Estetikens betydelse för barns utveckling och lärande

(1)

1. Inledning

Detta examensarbete handlar om estetik som pedagogiska verktyg i förskola och skola. Den tar upp tre pedagogers erfarenheter av att arbeta med estetik i sin verksamhet samt vilka möjligheter och svårigheter de har upplevt i detta arbete.

Under lärarutbildningen så har jag mött många pedagoger som har talat mycket om att vi alla människor är lika men ändå olika på många sätt och vis. Då vi talar om likhet, så präglas vi alla människor av inre känslor. Vi har alla våra tankar, åsikter och värderingar. Men inom dessa områden så är vi också väldigt olika. Vi alla framför, hanterar och uttrycker dessa känslor, tankar och värderingar på olika sätt och detta är något som vi alla, vuxna som barn måste lära oss att acceptera och förstå. Så är det också inom skolans och förskolans värld.

Därför måste vi alla möta och ta hänsyn till allas olikheter, förutsättningar och behov. Av just dessa anledningar så kan heller aldrig en undervisning utformas lika för alla.¹

Eftersom vi alla är olika på ett eller annat sätt så tar vi in kunskap, lär oss på olika sätt. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 så kan man läsa att pedagogen ska organisera och genomföra sitt arbete så att eleverna utvecklas efter sina förutsättningar. ²Att skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin nyfikenhet och lust att lära men att också eleven utvecklar sitt eget sätt att lära.³

Eftersom barn är olika och har förmodligen olika inlärningssätt så borde det också finnas utrymme för pedagoger att använda sig av olika pedagogiska verktyg för att ge fler möjligheter till lärande för eleverna.⁴ Då har jag funderat på om de estetiska verktygen kan vara något då det sägs utifrån olika teorier att barn tar lärdom och utvecklas genom att få använda sig av alla sina sinnen i form av estetiska uttryck samt att undervisningen blir mer lustfylld.

Men först så vill jag veta vad skolan och förskolan har i uppdrag när det gäller de estetiska områdena.

I läroplanen för förskolan så står det att förskolans uppdrag är att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Det står även att verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Då barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.⁵

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet under rubriken skolans uppdrag så kan man läsa att i skolarbetet så skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.

1Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet - Lpo94, Stockholm: Skolverket & CE Fritzes AB, s. 4, http://www.skolverket.se/publikationer?

id=1069 (hämtat: 090515)

2 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069, s. 12, (hämtat: 090515)

3 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069, s. 9, (hämtat: 090515)

4 D. Grothén & C. Lindberg, Kommunikation och estetiska uttryck i undervisningen, s. 9, http://hdl.handle.net/2043/7845 (hämtat: 090407)

5 Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplanen för förskolan - Lpfö 98, Stockholm: Skolverket & CE Fritzes AB, s. 6,7, http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067, (hämtat: 090515)

(2)

Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig. Det står också att skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.⁶

Av detta så kan man se att estetik ges olika mycket plats i läroplanerna för både förskola och skola.

I förskolans verksamhet så tolkar jag att det estetiska ska vara både metod och innehåll för att sträva och främja barns utveckling och lärande.

I skolans verksamhet så tolkar jag att de estetiska verktygen kan ses som en integrering tillsammans med de övriga ämnena för att skapa en balans helhet. Styrdokumenten säger en sak men frågan är hur det ser ut i praktiken?

Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i både förskola och skola säger sig arbeta med estetiska verktyg i sin verksamhet/undervisning.

Frågeställningar

 Vilka erfarenheter har pedagogerna i användningen av de estetiska verktygen?

 Vilka möjligheter och svårigheter har pedagogerna upplevt i användningen av estetiska verktyg?

Disposition

För er som läser mitt arbete så vill jag först berätta dess upplägg.

Efter detta inledningskapitel som ni just nu har läst så följer kapitlet Bakgrund där jag med hjälp av litteratur inom området berättar vad estetik är. Därefter presenteras ett urval av tidigare forskning kring pedagogers olika sätt att se på estetik och hur pedagoger jobbar med estetik. I kapitel fyra så tar jag upp vilken metod jag använt för att kunna utföra min undersökning och hur jag har genomfört dem. Jag berättar även vilka etiska regler som jag tagit hänsyn till och hur jag har bearbetat mitt intervjumaterial. Därefter i kapitel 5 följer min resultatanalys där jag i berättande form redovisar mitt resultat av intervjuerna om pedagogernas erfarenheter och arbete med estetik. I kapitel 6 kommer min avslutande diskussion där jag försöker diskutera mig fram till mitt slutgiltiga resultat av min undersökning.

6 Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94, Stockholm: Skolverket & CE Fritzes AB s. 6, http://www.skolverket.se/publikationer?

id=1069, (hämtat: 090515)

(3)

2. Estetik

Vad betyder ordet estetik?

Estetik för mig betyder dans, rörelse, drama, bild, konst, sång och musik. Att med hjälp av dessa i skolsammanhang skapa, öppna upp för nya förståelser inom olika skolämnen. Men för många kanske ordet är väldigt luddigt och svårtolkat vilket kan vara förståeligt. Enligt nationalencyklopedin⁷ så kommer ordet estetik ifrån det gamla antika Grekland. På grekiska så heter ordet estetik ta aisthesis och betyder det sinnliga, det förnimbara, en term som används i många, delvis besläktade betydelser inom filosofi, konst och litteratur. Inom filosofin så kallar man ordet estetik för läran om det sköna, det konstsköna och det natursköna. Denna beskrivning kan man fortfarande finna i pedagogiska uppslagsböcker och en del andra uppslagsverk.⁸

Gustavsson skriver att skönhet på 1700-talet kopplades starkt ihop med de sköna konsterna så som måleri, skulptur, arkitektur, musik, poesi och senare dans, teater och skönlitterär prosa, vilket många fortfarande gör i dag. Men Gustavsson skriver att estetik behöver inte enbart handla om de sköna konsterna. Han tycker det gamla grekiska betydelsen är mera användbar i pedagogiken, där estetik betyder och handlar om människans sinnliga och känslomässiga förhållande till världen, hur vi varseblir världen med våra sinnen.⁹

Estetikens betydelse för barns utveckling och lärande

I förskolan och i de tidigare skolåren så har både leken och de estetiska verktygen t.ex. dans, drama, bild och musik spelat en viktig roll för barns utveckling och lärande. När barn sjunger sånger eller olika ramsor eller rimmar kan det träna och underlätta barnens språkutveckling och begreppsbildning,¹⁰ så som lång, kort, stor, liten. Genom dans och rörelse tränar barnen sin kroppsliga medvetenhet och motoriska förutsättningar. Barn utför dessa estetiska aktiviteter spontant varje dag.

Brit Paulsen skriver att barn använder sig av alla möjligheter för att lära känna ett stoff. De använder alla sina sinnen så som kroppen, känsel, hörsel, syn, lukt, smak mm. Barn tar hela sig i bruk för att skaffa kunskap och för att förstå hur ett problem skall lösas.¹¹ Hon skriver att detta gäller främst hos förskolebarn men finner ingen anledning att tro att det fungerar så mycket sämre och olika hos varken större barn eller vuxna. Brit Paulsen skriver att på förskolan så är alla ämnesområden, inte minst de estetiska, till stor del integrerade i den dagliga verksamheten. Hon menar att ett område måste få belysas från flera och olika håll om ett barn ska få kunskap och förståelse.

Lindqvist hävdar att leken hos förskolebarnen har en estetisk form.¹² Lindqvist förklarar att när barn t.ex. leker att de ska åka bil så gestaltar de inte bara bilens förare utan de gestaltar

7 http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/l%C3%A5ng/estetik, (hämtat: 090416)

8 B.Sundin; Estetik och pedagogik: i dynamisk balans? Mareld, Stockholm, 2003, s. 13

9 M.Gustavsson; KME? Estetiska läroprocesser på Segevångskolan, Malmö högskola, Lärarutbildningen, 2006, s. 17

10 B.Sundin; Barns musikaliska utveckling, Liber utbildning, Stockholm, 1995, s. 44

11 B.Paulsen; Estetik i förskolan, Lund: Studentlitteratur, 1996, s. 11

12 G. Lindqvist; Lekens möjligheter: Om skapande lekpedagogik i förskola och skola, Lund: Studentlitteratur, 1996, s. 71

(4)

även bilens rörelser och ljud. Hon menar att i leken så dramatiserar barnen för att ge leken mera liv. Hon skriver att barn försöker skapa ett sammanhang och en mening för att erövra sig ny kunskap och nya upplevelser för att kunna utvecklas.

Författaren Pramling Samuelsson m.fl. skriver att estetik alltid har haft en nära koppling till barns lärande i förskolan.¹³ Men vad är det som säger att lek och estetik inte är lika viktigt i grundskolan.

Myndigheten för skolutveckling harutarbetat ett inspirationsmaterial om lärande som handlar om hur förskolor och skolor arbetar med kultur i sin pedagogiska verksamhet. De skriver att pedagogers kunskapssyn är viktig och att kultur och estetiska lärprocesser kan bidra till ökad måluppfyllelse i skolan. Barn som har svårigheter kan genom estetisk verksamhet få andra möjligheter att visa sin kunskap på eller att få möjligheten till att förstå bättre. Barn kan genom skapande processer göra sina röster hörda, men att de också kan ta del av andras tankar och åsikter. De skriver också att den estetiska verksamheten stärker barns självkänsla och självförtroende.¹⁴ Thavenius menar att med hjälp av praktiskt-estetiska inslag så kan det teoretiska bli mer reducerat och förenklat i undervisningen.¹⁵Att som ett komplement till den traditionella lektionssalsmatten så kan man till exempel använda praktiska räkneexempel i naturen.

Paulsen påstår att i skolan så är det mer komplicerat på grund av timplaner, byte av pedagoger och så vidare. Men behovet av och önskan om en sådan integrering finns hos många pedagoger. På många håll genomförs den också¹⁶ men då hävdar Paulsen att oftast så har de estetiska ämnena då blivit ett så kallat terapeutiskt inslag, ett andningshål för de tunga teoretiska ämnena. Pramling Samuelsson instämmer med Paulsens resonemang. Hon skriver att estetik i skolan blir som en slags hjälpgumma, något som är roligt och avkopplande från de nyttiga ämnena som svenska, matte, skrivning och läsning.

De estetiska områdena måste utvecklas och utmanas

Saar skriver att estetiskt lärande har snabbt blivit etablerat inom skolans värld men tolkningen av vad estetik är, är många och olika. Men det är inte det som hör till problemet. Han tycker att det negativa är att estetiskt lärande allt för ofta ses med automatik som något bra och nytt i skolan, utan att egentligen reflekterat över vad det egentligen innebär. Han skriver att många skolor beskriver att de använder många estetiska verktyg och att många pedagoger uttrycker ett starkt engagemang i estetiska och skapande aktiviteter. Men frågan är vad det är för motiveringar och föreställningar som ligger bakom dessa ambitioner och vad villkoren är för att utveckla dem i skolans praktik.¹⁷ Saar menar att i skolan så ritar barn, sjunger sånger och skriver berättelser. Han kallar detta för svag estetik då det bara är olika aktiviteter som gestaltas. Han skriver att det är bra då det kan lysa upp och levandegöra ett innehåll som upplevs tråkig. Men han tycker inte det är tillräckligt. Han tycker att man kan göra så mycket mer. Han föreslår då den starka estetiken, som ger barnen möjligheter att få reflektera över vad de egentligen gör och varför i de olika estetiska aktiviteterna. Den involverar barnen med både nya tankar, upplevelser och upptäckter. Den starka estetiken får barnens inre att komma

13 I. Pramling Samuelsson m.fl.; Konsten att lära barn estetik: En utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans, Norstedts akademiska förlag, Stockholm, 2008, s. 18

14 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1960 (hämtat: 090515)

15 L. Aulin-Gråhamn & J. Thavenius m.fl.; Skolan och den radikala estetiken, Lund: Studentlitteratur, s. 120

16 B. Paulsen. S. 24.

17 T.Saar. Konstens metoder och skolans träningslogik, Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Avdelningen för pedagogik, Rapport B 2005:28, Karlstads universitet, s. 14

(5)

till uttryck.¹⁸ Saar skriver att den starka estetiken utmanar, skapar förändring och kräver engagemang. Den öppnar upp för nya förståelser. Han skriver att den starka estetiken är prospektiv, den blickar framåt mot det som ännu inte är fixerat eller definierat.¹⁹

Pramling Samuelsson ger uttryck för liknande ståndpunkt när hon skriver att det estetiska i både förskola och skola måste vara både metod och innehåll.²⁰

Nu när jag har fått tagit del utav författares olika synpunkter och tankar i relation till mina egna så undrar jag hur pedagogerna ute i verksamheten tänker och upplever kring estetik.

18 I. Pramling Samuelsson m.fl. s. 17

19 T.Saar. s. 97

(6)

3. Tidigare forskning

Pedagogers olika sätt att se på och arbeta med estetik

Monica Lindgren har i sin avhandling studerat och undersökt hur gränsdragningarna ser ut mellan skolans undervisning och de estetiska fälten. Hon har med hjälp av intervjuer med verksamma pedagoger och skolledare inom grundskolan tagit reda på hur det estetiska arbetet genomsyrar skolans undervisning. I resultatet av intervjuerna med pedagogerna och skolledarna framträdde fem olika sätt att se på estetik i grundskolan; som kompensation, balans, lustfylld aktivitet, fostran och förstärkning.

Ett synsätt som pedagoger och skolledare hade gemensamt var estetisk verksamhet som kompensation. De menade att man kan med estetisk verksamhet hjälpa alla barn i allmänhet men är till störst hjälp för de barn som har svårigheter i skolan alltifrån barn som har koncentrationssvårigheter, diagnos eller barn i allmänhet som behöver en extra hand i sin undervisning. De menade också att de barn som har problem och svårigheter med de teoretiska ämnena i grundskolan kan lyckas på ett annat sätt med hjälp av estetiska verktyg.

På så vis så trodde de att lust och motivation skulle skapas även för dessa elever.

Lindgren skriver utifrån pedagogernas åsikter att i motsats till de teoretiska ämnena kan de praktiska och främst de konstnärligt-estetiska ämnena medverka till denna förändring hos eleverna. Hon menar att jobbiga elever blir glada och misslyckade elever lyckas.²¹

Ett annat sätt att se på estetik hos pedagogerna var att det är viktigt om det kan skapas en balans mellan skolans olika aktiviteter och de praktiskt-estetiska. Att en ökad ämnesintegrerad verksamhet mellan det teoretiska och det praktiskt-estetiska sågs som en viktig del av skolans utvecklingsarbete. Dels för att barn är i behov av omväxling under skoldagen men att det också leder till större kunskapsmässiga vinster för eleverna.²²

Ett tredje sätt att se på estetik var att det bidrog till lustfylld aktivitet som en variation i undervisningen. Estetik kan bli ett slags terapeutiskt inslag, en avkopplande fast lustfylld stund från det teoretiska i undervisningen. Att ha roligt ansågs som en nödvändighet för att eleverna, inte minst de elever med problem, ska orka med såväl vardagen i skolan som samhällslivet i övrigt.²³

Ett fjärde synsätt visade att estetik kan användas till för att fostra eleverna till bättre människor utifrån de krav som samhället ställer. Lärarna menade att med estetiska inslag så tränas och förbereds eleverna till mera samarbetsvilliga, ödmjuka och till mer lyhörda individer. Men att eleverna också tränar sitt självförtroende, skaparglädje och att våga inför andra. Estetisk verksamhet sågs också som en slags förstärkning. Att prestationerna inom de estetiska ämnena hade ett positivt samband med prestationer inom de andra ämnesområdena.²⁴

Ungefär en liknande undersökning med ett liknande resultat gjorde Karin Jonsson och Emily Lennander från lärarprogrammet i Gävle. Deras undersökning handlade om sju grundskollärares arbete och förhållningssätt till estetisk verksamhet. De intervjuade sju

21 M. Lindgren, Att skapa ordning för det estetiska i skolan, doktorsavhandling, Länstryckeriet, Göteborg 2006, s. 97

22 M. Lindgren, s. 155

(7)

grundskollärare från årskurs 1-5 om hur de såg på estetisk verksamhet och hur de förhöll sig till praktisk-estetisk och teoretisk undervisning i skolan. I resultatet av deras undersökning så visade sig att alla pedagogerna jobbade integrerat med estetiska verktyg i sin undervisning men på skilda sätt och i olika utsträckning.²⁵

De flesta utav de intervjuade pedagogerna ansåg att den estetiska verksamheten skulle ha sin egen plats och utsatt tid i undervisningen, men att den även borde integreras med de övriga ämnena för att inlärningen skulle bli lustfylld. Pedagogerna menade att barn tappar lätt lusten och motivationen om de ska arbeta med endast teoretiska uppgifter genom hela grundskolan.

Barn behöver omväxling.

I resultatet så påpekade pedagogerna att elever får en annan förståelse och lär sig mer, om det teoretiska och praktiskt-estetiska kopplas samman och med hjälp av estetiska verktyg så kan man nå alla elever, då alla barn lär sig på olika sätt och vis. De menade att estetiska verktyg kan vara en väg för alla barn att nå kunskap.

Två utav pedagogerna, där båda var verksamma inom årskurs 3 ansåg att det var naturligare att jobba med estetisk verksamhet för de yngre eleverna på lågstadiet mot vad det gör på mellanstadiet. Pedagogerna ansåg att estetisk verksamhet har större utrymme på lågstadiet till skillnad mot vad det har på mellanstadiet. De menade om ett barn inte kan eller har lärt sig att läsa så kan de istället uttrycka sig med hjälp av bild, musik eller genom andra estetiska uttrycksformer. I resultatet så var också alla pedagoger överens om att det är viktigt om alla elever lär sig olika tekniker i estetisk verksamhet. Eleverna tränas och utmanas då i sitt skapande vilket samtidigt leder till att de utvecklas inom de andra ämnesområdena.

Pedagogerna var också övertygade om att den estetiska verksamheten bidrar till utveckling hos eleverna både som person och även inom de andra ämnena. De tror att i användning av estetik integrerat med andra ämnen i undervisningen tränas och utvecklas även elevernas koncentrationsförmåga.

Pramling Samuelsson m.fl. har gjort en studie om hur pedagoger arbetar med att utveckla de estetiska förmågorna hos barn i åldrarna två till åtta år. De har under sin studie följt och videofilmat både barn och pedagoger i nio olika arbetslag utifrån en utvecklingspedagogisk ansats. I resultatet så visade det sig att pedagoger har en viktig roll att fylla i barns utveckling.

Det visade sig att det är två viktiga saker som pedagoger bör bidra med och utveckla i arbete med estetiska verktyg i undervisningen. Det första var systematisk variation och den andra att föra metakognitiva dialoger med barnen.²⁶ Med systematisk variation så innebär det ett arbete som sker enligt ett visst genomtänkt system²⁷ och som avser den förmåga eller kunnande som pedagogen har tänkt försöka utveckla hos barnen.²⁸ För detta så krävs det att pedagogen är klar över vad det är han/hon vill att barnen ska utveckla, men att pedagogen också måste föra dialoger med barnen på ett sådant sätt att barnens för såväl pedagogens erfarenheter uppmärksammas. Alla måste förstå varandra.

I resultatet så visade det sig också att man som pedagog inte behöver vara expert inom de estetiska områdena. Pramling Samuelsson menar att det snarare handlar om att vara medveten om vilka förmågor barn i vissa åldrar klarar av att utveckla inom de estetiska områdena.²⁹

25 Lennander & K Jonsson, Estetisk verksamhet - nytta eller nöje? En studie om sju grundskollärares arbete och förhållningssätt. Studentuppsats, Högskolan i Gävle, 2008, s. 22, http://urn.kb.se/resolve?

urn=urn:nbn:se:hig:diva-3483, (hämtat: 090407)

26 I. Pramling Samuelsson m.fl. s. 137.

27 http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/sve/systematisk (Hämtat: 090515)

28

(8)

Som avslutning så vill Pramling Samuelsson konstatera att det viktiga inom estetik är att skapa och utveckla kreativa förmågor hos barnen, ett lärande där barn lär sig, skaffar erfarenheter och att de blir intresserade av och engagerade i att lära sig mer.³⁰

Möjligheter och svårigheter med estetik i undervisning

Både Lindgren, Lennander och Johnsson har visat olika möjligheter och sätt att se på estetik i undervisning. Lindgren har tagit upp estetik som; kompensation, balans, lustfylld aktivitet, fostran och som förstärkning.³¹ Lennannder och Jonsson har visat att den estetiska verksamheten borde ha sin egen plats och utsatt tid i undervisningen, men att den även borde integreras med de övriga ämnena för att inlärningen ska bli mera lustfylld för eleverna. Det visade sig också att eleverna får en annan förståelse och lär sig mer, om det teoretiska och praktiskt-estetiska kopplas samman.

Mot slutet av båda resultaten i Lindgrens avhandling och i Jonssons och Lennanders undersökning så visade det sig att en del pedagoger upplevde det som svårt att använda sig av estetisk verksamhet i sin undervisning. Pedagogerna upplevde att det fanns alltför lite kunskap inom vissa estetiska områden. En del pedagoger valde bort vissa estetiska områden så som bild eller t.ex. musik i sin undervisning för de upplevde sig inte tillräckligt kompetenta inom de områdena. I både Lindgrens avhandling och i Jonssons och Lennanders undersökning så ansåg vissa pedagoger att det blev många gånger krävande att driva ett estetiskt arbete ensam. I Lindgrens avhandling så menade lärarna där att det berodde på att estetisk verksamhet mest kunde användas som ett tematiskt arbete, vilket alla önskade kunna genomföra men som tyvärr upplevdes som svårt att driva själv. Pedagogerna i Jonssons och Lennanders undersökning önskade att det fanns läromedel och material för estetisk verksamhet så som det finns för andra ämnen. De menade att det finns läromedel och material inom andra ämnen men borde införskaffas även för det estetiska. En annan problematik som lärarna upplevde i Jonssons och Lennanders undersökning var att barngrupperna oftast blev stökiga i användning av estetiska verktyg. De påstod att den estetiska verksamheten kunde bli alltför fri emellanåt, vilket en del elever inte kunde hantera.³²De ansåg också att estetisk verksamhet har större utrymme på lågstadiet till skillnad mot vad det har på mellanstadiet.

31 M. Lindgren, s. 92-115

32 E. Lennander & K Jonsson, s. 19

(9)

4. Metod

Val av metod

För att vara extra tydlig om vad min undersökning för examensarbetet var så vill jag återigen förtydliga mitt syfte.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i både förskola och skola säger sig arbeta med estetiska verktyg i sin verksamhet/undervisning.

 Vilka erfarenheter har pedagogerna i användningen av de estetiska verktygen?

 Vilka möjligheter och svårigheter har pedagogerna upplevt i användningen av estetiska verktyg?

För att få mina frågor besvarade så har jag valt att undersökningen ska bygga på kvalitativa intervjuer med tre verksamma pedagoger inom förskola, lågstadiet och mellanstadiet.

Varför jag valde kvalitativa intervjuer beror på som Kvale nämner i boken Den kvalitativa forskningsintervjun att jag då kan genom fasta men också genom öppna frågor få så exakta och detaljerade beskrivningar som möjligt om vad pedagogerna tycker, känner och upplever och hur personerna agerar i sin undervisning.³³ Han menar också att jag får möjligheten att försöka beskriva och förstå olika situationer och handlingar i centrala teman som den intervjuade upplever och förhåller sig till.³⁴

Intervjupersoner - urval kontakt

Jag valde att intervjua tre pedagoger inom olika verksamhetsområden som förskola, lågstadiet och mellanstadiet. Anledningen till mitt val berodde på att jag ville utforska hur varje pedagog på olika nivåer använder sig av estiska inslag i sin undervisning och få ta del av deras olika erfarenheter om svårigheter och möjligheter, tankar och åsikter om estetik men också som jag tidigare har påpekat i kapitel ett under rubrik Inledning att estetik verkar ges olika mycket plats i läroplanerna för förskola och skola.

Det första jag gjorde var att jag kontaktade rektorerna på olika skolor i två olika kommuner i Mellansverige via mail och telefon för att utöka mina möjligheter till att få tag på någon pedagog som ville bli intervjuad. Jag berättade både i mailet och via telefon vad mitt ärende handlade om och vad mitt syfte med examensarbetet var. Jag berättade också hur jag skulle gå tillväga och hur lång tid det skulle ta att genomföra min undersökning. Jag berättade även vilka etiska regler som gällde. Mer om de etiska reglerna följer efter avsnittet genomförande.

Jag fick kontakt med två pedagoger ganska så snabbt. En pedagog kontaktade mig via mail och den andra pedagogen blev jag hänvisad till av skolans rektor via telefon. Den sista pedagogen fick jag tag i via eget kontaktnät genom telefon.

För pedagogerna så gick jag igenom återigen vad mitt ärende handlade om och vad mitt syfte med examensarbetet var. Jag gav dem samma information som jag gav till rektorerna.

De var mycket intresserade och ställde gärna upp.

33 S. Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, 1997. s 36

34 S. Kvale, s 34, 37

(10)

Genomförande

Tid, plats och dag för intervju bestämdes utifrån pedagogernas förutsättningar och möjligheter och till dess så hade jag förberett mina intervjufrågor.

Frågorna som jag ställde under intervjuerna var ganska så preciserade men till varje fråga så tillkom de didaktiska frågorna vad, hur och varför för att få så utförliga och beskrivningar och förklaringar som möjligt. Frågorna finns som bilaga i slutet av rapporten.

Jag bestämde mig för att hålla intervjuerna inom en viss tidsram som ca en timme för att varken jag eller den intervjuade skulle känna någon stress.

Väl på plats för en intervju så hade jag innan, hemma, kopierat mina intervjufrågor så både jag och pedagogen skulle få möjligheten till ett varsitt exemplar som man kunde följa. På pappret med intervjufrågorna så hade jag även skrivit dit vilka etiska hänsynstaganden, jag som intervjuare måste ta och vilka regler som gällde när jag väl hade använt och bearbetat materialet. Jag gav först intervjufrågorna till pedagogen så hon kunde läsa igenom dem och få möjligheten att ställa frågor innan det var dags att sätta igång. Detta gjorde jag för att vara extra tydlig, då jag inte ville att det skulle ske några eventuella missförstånd och problem.

Med samtycke från pedagogen så spelade jag också in intervjun. Det gjorde jag med hjälp av en Mp3 spelare och resultatet av inspelningen blev mycket bra. Jag valde att spela in intervjuerna för att jag ville vara säker på att hela samtalen skulle komma med så ingen viktig information skulle utebli. Jag upplever också att inspelad information är lättare att bearbeta efteråt då jag har möjlighet att gå framåt eller tillbaka om oklarheter uppstår. Andra orsaken berodde också på att jag kan fokusera och lyssna mer intensivt på vad den intervjuade pedagogen har att säga. Jag har möjligheten att vara lyhörd för det som sägs. När intervjun var avslutad så tackade jag så mycket för pedagogens deltagande i min undersökning och för att jag fick ta del av dennes erfarenheter. Jag erbjöd också pedagogen att få läsa mitt slutgiltiga resultat när allt är färdigt, vilket bemöttes positivt.

(11)

Etiska överväganden

De estiska reglerna som jag har tagit hänsyn till är framtagna av Humanistiska –

Samhällsvetenskapliga forskningsrådet. De har fyra allmänna huvudkrav som en forskare ska följa och de kraven har de valt att kalla informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.³⁵

 I informationskravet så är det forskarens skyldighet att informera de deltagande om projektets uppgift och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De ska även upplysas om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan.

Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta.

Detta krav tog jag hänsyn till då jag genom mail och telefon talade om vad mitt ärende handlade om och vad mitt syfte med examensarbetet var. Jag frågade även om det fanns någon som var intresserad att delta och bad då vänligen att kontakta mig.

Vilket innebär att den som ville ställde frivilligt upp.

 I samtyckeskravet så har de som medverkar i en undersökning rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem.

Detta krav tog jag hänsyn till då jag lät pedagogerna själva bestämma vart, hur och när intervjuerna skulle utföras.

 I konfidentialitetskravet så är det forskarens skyldighet att skapa en förbindelse om tystnadsplikt för det som framstår i projektets undersökning. Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor inta kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna.

Detta krav tog jag hänsyn till då jag tillsammans med pedagogen kom överens om hur jag skulle behandla materialet i min slutgiltiga uppsats. Då jag inte har benämnt vilken kommun och vilka skolor som jag har varit i och utfört min undersökning. Jag har inte heller benämnt deras riktiga namn eller andra namn som förekommer i uppsatsen.

 I nyttjandekravet så får insamlade uppgifter om enskilda personer endast användas för forskningsändamål. Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.

Detta har jag tagit hänsyn till då jag endast har använt informationen som jag fått i min uppsats. Jag har också raderat den information som jag har bearbetat.

Som ett av de avslutande råden från vetenskapsrådet så bör också forskaren vid ett lämpligt tillfälle fråga undersökningsdeltagare, uppgiftslämnare och andra berörda personer om de är intresserade av att få veta var forskningsresultaten kommer att publiceras och att få en rapport eller sammanfattning av undersökningen.

35 http://www1.kau.se/corral/intra.lasso?page_id=1825. (hämtat: 090520)

(12)

Bearbetning av intervjumaterialet

När alla intervjuer var klara så skrev jag ut dem. Jag satt och lyssnade på min inspelning samtidigt som jag skrev ner informationen direkt på datorn och detta var inte det allra lättaste.

Det var svårt att formulera sig i skrift om det som hade sagts eftersom det många gånger i inspelning skedde en massa upprepningar och stakningar. Ibland försvann halva meningar eftersom den intervjuade kom på något annat viktigt i sitt resonemang som den ville framföra men jag skrev ändå ut intervjuerna ordagrant till en början. Sedan så läste jag igenom det, tog bort och lade till för att det skulle bli en lättläsligare text.

Analysmetod

Jag bestämde mig för att skriva ner alla intervjuer i berättande form för jag upplever det som mera lättläst. Enligt Kvale så gjorde jag en tematisk analys av intervjumaterialet. Det innebär att jag har valt att presentera intervjumaterialet i två teman.

Det första temat lyfter fram hur pedagoger säger sig arbeta med estetiska verktyg i sin verksamhet.

Det andra temat tar upp pedagogernas erfarenheter om vilka möjligheter och svårigheter de anses ha upplevt i användningen av estetiska verktyg.

Jag har valt denna analysmetod för att uppfylla mitt syfte och mina frågeställningar.

(13)

5. Resultatanalys

Estetik och matematik - glädje och lust i förskolan

Ann-Britt är barnsskötare i grunden men utbildade sig till förskollärare och tog examen år 1979. Hon har jobbat som förskollärare sedan 2002. Förskolan där Ann-Britt jobbar är indelad i två avdelningar. På varje avdelning jobbar det fyra vuxna på arton elever. Så totalt sett så är det åtta vuxna på 36 barn och barnen är mellan 1-5 år gamla. Ann-Britt betonar att det är flest små barn mellan 1-3 år som nu går på förskolan. Så det är en stor arbetsbelastning säger hon.

När vi fortsätter intervjun och kommer in på vad estetik innebär för Ann-Britt så berättar hon att det är drama, sång, musik, målning och berättande. Detta är något som de i stort sett dagligen använder. Ann-Britt berättar att i år på förskolan så jobbar pedagogerna tillsammans med eleverna med två olika projekt. Det ena projektet är teknik som först och främst är till för de största barnen. Hon berättar att de barnen har fått gjort lite olika experiment genom olika teman så som luft, magnetism, vatten. Det andra projektet är matten som är till för alla elever, stora som små och det startade de upp år 08.

Varför de valde matten som det andra projektet beror på att de på förskolan anser matten som väldigt viktig. Ann-Britt betonar att det har märkts att matten är något som har blivit lite eftersatt i Sverige. Hon förklarar att det är så många elever som har svårt för matte när de börjar skolan så därför ville pedagogerna införa matten redan i förskolan på ett lekfullt och på ett naturligt sätt för att visa att det är roligt och skoj med matte. Ann-Britt säger att barnen ska kunna känna, Yes, matte!

Idén till matteprojektet hade de fått ifrån en barnbok som en annan förskola använde för sina elever. Hon visar mig boken och berättar att de brukar göra teater utifrån bokens handling och att figurerna som är med i boken är med i deras teaterföreställningar. De har även hittat på egna pjäser utifrån boken och då förekommer det ramsor som barnen får vara med på.

Hon berättar att vid jul så hade de en teater tillsammans med barnen, då pratade de om antal.

De hade kulor som de tillsammans med barnen räknade och hängde i julgranen. De pratade om vilken kulor som var stora eller små, vilken som var minst eller störst. Sedan så gjorde de en dramatisering kring det. Ann-Britt berättar att när de dramatiserar så har de hela tiden en kommunikation med barnen. Hon säger att barnen får hela tiden vara med och genom detta så lär sig barnen samtidigt som de har roligt. Man kan väl säga att man leker fram kunskap. Med humor, glädje och lust så kommer lärandet som ett brev på posten säger Ann-Britt.

För att kunna köra detta matte arbetet tillsammans med eleverna så har pedagogerna delat in alla elever på förskolan i tre grupper utifrån elevernas olika utvecklingsnivåer. Ann-Britt menar en matte nivå som är till för de större barnen, en nivå för den mellersta gruppen och en matte nivå som är väldigt låg för de allra minsta, ettåringarna. Hon berättar att i arbete med matten så kommer sånger in, barnen sjunger om siffror, de målar och klipper. Allt som har med det kreativa att göra. För de större eleverna så har de sysslat mycket med symboler som kvadrater, trianglar, rektanglar och cirklar. De har fått gått på skattjakt både ute och inne för att leta efter exempelvis trianglar. De har även fått jobbat med siffran tre och då har de använt bilden som inlärningsmetod som att rita siffran tre, gjort stämplar med siffran tre mm.

(14)

Hon berättar att det märks på eleverna men också hos de vuxna att ett stort intresse för siffror har väckts. Hon ger ett exempel på vad hon menar genom att berätta att de har ett skötbord och upp till skötbordet så finns det en liten stege. När de minsta barnen ska upp för stegen så räknar pedagogerna tillsammans med barnen högt för varje steg som barnet tar. Hon berättar att barnen har blivit så duktiga på att räkna och att föräldrarna tycker att detta är helt fantastiskt. Ann-Britt tror att börjar man med matten så här tidigt så blir det inte främmande för barnen när de börjar skolan. Då har de fått hört de här siffrorna och orden som triangel, kvadrat, cirkel, rektangel. Hon tror inte heller att barnen kommer rygga för matteorden utan uppleva det mer som spännande och minnas det från förskolan.

Möjligheter och svårigheter med estetik

När vi har pratat lite om hur Ann-Britt och de andra pedagogerna använder sig av estetik i förskolan så var jag som intervjuare lite nyfiken på vad hon trodde barnen tyckte om estetiska inslag i vardagen. Hon säger att i stort sett så är barnen jätte förtjusta i allt som har med estetik att göra. Men det finns också de barn som inte tycker om att pyssla och måla. En del barn är mer tekniskt lagda. Men då har vi gjort som så att barnen ska få kunna välja. Men vissa inslag som pedagogerna håller i så är barnen med och deltar.

Efter Ann-Britts svar så kom vi vidare in på ett samtal. Vi började diskutera om estetik kan vara ett sätt att fånga alla elevers olikheter. Ann-Britt trodde att det var möjligt då det finns så många olika estetiska verktyg som man kan använda sig av. Om ett barn inte tycker om att måla så kanske det tycker om att klä ut sig. Det finns alltid något estetiskt som fångar barnen tror Ann-Britt.

Innan vi började närma oss slutet av intervjun så var jag nyfiken på om Ann-Britt upplevde några svårigheter i användning av estetiska inslag i förskolan. Som svar så fick jag att det bara fanns fördelar med att arbeta och använda sig av estetiska verktyg. Något som var svårt för pedagogerna var möjligheterna till mer planeringstid. Hon tycker att det är alldeles för dåligt med planeringstider. Hon och de andra pedagogerna önskade att de kunde få in mer estetiska inslag i förskolan då de har så många idéer och material som det finns gott om. Men eftersom det finns så dåligt med planeringstider så är det svårt, men de försöker och kämpar på.

Estetik som ämnen – att väcka intressen på lågstadiet

Agnes är ifrån grund och botten utbildad förskollärare. Hon jobbade först som förskollärare i några år tills hon bestämde sig för att vidareutbilda sig till grundskollärare. Som grundskollärare blev hon färdig år 1998 och har jobbat sen dess. Idag är hon klasslärare i en etta och vid sidan av det så håller hon också i skolans körer och har även musik med årskurs 4.

För Agnes så innebär estetik estetiska ämnen så som dans, drama, sång, bild, form och musik.

Hon tycker att estetik är allt som har med de ämnena att göra, att få uppleva och upptäcka saker och ting genom att få använda alla sina sinnen. Agnes använder många olika estetiska inslag men främst så är det mycket musik och sång. Musik för Agnes är också väldigt mycket rörelse som även förekommer i hennes undervisning. Hon berättar att i föregående klass som hon hade så dansade de väldigt mycket matte. De dansade matte begrepp som t.ex. större och mindre, raka och runda rörelser. Hon berättar att matten är väldigt tacksamt att dansa och använda rörelser till för det behöver inte alls vara märkvärdigt. Men att dansa handlar ju

(15)

också om kroppsuppfattning och fantasi säger hon. Men i år så har hon inte använt det så mycket. I år så lägger hon och arbetslaget mer tid på att skapa intresse för böcker.

Hon berättar att i årskurs ett så handlar det mycket om att komma igång med att läsa och skriva, att våga läsa och skriva. I Skolan där Agnes jobbar så har arbetsgruppen av intresse anmält sig och gått med i ett bokprojekt. Det är ett projekt som barn och ungdomsförvaltningen och kulturförvaltningen har tillsammans. Arbetsgruppen på skolan har fått välja ut en bok som barn mellan 5-8 år kan få jobba med. Agnes visar mig den utvalda boken och berättar att det är både en författare och en konstnär som tillsammans har arbetat fram den boken. Agnes berättar att hon jobbar mycket med innehållet i boken. Hon både läser och för mycket dialoger med eleverna om vad som sker på bilderna. Hon säger att det gäller att hitta lite olika sätt att läsa för varandra genom att titta på bilder och att prata om bilder.

Hon berättar att hennes elever även har samarbetat med förskoleklassen som också har den här boken och då har de delat upp arbetet i två stationer. Den första stationen handlade om att eleverna skulle få skriva en egen början och ett slut till boken. I den andra stationen så fick eleverna dansa handlingen, de fick lyssna till olika ljud som fanns beskrivet i boken och målat med akvareller. Eleverna i Agnes klass har även jobbat och läst andra små böcker vid sidan av bokprojektet. Hon berättar att eleverna då har delats in i fyra olika grupper. Varje grupp har fått en bok som de ska läsa högt för varandra. Hon förklarar att i och med att dessa fyra grupper har fått olika böcker så har varje grupp sedan, efter när de har läst boken, fått redovisa för de andra grupperna genom dramatisering av hela handlingen i boken eller bara genom en bild. Hon berättar att de som har velat har också fått målat till böckerna.

I Agnes klass så jobbar även eleverna med engelska. Till hjälp för att skapa intresse för språket men också även för läsning på ett annat språk så har Agnes en liten engelsk assistent vid namn Lucy som är en handdocka. Agnes berättar att det är Lucy som styr engelska undervisningen och hon betyder jätte mycket för barnen. Lucy är med överallt tillsammans med klassen. Hon är till och med på klassfotot. Agnes tror att detta också är någon slags form av estetik. Att leken kan ses som estetik.

När vi har pratat lite om hur Agnes använder sig av estetik i sin undervisning så var jag också lite nyfiken på vad hon trodde barnen tyckte om estetiska inslag. Som svar fick jag att barnen tycker det är jätte roligt. Men det finns också de barn som upplever viss estetik som svårt och jobbigt. Agnes menar att vi alla är olika, men påstår att det alltid finns någon lösning och ett sätt att hjälpa de eleverna.

Efter Agnes svar så frågade jag också om estetik kan vara ett sätt att fånga alla elevers olikheter. Hon svarar ja på den frågan. Hon tycker att estetik är ett bra verktyg att använda sig utav, för man lyckas fånga varje barn på något vis, speciellt barn som har svårigheter. Hon tror att barn som har svårigheter kanske förstår bättre med hjälp av estetiska verktyg. Hon tycker också att estetik hjälper till med att skapa ett intresse hos eleverna och hon tror att ju fler sinnen som aktiveras desto mer engageras barnen.

Agnes tror inte heller att barnen glömmer saker och ting så lätt om man upplever och upptäcker med kroppen eller genom med andra sinnen. Hon tycker inte heller att det är svårt att jobba och få med estetiska verktyg. För henne kommer det ofta spontant i undervisningen.

(16)

Hon tror att man kan få med estetik i alla ämnen, men hur mycket och vad man tycker om estetik är olika från person till person säger Agnes.

Som avslutning av intervjun så ville jag veta om Agnes upplevde några svårigheter i användning av estetiska inslag i sin undervisning. Som svar fick jag att det ibland kunde bli lite för flamsigt mellan barnen. Och de största barnen kunde tycka att det blev lite för fjantigt.

Hon upplevde att föräldrar kanske kunde tycka att det är flummigt. Att man som pedagog borde göra någonting nyttigare istället.

Men det gäller att stå på sig och förklara varför man gör detta och försöka jobba med det så det blir till en vana för både föräldrar och alla elever oavsett ålder säger Agnes.

Estetik – en trivsam arbetsmiljö på mellanstadiet

Eva har från och med i år pensionerat sig. Hon är småskollärare ifrån grunden men avslutade sin lärargärning på mellanstadiet i årskurs 6. Hon har varit yrkesverksam som pedagog på samma skola i 44 år.

För Eva så innebär estetik mycket. Hon tycker att estetik är i stort sett allting som finns runtomkring oss. Men när hon tänker på skolan, pedagoger och elever så tänker hon att estetik är främst klassrummet och klassrummets utformning, alltså en trivsam och god arbetsmiljö för alla. Hon menar att det är jätte viktigt hur det ser ut i klassrummet. Det ska vara trivsamt för alla när man kommer in oavsett om det är föräldrar, elever eller pedagoger.

Det ska upplevas som mysigt när man stiger in och att man kan känna lugn och harmoni.

Eva berättar att när hon jobbade så använde hon sig mycket utav musik, berättande, bild och massage i sin undervisning. Hon avbröt ofta lektionerna med något av dessa inslag när hon märkte på eleverna att de började tappa koncentrationen. Men hon kunde också avbryta lektionerna för att lätta upp stämningen och för trivselns skull.

Eva menar att eleverna måste få koppla av emellanåt, de måste få känna lugn i en skön och trivsam miljö. Hon anser att estetiska inslag i undervisningen är ett måste då hon tycker det skapar en trivsam miljö. Hon märker också på eleverna att de trivs och att de tycker det är roligt. Så därför tror Eva att estetiska inslag är något som man aldrig kan använda för ofta.

Hon tycker att det ska komma naturligt och spontant. Eva tycker också att man som pedagog måste kunna bryta en lektion som man har planerat om en elev finner något annat som verkar mera intressant. Hon ger ett exempel genom att berätta en påhittad situation för att göra det mer förståeligt på vad hon menar. Om man har planerat en lektion som ska handla om Gustav Vasa men så kommer en elev med vårens första tecken och vårens första blomma som är Tussilagon. Då tycker jag, säger Eva, att det är självklart att man lägger Gustav Vasa åt sidan och pratar om Tussilagon istället. För Tussilagon är här och nu, påtagligt säger Eva. Hon tycker att det är viktigt att ta vara på sådana tillfällen i sådana ögonblick för det är något som många elever behöver men som de också kommer ihåg.

Eva tycker också att man ska låta eleverna få kritiskt granska och se olika saker som just är estetiskt tilltalande eller mindre estetiskt tilltalande som t.ex. genom en bild, eller genom texter. När det gäller texter så menar hon att eleverna kan få läsa korta små texter som t.ex.

dikter. Men även texter som Eva själv skriver på tavlan i olika variationer. Sedan kan eleverna få granska och argumentera för vilka texter som är mest estetiskt tilltalande, vilka som var mest lättlästa och vilka som var finast skriven.

(17)

Efter att få tagit del av Evas information om vad estetik betyder för henne och hur hon använder estetik i sin undervisning så undrade jag om hon tyckte estetik var ett sätt att fånga alla elevers olikheter. Eva tror det är möjligt att fånga alla elevers olikheter via estetik eftersom det finns så många olika estetiska verktyg som man kan använda sig av.

Hon tror att det alltid finns något estetiskt som passar någon elev, som kan hjälpa eleven att förstå bättre eller som bara väcker elevens intresse. Eva tror också att estetik positivt bidrar till utveckling och lärande hos eleverna. Men hur kan hon inte förklara. Men hon vet däremot av egna erfarenheter att estetik positivt har påverkat henne.

Som avslutning så frågar jag även Eva om hon har upplevt några svårigheter i användning av estetiska inslag i sin undervisning. Eva svarar att det inte är svårt men som tips så vill hon påpeka att man får tänka sig för när man använder estetiska aktiviteter i sin undervisning så man inte trampar på någon elev som i någon form har ett handikapp eller som har svårt att utföra vissa aktiviteter. Man måste kunna balansera det där så inte någon elev blir sårad säger hon.

(18)

6. Avslutande diskussion

Pedagogers olika sätt att se på estetik i förskola och skola

I intervjuerna så gav de tre pedagogerna uttryck för tre olika sätt att se på estetik som, glädje och lust, som intresseväckande ämne och som en trivsam arbetsmiljö.

Om jag ska jämföra mitt resultat med Lindgrens resultat så ser jag samma mönster, men hos Lindgren så gav hennes intervjuer fem olika sätt att se på estetik; som kompensation, balans, lustfylld aktivitet, fostran och förstärkning.³⁶

Något som jag också har sett och som skiljer mitt resultat från hennes och andras studier är hur skillnaderna kan se ut mellan förskola och skola och mellan yngre och äldre barn i användning av estetiska verktyg. De tre pedagogerna har haft olika syften med det estetiska arbetet och använt dem olika mycket och på olika sätt i sin verksamhet.

Förskolläraren Ann-Britt och klassläraren Agnes tyckte jag resonerade och arbetade ganska lika med de estetiska verktygen mot vad pedagogen Eva i grundskolans senare år gjorde.

Hos Eva så verkade de estetiska verktygen prioriteras på ett helt annat sätt. Hon använde de estetiska verktygen för elevernas trivsel men även som ett avkopplande inslag i

undervisningen. Om man ska jämföra med Lindgrens resultat då hon tar upp de fem olika sätten att se på estetik så tolkar jag Evas sätt att se på estetik som kompensation och lustfylld aktivitet ³⁷, då hon anser att estetik är ett sätt att fånga alla elevers olikheter samt där de estetiska används som variation eller för att skapa en trivsam miljö. Paulsen påstår att det är ett sätt för att skapa ett andningshål från de teoretiska ämnena.³⁸ Detta tycker jag är positivt då barn behöver omväxling men jag tycker också som både Saar och Paulsen skriver att de estetiska områdena måste få utmanas och belysas från fler och olika håll och inte bara från ett. Elevernas inre måste få komma till uttryck³⁹ för att de ska kunna utvecklas både kunskapsmässigt och som person.

I förskolan och i grundskolans tidigare år så genomsyrades de estetiska verktygen som mest i pedagogernas arbete tillsammans med de andra ämnena vilket till viss del överensstämmer med Pramling Samuelssons påstående då hon skriver att estetik alltid har haft en nära koppling till barns lärande i förskolan.⁴⁰ Visserligen så brann Agnes mycket för de estetiska vilket kanske har sin orsak till varför hon använde det så mycket i sin verksamhet, till

skillnad mot vad många andra pedagoger kanske gör. En del pedagoger kanske upplever vissa estetiska verktyg som skrämmande eller att de inte känner sig tillräckligt kompetenta inom området och väljer därför bort det som aktivitet i sin verksamhet, vilket man också kan utläsa ur Lindgren samt Lennanders och Jonssons resultat.

Studien som var gjord av Pramling Samuelsson m.fl. visade att man som pedagog inte behövde vara duktig inom de estetiska områdena. De påstod att det handlade om att vara medveten om vilka förmågor som barnen klarar av att utveckla inom de estetiska områdena.⁴¹ Själv så vet jag inte riktigt om jag håller med om det resonemanget fullt ut som Pramling Samulesson m.fl. påstår. Självklart är det viktigt att vara medveten om vad barn klarar av och

36 M. Lindgren, s. 92-115

38 B. Paulsen, s. 20

(19)

inte klarar av men man måste också även vara medveten om sina egna förmågor som pedagog.

Som jag upplevde det så betydde estetik mycket för Agnes när det gällde barns utveckling och lärande. Hon belyste estetik som ett hjälpmedel för barn som har svårigheter och framstod att estetik kan vara ett sätt att fånga alla elevers olikheter. Enligt min åsikt och erfarenhet så verkade Agnes ha stor koll på vad hon ville framföra och vad hon ville få ut av barnen i arbete och med hjälp av de estetiska verktygen. Det estetiska framstod som både metod och innehåll i hennes verksamhet, något som Pramling Samuelsson gav uttryck för i sitt resonemang.

I jämförelse med Lindgrens resultat så skulle jag vilja tolka Agnes sätt att se på estetik som balans, förstärkning, fostran och som kompensation i hennes verksamhet i och med att hon integrerar de teoretiska ämnena med de estiska verktygen, använder de estetiska verktygen i sin verksamhet för att skapa intressen för läsning och språk, använder de estetiska för att skapa trygghet så att barnen ska våga läsa, skriva och tala inför andra, hon anser också att estetik är ett sätt att fånga alla elevers olikheter och svårigheter.

I förskolan men också även i grundskolans tidigare år så påstår båda pedagogerna att estetik kunde ses som en slags lek, att man leker fram kunskapen hos barnen. Detta är något som också framkommer hos Lindqvist då hon skriver att leken har en estetisk form.⁴² Då hon förklarar att i barns lek så gestaltar barn saker och ting som de har upplevt eller erfarit för att skapa ett sammanhang och en mening för att kunna inhämta nya kunskaper och nya

upplevelser för att kunna utvecklas. Det är detta som Saar också kallar för stark estetik,⁴³ där barns upplevelser öppnar upp för nya förståelser.

Att leka fram kunskapen i samband med estetiska aktiviteter är det som genomsyras dagligen i förskolans verksamhet. Att skapa lust och glädje hos barnen var det som ansågs vara det viktigaste. Ann-Britt ansåg att det frambringade nyfikenhet och motivation hos barnen till att lära mer.

I jämförelse med Lindgrens resultat så skulle jag vilja tolka Ann-Britts sätt att se på estetik som kompensation, förstärkning, lustfylld aktivitet och balans i förskolans verksamhet då hon anser att estetik är ett sätt att fånga alla elevers olikheter, att lek och estetik är huvudtemat för barnens utveckling och lärande, att estetik och lek är integrerade i de teoretiska ämnena som t.ex. matte och att förskolans verksamhet ser till att all inlärning med barnen sker med lust och glädje.

Möjligheter och svårigheter med estetiska verktyg

I intervjuerna så framkom lite olika åsikter och tankar om möjligheter och svårigheter i arbete med de estetiska verktygen.

När det gäller möjligheter så var alla tre de pedagogerna övertygade om att estetik var ett sätt att fånga alla elevers olikheter då de ansåg att det finns många estetiska verktyg som man kan använda sig av, samt att det kunde hjälpa de barn/elever som har svårigheter. Däremot så framkom det också att det kan vara många barn som inte tycker om det estetiska. Agnes

42 G. Lindqvist, s. 71

43 T. Saar, s. 97

(20)

menade att det kan vara många barn som upplever viss estetik som svårt och jobbig men förklarar att det alltid finns någon lösning och ett sätt att hjälpa de eleverna.

Alla pedagogerna tyckte också att estetik var ett sätt att skapa intresse hos alla eleverna inom olika ämnen. En utav de deltagande pedagogerna hade till och med en uppfattning om att estetik var något som positivt bidrog med lärande och utveckling hos barnen.

När det gällde svårigheter så upplevde Ann-Britt planeringsmöjligheterna för de estetiska aktiviteterna som ett problem inte själva arbetet med de estetiska verktygen då hon tyckte att det bara var fördelar. Agnes upplevde inte heller arbetet med de estetiska verktygen som ett problem men däremot så tyckte hon att det kunde bli lite för flamsigt mellan barnen. Detta upplevde även pedagogerna i Lennanders och Jonssons studie. De tyckte att barngrupperna blev oftast stökiga när de estetiska aktiviteterna blev alldeles för fria.⁴⁴Agnes upplevde också att de största barnen kunde tycka att estetiska aktiviteter blev lite fjantigt och hon upplevde att föräldrar kanske kunde tycka att det estetiska var flummigt och att man som pedagog borde göra någonting nyttigare istället.

Eva tyckte inte heller att det var svårt att använda sig av estetiska verktyg i sin verksamhet men som ett tips som hon gav mig och som även ni får ta del utav var att man skulle tänka sig för om man skulle använda sig av någon estetisk aktivitet i undervisningen. Hon menade att man inte får välja sådana aktiviteter där man trampar på någon som har i någon form ett handikapp eller som har svårt att utföra vissa aktiviteter.

Om man jämför med resultaten av Lindgrens intervjuer samt Lennanders och Jonssons intervjuer så har nästan alla i stort sett haft olika upplevelser, tankar och åsikter när det gäller svårigheter och möjligheter i användning av estetik. Något nytt som jag upptäckte och som varken framkom i litteraturen eller i Lindgrens eller Lennanders och Jonssons resultat var att barn kan uppleva viss estetik som svårt och jobbigt.

Något som jag också har uppmärksammat är hur skillnaderna ser ut mellan förskola och skola i användning av estetiska verktyg.

Inom förskolans verksamhet så är leken och estetiken det som syns och frambringas mest om man ska jämföra hur det ser ut i skolans verksamhet. Estetik och lek i förskolan är det som formar barnen samtidigt som det bidrar till lust, nyfikenhet och lärande.

I grundskolans tidigare år så är lek och estetik fortfarande viktigt men det börjar bli mer allvar då eleverna ska utvecklas och lära inom andra ämnen. Som i årskurs ett så är det viktigt för barnen att lära sig läsa och skriva som Agnes antydde. Både eleverna och pedagogen får mera krav. Pedagogen ska finna olika sätt och metoder att lära ut och barnen ska lära sig.

I grundskolans senare år så framträder mera ämnen samtidigt som betyg, bedömningar och nationella prov spelar en viktig roll, vilket ställer ytterligare krav på både pedagoger och elever.

Sammanfattning

44 E. Lennander & K Jonsson, s. 19

(21)

Mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger i både förskola och skola använder sig av estetiska verktyg i sin verksamhet/undervisning samt vilka möjligheter och svårigheter de har upplevt i detta arbete. Undersökningen som jag gjort har också kopplats till relevant litteratur och tidigare forskning och som resultat så har det visat följande.

Att pedagogerna har visat tre olika sätt att se på estetik; som glädje och lust, som intresseväckande ämne och som en trivsam arbetsmiljö.

I resultatet så har det också visat sig hur skillnaderna kan se ut mellan förskola och skola och mellan yngre och äldre barn i användning av estetiska verktyg. Pedagogerna har haft olika syften med det estetiska arbetet och använt dem olika mycket och på olika sätt i sin

verksamhet. I förskolan så är det lek och estetik som syns och används som mest. Estetik och lek är det som formar barnen samtidigt som det bidrar till lust, nyfikenhet och lärande.

I grundskolans tidigare år så är lek och estetik fortfarande viktigt men ges inte den

ofantligheten lika mycket plats som det gör i förskolan. Pedagogen använder de estetiska för att skapa ett intresse hos barnen för de olika skolämnena.

I grundskolans senare år så får de estetiska en helt annan betydelse. De används mest som en avkopplande stund från de teoretiska och för att skapa trivsel och glädje bland eleverna.

När det gäller möjligheter så har alla visat att estetik är någonting positivt och som bidrar med någonting positivt när det gäller barns och elevers lärande och utveckling. Det har också visat sig att estetik är ett sätt att fånga alla elevers olikheter samt att det kan hjälpa de elever som har svårigheter. De alla ansåg att estetik är något som borde finnas med i alla

pedagogiska verksamheter.

När det gäller svårigheter i användning av estetiska verktyg så var det ingen pedagog som direkt upplevde själva arbetet med estetik som svårt. Däremot så framkom det att

planeringstider för mer estetiska aktiviteter sågs som ett problem i förskolan.

I grundskolans tidigare år upplevde pedagogen att barngruppen kunde bli alltför flamsig och hos de större barnen kunde det estetiska bli för fjantig. Det framkom också att pedagogens upplevelse om föräldrars tyckande om estetik i undervisningen skulle vara flummigt. Att man som pedagog borde göra någonting nyttigare istället. I grundskolans senare år så hade pedagogen inga svårigheter alls utan framförde sin åsikt mer som ett råd till oss andra som läser detta arbete, att i användning av estetiska aktiviteter så ska man tänka ett steg längre så inte en någon elev blir förolämpad.

Inte för att det framgick hos de pedagoger jag intervjuade men utifrån tidigare forskning så upptäckte jag också att det finns många pedagoger som upplever att de behöver mer kunskap om hur de ska använda de estetiska i sin verksamhet. Viljan är stor men kunskapen är liten tycker många. Själv så skulle jag inte vilja påstå att det är kunskapen det handlar om även om många kanske upplever det som så. Jag tror det handlar om att många kanske behöver mer inspiration och det kan man skaffa sig genom olika sorters material. Förskolläraren Ann-Britt påstod att det fanns mängder av material och som sagt så finns det möjligheter och

möjligheterna är stora det är bara frågan om tiden, lusten, motivationen och vad man prioriterar.

7. Referenser

(22)

Grothén, D & Lindberg, C. (2009). Kommunikation och estetiska uttryck i undervisningen, Malmö högskola/Lärarutbildningen , http://hdl.handle.net/2043/7845 (hämtat: 090407)

Gustavsson, M. (2006). KME? Estetiska läroprocesser på Segevångskolan, Malmö högskola, Lärarutbildningen.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.

Lennander, E & Jonsson, K. (2008). Estetisk verksamhet - nytta eller nöje? En studie om sju grundskollärares arbete och förhållningssätt. Studentuppsats, Högskolan i Gävle,

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3483 (hämtat: 090407)

Lindgren, M. (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare. Göteborgs Universitet.

Lindqvist, G. (1996). Lekens möjligheter - Om skapande lekpedagogik i förskola och skola, Studentlitteratur, Lund

Paulsen, B. (1996). Estetik i förskolan. Lund, Studentlitteratur.

Pramling, Samuelsson I. (2008). Konsten att lära barn estetik: En utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans, Norstedts akademiska förlag, Stockholm.

Sundin, B. (2003). Estetik och pedagogik: i dynamisk balans? Mareld, Stockholm.

Sundin, B. (1995). Barns musikaliska utveckling. Liber utbildning, Stockholm.

Saar, Tomas. (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik, Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Avdelningen för pedagogik, Rapport B 2005:28, Karlstads universitet.

Elektroniska källor

http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/l%C3%A5ng/estetik (Hämtat 090416) http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/sve/systematisk (Hämtat 090515) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1960 (Hämtat 090515)

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067 (Hämtat 090515) http://www1.kau.se/corral/intra.lasso?page_id=1825 (hämtat: 090520)