4 Övergripande beskrivning av förutsättningar
Detta kapitel innehåller en övergripande beskrivning av miljöförhållandena i det översiktliga utredningsområdet redovisat utifrån de fyra fokusområ
dena. Det är en nulägesbeskrivning som tar stöd i referensåret 2014. Det landskap och de tätorter som beskrivs kan av olika skäl se annorlunda ut om 20 år. Kapitlet innehåller dessutom en beskrivning av förutsättningar för själva höghastighetsjärnvägen, dels de anläggningstekniska förutsätt
ningar och dels de särskilda miljömässiga förutsättningar i form av miljö
påverkan som höghastighetsjärnväg innebär.
4.1 Övergripande miljöförhållanden i utredningsområdet 4.1.1 Fokusområde Landskap
Redovisningen av förutsättningarna för de miljöaspekter som ingår i fokusområde landskap är sammanfattningar av de tematiska analyser som har gjorts i landskapskaraktärsanalysen (Underlagsrapport Landskapskaraktärsanalys). Analyserna är gjorda för det översiktliga utredningsområdet, vilket framgår av kartorna. I några kartor redovisas även avgränsniningen för de karaktärsområden som har identifierats i arbetet med landskapskaraktärsanalysen. De är numrerade med romerska siffror.
4.1.1.1 Landskapets form samt upplevelse
Den tematiska studien ”Landskapets form samt landskapsupplevelse”, som utförts inom arbetet med Landskapskaraktärsanalysen, hanterar både beskrivning av hur landformerna är uppbyggda och hur denna struk
tur i form och skala kan upplevas av betraktaren. Redovisningen ligger på en övergripande nivå och avser främst att öka förståelsen för de förutsätt
ningar landskapet ger och för de skillnader som finns inom utrednings
området. Beskrivning av landskapsupplevelse syftar till att ge stöd för
bedömning om järnvägsanläggningen kan samspela med eller anpassas till landskapets form och var känsligheten ligger.
De topografiska skillnaderna i utredningsområdet är stora. De högsta höjderna på upp mot 350 meter över havet såväl öster som väster om Vättern faller brant ned mot Vätternsänkans 90 meter över havet och mot Östgötaslätten till cirka 75 meter över havet. Det går också att konstatera att den relativa höjdskillnaden eller ”brutenheten” i landskapet varierar inom området. Figur 4.1 visar att sprickdalslandskapen kring Borås och Tranås har stora relativa höjdskillnader, medan övergångsbygden norr om Sommen är ganska flack och likaså den del av den småländska höjdplatån som når Jönköping söderifrån.
Landskapets terrängformer bär spår av en mycket lång historia. Huvud
dragen var färdigbildade långt före de senaste nedisningarna. För cirka 600 miljoner år sedan var stora delar av dessa områden en flack ur
bergsyta. Det är denna flacka yta som fortfarande upplevs i Öster- och Västergötlands slättlandskap. Mellan dessa flacka områden höjer sig idag det sydsvenska höglandet kraftigt. Det är delat i två bitar av Vätterns stora nord–sydliga förkastningar.
Berggrunden i Sverige skapar de storskaliga terrängformerna, men det är istidens tunna jordlager som formar det småskaliga mönstren. När isen smälte av och landet höjdes, skedde en sortering av jordarna. Det sydsven
ska höglandet ligger ovanför högsta kustlinjen, och där återfinns de finkor
niga, odlingsvärda moränjordarna på åsarnas krön. Där återfinns en stor del av den odlingsbara jorden, vägarna och bebyggelsen. Vid och nedanför högsta kustlinjen är finmaterialet ofta ursvallat från moränen av vågor och strömmar. Jordarterna och deras fördelning har i hög grad påverkat bosättningsmönster och markanvändning.
Landskapets struktur, skala och rumslighet har sitt ursprung i terrängfor
merna men är också påverkat av landskapets innehåll, till exempel om det
är öppen odlingsmark eller tät skog. Den översiktliga analys som utförts i Landskapskaraktärsanalysen har inriktats på att hitta skillnader mellan olika landskap och studerat hur känsligheten och potentialen för en hög
hastighetsjärnväg kan variera på grund av just landskapets form.
Upplevelsen av landskapet har betydelse för identitet, orienterbarhet och välbefinnande i landskapet, både för den som vistas i landskapet och för resenären som passerar. Småskaliga landskap upplevs ofta som intima och relaterar till den mänskliga skalan medan storskaliga landskap med färre och större element har sin attraktionskraft i storslagenhet och vida utblickar. På kartan i figur 4.2 har stora landskapsrum som sjöar, öppna mossar, dalgångar och jordbruksmark markerats. Utöver dessa består utredningsområdet av relativt små landskapsrum som uppkommit av en uppbruten topografi med varierade odlingsförutsättningar.
Känsligheten för en höghastighetsjärnväg i ett storskaligt landskapsrum kan ligga i att utblickar störs eller avskärmas och att skalan förändras så att dramatiken i upplevelsen försvinner. För resenären i hög hastig
het erbjuder det storskaliga landskapet vida utblickar. Känsligheten i ett småskaligt landskap utan tydliga riktningar kan ligga i att det förlora sin intima karaktär när en storskalig struktur som en höghastighetsjärnväg skär tvärs igenom befintliga strukturen. Känslighet för påverkan på land
skapsbilden genom igenväxning till följd av fragmentering gäller både det storskaliga och småskaliga landskapet. En potential för båda landskaps
typerna kan vara att den påtagliga riktning som en höghastighetsjärnväg skapar i landskapet kan bilda nya strukturer att orientera sig kring.
0 30 km
Hjo
Kisa Vara
Habo
Odensjö Tibro
Eksjö Aneby Götene
Taberg
Sävsjö Gränna
Fristad
Tranemo
Linghem
Boxholm
Mantorp
Tenhult Mullsjö
Fritsla
Ödeshög
Rimforsa
Bankeryd Vårgårda
Forserum
Vaggeryd Grästorp
Vimmerby Sandared
Vadstena
Skultorp
Tidaholm
Karlsborg
Viskafors Sjömarken
Sturefors Ljungsbro
Malmslätt Skänninge
Hultsfred Svenljunga
Herrljunga
Vikingstad Ekängen
Ulricehamn Dalsjöfors
Borensberg
Skillingaryd Skara
Kinna
Motala
Mjölby Skövde
Nässjö Tranås
Vetlanda Falköping
Lidköping
Borås
Linköping
Jönköping
Roxen
Tåkern
Sommen Åsunden
Vättern Vänern
Landskapsrum Riktning i landskapet
Öppen mark Skog Tätort
Figur 4.1 Topgrafiska förhållanden i det studerade området. Figur 4.2 Storlek på landskapsrummen och hur tätt de ligger ger en bild av landskapets skala.
Hjo
Kisa Vara
Habo
Odensjö Tibro
Eksjö Aneby Götene
Taberg
Sävsjö Gränna
Fristad
Tranemo
Linghem
Boxholm
Mantorp
Tenhult Mullsjö
Fritsla
Ödeshög
Rimforsa
Bankeryd Vårgårda
Forserum
Vaggeryd Grästorp
Vimmerby Sandared
Vadstena
Skultorp
Tidaholm
Karlsborg
Viskafors Sjömarken
Sturefors Ljungsbro
Malmslätt Skänninge
Hultsfred Svenljunga
Herrljunga
Vikingstad Ekängen
Ulricehamn Dalsjöfors
Borensberg
Skillingaryd Skara
Kinna
Motala
Mjölby Skövde
Nässjö Tranås
Vetlanda Falköping
Lidköping
Borås
Linköping
Jönköping
Roxen
Tåkern
Sommen Åsunden
Vättern Vänern
0 o 30 km
Höjd över havet (m) 350 - 376 325 - 350 300 - 325 275 - 300 250 - 275 225 - 250 200 - 225 175 - 200 150 - 175 125 - 150 100 - 125 75 - 100 50 - 75 25 - 50 5 - 25
Figur 4.3 Sjön Stråken väster om Jönköping.
4.1.1.2 Kulturmiljö
Den genomförda tematiska analysen ”Kulturhistoriska funktioner och samband” syftade både till att ge en förståelse för det aktuella landskapets historiska utveckling, och till att kartlägga sådana kulturhistoriska uttryck och karaktärsdrag som finns inom utredningsområdet idag och som kan påverkas av en ny järnvägsanläggning. Dagens landskap är utgångspunk
ten för analysen, och analysen har fokuserat på tre huvudsakliga tematiska aspekter och uttryck för deras utveckling över tid; befolkning och bosätt
ningsmönster, försörjning och näringsstruktur samt kommunikationer.
Den kulturhistoriska aspekten har även integrerats i övriga frågor, och kompletterar perspektiven i landskapskaraktärsanalysens tematiska ana
lyser av ”Markanvändning och brukare” och ”Socioekonomiska aspekter”.
Samtliga analyser har genomförts på en övergripande skala anpassad till utredningsområdets storlek.
Näringsstrukturerna och förutsättningarna för jordbruk varierar inom utredningsområdet, och har gett upphov till olika typer av kulturlandskap.
Det landskap som berörs av utbyggnaden av den nya höghastighetsjärnvä
gen är ett kontrastrikt landskap med betydande variationer vad gäller be
folknings och bebyggelsetäthet. Analyserna har visat att många av dessa regionala skillnader har en lång kontinuitet som återkommer i historiska mönster från förhistorisk tid och framåt. En ortnamnsanalys kombinerat med en analys av fornlämningsbilden har gett en karta över centralbyg
der med kontinuitet från yngre järnålder samt av så kallade randbygder som troligen ianspråktagits från medeltid och framåt. Fornlämningsbild, bebyggelsetäthet och landskapskaraktär skiljer sig ofta markant mellan dessa olika typer av bygder, och påverkar därmed även den typ av mil
jöanpassning som krävs. Kartanalyser över förhistoriska lämningar från sten, brons och äldre järnålder visar också på stora regionala variationer vad gäller lämningarnas täthet. Skogslandskapen norr om Sommen och Hålaveden utmärker sig t.ex. genom sin glesa fornlämningsbild vad gäller samtliga förhistoriska perioder.
Huvuddelen av utredningsområdet befinner sig över högsta kustlinjen och jordtäcket domineras av osorterad morän. I dessa landskap är odlings
landskapen generellt mer småskaliga och karaktäriseras ofta av de talrika röjningsanläggningar av sten, såsom stenmurar, stensträngar och odlings
rösen, som odlingen över högsta kustlinjen medfört från bronsålder och framåt.
Stora delar av utredningsområdet domineras också av skog. I dessa delar har jordbruket ofta kompletteras av en rad binäringar kopplade till skogen.
I vissa delar av skogslandskapen finns rikliga rester av olika typer av tidig
industriell verksamhet. Herrgårdsmiljöernas utbredning och lokalisering har utretts och satts i relation till inventerade värdefulla ekar. Kartana
lyserna visar täta koncentrationer i bl.a. den östgötska övergångsbygden, i anslutning till dalgångsbygder inom hela utredningsområdet och inte minst i anslutning till det herrgårdsrika landskapet runt sjön Åsunden.
Från 1600talet och framförallt från 1800tal och framåt har tätorter och landsbygdsområden inom utredningsområdet utvecklat olika industrier och näringsprofiler. Flera av dessa profiler sätter fortfarande avtryck i dagens landskap, antingen genom att de fortsatt präglar sysselsättningen eller genom de fysiska avtryck som deras verksamheter har avsatt i land
skapet. Boxholms bruk och det västsvenska textilindustridistriktet kring Borås och omkringliggande småorter är två tydliga exempel. Inventering
arna av industrihistoriska byggnader och miljöer är ofta bristfälliga och varierar stort från de olika länen. Ytterligare kartläggning av industrihis
toriskt intressanta miljöer och byggnader inom utredningsområdet kan behövas i den fortsatta processen.
Landsvägsnätets historiska utbredning och järnvägsnätets utbredning under maximum (ca 1939) och idag har kartlagts. Kartanalyserna har visat att det inom utredningsområdet finns ett nät av äldre vägsträckningar som i stor utsträckning har bibehållit sin ursprungliga sträckning men som breddats, moderniserats och delvis rätats för att möta bilismens behov. När vägar korsas eller leds om behöver hänsyn tas till människors
rörelsemönster och till viktiga målpunkter i landskapet eller entréer till städer och tätorter. Här kommer analyser på en mer detaljerad skala behöva göras.
Analysen av tidigare järnvägsstruktur har visat att stora förändringar har skett under 1900talet, framförallt bestående av att vissa sträckningar har lagts ned och att ett stort antal tidigare stationer och hållplatser slutat tra
fikeras. Hänsyn till tidigare stationsorters karaktär och kulturmiljövärden kopplade till befintlig järnväg behöver tas vid höghastighetsjärnvägens lokalisering och utformning. Analyserna av kommunikationernas utveck
ling inom området har gjorts på en övergripande skala skulle kunna kom
pletteras av analyser av det mer finmaskiga vägnätet för att fånga viktiga kulturhistoriska rörelsemönster på en lokal skala.
Figur 4.4 Kartan visar inventerade agrara lämningar inom området i form av fossila åkrar, hägnadssystem och röjningsrösen. Utöver de förhistoriska lämningar som visas på kartan finns en stor mängd odlingsrösen och stenmurar som utgör viktiga landskapselement i de agrara landskapen, men som inte finns inventerade. Källa: FMIS
Hjo
Kisa Vara
Habo
Odensjö Tibro
Eksjö Aneby Götene
Taberg
Sävsjö Gränna
Fristad
Tranemo
Linghem
Boxholm
Mantorp
Tenhult Mullsjö
Fritsla
Ödeshög
Rimforsa
Bankeryd Vårgårda
Forserum
Vaggeryd Grästorp
Vimmerby Sandared
Vadstena
Skultorp
Tidaholm
Karlsborg
Viskafors Sjömarken
Sturefors Ljungsbro
Malmslätt Skänninge
Hultsfred Svenljunga
Herrljunga
Vikingstad Ekängen
Ulricehamn Dalsjöfors
Borensberg
Skillingaryd Skara
Kinna
Motala
Mjölby Skövde
Nässjö Tranås
Vetlanda Falköping
Lidköping
Borås
Linköping
Jönköping
Roxen
Tåkern
Sommen Åsunden
Vättern Vänern
0 o 30 km
Det fossila odlingslandskapet Utredningsområde (Dec 2017) Översiktligt utredningsområde (dec 2015) Agrara lämningar
Högsta kustlinjen
Hjo
Kisa Vara
Habo
Odensjö Tibro
Eksjö Aneby Götene
Taberg
Sävsjö Gränna
Fristad
Tranemo
Linghem
Boxholm
Mantorp
Tenhult Mullsjö
Fritsla
Ödeshög
Rimforsa
Bankeryd Vårgårda
Forserum
Vaggeryd Grästorp
Vimmerby Sandared
Vadstena
Skultorp
Tidaholm
Karlsborg
Viskafors Sjömarken
Sturefors Ljungsbro
Malmslätt Skänninge
Hultsfred Svenljunga
Herrljunga
Vikingstad Ekängen
Ulricehamn Dalsjöfors
Borensberg
Skillingaryd Skara
Kinna
Motala
Mjölby Skövde
Nässjö Tranås
Vetlanda Falköping
Lidköping
Borås
Linköping
Jönköping
Roxen
Tåkern
Sommen Åsunden