 Informationsbrev
Bilaga 3 Information vid Facebook delning
5
1. BAKGRUND
Kosttillskott är en miljardindustri och säljs i stor utsträckning i Sverige (1). Det är idag lättillgängligt för konsumenter att köpa kosttillskott då det finns tillgängligt i både matbutiker, apotek, gymföretag och näthandeln med mera.
Många kosttillskott marknadsförs som prestationshöjande medans endast ett fåtal har evidens för att kunna göra det (2). Kosttillskott delas vanligen in i sportnutrition, vitaminer och mineraler, medicinskt tillskott och prestationshöjande tillskott.
Kosttillskott som har evidens för att kunna höja prestationen är koffein, kreatin, nitrat, beta-alanin och bikarbonat (Tabell 1). Denna kategorin kallas även för ergogena kosttillskott. När kosttillskott omnämns i följande text kommer det att syftas på de ergogena kosttillskotten.
PWO (Pre-workout) är ett annat kosttillskott som är en blandning av flera olika ämnen vilket involverar prestationshöjande kosttillskott och vi har därför valt att räkna med PWO som ett eget kosttillskott i denna studie (3).
Idrottare oberoende på vilken nivå de tränar på kan få positiva effekter på prestation av kosttillskott men effekten är liten jämfört med bra kosthållning, träning och motivation.
(2). Om ovanstående faktorer uppnås kan kosttillskott bidra till prestationsökning.
Svensk antidoping, som är en avdelning under riksidrottsförbundet, avråder intag av alla typer av kosttillskott (4). Detta då det finns fall där man fått positiva utslag på drogtester som varit kopplade till kosttillskott. De kosttillskott som inkluderas i denna studie är inte dopningsklassade och kan i ren form inte ge positiva utslag på
dopingtester.
Flera studier har gjorts kring konsumtionen av kosttillskott bland idrottare (5, 6-8). Där det visar att kosttillskott är vanligt förekommande. Man kan se att idrottare som spelar på högre nivå tenderar till att konsumera mer kosttillskott än de som spelar på lägre nivåer (9, 10). Dock hittades inga studier kring kosttillskottskonsumtion bland svenska idrottare.
En studie har gjorts på 348 idrottare mellan 15–18 år, där de visade att 82% intog något slags kosttillskott, där proteinpulver stod för 55% av den totala kosttillskotts
konsumtionen (7). Studien visade att män konsumerade kosttillskott i större utsträckning för att öka sin prestation, kvinnor konsumerade främst kosttillskott i hälsosyfte. Studien tog också fram att 30 % av idrottarna ansåg att bra kost och rätt kosttillskotts-konsumtion var otroligt viktigt för sin prestation. Studien visade att 18 % inte såg ett samband mellan bra kost och rätt kosttillskotts-konsumtion för att prestera bättre. Idrottarna förlitade sig främst på sina tränare, läkare, dietister och vad som står på förpackningen när det kommer till val av kosttillskott. De förlitade sig alltså inte på sin kunskap och sökte inte fakta kring varje kosttillskott.
Med tanke på att konsumtionen av kosttillskott är så vanligt så hade varit intressant undersöka hur det ser ut bland olika idrotter i Sverige. Många studier om kosttillskott är gjorda på enskilda prestationer. Dessutom har inte många studier gjorts på svenska idrottare. Det är även intressant att se anledningen bakom idrottarnas konsumtion av kosttillskott för att se om deras anledning stämmer överens med de verkliga effekterna av kosttillskotten. Detta kan då spegla deras kunskap om kosttillskotten.
Tabell 1. Översikt över kosttillskott med prestationshöjande effekt.
Effekt Prestationsökning Dosering och timing
Passande idrotter
Koffein
Koffein minskar trötthet, ger ökad uppmärksam- het och högre motivation (11).
Ökar även den kognitiva
förmågan såsom minne, reflexer, humör och mental prestation (5, 12).
Prestationen för långdistansträning ökade med 3– 7%
(13).
100–300 mg (13). ≈3 mg/kg kroppsvikt (2).
Innan eller under träning
(14)
Har effekt på alla träningsformer (14, 15).
Kreatin Kreatin ökar energilagret i skelettmusklerna, vilket är det lagret som används vid de första 6
sekunderna av en prestation (16).
Ökad styrka upp
till 5.3% (17). Man börjar med en laddningsfas på 20–30 gram/dag i två veckor (16). Följt av underhållningsfas på 5 gram/dag.
När som helst under dygnet.
Främst påvisad effekt på den anaerobiska prestationen exempelvis 100 meter sprint (16).
Beta-
alanin Ökar intracellulär muskel pH buffringen under träning. Ökar halten karnosin i skelettmuskler , leder till mindre mjölksyra (14) (18).
Prestationsökning vid maximal träning mellan 30 sek upp till 10 minuter (19), 0,2–3% (14).
3,2–6,4 gram per dag och kan konsumeras när som helst under dygnet (14, 18).
Har påvisad effekt på träningsformer liknande sprinter och
medeldistansträning (2, 14)
7 Bikarbonat Minskar laktat
mängd i blodet, leder
Ökad uthållighet och topprestation med 12% (20).
200–300 mg / kg kroppsvikt 1–2 timmar
Har effekt vid 1–7 minuters intervaller (2, 21).
till mindre mjölksyra (20).
innan träning (2, 20).
Nitrat
Sänker den totala syrekostnaden under träning och ger en förbättrad muskel-
effektivitet (22).
Möjliggjorde längre
distanslöpning (3,4% ±1,3) utan högre puls (23).
800 mg nitrat tre timmar innan träning (23).
Har effekt vid högintensiv träning och
uthållighetsträning (24).
Exempelvis fotboll (23).
2. SYFTE
Syftet med studien var att undersöka användningen av prestationshöjande kosttillskott bland seniora utövare av lagidrotterna fotboll, innebandy och basket.
Frågeställningar:
- I vilken utsträckning konsumeras kosttillskotten i de olika lagidrotterna?
- Hur skiljer sig konsumtionen av kosttillskott mellan män och kvinnor samt spelarnivå och antal träningstimmar?
- Varför väljer idrottarna att konsumera dessa kosttillskott?
3. METOD
En kvantitativ metod användes för att kunna samla in mycket data från en stor grupp idrottare (25). En webbenkät valdes för att lätt kunna sprida enkäten via internet och nå många respondenter. Webbenkät valdes för att kunna åstadkomma ett större stickprov och då kunna göra statistiska generaliseringar på större skala.
3.1 Datainsamling
Google Forms användes för att konstruera samt för att samla in svaren från webbenkäten. Enkäten bestod av 41 frågor som involverade konsumtion,
konsumtionsanledning, val av kosttillskott samt bakgrundsfrågor kring individen.
(Bilaga 1). Innan enkäten publicerades genomfördes en pilotstudie där fyra individer fyllde i enkäten. Deltagarna i pilotstudien var nära vänner och de bekräftade att frågorna var lätta att förstå. Inga förändringar på webbenkäten gjordes efter pilotstudien. Det var 13 frågor i webbenkäten som var obligatoriska, samtliga är markerade med en ”*”.
3.2 Urval och rekrytering
Urvalskriterierna för att delta i studien var att respondenten skulle vara 16 år eller äldre samt aktiv i en förening som utövar någon av sporterna fotboll, innebandy eller basket.
Deltagarna har rekryterats genom att tränare, kansli samt ordförande för olika klubbar inom basket, innebandy och fotboll i Sverige har kontaktats via e-post med frågan om att delta i studien (Bilaga 2). Vid samtycke om deltagande skickades en länk till enkäten som kontaktpersonen sedan delade till lagets egna interna internetsida tillsammans med en kort information kring webbenkäten (Bilaga 3). Även i Facebook-grupperna som vi valde att publicera webbenkäten i fick ta del av denna information. Det var 48 olika klubbar som kontaktades via e-post. Fem klubbar valde att svara varav två tackade ja.
Enkäten publicerades också på åtta olika större Facebook-grupper kopplade till de tre sporterna samt allmänna träningsgrupper. Dessa grupper innefattar “BASKET STHLM”, “Bli fler - tillsammans för svensk basket bästa”, “Innebandytugg”,
“Innebandy i västergötland”, “TräningsGlädje & inspiration”, “Studio allsvenskan”, “C more sport Sverige” och “Basket.se” med ett sammanlagt medlemsantal på cirka 126 000 medlemmar. Enkäten fanns tillgänglig för att svara på i tio dagar. Påminnelse skickades ut en gång till grupperna för att öka svarsfrekvensen.
I det externa bortfallet ingår de 46 klubbarna som valde att svara nej eller valde att inte svara alls på deltagande i webbenkäten. Det gick inte att räkna på hur många av
medlemmar i de olika Facebook-grupperna som såg studien men som valde att inte delta. Internt bortfall förekom då en respondent valde att inte svara på frågorna angående frekvens, anledning, rekommendation och säsong i avsnittet med frågor om kreatin (Bilaga 1). Internt bortfall förekom även vid frågan om spelarnivå då 2
respondenter inte besvarade frågan. Deltagare som inte svarat på alla frågor exkluderades endast i de frågor där svar uteblev men ingick i övriga analyser.
3.3 Databearbetning och analys
Data som samlats in från webbenkäten överfördes och bearbetades i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics version 26,0.
Frågan om anledning till att man konsumerade ett kosttillskott kategoriserades som prestationshöjande (Ökad muskelmassa, bli piggare/få energi, ökad uthållighet och ökad explosivitet/snabbhet) och indirekt prestationshöjande (Hälsosyfte, återhämtning, har blivit rekommenderad). Kategorisering av konsumtions-frekvensen delades in i “4 gånger i veckan eller mer” (varje dag och 4–6 gånger i veckan) eller “mindre än 4 gånger i veckan” (1–3 gånger i veckan, 2–3 gånger i månaden och 1 gång i månaden eller mindre). I analyser angående spelarnivå uteslöts ”osäker”.
Normalfördelning undersöktes med hjälp av histogram, standardavvikelse, medelvärde och median. Statistiska tester gjordes för att undersöka skillnader mellan grupper.
Testerna som genomfördes var chitvå test då det var grupperade variabler och när kraven för chi två test inte uppfylldes så genomfördes ett Fischers test. När skillnader mellan två grupper analyserades avseende variabler på ordinalnivå genomfördes MannWhitney U test och Kruskal Wallis test genomfördes vid tre eller flera grupper.
För normalfördelade variabler på intervall och kvotnivå användes Independent sampel t- test vid jämförelser mellan två grupper och Anova test där fler än två grupper
jämfördes. Signifikans-nivån sattes till p <0,05. Standardavvikelsen angavs som ± efter medeltal. Data presenterades som procent, antal samt med standardavvikelse. Ålder och antal tränade timmar i veckan presenterades i medeltal.
9
3.4 Etiska aspekter
Inga känsliga personuppgifter har frågats efter i webbenkäten då enkäten inte berör frågor om exempelvis ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller sexuella läggning. Webbenkäten kan ha upplevts som uppmanande till en konsumtion av kosttillskott på grund av information som presenterades innan
enkäten börjar, även om detta inte var syftet med webbenkäten (Bilaga 1, Bilaga 2).
Uppgifterna hanterades konfidentiellt och alla deltagare gav samtycke till att delta.
Möjlighet att dra sig ur studien möjliggjordes då man var tvungen att fylla i en personlig kod i början av enkäten. Inkluderingskravet att vara 16 år eller äldre valdes för att inte behöva fråga om målsmans samtycke för deltagande i enkäten.
3.5 Förförståelse
Vi har läst 5 terminer på dietistprogrammet på Umeå universitet där bland annat idrottsnutrition har studerats, därmed har vi god kunskap om prestationshöjande kosttillskott. Vid tillfället av studien konsumerade vi själva de prestationshöjande kosttillskotten PWO, koffein, beta-alanin och kreatin.
Vi har även spelat lagidrott på olika nivåer, semiprofessionell damfotboll och
semiprofessionell/professionell herrfotboll. Detta har gjort att våra tidigare kontaktnät innehåller främst fotbollslag. När det kommer till våra upplevelser kring kosttillskott inom lagidrott så upplevde vi att inom damlags fotboll uppmuntrades konsumtion av olika protein och berikningsprodukter, såsom BCAA (branched chained amino acids) och proteinbars. I semiprofessionell herrfotboll fanns ingen uppmuntran kring
kosttillskott utan där förekom uppmuntran om mer mat och dryck både före och efter träningar och matcher istället. Koffein förekom i form av kaffe men inte i syfte för prestation utifrån en spelares perspektiv. Herrlags fotboll på professionell nivå var reglerat när det kommer till kosttillskott, rekommendationer om kosttillskotts
konsumtion kom från tränare och dietist/personlig tränare där det primära kosttillskottet var koffein.
Studien kan ha påverkats av våra tidigare erfarenheter och upplevelser men detta har varit i åtanke under studiens gång och har försökts att undvikas. Genom att bland annat försökt att vara objektiva vid analyseringen av resultaten.
4. RESULTAT 4.1 Deltagarna
Från webbenkäten var det sammanlagt 106 respondenter varav 65 män och 41 kvinnor.
Medelåldern var 22,8 år (± 6). Åldern på respondenterna varierade mellan 16 - 53 år.
Det fanns ingen skillnad i utövarnas ålder och mellan de olika idrotterna (p=0,605, Tabell 2). Hälften av respondenterna spelade innebandy (51%, n=54), en tredjedel spelade fotboll (33%, n=35) och 16% spelade basket (n=17, Tabell 2). Det var 37%
(n=39) av respondenterna som konsumerade prestationshöjande kosttillskott medan 63% (n=67) inte gjorde det. Nivån på idrotten de utövade var amatör 38% (n=39), semiprofessionell 44% (n=46) och professionell 15% (n=16) samt osäker 3% (n=3, Tabell 2).
Fördelningen mellan könen inom de olika idrotts nivåerna var amatör (n=39), fölning man/kvinna: 26/13. Semi-professionell (n=46) fördelning man/kvinna: 26/20.
Professionell (n=16) fördelning man/kvinna: 10/6. Totalt var det 101 respondenter där fördelningen mellan man/kvinna var 62/39. Tre respondenter svarade osäker (Tabell 3).
Det fanns en signifikant skillnad i antalet träningstimmar mellan spelarnivåerna
(p<0,001) där professionella idrottare tränade nästan dubbelt så många timmar i veckan jämfört med amatörer. Medelvärdet för tränade timmar i veckan var professionella 11,2 (±3,7) Semiprofessionella 7,7 (±2,3) och amatörer 6 (±2,8).
Tabell 2. Bakgrundsinformation om fotboll, innebandy och basketutövarna, (n=106) gällande kön, spelarnivå, medelålder, tränade timmar i veckan, kosttillskottskonsumtion och koffeinforms val, insamlat i en webbenkät september 2019 i Sverige. Data
presenteras som antal om inget annat anges.
Totalt Fotboll Innebandy Basket p-värde
Kön(Man/Kvinna) 65/41 28/7 31/23 6/11 0,006a
Nivå1 39/46/16/3 20/10/2/2 13/26/13/1 6/9/1/0 0,005a Medelålder (år)2 23 (±6) 23 (±4,5) 23 (±5,4) 24 (±10) 0,605b Träning/vecka (timmar)2 8 (±3,3) 7 (±3,2) 8 (±3,4) 7 (±3) 0,411b Kosttillskott konsumtion (Ja/Nej) 39/67 11/24 24/30 4/13 0,215a
Koffein (antal) 57 21 29 7
Typ av koffein Kaffe
17
8
8
1
0,151c
Koffeinpiller 4 1 2 1 0,768c
Redbull/Powerking 7 2 4 1 0,931c
NOCCO/Celsius 27 10 13 4 0,380c
PWO 2 0 2 0 0,380c
a Chitvå test b Anova test c
Kruskal-wallis test
1 Amatör/Semiprofessionell/Professionell/Osäker
2 Medelvärde (± standardavvikelse)
4.2 Konsumtion av kosttillskott
Majoriteten av de som intog kosttillskott konsumerade ett av de sex kosttillskotten som angavs i webbenkäten (n=21). Det var tio respondenter som konsumerade två av
kosttillskotten. Sedan var det tre respondenter som konsumerade tre kosttillskott och en respondent som konsumerade fyra. Det var fyra respondenter som sa att de
konsumerade prestationshöjande kosttillskott men valde inga av de alternativen som gavs i webbenkäten.
Kosttillskott konsumerades i samma utsträckning i de olika idrotterna, i olika åldrar, samt om en tränar mer än inom huvudidrotten (p=0,284, p=0,215, p=0,296, tabell 3)
11
Tabell 3, Översikt på skillnader mellan de som konsumerar kosttillskott och de som ej gör det, (n= 106), insamlat i en webbenkät september 2019 i Sverige. Data presenteras som procent eller antal om inget annat anges.
Konsumeras kosttillskott Totalt (n=106) Ja (n=39) Nej (n=67)
P-värde
Nivå¹ 39/46/16 10/16/10 29/29/6 0,035a
Medelålder (år)2 22,8 (±6,1) 22 (±4,4) 23 (±6,8) 0,284b Träning/veckan (timmar)2 7,6 (±3,3) 9 (±3,1) 7 (±3.1) <0,001b
Kön (Man/Kvinna) 63%/37% 83%/17% 49/51% 0,001a
Idrotterna3 54/17/35 24/4/11 30/13/24 0,215a
Träning utöver huvudsakliga idrott (Ja/Nej)
87/19 34/5 53/14 0,296a
a Chitvå test
b Independent-sample t test
¹ Amatör/semiprofessionell/professionell
² Medelvärde (±Standardavvikelse)
3 Innebandy/Basket/Fotboll
Av de 54 svaren från respondenterna kring kosttillskottskonsumtion var det vanligast att använda koffein 56% (n=30) följt av PWO 17% (n=9), kreatin 19% (n=10), beta-alanin 4% (n=2), nitrat 4% (n=2) och bikarbonat 2% (n=1).Det fanns ingen signifikant
skillnad mellan de olika idrotterna och om man konsumerar kosttillskott (Tabell 2) eller vilken form man väljer att ta koffein i (Tabell 2).
Det fanns en signifikant skillnad mellan spelarnivå jämfört med om man konsumerade kosttillskott och mellan idrotterna (p=0,035, Tabell 3, p=0,005, Tabell 2). Inom innebandy var 25% av spelarna professionella medan 6% av basket- och
fotbollsspelarna var professionella. De professionella konsumerade mer kosttillskott än de som spelade på lägre nivåer.
De som tog kosttillskott tränade mer jämfört med dem som inte tog kosttillskott (p<0,001, tabell 3). Medelvärdet på antal tränade timmar för dem som tog kosttillskott var 9,1 (±3,1) timmar i veckan medan det var 6,7 (±3,1) timmar i veckan för dem som inte tog kosttillskott. Det förekom ingen skillnad i idrotterna gällande träningstid per vecka (p=0,411, tabell 2).
Det gick att observera en viss förändring av konsumtionen av kosttillskott beroende på säsongerna utifrån webbenkäten, där 26% ändrade sin konsumtion över säsongerna. Det fanns inte någon signifikant skillnad i hur ofta man konsumerar kosttillskott mellan de olika idrotterna (p= 0,500).
4.3 Könsskillnader avseende idrottsutövning och kosttillskottskonsumtionen Det fanns en signifikant skillnad i idrottsutövning mellan könen, där man såg att fler män spelade fotboll och fler kvinnor spelade basket (p=0,006, tabell 2). Det fanns en signifikant skillnad i om man konsumerade kosttillskott mellan könen, då 17% (n=7) av kvinnorna konsumerade kosttillskott och 49% (n=32) av männen (p=0,001).
Det var ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor avseende vare sig orsak till konsumtion eller intagsfrekvens av PWO (p=0,724, p=0,667) och koffein (p= 0,655, p=
0,914). Då endast män intog kreatin var det inte möjligt att undersöka könsskillnader.
Nitrat, beta-alanin och bikarbonat intogs av enstaka deltagare, och jämförelser mellan könen bedömdes därför inte relevanta att göra. Det fanns ingen signifikant skillnad på spelarnivå mellan könen (p= 0,393).
4.4 Huvudanledningar till konsumtion av kosttillskott
Av respondenterna svarade 38 på vilken som var deras huvudsakliga anledning till kosttillskotts konsumtion. Främsta anledningen till konsumtion av koffein och PWO var
“bli pigg/ få energi” (Tabell 4). “Bli pigg/få energi” var också den vanligaste
huvudanledningen för samtliga kosttillskott, samtidigt som koffein och PWO var bland dem mest förekommande kosttillskotten. För kreatin var vanligaste anledningen för konsumtion “ökad muskelmassa” och “ökad uthållighet” (Tabell 4).
5
Tabell 4, Översikt kring huvudanledning till kosttillskottkonsumtion bland
respondenterna, (n=53), insamlat i en webbenkät september 2019 i Sverige. Data presenteras som procent eller antal.
PWO n=9
Koffein n=30
Kreatin
n=10 Betaalanin n=2
Bikarbonat n=1
Nitrat
n=2 Antal svar n=53 Bli pigg/få energi 89%,
n=8
93%, n=28
- - - - 68%,
n=36
Ökad muskelmassa - - 67%, n=6
- - - 11%,
n=6 Återhämtning
- - - - - - -
Har blivit rekommenderad
11%, n=1
- -
50%, n=1
- - 4%,
n=2
Hälsosyfte - - - - - 50%,
n=1
2%.
n=1 Ökad uthållighet - - 33%,
n=3
- - 50%,
n=1
8%, n=4 Ökad
explosivitet/Snabbhet
- 3%, n= 1
-
50%, n=1
- - 4%,
n=2
Annat - 3%,
n=1
- - 100%,
n=1
- 4%.
n=2
4.6 Kommentarer från respondenter
Webbenkätens sista fråga var en öppen fråga där respondenterna hade möjlighet att komma med egna kommentarer om kosttillskott. Det var nio respondenter som valde att skriva en kommentar. Det förekom kommentarer som ¨Whey(protein) alt casein¨,
¨Magnesium¨ och ¨Har tidigare konsumerat bcaa, proteinpulver, ZMAA och omega3, utan någon märkbar skillnad. Äter numera en allsidig kost istället¨. Kommentarer visar att andra typer av kosttillskott som proteinpulver, magnesium, bcaa, zmaa och omega3 konsumeras av dessa respondenter. Dessa kosttillskott har inte tagits hänsyn till då de inte är prestationshöjande kosttillskott.
5. DISKUSSION
5.1 Resultatdiskussion
Studien visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i konsumtionen av
kosttillskott mellan idrotterna. Majoriteten av deltagarna konsumerade inte kosttillskott.
Män konsumerade mer kosttillskott än kvinnor. Det fanns en skillnad i
kosttillskottskonsumtionen mellan spelarnivåerna och fler träningstimmar i veckan, en högre spelarnivå samt fler tränade timmar i veckan visade på ett högre intag av
kosttillskott. Koffein var det vanligaste kosttillskottet medan det var få som konsumerade beta-alanin, bikarbonat och nitrat. Den främsta anledningen för att konsumera kosttillskott var att bli pigg och få energi.
Att det inte fanns någon skillnad i konsumtionen av kosttillskott var inte förvånande.
Idrotterna påminner om varandra i det fysiska utförandet då idrotterna innebär
exempelvis mycket löpning i intervaller. Om jämförelsen hade varit mellan individuella långdistansidrottare inom tillexempel cykel eller löpning jämfört med lagidrottare hade resultatet kanske blivit annorlunda. Konsumtionen av kosttillskott har varit större bland individuella idrottare än hos lagidrottare (9). Kosttillskott som förbättrar uthållighet, exempelvis nitrat, hade möjligtvis konsumerats i större utsträckning i vår studie hos individuella långdistansidrottare om dem hade jämförts. Trots detta hjälper nitrat även vid lagidrotter genom att minska den totala syrekostnaden och därmed uthålligheten (14). En större skillnad i kosttillskottskonsumtionen hade kanske setts om man jämfört idrotter där det fysiska utförandet skilde sig mer.
Idrottare som spelade på högre nivå konsumerade mer kosttillskott. Resultatet stämmer bra överens med tidigare forskning som visat att elitidrottare konsumerade mer
kosttillskott än idrottare på lägre nivåer (26). Detta tolkades som rimligt då personer som spelar på högre nivå förmodligen är mer seriösa med sin idrott och därmed vill optimera sin prestation mer än genom bra mat, sömn och träning. Det kan tänkas att personer som spelar på lägre nivå oftare spelar för sammanhållning och glädjen för idrotten och är inte till lika stor grad inriktad på prestationen. Detta liknar resultaten ifrån vår studie då professionella idrottare tränade fler timmar i veckan och
konsumerade oftare kosttillskott än amatöridrottare. Enligt tidigare studie ser man att vid mer träning i veckan verkar man vara mer prestationsmedveten och därmed mer öppen för att ta kosttillskott (6). I en studie har man sett att kroppsbyggare tar mycket kosttillskott och därmed kunde man tänka att det skulle finnas en skillnad i
konsumtionen av kosttillskott och om man tränade utöver sin idrott i vår studie (26). Det fanns ingen skillnad i konsumtionen av kosttillskott i vår studie jämfört om man tränade utöver sin lagidrott, vilket stärker vårt resultat om att det inte förekom någon skillnad i konsumtionen av kosttillskott mellan de olika idrotterna. Om det hade funnits skillnad i kosttillskottskonsumtionen och de som tränade utöver sin idrott skulle
kosttillskottkonsumtionen då istället kunna ha konsumerats för prestation i den övriga träningen och inte på grund av lagidrotten.
Resultatet visade att män konsumerade mer kosttillskott än kvinnor. Detta stödjer vår förförståelse kring skillnaden i konsumtion då vi upplevt att män till större utsträckning är villiga att konsumera prestationshöjande kosttillskott än kvinnor. Det har tidigare visats i studier att kvinnor tar kosttillskott mer i syfte för hälsa än prestation (7). Trots detta var det endast en respondent som tog kosttillskott i hälsosyfte i vår webbenkät.
7
Detta kan bero på att kosttillskotten i vår studie inte är för hälsa utan för prestation.
Kosttillskott med vitaminer och mineraler är vanligare hos kvinnor (7). Ingen kvinna i vår studie konsumerade kreatin. Kreatin kan binda vatten och där med leda till en viktökning (27). En möjlig orsak till att kvinnor kan tänkas undvika kreatin skulle kunna vara att de är oroliga för denna biverkning. Detta är inte på grund av negativa effekter vid idrottprestation utan istället på grund av normer kring att kvinnor inte vill gå upp i onödig vikt.
Koffein var det vanligaste kosttillskottet att konsumera bland respondenterna, detta skulle kunna bero på att kaffe är något som många dricker till vardags (28). Det är väl känt att man blir piggare efter intag av kaffe. Vi upplever att inställningen till att konsumera kaffe jämfört med energidryck ofta är mer positiv bland allmänheten.
Däremot var inte kaffe den vanligaste formen att konsumera koffein i för prestation i vår webbenkät utan istället energidryckerna NOCCO, Celsius och liknande drycker.
NOCCO och Celsius är mer marknadsfört mot idrottare än vad Redbull eller Powerking är och detta skulle kunna vara en förklaring till varför NOCCO och Celsius
konsumerades oftare av respondenterna. Utifrån vår förförståelse trodde vi att kaffe skulle konsumeras i större utsträckning för prestation. Detta då vi har erfarenhet av att kaffe serveras innan match och träning utav tränarna för att höja prestationsförmågan.
Anledningen till att kaffe inte konsumerades mer var möjligen för att idrottsutövarna ej såg det som prestationshöjande utan mer som en god vardaglig dryck.
Att bli pigg/få energi var det vanligaste skälet till att inta kosttillskott. Resultatet beror troligen på att det var majoriteten koffein och PWO som konsumerades. Att bli pigg/få energi är också den främsta anledningen till varför dessa kosttillskott tas (18).
Anledningen till att respondenterna i webbenkäten valde att konsumera kreatin var för att få ökad muskelmassa och bättre uthållighet. Dessa anledningar stämmer väl överens med kosttillskottets effekter (32). Ur detta kan det utläsas att det finns kunskap kring de prestationshöjande kosttillskott som konsumerades.
Många lagidrotter har sena kvällsträningar och koffein kan hämma sömnen vilket vi inte har sett att exempelvis nitrat gör (29, 30). Koffein kan därför vara mer optimalt att konsumera vid morgonträningar för inte påverka sömnen. Man har tidigare sett att idrottare har mycket kunskap om just koffein som kosttillskott men bristande kunskaper om andra kosttillskott (7). Vi tror att om mer kunskap hade funnits bland idrottare för nitrat, beta-alanin och bikarbonat hade dessa kosttillskott varit lika vanliga att
konsumera som koffein för prestationen. Detta då det endast var ett fåtal respondenter som uppgav att de konsumerade nitrat, beta-alanin och bikarbonat i vår studie. Det är dock viktigt att ta hänsyn till svensk antidopnings avrådande av kosttillskottkonsumtion (4). Vi tänker att det inte är kaffet eller rödbetsjuicen i sig som avråds från att
konsumeras utan istället kosttillskott där det inte går att säkert veta vad kosttillskottet innehåller. Det är viktigt att vara medveten om vilka kosttillskott man använder sig utav för att minska risken att av misstag få i sig dopingklassade ämnen.
5.2 Metoddiskussion
De som väljer att svara på en webbenkät om kosttillskott kan tänkas vara personer som är intresserade av ämnet, då skulle resultat kunna bli missvisande högt för hur många som konsumerar kosttillskott. Samtidigt var det majoriteten av studiens respondenter som inte konsumerade kosttillskott. Valet av att använda en webbenkät gör det svårt att ta hänsyn till det externa bortfallet. Webbenkäten spreds på olika grupper på sociala medier. Antalet som fick information om webbenkäten men aktivt valde att inte delta
går inte att uppskatta. Styrka med att webbenkäten spreds på sociala medier var att webbenkäten enkelt och snabbt kunde spridas till fler personer samt att respondenterna kunde svara på webbenkäten när det passade dem, exempelvis på bussen.
Fördelningen mellan idrotterna var inte jämn. Det var endast 17 av 106 respondenter som spelade basket. Vilket i denna studie gjorde det svårt att göra statistiska tester på skillnader då vissa grupper hade lågt antal svar. Funderingar finns över om det skulle varit enklare att få en jämn fördelning mellan idrotterna om man valt exempelvis ishockey istället för basket. Ishockey är en vanligare sport och därmed fler möjliga idrottare som skulle kunna ha svarat på webbenkäten (33). För att öka
generaliserbarheten av studien hade fler respondenter behövts. Studien går inte att generalisera på nationell nivå då data inte går att lokalisera var den blivit insamlad ifrån.
Generaliseringen kan inte heller innefatta alla lagidrotter då det kan skilja sig mellan andra idrotter och de idrotter vi valt. Där med har studien ganska låg generaliserbarhet i hur kosttillskottkonsumtionen ser ut inom sporterna. Mellan könen är
generaliserbarheten istället högre då stickprovet är större bland kön än mellan idrotterna då det innefattar fler respondenter i de två grupperna gällande kön än inom de tre olika idrotterna. Webbenkäten kunde upplevas som inte tilltalande då titeln på webbenkäten kan ses som svår att förstå samt diffus, där bland annat ordet prestationshöjande kan vara diffust och svårförståeligt för personer som inte har kunskapen om vad det innefattar (Bilaga 1). Detta kan ha resulterat till att dessa personen möjligtvis valt att inte svara på webbenkäten som då lett till mindre respondenter.
Insamlad data importerades från Google forms till IBM SPSS Statistics. Därmed är all rådata korrekt inmatad och den mänskliga faktorn undveks. Hanteringen av kategorier kan ha påverkats av den mänskliga faktorn, men har med noggrannhet försökt undvikas.
Kategoriseringen av frekvensen av hur ofta respondenterna konsumerade ett kosttillskott delades in i två större grupper. På grund av detta kan resultatet ha påverkats, då fördelningen hade sett annorlunda ut om indelningen hade varit i tre grupper istället samt att den statistiska trovärdigheten minskar när rådata förändras.
Fördelen med att kategorisera dessa två variabler till endast två grupper var för att få större grupper och där med mer trovärdiga resultat från de statistiska testerna.
Validiteten kan ha påverkats negativ då fyra respondenter uppgav sig konsumera kosttillskott men angav sedan inget av de alternativen i vår enkät. Detta gör det svårt att bedöma hur många av respondenterna som faktiskt konsumerade prestationshöjande kosttillskott.
Vissa kosttillskott bör konsumeras mer frekvent än andra för att uppnå optimal effekt, vilket gjorde att kategoriseringarna inte speglade de olika kosttillskottens
rekommendation kring hur ofta de bör tas. Anledningen till att kosttillskotten ej
kategoriserades utifrån hur ofta de ska tas var att målet inte var att undersöka ifall de tar kosttillskotten tillräckligt ofta utan ifall de tar kosttillskotten överhuvudtaget. Hur ofta de konsumerat ett kosttillskott var en variabel för att se om de skiljde sig mellan grupperna och inte om det skiljde sig från rekommendationerna av att konsumera kosttillskottet.
De statistiska analyserna som användes var både icke-parametriska tester som MannWhitney u test och parametriska tester som independent sampel t test. Icke parametriska tester anses inte ha samma statistiska styrka som parametriska tester och
9
det kan vara bra att ha i åtanke vid reliabiliteten av studiens resultat. Några frågor hade få svar vilket innebar att alla planerade tester inte kunde genomföras.
Webbenkäten ansågs inte lämplig enligt en innebandy Facebook-grupp för publicering i deras Facebook-grupp, då de tolkade den som en uppmaning att konsumera kosttillskott vilket svensk antidoping avråder (4). Det kan ha lett till att mindre idrottare fick tillgång till enkäten och det blev då färre svar än väntat. Utifrån den data som togs fram så kan man inte se en direkt avsaknad med respondenter som utövade innebandy trotts detta.
Av dem tränare, kansli och ordförande för klubbarna som kontaktades via e-post var det få som valde att delta i studien. Det påverkade till att data inte blev större.
Vi kände inte till svensk antidopnings avrådande av kosttillskott innan webbenkäten formulerades (4). Hade denna information inhämtats innan konstruktionen av webbenkäten hade webbenkäten konstruerats mer med detta i åtanke. Genom att tillexempel informera om detta samt omformulera webbenkäten för att den inte ska uppfattas som uppmanande till konsumtion av kosttillskott. Trots detta var syftet med studien att undersöka hur konsumtionen såg ut och inte att rekommendera kosttillskott.
Resultaten hade nog förblivit lika då vi inte tror att deras svar baseras på om
webbenkäten upplevdes positiv till kosttillskottskonsumtion eller inte. Vi tror inte att urvalet av respondenter har påverkats av detta då titeln på webbenkäten inte upplevs uppmuntrande för konsumtion av kosttillskott bland idrottare. Men att respondenterna hade fått en tydligare bild på vad studiens syfte var ifall vi hade skrivit en formulering om svensk antidopings avrådande från kosttillskottskonsumtion.
Webbenkäten konstruerades på ett sätt som gjorde att den inte skulle vara onödigt påfrestande då frågor hoppades över ifall respondenterna svarade att de inte
konsumerade ett visst kosttillskott. Detta gjorde att webbenkäten kunde upplevas som kortare och enklare för individerna som besvarade den. Enligt pilotstudiens deltagare upplevdes webbenkäten vara välformulerad vilket gjorde att vi inte fick några
indikationer om felformulerade frågor eller avsaknad av frågor. Det som kunde tilläggas på webbenkäten var att fråga om utbildningsnivå och vart de bodde då en jämförelse mellan norra och södra Sverige hade kunnat genomföras. Hade informationen om vart respondenten bodde förekommit så hade detta ökat generaliserbarheten av studien då man hade sett ifall det var ett lokalt stickprov eller nationellt, samt som om skillnader i konsumtionen förekommer beroende på vart man bor i Sverige. Utbildningsnivå är intressant för att se ifall det förekommer någon slags koppling mellan
kosttillskottskonsumtion och utbildningsnivå. Ifall idrottare med högre utbildningsnivå konsumerar mer än idrottare med lägre utbildningsnivå samt fråga om upplevs kunskap om kosttillskott, vilket hade kunnat tyda på att en kunskapslucka hade förekommit om det prestationshöjande kosttillskottens effekter.
5.3 Samhällsrelevans
Att kosttillskott konsumeras och kan höja prestationen bland idrottare är redan bevisat.
Svensk antidoping uttrycker att ifall en individ önskar att konsumera kosttillskott bör detta ske med hjälp av kunnig personal för att minska användandet av dopingklassade preparat (4, 34). Dietister och nutritionister har här ett viktigt uppdrag att förmedla kunskap inom området till idrottslag för att optimera prestation och att preventivt jobba för att minska användandet av dopingklassade kosttillskott. Denna kunskap om
kosttillskott är också viktig hos alla svenska idrottare för att få lov att tävla i exempelvis europamästerskap, världsmästerskap eller olympiska spelen, vilket kräver att man är dopningsfri (35). Även event på lägre nivåer kräver att man är dopningsfri, personer
som testats positiva för dopingklassade preparat får ej delta i någon slags tävling inom alla nivåer inom idrotten. Det kan bli problematiskt om denna kunskapen endast presenteras för elitidrottare, vilket hade gjort att amatörer och semiprofessionella inte får ta del av informationen. Det blir då ett problem om kunskapsluckan förblir likadan i de lägre nivåerna medan elitidrottare får ta del av kunskapen. Alla idrottare som vill öka sin prestationsförmåga ska ha samma möjligheter till kunskap ifrån professionella yrkesroller för att minska den eventuella problematiken av kosttillskottskonsumtion.
Detta är viktigt för att alla lagidrottare i Sverige ska kunna vara fysisk aktiva på samma villkor och på ett hälsosamt sätt. Förekommer en kunskapslucka skulle idrottande individer kunna tänka att effekten av kosttillskottet blir större ju större mängd som konsumeras. Detta i sin tur kan leda till hälsorisker för idrottande individer då
överkonsumtion inte är hälsosamt (36). Det är även här som det är viktigt att dietister och nutritionister lär ut till dem personer som är i behov av kunskap, för att minimera att idrottare inte av misstag får i sig dopingklassade preparat.
Det är mycket diskussion om kost och kosttillskott i media, där det ibland sägs saker som motsäger varandra (37). Detta gör att det kan upplevas som förvirrande. Folk med lägre utbildningsnivå kanske inte har samma kritiskt tänkande då kan tro på det
felaktiga som sägs i media i större utsträckning. Genom att personer tror på det som är fel som sägs i media kan riskerna med kosttillskottskonsumtionen öka då de inte har en korrekt förståelse över det kosttillskott de konsumerar. Individer som har högre
utbildningar har i flera av fallen lärt sig i utbildningen att kritiskt granska påståenden och fakta vilket i sin tur hade minskat risken för missförståelse. I en studie kring kosttillskottkonsumtion och utbildningsnivå har man sett att personer med högre utbildning tenderar till att konsumera mer multivitamintillskott än dem med lägre utbildning (38). Det är därför intressant att undersöka om skillnader i utbildningsnivå även påverkar konsumtionen av kosttillskott i Sverige.
Försäljningen av alla sorters kosttillskott har ökat med 400 miljoner kronor från 2016 till 2018, där det såldes för 4,7 miljarder kronor år 2016 och det såldes för 5,1 miljarder kronor 2018 i Sverige (1). Detta visar att det blir vanligare att konsumera kosttillskott och framförallt sportnutrition som ökat med 5,7 % sedan 2016. Det finns inga tecken på att kosttillskott kommer minska i försäljningen vilket gör att kravet för dietister och nutritionisters kunskap blir högre då man vill säkerställa en hälsosam
kosttillskottkonsumtion.
6. Slutsats
Det fanns inte någon skillnad i konsumtionen av kosttillskott mellan innebandy, basket och fotboll vilket skulle kunna bero på att dessa tre idrotter är lika varandra i det fysiska utförandet. Studien visade på att kosttillskott förekommer men att majoriteten inte konsumerar kosttillskott. Män konsumerade mer kosttillskott än kvinnor och möjlig förklaring kan vara att kvinnor i högre utsträckning tar andra typer av kosttillskott för exempelvis hälsan.
De som konsumerade kosttillskott tenderade att spelade på en högre nivå eller tränade fler timmar i veckan. En trolig slutsats var att personer är mer prestationsinriktade om man lägger ner mer tid på träning. Idrottare som tränar många timmar och som spelar på högre nivåer brukar vilja höja sin prestation genom tillräcklig sömn, bra kost och hård träning. Ytterligare ett sätt att höja prestationen är också genom att konsumera
11
Koffein var det vanligaste kosttillskottet och en möjlig anledning är att kaffe är en vanlig dryck och att NOCCO/ Celsius har en stark marknadsföring riktad mot fysiskt aktiva personer. Beta-alanin, bikarbonat och nitrat var de tre minst konsumerade kosttillskotten. Detta kan bero på att dessa kosttillskott inte är lika välkända som koffein, även att de ej har samma vardagliga konsumtion som koffein då de inte förekommer i vardagliga drycker med undantag för nitrat i rödbetsjuice.
Framtida studier skulle kunna jämföra lagidrotter och individuella idrotter för att se om individuella idrottare konsumerar mer eller mindre kosttillskott. Det hade även vart intressant att undersöka idrottarens kunskap om kosttillskott för att kunna se ifall det finns kunskapsluckor om kosttillskotten.
7. FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
Vi båda har jobbat tillsammans med uppsatsen och delar ansvar över alla delar i arbetet.
8. TACK
Vi vill tacka alla som hjälpt oss dela webbenkäten samt alla respondenter som svarat på enkäten och gjort det möjligt att genomföra denna studien.
9. REFERENSER
1. Svensk egenvård. Försäljningsstatistik 2018 [Internet] Stockholm: Svensk egenvård; 2019 [Citerad; 2019-09-21]. Hämtad från:
https://www.svenskegenvard.se/information/forsaljningsstatistik/
2. Burke LM. Supplements for optimal sports performance. Curr Opin Physiol.
2019;10:156-165.
3. Martinez N, Campbell B, Franek M, Buchanan L, Colquhoun R. The effect of acute
preworkout supplementation on power and strength performance. J Int Soc Sports Nutr.
2016;13:29.
4. Svensk antidoping. Kosttillskott [Internet] Stockholm: Svensk antidopning; 2019 [uppdaterad: 2019-01-31; citerad 2019-10-12]. Hämtad från:
https://www.rf.se/Arbetsrum/SvenskAntidoping/utbildningfakta/Kosttillskott/
5. Pomportes L, Brisswalter J, Hays A, Davranche K. Effects of Carbohydrate, caffeine, and guarana on cognitive performance, perceived exertion, and shooting performance in high-level athletes. Int J Sports Physiol Perform. 2019;14(5):576-582.
6. Jovanov P, Dordic V, Obradovic B, Barak O, Pezo L, Maric A, et al. Prevalence, knowledge and attitudes towards using sports supplements among young athletes. J Int Soc Sports Nutr. 2019;16:9.
7. Baltazar-Martins G, de Souza DB, Aguilar-Navarro M, Munoz-Guerra J, Plata MD, Del Coso J. Prevalence and patterns of dietary supplement use in elite Spanish athletes. J lnt Soc Sports Nutr. 2019;16:9.
8. Sousa M, Fernandes MJ, Soares J, Moreira P, Teixeira VH. Nutritional supplementusage associated characteristics of high-performing athletes. Br Food J. 2016;118(1):26-39.
9. Giannopoulou I, Noutsos K, Apostolidis N, Bayios I, Nassis GP. Performance level affects the dietary supplement intake of both individual and team sports athletes. J Sports Sci Med. 2013;12(1):190-196.
10. Erdman KA, Fung TS, Reimer RA. Influence of performance level on dietary
supplementation in elite Canadian athletes. Med Sci Sports Exerc. 2006;38(2):349-356.
11. Slater GJ, Sygo J, Jorgensen M. SPRINTING. . . Dietary approaches to optimize training Adaptation and Performance. Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2019;29(2):85-94.
12. Pickering C, Grgic J. Caffeine and exercise: What next? Sports Med.
2019;49(7):10071030.
13. Talanian JL, Spriet LL. Low and moderate doses of caffeine late in exercise improve performance in trained cyclists. Appl Physiol Nutr Metab. 2016;41(8):850-855.
14. Peeling P, Castell LM, Derave W, de Hon O, Burke LM. Sports foods and dietary supplements for optimal function and performance enhancement in track-and-field athletes. Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2019;29(2):198-209.
15. Grgic J, Grgic I, Pickering C, Schoenfeld BJ, Bishop DJ, Pedisic Z. Wake up and smell the coffee: caffeine supplementation and exercise performance-an umbrella review of 21 published meta-analyses. Br J Sports Med. 2019. doi: 10.1136/bjsports-2018-100278.
16. Mielgo-Ayuso J, Calleja-Gonzalez J, Marques-Jimenez D, Caballero-Garcia A, Cordova A, Fernandez-Lazaro D. Effects of creatine supplementation on athletic performance in soccer players: A systematic review and meta-analysis. nutrients. 2019;11(4):
17. Butts J, Jacobs B, Silvis M. Creatine use in sports. Sports Health. 2018;10(1):31-34.
18. Lancha Junior AH, Painelli Vde S, Saunders B, Artioli GG. Nutritional strategies to modulate intracellular and extracellular buffering capacity during high-intensity exercise. Sports Med. 2015;45:71-81.
19. Saunders B, Elliott-Sale K, Artioli GG, Swinton PA, Dolan E, Roschel H, et al. betaalanine supplementation to improve exercise capacity and performance: a systematic review
13
20. Wang J, Qiu J, Yi L, Hou Z, Benardot D, Cao W. Effect of sodium bicarbonate ingestion during 6 weeks of HIIT on anaerobic performance of college students. J Int Soc Sports Nutr. 2019;16(1):18.
21. Raymer GH, Marsh GD, Kowalchuk JM, Thompson RT. Metabolic effects of induced alkalosis during progressive forearm exercise to fatigue. J Appl Physiol. 2004;96(6):2050- 2056.
22. Jones AM. Dietary nitrate supplementation and exercise performance. Sports Med.
2014;44(1):35-45.
23. Nyakayiru J, Jonvik KL, Trommelen J, Pinckaers PJ, Senden JM, van Loon LJ, et al.
Beetroot juice supplementation improves high-intensity intermittent type exercise performance in trained soccer players. Nutrients. 2017;9(3):314.
24. Dreissigacker U, Wendt M, Wittke T, Tsikas D, Maassen N. Positive correlation between plasma nitrite and performance during high-intensive exercise but not oxidative stress in healthy men. Nitric Oxide. 2010;23(2):128-135.
25. Jacobsen D. Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2 rev. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012.
26. Knapik JJ, Steelman RA, Hoedebecke SS, Austin KG, Farina EK, Lieberman HR. Prevalence of dietary supplement use by athletes: systematic review and meta-analysis. Sports Med. 2016;46(1):103-123.
27. Kutz MR, Gunter MJ. Creatine monohydrate supplementation on body weight and percent body fat. J Strength Cond Res. 2003;17(4):817-821.
28. Turton P, Piche L, Battram DS. Adolescent attitudes and beliefs regarding caffeine and the consumption of caffeinated beverages. J nutr educ behav. 2016;48(3):181-189.
29. Dunican IC, Higgins CC, Jones MJ, Clarke MW, Murray K, Dawson B, et al. Caffeine use in a super rugby game and its relationship to post-game sleep. Eur J Sport Sci.
2018;18(4):513523.
30. Naderi A, de Oliveira EP, Ziegenfuss TN, Willems MT. Timing, optimal dose and intake duration of dietary supplements with evidence-based use in sports nutrition. J Exerc Nutrition Biochem. 2016;20(4):1-12.
31. Nielsen FH, Lukaski HC. Update on the relationship between magnesium and exercise.
Magnes Res. 2006;19(3):180-189.
32. Volek JS, Rawson ES. Scientific basis and practical aspects of creatine supplementation for athletes. Nutrition. 2004;20(7-8):609-614.
33. Riksidrottsförbundet. Idrottsrörelsen i siffror [Internet] Stockholm: Riksidrottsförbunet;
2019 [Citerad 2019-10-16]. Hämtad från:
https://www.rf.se/Statistikochforskning/Statistik/idrottsrorelsenisiffror/
34. Svensk antidopning. Vaccinera klubben 2019 [Internet] Stockholm: Svensk antidopning;
2019 [uppdaterad 2019-01-31; citerad 2019-10-14]. Hämtad från:
https://www.rf.se/Arbetsrum/SvenskAntidoping/utbildningfakta/Utbildning/Vaccinerakl ubben/
35. Worthley MI, Prabhu A, De Sciscio P, Schultz C, Sanders P, Willoughby SR. Detrimental effects of energy drink consumption on platelet and endothelial function. Am J Med.
2010;123(2):184-187.
36. Svensk antidopning. Idrottens antidopingreglemente 2017 [Internet] Stockholm. Svensk antidopning; 2019 [uppdaterad 2019-01-31; citerad 2019 10-21]. Hämtad från:
https://www.rf.se/Arbetsrum/SvenskAntidoping/reglerbestraffning/Bestraffning/
37. 37. Rowe S, Toner C. Dietary supplement use in women: The role of the media. J Nutr.
2003;133(6):2008-2009.
38. De Jong N, Ocke MC, Branderhorst HAC, Friele R. Demographic and lifestyle
characteristics of functional food consumers and dietary supplement users. Br J Nutr.
2003;89(2):273-281.
Bilaga 1 (1/16) 21
Bilaga 1
Dietistprogrammet Umeå universitet
Prestationshöjande kosttillskott bland idrottare.
Webbenkät
Louise Larsson och Felix Vikingsson 2019-10-22
