• No results found

IMF-kravaller i Lettland

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "IMF-kravaller i Lettland"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Arbetaren Zenit 4/2009

6 Initierat

Den 14 januari utbröt protester i Riga mot de nedskärningar som följer av en överenskom- melse med Internationella valutafonden, IMF. Den innefattar bland annat löne- sänkningar för anställda i offentlig sektor men är desto mer förmånligt mot svenska storbanker. Sverige är även en av överenskommelsens huvudfinansiärer.

Kravaller skakade Lettlands huvudstad Riga den 14 januari.

Demonstranter försökte storma parlamentet och drevs tillbaka av polisen med tårgas och peppar- sprej. Det borde inte ha kommit som en överraskning. ”IMF-kra- valler” är ett etablerat begrepp sedan minst 20 år tillbaka, och den 23 december undertecknade Lett- land en överenskommelse med Internationella Valutafonden, IMF, som innehåller de typiska kraven på drastiska nedskärningar av offentliga utgifter.

”Ett extraordinärt starkt re- formprogram” och ”en budget- förstärkning på 7 procent av BNP

redan 2009” heter det. Detta bland annat genom att de offent- liganställdas löner ska sänkas med minst 15 procent och momsen höjas. I utbyte får landet lån på sammanlagt 7,5 miljarder euro från IMF, EU och de nordiska länderna. Det blir ”inte mycket utrymme för stimulans, något som Lettland skulle behöva när BNP väntas krympa med 5 pro- cent nästa år”, konstaterar den välrenommerade finanssajten RGE Monitor.

Svenska finansdepartementet och Riksbanken var med och utformade stödpaketet, och Sveri- ge står också för den största in- satsen vid sidan av IMF. Som Arbetaren Zenit skrev förra veckan bedriver Sverige en inrikespolitik som är unikt inriktad på budget- disciplin, och tycks även vilja exportera denna politik.

DET MEST KONTROVERSIELLA inslaget i IMF-överenskommelsen var be- slutet att upprätthålla den lettiska valutan latsens fasta växelkurs mot euron. Det har spekulerats i en devalvering eller övergång till rör-

lig växelkurs och centralbanken har redan tvingats stödköpa lats för att upprätthålla kursen. Sedan pengar väl har börjat strömma ut ur ett land är det ett vågspel att försöka upprätthålla en växelkurs genom stödköp, räntehöjningar och åtstramningspaket. Bland annat gjorde Sverige och andra EU-länder 1992 misslyckade men kostsamma försök att rädda den fasta växelkurser, liksom även Argentina 2001.

TROTS DESSA VARNANDE exempel har den lettiska regeringen bundit upp sig hårt för att behålla den fasta växelkursen och gjort det till en känsloladdad symbolfråga (åter- igen är likheten med Sverige och Argentina slående). Detta trots att regeringen vet att valet ”medför svåra konsekvenser, som behovet av finansiella åtstramningar och möjligheten att lågkonjunkturen förlängs”, skriver IMF.

Så vad ligger bakom denna inställning? Ekonomen Edward Hugh har en intressant förklaring:

”Påtryckningar från de nordiska bankerna”, skriver han. De sven-

ska bankerna står för omkring 60 procent av all utlåning i Baltikum.

RGE Monitor kallar dem för

”Baltikums de-facto-centralban- ker”, och en devalvering i Lett- land skulle med stor sannolikhet dra med sig även Estland och Litauen. En mycket stor del av de

utlånade pengarna kommer från utländskt (till stor del svenskt) kapital, och en devalvering skulle därför leda till att lånen blev dyrare och svårare att betala. Där- för skulle en devalvering med stor sannolikhet leda till exploderande kreditförluster för framför allt Swedbank och SEB, eller en

”spridning av den finansiella instabiliteten till Skandinavien”,

som Hugh uttrycker det. Även i offentliga IMF-handlingar fram- går att risken för att nordiska ban- ker gör förluster på sina investe- ringar i Baltikum är en huvudor- sak till att Lettland behåller den fasta växelkursen.

Att IMF och den svenska rege- ringen satsar skattepengar för att upprätthålla latsens fasta växelkurs är uppenbarligen något som ligger i linje med svenska storbankers intressen. Flera lettiska kommen- tatorer menar att detta bara är ett sätt att skjuta fram och fördjupa en oundviklig krasch, så att de sven- ska bankerna ska vinna tid för att rädda undan så mycket kapital som möjligt.

ÄVEN FÖRRA ÅRETS ekonomipris- tagare till Alfred Nobels minne Paul Krugman kritiserar Lettlands val att behålla fast växelkurs. Han menar att kraftiga löneminskning- ar leder till deflation, vilket försvå- rar återbetalande av utländska lån minst lika mycket som en devalve- ring.

JON WEMAN utrikes@arbetaren.se

IMF-kravaller i Lettland

Tusentals letter protesterade i Riga och krävde regeringens avgång på grund av impopulära ekonomiska reformer och den höga arbetslösheten.

”Påtryckningar från de nordiska bankerna.”

Ekonomen Edward Hugh om förklaringen till varför Lettlands regering driver igenom ett åtstramningspaket trots starkt motstånd och eventuellt svåra konsekvenser.

Redaktör: Bella Frank, 08-522 456 66, bella.frank@arbetaren.se

FOTO: ROMAN KOKSAROV/SCANPIX

Ur veckotidningen Arbetaren Zenit nr. 4 2009

References

Related documents

Om den underhållsberättigade och barnet har sin hemvist i Lettland, men den underhållsskyldige bor i ett annat land, kan den underhållsberättigade vända sig

Man skulle kunna beskriva det som att den information Johan Norman förmedlar till de andra är ofullständig (om detta sker medvetet eller omedvetet kan inte jag ta ställning

Givet att coronapandemin är över och resor utomlands kan genomföras på ett säkert sätt igen, i vilken utsträckning lockar följande typer av aktiviteter dig att resa specifikt till

Ett medelvärde är ett värde som används för att representera ett genomsnitt för en mängd värden.... RELATIV FREKVENS

Koncernen är ledande pi världsmarknaden inom bär- bara trädgårdsprodukter som t ex grästriromare och blåsare samt inom produktområdena gräsklippare och

4 Dessa förändringar kan inte saktas ned genom för- nuftsmässig analys, viljestyrka, omvärde- ring av det materiella — eller ens genom politisk k a m p - på något sätt

I bilder där en pojke avviker från stereotypa maskulina egenskaper och aktiviteter, och genusöverskrider till mer feminina attribut eller maktordningar, tillhör dessa pojkar

En bedömning som baseras på endast en metod, t.ex. säkerhetens värde, är inte tillräcklig. Säkerhetens värde ökar dock i betydelse vid utvärderingen när andra resurser för