• No results found

”att vara utomhus är natur”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”att vara utomhus är natur”"

Copied!
65
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för pedagogik

”att vara utomhus är natur”

En studie om elevers natursyn och upplevelser av

naturen ur ett etniskt perspektiv

Ingrid Söderberg

(2)

Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2006

SAMMANFATTNING

Ingrid Söderberg

”att vara utomhus är natur”

En studie om elevers natursyn och upplevelser av naturen ur ett etniskt perspektiv

”being outdoor is nature”

A study about pupils thoughts of nature and experiences of nature from an ethnic perspective Antal sidor: 36

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar. Däremot visade intervjuerna större skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på hur gamla eleverna var. Resultatet av studien skulle kunna förklaras med svenskars kärlek till naturen som tydligt syns i undersökningar, i vår historia samt i styrdokumenten i skolan.

Sökord: etniskt perspektiv, natur, natursyn, skola.

(3)

Innehållsförteckning

sid

1.

Inledning

4

2. Syfte

5

3.

Frågeställning

5

4.

Teori

6

4.1.

Begrepp

6

4.2. Hur naturen uppfattas

6

4.3. Svenskars natursyn, historiskt och fram tills idag

7

4.4. Ur etniskt perspektiv

9

4.5. Styrdokument i skolan

9

5. Metod

12

5.1. Val av metod

12

5.2.

Urval

12

5.3. Etiska hänsynstaganden

13

5.4. Intervju som metod

14

5.5. Bedömning av hållbarhet

14

5.6.

Intervjuguide

15

5.7. Genomförande

15

(4)

6. Resultat och analys

17

6.1. Vad är natur

17

6.1.1. Känslor och upplevelser 17

6.1.2. Naturen håller på att försvinna eller förstöras 17

6.1.3. Naturen som en organism 18

6.1.4. Naturen som biologi 18

6.2. Diskussion kring bilden/teckningen

19

6.2.1 En del av naturen 19

6.2.2. Separerade från naturen 20

6.3. Egna känslor och erfarenheter av naturen

21

6.4. Framtiden för naturen

26

6.5. Sammanfattande resultat

27

7. Diskussion

29

7.1. Bedömning av hållbarhet

29

7.2.

Metoddiskussion

31

7.3. Svar på frågeställningen

31

7.4. Diskussion av resultaten

32

7.5. Min framtida lärarroll

34

8. Referenser

36

Bilagor:

Bilaga A Brev till föräldrar

(5)

1. Inledning

För ca sex år sedan åkte min bror till Kenya för att träna löpning under vintersäsongen. Det var inte bara löpning han hann med utan han träffade även sin blivande fru. Året efter åkte han ner igen och när det var dags att åka tillbaka till Sverige följde hon med. De trivdes väldigt bra och efter nio månader åkte de ner till Kenya igen för att hämta hennes son som varit kvar i Kenya under tiden. När han kom till Sverige var han tre och ett halvt år och hade aldrig varit utanför Kenya. Att komma till Sverige i januari när det låg snö på marken var en stor omställning. Han undrade var alla människor fanns och tyckte vi hade mycket skog. Skog som han inte vågade vara i eftersom det där finns alldeles för farliga djur och människor.

Själv är jag uppvuxen med naturen väldigt nära. Jag har där tillbringat mycket tid både genom lek och promenader men framför allt när jag orienterat. Att få vara i naturen är lugnande och ger nya krafter. Att jag skulle hindras av farliga djur är aldrig något jag funderat över, vi har ju inga farliga djur här, väl?

När min svägerskas son kom till Sverige började jag fundera på hur olika vi såg på naturen, han och jag. Han var rädd och tyckte det var otäckt medan jag var mer eller mindre uppvuxen där. Han är inte det enda barn som kommer till Sverige med en rädsla för naturen och som sen börjar i svensk skola. Det måste ju finnas många barn som har samma bakgrund. Detta kan också påverka deras skolgång då det där kan uppstår kulturkrockar. Nu är det fyra och ett halvt år sedan min svägerskas son kom till Sverige men hur barns natursyn kan skilja beroende på deras etniska ursprung är något som jag fortsatt fundera över. Därför föll det sig ganska naturligt att efter att ha läst inriktningen idrott, hälsa och natur på lärarutbildningen skriva examensarbetet inom ämnet.

(6)

2. Syfte

Syftet med det här arbetet är att undersöka elevers natursyn och inställning till naturen ur ett etniskt perspektiv. Jag vill också genom det här arbetet uppmärksamma de här frågeställningarna inför min framtida profession som lärare genom att själv bli medveten om eventuella skillnader för att kunna ta hänsyn till det i min undervisning och planering av utevistelse.

3. Frågeställning

För att kunna undersöka elevers natursyn och inställning till naturen ur ett etniskt perspektiv har jag valt frågeställningen:

Hur upplever elever naturen och skiljer sig deras upplevelser av naturen beroende på om deras föräldrar är födda i Sverige eller utomlands?

(7)

4. Teoretisk bakgrund

4.1. Begrepp

Till en början vill jag klargöra begrepp som jag har använt under arbetets gång och speciellt i teoriavsnittet. Dessa begrepp kan tolkas olika beroende på sammanhang och person så därför ger jag den tolkning jag har använt i det här arbetet.

Etniskt perspektiv är det perspektiv jag genomför den här studien utifrån. I Bonniers lexikon (1994, band 5,) förklaras etnicitet med: ”det som kännetecknar en etnisk grupp, t.ex. levnadsförhållanden och värderingar” (s.217). En etnisk grupp skulle kunna vara svenskar om de själva anser sig ha samma ursprung, värderingar och levnadsförhållanden. Om svenskar är en etnisk grupp är alla som inte är födda i Sverige utanför denna etniska grupp eftersom de inte delar samma ursprung. Genom att alla i den här studien inte tillhör samma etniska grupp genomförs studien ur ett etniskt perspektiv.

Natur som begrepp är enligt Sandell (2004) något vi definierar olika beroende på vårt ursprung, beroende på till exempel uppfostran eller samhället vi lever i. För att få en mer enhetlig definition av begreppet skulle natur enligt Sandell kunna vara det som människan inte medvetet kontrollerar som till exempel ”tyngdlag, stjärnors rörelser, mögel i brödburken, vårbäckens plaskande, fåglars flykt och hjärtats slag” (s.154). Natur avser i det här arbetet omgivningen utomhus med sina icke-människoskapade delar som till exempel skog, växter, hav, berg och sjöar. Natur skapas inte av människan, men människan har möjlighet att påverka och förändra naturen.

4.2. Hur naturen uppfattas

(8)

på att försvinna eller förstöras. Där fick han svar som ”Lugnet, horisonten och helheten, de bör och skall inte förstöras” och ”Bristande respekt för naturen har blivit vardagsmat” (s.19). Den tredje gruppen beskrev naturen som organism där allt hör ihop i en helhet. Där kunde svaren vara ”Naturen är liv och död” eller ”Hela världens sammanhang” (s.19). I den sista gruppen uppfattades naturen som biologi där svaren utgick från de element naturen består av som till exempel träd, skog, fisk, djur och växter.

Britta Carlsson (1999) har genomfört en studie där hon bad tio lärarstudenter fotografera naturen utifrån sin relation till denna. Utifrån motiven på dessa fotografier kunde hon dela upp dessa bilder i två kategorier, där studenten antingen var i eller utanför naturen. I den första kategorin där studenten såg sig vara ett med naturen sågs människan som en integrerad del av naturen. Fotografierna var tagna inifrån naturen. I den andra kategorin där studenten var utanför naturen såg sig studenten separerad från naturen. Dessa fotografier var tagna på naturen med ett tydligt utanförperspektiv (människan som åskådare till allt som skedde i naturen).

4.3. Svenskars natursyn i ett historiskt perspektiv

(9)

härskare. Samtidigt som produktionslandskapet bredde ut sig, runt år 1900, växte en ny naturuppfattning fram. De som tidigare inte levt av naturen upptäckte den och började beundra böndernas och fiskarnas arbete. De flydde till naturen för att varva ned från det liv som annars var stressande. Som Madsen uttrycker det: ”Man beger sig ut i den natur som man kanske via sitt arbete är med om att förstöra” (1999, s.28).

Uddenberg (1998) menar också att naturen förr hade stor betydelse och tillfredsställde materialistiska värden. Naturen gav oss förr ekonomiska resurser som mat, bränsle och skydd. Idag tillfredsställer naturen istället post-materialistiska värden som innebär upplevelser och självutveckling. Vi försörjer oss fortfarande på naturen men vi har även ett behov att använda naturen till att slappna av och hämta ny kraft i. För detta söker vi natur som är opåverkad av människan. Nu definieras ordet natur som ”ett levande landskap med växter, djur, berg och vatten” (Uddenberg, 1998, s.21).

Nils Uddenberg har redogör i uppsatsen Natursyn och handling (1998) för en rad olika undersökningar inom ämnena livsåskådning, natursyn och miljöbeteende. Han menar att naturupplevelser är viktiga för svenskar och att vi vurmar för naturen. Litteraturen är fylld av hyllningar till naturen med ”blommande hagmarker, vilda vidder och välskötta husdjur” (1998, s. 10). Astrid Lindgrens alla naturtolkningar tar de flesta barn del av och de framstår som idealet. Även TV och musik tar fram våra känslor för naturen som till exempel Ulf Lundells ’Öppna landskap’.

(10)

att även vi har en funktion att fylla. Vissa av deltagarna uppfattade till och med människan som ett skadedjur. Hade inte människan funnits på vår planet hade det varit bättre.

Att kunna vara ute i naturen är något vi i Sverige tar för givet genom vår allemansrätt. Den är dock inte enbart en rättighet utan innebär även skyldigheter. Naturvårdsverket sammanfattar allemansrätten med ”inte störa – inte förstöra”. Grunden till allemansrätten är gammal och kommer från den tid då det var långt mellan byar och värdshus. Då fick de som var på resande fot plocka bär, svamp eller nötter för att klara sig samt färdas över annans mark. Detta har levt kvar och med 1940-års fritidsutredning som skulle bereda tätortsbefolkningen plats i naturen på landsbygden blev det ett begrepp. 1994 blev allemansrätten inskriven i grundlagen men endast formulerat med ”Alla ska ha rätt till naturen enligt allemansrätten”. Det är alltså i sig inte någon lag och det finns ingen lag som säger vad den innebär förutom vad som uttryckligen är förbjudet (Naturvårdsverket, 2006).

Uddenberg (1998) har också ställt sig frågan: varför denna fascination för naturen? För att besvara frågan tar han hjälp av Edward O Wilson som förespråkar sociobiologin. Wilson menar att människan har ett grundläggande behov av vistas och vara i naturen som går långt tillbaka i vår utveckling. Alla livsformer har utvecklats i en för dem avsedd miljö och människans utvecklingsmiljö var den afrikanska savannen. Platser som påminner oss om den afrikanska savannen uppskattas fortfarande omedvetet och är platser rika på djur, växter och vatten. Där finns också möjlighet att hitta föda vilket omedvetet hjälper oss att överleva.

4.4. Natursyn ur etniskt perspektiv

Att hitta studier som undersökt natursynen hos människor som flyttat till Sverige har varit mycket svårt. Jag har inte hittat någon. Som Blomqvist (2003) skriver i sitt examensarbete från SLU finns det inga specialstudier som undersöker specifika invandrargruppers natursyn. De studier där invandrade personer finns med som respondenter visar att de bryr sig lika mycket om miljön som svenskar.

4.5. Styrdokument i skolan

(11)

styrdokumenten är alltså inte så konstigt utan ganska naturligt. Natur och miljö finns med som centrala och viktiga delar i samtliga läroplaner. I Lpfö 98, Läroplan för förskolan, finns följande med under rubriken ’Förskolans uppdrag’:

Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid (s. 10).

På nästa sida fortsätter det med:

”Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö” (s.11).

Att få barnen att förstå och respektera allt levande återkommer i två kapitel i Lpfö 98, både kapitlet ’normer och värden’ samt kapitlet ’utveckling och lärande’. I kapitlet ’normer och värden’ finns bland målen att:

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö” (s.11).

I kapitlet ’utveckling och lärande’ finns bland målen att:

”Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur” (s. 13).

I Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, skrivs följande under rubriken ’skolans uppdrag’ där det handlar om skolans olika perspektiv:

(12)

Liksom i Lpfö 98 finns även i Lpo 94 målen om respekt och omsorg om närmiljön med både i kapitlet om normer och värden samt i kunskapskapitlet. I kapitlet ’normer och värden’ finns följande som mål:

”Skolan skall sträva efter att varje elev

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv” (s. 10).

Bland kunskaper som varje elev ska ha när denne gått ut grundskolan finns: ”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola

• känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang” (s. 12).

I Lpf 94, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, återfinns miljöperspektivet igen om än lite omformulerat:

Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (s. 7).

Precis som i de andra läroplanerna återfinns målen om respekt och omsorg om närmiljön även i Lpf 94. I kapitlet om normer och värden finns målet att:

”Skolan skall sträva mot att varje elev

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv” (s. 14).

(13)

5. Metod

I det här kapitlet redogörs för hur min studie har genomförts. Jag börjar med mitt val av metod och därefter hur jag gjorde mitt urval. Mina deltagare är omyndiga, därför redogör jag även om de etiska hänsynstaganden jag måste göra. Jag redogör också för hur en intervjuundersökning går till och hur jag genomförde min.

5.1. Val av metod

Metodvalet har stor betydelse för det senare arbetet med att tolka och analysera resultatet och framför allt för att stärka dess validitet och reliabilitet. Jag ville genomföra en studie där jag får en djupare kontakt med deltagarna för att öka min möjlighet att verkligen förstå deras svar. Med min frågeställning passade det därför bra med en kvalitativ studie. Jag vill förstå intervjupersonerna och deras svar. En kvalitativ studie innebär ofta att färre deltagare ingår men med möjlighet att göra en undersökning som går in på en djupare förståelse av deltagarnas svar (Johansson, B. 2001). Jag valde därför analys av teckningar samt efterföljande intervjuer. Intervjuerna genomfördes individuellt och var semi-strukturerade.

5.2. Urval

(14)

5.3. Etiska hänsynstaganden

Vid genomförande av en studie till ett examensarbete måste vissa etiska regler iakttas. Det är viktigt att visa respekt för de personer som deltar och att deras anonymitet skyddas. Innan undersökningen börjar måste alla deltagarna sättas in i syftet med undersökningen samt känna att de när som helst kan ställa frågor eller avbryta sin medverkan. Är deltagarna inte myndiga ska målsman tillfrågas innan för att få tillåtelse att använda deras barn (Johansson, B. 2001). Alla dessa etiska regler kan skapa en etisk konflikt då det är svårt för andra att kontrollera att studien verkligen ägt rum då jag som forskare inte får avslöja något som kan röja någon deltagares identitet (Kvale 1997).

Inför min undersökning ställdes jag inför ett problem. Jag ville inte att eleverna skulle veta om att det var en undersökning när de gjorde sin teckning men jag var tvungen att ha målsmans tillstånd innan jag kunde genomföra intervjuerna. Eftersom jag skulle genomföra undersökningen med yngre elever ville jag inte att det skulle gå mer än två till tre dagar mellan teckningstillfället och intervjun. För att lösa detta skickade jag hem ett brev till föräldrarna som kom fram samma dag som eleverna gjorde teckningen i skolan. På kvällen ringde jag hem till föräldrarna för att be om deras muntliga tillstånd. På så sätt fick föräldrarna information om undersökningen både skriftligt genom brevet jag skickade samt muntligt när jag ringde. Detta var önskvärt då inte alla föräldrarna har svenska som modersmål. När jag ringde fick jag tillstånd av alla föräldrarna att intervjua deras barn. Adresser och telefonnummer fick jag av lärarna.

(15)

5.4. Intervju som metod

En studie som genomförs med intervjuer får inte samma bredd som en kvantitativ studie där enkäter kan skickas ut till flera hundra respondenter men svaren blir desto mer djupgående. Intervjuer kan delas i två kategorier; strukturerade intervjuer och kvalitativa intervjuer. I strukturerade intervjuer används en fast mall med frågor som ställs till alla intervjupersoner medan kvalitativa intervjuer är friare i sin utformning och sitt genomförande. Dessa lämpar sig väl för studier där elevers attityder, förkunskaper, värderingar och intressen undersöks och där en djupare förståelse eftersträvas (Johansson, B. 2001).

Kvalitativa intervjuer delar Bryman (2002) in i ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer. I en ostrukturerad intervju finns få förutbestämda frågor utan intervjuaren ställer istället fritt följdfrågor beroende på hur intervjun utvecklas. Det blir väldigt likt ett vanligt samtal där samtalet kan utvecklas åt vilket håll som helst. I en semistrukturerad intervju utgår intervjuaren istället från ett visst antal förutbestämda frågeområden. För att få med alla frågeområden används ofta en intervjuguide där områdena finns med. Intervjuaren har fortfarande möjlighet att ställa följdfrågor men har ändå intervjuguiden som hjälp för att inte glömma något område (Bryman, 2002). Där intervjuaren vill få ut så mycket som möjligt som kan vara av vikt för resultatet samt som anknyter till intervjuns syfte väljs ofta en semistrukturerad intervju (Johansson, A. 2005).

5.5. Bedömning av hållbarhet

(16)

5.6. Intervjuguide

En intervjuguide tjänar mest som minneslista för att intervjuaren inte ska glömma något frågeområde samt att intervjuerna blir något sålunda likvärdiga. Intervjuguiden är uppdelad i teman med korta underfrågor men ger även möjlighet att ställa följdfrågor till det som intervjupersonen säger. Intervjuguiden får inte vara så strikt så intervjun blir en strukturerad intervju. När intervjuguiden utformas måste även frågeställningen och syftet med arbetet beaktas så intervjun ger svar på det den ska (Bryman, 2002).

Jag har valt att utforma min intervjuguide efter fyra teman; vad är natur, diskussion kring bilden/teckningen, egna känslor och erfarenheter av för naturen samt framtiden för naturen. Till dessa finns ett par underfrågor men de är mest till för att få med allt. I vilken ordning underfrågorna kommer upp spelar ingen roll.

5.7. Genomförande

Barnen tecknade klassvis. Eleverna fick instruktionen att rita eller måla vad de tänkte på när de hörde ordet ”natur”. De fick ett varsitt A4 papper och fick använda kritor, färgpennor eller tuschpennor beroende på vad de trivdes med. Eleverna fick trettio minuter på sig men var de klara innan fick de gärna lämna in sin teckning. På baksidan skrev jag det nummer eleverna har på klasslistan för att kunna hålla reda på vem som gjort vilken teckning. Det var viktigast för att kunna veta vilken teckning som hörde till de tänkta intervjupersonerna. Efter trettio minuter fick alla lämna in sin teckning och jag förklarade då vad jag skulle ha teckningarna till. Jag förklarade också att de kunde säga till mig om de ville ha tillbaka sin teckning och inte delta i undersökningen.

(17)

Samtliga intervjuer skrevs ut efter genomförandet för att de skulle kunna användas i tolkningsarbetet. Personnamn och ortsnamn fingerades för att ingen ska kunna härleda deltagarna.

5.8. Beskrivning av deltagare

För att resultatredovisningen ska bli så smidig som möjligt samt för att avidentifiera eleverna som medverkar har jag valt att ändra deltagarnas namn för att kunna skriva ut deras fingerade namn. Jag vill därför kort presentera mina deltagare.

Svenska föräldrar

• Intervjuperson 1 heter Lina och är 6 år gammal. Hon går i förskoleklass. Hon är född i Sverige och hennes föräldrar likaså.

• Intervjuperson 2 heter Karl och är 9 år gammal. Han går i klass 3. Han är född i Sverige och det är även hans föräldrar.

• Intervjuperson 3 heter Sara och är 10 år gammal. Hon går i klass 3. Hon är född i Sverige och så även hennes föräldrar.

• Intervjuperson 4 heter Emma och är 10 år gammal. Hon går i klass 4. Hon är född i Sverige precis som hennes föräldrar.

Utländska föräldrar

• Intervjuperson 5 heter Erik och är 6 år gammal. Han går i förskoleklass. Han är född i Sverige men hans föräldrar i Sydamerika och Östeuropa.

• Intervjuperson 6 heter Otto och är 6 år gammal. Han går i förskoleklass. Han är född i Sverige men hans föräldrar i Sydamerika och på Balkanhalvön.

• Intervjuperson 7 heter Anna och är 9 år gammal. Hon går i klass 3. Hon är född i Sverige och hennes föräldrar i Östeuropa.

(18)

6. Resultat och analys

Resultatet jag har fått fram genom mina intervjuer redovisas genom att jag har valt ut vissa citat som är speciellt talande eller speciella och som jag har återgett. Rubriker för detta kapitel är de teman jag använt i min intervjuguide. Dessa teman är; vad är natur, diskussion kring bilden, egna känslor för och erfarenheter av naturen samt framtiden för naturen. För att se skillnader i barnens svar beroende på vad deras föräldrar är födda redovisas citat från intervjuer uppdelat i underrubriker ’svenska föräldrar’ och ’utländska föräldrar’.

6.1. Vad är natur?

I teoridelen redogjorde jag för den undersökning som Madsen (1999) gjorde där han bad om ett svar på vad natur är. Han fick då fram fyra kategorier av svar beroende på vad natur var för de svarande. Jag har delat in de svar jag fått enligt de kategorier Madsen fått fram.

6.1.1. Känslor och upplevelser

Flera svar passade in här men i så fall kunde de oftast delas och placeras i två kategorier.

Svenska föräldrar

Sara (10 år) berättar drömmande att naturen ”är när jag är ute i skogen” och fortsätter med ”och ibland när jag är ute i på landet tycker jag det är som naturen”.

Emmas (10 år) svar är först väldigt kort, ”frihet” men utvecklas sedan och tillhör fler kategorier.

Utländska föräldrar

Mats (10 år) svar tillhör flera kategorier men ”sånt som man kan uppleva” tillhör denna.

6.1.2 Naturen håller på att försvinna eller förstöras

(19)

6.1.3. Naturen som en organism

Av de svar som kunde placeras in här var det bara svar från elever ur förskoleklassen.

Svenska föräldrar

Även Linas (6 år) svar passar här när hon säger ”att vara utomhus är natur”

Utländska föräldrar

Eriks (6 år) svar passar in under den här kategorin när han berättar om att naturen är ”hela världen och så”.

6.1.4. Naturen som biologi

Här hamnade huvuddelen av svaren och det var också dessa svar som kom snabbast.

Svenska föräldrar

Karl (9 år) säger att naturen är ”träd, insekter och djur och sånt”.

Emma (10 år) utvecklar sitt svar och säger att naturen även är ”skog, vilda djur och sån”.

Utländska föräldrar

Anna (9 år) säger att naturen är ”skog och växter och sånt”. Mats (10 år) berättar att naturen är ”skog, träd, djur”. För Otto (6 år) är naturen ”som en djungel”.

Vad är natur?

Känslor och upplevelserNaturen håller på att försvinna eller förstörasNaturen som en organism Naturen som biologi

Svenska Lina (6år) x föräldrar Karl (9 år) x Sara (10 år) x Emma 10 år) x x Utländska Erik (6 år) x föräldrar Otto (6 år) x Anna (9 år) x Mats (10 år) x x

(20)

6.2. Diskussion kring teckningen

Här redogörs för min analys av teckningarna men även diskussionen kring deras teckning som vi hade under intervjun under det här temat. Redovisningen delas in efter de två kategorier Carlsson (1999) använde i sin undersökning av lärarstudenters relation till naturen. Dessa två kategorier handlar om huruvida människan är en del av naturen eller separerad från naturen.

Analys av teckningenen

Människan en del av naturen

Människan separerad från naturen Svenska Lina (6år) x föräldrar Karl (9 år) x Sara (10 år) x Emma 10 år) x Utländska Erik (6 år) x föräldrar Otto (6 år) x Anna (9 år) x Mats (10 år) x

Figur 2, sammanställning över analys av teckning. Krysset symboliserar vilken kategori elevens svar tillhör.

6.2.1. En del av naturen

Till denna kategori tillhörde två bilder, Linas och Eriks. De var tydliga både i sina bilder och förklaringar att människan fanns med i deras bild av naturen.

Linas teckning

(21)

Eriks teckning

När Erik (6 år) gjorde sin teckning tänkte han sig ”alla husen, träden och bänkarna vid träden och solen och alla människor”.

6.2.2. Separerad från naturen

Till denna kategori hörde resten av teckningarna. De flesta är lätta att placera här, människan finns inte med i bilden. Däremot är Saras teckning svårare, hon beskriver en trädgård och ett trädgårdsland konstruerat av människan som natur. Jag har ändå placerat henne i den här kategorin.

Emmas teckning

Emma (10 år) förklarar sin teckning så här: ”jag tänkte först lite skog och så lite buskar, stenar och sånt. Sen finns det ju olika sorters träd t.ex. det kan finnas stora granar och små. Och så ritade jag lite blommor och sånt”.

(22)

Otto (6 år) beskriver sin teckning och berättar att ”här är en fluga… och här är myror… och här är en palm och här är en gran… och här är stacken”.

Karls teckning

Karl (9 år) berättar om sin teckning och han ”tänkte så att det är en stig här och om man går här så kommer man in skogen och så ligger det lite pinnar och så, myrstackar och fåglar och sånt”.

6.3. Egna känslor för och erfarenheter av naturen

Här redovisas olika citat tagna från intervjuerna som handlar om elevernas egna känslor för naturen. Den första frågan i detta avsnitt handlade om de tycker om naturen och i så fall varför. Sen pratade vi om vad de brukade göra i naturen och hur ofta. Vi pratade också om vilken som var deras favoritårstid och vad de brukade göra då. Vi kom också in på om de var ute i naturen med skolan men där är svaren samma för elever från de olika kategorierna så de citaten redovisas inte.

Tycker du om naturen? Varför?

Alla åtta eleverna tycker om naturen och den vanligaste motiveringen är att det är fint i naturen.

Svenska föräldrar

Lina (6 år) tycker om naturen ”för man kan göra många grejer utomhus”.

(23)

Utländska föräldrar

Erik (6 år) berättar att han tycker om naturen eftersom ”det är så fint i naturen” och motiverar det med ”alla bilar och alla träd, löven och…”.

Otto (6 år) tycker ”allting” är fint. När han ger exempel på vad som är fint berättar han att molnen är fina och att ”på sommaren brukar jag ligga ner i gräset och kolla på molnen om det kommer några grejer”.

Anna (9 år) tycker om naturen ”för att det är fint och öhh… för att… det är kul att vara ute och så”.

Mats (10 år) berättar att naturen är bra eftersom ”man kan få syre och man kan få frisk luft om man är stressad och så om man är ute i naturen”.

Varför de tycker om naturen

Leka och göra saker i naturen

Det är fint och skönt

i naturen Naturen är nyttig

Tycker om djuren i naturen Svenska Lina (6år) x föräldrar Karl (9 år) x Sara (10 år) x Emma (10 år) x Utländska Erik (6 år) x föräldrar Otto (6 år) x Anna (9 år) x x Mats (10 år) x

Figur 3, sammanställning över svar på varför eleverna tycker om naturen. Krysset symboliserar vilken kategori elevens svar tillhör.

Vad brukar du göra i naturen?

(24)

Svenska föräldrar

Sara (10 år) brukar ”leka och jag brukar samla på saker” och ”klättra i träd”.

Emma (10 år) tycker om att vara i naturen och hon berättar att hon ”bor jättenära en skog, jag bor ute på landet, långt uppe i en skog. Så jag brukar vara jättemycket ute i skogen, jag brukar rida och allting”. Hon säger även att hon brukar ”gå på picknick och sånt. Det brukar jag göra med min hund”.

Lina (6 år) berättar att ”så kan man gunga och så kan man leka i lekparken och så… och så kan man leka en massa olika grejer och så vet jag inte mer vad man kan göra”.

Utländska föräldrar

Även Anna (9 år) är inne på samma spår. Hon berättar att hon brukar ”klättra i träd och leka lekar ute”.

Mats (10 år) berättar ”brukar leka och leta efter spår och sånt och titta lite” och då handlar det nu om ”spår i snön”. Han berättar ”jag gör det med pappa ibland och ibland är jag ute med kompisar”. Hans pappa tycker också om naturen.

Vad de gör i naturen

Leka Titta på naturen Promenera Leta efter spår

Svenska Lina (6år) x föräldrar Karl (9 år) x x Sara (10 år) x Emma (10 år) x x Utländska Erik (6 år) x föräldrar Otto (6 år) x Anna (9 år) x Mats (10 år) x x

(25)

Hur ofta är du i naturen?

Hur ofta de är i naturen varierade ganska mycket. Vissa av eleverna var där flera gånger om dagen medan andra inte visste.

Svenska föräldrar

Lina (6 år) berättar att hon är i naturen ”ganska ofta”.

Karl (9 år) säger att han är i naturen ”rätt så ofta, inte så där jätteofta men…” och när jag försöker få honom att precisera svarar han ”nästan varannan vecka”.

Emma (10 år) är i naturen ”många gånger om dagen alltså… det kan vara olika, tre gånger per dag eller så”.

Utländska föräldrar

Anna (9 år) däremot är i naturen ”nästan varenda dag”.

Erik (6 år) berättar att han är i naturen ”jätteofta”.

Mats (10 åt) brukar vara i naturen ”två – tre gånger i veckan kanske”.

Under intervjun pratade vi också om vilken som var deras favoritårstid och vad de brukade göra då. Det var inte en planerad fråga men jag pratade med alla elever om det. De flesta av eleverna tyckte bäst om sommaren eftersom de då kunde vara ute och bada. När vi pratade om favoritårstid pratade vi också om var naturen finns. Några elever hade bestämda åsikter om var naturen finns medan andra började fundera.

Svenska föräldrar

Emma (10 år) fick frågan om naturen var något mer än skogen och här är ett utdrag av intervjun:

I: Mmm… tycker du om naturen på hösten? EMMA: Ja, det gör jag

I: Varför det?

(26)

Även Karl (9 år) berättade om sin favoritårstid: I: Vilken årstid tycker du bäst om?

KARL: Sommaren I: Varför det?

KARL: För då kan man bada och spela fotboll och såna grejer… I: Gör man det i naturen?

KARL: Nej

I: Nej… var gör man det någonstans?

KARL: Ähh… ja… på fotbollsplanen och sånt… I: Det är inte naturen?

KARL: Nej

Utländska föräldrar

Mats (10 år) favoritårstid är sommaren och han tycker om att bada. Nedan följer ett litet utdrag ur intervjun:

I: Mmm… vilken är din favoritårstid? MATS: Det är nog sommaren

I: Varför det?

MATS: Det är varmt och skönt och man kan bada I: Gör man det i naturen?

MATS: (paus) Ja, det gör man väl I: Gör man det?

MATS: Tror det

I: Om det inte är naturen, vad är det då? MATS: Simhallen

I: Om man badar i en pool utomhus, är det i naturen?

MATS: Nej, det tror jag inte… eller jo eftersom man är ute, jag vet faktiskt inte. Det är ju en blandning. Man är ju ute men man har ju gjort poolen själv.

Anna (9 år) berättar att hon tycker bäst om sommaren för då åker hon till Östeuropa ”och badar och så”. Jag frågade henne om det var i naturen och här är ett utdrag ut intervjun: I: Är det i naturen?

(27)

ANNA: Det som är i naturen är att… ähum… det finns ganska mycket skog där… jag brukar va där…

I: Mmm… vad är det som inte är natur?

ANNA: På några ställen är det bara sand och sånt I: Det är inte natur?

ANNA: Nej…

Alla elever upplevde att de var ute med skolan någon gång, vissa upplevde det som sällan medan andra var ute oftare. Det är liknande svar för alla elever i en klass oberoende av bakgrund, därför redovisas inga citat.

6.4. Framtiden för naturen

Under det här temat pratade vi om hur de trodde att naturen skulle se ute om tio år. För många av eleverna var det en lång tid och svårt att föreställa sig.

Svenska föräldrar

Emma (10 år) sa så här: ”Om ungefär tio år så tror jag… det har ju vält ner mycket skog nu, då tror jag att det mesta av den har kommit tillbaka. Och så ser det ut ungefär som vanligt, fast det har kommit mer träd”.

Även Sara (10 år) relaterade till stormen Gudrun och hon sa: ”Jag tror det har växt upp lite mer träd efter stormen i alla fall”.

Karl (9 år) tvekade lite och funderade men sa till sist ”ungefär som det ser ut nu nästan”.

Utländska föräldrar

Anna (9 år) funderade länge på frågan och sa till sist ”vet inte, kanske” på frågan om naturen finns om tio år.

(28)

Erik (6 år) tycker att det är svårt att svara på frågan och säger ”vet inte” samt rycker på axlarna.

6.5. Sammanfattande resultat

För att läsaren lättare ska kunna följa med i diskussionen av resultaten har jag här valt att ge en kort sammanfattning av mina viktigaste resultat. De består av de resultat som jag kommer att behandla i diskussionsavsnittet. Jag har delat in det efter mina teman i intervjuguiden; vad är natur, diskussion kring teckningen, egna känslor för och erfarenheter av naturen samt framtiden för naturen.

Efter att ha delat in eleverna i grupper efter Madsens grupperingar efter vad natur är såg jag ingen skillnad mellan elever med svenska föräldrar och elever med utländska föräldrar. I de aktuella grupperingarna återfanns elevsvar från båda elevkategorierna. De enda tydliga olikheter som gick att urskilja verkade snarare ha med ålder än med etniskt ursprung att göra. I någon av grupperingarna återfanns endast svar från de äldre eleverna och i någon gruppering endast svar från de yngre eleverna.

När jag analyserade teckningarna utifrån om eleverna såg människan som en del av naturen eller separerad från naturen innehöll en majoritet av teckningarna tecken på att tillhöra gruppen som ser människan separerad från naturen. Det var endast två teckningar som jag tolkade till att tillhöra gruppen där människan kan anses vara en del av naturen.

(29)

”I: Om man badar i en pool utomhus, är det i naturen?

MATS: Nej, det tror jag inte… eller jo eftersom man är ute, jag vet faktiskt inte. Det är ju en blandning. Man är ju ute men man har ju gjort poolen själv.”

”I: Är naturen nånting mer än bara skogen? EMMA: Nej, faktiskt inte… ähh… nej.”

(30)

7. Diskussion och fördjupad analys

Genom analysen av materialet har jag inte sett någon skillnad på elevernas uppfattningar av naturen beroende på om deras föräldrar är födda i Sverige eller utomlands. Det var större skillnad i elevernas svar beroende på hur gamla de var. Eleverna tycker om naturen och trivs med att vistas där. I det här kapitlet kommer jag att diskutera hållbarheten i arbetet samt om jag fått svar på min frågeställning. Jag kommer även vidare diskutera resultaten och min framtida lärarroll.

7.1. Bedömning av hållbarhet

Vid en bedömning av hållbarheten diskuteras generaliserbarhet, reliabilitet samt validitet. Dessa påverkar resultaten och hur tillförlitliga de är. Därför är det viktigt med en kritisk granskning av hållbarheten innan tolkningen och värderingen av resultaten börjar (Johansson, B 2001).

En studies generaliserbarhet anger om resultaten kan generaliseras och gälla för mer än materialet som använts (Johansson, B 2001). För att kunna diskutera detta måste jag gå tillbaka till mitt metodavsnitt till urvalet av respondenter. Jag genomförde min studie på min VFU-skola där eleverna kände igen mig. Detta gjorde att urvalet baserades på de elever som fanns på den skolan och ännu mer i det arbetslaget som bestod av elever från förskoleklass till år 4. När jag skulle välja ut vilka elever som jag ville använda i studien valdes dessa utifrån vilka elever som fanns i arbetslaget. Jag hade en vilja att ha med elever från tre kategorier; elever födda utomlands med utländska föräldrar, elever födda i Sverige med utländska föräldrar samt elever födda i Sverige med svenska föräldrar. Eftersom det i detta arbetslag inte fanns tillräckligt med elever i kategorin elever födda utomlands med utländska föräldrar var jag tvungen att stryka den kategorin. Detta påverkade vilket urval jag till slut fick och kan ha påverkat hur resultatet av studien blev. På en skola med många elever från varje urvalskategori hade jag haft fler elever att välja på. På den skola jag genomförde studien på blev jag mer begränsad i mitt urval av respondenter. Därför kan resultatet endast gälla för den skola jag genomfört min studie på.

(31)

(Johansson 2001). Det är också ett mått på om respondenterna känt sig trygga och gett de svar de själva velat, inte de svar de tror jag vill ha. Även i den här diskussionen måste jag gå tillbaka till metodavsnittet och granska mitt urval samt genomförande. Alla intervjuerna skedde i ett grupprum där endast jag och respondenten befann oss. Jag utgick från en intervjuguide som var samma för alla respondenter. Eftersom det var en semistrukturerad intervju hade jag möjlighet att vika av från intervjuguiden och prata om andra saker som dyker upp med intervjupersonen. Därför blev inte alla intervjuer precis likadana men vissa grundområden blev diskuterade under alla intervjuer. Däremot märkte jag att en del av mina frågor kunde förvirra eleverna. Begrepp som ”ofta” är tolkningsbart och betyder olika för olika elever. Där skulle jag ha gått in tydligare och med bättre begrepp så att missförstånd och förvirring kunde undvikas. Jag har också funderat över om frågan om hur ofta de är i naturen fyller någon funktion och verkligen hör hemma i arbetet. Av den anledningen var det inte någon fråga jag fäste så stor vikt vid i resultatredovisningen

Under intervjuerna tror jag att eleverna kände sig trygga och gav sanningsenliga svar. Det kan ha påverkat att jag är lärare och de elever som i en klassrumssituation hela tiden ska ge de svar läraren vill ha. Detta kan i vissa situationer göra att de omedvetet ger mig de svar de tror de vill ha. De gör det inte för att ljuga utan för att det är det de är vana vid. Min fördel kan ha varit att jag var lärarstudent och inte lärare på skolan. De elever som inte hade mig som lärare i klassrummet visste vem jag var men hade ingen närmare relation med mig. De som gick i den klass där jag genomförde min VFU kände mig och för dem var jag deras lärare. Detta behöver inte enbart ha varit negativt eftersom de kände mig och kände sig trygga med mig. Denna diskussion uppstår lätt när respondenterna i en studie är unga eftersom barn och elever ändrar sig i svaren från dag till dag. I en intervju där en vuxen intervjuar ett barn eller en elev är det också lätt att det uppstår en maktsituation där de unga känner sig underlägsna den vuxne.

(32)

urvalskategorier jag från början önskade, det hade ökat studiens validitet eftersom det etniska perspektivet hade fått ännu större betydelse.

7.2. Metoddiskussion

Jag hade ganska tidigt bestämt mig för att jag ville genomföra en kvalitativ studie. Att det sen blev teckningar som utgångspunkt inför en intervju var för att eleverna inte var så gamla och kan ha svårt att uttrycka sig i enbart ord. Jag ville också utnyttja att eleverna fick ytterligare ett verktyg för att uttrycka sig, vilket jag tror inträffar alldeles för sällan i många skolor. Jag tror att genom en kombination att både teckning och intervju gjorde jag det lättare för eleverna att uttrycka sig vilket gjorde att jag fick mer material till min studie.

Jag tror också att genom att inte berätta om studien inför teckningstillfället gjorde eleverna de teckningar de själva ville utan att tänka på att göra rätt. Självklart är det några elever som funderar på vad som är rätt att göra och vad läraren vill ha. Oavsett vad du gör försöker dessa elever alltid tillfredsställa läraren med vad de tror är det rätta. För att dessa elever ska komma till sin rätt behövs nya sätt att jobba eller att undersökningen sker utanför skolan. Det är inte ens säkert att de kan slappna av ens utanför skolan så dessa elever är svåra att nå och att verkligen komma åt deras egna tankar och funderingar.

När jag skulle välja ut vilka jag skulle intervjua i kategorin elever födda i Sverige med utländska föräldrar hade jag inte så många elever att välja mellan. Detta gjorde ju urvalet lite sämre vilket jag redan diskuterat i bedömningen av hållbarhet. För att slippa detta hade jag behövt genomföra studien på någon annan skola. Eftersom jag bestämt mig för att göra studien på den skola där jag genomfört min VFU är det något som kan ha påverkat resultatet.

7.3. Svar på frågeställningen

För att en vidare diskussion om studien ska vara möjlig diskuteras här om frågeställningen är besvarad. För att tydliggöra detta har jag här valt att redovisa frågeställningen samt diskutera om den är besvarad.

(33)

I min resultatredovisning samt i den inledande diskussionen redovisas hur elever upplever naturen. Jag har redovisat deras upplevelser genom olika matriser och genom citat från intervjuerna. Även en del teckningar finns med. I dessa matriser och genom citat kan jag inte se någon skillnad på elevernas upplevelser av naturen beroende på om deras föräldrar är födda i Sverige eller utomlands. De svarar likvärdigt på många frågor. På vissa frågor är skillnaden stor inom grupperna men likvärdig om grupperna jämförs med varandra. Svaret på frågeställningen ska ses utifrån den bedömning av hållbarhet som jag tidigare gjort och redovisat i detta kapitel.

7.4. Diskussion av resultaten

När eleverna skulle beskriva vad natur var för dem svarade huvuddelen av eleverna inom Madsens (1999) kategori ’naturen är som biologi’. Endast två av eleverna ser ’naturen som en organism’. I den kategorin ses naturen som en helhet där allt hänger ihop. De som gör det är Erik och Lina. Deras svar på frågan vad naturen är för dem är:

Lina (6 år): ”att vara utomhus är natur” Erik (6år): ”hela världen och så”

När jag senare analyserade elevernas teckningar utifrån Carlssons (1999) två kategorier om människan är en del av naturen eller separerad från naturen var det bara två teckningar som tillhörde kategorin att människan är en del av naturen. De elevers teckningar som gjorde det var Eriks och Linas.

(34)

Att alla elever säger att de tycker om naturen är inte så konstigt, vad ska de annars säga när jag sitter där och ställer frågor om naturen. I Sverige ska man tycka om naturen, enligt den undersökning Uddenberg (1998) genomförde konstaterade han att svensken trivs i naturen. Svenska skolans läroplaner visar också tydligt att det är viktigt med natur och miljö. Eleverna ska redan när de börjar förskolan socialiseras in i att tycka om naturen och att vistas i den. Det är alltså svenskt att tycka om naturen. Trots min närvaro tror jag att eleverna menade det när de sa att de tyckte om naturen men deras svar kanske förstärktes eftersom jag var där.

Eftersom det är så svenskt att tycka om naturen kanske de som hade utländska föräldrar ville visa att de tyckte om naturen mer än de som har svenska föräldrar. Att tycka om naturen kan vara ett tecken på att vara svensk.

De flesta av eleverna leker när de är ute i naturen. Två pojkar Karl (9 år) och Mats (10 år) som tycker om att leta efter spår, de var de enda som nämnde det överhuvudtaget under hela

intervjun men det var något som återkom flera gånger under deras intervjuer. De kan ha varit en ren slump att det var just pojkar som sa det men det kan också ha att göra med att det är en ganska typisk pojkaktivitet. Eftersom det är så få elever med i undersökningen går jag inte in djupare på den här frågan men det hade varit en intressant frågeställning till ett framtida arbete, att undersöka vad flickor respektive pojkar gör i naturen och om det skiljer sig åt.

När vi diskuterade om favoritårstid kom diskussionen in på var naturen fanns. Jag försökte utmana elevernas tankar genom att ställa frågor där det de sagt precis ställdes på sin spets. En del av eleverna började då fundera lite och visste inte riktigt vad de skulle svara. De hade klara föreställningar om var naturen fanns sen innan. När jag gjorde min VFU i min inriktning idrott, hälsa och natur gjorde jag korta intervjuer med elever i år 4, 5 och 6. Dessa små

pratstunder handlade om var naturen fanns och om den fanns i staden. För de allra flesta fanns naturen enbart i skogen. När jag frågade om den fanns i staden svarade de flesta nej men vissa ändrade sig när jag frågade om vad parker i så fall räknas som. Dessa elever var lite äldre än eleverna i denna studie och har börjat ifrågasätta sina egna sanningar. Uppfattningen om vad natur är och vad den finns är något jag tror de tidigt lär sig och ifrågasätts inte den tanken behålls dessa uppfattningar hela livet. För den som är född i staden ser dessa uppfattningar antagligen helt annorlunda ut än för någon som är född på landet eller i by nära naturen.

(35)

eleverna tyckte det var en svår fråga att svara på och förstod inte riktigt. Därför blev deras svar inte så bra men användbara i jämförelse med de äldre elevernas svar för att se utvecklingen. De äldre eleverna tänkte på stormen Gudrun (som drog fram i södra Sverige i januari 2005) eller miljöförstöringar. Eleverna verkade ha möjlighet att tänka i ett vidare perspektiv ju äldre de var.

De elever som ingick i min studie kom alla från en liten ort i Småland där naturen finns nära även inne i samhället. Att genomföra samma studie i ett område där naturen inte finns så nära som till exempel i en storstad hade nog kunnat ge helt andra resultat. Jag tror att skillnaden mellan svaren från min studie hade skilts sig åt en hel del, även om perspektivet etniskt ursprung helt tagits bort. Det hade varit mycket intressant att se resultatet av en sådan studie.

7.5. Min framtida lärarroll

De svar jag fått genom att genomföra den här studien kan hjälpa mig att förstå att alla inte har samma natursyn som jag vilket kan hjälpa mig i planerandet av uteaktiviteter och vistelser i naturen med elever. Jag tror också att skolan påverkar elevers natursyn. De flesta eleverna i min studie hade gått i skolan några år. Skolans styrdokument är fulla med anvisningar om att elever och lärare ska vistas och jobba mycket med natur och miljö (Utbildningsdepartementet). Dessa styrdokument är skrivna av människor som är svenskar. Dessa visar både i undersökningar (Uddenberg 1998) och historiskt (Madsen 1999) att de tycker om naturen vilket säkerligen avspeglas i styrdokumenten.

(36)
(37)

8. Referenser

Textreferenser:

Ahlgren, Lena (1994): Bonniers lexikon. Band 5. Stockholm: Bonnier lexikon.

Blomqvist, Lovisa (2003): Invandrare i tätortsnära natur – kvalitativa intervjuer angående natursyn och nyttjande samt förslag till åtgärder. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Bryman, Alan (2002): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.

Carlsson, Britta (1999): Ecological Understanding – a space of variation. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo (2001): Examensarbetet i lärarutbildningen. 3 uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Madsen Leicht, Bent (1999): Barn, djur & natur. Lund: tiedlund förlag

Sandell, Klas. (2004): ”Var ligger utomhus?”. Sid 151-170 i Utomhusdidaktik. Lundegård. Iann m.fl. Lund: Studentlitteratur.

Uddenberg, Nils (1998): Natursyn och handling. Linköping: Tema Hälsa och samhälle. Utbildningsdepartementet, (2000): 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Stockholm: Skolverket.

Utbildningsdepatementet, (1998): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Utbildningsdepartementet, (1998): Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Muntliga referenser:

Johansson, Annica (2005-11-11): Vetenskaplig metod. Växjö universitet, Institutionen för pedagogik, föreläsning.

Internetreferenser:

(38)

Bilaga A

Växjö 12 mars 2006

Hej!

Mitt namn är Ingrid Söderberg och jag läser till lärare på Växjö universitet. Jag

är just nu på Prästängsskolan där jag har verksamhetsförlagd utbildning (före

detta praktik). Jag läser min sista termin och då ingår att skriva ett

examensarbete. Mitt examensarbete handlar om elevers natursyner. Jag ska

intervjua elever om deras natursyn utifrån en teckning de själva gjort om sin

natursyn.

Jag undrar där om jag får tillåtelse att intervjua ert barn. Intervjun tar ca 10-15

min och sker på skoltid i skolan. Intervjun spelas in på band och det är bara jag

som kommer att lyssna på bandet. Jag kommer heller aldrig att skriva några

namn och materialet kommer bara att användas till mitt examensarbete.

Intervjun kommer att äga rum torsdag eller fredag denna vecka. Jag kommer

därför att ringa er för att få en muntlig tillåtelse.

Har ni några frågor får ni gärna höra av er.

Vänliga hälsningar

Ingrid Söderberg

Lärarstudent Växjö universitet

Tel. 0470-473 93

(39)
(40)
(41)
(42)
(43)
(44)
(45)
(46)
(47)

Bilaga C

Intervjuguide natursyner

• Vad är natur för dig?

• Bilden

Berätta om din teckning… Hur tänkte du när du gjorde den?

• Egna känslor för naturen

Tycker du om naturen? Varför, varför inte? Vad brukar du göra i naturen?

Hur ofta är du i naturen?

• Framtid

(48)

Bilaga D

Utskrift

intervjuer

Svenska föräldrar Utskrift intervju 1 I: Intervjuare LINA: Intervjuperson I: Så, vad heter du? LINA: Lina

I: Mmm… hur gammal är du? LINA: 6 år I: 6 år? Mmm… går du i, vilken klass går du i? LINA: Förskolan I: här på byskolan? LINA: Ja I: Mmm… var är du född för någonstans? LINA: I Växjö I: På BB? LINA: Ja

I: Vet du var din mamma är född? LINA: I Växjö

I: Hon också? Och din pappa? LINA: Det vet jag inte

I: Nej… men inte i Växjö? LINA: (ser frågande ut)

I: Länge sen… du var inte med? LINA: Nej…

I: LINA, vad är natur för dig?

LINA: Att vara utomhus är natur… och så… och så kan man säga att det är att till exempel i en lekpark

I: Mmm…

LINA: Och så… där bilarna kör I: Mmm… på vägarna

LINA: Mmm… och så allting utomhus tycker jag är natur I: Allting utomhus?

LINA: Ja

I: Mmm… i onsdags morse gjorde ni en teckning LINA: Ja…

I: Om vad ni tänkte på när du hörde ordet natur LINA: Ja…

I: Här har jag tagit med mig den, här är din teckning… när du ritade den, hur tänkte du då? Berätta lite om teckningen om vad den föreställer och så…

LINA: Att det är en flicka som gungar och så en trädkoja och ett träd och sol och himmel och gräs

I: Mmm… soligt ute? LINA: Ja… på sommaren

(49)

Bilaga D

I: Tycker du om naturen? LINA: (nickar)

I: Varför gör du det?

LINA: För man kan göra många grejer utomhus I: Mmm

LINA: Och så kan man gunga och så kan man leka i lekparken och så… och så kan man leka massa olika grejer och så vet jag inte mer vad man kan göra.

I: Gör du nåt annat i naturen?

LINA: Jag leker och så… åker jag madrass här på skolan I: Åker madrass? Vad är det för något?

LINA: Det är en sån, det är en stor lång madrass och så är det ett snöre och så kan man åka och hålla i det

I: Var åker man då för någonstans? LINA: På den backen som är här… I: Utanför jympasalen?

LINA: Ja

I: Åker man på gräset där? LINA: Nej, på snön…

I: Så man kan bara använda den när det är snö ute? LINA: Ja

I: Mmm… hur ofta är du i naturen? LINA: Ganska ofta

I: Mmm… är ni ute i naturen med skolan? LINA: Ja, på utedagen och så på rasten I: Vad gör ni på utedagarna?

LINA: Vi går och åker pulka och så… I: Mmm…

LINA: och så brukar vi gå och göra en massa andra grejer också… I: Som till exempel…

LINA: Ibland så går vi förbi husen och då ska man, var man bor då går man dit och då ska man ropa stopp…

I: Om man går förbi där man bor? LINA: (nickar)

I: Mmm… vilken årstid tycker du bäst om? LINA: Sommaren

I: Varför det?

LINA: För att då kan man plocka blommor och bada och så I: Mmm…

LINA: och så kan man springa i vattenspridaren och leka ute I: Mmm…

LINA: Och sånt

I: Springa i vattenspridaren, var gör man det för någonstans?

LINA: Det kan jag göra hemma, på sommaren. Och så leker jag i min och min storebrors träkoja

I: I din träkoja

LINA: John, min storebrors också. Vi har byggt i ett träd. Och Johns kompisar har också hjälpt till.

(50)

Bilaga D

LINA: Vi har en skog jämte oss, och så har vi en bäck men det är inget vatten i den och då har pappa byggt en bro så man kan gå över och sen får man gå en liten bit på en stig och sen kommer den träkojan.

I: Mmm… det låter mysigt… mmm… om vi tänker lång tid i framtiden, om tio år, hur tror du att det ser ut i naturen då?

LINA: Jag vet inte

I: Det är lång tid… tror du att det är som din teckning? LINA: (skakar på huvudet)

I: Nej… hur ser det ut då?

LINA: Jag vet inte vad jag ska säga då I: Finns naturen?

LINA: (nickar)

I: Mmm… den finns om tio år också… LINA: Den har funnits alltid

I: Alltid? Tror du den alltid kommer finnas? LINA: (nickar)

I: Mmm… tror du kojan kommer finnas kvar? LINA: (funderar)

I: Mmm… kommer det finnas flickor som gungar också? LINA: (funderar)

I: Kommer det vara du som gungar om tio år också? LINA: (paus, nickar)

I: Mmm… det låter mysigt, då får vi hoppas att solen skiner också… LINA: Ja

I: Mmm… tack så mycket!

Utskrift intervju 2

I: Intervjuare

KARL: Intervjuperson I: Så, vad heter du? KARL: Karl

I: Hur gammal är du? KARL: 9 I: 9 år? KARL: Mmm I: Vilken klass går du i? KARL: 3B I: Var är du född någonstans? KARL: Ähh… Växjö I: Växjö BB? KARL: Mmm…

I: Mmm… vet du var din mamma är född? KARL: Ähh... Norge tror jag…

I: Mmm… din pappa?

KARL: Ähh… Växjö tror jag, jag vet inte riktigt… I: Nej… När du… vad är natur för dig?

(51)

Bilaga D

KARL: Mmm…

I: Och här är din teckning… KARL: Mmm…

I: Berätta lite om den, vad det är på teckningen.

KARL: Ähh… Jag tänkte så att det är en stig här och om man går här så kommer man in i skogen och så ligger det lite pinnar och så, myrstackar och fåglar och sånt.

I: Mmm… är det träden? KARL: Mmm

I: Och där nere är det? KARL: Myrstack och myror

I: och sen, vad har vi där för något? KARL: Igelkott

I: En igelkott… är det här naturen för dig? KARL: Ja

I: Solen skiner KARL: Mmm…

I: Gör den alltid det i naturen? KARL: Inte alltid

I: Nej… Tycker du om naturen? KARL: Mmm…

I: Varför det?

KARL: För jag tycker om en massa olika djur och sånt I: Vad då för några? Kan du ge exempel på några? KARL: Igelkottar och … och ja, nyckelpigor och sånt

I: Igelkottar och nyckelpigor… du har ju ritat en igelkott också. KARL: Ja

I: Vad brukar du göra i naturen?

KARL: Ähh… jag brukar kolla på grejer med min kompis och så ibland I: Kolla på vad?

KARL: Vildsvinsfotspår och sånt. I: Efter djur?

KARL: Mmm… I: Har ni sett några?

KARL: Ähh… vi har sett fotspår… I: Ni har sett fotspår efter dom… KARL: Mmm…

I: Mmm, hur ofta är du i naturen?

KARL: Ja… rätt så ofta, inte sådär jätteofta men…

I: Om du skulle försöka säga ungefär hur ofta, är det … varje vecka? KARL: Inte riktigt, nästan varannan vecka

I: Är ni själva ute i naturen? KARL: Öhh… ibland

I: Mmm… är ni ute i naturen med skolan? KARL: Ja

I: Hur ofta då?

KARL: Ähh… varje onsdag I: Vad brukar ni göra då?

KARL: Vi brukar vara ute lite och gå och kolla i luppar och så och göra lite grejer. I: Vill du ge mer exempel på vad ni brukar göra?

(52)

Bilaga D

I: Kolla på saker?

KARL: Ja, kolla på saker, på grejer i luppar och äta… I: Vad då för saker?

KARL: Ähh… men jag tror inte att du var med när vi gjorde det… för när vi var ute så kollade vi i såna luppar efter fotspår och sånt.

I: Mmm… hittade ni några fotspår? KARL: Mmm

I: Vad då för några? KARL: Galt

I: En galt? Ni såg inte den i närheten? KARL: Nej

I: Har ni sett några andra fotspår nån gång?

KARL: Hmm… jag tror det, rådjur tror jag det var I: Rådjur… mmm… vilken årstid tycker du bäst om? KARL: Sommaren

I: Varför det?

KARL: För då kan man bada och spela fotboll och såna grejer… I: Gör man det i naturen?

KARL: Nej

I: Nej… var gör man det någonstans?

KARL: Ähh… ja… på fotbollsplanen och sånt… I: Det är inte naturen?

KARL: Nej

I: Nähä… Om vi tänker på framtiden, hur tror du att naturen ser ut om tio år? KARL: Usch… ähh…

I: Ganska lång tid…

KARL: Ja… jag vet inte riktigt… ungefär som det ser ut nu nästan I: Ungefär som nu?

KARL: Ja…

I: Mmm… så du skulle kunna göra samma teckning? KARL: Ja, det skulle jag kunna göra.

I: Mmm… tack så mycket!

Utskrift intervju 3

I: Intervjuare

SARA: Intervjuperson I: Så… vad heter du? SARA: Sara

(53)

Bilaga D

SARA: Mmm

I: Vet du var din mamma är född? SARA: I Tidaholm

I: Och din pappa? SARA: I Rydaholm I: Ganska nära SARA: Mmm

I: Vad är natur för dig, Sara?

SARA: Det är när jag är ute i skogen I: Mmm

SARA: Och ibland när jag är ute på landet så tycker jag det är som naturen I: Mmm, ni gjorde en teckning…

SARA: Mmm

I: Här är din teckning, Sara, vill du berätta lite om den, vad det är på teckningen?

SARA: Det är ute hos min farmor och farfar på landet och här är farmors land, fast man ser inte hela för det är jättestort.

I: Mmm

SARA: Och här är en brunn och där är deras Björk som de kallar för ”midsommarbjörken”. I: Varför gör de det?

SARA: För att varje midsommar så är det en massa ägg där som kläcks vid midsommar I: Då blir det nya fåglar

SARA: Mmm

I: Vad är det för något då? SARA: Va?

I: Däruppe i trädet?

SARA: Det är äggen i boet I: Fågelboet

SARA: Ja

I: Vad finns det för något i landet?

SARA: Det är blommor och så, hon planterar ofta morötter och gräslök har hon varje sommar I: Mmm, har ni det och äter?

SARA: Mmm

I: Har hon fjärilar också i landet? SARA: Ja

I: Tycker de om hennes blommor? SARA: Ja

I: Mmm, vilken årstid är den här ritad? SARA: På sommaren

I: På sommaren… mmm… är det naturen? SARA: Mmm

I: Mmm… tycker du om naturen? SARA: Mmm

I: Varför gör du det?

SARA: För att det är så skönt att vara ute och för att det är inte lika mycket bilar när man är ute på landet och då känns det skönt.

I: Mmm… vad brukar du göra i naturen?

SARA: Jag brukar leka och jag brukar samla på saker I: Mmm… är det något annat du brukar göra?

SARA: Klättra i träd

(54)

Bilaga D

SARA: Kurragömma med min lillasyster I: I naturen?

SARA: Mmm

I: Hur ofta är du i naturen?

SARA: Ganska ofta. Hos min mormor och morfar brukar vi åka till Småhult heter det där min mormors mamma bodde och mormor med sina nio syskon och sin pappa

I: oj

SARA: Och där planterar de morötter och potatis och så brukar jag var i huset där och leka I: Har du smakat de potatisarna?

SARA: Ja I: Är de goda? SARA: Ja, jättegoda

I: Mmm… vilken är din favoritårstid? SARA: Det är sommaren

I: Varför det?

SARA: För att då kan man vara ute så mycket, man kan cykla och så. I: Mmm... om vi tänker… skolan, är ni ute i naturen då?

SARA: Ja, det är vi I: Hur ofta då?

SARA: Vi går ut på utedagar, på tisdagar och så brukar vi gå ut ibland också. I: Vad gör ni då för något?

SARA: Vi leker, på byns äng brukar vi leka I: Mmm…

SARA: och vi letar efter knoppar nu på våren I: Gör ni något annat?

SARA: (lång paus) Inte vad jag kommer på.

I: Nej… det är svårt att komma ihåg vad man gjort. SARA: Mmm

I: Mmm… om vi tänker i framtiden, hur ser naturen ut om tio år? SARA: Jag tror det har växt upp lite mer träd efter stormen i alla fall I: Mmm

SARA: Och… jag vet faktiskt inte… men jag tror att det ser ut som nu ungefär I: Om du skulle åka till din mormor…

SARA: Mamma, mormors mamma

I: Om du skulle åka till din mormors mamma skulle det se likadant ut? SARA: ähh… jag tror det för de vill inte ändra på det…

I: Mmm… finns naturen om tio år? SARA: Det hoppas jag

I: Fanns den för tio år sedan?

SARA: Det tror jag för jag föddes då I: Mmm… tack så mycket!

Utskrift intervju 4

I: Intervjuare

(55)

Bilaga D

I: Mmm… hur gammal är du? EMMA: Jag är tio

I: Tio år… mmm … vilken klass går du i? EMMA: 4b

I: Mmm… var är du född dör någonstans? EMMA: I Växjö

I: BB? EMMA: Ja

I: Vet du var din mamma är född? EMMA: Nej, faktiskt inte

I: Nej… vet du om hon kommer långt ifrån? EMMA: Ähh… jag tror hon är född i Malmö. I: Mmm… vet du var din pappa är född? EMMA: Ähh… han är född i Växjö. I: Han är smålänning…

EMMA: Mmm

I: Mmm… vad är natur för dig, EMMA?

EMMA: Det är… jag vet faktiskt inte vad det är … frihet I: Vad tänker du på när jag säger ordet natur?

EMMA: Ähh… skog, vilda djur och sånt…

I: Vi har gjort en teckning, här är din bild. Vill du berätta lite om den, vad det är för något… EMMA: Jag tänkte lite … jag tänkte först lite skog och så lite buskar, stenar och sånt. Sen finns det ju olika sorters träd t.ex. det kan finnas stora granar och små. Och så ritade jag lite blommor och sånt.

I: Och sen här har vi en? EMMA: Sten

I: En sten… och så är det soligt? EMMA: Mmm

I: Mmm… vilken årstid är den gjord? EMMA: Tror det är sommar

I: Det är sommar

EMMA: Eller höst… eller ja… I: Eftersom det är blommor… EMMA: Ja

I: Mmm… det här är natur för dig? EMMA: Mmm…

I: Tycker du om naturen? EMMA: Ja

I: Varför?

EMMA: Jag bor jättenära en skog, jag bor ute på landet, långt uppe i en skog. Så jag brukar vara jättemycket ute i skogen, jag brukar rida ute i skogen och allting.

I: Mmm… vad gör du mer än rider i skogen?

EMMA: Jag gillar verkligen att vara ute och gå och på picknick och sånt. Det brukar jag göra med min hund.

I: Hur ofta är du i naturen?

EMMA: Många gånger om dagen, alltså… det kan vara olika, tre gånger per dag eller så. I: I skolan, är ni någonting i naturen då?

EMMA: Ja ibland, ifall vi har utedag eller så. I: Vad gör ni då?

(56)

Bilaga D

I: Inget mer? EMMA: Nej

I: Fikar ni bara och går hem?

EMMA: (skrattar till) Nej men vi går en liten runda och sen stannar vi till och fikar sen går vi hem.

I: Mmm… är ni… var ni mer ute i skogen innan än nu? EMMA: Ja, det var vi.

I: Inte så mycket nu? Sen du började fyran? EMMA: Ähh… nej, inte så himla mycket I: Var ni mycket ute i skogen i ettan? EMMA: Ja

I: Tvåan? EMMA: Ja

I: Och trean också? EMMA: Mmm

I: Mmm… tycker du om de här utedagarna?

EMMA: Ja, ibland är de roliga och ibland är de tråkiga och så där. I: Mmm

EMMA: Fast för det mesta roliga. I: Mmm… vilken är din favoritårstid? EMMA: Höst

I: Varför det?

EMMA: Jag fyller år då.

I: Mmm… tycker du om naturen på hösten? EMMA: Ja, det gör jag

I: Varför det?

EMMA: Därför att skogen får så fina färger I: Är naturen nånting mer än bara skogen? EMMA: Nej, faktiskt inte… ähh… nej.

I: Mmm… vi tänker oss i framtiden, om tio år. Hur tror du att naturen ser ut då?

EMMA: Om ungefär tio år så tror jag… det har ju vält ner mycket skog nu, då tror jag att det mesta av den har kommit tillbaka. Och så ser det ut ungefär som vanligt, fast det har kommit mer träd.

I: Mer träd än idag? EMMA: Mmm

I: Den finns om tio år? EMMA: Mmm

I: Fanns den för tio år sedan?

EMMA: Ja, den har funnits nästan alltid

I: Nästan alltid… kommer den alltid att finnas? EMMA: Ja, det tror jag väl…

References

Outline

Related documents

• Samtliga personer, 66 år och äldre, som den 31 december 2016 hade hemtjänst eller bodde på särskilt boende har fått?. möjlighet att besvara

• Samtliga personer, 66 år och äldre, som den 31 december 2016 hade hemtjänst eller bodde på särskilt boende har fått.. möjlighet att besvara

Positiva svar = Mycket nöjd eller Ganska nöjd Andel positiva svar i kommunen. Hur nöjd eller missnöjd är du samman- taget med den hemtjänst

Ja, för alla / Ja, för flertalet Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende. Mycket tryggt /

Observera att det är de brukare som svarat mycket lätt eller ganska lätt som redovisas som positiva svar på denna fråga.. Andel positiva svar inom området hemtjänsten i

– det medför att användbarheten av en balkong minskar avsevärt. Av tekniska skäl kan det vara olämpligt att tilläggsisolera vissa väggkonstruktioner. Vid

Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen på ditt äldreboende, vid behov. Mycket lätt /

Positiva svar = Mycket nöjd eller Ganska nöjd Andel positiva svar i