• No results found

sista ordet.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "sista ordet."

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ANNA-KARIN JOHANSSON REFLEKTERAR

sista ordet.

Den blå burkan reducerar Afghanistans kvinnor till en symbol för förtryck och instängdhet. Det är en bild vi ständigt matas med. En gestalt utan blick, utan tal, utan personlighet. visst är detta den skrämmande vardagen för majoriteten av kvinnor i landet. Men under de blå burkorna döljer sig också något annat – kvinnor som tar plats, som vill delta i samhällslivet, som vill tjäna pengar och säga sin mening.

Jag minns fortfarande när de unga kvinn- liga eleverna jag träffade på sjuksköterske- skolan i Lahman lyfte på sina burkor. Alla främmande män hade lämnat rummet. vi var bara kvinnor kvar och de började titta mig i ögonen och tala med tydlig röst om sina framtidsplaner och drömmar. Jag kunde skymta jeans, spetsblusar och chicka

väskor.

Jag träffar otroligt många modiga och starka kvinnor i Afghanistan. Barn-

morskorna på hälsoklinikerna som trotsar talibaner för att kunna

stötta födande mammor och deras barn. SAKs fysiotera-

peuter i Jalalabad som lindrar smärta och skapar

en miljö där kvinnors krop- par blir både omhänder-

tagna och synliggjorda.

De kvinnliga journalis- terna som mot famil- jens vilja presenterar

nyheter i tv. De unga på sykursen i Saman-

gan som på eget

initiativ lär sig läsa och skriva, eftersom de inte till- låts gå till byn intill där skolan finns.

och så finns frontfigurerna. Människorätts- aktivisten Sima Samar, sångerskan Aryana Saeed och parlamentsledamoten Shukria Barakshai. De rör sig mest i Kabul, där konventionerna har luck- rats upp mer än på andra håll. Där har det interna- tionella inflytandet från hemvändande afghaner påverkat normer och regler och högljudda organi-

sationer för en ständig kamp för att lyfta fram kvinnors rättigheter. De utmanar och tar den plats de har rätt till. De gör det med små eller stora medel, inom de möjligheter som ges. De utsätts för våld och hot, men väljer att fortsätta.

Tillsammans utgör dessa individer en kraft som långsamt öppnar upp livet för afghanska kvinnor.

Självklart finns där också motståndet, och det för- sämrade säkerhetsläget innebär just nu att många kvinnors rörelsefrihet återigen kraftigt begränsas.

Rädslan sprider sig och oron för att skadas och utsättas för övergrepp är stark. Att stänga in sig kan kännas som en väg till större trygghet för såväl män som kvinnor.

Men den kraft jag känner från de kvinnor jag möter i Afghanistan stärker min tilltro till att deras situa- tion kommer att fortsätta förbättras. Något annat kommer de inte tillåta.

» Tillsammans utgör dessa individer en kraft som långsamt öppnar upp livet för afghanska kvinnor.

anna-karin Johansson GENERALSEKRETERARE, SAK

annakarinjohansson.wordpress.comLäs anna-Karins blogg på

References

Related documents

I den preliminära statistiken för 2011 har dessa ännu inte kunnat exkluderas.. Vilka indikatorer svarar upp

trafikledningen, underhållet, infrastrukturen, energiförsörjningen eller den rullande materielen, som inte har upptäckts vid ordinarie planerade kontroller och som inneburit en

Träningen på professionell nivå började för bara några månader sedan, efter att den Afghanska olympiska kommittén arrangerat särskilda löptävlingar för fl ickor i

nomin och beslutsgångarna, vilka samhällssektorer som utvecklas, vilka människor som får jobb, om barn får gå i skolan och om människor får

Bland paragraferna återfinns regler om att kvinnor inte får säga nej till sex inom äktenskapet om de inte har medicinska skäl för detta samt att de inte får lämna huset

Syfte: Det övergripande syftet med studien är att kartlägga de sista 12 månaderna i livet för personer inom särskilda boendeformer för äldre och specifikt förekomst av

När det gäller hur lärarna arbetar med litteratur i de olika kurserna så uttrycker alla lärare att de i A-kursen, oavsett om det är i svenska eller i svenska som andraspråk, vill

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den teori om intertextualitet som framträder i Kallifatides 2000-talslitteratur, och med utgångspunkt i den undersökta teorin