Drunkna inte i dina känslor Att överföra känslor och skapa en upplevelse genom min musik

Drunkna inte i dina känslor

Att överföra känslor och skapa en upplevelse genom min musik

Malin Verheij

Gehörsbaserat musikskapande, konstnärlig högskoleexamen 2020

Luleå tekniska universitet

Drunkna inte i dina känslor

Att överföra känslor och skapa en upplevelse genom min musik

Malin Verheij Examensarbete Gehörsbaserat musikskapande

Innehållsförteckning

1. Inledning 3

2. Syfte och frågeställning 4

3. Metod 4

4. Bakgrund • Att uppleva musik 5

• Att mäta upplevelser 5

• Att skapa en upplevelse 6

5. Resultat • Att få en upplevelse 7

• Upplevelsen av mig live 11

• Upplevelsen av min inspelade musik 12

6. Slutsatser och diskussion 14

1. Inledning

Musik har alltid varit en stor del av mitt liv. När jag var liten spelade jag violin, sjöng och spelade piano. Jag brann för att lära mig, jag sjöng och övade varje dag. Jag växte upp i storstaden Leiden i Nederländerna och år 2012 flyttade jag och familjen till en bondgård i Sverige. Det var här musik började bli mitt uttryck. Jag var 12 år då och hade svårt att komma in i den svenska vardagen. Jag tyckte inte att folk lyssnade på mig, jag hördes inte och var väldigt blyg. För att uttrycka allt jag kände blev låtskrivandet viktigt för mig och här blev musik min röst. Första gången jag spelade min egen musik på scen var på en

Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en publik upplever min musik både inspelat och live samt hitta olika sätt att skapa dessa upplevelser.

Frågeställningar

-

-

-

-

Metod:

Jag har valt att göra litteraturstudier med tre böcker som har olika perspektiv på

musikupplevelsen. How we hear music av James Beamant (2001) för att få mer insikt i sensationen av musik. Starka musikupplevelser av Alf Gabrielsson (2008) för att undersöka vad fenomenet musikupplevelse innebär och hitta en egen metod att mäta denna upplevelse.

Songwriters on songwriting av Paul Zollo (2003), för att få olika perspektiv på

musikupplevelsen. Jag kommer redovisa och sammanfatta de delar i böckerna jag tycker är viktigast för arbetet.

Sedan kommer jag att redovisa min arbetsprocess och tankar kring skapandet av min

konsert och EP. Konserten Drunkna inte i dina känslor ägde rum 19/2-20 och EPn skapades och spelades in under år 19/20. För att få en inblick i hur jag har arbetat med olika känslor och uttryck inom musiken beskriver jag mina tankar och beslut kring processen.

För att ytterligare undersöka fenomenet upplevelsen av musik har jag valt att göra en intervjuer med 16 personer kring upplevelsen av musik, EPn och konserten. Genom detta vill jag få en inblick i hur publiken och lyssnaren upplever min musik och mig som artist i dessa olika sammanhang. Intervjun är baserad på en intervjumetod bearbetat i boken Starka

musikupplevelser av Alf Gabrielsson (2008). Sedan diskuterar och reflekterar jag om

-

För att få en djupare förståelse för musikupplevelsen börjar vi med sensationen av ljud. Som människor är vi unika för att vi hör toner och kopplar dom till en känsla. Det beskriver James Beament i boken How we hear music: ’What everyone experiences when sound is

received by the ears are sensations. And music is a series of sensations; it started as sensations and however complex and sophisticated it has become, it is still just a set of sensations.’ (s.2 Beament, 2001) Han menar att toner vi hör skapar och väcker tillsammans

en känsla i lyssnaren, oavsett vilken avsikt låtskrivaren eller kompositören har. Som

kompositör eller låtskrivare jobbar man ofta med vilken sensation vissa toner eller musiken ger en själv, men som lyssnare ger musiken inte alltid samma sensation. Upplevelsen av musik blir individuell för lyssnaren beroende på deras bakgrund, identitet och koppling till den.

I boken ‘starka musikupplevelser - musik är mycket mer än bara musik’ av Alf Gabrielson visas en studie och olika fall av starka musikupplevelser. Gabrielsson visar att

musikupplevelsen alltid förändras och rör sig. Det beror på situation, nya och gamla händelser, kunskap och mående. ‘Lika varierande och oändligt som musiken är, lika

varierande och oändliga är våra reaktioner på musik’. (s.15 Gabrielsson, 2008) Dock kan

man dra vissa paralleller på liknande känslor som upplevs under liknande situationer. I boken intervjuas personer om deras starkaste musikupplevelse och sedan diskuteras och sammanfattas olika fall.

En berättelse som fick min uppmärksamhet lite extra var där en kvinna berättar om en upplevelse från 7 års åldern: ‘Höjdpunkten kom när jag hade applåderat länge, efter sista

stycket och pianisten kom in på scenen och tittade ner på mig och sade att extra-numret skulle tillägnas till den yngste i publiken. Lyckan var fulländad! - Upplevelsen är än kvar idag’.(s.32 Gabrielsson, 2008) Här beskrivs alltså vilken roll artisten har i upplevelsen.

omedveten om allt annat - som ändå finns där på något sätt, som i en dröm’. ( s.421,

Gabrielsson, 2008) Och det kommer återigen tillbaks till att känna sig utvald och bekräftad.

Känslan av att musiken enbart spelas för en själv.

Gabrielsson beskriver även hur det personliga engagemanget är en viktig del av

upplevelsen. ‘Ibland är musiken bara ett ‘’ljudtapet’’ i bakgrunden medan man håller på

med något helt annat. I andra fall är engagemanget totalt, musiken är det enda som gäller och allt annat hamnar i skymundan.’’ (s.16, Gabrielsson, 2008).

Som musiker eller låtskrivare kan lyssningen vara annorlunda. Man har en speciell relation till musiken, det kanske är ens jobb och ens identitet. Då kan upplevelsen av musik vara annorlunda för en utövare än en mottagare. Songwritern Laura Nyro från California beskriver känslan såhär: ‘There’s no doubt that music is a link with the devine’ (s.215,

Zollo, 2003).

Dessa källor visar på olika sätt att musikupplevelsen hela tiden är i rörelse. Att uppleva musik betyder olika saker i olika situationen. Från att påverkas av musiken, situationen musiken spelas i eller att bli influerad av artisten. Våra reaktioner till den förändras ständigt och det finns samband och liknelser att hitta i musikupplevelsen hos människor. Studien i boken starka musikupplevelser visar detta mycket tydligt,

Att mäta upplevelser

I boken Starka musikupplevelser av Alf Gabrielsson (2008) har musikupplevelsen

undersökts och mätts genom att först redovisa personers starkaste musikupplevelser i olika kategorier. De hade deltagare av båda könen, olika åldrar och med olika musikpreferenser som fick en uppgift. Uppgiften var att beskriva sin starkaste musikupplevelse med sina egna ord och försöka beskriva sin upplevelse så detaljerad som möjligt. Totalt var det cirka 950 deltagare, ålder sträcker sig från 13 till 91 år med spridda musikpreferenser. Dessa

upplevelser redovisas i olika kategorier. Mellan intervjuerna skrivs och diskuteras det om upplevelsen. På slutet visas samband, samlade ord som flests användes i varsin kategori för att beskriva känsla och sedan en kort diskussion och reflektion av den. Gabrielsson

analyserar genom att först göra ‘företeckningar över alla de reaktioner som nämns i

Att skapa en upplevelse

Jag kommer nu närmare beskriva och redovisa mina tankar kring skapandet av min konsert och EP.

- Konserten: Drunkna inte i dina känslor

19 februari 2020 framförde jag mina låtar på min konsert: ‘drunkna inte i dina känslor’. Jag samarbetade med 10 personer: kör, tvärflöjt, stråktrio, bas, gitarr, perkussion och jag på sång och piano. Scenen var uppbyggt i tre höjder. Första var på marken, där jag, stråk och flygeln satt. På den första höjningen stod kören, flöjtisten, basisten och gitarristen. Emellan kören, gitarristen och basisten var den sista höjningen, och där satt trummisen. Jag ville skapa en vardagsrums-känsla, någonstans där man kan vila och inte känna någon press. Detta gjorde jag genom att ha med saker från mitt egna hem. Trasmattor på golvet, filtar, kuddar, levande ljus, stjärnor och ljusslingor. Jag ville aktivera alla sinnen, lukt, känsla, smaken, synen och hörseln. Smaken hade jag tanken att man skulle få en kopp te när man kom in. Detta hann jag tyvärr inte med och denna faller då bort. Känseln aktiverades genom sofforna som publiken satt på. Mjukt och varmt påminner om att vara hemma i en trygg miljö. Det fanns även filtar att krypa in under. Lukten ville jag aktivera genom att ge alla i bandet en kopp te. Meningen var att doften av tet skulle sprida sig över rummet. Utrymmet var stort och därför doftade det inte mycket, men en svag doft kom fram. Musiken aktiverar såklart hörseln, men jag hade även ett regnljud som låg i bakgrunden när publiken kom in och satte sig, och låg under vissa låtar, kom fram mer ibland och blev tystare ibland. Regn för mig är det bästa tillfället att sitta inne och mysa, därför tror jag det är en känsla som många har också. Regn

ger också en melankolisk känsla, vilket passar bra till min musik. Jag upplever att den förstärkte stämningen, värmen och sorgen i mina låtar. Visuellt ville jag skapa min lägenhet fast på scen. Det låg mattor på golvet, böcker på olika ställen, tulpaner, stjärnor, levande ljus, ljusslingor (både på scen och bland publiken), tekoppar, kuddar och filtar. Min klädsel var avslappnad och jag bar inga skor. Min tanke var att detta skulle skapa en gemenskap mellan publiken och mig genom att inte sätta sig själv högre eller ‘snyggare’ en de andra. Jag ville att man alltid hade någonting att se på, och det gjorde jag genom alla prylar som låg på scenen. Som artist på scenen upplevde jag att både musikerna och jag var mycket bekväma. Detta bidrog också till en härlig stämning. Jag upplevde att jag fick bra kontakt med publiken och det kändes personligt och tryggt.

Jag fick mycket feedback efter konserten som bekräftade att jag lyckats med att skapa denna stämning. Kommentarerna jag fick var i stil med att jag lyckats skapa en supermysig

vardagsrums-känsla i ett rum som brukar vara väldigt kallt och sterilt.

-

Min EP består av 5 välvalda låtar: Somewhere in between, Just a friend, That kind of lover,

Allt kommer bli bra och Go to sleep. Meningen är att få fram olika sorters starka känslor

som sorg, kärlek och hopp och att lyssnarna ska uppleva emotionell berg-och dalbana. Första låten jag skrev heter Somewhere in Between. Låten är helt acapella och fungerar som intro till projektet. Jag ville att första låten skulle vara en mjukstart av EPn, början på

känslovågen. Texten handlar om ett sorts erkännande till sin familj, att det inte går bra just nu och att det är tungt. Känslan är mörk och sårbar.

Projektets andra låt Just A friend är en låt som berättar om att förlora sin kärlek, och genom det också förlora sin vän. När man avslutar ett förhållande är det svårt att veta, är vi

plötsligen bara kompisar? Detta berättas genom akustisk gitarr, stråk och mycket frustation i sången.

Allt kommer bli bra är en låt med mycket hopp och kärlek. Pianot och kören sprider en

känsla av lugn och texten beskriver att en inte är ensam i sina tankar.

Go to sleep är outrot till EP:n. Den har mycket frustation och bara: nu är jag klar med detta,

nu ska jag gå och lägga mig. När man inte kan sova för att man tänker på allt man borde ha sagt eller inte borde ha sagt, allt man har gjort eller inte.

Att få en upplevelse

I samband med EP:n och konserten gjordes en intervju. Detta för att undersöka och kunna reflektera över upplevelsen av min musik. I detta avsnitt redovisar jag resultaten av

intervjuerna och reflekterar jag med inspiration av Alf Gabrielsons studie. Jag har i en mindre skala gjort en liknande analys av reaktionerna genom att sätta olika upplevelser i kategorier. Jag valde att göra det på detta vis för att fortfarande ha med deltagarnas egna ord och få en sån ärlig reaktion som möjligt.

Min intervju gjordes av 16 personer med blandade bakgrund och ålder. Frågorna såg ut såhär:

Ålder och kön var för att få mer statistisk fakta om personen för att senare kunna hitta samband. Genre, de 3 favoritlåtar och vad musik är för dig är med för att få reda på hur dessa individer lyssnar på musik och hur stor vikt texten, beatet eller helheten har. Genom att undersöka detta kan jag hitta samband och även förstå på vilket de lyssnar på min musik. Efter min konsert hade jag tyvärr ingen enkät direkt, därför har jag frågan: om du har sett mig live. Genom det får jag reda på hur publiken har upplevt mig, men inte specifikt på konserten. Även om jag jobbade extra med uttryck på konserten har jag alltid haft samma

Namn:  Ålder: Kön:

Genre (t.ex, pop, rock, country, klassiskt):  Vad är dina 3 favoritlåtar just nu och varför?  Vad är musik för dig? 

Var är du just nu och hur lyssnar du på musiken? ( T.ex,  På soffan i vardagsrummet

med tända ljus och genom Högtalare, hörlurar, datahögtalare etc )

Om du har sett mig live, hur har du upplevt mig och min musik då? 

https://soundcloud.com/malin-verheij/sets/that-inställning och utstrålning. Efter frågorna fick intervjupersonerna lyssna på musiken och reflektera över den. Vissa skrev om känslan i varje låt, vissa skrev om helheten.

I denna tabell visas ålder, kön, genre och med vilka ord de beskriver sitt lyssnande på. Genom att hitta vissa ord kan man hitta samband i intervjuernas svar

Ålder Kön Genre Vad lyssnar hen på Vad är musik för dig? Musikutöv are?

49 kvinna Blandat Känslan, puls Bakgrund, Energi Nej

47 kvinna Singer/songwriter Text, känsla

Beröring,

glädje sorg Nej

46 kvinna Blandat Text, känsla

Tröst, glädje,

gemenskap Nej

23 kvinna Pop Text, känsla

Känslor,

humör Nej

20 man 80-tals hårdrock, 80-pop Sound, puls, känsla Gemenskap, glädje Ja

25 kvinna Gospel, pop Sound, känsla

Känslor,

gemenskap Ja

27 kvinna

Indie-pop/rock,

Jazz Text, Sound

Inspiration,

stöd Ja

26 man

Electronica, klassisk,

post-rock, indie Text, Sound

Känslor, andligt,

meditiation Ja

18 man

House, raggae,

hardstyle Puls, känsla, 'vibe'

Glädje, stöd, gemenskap,

stämning Nej

18 man Rap, house

Flow, puls, känsla

Gemenskap,

stämning Nej

17 man

rap, hip hop,

dansband, edm Puls, text

Lugn,

koncentration Nej 31 kvinna Klassisk, jazz, folk Text, känsla Stöd, hopp Ja 50 man Blandat Puls, känsla, 'vibe' Energi, glädje, lugn Nej

21 man Pop Känsla, puls, text, helhet Lugn, glädje Nej

26 kvinna indie-pop/rock Röst, text, puls Energi, tröst Ja 20 kvinna Pop

Puls, text,

Som man kan se i tabellen är det är oberoende av ålder, kön och bakgrund vad man lyssnar på i musik. Med det menas om man tycker det är viktigast med texten, arrangemanget eller känslan musikgen ger. Dessa svar är sammanfattningar av intervjupersonernas svar på frågan: Vad är dina tre favoritlåtar och varför? Genom frågan hittade jag stödord som många använde för att beskriva musiken på. Man kan se att vissa lyssnar mer på ‘beat’ och känslan i låtarna och använder musik som stämningshöjare eller bakgrundsmatta. Vissa lyssnar mer på texter och går in djupare i känslan i musiken. De som lyssnar efter pulsen i låtar

beskriver ofta musik som en energi, medans de som lyssnar efter text beskriver det som lugn. Ord som användes mycket för att beskriva vad musik är var: glädje, gemenskap, tröst, känslor, energi, lugn.

Det som många kommer överens om är att musik är både glädje och sorg och bär med sig många känslor. Kvinna, 46 år skriver: ‘Musik är tröst, glädje, gemenskap, musik skapar

sammanhang och mening i tillvaron.’ Kvinna, 23 år beskriver hur musik är känslor för

henne själv:’ Jag tror att musik för mig är ett sätt att få ut mina känslor fastän jag inte alls

är musikalisk själv. ‘ Musik skapar och förstärker alltså sina egna känslor. Beroende på

vilket syfte musiken har vid det tillfället får den olika funktioner. Att musik skapar gemenskap är också ett återkommande tema. Man 20 år berättar: ‘Jag gillar hur musik i

alla dess former kan föra ihop människor på olika sätt, man kanske bara lyssnar på musik tillsammans eller så spelar man ett gäng, det kan vara vad som helst. Musik för mig är någonting som får människor att bli glada och knyta an över.’ Denna känsla och upplevelse

är han inte ensam över. ‘det sätter stunderna, när jag är själv eller med vänner.’ Beskriver man, 18 år. Här blir musik en bakgrundsmatta precis som det beskrevs i boken starka musikupplevelser.

Nu när vi förstår hur dessa individer vanligtvis upplever och lyssnar på musik i allmänhet får vi en djupare förståelse i hur de upplever min musik.

Upplevelsen av mig live.

I denna del kommer jag att redovisa svar på frågan ‘Om du har sett mig live, hur har du

Många använder ord som genuin och ärlig, känslofylld för att beskriva upplevelsen av mig live. Man, 26 år beskriver: ‘De gånger jag har sett dig framföra din musik live har jag känt

att det skapas ett personligt och ärligt band mellan min historia och den som du berättar genom dina texter. I live-situation skapas ett eget litet rum där allt som sägs är sant.’

Kvinna, 26 år: ‘Du är liksom inte bara en röst och ett ansikte, du verkligen ÄR din musik.

Genuin, trygg och ärlig.’

En upplevelse jag lyckats skapa är ett filosofiskt tänkande och en trygghet. ‘När jag har hört din musik live har jag alltid känt mig lugn, blivit lite mer ”filosofisk”/tänkande, och känt en stor trygghet. Tryggheten har kommit från att jag finner en slags tröst i musiken, någonting som är tryggt och skönt att vända sig till när tankarna kommer. Tryggheten finns också i att jag kan känna mig säker på att musikupplevelsen kommer att bli både

professionell, vacker, tänkvärd och unik.’ kvinna, 31 år.

Kroppen kan också reagera på olika sätt och i min musik innebär det inte dans men

rysningar. Kvinna 47: ‘Fick rysningar’ och kvinna 46: ‘du har alltid haft en egen stil och ett

sätt att sjunga på som ger mig gåshud av välbehag’.

Upplevelsen av min inspelade musik

I detta avsnitt redovisar jag intervjupersonernas reaktioner på min EP. Vissa valde att reflektera över EP:n i sin helhet och vissa reflekterade över låt för låt.

De intervjupersoner som lyssnade mer efter puls och sound i intervjun reagerade på just sound och puls. Man 20 år berättar att 'Jag tycker också att det hörs hur du har lagt ner

energi på dina sound’s, vilket för mig är väldigt viktigt som lyssnare.’ Man 50 förklarar att ‘Det jag upplever när jag lyssnar på din musik är lugn och eftertanke. Jag kan verkligen gå ner i varv när jag lyssnar på det, speciellt när jag är i min egen bubbla med hörlurar på’. ‘Älskar stråkarna, det ger en sån fin och bra känsla. Din musik känns som tankar. Jag är svag för piano. Älskar när du blir kraftfull i din röst. Du är så mycket mer än en artist du är en sagoberättare’ säger man 21 år. Här ser man också hur sina egna preferenser är

betydelsefulla för sin upplevelse. De väljer att beskriva musikens egenskaper som stråk och pianot, för att förklara sina känslor för upplevelsen.

Vissa kopplar direkt till andra musiker och hittar liknelser mellan sound: ‘Jag får Adele och

röster som jag hör i din.’, kvinna 20 år. ‘Påminner mig om First Aid Kit, lite Adele och en artist som heter Lyves’ beskriver kvinna 25 år.

Att skapa en filosofisk känsla är inget som jag själv har syftat på att göra. Men detta är något som upplevs hos vissa. Kvinna 25 år beskriver: ‘De första låtarna får mig att känna

mig lite vemodig och nostalgisk, som att jag sitter vid ett fönster och tittar ut och tappar bort mig i gamla minnen eller situationer som hänt. Typisk filosofiskt moment. Lite av en emotionell bergodalbana mot slutet, kände mig rädd och frustrerad i den sista låten. Fick mig att tänka på kvällar när jag varit påväg hem och inte haft kontroll eller stenkoll på mitt liv typ.’. Att få ett ‘aha’ moment och få en upplevelse som reflekterar över ens eget liv

beskriver man 26 år: 'Framförallt upplevde jag att det fanns någonting universellt och sant

bortom själva låtarna, det vill säga, att musiken uttrycker något som är större än texterna i sig. Tillsammans uttrycker texten och musiken eviga frågor om hur det är att vara

människa; det är sanningar som ingen behöver bevisa, eftersom alla vet att de är sanna genom sina egna erfarenheter! För mig betydde det mycket att få återknyta till dessa känslor och reflektera över mitt liv genom musikens filter, som både speglar och ger ny mening till min historia.’

Att få en upplevelse där det känns som om texten finns för just sig själv är en viktig kontakt mellan artist och lyssnare. Det betyder att budskapet i texterna jag skapat får ett eget liv när någon annan lyssnar på den. Just en sådan speciell känsla beskriver kvinna 27 år om låten allt kommer bli bra: ‘Jag tänker mig att hon sjunger den till mig, så vill jag att alla ska

känna. Den känns som en stor varm kram, finns det något mer tröstande och hoppfullt än den här låten? Den dyker ner i det mörkaste ställen i ens tankar men sen är det som en hjälpande hand sträcks ut och fångar upp en.’

Min musik kan också tänkas användas som bakgrundsmatta. Kvinna 23 år beskriver att ‘Det

är definitivt den typen av musik jag hade lyssnat på medan jag ritar/målar. Den är lugn men ändå kraftfull och driver fram kreativiteten.’, och kvinna 46 år säger om låten ‘just a

friend’: ‘Det här skulle jag lätt kunna lyssna på en fredagkväll när tempot ska ner och

Reflektion

Det jag förväntade mig av denna studie var att få mer kunskap i vad det innebär att uppleva musik och att få en blick i hur bred denna värld är. Även förväntade jag mig att resultatet skulle vara att upplevelsen är annorlunda från person till person och att det inte finns ett ‘rätt sätt’ att mäta den. Det jag upptäckt är att det finns möjlighet att undersöka musikupplevelsen genom en studie som Alf Gabrielssons (2008) och denna som jag själv gjort. Från intervjuerna har jag fått mer förståelse för hur mina lyssnare upplever min musik från olika perspektiv samt hittat inspiration för framtida projekt. Jag har utforskat mitt sätt att jobba på och sett att det ger positiva resultat, och därför kan jag fortsätta jobba som jag gör. Jag kan fördjupa mig ännu mer i att överföra känslor för att få ännu starkare reaktioner.

På konserten hade jag velat utföra ännu mer av mina ideér, som t.ex te till publiken. Där blev tyvärr tid min fiende. Jag hade även velat ha en enkät efter konserten, eller velat intervjua några som var där för att få mer inblick i reaktioner på konserten. Det som har varit svårt med detta arbete är även att hitta balansen mellan det konstnärliga och det akademiska. Att skriva på ett sätt om sina tankar så andra förstår kan vara komplicerat, och där lärde jag mig att vara extra tydlig.

Intervjun kunde ha varit större. Med fler personer får man också mer data och genom det hade arbetet haft ännu mer grund att stå på. Också går det att notera att de som har genomfört intervjun är personer som mer eller mindre känner mig, vissa närmre än andra. Detta påverkar såklart intervjun genom att de har en positiv syn på min musik och genom det kan bli partiska. Här går det även att diskutera om det hade hjälpt att få med fler i intervjun, personer som jobbar i branschen eller inte känner mig alls. Dock så handlade arbetet om just min musik och min publik. Intervjupersonerna är även min publik och därför är det också viktigt att ha med dem.

Referenser:

Beament, J (2001) How we hear music: the relationship between music and the hearing

mechanism.

Gabrielsson, A. (2008) Starka musikupplevelser: musik är mycket mer än bara musik. Zollo, P. (2003) Songwriters on songwriting.

Live

Piteå, Studio Acusticum. (2020) Drunkna inte i dina känslor av Malin Verheij

Musik

Verheij, Malin. (2020) Somewhere in Between Verheij, Malin. (2020) Just a Friend

Verheij, Malin. (2020) That Kind Of Lover Verheij, Malin. (2020) Allt Kommer Bli Bra Verheij, Malin. (2020) Go To Sleep